ÉRG:S kulturveckaen publiksuccé

É Romani GlindaDen romska spegeln

Pris 90 kronor Nr 6 – 2013 nov – dec

Är jag registrerad?

Under 25 år har jag umgåtts flitigt medromer. Några av dem har t.o.m. blivitmina bästa vänner. De har delat med sigav sin rika och spännande kultur, bjudithem mig till sina hem, varit generösa,varma och tillmötesgående. Jag har alltidkänt mig hedrad och väl mottagen i derasgemenskap så de har på många sätt beri-kat mitt liv.

När jag sagt detta inser jag att någrasom läser detta, kanske t.o.m. en delskånska poliser, tycker att jag är korkad.Hur kan man välja sina vänner blanddetta ”ociviliserade och tjuvaktiga folk?”Men jag känner mig hedrad över att haen annan åsikt än de har. De har ingaromska vänner, så i mina ögon är de fat-tiga.

Men jag har mer ”att bekänna”. Underca 18 år jobbade jag som fängelsepastor.Jag umgicks flitigt, och jag gör det fort-farande, med kriminella och före dettakriminella människor. I kyrkan ber jag

2 É Romani Glinda

Redaktören har ordet

regelbundet tillsammans med f.d.droghandlare, rattfyllerister, värdetrans-portrånare, tjuvar, skattefuskareo.s.v.Och några av dem var och ärromer!

Nu inser jag att det är ännu fler avdem som läser detta blir allt mer upprör-da. Kriminella skall ju låsas in ”på vat-ten och bröd”, och ”nyckeln skall manslänga i sjön”. Med andra ord skall deför alltid hållas borta från samhället…Så till mig har många sagt att ”du måstevara riktigt korkad som lägger så myck-et tid på sådana människor”.

Numera gör sådana uttalanden migenbart stolt. Bland kriminella, och blandkriminella romer, har jag mött några avde allra trevligaste och finaste män-niskor man kan möta.Men man upptäck-er aldrig det om man inte lär sig att”registrera” dem. Som sina vänneralltså!!!

När jag den sista tiden hört skånepoli-sens försök till förklaringar till varför deregistrerat romer så var ett av de för-

mildrande skäl de angav att ”det är intebara romer som förekommer i registret”.Då insåg jag plötsligt – det är nogjag!!!Efter det rika liv jag levt så är jagnog misstänkt. Registrerad som miss-tänkt!

Jag skulle känna mig stolt över attsammanblandas med dessa mina vänner!

Kjell WaernPastor

Innehåll:

Debatt sid. 3

ÉRG:s kulturvecka sid. 4-9

RUF:s ungdomskonferens sid. 10-11

Romsk kultur i Haninge sid. 12-13

Bakro sid. 13

Resandefestival sid. 14-16

Romska röster sid. 17

Spridningskonferens sid. 18-19

Romska filmer sid. 21

Bokmässan fortsättning sid. 22-23

Romaregistret sid. 24

ÉRG diplomeras sid. 26

Vi läser om romer sid. 27

Gamla bilder berättar sid. 29

Receptet sid. 30-31

Bilden på framsidan är tagen under denromska kulturveckorna i Haninge kultur-hus av Mia Taikon.

Statens KulturrådVår bidragsgivare

ISSN 1651–3258

É Romani Glinda

Egnahemsvägen 58141 37 Huddinge

Telefon:+46 (0)8-779 40 31+46 (0)70-712 39 91

E-mail: info@romaniglinda.seWebadress: www.romaniglinda.se

Postgiro: 19 54 82–5

Ansvarig utgivare och chefredaktör: Fred TaikonRedaktion: Maja-Lena Taikon,Rosario Ali Taikon Bengt O BjörklundVeronika PortikMia Taikon

Tipsa ossVi tar gärna emot material till tidning-en, samt tips om olika evenemang påsamtliga romanédialekter, antingen viavanlig post eller via e–posten:red@romaniglinda.se

Tryck: Carlshamns tryckeri

Det är många romer och andra som und-rar om de är med i skånepolisens registersom har namnet ”kringresande”. Detpåstås att registret inte är upprättat påetnisk grund, men bara namnet på regist-ret säger det mesta.

Nära femtusen romer är med i registretoch kanske fem hundra icke-romer ärnamngivna. Är det en trovärdig förklar-ing till att registret inte är upprättat påetnicitet. Många är nämnda som att varagifta eller kanske bara vän med en rom.Många av resandefolket har svenskkling-ande efternamn. Finns de bland icke-romerna?

Vi har gett resten av ledarplatsen tillpastor Kjell Waern. Så här tycker han omregistreringen.

God jul och gott nytt år önskar vi påredaktionen alla våra läsare!!

Väl mött nästa år!

É Romani Glinda 3

Jag har förmånen att nu på nära håll följaarbetet med att förbättra romers villkor isamhället. Med mig har jag bland annaterfarenheter från 20 år som facklig leda-re. När jag drar slutsatser från dessa erfa-renheter kommer jag till en ofrånkomligslutsats; Det behövs en stark romsk röst,som med kraft och trovärdighet kanföreträda romers intressen.

Delegationen för romska frågor formu-lerade tre utgångspunkter för sina mångaförslag.

Att stänga välfärdsgapet mellan romeroch andra grupper, att häva romers mak-tunderläge och att reparera romers tillittill majoritetssamhället och överbryggaförtroendeklyftan.

Även om det är förtroendefrågan somnu är mest aktuell ska jag uppehålla migvid frågan om tillgången till makt. Jaguppfattar den frågan som central ocksånär det gäller sådant som tillit och förtro-ende.

Romska talespersoner, aktivister ochdebattörer har fört fram välgrundade syn-punkter på frågor om registrering ochFörintelsen av romer, men inläggen ochkraven får inte den tyngd de förtjänar.

Vad beror det på?En betydelsefull orsak är, som jag ser

det, att romer saknar en organisation somhar mandat att företräda hela gruppen.

Delegationen förde resonemang kringoch presenterade förslag som skulle geromer egenmakt. Det som nu finns är ettantal mötesplatser för samråd, som ibästa fall kan ge inflytande, men inte kanbli en väg till makt, i vart fall inte varak-tigt och allmängiltigt.

Jag menar att romer måste skapa enegen plattform för makt, i de frågor som

berör dem, som bygger på etableradeföreningsprinciper och folkrörelsetradi-tioner.

Det har gjorts försök att samla denromska minoriteten till en stark röst, meni dag finns inte det organ eller de tale-spersoner som har ett formellt mandat attföra hela minoritetens talan.

Skulle det vara möjligt att bygga ensådan organisation?

Mitt svar är ja och jag ska illustreramitt svar med att ge ett exempel på hurdet kan göras. Vid en första anblick kanman tycka att mitt exempel är banalt ochen smula naivt. Men det är lika fullt enframkomlig väg – kanske den enda möj-liga nu.

Vad krävs för att en organisation skavara en stark och trovärdig företrädareför dem vars talan man för?

Organisationen måste ha en demokra-tisk struktur, med en kontrollerbarvalordning och rösträtt för alla som skaföreträdas. Att bygga en sådan organisa-tion tar tid och möter nästan alltid mot-stånd från de strukturer som redan finnsoch gör anspråk på större och mindredelar av utrymmet för makt.

Kan man bygga en stark organisationutan att skada den flora av föreningarsom nu finns?

Jag anser att det är möjligt och viktiga-re än så är att det är nödvändigt för attinte slå sönder de aktiva föreningar somnu finns inom det romska samhället.

Den referensgrupp med omkring 30deltagare som nu är knuten till regerings-kansliet skulle kunna utgöra stommen –ett representantskap, ett högsta beslutan-de organ – i en interimistisk romskcentralorganisation. Den expertgrupp på

En stark röst

sju personer som är knuten till vitboksar-betet kan fungera som interimistisk sty-relse.

Jag kan riktigt höra invändningen attde personer jag föreslår är utsedda avregeringskansliet. Och så är det formelltsett, men i praktiken är de valda för attde företräder organisationer, har utmärktsig som engagerade talespersoner ochromska aktivister.

Den interimistiska organisationenshuvuduppgift är att ersätta sig själv av endemokratiskt vald och uppbyggd organi-sation. För att nå dit ska den interimistis-ka styrelsen utarbeta en ordning för hurval av representantskap, styrelse och ord-förande ska gå till, upprätta förslag tillstadgar, en plan för kommunikation lik-som alternativ för finansiering och pre-sentera detta för representantskapet.

Banalt och naivt? Det kan så vara, mendet är möjligt och det skulle ge romer enstarkare röst.

Jag tror på förhandlingen som modelloch metod för att nå överenskommelser.Förhandlingar sker mellan parter. Enorganisation i den romska minoriteten,byggd på vedertagna föreningstekniskaoch demokratiska principer, kan bli enstark part i mötet med andra parter.

