§ juridik avdelningen för - karlstad university · kurser i rättsvetenskap, men skriver i sitt...
TRANSCRIPT
Avdelningen för
JURIDIK §
Presumtion: att avtal ingås för egen räkning
2 kap. Avtalslagen
Fullmäktigen åstadkommer partsbindning mellan två andra personer, mellan hans uppdragsgivare/huvudmannen och tredjeman. Det är dessa två personer som binds av avtalet, inte fullmäktigen själv.
Avdelningen för
JURIDIK §
Huvudman Huvudavtal Tredje man
Biavtal Inget rättsförhållande
Mellanman
Avdelningen för
JURIDIK §
16 § AvtL. – självständig fullmakt. Tillkännages genom ett fullmaktsdokument synligt för tredje man.
18 § AvtL. – osjälvständig fullmakt. Inget yttre, självständigt moment. Är endast ett internt meddelande mellan Huvudmannen (A) och
Fullmäktigen (C).
Avdelningen för
JURIDIK §
◦ Skriftlig fullmakt En handling som lämnas till fullmäktigen för att visas för tredje man – 16 §
AvtL.
◦ Särskilt meddelande Muntligt eller skriftligt från huvudmannen direkt till tredje man – 13 § AvtL.
◦ Allmänt kungjord (i tidning eller liknande) – 14 § AvtL. ◦ Ställningsfullmakt – 10 § 2 st. AvtL.
Avdelningen för
JURIDIK §
Om ställningsfullmakt
En bank hade ofrivilligt beviljat ett fastighetsbolag kredit på 20 miljoner kronor, för vilket en person gick i borgen. Bankens ställföresträdande regionschef och vice verkställande direktör hade muntligen utlovat att borgensåtagandet endast skulle gälla i 3 mån, eftersom banken därefter skulle få annan säkerhet. Banken hävdade att direktören saknat behörighet att lämna en sådan utfästelse. Banken ansågs dock vara bunden av direktörens utfästelse.
Avdelningen för
JURIDIK §
10 § st. 1 AvtL.: ”…varder omedelbart berättigad och förpliktad i förhållande till tredje man genom rättshandling, som fullmäktigen inom fullmaktens gränser företager i fullmaktsgivarens namn.” OBS!
- ”Inom fullmaktens gränser” - ”Fullmaktgivarens namn”
Giltig fullmakt = bindande för huvudmannen
Avdelningen för
JURIDIK §
Först avgöra VEM som är fullmäktig.
Sedan avgöra VAD som fullmäktigen har behörighet att avtala om.
Fullmäktigen kan inte sluta vilka avtal som helst för huvudmannens räkning.
Behörigheten ska framgå av fullmakten.
Behörighet: Vad fullmäktigen kan göra
Befogenhet: Vad fullmäktigen får göra
Avdelningen för
JURIDIK §
BEHÖRIGHETEN ska framgå av fullmakten – det fullmäktigen kan göra.
Fullmakt Härmed ger jag fullmakt till Fredrik Renfeldt att för min räkning inköpa en personbil av märket Volvo. Karlstad den 1 januari 2014 Britta Forsberg Britta Forsberg
Avdelningen för
JURIDIK §
Behörighet – vad fullmäktigen kan göra
Befogenhet – vad fullmäktigen får göra
Avdelningen för
JURIDIK §
Om fullmäktigen handlar i strid mot instruktioner från huvudmannen så kan han bli skyldig att ersätta huvudmannen.
Vad händer för tredje man? • Om han var i ”god tro”, alltså inte bort känna till eller inte kände
till att fullmäktigen överskred sin befogenhet så gäller avtalet. Huvudmannen binds av avtalet till tredje man, 11 § st. 1 AvtL.
Däremot, om tredje man bort känna till eller kände till att
fullmäktigen gick över sin befogenhet så blir avtalet inte giltigt. Han var då i ”ond tro”, 11 § AvtL.
Rättshandlingar inom behörigheten men utom befogenheten binder huvudmannen, om tredje man är i god tro.
Avdelningen för
JURIDIK §
Allt brukar inte anges i fullmakten: ◦ Huvudmannen kan ge inskränkande föreskrifter som begränsar
handlingsfriheten.
◦ BEFOGENHET – det fullmäktigen får göra. ◦ Exempel: Bilen får inte kosta mer än 55 000 :- och maximal körsträcka får vara
5000 mil.
Fullmakt Härmed ger jag fullmakt till Fredrik Renfeldt att för min räkning inköpa en personbil av märket Volvo.
