). man kan inte kalla rapporten som något som helt ... · sedan läsåret 08/09 har ingen...
TRANSCRIPT
Revisionsrapport
Granskning av modersmålsundervisning i grund- och gymnasieskolan
Lunds kommun
Sofie Holmkvist
September 2012
Ändamålsenlig modersmålsundervisning
September 2012 Lunds kommun PwC
Innehållsförteckning
2.1. Bakgrund ........................................................................................................ 2
2.2. Revisionsfråga ................................................................................................ 2
2.3. Kontrollfrågor ................................................................................................. 2
2.4. Avgränsning och metod .................................................................................. 3
2.5. Lagstiftning..................................................................................................... 3
3.1. Organisering av modersmålsundervisningen ................................................ 4
3.2. Rutiner och struktur ....................................................................................... 5
3.2.1. Rutiner för verksamheten .............................................................................................. 5
3.2.2. Struktur och omfattning ................................................................................................ 5
3.2.3. Rutiner gällande eleven ................................................................................................. 6
3.2.4. Ersättning ....................................................................................................................... 7
3.3. Information .................................................................................................... 8
3.4. Erbjudande av modersmålsundervisning ...................................................... 8
3.5. Rapportering ................................................................................................ 10
4.1. Slutsatser ...................................................................................................... 12
4.2. Revisionell bedömning ................................................................................. 14
Ändamålsenlig modersmålsundervisning
September 2012 Lunds kommun 1 av 15 PwC
1. Sammanfattning
På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Lunds kommun har PwC granskat
huruvida kommunen har en ändamålsenlig modersmålsundervisning.
Granskningens revisionsfråga har varit ” Säkerställer Barn- och skolnämnderna
Lund Öster och Lunds stad samt Utbildningsnämnden att Lunds kommun har en
ändamålsenlig modersmålsundervisning? Den sammantagna bedömningen är att
nämnderna säkerställer detta.
Det kan konstateras att Lunds kommun genom modersmålscentrum har en
ändamålsenlig verksamhet. Det finns skriftliga rutiner och riktlinjer för
verksamheten och en välfungerande struktur för arbetet. Det finns även rutiner för
när en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen i modersmålsämnet. Samtliga av de
intervjuade rektorerna och skolcheferna anser att organiseringen av
modersmålsverksamheten i en egen enhet är en bra lösning. Vi finner vidare att
kommunen arbetar med information om elevers rätt till modersmålsundervisning
på ett ändamålsenligt vis.
Det kan samtidigt konstateras att det finns brister i likvärdigheten för eleverna vad
gäller omfattningen av modersmålsundervisningen. Enligt skollagen är det rektor
som beslutar om omfattningen av undervisningstiden. Det saknas en gemensam syn
på omfattningen av modersmålsundervisningen och eleverna erhåller olika
omfattning beroende på skoltillhörighet. Även samverkan mellan
modersmålslärarna och övriga lärare bör utvecklas.
Två av de nationella minoritetsspråken är aktuella i Lunds kommun vid denna
rapports framställande. Vi konstaterar att kommunen fullgör sin skyldighet att
erbjuda undervisning i minoritetsspråket finska. Däremot vad gäller
minoritetsspråket romani chib ser situationen annorlunda ut. Sedan läsåret 08/09
har ingen modersmålsundervisning i romani genomförts. Vi noterar att detta beror
på att modersmålscentrum inte funnit någon lämplig lärare trots annonsering efter
lärare i romani varje termin. Vår bedömning är att kommunen bedriver
kontinuerligt arbete för att kunna fullgöra sina skyldigheter.
Följande har identifierats som fortsatta utvecklingsområden:
* Rektorerna bör sträva efter en gemensam riktlinje för gruppering av eleverna i
modersmålsundervisningen samt omfattningen av undervisningstiden avseende
modersmålsundervisningen med syftet att nå en högre likvärdighet för eleverna.
* Vidareutveckling av samverkan mellan lärarna bör säkerställas. Nämnderna bör
även tillse att rektorerna får en ökad insyn i modersmålsverksamheten.
* Modersmålsundervisning i romani chib måste säkerställas. Även vidareutveckling
av insatser, för att både öka och bibehålla en hög kunskapsnivå om de nationella
minoriteterna hos rektorer och lärare, bör säkerställas.
Ändamålsenlig modersmålsundervisning
September 2012 Lunds kommun 2 av 15 PwC
2. Inledning
2.1. Bakgrund Modersmålsundervisning är ett eget ämne i grundskolan. Målet är att eleverna på
ett bra sätt ska tillgodogöra sig arbetet i skolan och samtidigt utveckla sin
tvåspråkiga identitet och kompetens. Enligt skollagen ska alla elever som har en
vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska erbjudas modersmåls-
undervisning i detta språk om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet,
samt om eleven har grundläggande kunskaper i språket. För minoritetsspråk gäller
dock att undervisning kan ges till elever som inte talar språket hemma varje dag.