En stark romsk röst! Gunno Gunnmo, fd länspolismästare

Debatt

4 É Romani Glinda

Årets utbud under ÉRG:s Romska kultur-dagar var brett och av mycket skiftandeslag. Veckan inleddes med att ÈRG:sordförande Fred Taikon berättade omÉRG förlag.

– Detta är något unikt. Det har barafunnits ett romskt förlag i Sverige tidiga-re, det var Katarina Taikons och BjörnLanghammers förlag Tai-Lang som idagenbart distribuerar Katitziböcker genomRosa Taikon.

Fred menar att romsk litteratur intedirekt är någon kioskvältare.

– De stora förlagen ser inga förtjänsteri utgivningen av romsk litteratur. Därförmåste vi göra det själva, men det krävsen hel finansiering innan vi startar ettbokprojekt.

Behovet av romska läromedel baraökar nu, ett behov som uppfattats avRegeringen som gett Skolverket i upp-

drag att ta fram romska läromedel.– Det är en viktig satsning som

Skolverket gör, men vifår inte glömma attromani chib bara harvarit ett skriftspråk icirka hundra år, sägerFred.

ÉRG förlag kommer idagarna ut med ODjango, en sagobok avengelsmannen LeviPinfold som nu har över-satts till kelderaš ocharli.

– Kelderaš är ju minvarietet och det finnscirka 20 000 arlitalanderomer i Sverige idag. Nuförsöker vi entusiasmerafler romer att skriva och

ÉRG:S Romska kulturdagar på SensusÅrets Romska kulturdagar lockade en jämn ström avpublik till olika seminarier, film, musik och dans.Liksom förra året hölls evenemanget i Sensus lokaler iMedborgarhuset på Medborgarplatsen i Stockholm.

Text: Bengt O Björklund Foto: Marco Ali

Dimitri Valentin från Språkrådet tackas av Fred Taikon.

komma med manus. De kan ocksåkomma med en munt lig historia så finnervi en spökskrivare.

Dimitri Valentin från Språkrådet berät-tade om sitt arbete.

– Där finns idag två romska halvtid-stjänster som jag och Baki Hasan har.

Han berättar om Lexinprojektet somSpråkrådet har tagit över från Skolverket,

Indiskdanswork-shop medSunita Singh.

É Romani Glinda 5

ett projekt som ska ta fram lexikon på treromska varieteter. Än är det bara arlilexi-konet som är färdigt.

Nu väntar vi spänt på kelderaš- ochlovaralexikonen.

– Svårigheterna har varit terminologinoch ett visst motstånd från romerna att gåut med sitt språk.

Efter lunch berättade Mats Wennerholmfrån Skolverket om myndighetens nyauppdrag. Med sig hade han praktikantenMoa Nordin. De talade bland annat ombrobyggarutbildningen på Söder törnshögskola och ett nytt uppdrag somhögskolan har fick förra vintern att inter-vjua romska familjer om skolsituationen.

– Den rapporten finns nu. Det var ingastora nyheter, snarare en bekräftelse påvad vi redan visste.

Det har också gjorts en enkätundersök-ning bland olika skolledare. Nu ska rap-porten lämnas in till Länsstyrelsen iStockholm.

Men Skolverket har framför allt kom-mit igång med att göra romska lärome-del, bland annat en stor satsning på ung-domsboken ”Fakta och framtid” somkom i november. Maj Beijer har spelat enstor roll i dess framkomst.

– Det finns mycket bilder och original-texter som vi har kompletterat med ett

historiskt perspektiv av vad romer haråstadkommit de senaste 50 åren, sadeMaj Beijer.

Men listan på nya böcker är lång. Tionya böcker har producerats, bådeläroböcker och sagoböcker.

– Vi ser fram mot att få Djangobokensom kommer att ingå i ett paket som skaskickas ut till skolor och skolbibliotekdär det finns romer, säger MatsWennerholm.

Skolverket håller också på att produce-ra ett lärarkomplement så att lärarna fårin romerna i undervisningen.

Som sista inslag den första dagen bjödsdet på musik och poesi. Hasse Taikonspelade dragspel på sitt oefterhärmligasätt varvat med poesi som Bengt OBjörklund läste. Det var dikter från denutmaning ÉRG haft på Facebook om attskriva en dikt om romer.

Dag två inleddes med att riksdagsleda-mot Roger Haddad berättade omRiksdagens romska nätverk. När hankom in i riksdagen lämnade han sitt arbe-te i Västerås, men han har kvar sin plats ikommunfullmäktige.

– Det behövdes kontaktpunkter i riks-dagen, så vi beslöt att starta det romskanätverket, som nu har 30 medlemmar ochträffas varje månad. Vi kan trycka på i

Hasse Taikon spelade dragspel på sitt oefterhärmliga sätt varvat med poesi som Bengt O Björklund läste.

våra partigrupper och i riksdagen somhelhet för att sätta press i romafrågorna.

Hadad menar att det inte är lätt att fågehör för frågor kring den romska mino-riteten.

– Jag skulle inviga den uppmärksam-made utomhusutställningen Romska rös-ter i Uppsala. Ett av fotona hade då spre-jats ned redan före invigningen

Efter den helgen avslöjades polisensromska register.

– Allt vi byggt upp rasade då. Det hän-der här, inom svenska myndigheter.

Roger Hadad är också ledamot iRikspolisstyrelsen.

– Det blir kluvet. Mitt ställningstagan-de är att det här inte är acceptabelt ochdet måste utkrävas ansvar. Det som görmig mest arg är att det finns en allmänacceptans om att skånepolisen ska fåupprätta ett sådant här register. Och detkommer att vidga förtroendeklyftan mel-lan majoritetssamhället och minoritetenromer. Detta är ett stort bakslag för allasvårt arbete och inte minst för svenskpolis.

Mikael Lund är en före detta integra-tionspolis, en polis som idag arbetar motfrämlingsfientlighet och rasism.

– Min bakgrund är en uppväxt medFrälsningsarmén inom familjen. Jag var

6 É Romani Glinda

en blyg och tyst och lite rädd pojke.Sedan gjorde jag lumpen i Linköping ochupptäckte att jag blev en annan personnär jag fick på mig uniformen!

Han har jobbat i 26 år som polis, suttittio år i stiftelsen Expo och han har skrivitflera böcker.

– Jag har själv varit en av dem som hardiskriminerat romer.

Mikael ville från början bli präst ochjobba med ungdomar, men han blev polisistället. Han sökte sig till polisen efterlumpen.

– Jag blev rekryterad till Norrmalms -polisen, det hårdaste gänget. Jag var stoltöver att de såg mig! Där skapas engemensam norm av ilska mot buset, jagvar ständigt arg. Jag var den polis somhade flest gripna på fritiden i helaStockholm. Jag var med och misshand-lade folk, precis som mina kollegor.

Polismästare Gunmo Gunnmo flyttadehonom till polishuset.

– Där började jag ifrågasätta polisensvärdegrundsarbete. Jag började prata medkollegor om hur de diskriminerar. Meningen lyssnade på mig.

Efter Mikaels debattartikel ”Polisenföraktar de utsatta grupperna” hamnadehan i tevenyheterna.

– Jag sade då att jag att inte kan taorder av mina högsta chefer i integra-tionsfrågor, för de har aldrig varit iRinkeby utan passerar bara där på väg tillgolfbanan. Sedan blev jag ännu tuffare idebatten om polisens agerande.

Det ledde till att han fick sluta hospolisen

Efter lunch talade Ingrid Schiöler. Honhar arbetat i 30 år med romer när det gäl-ler migrations- och flyktingfrågor och ärjust nu engagerad i Rom San projektet iGöteborg, ett projekt som lett fram tillutställningen ”Vi är romer” på Göteborgsstadsmuseum.

– Det har varit ett enormt publiktryckpå utställningen och man har hört av sigfrån både Tyskland och Belgien för attkunna få dit utställningen.

Parallellt med utställningen finns detsemiarier.

– Det finns mångapoliser som vill gåvåra utbildningar.

Delar av utställning-en kommer att finnaskvar på museet hela2014.

– Det kommer romertill utställningen varjedag, det är mycketstort.

Tanken är att utställ-ningen ska vandra.

– Men innan den kanvisas någon annanstansmåste den först ha fåtten förankring hos delokala romrena. De skaockså få en chans attberätta sin historia,understryker Ingrid.

Hon berättar ocksåom den bok som gjortsi samband med utställ-ningen.

Mikael Lund är en före detta integrationspolis, en polis som idagarbetar mot främlingsfientlighet och rasism.

– Till och med polisen har bett omextra böcker att lägga i sitt fikrum.

Hon berättar också om sagoboken ”Detvar en gång som inte var” som BagirKwiek gjort och som används i sagorum-met på museet.

– Det finns ett stort behov av att tecknaner dessa gamla romska sagor innan deförsvinner, avslutar Ingrid Schiöler.

