many and 3I from Sweden (Nixon 1957). In Den-mark, I have now swept two additional specimensin shadowy vegetation in a wood: One female andthe hitherto unknown male. The female agreeswell with Nixon's description and figures exceptfor the colour, which is apparently somewhatdarker as the large tergite is dark brown with onlythe hind margin slightly reddish-brown. Antennalsegments 1-3 are brownish-yellow; the legs are

dirty yellow. Length 3.8 mm.

Description of male

As female apart from sexual characters of antennaand gaster. Antennal segment I about 4.5 timeslonger than proximally wide; segment 2 about as

long as wide; segment 3 about 3.5 times longerthan width at apical end of keel, which is situateda little beyond middle of segment (Fig. 1); seg-

ment 4 3.5 times longer than wide; segment 13

2.5 times, the apical segment 4 times as long as

wide. Gaster less pointed apically and lighter thanin female. Seventh tergite brownish-yellow.Length 3.4 mm.

Material: Denmark. NEZ. Fergelund 22.VIII. 1986,

ld, 19. Leg. and coll. P. N. Buhl, Skibby.

Notiser 163

Nixon's (1957:81) key to males can be adaptedto this species by substituting couplet l5 with thefollowing text:

l5 Clypeus transversely keeled across middle so thatin profile it appears sharply angled and composedof two planes; frontal prominence withouttraceofemargination ....... 15a

- Clypeus with at most a feeble indication of suchkeel; frontal prominence with shallow emargina-tion.... 16

15a Predominantly pale brownish species with gasterbeyond petiole almost yellow over most of itsmedial surface; petiole about 4 times longer thanits middle width; emargination of flagellum 1

long, shallow, keel covering almost three-fourthsof length of segment; space between antennalsockets slightly raised along middle to form bluntlongitudinal keel (x40). ....... pallida (Thomson)

- Predominantly dark brownish species; petiolehardly 3 times longer than its middle width; emar-gination of flagellum I shorter, keel coveringabout half length of segment; space betweenantennal sockets without blunt longitudinal keel

.. . prudens Nixon

References

Nixon, G. E. J . 1957 . Hymenoptera Proctotrupoidea Dia-priidae subfamily Belytinae. - Handbk Ident. Br.Insects VIII 3(dii). London. 107 p.

P . N . Buhl, Marbaek-Parken 32 , DK-4050 Skibb",Denmark.

TVi可 OCka bё cker oIIl knott

臓SttII‰歴濯

9:も

ぞt∬17詰鶴紆路仁92755-4 Pris£ 8000

Under 1980-talet kom tva stё rre volymcr onl knot―

tens biologi,nanlligcn:"Blacknics,The futurc for

biological mcthods in intcgrated control''(M.Laird red), 1981.Acadcnlic Press,London och・・Black Flies: Ecology, Population Managemcnt.

and Annotatcd World List''(K.C Kim &R.WMcl ritt.rcd.). 1987,Pennsylvania Statc Univer―

sit).Prcss,Un市 ersity Paよ .USA.Dcn scnare avdcssa blda kan av画 0■ betraktas som cn milslolpe,

dhr utomordcntliga framstallningar av flcra span―

nandc forskningsfalt rcdOvisas Mcn hur fё rhancr

sig da crosskeys nyutkomna bok till dessa tidigarc

arbetcn,mcd andra ord～ 1lCr boken nagot bchov?

Ja. dct flnns uppcnbara fordclar mcd ctt samlat

grepp fran en fё rfattare.Det rnedger cn hclhetssyn

som saknasi samlingsverk.Ingen tordc hcner vara

battre skickad idag att skriva cn oversikt av knot―

tens biologi an CrOsskcy.Tveklё st kan dock inte

samma ttup uppnas,sOm nar spccialistcr i Kim

& Merritt clcgant behandlar knottlarvemas fё ―

dostratcgicr(Curric Och Craig), dC hydrodyna―

miska mystc● ema(Craig och Ga1loway)och ttё ―

utflё det sonl knotthabitat(WOttOn).Av dessa skal

bchOvs bё ckcr av bida slagcn hclt enkelt darfOr

ati dc kompletterar varandra

Boken inleds mcd ctt originellt kapitcl som cn

tankt jOumalist cner liknandc skullc kunna an―

vanda sig av fё r att snabbt kunna ta rcda pa fakta

om dcn grundlaggandc biologin hos knott Darcf―

tCrおりCr ett″ 1lig1 0Ch Spannande histonskt av_

snitt som avhandlar bl a hur tidiga upptacksresan―

dcn fick utsta knottens tcrror i bl a Arnazonas,

164 R′ε′″sノο77

Canada och Nya Zccaland. I bokens forsta dclbchandlas aven gcogransk utbredning och taxo―