Huvudman har stor frihet att avgöra hur verksamheten ska organiseras för att nå de
riktlinjer staten satt upp. En huvudman är skyldig att anordna modersmåls-
undervisning om det inom kommunen eller den fristående verksamheten finns
minst fem elever som önskar undervisningen, för nationella minoritetsspråk minst
en elev, och man kan finna en lämplig lärare. Modersmålsundervisning inom
gymnasieskolan är precis som i grundskolan ett eget ämne. Undervisningen i
modersmål syftar till att utveckla färdigheter och kunskaper om modersmålet och
elevens kunskaper om litteratur på modersmålet. Eleven ansöker om att få delta i
modersmålsundervisning.
2.2. Revisionsfråga Granskningen ska svara på följande revisionsfråga:
Säkerställer Barn- och skolnämnderna Lund Öster och Lunds stad samt
Utbildningsnämnden att Lunds kommun har en ändamålsenlig
modersmålsundervisning?
2.3. Kontrollfrågor Revisionsfrågan ska besvaras utifrån följande kontrollfrågor:
På vilket sätt är modersmålsundervisningen organiserad? Hur stor andel av
eleverna har modersmålsundervisning?
Finns ändamålsenliga rutiner och struktur för modersmålsundervisningen?
Informerar kommunen om elevers rätt till modersmålsundervisning?
Fullgör kommunen sin skyldighet att erbjuda undervisning i de nationella
minoritetsspråken?
Ställer nämnderna krav på rapportering som rör
modersmålsundervisningen?
Ändamålsenlig modersmålsundervisning
September 2012 Lunds kommun 3 av 15 PwC
2.4. Avgränsning och metod Granskningen avser Barn- och skolnämnd Lund öster, Barn- och skolnämnd Lunds
stad samt Utbildningsnämnden. De förhållanden som presenteras i föreliggande
granskningsrapport är utifrån intervjuer med respektive nämnds förvaltningschef,
chef samt biträdande chef för modersmålscentrum samt rektorer från vardera två
skolor inom respektive nämnd. Kompletterande frågor har även ställts till
ekonomer på utbildningsförvaltningen samt integrationsutvecklaren i Lunds
kommun. För ytterligare kunskapsinhämtning har uppdraget även inneburit studier
av för granskningen relevanta dokument såsom exempelvis kvalitetsredovisningar,
Skolverkets rapport om nationella minoritetsspråk i Lunds kommun, rutiner för
Lunds skolors modersmålsverksamhet.
2.5. Lagstiftning I skollagens1 10 och 15 kapitel regleras modersmålsundervisningen för grund-
respektive gymnasieskolan. Ytterligare föreskrifter finns i skolförordningen2 samt i
gymnasieförordningen3. Här anges bland annat att det är rektor som beslutar om en
elevs modersmålsundervisning.
Enligt skolförordningen får modersmålsundervisningen anordnas
som språkval
som elevens val
inom ramen för skolans val, alternativt
utanför den garanterade undervisningstiden Enligt gymnasieförordningen får modersmålsundervisningen anordnas
som individuellt val
som utökat program, alternativt
som ersättning för undervisning i andra språk än svenska, svenska som andraspråk och engelska
Modersmålsundervisning får i normalfallet inte omfatta mer än ett språk för en
elev. Modersmålsundervisning är undervisning i det språk som elevens
vårdnadshavare har som modersmål. För att en elev ska vara berättigad till
modersmålsundervisning krävs att språket är elevens dagliga umgängesspråk i
hemmet och att eleven har grundläggande kunskaper i det. När det gäller
modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska undervisning erbjudas
även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. En huvudman är
skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om minst fem elever
som ska erbjudas undervisning i språket önskar undervisning och om det finns en
lämplig lärare att tillgå. En huvudman är skyldig att anordna modersmåls-
undervisning i de nationella minoritetsspråken även om antalet elever som önskar
sådan undervisning understiger fem. Enligt 7 § i Språklagen4 är de nationella
minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.
1 2010:800
2 2011:185, 5 kap
3 2010:2039, 4 kap
4 2009:600
Ändamålsenlig modersmålsundervisning
September 2012 Lunds kommun 4 av 15 PwC
3. Iakttagelser
3.1. Organisering av modersmålsundervisningen
I Lunds kommun organiseras modersmålsundervisningen genom en egen enhet,
Modersmålscentrum. Organisatoriskt ligger modersmålsverksamheten under
utbildningsförvaltningen. Förutom att arbeta mot gymnasieskola och kommunal
vuxenutbildning inom utbildningsförvaltningen så arbetar Modersmålscentrum
även gentemot förskolor och skolor inom barn- och skolförvaltningarna Lunds stad
och Lund Öster. Modersmålsundervisning erbjuds till såväl kommunala som
fristående förskole- och skolenheter. Sedan 2008 fungerar Modersmålscentrum
som en resultatenhet som säljer tjänster utifrån beställning från skolorna. Skolorna
betalar utförda tjänster med elevpengen. Tidigare var Modersmålscentrum
anslagsfinansierat och tjänsterna var därmed en fri nyttighet för verksamheterna.