Näste talare var Christer Mattsson,historielärare och chef inom socialtjänsteni Kungälv. Han pratade om registreringenoch om sin morfar som sagt till honom:”Du är den ende Mattsson med mina fär-ger”. Morfadern hade under hela sitt livdolt sitt romska ursprung och språk.

Christer var också initiativtagare tilltoleransprojektet i Kungälv, ett projektsom helt raderat ut de rasistiska grupper-ingarna i Kungälv. Han pratade även omsituationen för romer i övriga Europa.

– Idag är det accepterat att det finnshögerextrema partier i parlament ochregeringar i många länder. Det är legitimt

Mats Wennerholm från Skolverket om myndighetens nya uppdrag. Med sig hade han Moa Nordin.

Roger Haddad berättade om Riksdagens romska nätverk.

É Romani Glinda 7

att etnifiera sociala problem, något somdet är lätt att slå mynt av. Vi behöverhistorian som utgångspunkt för att förstådet som händer idag.

Christer Mattsson talade även omFörintelsen.

– Glöm inte att det var socialtjänstensom betalade för romers och judars resortill förintelselägren. Det är viktigt hur vitolkar Förintelsen. Cirka 15 000 svenskaelever besöker Birkenau varje år, meninte det romska monumentet, trots att detbara ligger 150 meter från den väg ele-verna går, säger Christer.

Han understryker att det är ett miss-lyckande om vi bara ser Auschwitz när vihör ordet Förintelse. Förintelsen är såmycket mer.

Mirsad Sahiti från Malmö Ungdoms -central är modersmålslärare och dansin-struktör. Han hade med sig en film somungdomscentralen gjort om romer iEuropa.

– Romer är ett populärt tema idag.Genom historien har majoritetsbefolk-ningen agerat läkare gentemot oss och vihar fått mycket medicin, medicin somingen utom vi romer vet hur den verkar.

Filmen Romer i Europa 2012 – lev-nadsvillkor visades.

Nu håller man på med att göra en nyfilm: 12 frågor och svar om romer, medsju representanter från sju romska grup-per. Bägge filmerna kommer att ingå i ett

kompetensutvecklingsprogram för lärare.Dag tre inleddes med att Judit Benedek

talade om samarbetet med ÉRG och hurutbytesprojektet SOS Romer hade gjorts,vilka svårigheter de hade med att genom-driva teaterprojektet i det rasistiska kli-mat som råder i Ungern. Sedan visadesen inspelad föreställning med Kolibriteatern i Budapest.

Efter filmen talade Fred Taikon ombehovet av romska plattformar. Hanberättade om RKC som innan konkursenvarit ett välbesökt center med mångaresurser.

– Det var många som sökte sig dit,skolor, universitet och politiker.

Fred understryker att det borde finnasfler romska centra, inte bara i Stockholm.

– Där det bor många romer borde detfinnas en plattform så att romerna får ettspråkrör.

Fred uttrycker en önskan om att samla

Mirsad Sahiti.

alla romer i Stockholm för att ta reda påom de vill ha en romsk plattform.

– En sak är säker, vi behöver en romskplattform som kan ta över där RKC slu-tade. Vi behöver också en romsk institu-tion som kan vara vår kontakt med reger-ingen. En sak vi också behöver är enparaplyorganisation för de sju riksorgani-sationer som finns idag. Vi är alla romer,trots de olika grupperingarna och identi-fierar man sig som rom.

Innan visningen av filmen ”Vi är somapelsiner” berättade Cecilia Gärding, somgjort filmen tillsammans med MikaelHaines Gärding, om filmen och sitt enga-gemang. Idag driver hon ett projekt till-sammans med afrosvenska ungdomar.

– Det är roligt att arbeta med ungdo-mar. Några av mina elever skrev textersom blev en bok och senare tonsattesnågra av de texterna av elever påMusikhögskolan. Detta ledde också fram

Christer Mattsson.Ingrid Schiöler.

Cecilia Gärding Madelaine Sedlitz

8 É Romani Glinda

till den film som ni nu ska få se.I filmen driver man hårt med figurer i

den svenska historien som Linné, GustavIII och drottning Kristina som alla var endel av den svenska synen på slavhandeln.I filmen kan man också se HermanLundborg som sterilisatör.

Dag fyra inleddes av Madelaine Sedlitz,jurist och ansvarig för flykting - ochmigrationsfrågor på svenska Amnesty.Hon berättade hur situationen ser ut förromer i Europa enligt Amnesty.

– Vi utreder kränkningar av mänskligarättigheter tematiskt i olika länder. Visamlar in information och publicerar den.Det tror jag kan leda till förändring. Vivill lyfta på alla senar, säger hon.

När det gäller romer menar Amnestyatt det är den grupp som utsätts mest fördiskriminering och kränkningar av sinamänskliga rättigheter.

– Amnesty har fokuserat på rätten tillbostad och alla tvångsvräkningar av romer.

I en ny rapport skriver man atttvångsvräkningarna i Frankrike har nåttskyhöga siffror.

– Det går åt fel håll. Den nya presiden-ten lovade bättring, men det har blivittvärt om.

Men även i Italien går utvecklingen åtfel håll.

– I Rom exkluderas romerna ibostadskön, ett system som upprätthållsmed regeringens goda minne.

Madelaine tog även upp Migrations -

verkets policy med snabba beslut ochomedelbar utvisning av romer.

– Det är inte rättssäkert. Vi frågadeMigrationsverket om vilken etnisk tillhö-righet de hade som omfattas av dennasnabba process och de tillstod att det varromer det handlade om, romer som sökteskydd mot diskriminering och förföljelse.

Detta finns i en rapport som går attläsa påAmnestyshemsida,

Joakim VonScheele frånForum förlevandehistoria berät-tade om myn-dighetens nyasatsning påromer.

– Vi skagöra en störresatsning påromer, englömd offer-grupp när detgäller Förin -telsen. Det ärviktigt attsäga att nuvill vi göramer i denromskafrågan. Mia Taikon talar om Bakro. Med sig har hon Bengt O Björklund.

Den 27 mars 2014 startar Forums nyasatsning på romer.

– Vi måste ha ännu mer dialog medromerna. Vi har varit dåliga på det, måstejag erkänna. Men vi ska bli bättre.

Satsningen ska pågå i tre år och inne-håller mycket information till unga ochelever.

– Nästa år är det 70 år sedan”Zigenarnatten” inträffade. Det kommervi att uppmärksamma och vi vill även nertill Birkenau med en delegation till denminneshögtid som hålls där den 2augusti.

Man kommer att ta fram ett nytt peda-gogiskt och webbaserat material om denromska Förintelsen som ska vara ett stödi skolan och man planerar även för enuppföljningskonferens nästa år.

Efter en bensträckare var det filmdags.Nu visades filmen Grofo, en film omutanförskap och narkotika. En gripande

Joakim Von Scheele. Rosario Ali Taikon.

Kati Dimiter från tidningen Le Romané Nevimata, Veli Briani och AdamSzoppe från Radio Romano.

É Romani Glinda 9

Workshop i romsk dans som Zdzislaw Bilicki höll till publikens stora förtjusning.

film om en ung romsk man som blirheroinist.

Efter filmen berättade Rosario AliTaikon om det romska arbetsmark-nadsprojektet Romané Buča.

– Det är roligt med det förtroende somvi har fått av romerna. Men det viktiganu är kontinuiteten. Projektet kommerinte att pågå för alltid. Vi måste se till attdetta förtroende kanaliseras mot de myn-digheter romer måste ha kontakt med,myndigheter som ju också är samar-betspartner i vårt projekt.

Men myndigheterna själva måste ocksåfortsätta med ett förtroendeskapandeutanför projektet.

– En sak som vi ser fungerar är attarbetsgivare kan ringa till oss om det ärnågot som inte fungerar med våra delta-gare. Det är det nästan ingen som gör,men att möjligheten finns gör en skillnad.

Projektet som har 107 deltagare slutar2014, men man hoppa kunna fortsättafram till 2015.

Dagen avslutades med med en work-shop i romsk dans som Zdzislaw Bilickihöll till publikens stora förtjusning.

Kulturveckans sista dag inleddes meden paneldebatt kring frågan: Har romeryttrandefrihet? Fred Taikon menar att deinte har det, men att den ökat sedanromerna fick minoritetsstatus. I panelensatt Veli Briani och Adam Szoppe frånRadio Romano samt Kati Dimiter fråntidningen Le Romané Nevimata.

– I och med minoritetsstatusen fickbåde vi och Radio Romano större stöd.Men vi på tidningen vill inte skriva illaom romer. Vi ser det som vår uppgift attlyfta romernas situation, säger Fred.

Kati håller med.– Det hänger på vad man vill skriva

om. Vi får kritik för att vi förskönar, menbilden av romer är så mörk på andra hållatt vi blir en motvikt.

Från Radio Romanos håll måste manbelysa allt.

– Vi är ju public service och måstebelysa allt. För det får vi både ros och

ris, men det viktigaför oss är att vi måstevara objektiva ochneutrala, säger Veli.