Avdelningen för
JURIDIK §
Sammanfattning: ◦ Rättshandlingar utanför behörigheten binder inte huvudmannen
(A). ◦ Rättshandlingar inom behörigheten och befogenheten binder
huvudmannen (A) direkt.
◦ Rättshandlingar inom behörigheten men utom befogenheten binder huvudmannen (A), förutsatt att Tredje man (C) är i god tro.
Avdelningen för
JURIDIK §
I eget namn för annans räkning
Mellanmannen blir själv part i avtalet hen ingår, men har en redovisningsskyldighet mot huvudmannen.
Avdelningen för
JURIDIK §
Olika typer av ogiltighet:
Fel person – bristande avtalskompeten
Fel utformning – avtalet återger inte det avsedda innehållet
Fel anledning – grundas på påtryckningar
Fel innehåll – innehållet godtas inte av rättsordningen
Avdelningen för
JURIDIK §
Oskälighet på grund av omständigheter vid avtalets ingående – AvtL. 36 § - generalklausul
◦ Möjligt att jämka eller ogiltigförklara ett avtal som innehåller avtalsvillkor
som är oskäliga på grund av omständigheterna vid avtalets omgående.
◦ 36 § AvtL. behandlar också när omständigheter som inträffar efter avtalets ingående kan anses oskäliga.
◦ Kan leda till ogiltighet eller jämkande, att man blir överens om något nytt.
Avdelningen för
JURIDIK §
o Prövningen avser ett eller flera avtalsvillkor. o Avtalsvillkoret ska vara oskäligt.
Oskäligheten kan bero på ◦ a) själva avtalsinnehållet, ◦ b) omständigheterna vid avtalets tillkomst, ◦ c) senare inträffade förhållanden, ◦ d) omständigheterna i övrigt.
Avdelningen för
JURIDIK § Oskälig avgift för fönstervädring jämkas till noll
En kvinna som bedrev vandrarhem i sin privata bostad stämde en övernattningsgäst på 1.360 kronor. Tingsrätten ansåg det utrett att mannen hade brutit avtalet på ett sätt som medför skyldighet att utge ersättning. Dock talade vissa förhållanden för jämkning av villkoren. Mannen var att se som konsument och var tvungen att acceptera villkoren eftersom han behövde någonstans att övernatta. Han befann sig därför i en särskilt utsatt situation. Trots detta ansåg tingsrätten att avgiften på 300 kr för bristande städning inte varit oskäligt hög. Däremot framstod avgiften för underlåtenheten att hålla fönstren stängda vid regn som oskäligt hög, varför tingsrätten ansåg att detta villkor skulle bortses ifrån. Även hovrätten anser att villkoret att hålla fönstret stängt, med hänsyn till förhållandena vid avtalets tillkomst och avgiftens storlek, är oskäligt och fastställer nu tingsrättens dom.
Avdelningen för
JURIDIK § Hästen Madick
Hästägaren har visat att avtalstiden är längre än vad som är normalt i branschen och att avtalet ger RIDAB rätt till större andel av hästens värdeökning än normalt. RIDAB har också ensamrätt att säga upp avtalet. Dessa villkor gör att avtalet framstår som förmånligt för RIDAB och i motsvarande mån oförmånligt för hästägaren och tyder således på ett missförhållande mellan parterna. Men andra villkor kompenserar i viss mån hästägaren för detta. Hovrätten pekar på att RIDAB åtagit sig ett omfattande kostnadsansvar för hästen, att träna och utbilda den samt låta endast Helena Lundbäck tävlingsrida den. Dessutom har RIDAB, om avtalet upphör i förtid, inte någon rätt till försäljningsprovision. Rätten påpekar i detta sammanhang att avtalsinnehållet är av okomplicerat slag och att det borde ha varit enkelt för hästägaren att förstå vad överenskommelsen skulle kunna medföra i olika avseenden. Hästägarens talan om jämkning av avtalet lämna således utan bifall.
Avdelningen för
JURIDIK §
28 § Avtalslagen • Tvång som utövats genom våld eller hot, som innebär trängande fara. • Exempel på ”trängande fara”: Gudfadern. • Krävs orsakssamband – kausalitet – mellan tvånget och rättshandlingen.
29 § Avtalslagen • Lindringt råntvång • Obehagligt, men den utsatte har möjlighet att välja • Orsakssamband – kausalitet – mellan tvånget och rättshandlingen
Avdelningen för
JURIDIK §
Svek genom lämnande av oriktiga uppgifter.