nomi.Dct scnarc arju en kinkig bit nar det galler

knott,mcn dct marks att dctta ar hcmmaplan fё r

fёrfattarcn:ё versikten ar kOrt Och myckct bra.

Darc■crぉりer tVa tunga avsnit,det brsta om

knottcns akvatiska liv(agg― , laⅣ _ och puppsta―

dicma),dct andra om det vuxna stadict.Dessa tar

upp framst morf。 logi och ekologi. Larvutvcck―

lingcn fran agg OCh vidare beskrivs dcta」 erat Och

val mcd talrika jamぉ rclser mcllan tropikema och

tempercradc omraden. sarskilt intrcssanta avsnitt

utgёr dc som bchandlar knottlarvemas fOdointag,

inte nlinst betning av alger och prcdation(inklu_

sive kannibalism),som kan betraktas som atyp―

iska,Inen ingalunda ovanliga fenomen.Knottlar―

vema har en unik fOmaga att produccra ochutnyttta silkC fOr att skapaね stplatscr br sitt hak

fё rscdda bakbcn, vid fё riyttning som cn matar―

larv,sonl ankarlina vid drift samt solll fё rankring

av den orё rliga puppan Dcnna egenskap far utf6r_

lig bchandling Crosskey mcnar till och med att

silket ar hcnlligheten bakom knottcns framgang

SOm tturgrupp undcr manga mi10ncr ar.Natur―ligtvis atcrfinns ocksi utfёrligt rcdovisat knottlar―

vcmas brhallandc JH 01ika mittё faktOrer i dct

block av kapitel soln avhandlar den akvatiska fa―

sen En hcl del utrylllmc agnas Ocksa at knottlar―

vemas, och senarc i boken de vuxna knottcns

icnder,dvs prcdatorcr och parasitcr.

Ett sarskilt kapitel bchandlar forctiska knott(28

kanda arter),varS larv― och puppstadicr ar obligat

anpassade tin ctt l市 pa andra ttur,antingen tiofo―

tade kraftttur eller dagslandenymた r.Ofta ar pup―

porna placcrade pa exakt samma stalle pa dcss

bararc.Man har funnit rnanga rnorfologiska lnodi―

■kationer hos foretiska knott, Incn dct ar sallan

kant vartill de lanar Och dc ar fё rbluffande ollka

for olika artcr Ett fan fottanar att omnamnas.

Hos vissa artcr som levcr pa krabbor harlarvcma

cn speciell typ av "mikroskulpturerad" yta, som

kanskc,cnligt Crosskey,kan ηalpa larvcma att

motsta uttorkning och mekaniska pafrestningar

nar krabbOma nattetid gar upp pa land.

Liksom nar det gancr larvema uppvisar pup―

poma en mangfald av variation,inte rninst nar dct

gaHer galilamentcn och pupphuscts utfomning.

De fOrra varierar intc bara i antal utan ocksa i

hёgsta grad nar dct gallcr form. De liknas vid bl

a bananknippen,korvar,stamgafflar,honl,tunnor

och uppblasbara kladhangarc

De vuxna knottens morfologi prcscnteras i ett

clcgant kapitcl,varpaぉ巧cr aVSnitt som har en

mcr ckologisk ton och som behandlar reproduk―

tionsbeteenden,rnigrationer och fOdointag

Genonl att bokcn tar upp alla varldens knott(ca

1500 artcr ar kanda),dugcr dcn tyvarr● tin att

anvandas fёr att samla infomation onl nagon spC―

ciell art,kanskc mcd undantagお r宙ssa ttukdOms_

spridandc artcma,tex S′ ″″′ノン″ グα″″θs夕″.Detinns hclt enkelt intc utrymme fё r dctta.