Ett ämne som ärsvårt att skriva om iromsk media ärhomosexualitet.

– Vi är främst jour-nalister och vi kaninte säga att det intefinns homosexuellaromer för det gör detoch det har vi rappor-terat om.

Sedan kan synen påvad som är lämpligt eller inte skifta frångrupp till grupp.

– Det finns de som inte tycker om vårapopulära sidor ”Gamla bilder” för att detär människor som inte längre lever somär med på bilderna, säger Fred Taikon.

Enighet råder i frågan om att radera utfördomar.

– Vi vill belysa myten att alla romer ärkriminella, men utan att läxa upp någon.

Sedan var det dags för Mia Taikonsparadnummer, den omtyckta workshopenom Bakro med frågan: Hur långt kanman driva ett skämt innan man kränkernågon? Diskussionerna var många ochintressanta när Mia visade några mycketprovocerande bilder.Nästa inslag handlade om arvet efter

Katitzi. I panelen satt författarna HansCaldaras och Ramona Melker Taikon.

– Efter Katitzi blev det ett glapp. Pågrund av dålig skolgång kom det ingaromska författare, men nu har det häntnågot. Det går bättre för romer i skolannu och nu finns det romer som skriver,sade Fred Taikon.

Ramona berättar hur boken om Marie-Claude kom till.

Hans berättar om hur det kom sig atthan skrev den mycket omtalade boken ”Ibetraktarens öga”.

Nu är boken slutsåld och Hans harsjälv tagit över rättigheterna.

Kulturdagarnas sista evenemang var enworkshop i kathakdans med SunitaSingh. Lika förtjusande som alltid.

Hans Caldaras och Ramona Melker Taikon

Romska Ungdomsförbundet startades år2000, men redan fyra år tidigare hadedåvarande ordföranden Erland KaldarasNikolizsson börjat arbetet med att bildaett förbund helt och hållet för romskaungdomar i Sverige. Förbundet har röntmycket uppmärksamhet för sitt arbeteoch samarbetar med olika myndigheteroch institutioner. En av deras främstapartner är Skolverket som även var medoch sponsrade konferensen tillsammansmed Ungdomsstyrelsen ochLänsstyrelsen i Stockholm.

Konferensens första dag inleddes avintegrationsminister Erik Ullenhag ochfortsatte med presentationer avArbetsförmedlingens brobyggarearbete,Länsstyrelsen uppdrag med pilotkommu-nerna, Skolverkets stora satsning på att tafram romska läromedel och projektetRomané Bučas arbete med att sättaromer i arbete.

Söndagen inleddes av Eland Kaldaras.

Han såg mycket nöjd ut i den välfylldasalen.

– Det är roligt att se nya människor påvår konferens varje år, sade han.

Dagens moderator var Emir Selimi.Han presenterade ett seminarium om hurdet är att vara ett romskt adoptivbarn iSverige. Två romska tjejer i 20-årsåldernberättade om hur främmande de fortfa-

10 É Romani Glinda

Ternenge DjesaEn helg i början av december var det åter dags för Romskaungdomsförbundets konferens. Detta var fjärde gången ochunderrubriken denna gång var Drömmar och visioner.Konferensen hölls under två dagar i det mäktig VictoriaTower i Kista.Text: Bengt O Björklund Foto: Fred Taikon

Ett gäng glada romer på konferens.

rande känner sig, inte hemma vare sig iden svenska eller i den romska kulturen.Bägge kom från barnhem i Tjeckien.

– Jag känner mig som en utomjording,sade Katerina Gustavsson, en av tjejerna.

Hon berättade vad som hände när hontalade om för alla sina kompisar att honvar rom.

– Då sade de ”Du är ju inte tjuv”.Hon slutade då att säga att hon var

rom. Hon sade bara att hon var frånTjeckien.

Den andra tjejen, Marika Anderssonväxte upp i Luleå och hon fick höra talasom regeringen strategi för romer.

– Då sökte jag personen som var pro-

Erland Kaldaras Nikolizsson Emir Selimi

jektledare i Luleå som är en av pilotkom-munerna. Vi möttes och jag började arbe-ta i projektet.

Katerina berättade om hur hon restetillbaka till barnhemmet med sina adop-tivföräldrar när hon var tolv år.

– Folk pekade på mig. När jag gick in ien affär blev jag genomsökt och jag fickinte vistas i parker. Då förstod jag att detinte var en välsignelse att vara rom.

Men de berättade också att mångaromer tagit emot dem med öppna armar.

Sedan var det dags för Atnan Kruezi attberätta om sitt arbete som elevcoach påSvenljungaskolan. Han är hyllad i sinkommun för arbetet med alla barn i skolan.

– Jag välkomnar alla barn på morgo-

nen och på rasterna går jag runt och harkoll på läget. Om jag ser att någon blirmobbad, stoppar jag det direkt. Den somjagar blir då själv jagad.

Erland Kaldaras berättade sedan om”Vi läser om romer”, den nya boken somförbundet tagit fram i samarbete medSkolverket.

Efter lunch visades tevereportaget ”Jagär registrerad”, en mycket intressantdokumentär som SVT gjort med romskaungdomar som berättade hur de kändeefter att de hört talas om registreringensom skånepolisen gjort. Många av ung-domarna var chockade.

Inslaget var en väl vald inledning till denfrågestund som följde med RikspolischefenBengt Svensson. Vid sin sida, rent fysiskt,

É Romani Glinda 11

hade kriminologen Simon Wallengren somockså är resandeaktivist.

Bengt Svensson hade inte så mycketnytt att tillföra, men bara det faktum attfanns där på konferensen en söndagsef-termiddag tydde på ett behov att rätta tilldet som blivit så fel. Men en del bort-förklaringar blev det.

– Kringresande betyder inom polisenbrottslingar som reser runt i landet, ligorfrån andra länder och så, sade han ochtog inte ställning till det faktum attkringresande är ett gammalt namn förjust romer och resande, sade han.

Just nu, menade han, finns det ingetannat att göra än att vänta på vad åklaga-ren kommer fram till men Bengt Svensonunderströk att han var starkt kritisk tillskånepolisens register.

– Det är förskräckligt när polisen inte

följer det regelverk vi har och enskildamänniskors oro över detta är välgrundad.

Han menade samtidigt att skandalenhar satt romers situation på agendan igen.

– Det är viktigt att romernas situationblir synlig inom polisen. Jag har självtillbringat flera månader med att lära migom hur utsatta romer är.

Simon Wallengren menade att han somkriminolog kunde förstå att polisen behö-ver register av olika slag för att kunnabekämpa brottslighet.

– Men det är blåögt att tro att skåne-polisens registrering inte kan skadaromer. Vi romer måste få tillgång tillarbetet med att utreda registrets juridis-ka aspekter.

Frågorna haglade över polischefen sominte kunde annat än beklaga det som skå-nepolisen ställt till med.

Atnan Kruezi

Rikspolischefen Bengt Svensson Simon Wallengren

Katerina GustavssonMarika Andersson

Majaana Lehmonen Nilsson, samordnareför nationella minoriteter på Haningekommun, inledde den första dagen. Detvar fullsatt på stolarna som ställts fram.

– Det finns cirka två- trehundraromer i Haninge. Initiativet till dennadag kom från vår enhetschef på biblio-teket och så hamnade det hela hos mig.Vi har haft romer med oss i hela pro-cessen, bland annat då ÉRG som stårför expertisen.

Fred Taikon såg mycket nöjd ut.– Det känns mycket fint att se att så

många har kommit hit till biblioteket.Han fortsatte med att berätta om både

tidningen och föreningen. Han berättadeockså om romernas vandring från Indienoch om alla olika grupper av romer somfinns idag. Han guidade publiken genomdet som hänt sedan den romska kongres-

sen i London 1971 fram till dagensökade antiziganism i Europa.

– Frankrike ligger i spetsen när det gäl-ler att fördriva romer. President FrançoisHollande lovade bättring när han kom till

12 É Romani Glinda

Romska kulturveckor i HaningeI november arrangerade Haninge kommun romska kulturveckor. Deinleddes på den 15 november i Brandbergens bibliotek med romsksagostund och föreläsning om romers ursprung, kultur och situation.Fred Taikon berättade utifrån ett svenskt och europeisk perspektiv.Kulturveckorna avslutades med musik på Haninge kulturhus

Text: Bengt O Björklund Foto: Fred Taikon

Mia Taikon

makten, men det har istället blivit mycketsämre.

Fred berättar om ett teatersamarbetemed en svensk och en ungersk teater-grupp och om den usla situation sområder för romer i Ungern. Han talar omromer som bor på soptippar och omThomas Hammarberg som idag är rådgi-vare åt FN

– Han har alltid lyft fingret åt olikaregeringar.

Sedan var det dags för vernissage för

Dagarnas höjdpunkt var dans med den romska dansgruppen Terne Cherhaja under ledning av Zdzislav Bilicki.