Cirka 3 000 elever undervisas i något av de 335 olika språk som erbjuds. Arabiska
och engelska är de språk som flest elever har modersmålsundervisning i. Antal
elever inom grundskolan är drygt 2 400 vilket motsvarar cirka 15,9 % av totala
elevantalet6. På gymnasiet deltar cirka 550 elever i tre olika kurser i ämnet
modersmål. Fördelningen av elever med modersmålsundervisning i de kommunala
gymnasieskolorna såg läsåret 11/12 ut som följer:
Gymnasieskola
Andelen elever med
modersmålsundervisning av
totala elevantalet på skolan
Vipans gymnasium 5 %
Katedralskolan 7,5 %
Polhemskolan 8 %
Spykens gymnasium 5 %
Totalt sett har Modersmålscentrum 78 lärare anställda.
Samtliga av de intervjuade rektorerna och skolcheferna anser att organiseringen av
modersmålsverksamheten i en egen enhet är en bra lösning. Majoriteten av de
intervjuade menar att det blir en effektivare organisation än om respektive skola
skulle utföra och samordna modersmålsundervisningen. I intervjuerna ger flertalet
uttryck för att den nya ledningen för Modersmålscentrum är utvecklingsinriktade,
prioriterar ett utökat samarbete mellan verksamheterna samt betonar och lyfter
fram vikten av modersmålsundervisningen.
5 Se bilaga 1
6 Kommunbladet 2011, Lunds kommun
Ändamålsenlig modersmålsundervisning
September 2012 Lunds kommun 5 av 15 PwC
3.2. Rutiner och struktur 3.2.1. Rutiner för verksamheten
2008-06-18 antog Utbildningsnämnden rutiner för Lund skolors
modersmålsverksamhet7. Här återfinns bland annat rutiner och riktlinjer för
anmälan, bedömning av berättigande till modersmålsundervisning, registrering av
elever i Procapita, gruppering, beställning, schemaläggning, läromedel,
medarbetarskapet, betyg, statistik samt rutiner för ersättning och debitering.
Ansökan om modersmålsundervisning sker via blankett som tillhandahålls av
Modersmålscentrum. Ansökningsförfarandet kommer enligt uppgift att bli
digitaliserat inom snar framtid. Modersmålslärarna tar fram ett underlag för
bedömning om eleverna är berättigade till modersmålundervisning. Rektor beslutar
om modersmålsundervisning ska erbjudas och i så fall i vilken omfattning.
3.2.2. Struktur och omfattning
Modersmålslärarna är anställda av Modersmålscentrum. Chef och biträdande chef
för Modersmålscentrum arbetar som pedagogiska ledare för modersmålslärarna,
det vill säga gör lektionsbesök, arbetar med pedagogiska planeringar, ansvarar för
kvalitetsuppföljning och lärarnas kompetensutveckling etcetera.
Modersmålscentrum fungerar på samma sätt som en skolenhet med skolledning.
Det som skiljer i uppdraget jämfört med rektorer och förskolechefer är ansvaret för
barnen och eleverna.
Undervisningen för de yngre eleverna sker på den skola där eleven tillhör, medan
undervisningen för de äldre eleverna (årskurs 7-9 samt gymnasiet) kan förläggas på
annan skola. Till följd av detta är undervisningsgrupperna i en del språk små, ibland
endast en elev per skola. Detta medför att arbetssituationen för lärarna ser olika ut.
Samtliga lärare har flera olika arbetsplatser med restid i stor omfattning som följd.
Modersmålsundervisningen är ett frivilligt ämne för eleven. Det räknas som ett eget
ämne där eleven får omdömen och betyg. Kursplanen i grundskolan och läroplanen
i gymnasieskolan gäller för modersmålsundervisningen på samma sätt som för
övriga ämnen. Innehållet i undervisningen bestäms därmed av läraren i den
pedagogiska planeringen utifrån de nationella styrdokumenten. En viktig skillnad
finns vad gäller modersmålsundervisningen i förhållande till övriga ämnen.
Modersmålsundervisningen är det enda ämnet där det saknas en reglerad timplan.
Det finns med andra ord ingen garanterad undervisningstid i ämnet. Respektive
rektor beslutar omfattningen av undervisningen. Av intervjuerna framgår att det är
en stor variation i undervisningstiden i ämnet modersmål för eleverna. Vanligen
beställer rektorerna 40 minuter per vecka. Det finns även elever som får 60 eller 80
minuter modersmålsundervisning per vecka. Det går inte att se något mönster
kopplat till årskurs, utan det är snarare faktorer som gruppstorlekar och
åldersblandade grupper som medför att några elever erhåller mer undervisningstid.
Noteras bör dock att det inte per automatik innebär att alla grupper med fler elever
och en stor åldersspridning i gruppen har mer än 40 minuter per vecka. Inom
7 Dnr UF 25/08
Ändamålsenlig modersmålsundervisning
September 2012 Lunds kommun 6 av 15 PwC
gymnasieskolan erbjuds tre olika 100-poängs kurser i modersmål och ämnet ingår i
ordinarie kursutbud som eleverna väljer bland.