Avsiktligt vilseledande genom lämnande av oriktiga uppgifter.
Den som lämnar uppgiften måste inse att det är en felaktig uppgift
hen lämnar. Hen måste också inse att motparten inte känner till det riktiga förhållandet.
Krävs orsakssamband mellan det svikliga förfarandet och
rättshandlingen.
Avdelningen för
JURIDIK §
• Svek genom förtigande, 30 § AvtL.
• För att åläggas upplysningsplikt ska följande rekvisit uppfyllas: • Den upplysningsskyldiga ska ha faktiskt kännedom om förhållandet, • Motparten ska ha saknat sådan kännedom, • Den upplysningsskyldiga ska ha insett att motparten saknade denna
kännedom och att informationen varit av betydelse för hans beslut att ingå avtalet och
• Motparten ska typiskt sett ha kunnat förvänta sig att bli upplyst om förhållandet.
Avdelningen för
JURIDIK §
• Handlar om att en part otillbörligt utnyttjar en avtalssituation. • T.ex. när ngn är i trångmål eller i beroendeställning
• Det ska föreligga ett uppenbart missförhållande mellan
prestation och motprestation.
• Kreditocker & sakocker
Avdelningen för
JURIDIK § Svek att tiga om tidigare husbrand
Med kännedom om det rätta förhållandet hade försäkringsbolaget inte tecknat försäkringen. Det var därför fråga om svek. …talar för att det ändå funnits en upplysningsplikt för försäkringstagaren vid försäkringsavtalets ingående med avseende på den omständigheten att huset var i brandskadat skick är att det framstått som uppenbart att en sådan uppgift varit av stor betydelse för Lansförsäkringars bedömning av försäkringsrisken vilket också försäkringstagaren måste ha insett. Det får enligt hovrätten anses rimligt att kräva att en försäkringstagare som vill teckna en husförsäkring självmant upplyser om en sådan konkret och betydelsefull omständighet att det ifrågavarande huset är brandskadat. Hans invändning att han förlitat sig på att en besiktning skulle ske kan, mot bakgrund av att några kontakter i denna fråga aldrig togs och han ändå inte reagerade, lämnas utan avseende eftersom det måste ha stått helt klart för honom att någon besiktning aldrig skulle genomföras.
Avdelningen för
JURIDIK §
Det ska ha förelegat vissa omständigheter vid rättshandlingens tillkomst
Medkontrahenten ska ha haft vetskap om detta när rättshandlingen blev honom kunnig
Det skulle strida mot tro och heder att med sådan vetskap åberopa rättshandlingen
Avdelningen för
JURIDIK §
Om en ensidig utfästelse, t.ex. ett anbud eller gåva, blir ogiltig så blir normalt följden att bundenheten av avtalet tas bort.
Vid ett ömsesidigt förpliktande, när avtalsuppfyllandet inte påbörjats, så befrias båda parterna från avtalsutfästelserna.
Ett avtal som redan börjat fullgöras = återgång + ev. skadestånd.
Jämkning
Avdelningen för
JURIDIK §
En viljeförklaring har fått annat innehåll än åsyftat – felskrivning.
Inte bindande om: ◦ Om motparten ”insåg eller bort inse misstaget”. Ond/God tro
avgörande. ◦ Uttrycker den s.k. tillitsprincipen. Den tillit som rättshandlingen väcker prioriteras före avgivarens
vilja att inte bli bunden av felskrivningen. HR är alltså att varje part bär risken för sina misstag.
Avdelningen för
JURIDIK §
Lina Rosling ska söka ett jobb. Hon har visserligen bara läst ett par kurser i rättsvetenskap, men skriver i sitt CV att hon har en examen från ett 4-årigt program på KAU. Hon kommer på intervju och intygar att hon har all nödvändig kunskap. Efter några veckor börjar hon sin nya anställning på kommunen.
Vad gäller avtalsrättsligt?
Avdelningen för
JURIDIK §
Freddie Renfeldt är i ekonomisk knipa. Hans vän Filippa Borg säger att hon kan låna ut 50 000 till honom, till en ränta på 61 %. Freddie ser ingen annan lösning än att låna pengarna, trots den höga räntan.
Vilken ogiltighetsregel aktualiseras?
Avdelningen för
JURIDIK §
Utgångspunkt: Kunna det som står i litteraturen, samt det som framkommit på föresläsningarna.
Var noga med att plocka ut rekvisit och kontrollera att dessa uppfylls.
Var noggrann med att hänvisa till §§, samt till rätt §!