Majaana Lehmonen Nilsson och Fred Taikon.

É Romani Glinda 13

utställningen om Bakro, en satirisk figurskapad av tecknaren Ulf Lundkvist ochförfattaren och journalisten Bengt OBjörklund. Fred talade om den balans-konst det handlar om när man driver bådemed majoritetssamhällets och om romersfördomar. Bengt talade om hur han fårsina idéer till det som Bakro säger.

Dagen avslutades med musik framförtav romska musikern Jany Schella, enartist som är bosatt i Brandbergen.

Tisdag den 19 november höll MiaTaikon från É Romani Glinda workshop iBrandbergens bibliotek om våra fördo-mar i samband med Bakroutställningen.Hur långt får man driva ett skämt innanman kränker en person och en kultur? varämnet.

Veckorna avslutades lördagen den 30november i Haninge kulturhus. PeterOlevik Dunder (FP) talade.

– Vi lever inte längre på 1800-taleteller 1900-talet. Vi vet betydligt mer omhistorien än nationalromantikerna en

gång gjorde. Vi ska inte glömma degamla historiebeskrivningarna, lika litesom vi ska glömma annat som en gångvarit. Vi ska granska, vi ska komma ihågoch vi ska lära oss mer. Det är också vik-tigt att komma ihåg berättelser, danseroch sånger för det är en del av vårt kultu-rarv. Det är hög tid att lära mer om

romsk kultur. Inte som nåt avlägset exo-tiskt utan som en del av dagens och mor-gondagens Haninge.

Den romska sångaren Jacob Silbersteinsjöng traditionella rysk-romska sångeroch dagarnas höjdpunkt var dans medden romska dansgruppen Terne Cherhajaunder ledning av Zdzislav Bilicki.

BakroEn originalserie av Ulf Lundkvist och Bengt O Björklund.

Jany Schella. Jacob Silberstein.

14 É Romani Glinda

Festivalen sparkade igång på Stallet påBlasieholmen i Stockholm strax efterlunch. Ralf Novak Rosengren inledde.

– Man har talat mycket om 500-årsju-bileet av romer i Sverige, men manglömmer att det var våra förfäder somkom då. Det här bekymrade mig så jagfick idén om att samla alla de vars förfä-der kom hit för 500 år sedan.

Den drömmen blev verklighet och enförening, Lattjo Drom. Ett av föreningenssyften var att se till att festivalen fortsatte.

– Vi ville att festivalen skulle levavidare, så vi startade en förening förresandekulturen, berättade ElenorFrankemo.

Man har också gjort en ny hemsida.– Där finns det mycket intressant.

Tanken är att det ska vara en lärarresursockså. Ofta glömmer man de resande närman talar om romer.

Christian Faltin berättade om ett

musikprojekt föreningen har.– Vi håller på att samla unga romer för

att göra en samlingsskiva där vi ska blan-da traditionell musik med de ungas egenmusik. Det kommer att bli en rolig grej,sade han.

Anita Santesson, producent, filmareoch pedagog, berättade lite om sitt enga-gemang just när det gäller de resande.

– En helt ny värld öppnade sig för mignär jag såg föreställningen ”Resa utanslut” i Jönköping eftersom historieböck-erna är helt tomma när det gäller romeroch resande och de andra minoriteterna.Ju mer jag lärde mig ju mer förbannadblev jag.

I Lattjo Drom hjälper hon till i de pro-jekt som drivs.

– Jag hjälper bland annat till med allaansökningar.

Kari Samuel Vigardt och Johanne

Nordic Romani FestivalEn ny tradition har startats. För andra året i rad har NordicRomani Festival gått av stapeln. I år var det evenemang på treolika platser; på Stallet, i Kulturhuset och på Elverket.Initiativtagaren Ralf Novak Rosengren medverkade givetvis själv.

Text: Bengt O Björklund och Fred Taikon Foto: Fred Taikon

KarstenTroyke &Sinti Swingsom öste på.

Bergqvist från Norge berättade sedan omett dokumentationsprojekt. I Norge har detskrivits många artiklar om romanifolketsom har fått stor mediauppmärksamhet.

– I projektet Romani rakrar avri ingickatt intervjua resandefolket om deras upp-växt, utbildning, språk och släkt.Intervjuerna handlade även om resande-folkets diskrimineringssituation, kulturoch om framtiden, sade Johanne.

I projektet intervjuades 14 män och 10kvinnor. Intervjuerna blev en omfattandedokumentation.

– Där berättas om omfattandetvångsomhändertaganden, arbetslägeroch steriliseringar och de olika registrer-ingar som förekommit i Norge.

Registreringen av Fanter (resande)skedde i fyra olika perioder med start1845 till 1865. Därefter gjordes en ”spe-cialliste” över Fanterfolket. Mellan 1894och 1895 gjordes en inventering om”omstreifere”, lösdrivare, vilket gjordeatt lösdriverilagen tillkom. 1897 gjordesen förteckning över omstreiferna.Därefter haglade olika personregisterfrån 1905 fram till 1997 med Kripos somvar ett omfattande tattarregister.

É Romani Glinda 15

– I dessa register fanns mappar somhandlade om hela familjer med släktträdmed bilder. Alla dessa register fyller 65hyllmeter. Det sas att registren raderatsmen det skulle visa sig att det fannskopior på riksarkivet.

Kari och Johan berättade om hur mansystematiskt försök att förinta resande-folk och zigenare med samma ideologisom nazityskland under nazistledarenVidkun Quisling.

– Under den perioden blev registretöver judar i Norge klart 1943 därefter bör-jade man registrera tattare allt för att vetavar de bodde och fanns för att förverkligaden slutliga lösningen på judar och tattarei Norge. Samtidigt ställdes frågan tillSverige hur de skulle göra med sina tatta-re och zigenare. De hade svarat att det varsvårare att identifiera tattarna medanzigenarna var mer synliga. Att registreraresandefolket i Sverige byggde delvis påangiveri från grannar och andra som integillade resandefolket av olika anledningar.

Man försökte radera de olika registrenmen en del fanns kvar vilket låg tillgrund för den ersättning resandefolketsenare skulle få.

Resande folket har funnits i Norge i500 år och deras språk heter romani ellerrotepa. Det har även valt att ta tillbaksordet tater och vänt det till något positivt.

Purano romani chib är ett projekt somJimmy Rickard Hartman har startat. Ettprojekt som syftat till att revitaliseraspråket hos de nordiska resande ochromers egna unika dialekter.

– Språkprojektet startade i januari 2012tillsammans med fyra andra personer.

Projektet går delvis ut på att kontaktaså många personer som möjligt för attinformera om projektet och de personer-na i sin tur har berättat om sina gamlabortglömda ordskatter, berättar Rickard.

Detta gör att man får en ökad kvali-tetssäkring i den kommande digitala ord-samlingen.

Ordsamlingen ska ligga till grund förolika läromedel. Rickard söker även resurs -personer och fler deltagare i projektet. Han

söker även lärare somska undervisa eleverna iden kommande hem-språksundervisningen.

– Tanken finns att detockså ska finnas endigital vägledning,avslutade Rickard.

I panelen som sedantog plats på scenen hade Roma NordicFestival samlat ett stort antal viktiga per-soner för samtal om skånepolisens regis-ter över romer, den kommande vitboken,de fem pilotprojekten och regeringens20-åriga strategi. Samtalet om skånepoli-sens register genomsyrade debatten.Moderator var Angela Bergström.

– Jag kan inte förstå att det finns barnmed i registret säger Angela till Riks -polischefen Bengt Svensson, vad kansmå barn ha gjort som hamnat där.

– Jag är upprörd, men barn kan före-komma i register om barnet utsatts förvåld eller på annat sätt blivit illa behand-lade av vuxna eller föräldrar, blev svaret.

Ralf Novak Rosengren har sedanbarnsben vetat att han är registrerad.

– Jag blev inte förvånad, men jag ärmycket besviken och rädd. Romer haralltid varit utsatta, berättar han.

Majlis Nilsson från länsstyrelsen berät-tade om de fem pilotprojekten som skautveckla goda exempel under den lång-siktiga strategin.

– I tre av de fem städerna är det romer-na själva som äger projektet. Reaktionenom registreringen sätter sina spår i formav rädsla och sorgsamhet. Frågan harställts om detta skadar projektet, ochvisst gör de det, säger Majlis Nilssonsamordnare på länsstyrelsen i Stockholm.

Romerna i Norge reagerade på sammasätt. Kaj Vigart berättar att i Norge gjor-des ett liknade register och då var det etttattarregister, baserat på etnisk grund.

– Detta skadade gruppen som senareblev specialbehandlad. Historien gårigen, säger Kaj.

Charlotta Vikman från departementetberättar om den kommande vitboken som

ingår i den 20 åriga strategin för romersom är ett förtroendearbete.

