Aluminium rostar inte. Det lever länge och kan återvinnas om och om igen.

-Det ryker, det fräser, det brinner!Signe PerSSon–Melin oM gråSiPPA, Debuten i AluMiniuM.

- Äntligen har jag hittat rätt material till den här formen.

Signe Persson–Melin hade prövat att göra sippformer i både betong och

stengods tidigare, men det ville sig liksom inte riktigt. Materialet

sprack, det stämde inte, kärlen blev för tunga. Arbetet tillsammans med

gjutarna på byarums bruk är hennes första i aluminium.

– Jag älskade det! Känslan att kliva in på bruket fick mig att tänka på

när jag för första gången kom in i en glashytta. Det ryker, det fräser,

det brinner, det är så spännande.

Signe hade själv ringt upp Hans Pruth på byarum. Hon hade på känn att

gråsippa, som fått sitt namn ur den ursprungliga tanken på en sippform

i betong, slutligen skulle kunna blomma om den göts i aluminium. Hon är

mycket nöjd med resultatet.

– Jag gillar att gråsippa kan stå ute hela året. Att den är tålig. och

att jag fick till en så bra kant som gör kärlet möjligt att baxa omkring

även när växten är på plats.

Hon blev överraskad av att arbetet i aluminium innebar så mycket hantverk

och lärde henne så mycket.

— Det finns en manuell omsorg på byarum, man lägger väldigt mycket

tid på att få saker och ting som man vill ha dem. Vad betrakta-

ren inte ser uppifrån är till exempel att gråsippa har små förhöjda

ringar undertill, så att avrinning och luftning verkligen fungerar.

gråsippa finns i tre storlekar. no 3, den största, är Signes absoluta

favorit. Med sin diameter på 63 cm rymmer den rejäla träd. Hon är entusi-

astisk när hon pratar om kärlet och tycker att proportionerna blivit

fantastiska i det väl tilltagna formatet.

— Alla former har en idealstorlek. Det var roligt att få hitta den här!

gråsippa gjuts i tre storlekar:

Modell Höjd cm Diameter cm Vikt kg

no 1 28 33 6

no 2 36 42 13

no 3 53 63 40

Den minsta gråsippan tar fram det

skira. Den största rymmer ett träd.

Att köpa en produkt, gjuten i aluminium, från byarum är att ta del av ett kretsloppstänkande.

Aluminium klarar sig utomhus i många hundra

år, och kan dessutom återvinnas i oändlighet.

gråsippa fogas samman manuellt av fyra sidor och ett bottenstycke.

— Det har varit en process där vi hela tiden förbättrat det tekniska.

Jag fick tidigt träffa gjutarna på byarums bruk. De har en fin anda, alla

förstår sin roll, att de är viktiga. Människorna på byarum är stolta,

de vet att de arbetar med något unikt. Vi fick en bra relation från

första stund.

Det finns nästan alltid något rörande personligt i Signes verk. Det är

ofta ungefär samma formspråk, oavsett om det handlar om stengods, glas

eller metall.

- Personlig? Jag vet inte, jag. Det mest personliga med mig är väl att

jag hållit i, varit envis i arbetet. nuförtiden är det ganska lätt –

jag står för det jag tycker och gör bara det som är roligt. Men det

har inte alltid varit enkelt.

bakom sig har hon en exempellös karriär under sex decennier. Hon är

permanent representerad på t ex MoMa i new York, Victoria & Albert i

london och Museum of Modern Ceramic Art i japanska gifu. Själv tror hon

att framgången kommit för att hon ”stått för det hon tycker”.

- Jag jobbade mer omedvetet när jag var yngre. Det liksom bara blev.

idag arbetar jag nog lite mer genomtänkt.

Den där speciella skevheten i formen känner många igen. ibland ser väg-

garna på kärlen ut att liksom vara på väg att falla in. Små, små skevheter

som fascinerar.

- Det är ju inte precis så att jag knuffar till väggarna. Snarare

bejakar jag det som materialet tar sig för. blir det skevt ska man inte

göra våld på det. Är det charmigt så är det bra. Det vore ju förskräck-

ligt om jag gjorde sneda saker med vilje – ungefär lika fånigt som att

gå omkring och vinda med ögonen för att göra sig intressant.