Utöver omfattningen på undervisningen beslutar rektor även om grupperingar av
eleverna. Modersmålscentrum anser att även om det är en spridning av åldrarna
bland eleverna medför samläsning ofta många fördelar. Dock finns det en gräns för
när åldersspridningen på eleverna blir för stor. Här kan enligt uppgift ske en
diskrepans mellan vad Modersmålscentrum anser och vad rektorerna anser.
Utöver arbetsplatsträffar har modersmålslärarna gemensam mötestid en gång i
veckan. Lärarna på modersmålscentrum är organiserade i utvecklingsgrupper,
internationalisering, IT, integration etcetera. Lärarna är även organiserade i olika
språkgrupper. De lärare som är ensamma i ett språk ingår i tvärspråkliga grupper
och i en del fall har de samarbete med lärare i andra kommuner. Det finns en
modersmålslärare som är kontaktperson för respektive skola. Från och med
höstterminen 2012 kommer även samtliga skolor att utse en kontaktperson.
Samverkan mellan modersmålslärarna och övriga lärare sker enligt uppgift i liten
omfattning. Introduktionsmöte sker på respektive skola vid terminsstart i augusti.
På introduktionsmötena träffas rektor, modersmålslärarna och övriga lärare och
diskuterar praktiskt upplägg inför läsårsstart. Samtliga intervjuade anser att
samverkan mellan lärarna är ett område som behöver utvecklas. Några initiativ om
utökade mötesforum har tagits under våren 2012 som ett led i att stärka samverkan.
3.2.3. Rutiner gällande eleven
När en elev riskerar att inte nå målen i modersmålsundervisningen är rutinen på
grundskolan att modersmålslärarna meddelar elevens mentor. På gymnasiet fyller
modersmålslärarna i en anmälan om utredning för att eleven riskerar att inte uppnå
kunskapskraven. När rektor får vetskap om att en elev riskerar att inte nå målen ska
en pedagogisk utredning göras som grund för beslut om att eventuellt ta fram
åtgärdsprogram för eleven. Inom grundskolan är modersmål ett frivilligt ämne och
det finns krav på ”grundläggande kunskaper i språket” för att få delta. Detta kan
leda till att många elever väljer att hoppa av undervisningen när de blir medvetna
om att de riskerar att inte uppnå kunskapskraven. En annan uppmärksammad
svårighet enligt Modersmålscentrum är i de fall rektorerna resonerar att om eleven
inte når kunskapskraven kanske han eller hon inte har grundläggande kunskaper
och därmed inte har rätt att delta.
Enligt gällande föreskrifter har en elev rätt till studiehandledning på sitt
modersmål, om eleven behöver det. Studiehandledning kan exempelvis ges i ämnet
fysik om eleven är i behov av handledning av ämnet på sitt modersmål.
Studiehandledning är en särskild stödinsats som föregås av ett åtgärdsprogram.
Innehållet i studiehandledningen beslutas av rektor, men tjänsten tillhandahålls av
modersmålscentrum. Handledningen sker i en del fall i samverkan med
ämneslärarna.
Samtliga skolor i Lunds kommun omfattas av gemensamma riktlinjer för
frånvarorapportering. Via Skola24 som är ett webbaserat verktyg markerar lärarna
när- och frånvaron på individnivå. För skriftliga omdömen används UNIKUM i de
fall elevens hemskola använder detta system för rapportering. För
Ändamålsenlig modersmålsundervisning
September 2012 Lunds kommun 7 av 15 PwC
betygsrapportering används samma system (Procapita) som de kommunala
skolorna använder.
3.2.4. Ersättning
Enligt gällande rutiner för Lunds Skolors Modersmålsverksamhet (LSM)8 ska
ersättningsbeloppen per undervisningstimme vara baserade på LSM:s självkostnad
för utlagda undervisningstimmar. Ersättningsbeloppen fastställs per budgetår av
den nämnd som ansvarar för verksamheten. Respektive skolförvaltning erbjuds
lämna synpunkter. Fakturering sker månadsvis utifrån exakt antal utförda timmar.
Modersmålscentrum arbetar för närvarande med att ta fram förslag till förändrade
rutiner, i vilka det bland annat föreslås att debitering ska ske terminsvis istället för
per lektion.
Grundskolan får kompensation för modersmålsundervisningen i elevpengen.
Kommunkontoret räknar årligen fram elevpengen per skola. Denna består av en
grundresurs samt tillägg för föräldrarnas utbildningsnivå och för utländsk
bakgrund. Högre andel elever med utländsk bakgrund respektive högre andel elever
där föräldrarna har en lägre utbildningsnivå innebär mer i elevpeng. Skillnaden
mellan högst och lägst elevpeng för grundskolor inom Lunds kommun är 14 854 kr
för år 2012. Totalt fördelades 39,9 mnkr i tillägg för utländsk bakgrund under 2011.
Dessa medel skall dock enligt uppgift inte enbart täcka kostnader för
modersmålsundervisning utan även kostnader för svenska som andra språk,
tolkkostnader vid föräldrasamtal etcetera.