– Strategin går ut på ett romskt delta-gande och jag hoppas att folk inte upp-fattar strategin som en hjälp utan en posi-tiv möjlighet.

Debatten fortsatte och RikspolischefenBengt Svensson lovade högt och tydligtatt detta aldrig kommer att ske igen.

De som sedan vandrade till Kulturhusetfick höra Laila Yrvum band, Ralf NovakRosengren trio, Amengo drom ochMiritza. Ville man höra ännu mer var detefterfest på Stallet med Sebastian Krantzoch Dimitri Keiski band.

Dag tvåUnder festivalens andra dag skeddemånga aktiviteter. I Kungsträdgårdenvisades en utställning om resande somRomanofolket Resande i Östergötlandtagit fram. På Kulturhuset visades berät-tarföreställningen ”Resandeblod” avBennie Åkerfeldt med Pelle Jagebys visor

Festivalen sparkar igång på Stallet på Blasieholmen i Stockholm.Ralf Novak Rosengren inleder.

Kari Samuel Vigardt och Johanne Bergqvistberättade om ett dokumentationsprojekt.

16 É Romani Glinda

och Elenor Frankemo hade sagotstund förde minsta med Lars-Åke Johansson.

När mörkret hade lagt sig över huvud -staden var det dags för en vandring tillDramatens scen i Elverket. Där taladeAmoun Sleem om hur det är att leva somfattig dom i Jerusalem. Domerna, precissom romerna har också utvandrat frånIndien.

– Vi domer har bott i Jerusalem i 500år, men det är tre tusen år sedan våra för-fäder lämnade Indien, berättar hon.

Domerna har sitt eget språk.– Men vi har inget skriftspråk.

Amoun berättar att det finns två miljo-ner domer i Kairo, en och en halv miljoni Syrien och att de är många i Irak ochJordanien.

– Vi är inte så många i Israel, cirkatusen personer. Det var många som flyd-de under kriget 1968 till Jordanien.

Domerna i Jerusalem verkar ha sammaproblem som romer i allmänhet, inga id-handlingar, svårt med jobb, dålig skol-gång och så vidare.

– Både israeler och palestinier ser nerpå oss. Ingen accepterar oss, inte ens ara-berna trots vi är muslimer.

Amoun driver ett domskt center iJerusalem.

– Vi stödjer de domska barnen som gåi skolan. Vi hjälper dem med läxor och

anant i vårt ”Efter skolan” projekt. 85 procent av domerna i Jerusalem är

analfabeter.– De domska barnen känner sig inte

välkomna i skolan. Själv slutade jag eftertre år. Läraren diskriminerade oss, sa attvi var smutsiga.

En dag kom det in tio domska barn tillcentret. Med sig hade de sina höga betyg.

– Då grät jag.Detta arbete har lett till att allt fler

domska föräldrar låter sina barn få hjälppå centret.

Amoun måste även kämpa mot dendomska traditionen.

– Många domska män gillar inte mittarbete. De försöker sätta käppar i hjulet.

Centret har mycket svårt att få ekono-miska resurser. Det är ett fåtal individersom stödjer det.

2014 kommer hennes bok ut om livetsom domsk kvinna i Jerusalem.

– Jag har skrivit både om det som ärbra och om det som är dåligt med detdomska och det israeliska samhället,berättar hon.

Hon har arbetat i tio år med boken.

Senare på kvällen var det dags för mermusik på Stallet.

AnneKalmeringsjöng ensång på jid-disch om envräkning.Först berät-tade honlite omsången.

HansCaldaras

Panelen somförde samtal omskånepolisensregister överromer, den kom-mande vitboken,de fem pilotpro-jekten och reger-ingens 20-årigastrategi.

sjöng sånger om sorg och glädje samt detgoda som har hänt.

De sjöng givetvis också tillsammans.Bland annat den mest känna romskasången Šej šukari.

Det är en härlig känsla att höra en judiskkvinna sjunga på klingande romanés.

Hans och Anne har sjungit och uppträttpå skolor runt om i Sverige då de samti-digt har berättat om romer och judar.

Till slut får de med sig publiken upp pådansgolvet.

Kvällen fortsatte med sintijazz. Detvar Karsten Troyke & Sinti Swing somöste på. Detta var en gång det endaromska swingbandet i Östtyskland. Deblandade friskt med sinti och judisktango. Då blev den finska delen avpubliken mycket entusiastisk och börjadansa tango.

Santeri ”Manne” Ahlgren är romskkomiker och sångare från Finland. Medsitt Gypsy Band spelade de enDjangoinfluerad jazz och romskt swing.Med i bandet finns den skönsjungandegitarrvirtuosen Jasmine Valentin.

Kvällen avslutades med ChristianFaltin och vänner.

Santeri ”Manne” Ahlgren med Gypsy band.

É Romani Glinda 17

Lawen inledde med att fråga panelenvilka berättelser som var viktiga när deväxte upp. Hans Caldaras svarade först.

– Vi romer har en stark berättartradi-tion och i den växte jag upp redan när jagbodde i tält och husvagn. Min morfarsom var uppvuxen i Ryssland var en väl-känd sagoberättare. Det är berättelsernasom för vår tradition vidare. Det är ocksåberättartraditionen som gör att vi kom-mer ihåg det som har hänt eftersom vihar varit tvungna att leva utanför de ned-tecknade traditionerna.

Soraya instämmer.– Det var min mamma och andra nära

släktingar som berättade. Det var enslags skola och berättelserna lärde oss attvara på vår vakt. Min mamma var enfantastisk sagoberättare. Ofta berättadehon spökhistorier.

Gunilla minns också hur man berättadei släkten.

– Det var min mamma och mina most-rar som berättade om släktens historier.Det var ett sätt att hålla samman och lärakänna sin släkts historia.

Mersion tackar sin pappa.– Jag tackar min pappa för att jag står

här idag, för allt han har berättat för mig.Det var mycket som hände under min

uppväxt i Tyskland. Då visste jag inte attjag var rom förrän någon kallade migzigenare i skolan.

Om detta kan man läsa i hans ochGunilla Lundgrens nya bok Ramiz resa.

Han och Gunilla möttes i Mjölby.– Jag blev nyfiken säger Gunilla, och

frågade om vi skulle skriva en bok till-sammans.

Det tog två år.Hans menar att romer alltid varit offer

för betraktarens ögon.– Vi har genom historien blivit utsatta

för alla som har skildrat oss. Nu när visjälva kan skildra våra liv har det skett enförändring, men fördomarna som spredsom oss i den litteratur som vi inte skrivitlever vidare, även om det idag finns icke-romska författare som skriver om ossutan fördomar.

Han kastar en blick först på Lawen ochsedan på Gunilla.

– Det är så viktigt att vi själva kanskriva vår historia. Tidigare fanns detbara Katarina Taikon och senare Hans,men nu kommer det fler och nu lämnarvi inte dessa arenor igen, säger Soraya.

Hon menar också att det finns nästaningenting om romer i skolböckerna.

– Svenska skolbarn får idag lära sig

Romska röster

mycket mer om spindlar än om romer,såger hon.

Hans ser ett problem med att det idagfinns många som ska göra något omromer, men som inte har en susning omvad en rom är.

Soraya menar att alla människor harrätt till sin historia.

– Jag mår dåligt av att hela tiden kännaatt vår historia sopas under mattan ochför att ingen säger något.

Sedan dök, som alltid numera närromer står på scenen, frågan om registretupp. Alla uttryckte sin förfäran. Att detjust var polisen som upprättat registretsågs som extra svårt.

Mersion kom till Sverige när han var15 år. Under hela sin asyltid sade han tillsig själv ”Jag ska hjälpa romska barn”:

– När jag sedan fick uppehållstill-ståndet bestämde jag mig också föratt skriva en bok och bli en förebildför dessa barn.

När nyheten om registret kom mobili-serade Mersion romer, politiker och poli-sen i Linköping till en kraftig manifesta-tion mot registret.

– Det som har hänt efter avslöjandet avregistret är att mitt arbete som brobygga-re har blivit mycket svårare.

I Svenska PEN:s serie Hotade ord var det den 26 november dags för Romska röster på Kulturhuset. På scenen stod Hans Caldaras, artist och författare, Gunilla Lundgren, författare, Mersion Pejda, ung romskbrobyggare i Linköpings kommun och författare, samt Soraya Post, som arbetar med mänskliga rättigheteroch är aktiv i International Roma Women Network och ERTF European Roma and Travellers Forum.Moderator var Lawen Mohtadi, journalist och författare.

Text: Bengt O Björklund Foto: Fred Taikon

Lawen Mohtadi, Hans Caldaras, Soraya Post, Gunilla Lundgren och Mersion Pejda.

18 É Romani Glinda

En spridningskonferensLänsstyrelsen i Stockholm arrangerade i början av december en natio-nell spridningskonferens om regeringens långsiktiga strategi för romskinkludering. Ett par hundra deltagare från hela Sverige träffades för att diskuterahur målet om likvärdiga möjligheter för romer ska nås senast år 2032.

