Kv. Fridhem, Trollhättan- 174 klimatsmarta och kostnadseffektiva

hyreslägenheter i Sveriges största* passivhusprojekt

Gunnar Gustavsson Per AnderssonProjektledare Utvecklingschef

*) enl. m2 BOA

AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag• Bostadsbolaget är ett viktigt redskap för att nå visionen

70 000 invånare i Trollhättan 2030• För att klara detta bör Eidar bygga 1000 lgh/år• Drivkraft i att bygga för ett hållbart Trollhättan • År 2009 skrev Trollhättan Stad under ”Borgmästaravtalet”

(minska CO2 utsläppen med minst 20 procent mellan åren 1996-2020). CO2 reduktionen uppgick år 2008 till 33%

• Helägt av Trollhättans stad• 230 lokaler (förskolor, skola, affärs- och föreningslokaler,

idrottsanl. och övr. verksamheter)• 6000 lägenheter• 80 anställda

Peab Sverige AB, Division Väst• Vår vision - Nordens Samhällsbyggare• En av våra sex strategier är att vara föregångare

inom hållbart samhällsbyggande. Vi ser till helheten, dvs. miljö, ekonomi och sociala aspekter

• Peab är en av Nordens största och mest kunniga bostadsutvecklare. Vi utvecklar och producerar flera tusentals trivsamma bostäder varje år, både egenutvecklade och på entreprenad.

• Byggde Sveriges första passivhus i Lindås, nu har vi utvecklat Sveriges största* passivhusprojekt ihop med AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag

Aktör i:

Programrådet energieffektiva byggnader

*) enl. m2 BOA

2009 Elefanten (stud.)• Nytt campus• 100 kWh/m2, år*• FX-system• ”Normhus”bygge +

”energisparpaket” (FJV+VP+Ack.)

Eidars ”steg för steg” för ett energieffektivt och hållbart bostadsbyggande2013 Fridhem (hyreslgh/tryggh)• 47-50 kWh/kvm, år* • FEBY09/Passivhus)• FTX+fjv

2011 Björnbäret (radh.)• 70 kWh/kvm, år*

(FEBY09/Minergi)• Förtätning av bef.

miljonprogramsomr.• FTX (lägenhetsaggr.)• Fjärrvärme

*) Inkluderar värme, varmvatten och fastighetsel. Utslaget på Atemp. Normalårskorr

Alingsås

VÅR-GÅRDA

TrollhättanStenungsund

Göteborg

KUNGÄLV

GRÄSTORP

LidköpingGÖTENE

SKARA

PARTILLE

TJÖRN

ORUST

HÄRRYDAMÖLNDAL

KUNGSBACKAMARK

SVENLJUNGA

TRANEMO

ULRICEHAMN

HERR-LJUNGA

LERUM

ALE

VÄNERSBORG

VARA

FALKÖPING TIDAHOLM

Skövde

HJO

TIBRO

ESS-UNGA

TÖREBODAKARLSBORGMARIESTAD

GULLSPÅNG

MELLERUDFÄRGE-LANDAMUNKEDAL

LYSEKIL

SOTENÄS

TANUM

DALS-ED

BENGTSFORS

ÅMÅL

VÄNERN

KarlstadÅrjäng

Arvika

Kristinehamn

EDA

SUNNE

GRUMS

SÄFFLE

TORSBY

HAGFORS

MUNK-FORS

KIL

FORSHAGA

FILIPSTAD

STORFORS

DEGERFORS

KARLSKOGA

Uddevalla

Strömstad

Borås

Peabs passivhusprojekt i Väst…

Tjuvsundsberget, Kungshamn16 lgh

Rossö, Strömstad12 lgh

Härlidsberget, Grebbestad28 lgh

Ellenö, Färgelanda5 lgh

Fridhem, Trollhättan174 lgh

Förskola Stadsskogen, Alingsås

Lindås, Göteborg20 lgh (2001)

Hasselbol Sunne, VärmlandFörskola

Kv. Fridhem - ett samhällsbyggnadsprojekt -mitt i Västsverige!