När det gäller gymnasieskolorna får utbildningsförvaltningen ett tilläggsanslag för
att täcka kostnader för modersmålsundervisning. Detta anslag är år 2012 cirka 2
mnkr, vilket skall täcka modersmålsundervisning för kommunala såväl som
fristående gymnasieskolor. På de kommunala gymnasieskolorna fördelas medlen
som anslag vid årets början baserat på antal elever i behov av
modersmålsundervisning. Fristående gymnasieskolor får ansöka om medel från
utbildningsförvaltningen för att täcka sina kostnader.
En svårighet är att andelen elever med utländsk bakgrund inte är detsamma som
antalet tvåspråkiga elever. Andel av eleverna med utländsk bakgrund hämtas från
befolkningsregistret baserat på var elever och deras föräldrar är födda. Andel
tvåspråkiga baseras på uppgift till skolan om att det talas fler språk än svenska i
elevens hemmiljö. Andel tvåspråkiga elever har på senare år enligt uppgift ökat mer
än andelen med utländsk bakgrund, vilket leder till en skillnad i skolornas
kostnadskompensation i förhållande till kostnadsutvecklingen.
8 Utbildningsnämnden 2008-06-18,§78
Ändamålsenlig modersmålsundervisning
September 2012 Lunds kommun 8 av 15 PwC
3.3. Information Rektorerna ansvarar för att informera om modersmålsundervisningen till elever
som börjar förskoleklass samt till elever som kommer nya till skolan i övriga
årskurser. Även inom gymnasieskolan ansvarar rektorerna för tillhandahållande av
information.
På Lunds kommuns hemsida finns en länk till Modersmålscentrums hemsida. Här
finns t.ex. information om vad som gäller för de olika skolformerna förskola,
grundskola och gymnasieskola, information om nationella minoritetsspråk,
studiehandledning, publikationer, forskning och rapporter. Under några av
avsnitten finns en ruta innehållande ”Relaterad information” där det finns länkar
till andra sidor med ytterligare information. Hemsidan innehåller även genväg till
Skolverkets hemsida och deras information om modersmålsundervisning.
Modersmålscentrum finns även representerade på sociala medier såsom Facebook.
På hemsidan finns även information om Modersmålsrådet. Detta är ett
informations- och diskussionsforum för elever och föräldrar med syfte att öka
delaktighet och insyn i modersmålscentrums verksamhet. Modersmålsrådet
sammanträffar fyra gånger per år och består av representanter för elever, föräldrar,
personal, modersmålscentrum samt ledamöter från utbildningsnämnden.
Minnesanteckningar från mötena finns att tillgå på hemsidan.
För att informera även via andra kanaler än internet har Modersmålscentrum tagit
fram en informationsfilm samt broschyren ”Den som äger ett språk äger mer än
ord”. Broschyren finns idag förutom på svenska språket även översatt till engelska,
arabiska, finska och romani. Ambitionen är att broschyen ska översättas till
ytterligare språk.
På två av sex granskade skolors hemsidor finns länk till modersmålsverksamheten
direkt på förstasidan. På två av sex granskade skolor finns länk, men den är svårare
att upptäcka. På två av sex granskade skolor går det inte att hitta någon länk.
3.4. Erbjudande av modersmålsundervisning Det enda skälet till när Modersmålscentrum inte kan erbjuda modersmåls-
undervisning är enligt uppgift när lämplig lärare inte finns att tillgå.
Uttrycket lämplig lärare används i skolförordningen om lärare i modersmål. Om en
lärare inte behärskar den varietet av språket som eleven gör anses läraren inte
lämplig. I Lunds kommun har detta varit aktuellt i romani. I en del fall kan det även
handla om en lärare som saknar den utbildningsnivå som Modersmålscentrum
anser nödvändig för att arbeta som lärare. I dagsläget finns inga nationella krav på
lärarkompetensen för modersmålslärarna, utan regleringen i skolförordningen är
att läraren ska vara lämplig. Lunds kommun har satt upp lärarutbildning och
ämnesstudier i språket som mål vid rekrytering. Av intervjun med representanter
för Modersmålscentrum framgår att det generellt sätt är enkelt att hitta
modersmålslärare, men att det är komplicerat i några få språk.
Ändamålsenlig modersmålsundervisning
September 2012 Lunds kommun 9 av 15 PwC
75 barn/elever fick inte modersmålsstöd/modersmålsundervisning läsåret 11/12. 65
av dessa var anmälda i språk där det inte fanns sammanlagt fem anmälningar.
Totalt 10 elever i två olika språk kunde inte erbjudas undervisning på grund av att
Modersmålscentrum inte lyckades rekrytera lämplig lärare i dessa språk.
I Lunds kommun är finska och romani aktuella minoritetsspråk. Läsåret 11/12 har
35 elever fått stöd/undervisats i finska som modersmål, varav 8 i förskolan, 22 i
grundskolan samt 6 på gymnasiet. Under senaste femårsperioden har samtliga
elever som sökt finska som modersmål fått undervisning i språket.
För de elever som ansökt om modersmålsundervisning i romani ser situationen
annorlunda ut.
Sedan läsåret 08/09 har ingen modersmålsundervisning i romani genomförts.
Enligt uppgift annonserar Modersmålscentrum efter lärare i romani varje termin.