Text: Bengt O Björklund Foto: Fred Taikon

– Diskriminering och utanförskap är enrealitet för romer i Sverige i dag och situ-ationen behöver förändras, inledde MajlisNilsson, samordnare på LänsstyrelsenStockholm.

Michael Jono Stankov, som blandannat arrangerar evenemanget Romer iCentrum, var dagens moderator.

– Nu talar många om regeringens stra-tegi. Alla vet vilken viktig utmaning denär för alla, både för regeringen, myndig-heter och romerna själva. Initiativet kom-mer visserligen uppifrån, men det ärromerna själva som gör arbetet. Det ärunikt och spännande.

Konferensen officiella öppnande stodintegrationsminister Erik Ullenhag för.

– Romsk inkludering är inte en tradi-tionell integrering. Det som har häntmed skånepolisens register har förstörtmycket av det arbete vi tillsammans hargjort.

Det positiva, menar han, är dock attmånga fler har satt sig in i romernas situ-ation.

– En genuin upprördhet uppstod blandmajoritetsbefolkningen i Sverige. Mångakräver nu en sanningskommission, menen sådan kan inte utkräva ansvar, bara tareda på vad det är som har hänt. Nu fårvi vänta på att alla juridiska instanser görsitt arbete.

Ministern tog upp behovet av brobyg-gare på socialtjänsten.

– Där bemöts romer oftast på två sätt,hårt eller lamt.

Han tog också upp situationen för deromska tiggarna i landet.

– Hur hemskt måste de inte ha det somsitter på gatan i december och tigger. Viär ju alla EU-medborgare med sammarättigheter.

Kjell-Åke Eriksson från Sveriges kom-muner och landsting berättade om ettprojekt som riktar sig till alla styrande ilandets kommuner och landsting.

– Vi har funnit strukturer som kanskapa delaktighet och inflytande på rik-tigt.

70 kommuner jobbar aktivt med detta.

Wicia Wiszniewski kommer frånRomska rådet i Göteborg, ett råd somnu har arbetat i fyra år. Han understry-ker vikten av att romer anställs på olikamyndigheter.

– De behövs med tanke på det lågaförtroende romer har för myndigheter.

Efter lax till lunch var det dags attvälja workshop.

Att förutsättningarna skiljer sig åt idem fem pilotkommunerna var ingennyhet, men nu fick vi i detalj veta hurarbetet gick till. I Luleå till exempel fickman starta arbetet helt från början,medan det i de andra pilotkommunerna

En eminentpanel medrepresentanterfrån pilotkom-munerna.

Erik Ullenhag

É Romani Glinda 19

redan fanns romska satsningar som nuingår i pilotverksamheten.

Jon Pettersson, resande, är ordförande iRomarådet i Helsingborg. Där verkarsatsningen inte ha slagit igenom som detvar tänkt.

– I rådet har vi företrädare för sexolika romska grupper och de har mandatatt företräda alla romer i Helsingborg.Men vi har svårt att få gehör från fleraförvaltningar och vi får inga som helstmedel för möten eller förlorad arbetsin-komst. Vi har inga möteslokaler och vifår inte så mycket som penna och papper.Jag har själv jobbat tusen timmar ideelltoch det tycker jag är förkastligt. Vi kän-ner oss motarbetade.

Då verkar det gå betydligt bättre förrådet i Göteborg, även om det alltid kanbli bättre.

–Det andra seminariet handlade om detarbete för romsk inkludering som sker iden finska staden Jyväskylä. Arbetet harpågått i tio år och fortsätter. Man använ-der sig bland annat av positiv särbehand-ling. Till exempel om det finns en ledigtjänst inom kommunen kan man låta bliatt utlysa den och se till att en rom fårplatsen.

Konferensens andra dag inleddes medett föredrag av Jan Selling, historikernvid Hugo Valentincentret som skrivitboken Svensk Antiziganism. Han taladeom alla hemskheter som begåtts motresande och romer.

– Det rasbiologiska synsättet lever kvarän idag, menar han och nämner de utvis-ningar som nyligen gjordes av tigganderomer i Göteborg.

Han talade även om John Takman somvar en av dem som bröt ner den institu-tionella antiziganismen.

– Takmans utredning betonade miljö,inte arv som rasbiologerna påstått.

Robert Brisenstam talade sedan ommänskliga rättigheter på romers villkor.

– Att man har skrivit på olika konven-tioner är inte bindande förrän de har bli-vit svensk lag. Som det är nu kan svens-ka myndigheter vraka och välja bland detsom uttrycks i till exempel FN:s konven-

tion om mänskliga rättigheter. Detta ställer till problem menar han,

eftersom man aldrig kan vara säker påvilka av de rättigheter som finns i olikakonventioner ingår i svensk lagstiftning.

– Mänskliga rättigheter gäller inte iSverige om inte svenska myndighetertycker att de ska gälla.

Sunita Memetovic tog upp de juridiskaaspekterna med den registrering skånepo-lisen gjort.

– Jag tycker att SIN borde ha varit tyd-ligare. Detta borde nu prövas av JK ochHD.

Efter lunch visades en film visadesmed unga romer och deras drömmar. En

vill bli dataingenjör, en annan makeupar-tist. Att bli fotbollsspelare var populärt,andra vill bli målare, lastbilschaufför,skådis, stylist och musiker. En tjej villebli boxare.

Konferensen avslutades med en panel-debatt där romska och icke-romskaföreträdare från de olika pilotkommuner-na berättade om sitt arbete.

Mujo Halilovic, verksamhetschef påRomskt informations- och kunskapscen-ter i Malmö.

– Tar man inte hänsyn till den makalö-sa diskriminering romer utsatts för sedanAndra världskriget kan man inte arbetamed romsk inkludering.

Wicia Wiszniewski Robert Brisenstam och Sunita Memetovic.

Kjell-Åke Eriksson Jan Selling

Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter.

Anmäl diskriminering till DO!DO arbetar för att diskriminering inte ska förekomma i samhället. Genom att anmäla diskriminering till DO gör du tre bra saker:

1. Du ger dig själv möjlighet att få upprättelse för den kränkning som du utsatts för.

2. Du bidrar till att synliggöra diskrimineringen.

3. Din anmälan kan bidra till att andra inte behöver utsättas för samma sak som du.

Frågor om diskriminering?Ring till DO på telefonnummer 08-120 20 700. Rådgivningen har följande öppettider:

Det går också bra att mejla till DO på adressen do@do.se

É Romani Glinda 21

Den romska kulturen har visat sin mång-fald och styrka i Stockholm i november.Först ut var E Romani Glindas späckadekulturdagar i samarbete med Sensus iMedborgarhuset. Debatter, föredrag, dansoch film i tre dagar.

Därefter kom Roma Festival 2013, ettsamarbete mellan RE:Orient och SIRF(Sveriges Internationella RomaFilmfestival). I programmet står attarrangörerna vill skapa ett årligt, åter-kommande tillfälle där de lyfter fram denromska kulturen – glädje och sorg,musik, dans, film och debatter – för attmedvetandegöra, inkludera och fördjupa.

Lördagen den 16 november medverka-de Ramona Taikon-Melker och jag medbokbord på Stockholms Stadsmuseum.På förmiddagen läste Mirelle Gyllenbäckromska sagor ut boken Det var en gångdet som inte var, och på eftermiddagenvisades tre filmer; Mechtar, LeurJeunesse och Jag och min morbror.

Mechtar är en dokumentär frånBulgarien som berättar om den romskatraditionen att försörja sig med dansandebjörnar. Många av de bulgariska björ-nägarna arbetade tidigare även på jord-brukskollektiv fram till nedgången avden kommunistiska eran 1989. Meddemokratiseringen kom arbetslösheten.Filmen romantiserar inte livet som mech-tar = björndomptör, det är ett hårt livbåde för björnen och domptören. Men nuförbjuds traditionen och björnarna förstill djurparker. Där vankar de omkringbakom galler. De sörjer – liksom derasforna domptörer. Tillsammans hade de,trots svårigheter, ett liv där det fannsbåde arbetsgemenskap och värme.

Leur Jeunesse är en kortfilm frånFrankrike, byggd på verkliga händelser.Tonåringen Gisela och hennes lillebrorgår till skolan på morgonen, men underdagen blir barnens familjer deporteradeoch deras läger sönderslaget och rivet.

Den tredje filmen Jag och min mormor

är en dokumentär om 19-årige finsk-svensk-romske Tino Kai som vill ta redapå mer om sina romska rötter. Tino bor iBorlänge, han gillar att spela synt ochhan har haft en häst. Nu är hästen såldoch Tino har bara selen kvar. IStockholm tas han emot av sin farbrorDomino Kai som arbetar påRegeringskansliet, vilket imponerar stortpå Tino. Därefter får han en verklig guid-ning in i den romska historien och kultu-ren av Fred Taikon. Tino får bland annatfölja med till Sköndal och Tanto. FrånSköndal, där romer bodde i skjul ochvagnar, flytta romerna till Tanto 1945. PåTanto bodde de sedan fram till slutet av50-talet.