Dct ar vardefunt att lnOrfologiska anpassningar

diskutcras i samband med en arts habitat cncr bc―

tccndc.Manga bldc valgrundade och inteHigcntahypotcscr prcsenteras,nar det gancr det adaptiva

i sadana egenskapcr.Det kan galla biomctrin hos

dc sol巧 adersfOrmadc filtreHngsorganen pa hu―

vudet(''ccphalic fans''),riktningen av det abdolni―

nala oledadc benet("prOICg"),eller inandiblemas

morfologi i fё rhanande till pupphusets typ, rnen

det inns talrika andra cxempcl.

Overlag ar bOken snygg och fri fran irritcrande

tryckfel,felakdga rcfcrenscr ctc Harお りer en avde tt fclaktigheter,som jag hittat.I ovcrgangen

mellan dct vuxna knottets svalg Och tarln inns

hos vissa artcr dcntiklar cllcr langa sagtandadc

tander som sticker in itamhalighcten.Funktionen

av sadana s k cibarala armaturer sags vara okand

pa ctt stanc i bokcn (s. 355), men angcs pa ctt

annat(Fig.19.10,s.585),vara Ctt forsvar motncmatoden(9/1(ヽ 力ο

`.`′

て:α νO′ ツヽ′ンs,genonl att dcssa

anordningar kan sticka och dё da nematodcns lnik―

roilarier,som kommerin med blodfodanMan forstar att ganska Fnyckct onl knottens bio―

logi har kom■ lit till kannedom genom dc Omfat―

tande studicma av denl sonl spridarc av den nyss

namnda parasitcn, som orsakar flodblindhet hos

manniskan i tropiska Afrika och Latinamerika,

och som plagoande br domesdcerade dJur.I bo―kcn bcskrivs intc bara knottcns blologi utan aven

manga parasiters,inklusive 071こ |力ο(′″(lα l,0ム'trノンs

Stilen ar oftast saklig och valprcscnterad I)a

och da genomsyras tcxten av cn torr humor somundantagsvis blir ganska malandc. Som cxcmpcl

kan namnas bcskrivningcn av s k avkortade pupp―

huS(SOm ar cn manga typer reprcscnteradc)Dcssa ar enligt Crosskcy hOs cn dcl arter tatt sam_

manvavda, medan andra ar lё st sanllnanknutna''like a snookcr― table pockct'' Eller varfor intc ta

cxcmplet pa hur korallrevsbildningama pa en ty―

pisk, ncdcroderad tropisk ё med vulkaniskt ur―

sprung liknar glasyren pa cn undeⅣ attenstarta

("likC iCing on a submarin cakc'')!11lustrationcma ar ёveriag bra. Ibland saknadc

jag dock bilder.Detta galldc inte minstお r dejambrandc avsnittcn av ollka artcrs och slaktens

morfologiska sardrag. Hur ser tcx den pa sa

manga satt abnorlna Crο _‐′rfα crοz′′′lls′ s ut(lar―

ven flltrcrar a,utan tycks ata bentiska tradalger

dar dc sitter i blasor i lavasubstratct,puppan sak―

nar pupphus, dct vuxna knottct flyger knappast

ans Osv)?

Trots att boken tar upp Over 1200 rcfcrcnser

saknas faktiskt nPagra titlar, bl a Axcl Pctcrsens

klassiska"Bidrag til dc danske Silnulicrs Natur―

historie'' fran 1924. 1)et alfabctiska registret ar

omfattandc och bra.

Som kunskapskana Om knOttens biologi ar The

Natural History of Black■ ics ovarderlig, mcn i―

bland ar Crosskcy Ovcrpedagogisk;han har en fё r―

kanek fOr termer.助 sallan introduccrar han ter―

mCr(Cncrletar upp nagOn gammal,sonl av nagon

anledning oj vunnit anklang i dcn vctcnskapliga

variden),definierar dcm,men anvander sig scdan

sanan cner aldrig av dcm (t cx haptobenthos,lapi―

dicolous och hcrbicolous,nycthemcral,cxolacust―

rinc, cumecs, cury― och stcnogamous). Dctta arnagot ёvcrambitiё st l flera fall framstar crosskcy

vidare som nagot av knottens fOrsvarsadvokat,

sonl nar en utgangspunkt vid namarc studicr visat

sig vara felaktig, illustrerat bl a i bokens avslu―

tande kapitel betitlat:''Blackflies、 vrongly and du―

biously associated、 vith human disorders''. Dctta

ma vara hant Och desto merjubcl(mellan radema)