I Lunds kommun finns tre olika romska föreningar. Kommunen samarbetar enligt
uppgift med samtliga. Med en av föreningarna, Lovara, har kommunen haft ett
långvarigt samarbete. Föreningen bedriver stödarbete för romska barn och
ungdomar. Stödarbetet handlar bland annat om vikten av att barn går i skolan,
friskvård och hälsa, datakunskap, hjälp i arbetssökande mm. Skolorna har enligt
uppgift kontakt med föreningen i somliga frågor.
Under hösten 2011 genomförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning med syfte
att undersöka hur kommunerna informerar om rätten till samt fullgör sin
skyldighet att erbjuda undervisning i de nationella minoritetsspråken enligt skollag
och skolförordning. Vidare granskades tvåspråkig undervisning på de nationella
minoritetsspråken. Lunds kommun utgjorde en av de 34 kommuner som
granskades. Nedan frågeställningar var vägledande i Skolinspektionens analys av
Lunds kommun.
1) Fullgör kommunen sin skyldighet att erbjuda undervisning i de nationella
minoritetsspråken enligt de krav som ställs i författningarna?
0
1
2
3
4
5
6
7
Läsår 06/07
Läsår 07/08
Läsår 08/09
Läsår 09/10
Läsår 10/11
Läsår 11/12
Romani
Antal anmälda
Antal i undervisning
Ändamålsenlig modersmålsundervisning
September 2012 Lunds kommun 10 av 15 PwC
Av Skolinspektionens rapport framgår att det bedrivs ett aktivt arbete att utveckla
modersmålsverksamheten i kommunen men att det finns behov av att utveckla ett
systematiskt kvalitetsarbete, med organisatorisk förankring på central såväl som på
förvaltningsnivå. I rapporten påpekades att särskilt undervisning i de nationella
minoritetsspråken borde fokuseras i utvecklingen av ett system för
kvalitetsuppföljning. Då denna granskning genomfördes hade ett arbete påbörjats
för att utveckla instrument för att centralt få igång ett systematiskt kvalitetsarbete
kring modersmålsundervisningen. Rapporten framhöll även att det vid
granskningstillfället saknades tillgång till lärare i romani chib, men att ett
rekryteringsarbete inletts.
Vidare bedömde Skolinspektionen att Lunds kommun bedriver ett arbete för att
motivera elever att delta i modersmålsundervisning i de nationella
minoritetsspråken. Dock påpekades att det finns behov av ytterligare insatser för att
nå ökad kunskap om två- och flerspråkighet, modersmål samt de nationella
minoriteterna och deras rättigheter hos rektorer och lärare.
2) Ges de elever som har behov av det studiehandledning på modersmål i de
nationella minoritetsspråken?
I rapporten framhålls att rutiner finns för att säkerställa att elever som behöver
studiehandledning på modersmålet ges detta. Vid granskningstillfället pågick även
ett arbete för att öka kompetensen kring studiehandledning på modersmål i
kommunen. Detta för att ytterligare trygga att den enskilda eleven ges
studiehandledning på det sätt och i den omfattning som det finns behov av.
Lunds kommun har i sitt svar till Skolinspektionen, daterat den 18/5 2012, beskrivit
att arbetet med att utveckla modersmålsverksamheten har fortsatt och fördjupats. I
svaret exemplifieras arbetet med ett antal satsningar som pågår och är planerade
under 2011-2013. Här nämns bland annat att Skolverkets skrift ”Nationella
minoriteter i förskola och skola” har beställts till samtliga skolledare, att
Modersmålscentrum verkar för en ökad kommunikation kring verksamheten i form
av distribution av olika media, utvecklad kvalitetsdokumentation samt ökade
utbildningsinsatser i flerspråkighet. Av svaret framgår även att en kommun-
gemensam satsning på ett förbättrat kvalitetsarbete pågår.
3.5. Rapportering Nämnderna ställer krav på rapportering gällande modersmålsverksamheten på tre
olika sätt:
1. I samband med månadsrapporter och årsredovisning
2. I sammanställningen av kvalitetsredovisningar
3. Via kontaktpolitiker som deltar på modersmålsrådet
I årsredovisningen för år 2011 nämns exempelvis Modersmålscentrums verksamhet
både under avsnittet Årets händelser samt under Ekonomi i Utbildningsnämndens
Ändamålsenlig modersmålsundervisning
September 2012 Lunds kommun 11 av 15 PwC
redogörelse. Det redovisas även nyckeltal i form av andelen elever som hade rätt att
delta samt som deltagit i undervisningen.
Skolorna gör kvalitetsredovisningar som redovisas årligen för respektive nämnd. I
granskade kvalitetsredovisningar redovisas bland annat hur många elever som haft
modersmålsundervisning samt måluppfyllelsen för dessa elever (redovisas på
motsvarande sätt som för övriga ämnen). Av någon kvalitetsredovisning framgår
även vilka språk det rör sig om. I Barn- och skolförvaltningen Lund Östers
kvalitetsredovisning för år 2011 nämns att en fortsatt dialog med
Modersmålscentrum ska ske i syfte att ytterligare utveckla samarbetet. Här anges
även att en bra planering och en god kommunikation mellan pedagogerna är viktig
för att öka måluppfyllelsen. Även i Barn- och skolförvaltningen Lund Stads
kvalitetsredovisning har utveckling av samverkan med modersmålscentrum varit
med som åtgärd 2010 för att öka måluppfyllelsen. I Utbildningsnämndens
kvalitetsredovisning nämns Modersmålscentrum som en del i ett gemensamt
kvalitetsarbete som ska bedrivas inom nämnden som en åtgärd till följd av
resultatet från läsåret 10/11.