Kv Fridhem – KORT FAKTA 1(2)• 174 hyreslägenheter varav 30 som

trygghetsboende• Certifierat som passivhus (FEBY09)• BTA: 19 710 m2• BOA: 11 600 m2• Atemp: 15 320 m2• Projektkostnad: 268 MSEK

(inkl mark, byggherrekostnader och moms)

• Hyra 1350 kr/m2 (snitthyra inkl. värme, exkl. hyresgästel o varmvatten)

Kv Fridhem – KORT FAKTA 2(2)• Utvecklades ur en arkitekttävling som

vanns av Peab Division Väst år 2010.• Projektet består av 6 punkthus (120 lgh) och

1 lamellhus (24 lgh+30 lgh trygghetsboende)• Peab bygger på totalentreprenad• Hög prefabriceringsgrad, bygger på en

plattform som under ett antal år har utvecklats inom Peab Division Väst

• Entreprenad: 198,5 MSEK(inkl. pålning, grundläggning, garage, TE etc. exkl. moms) 17 112 kr/m2 (BOA)

10 071 kr/m2 (BTA)

• Arkitekttävling (utgångspunkt: detaljplan, passivhus/FEBY)

• Förtätning i befintlig stadskärna (på bef. förorenad industrimark)

• Boende för hela livet• Högt ställda krav på trivsel och

komfort• Minimal energiförbrukning• Attraktiva gårdsmiljöer• Kostnadseffektivitet• Stora krav på utformning av

byggnadsvolymer, ytterväggar, fönster och ventilationssystem

Eidars ursprungsidéer för Fridhem

• Högre komfort och bättre inomhusmiljö för de boende!

Mål för inomhusmiljön

http://wec360.se/public_server/eidar/fridhem/

• Lägre energianvändande ger bättre lönsamhet trots marginell merinvestering för passivhuset!

• Genom att erbjuda god övervakning via fastighetsnät samt en enhetlig och lättåtkomlig installation blir detta en lättskött anläggning som ger en rationell drift över många år

• Värme- och ventilationssystemen görs lika för varje hus

Förvaltningsfokus & framtidssäkring!

• Fläktrum placeras på vindarna och fjärrvärmeundercentraler på nedre plan. En fjärrvärmeundercentral för varje byggnad för att minimera kulvertförluster

• Sakvaror som används är av i Sverige vanligt förekommande fabrikat• Byggmaterialen är miljövärderade (BASTA/BVD), dokumenterade och

kompabilitetsverifierade med PEAB Byggnadsdeklaration

• 370 mm sandwichelement, U= 0,17 W/m²K*

• Fönster: U= 0,9 W/m²K*• Tak U= 0,08-0,12 W/m²K**) Värden exkl. köldbryggor. De dominerande köldbryggorna är: omkring fönster/fönsterdörrar, balkonger samt vid bjälklagskanter. För köldbryggor vid balkongerna har vi räknat med att varje balkong är försedd med 2 betongklackar.

• Tät konstruktion har verifierats med täthetsprovning av hela byggnader. Punkthus: 0,14-0,16 lps/m²Lamellhus: 0,26 lps/m² (taket var en utmaning här)

Tätt klimatskal med minimering av köldbryggor

Bilder från stommontage

• Mobilkranen och stämpningen av balkonger på lamellhuset

• Plattgjutning av garageplatta

• Färdigt bjälklag, notera särskilt:- infästning för balkong (1)- väggelement med grafitcellplast som isolering (2)

1

2

ISOLERADE VÄGGEN

Bilder från väggmontage

1. Bilden visar hopmoteringen i hörn med ingjutna plåtar som svetsas ihop.

2. I överkant sticker gafitcellplasten upp.

2

1

3

3. Man ser den igengjutna rännan i golvet där vi lagt elinstallation som matar upp till sockeldosor.

4. Visar specialtejpen som skyddar för inträngadevatten, i hålet skall monteras fönsterdörr o fönster

34

Bilder från montage av punkthus

• Visar ställningsbryggorna som moterades runt hela husen för att bygga taken. Detta var den enda fasadställning som behövdes!• Den indragna översta våningens väggar är

lättväggar som byggdes "prefab" av PEAB, inomhus på annan plats.

Fördelar med betong prefabricering• Elementen monteras snabbt, behöver mycket lite efterarbete. Tjockleken

på isolering kan anpassas efter önskat isolervärde • I jämförelse med platsgjutet byggande klarar man arbetsplatsen med

mindre personal och med mindre buller. Renare byggarbetsplats, lättare att bygga på en trång arbetsplats (betong, armering och isolering är redan på plats i elementet).