kan utlasas vid bcskrivningcn om hur Amazona―

sindiancr av stammen Yanomami medお 可usning

ater knOttlarvcr bakade i bananblad(s.259)eller

hur naturhistorikelll Panas redan 1781 bcskrcv

smaken av innanmatct av knott, som ofrivilligt

hamnati hans mun,som sё ttsom honung(s.386).Dct scnare blir en elegant introduktion till dct an―

nars ganska nyligen upptackta bchOvet hos knott,

inklusive blodsugandc arter(hanar SOnl honor)att

inta ncktar fё r att gc flygenergi

Man kundc bara ёnska att liknande gedignaOversikter lades fram fOr andra insckter, va“ёr

intc t ex dagslandOr uppgifter om insekters natu―

ralichistoria tycks vara osedvanligt utspridda i lit―

tel・ aturen och det ar oftast ёvemaktigt fёr en en―

skild pcrson att sarskilt val kunna tacka in cns en

enda dJurgrupp.Bl a i detta sammanhang uppfyl―

lcr Crosskeys bok ctt stort behov

動わ7・′2ルイα′′7ク 1'ブsr

R′ c′″sJο77 165

Rubtsov,I A 1990 B″ εメ′′′S rSJ″″′″グαの Fauna ofthe USSR E)iptera Vol. 6:6 Second cdition 1042 s,424 svartvita planscher ISBN 90 04 08871 7. Nc、 v

Delhi.Oxonian Press Pvt Ltd Distribucras utanfor ln―dicn av E J.Brill Publ Cornp,Lciden Pris:150 USD

Rubtsovs so可 etiSka knottfauna utgavs forstagangcn 1940 Den andra omarbetadc och kraftigtutvidgade upplagan,som trycktes pa originalspra―

ket 1956,fё rcliggcr nu fOr fOrsta gangen i cngclsk

ёversattning

Fёrutom dcn alllllanna och myCket infomativa

inledningcn pa ca 200 sidor innchaner faunanframst bcstamningsnycklar till och bcskrivningar

av dc ca 300 soN7Jetiska knottartema.Dcssutomhar medtagits nara 50 arter kanda fran angran_

sandc omraden.Huvuddelen av de ca 40 svenska

artema bchandlas mcr ener mindrc utfOrligt Fё r

flertalet arter beskrivs kortfattat bada kё ncn samtlarv och puppa.Blologi och geogransk utbredning

beskrivs kortfattat. Morfologiska strukturcr vik―

tiga fёr bestamningen inustreras fOr Πenalet arter

Simulidtaxonolnin ar rnyCkct kompliccrad mcd

manga besvarliga artkomplex. Talande ar att

Rubtsov tredubbladc anantalet br So巧 etuniOnen

fran dcn forsta till dcn andra utgavan av faunan,

framst utifran detabstudier av hangcnitalicr.Ett

flertal arter nybcskrcvs 1956 endast utifran larvcr,

och Rubtsov betonadc tidigt viktcn av ett samfant

studium av samtliga levnadsstadicr.

En dircktё vcrsattning av en 35 ar gammal bok

ar givctvis pa manga punkter fOraldrad.Dct hade

varit ёnskvart att fё rlaget latit nagOn modcrn spc―

cialist bcarbctat tcxtcn m a p taxonomi och no―

menklatur.Skillnadema gentcmot t ex Crosskeys

(1987)checkliSt ar pafallande,intc nlinst vad gal―ler slaktesindelningen

Fran cn rcnt nordisk synpunkt ar den stora an―

delen asiatiska arter en belastning sonl gё r faunan

tungarbetad.Det stё rsta vardet tOrde ligga i att sa

manga av vara nordliga artcr bcskrivs,oftast rned

originalteckningar.Detta gё r Rubtsovs fauna till

ctt valkOmmet komplementtill ёvrig,farskarc bc―

stamningslitteratur.Dock lag dctta verk delvis till

grund fёr den taxononliska dclcn av GunnarCarlssons(Opusc.cnt.Suppl.21, 1962)avhand―ling om de svcnska knottcn,och tillfё r daJё r intc

sa mycket nytt fёr Sveriges vidkommande.

A″グ`″

sⅣブおsο″