Fram till och med år 2008 tog även Modersmålscentrum fram en egen
kvalitetsredovisning för verksamheten. I samband med ny organisation togs kravet
på kvalitetsredovisning bort eftersom verksamheten inte var en skola och elevernas
hemskola var fria att vända sig till andra aktörer för att tillgodose elevens önskemål
om modersmålsundervisning. Utifrån nya skollagen och ökade krav på
huvudmannens systematiska kvalitetsarbete kommer dock Modersmålscentrum
från och med 2011 att återigen ta fram en egen kvalitetsredovisning.
Ändamålsenlig modersmålsundervisning
September 2012 Lunds kommun 12 av 15 PwC
4. Slutsatser och revisionell bedömning
4.1. Slutsatser Det kan utifrån nya skollagen diskuteras huruvida organiseringen av
modersmålsverksamheten i en egen enhet står i paritet med rektors förtydligade roll
och ansvarsområden. Vi gör dock bedömningen att organiseringen i Lunds
kommun är ändamålsenlig. Vi baserar främst detta på att det fortfarande är rektor
som fattar beslut om modersmålsundervisningen och beställer omfattningen av
den.
På vilket sätt är modersmålsundervisningen organiserad? Hur stor
andel av eleverna har modersmålsundervisning?
I Lunds kommun organiseras modersmålsundervisningen genom en egen enhet,
Modersmålscentrum. Organisatoriskt ligger modersmålsverksamheten under
utbildningsförvaltningen. Sedan 2008 fungerar Modersmålscentrum som en
resultatenhet som säljer tjänster utifrån beställning från skolorna. Cirka 3 000
elever undervisas i något av de 33 olika språk som erbjuds. Arabiska och engelska är
de språk som flest elever har modersmålsundervisning i. Antal elever inom
grundskolan är drygt 2 400 vilket motsvarar cirka 15,9 % av totala elevantalet. På
gymnasiet deltar cirka 550 elever i tre olika kurser i ämnet modersmål.
Finns ändamålsenliga rutiner och struktur för
modersmålsundervisningen?
Vi gör bedömningen att det finns ändamålsenliga rutiner och struktur för
modersmålsundervisningen i Lunds kommun. Skriftliga rutiner och riktlinjer för
verksamheten finns avseende anmälan, bedömning av berättigande till
modersmålsundervisning, registrering av elever i Procapita, gruppering,
beställning, schemaläggning, läromedel, medarbetarskapet, betyg, statistik samt
rutiner för ersättning och debitering. Det finns även rutiner för när en elev riskerar
att inte nå kunskapsmålen i modersmålsämnet. Vi anser vidare att
Modersmålscentrum och rektorerna skapat en tydlighet i strukturen för arbetet.
Vi konstaterar däremot att det finns brister i likvärdigheten för eleverna vad gäller
omfattningen av modersmålsundervisningen. Enligt skollagen är det rektor som
beslutar om omfattningen av undervisningstiden. Det saknas en gemensam syn på
omfattningen av modersmålsundervisningen och eleverna erhåller olika omfattning
beroende på skoltillhörighet.
Samverkan mellan modersmålslärarna och övriga lärare sker enligt uppgift i liten
omfattning. Vi vill betona vikten av samverkan mellan lärarna. Samtliga intervjuade
anser att detta är ett område som behöver utvecklas. Några initiativ om utökade
mötesforum har tagits under våren 2012 som ett led i att stärka samverkan.
Ytterligare en iakttagelse som gjorts vid intervjuerna är att några av rektorerna
Ändamålsenlig modersmålsundervisning
September 2012 Lunds kommun 13 av 15 PwC
upplever att de inte har insyn i verksamheten i någon större grad. Även denna del
behöver utvecklas.
Informerar kommunen om elevers rätt till modersmålsundervisning?
Vi gör bedömningen att kommunen informerar om elevers rätt till
modersmålsundervisning på ett tillfredsställande sätt. Beskrivning av hur
kommunen går tillväga finns under avsnittet 3.3. Det bör säkerställas att länk till
Modersmålscentrum finns lättillgänglig på samtliga skolors hemsidor.
Fullgör kommunen sin skyldighet att erbjuda undervisning i de
nationella minoritetsspråken?
Två av de nationella minoritetsspråken är aktuella i Lunds kommun vid denna
rapports framställande. Vi konstaterar att kommunen fullgör sin skyldighet att
erbjuda undervisning i minoritetsspråket finska. Däremot vad gäller
minoritetsspråket romani chib ser situationen annorlunda ut. Sedan läsåret 08/09
har ingen modersmålsundervisning i romani genomförts. Vi noterar att detta beror
på att modersmålscentrum inte funnit någon lämplig lärare trots annonsering efter
lärare i romani varje termin. Enligt skollagen är en huvudman skyldig att anordna
modersmålsundervisning i ett språk endast om det finns en lämplig lärare att tillgå.