• Mindre antal transporter jämfört med platsgjutning • 13% kortare byggtid. 21 månader jämfört med 24 månader • Utomhuskonstruktioner som utsätts för tösaltning och frost kan med

dagens produktionsmetoder fungera i minst 100 år• Möjlighet till återanvändning efter rivning. Går även att använda

betongen för utfyllnadsändamål efter grovkrossning• Tung stomme (bra för ex. värmelagring/ljud), hög täthet, kortare

uttorkningstider, minskat behov av fasadställning.

Nackdelar med betong prefabricering*• Konjunkturväxlingar inom prefabindustrin• Sämre GSM-täckning• Projekteringen måste vara klar tidigare (detta är dock i många fall positivt ur

andra synvinklar)• Det blir mer utanpåliggande installationer, men möjligt att fälla in mer

detaljer och installationer bara man är ute i god tid (blir dock dyrare med infällda tomrör etc.)

• Blir mer produktionsuppehåll för de inblandade entreprenörerna (exkl. prefabentreprenören). I Fridhemprojektet motverkades detta med en platsbyggd toppvåning (punkthus), prefabricerat tak byggdes upp på gården i fältfabrik

• I de fall man strävar efter lokal arbetskraft minskar timmarna på arbetsplatsen

*)Jämförelsen avser betongprefab jämfört med platsgjutning

• Det minimala behovet av tillförd värme gör att den helt kan distribueras via tilluften

• Ett FTX aggregat förser 1 hus. Roterande värmeväxlare återför 85%. (2 aggr. i lamellhus – 4 trapphus)

• FTX aggregat med värmebatterier. I normala fall används inte batteriet - tilluften efter aggregatet värms med värmeväxlaren samt förlusterna i fläktarna

• Den återstående uppvärmningen av luften görs med värmebatterierna som installeras i tilluften till respektive lägenhet.

• Rumstemperatur är 22°i lägenheten (2°högre i bad). Spetsvärmer med fjärrvärme de kallaste dagarna. Termostat i hall ger möjlighet till individuell reglering.

Bild ursprungligen från Passivhuscentrum

Radiatorfritt i punkthusen

• I lamellhusets lägenheter finns radiatorer installerade under fönster istället för värme via tilluften. Termostat på varje radiator

• Temperaturen i lägenheten, mätt på central plats i lägenheten, styr behovet av värme som tillförs via tilluften.

Tilluftsdon i taken

• Bostadshusen förses med mekanisk till- och frånluftsventilation. Tilluft tillförs lägenheten via don i sovrum och vardagsrum (gäller även lamellhusen som har uppvärmning via radiatorer)

• Frånluft tas via kontrollventiler från klädkammare, våtutrymmen och kök

• Spisfläkt med separat imkanal till yttertak installeras i respektive lägenhet

• Tilluftsdonen utförs som impulsdon med möjlighet till individuell strypning, detta för att skapa luftrörelse i rummen utan drag.

Energiprestanda

• Många fler dagar med vädringsbehov än med värmebehov! Viktigt med solavskärmning och vädringsfönster

• Fast, yttre monterad solavskärmning (manuell gardin) är monterad överst på punkthusen (V/S/Ö) för att undvika övertemperaturer sommartid i lägenheter med högst solinstrålning

• Vädringsfönster och mellanglaspersienner

Värmebehov, ventilation och sol-avskärmning

• Värmeförsörjningen sker via fjärrvärme. Samtliga 7 huskroppar förses med separata fjärrvärmecentraler. Garage värms ej (räknas utanför klimatskärmen).

• Uppvärmning sker via vattenburen värme, lägenheter i punkthusen värms med värmebatteri i tilluften. Samtliga lägenheter i lamellhuset värms med radiatorer. Förråd, trapphus, gemensamhetslokaler värms med radiatorer.

Planerad uppföljning och verifiering• En effektförlustmätning genomförs för att verifiera den totala

effektanvändningen. Detta görs för ett av punkthusen. Ytterligare uppföljning av effektförluster görs vid behov. Utförs i 3 perioder på vardera 14 dygn under 6 första veckorna 2014.