Vi arbetar bara med återvunnen aluminium.

byarum är annorlunda än resten av världen. en fristad där

saker får ta den tid de tar för att bli riktigt utförda.

Vi gjuter allt i sandformar som bara används en gång.

Sedan slås formen sönder, så varje objekt är unikt.

Aluminium väger 60 % mindre än järn.

Varje gråsippa fogas samman manuellt.

bänk Jujol är döpt efter gaudis assistent och medarbetare. Han var expert på bl a stuckaturer och smide och en tidig

återvinnare. Jujol står bl a bakom de flesta utsmyckningarna i Parc guell i barcelona.

Den blommande grundformen i gråsippa känns igen från tidigare små tekan-

nor. För Signe var det den modernistiska trädgårdsarkitekten ulla Molin

som inspirerade vad gäller trädgård. Molin var under många år redaktör

för tidskriften Hem i Sverige, och startade senare projektet gröna gården

i Helsingborg. ett visningsrum med nya lösningar för exempelvis balkonger

och terrasser. Här skapade Signe bland annat plattor och krukor. gröna

gården var före sin tid, men lades ner efter fyra år. i efterhand har den

rönt stort intresse; delar av produktionen har köpts in av nationalmuseum.

- idag hade gröna gården varit en succé, men på den tiden fanns det

knappt något trädgårdsintresse i Sverige. Det var bara danskar som upp-

muntrade gröna gården. i Danmark har de ju alltid tagit trädgårdar på

allvar och använt trädgårdsarkitekter i stor skala. Det gillar jag.

Hon ser trädgården som boendets viktigaste rum. idag har hon en liten

radhusträdgård, återhållen med noga utvalda växter. trädgården är indelad

i olika rum — frukosthörna, sällskapshörna o s v.

— Jag har massor av krukor, och de får vara precis som de är. Spruckna,

mossbeklädda, bara de håller ihop.

Signes produktion berör dagligen hundratusentals människor – ännu fler om

man tänker på hennes utsmyckningar i Stockholms tunnelbana. Hennes former

är lugna och organiska. Kärlen kan vara tunna och skira men samtidigt

obändigt starka. Svajiga men med en enorm exakthet i godset.

- Formerna i sig har nog aldrig gjort någon upprörd. Men enkelheten i

det jag gör kan provocera; det där som är så enkelt, hur tusan kan det

kosta så mycket?

På frågan om vad hon är mest nöjd med svarar hon:

- Jag är alltid mest nöjd med det jag jobbar med just nu. Det här yrket

får mig att se fram emot nästa projekt. Jag är upptagen med nutiden.

Signe Persson–Melin, debutant på nytt.

byarums bruk ligger i kyrkbyn byarum i Småland, precis mellan Krängshult och Vaggeryd. Vi tillverkar park- och träd-

gårdsmöbler, planteringskärl och produkter för stadsrummet. Vi arbetar med aluminium och gjuter allt enligt genuin

hantverkstradition i sandformar. Det betyder att varje objekt är unikt. Vi gjuter klassiska modeller, men förnyar oss

hela tiden med nutida design. Den äldsta modellen är formgiven 1780, den senaste är ny för i år. Vi skulle aldrig lägga

ut produktion någon annanstans för att spara pengar. genom att vi äger vår produktion kan vi experimentera och överföra

kunskap mellan generationer av gjutare. Allt vi gör och allt vi kan utgår från gjuteriet i byarum och dess människor.

På bilden, från vänster: Markku niskanen, Albert Philip, bernt Johansson, lena björkhamn, Ann-britt Pruth, Hans Pruth,

Signe Persson-Melin, Magnus Svensson, Andreas lindberg Pruth, Kjell Johansson, Per-åke Svensson och Susanne Stein

byarums bruk Ab, byarum, 567 92 Vaggeryd, Sweden

telefon: +46-(0)393-22210 telefax: +46-(0)393-22380 e-mail: byarum@byarumsbruk.se

www.byarumsbruk.se

Foto: Per ranung Styling: Synnöve Mork text: Anders lidzell graf isk design: elisabeth björkbom