Modersmålscentrum har enligt uppgift varit i kontakt med Skolverket för tolkning
och resonemang kring lagstiftarens ordval ”lämplig lärare”. I Skolinspektionen
rapport, daterad 2011-12-22 gjordes bedömningen att Lunds kommun bedriver ett
arbete för att motivera elever att delta i modersmålsundervisning i de nationella
minoritetsspråken. Dock påpekades att det finns behov av ytterligare insatser för att
nå ökad kunskap om två- och flerspråkighet, modersmål samt de nationella
minoriteterna och deras rättigheter hos rektorer och lärare. Skolinspektionen
konstaterade även att rekryteringsarbete inletts. I likhet med Skolinspektionens
bedömning bedömer vi att kommunen bedriver ett kontinuerligt arbete för att
kunna fullgöra sina skyldigheter. Däremot krävs ett intensifierat arbete för att
modersmålsundervisningen i romani chib ska fungera.
Ställer nämnderna krav på rapportering som rör
modersmålsundervisningen?
Vi gör bedömningen att nämnderna, i och med att Modersmålscentrum från och
med år 2011 kommer att ta fram egen kvalitetsredovisning, ställer krav på
rapportering i tillräcklig grad. Av Skolinspektionens rapport framgår att det bedrivs
ett aktivt arbete att utveckla modersmålsverksamheten i kommunen men att det
finns behov av att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete, med organisatorisk
förankring på central såväl som på förvaltningsnivå. Vi bedömer att detta arbete
pågår och att framtagande av kvalitetsredovisningar är ett led i det systematiska
kvalitetsarbetet.
Ändamålsenlig modersmålsundervisning
September 2012 Lunds kommun 14 av 15 PwC
4.2. Revisionell bedömning Granskningens revisionsfråga har varit ” Säkerställer Barn- och skolnämnderna
Lund Öster och Lunds stad samt Utbildningsnämnden att Lunds kommun har en
ändamålsenlig modersmålsundervisning?” Den sammantagna bedömningen är att
detta säkerställs.
Det kan konstateras att Lunds kommun genom Modersmålscentrum har en
ändamålsenlig verksamhet. Det finns skriftliga rutiner och riktlinjer för
verksamheten och en välfungerande struktur för arbetet. Det finns även rutiner för
när en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen i modersmålsämnet. Samtliga av de
intervjuade rektorerna och skolcheferna anser att organiseringen av
modersmålsverksamheten i en egen enhet är en bra lösning.
Modersmålsundervisningen blir med detta upplägg en extern verksamhet i
förhållande till skolan, även om den bedrivs inom skolans lokaler och för skolans
elever. Att organisera modersmålsundervisningen på detta sätt är förståeligt om
man ser till förhållandet att det kan handla om elever från olika skolor i en
undervisningsgrupp. Det är inte många skolor som har elevunderlag att bedriva
verksamheten själva, i meningen att ha fast anställda modersmålslärare på skolan.
För skolans del kan förhållandet att modersmålscentrum ansvarar för att
undervisning anordnas betyda mindre insyn i verksamheten. Emellertid har skolan
det yttersta ansvaret för sina elever.
Vår bedömning är att modersmålsverksamheten är ändamålsenlig. Med anledning
av ovan slutsatser bör ändå följande beaktas i det fortsatta utvecklingsarbetet:
* Rektorerna bör sträva efter en gemensam riktlinje för gruppering av eleverna i
modersmålsundervisningen samt omfattningen av undervisningstiden avseende
modersmålsundervisningen med syftet att nå en högre likvärdighet för eleverna.
* Vidareutveckling av samverkan mellan lärarna bör säkerställas. Nämnderna bör
även tillse att rektorerna får en ökad insyn i modersmålsverksamheten.
* Modersmålsundervisning i romani chib måste säkerställas. Även vidareutveckling
av insatser, för att både öka och bibehålla en hög kunskapsnivå om de nationella
minoriteterna hos rektorer och lärare, bör säkerställas.
2012-09-18
Sofie Holmkvist Lena Salomon
Projektledare Uppdragsledare
Ändamålsenlig modersmålsundervisning
September 2012 Lunds kommun 15 av 15 PwC
Bilaga 1
1. Albanska 2. Amaringa 3. Arabiska 4. Bosniska 5. Danska 6. Dari 7. Engelska 8. Finska 9. Franska 10. Grekiska 11. Isländska 12. Italienska 13. Kantonesiska 14. Kroatiska 15. Kurdiska 16. Lettiska 17. Mandarin 18. Nederländska 19. Pastho 20. Persiska 21. Polska 22. Portugisiska 23. Rumänska 24. Ryska 25. Serbiska 26. Singalesiska 27. Somaliska 28. Sorani 29. Spanska 30. Thai 31. Tigrinja 32. Tyska 33. Ungerska