• Energianvändningen, fjärrvärme + fastighetsel mäts för resp. byggnad under 2 kalenderår (2014 och 2015). Specifik energianvändning beräknas

• Uppföljning av kall och varmvattenanvändning• Ventilationsinstallationer följs upp med ljudmätning, SFP-mätning, ny

injustering, verkningsgrad VVX• Rörinstallationen injusteras• Hushållens elenergianvändning • Enkät till hushållen som ska beskriva deras situation under mätperioden

avseende vädring, användning av spisfläkt samt vistelse i lägenheten

1. KlimatskaletMinimera förlusterna!

2. SystemvalTa vara på energin som finns!

3. Förnyelsebar energiUtnyttja förnyelsebar energi!

4. FuktsäkerhetAlltid viktigt!

Sammanfattning av villkor för energieffektivitet

Bild ursprungligen från Passivhuscentrum

Hur mycket extra kostar detta?

Projektekonomi - nyckeltal

Entreprenadkostnad: 198,5 MSEK(inkl. pålning, grundläggning, garage, TE etc. exkl. moms)Nyckeltal (BOA): 17 112 kr/m2

I kostnaden ingår även:Garagebyggnad: 15 Mkr

Nyckeltal rensat från garage:Nyckeltal (BOA): 15 819 kr/m2

Projektkostnad: 268 MSEK(inkl. entreprenadkostnad, byggherrekostnad, mark och momsNyckeltal (BOA): 23 103 kr/m2

I kostnaden ingår även:Garagebyggnad: 15 Mkr

Nyckeltal rensat från garage:Nyckeltal (BOA): 21 810 kr/m2

0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Riket hyresrättRiket bostadsrättLänsregionerna I - III hyresrätt

Länsregionerna I - III bostadsrättElefanten hyresrättFridhem (inkl. garage) hyresrätt

Fridhem (exkl. garage) hyresrättHamnhuset (inkl. garage) hyresrätt

Fridhem – ett kostnadseffektivt bygge!kr/BOA (byggkostnad exkl. mark, byggherrekostnader och moms)

Källa:• SCB• Peab/AB Eidar• Älvstranden Utveckling

Markentr.

Lösull

Smide

Plåtentr.

Tak otätskicktsentr.Ytskikt mål, mattl,kakelBalkongfronter

Håltagning

Prefab stomme

Produktionsekonomi - fördelning

Material

UE totaltInstallationerHantverkarlöner

TjänstemannalönerArbetsplatsomkostnader

Projektering o adm. Kostn.

VSVentStyr

ElHiss

Fördelning kostnader på byggdelar av totalkostnad:

Fördelning inom UE (Bygg):

Fördelning Installationer (UE):

16

42 17

114

8 2

• Merkostnader för Fridhem som passivhus jämfört med normhusutförande kan hänföras till dyrare/tjockare cellplast, lite bättre fönster, lite bättre klimatskal toppvåning punkthus samt noggrannare tätning tak i lamellhus

• I lamellhuset valdes radiatorer pga. trygghetsboende

Peabs projektledning bedömer att merkostnaden i byggskedet för Kv. Fridhem utfört som

passivhus är ca. 1 000 000 kr exkl. moms, dvs. 0,5 % i

merinvestering

Byggkostnaden ökar – marginellt!

• Jämfört med om kv. Fridhem varit ett ”normhus” (90kWh/m2) spar bostadsbolaget 710 000 kr – redan första året! Energieffektivitet sänker totalkostnaden redan första året!

• Risken med kraftigt höjda energipriser i framtiden minskar – husen är ”framtidssäkrade”

• Skötselkostnaden för ett FTX-system bedöms inte vara dyrare än att sköta ett FX-system – ex. minskar kostnaden för filterbyten med 50%

• CO2 belastningen på klimatet minskar pga. sänkt energiförbrukning

Driftskostnaden minskar kraftigt!

Viktigaste slutsaten

• Det är marginellt dyrare att bygga ett stort flerbostadshus som passivhus jämfört med ett ”normhus”

• Energibesparingen sänker totalkostnaden - redan från första månaden• Klimatet är vinnare i och med CO2 sänkningen, givetvis beroende på

vilken energikälla som används för spetsvärme och fastighetsel

• Projektet har haft en webbkamera uppsatt under hela produktionen. Här visas en kortfilm som sammanfattar bygget av Kv. Fridhem

Film

• Per Andersson 0733-37 66 98per.a.andersson@peab.se

• Gunnar Gustavsson0522-87700Gunnar.Gustavsson@eidar.se

Tack för oss!

Byggarbetsplatsens hjärtstartare blev en fin inflyttningspresent till Trygghetsboendet