De tre filmerna kompletterar varandra.Tillsammans ger de en bra bild av kom-plexiteten i romsk historia och kultur.

Gunilla Lundgren

Romsk film i november

FAKTA: Mechtar - dokumen-tär. Längd: 29 min. Språk: bul-gariska, textad på svenska.Regi: Albin Biblom.Producerad år 2005.

Leur Jeunesse - Kortfilm.Längd:13 min. Språk:franskatextad på engelska. Regi:David Roux. Producerad 2012.

Jag och min mormor - doku-mentär (Sverige/Finland)Längd: 30 min. Språk: svenska.Regi: utbildningsradion.Producerad år 2008.

Albin Bibloms foton påromer med dansande björ-

nar. Bilderna togs i sam-band med dokumentären

Mechtar.

Trots snabb tillväxt minskar inte fattigdo-men i samma utsträckning och tre fjärde-delar av världens extremt fattiga leveridag i medelinkomstländer. Hur ska nästagenerations utvecklingsmål se ut för attminska klyftor och orättvisor?

Under ett frukostseminarium diskutera-de Cecilia Chatterjee-Martinsen, Wateraid,Thomas Hammarberg, Europarådets kom-missionär för mänskliga rättigheter (2006-2012) och Claes Johansson, UNICEF.Moderator var Annika Söder, DagHammarskjöldfonden.

– En hållbar utveckling är mycket vik-tigt och måste omfatta en mänskligutveckling. Mänskliga rättigheter måstegälla för alla, säger Thomas.

Claes menar att vi måste fokusera merpå jämlikhet.

– Rättighetsperspektivet måste omfattaalla och kvinnor måste få mer inflytande.

Cecilia talade om FN:s millenniemål.– Vi har inte kommit så långt i de

grundläggande målen, men millenniemå-

len är bra att bygga på.Thomas menar att allt hör ihop.– Allt är politik. En ny trend är de väx-

ande klyftorna. Vi måste vara beredda påden ideologiska kampen. Det finns etttydligt motstånd idag och många ländersom inte vill ha mänskliga rättigheter. FNär en viktig diskussionsklubb men demåste få stöd från sina medlemsländer,något som dock minskat. Nationalismenökar och det finns länder som driver hat-propaganda mot sina minoriteter. Denmänskliga rättighetsaspekten måste fin-nas med i allt som vi gör. Ekonomiskaoch sociala rättigheter hamnar lätt vidsidan om, men alla mänskliga rättigheterhör ihop och är viktiga för oss alla. Vimåste också vara självkritiska.

En stund senare var det dags för prisut-delning i Immigrantinstitutets och ÉRGsmonter. Immigrantinstitutet, Immi, över-lämnade ett förtjänstpris – insikt genomhandling – till organisationen Tamam.

22 É Romani Glinda

Bokmässan i Göteborg IIUnder årets bokmässa i Göteborg delade ÉRG monter medImmigrantinstitutet. Som vi skrev i förra numret var det stort fokuspå romer i år, till stor del beroende på avlsöjandena om skånepoli-sens etniska register över romer. Men det hände mycket annat också.Här är fortsättningen på reportaget om om Göteborgs Bokmåssa2013.

Text: Bengt O Björklund Foto: Fred Taikon

Under ett frukostsemi-narium diskuteradeCecilia Chatterjee-Martinsen, Wateraid,Thomas Hammarberg,Europarådets kommis-sionär för mänskligarättigheter (2006-2012) och ClaesJohansson, UNICEF.Moderator var AnnikaSöder, DagHammarskjöldfonden.

Motiveringen lyder:”Sedan fröet till det som idag är

Tamam såddes år 2003 har organisatio-nen dagligen gjort skäl för sin slogan‘Vänskap utan gränser’.

Tamam finns i Lund (där organisationengrundades) i Malmö, i Stockholm, iUppsala, i Örnsköldsvik och på uppstarthär i Göteborg. Dessutom har Tamamvänorganisationer – där det bedrivs utby-ten och samarbeten – i Albanien, Mexicooch Kirgizistan. Dessutom bedrivs ett pro-jekt i Burundi nu, under Tamam-flagg ochprojektet social inkubator som uppmunt-rar unga att skapa och driva egna projekt.

Behandlingen av romer – ett europeisktdilemma, var namnet på ett samtal somfördes på Internationella torgets storascen med Dezideriu Gergely, BagirKwiek och Aaron Israelsson som varmoderator.

– När romerna kom till Europa förtusen år sedan kallades de för ”de orörba-ra”. Det var majoritetsbefolkningen somkallade dem så, tigano, gypsy och annat.Vi får inte glömma att romer utsattes förFörintelsen, att de var slavar i flera hund-ra år. Detta har lett till utanförskap, sägerDezideriu Gergely.

När det ottomanska imperiet tog sig alltlängre in i Europa förväxlade många

É Romani Glinda 23

romerna med turkar, berättar Bagir Kwiek.– De ansågs vara en del av de otto-

manska härarna och mottogs inte alls väl.Man hör ofta folk säga att romerna självahar valt sitt utanförskap, men det är intealls sant.

Aaron lyfter åter frågan om registret påromer och vänder sig mot Bagir.

– Det som har uppdagats är skrämman-de. Vi är en nationell minoritet medsamma rättigheter som alla andra. Dettaär ett stort steg bakåt, säger Bagir.

Dezideriu påpekar att det finns romskaregister i andra länder också.

– Men de är olagliga där också. Romermåste kunna få känna sig trygga och säkrapå ett lagligt sätt. Den här typen av regi-strering har stor betydelse för dem dethandlar om. Ovanpå det har vi starka anti-romska strömningar i många länder idag,även i Sverige. Allt fler politiker har främ-lingsfientliga budskap medan den ekono-miska klyftan mellan romer och majoritets-befolkning är enormt stor, säger Dezideriu.

Bagir berättar att redan som barn blevhan diskriminerad.

– Säkerhetsvakter har förföljt oss iaffärer. En gång när min dotter frågadevarför de följde efter oss svarade jaghenne att de hade mentala problem.

Dezideriu berättade om de särskolorför romer som finns i olika länder ochom de processer ERRC har drivit.

– Vi är inte ett problem, säger Bagir,diskriminering och förföljelse är ett pro-blem.

Dezideriu menar dock att något har bli-vit bättre.

– Lagstiftningen i många länder har bli-

vit bättre med bland annat antirasistlagaroch fler politiker tar idag avstånd frånrasism. Men det finns samtidigt många flerpolitiker som är öppet rasistiska och andrasom inte vågar ta ställning, påpekar han.

Så blir du tolerant – som att lära sigcykla, var ämnet för ett annat samtal påInternationella torgets stora scen.

Ordet tolerans betyder att man accepte-rar att andras åsikter kan stå i strid medens egna och att man helt enkelt får tåladet. Alternativet är ett intolerant samhäl-le. Å andra sidan måste frågan ocksåställas om man kan eller bör tolerera allt?Åsa Nilsonne, professor och författare,och Christer Mattsson, författare ochgrundare av Toleransprojektet samtaladeom tolerans utifrån sina olika perspektiv.Moderator var Björn Linnell, senior advi-sor på Natur & Kultur.

– Det finns starka fästen där intoleran-sen övervintrar i generation efter genera-tion. I Kungälv har vi sparat över 200miljoner med de satsningar som vi hargjort för att bryta detta mönster, sadeChrister Mattsson.

Han berätta-de om hur situ-ationen iKungälv såg utinnan projektetstartade; detfanns två grup-peringar; ochom hur ungdo-mar finner sinidentitet i kon-

flikt med varandra.– Tolerans kan man lära sig. Handling

föregår identitet. Hamnar man i en into-lerant miljö blir man intolerant.

Åsa lyfte fram kärleken.– Tolerans är ett kärleksfullt sätt att

möta världen.Christer menade att toleransen har skif-

tat genom historien.– Samhällen har genom historien varit

mer eller mindre toleranta. Det har aldrigfunnits något paradisiskt tillstånd av full-ständig tolerans, sade han.

Kanske för att vi alla har olika identite-ter.

– Vi måste ha ett tolerant förhåll-ningssätt till alla dessa olika identiteter.Det är viktigt, menade Åsa.

– Vi måste acceptera att ingen går in ien intolerant miljö bara för att jävlas, utandet är en slags process där miljön spelaren stor roll. Och vi får inte glömma kärle-ken som spelar den största rollen, särskiltnär det gäller barn, underströk Christer.

Även undertecknad var en del av detsom som ebjöds under mässan. Jag lästeur min nya bok ”Vi drömde om en cir-kus” på avdelningen Rum för poesi.

Immigrantinstitutet, Immi, överlämnade ett förtjänstpris – insikt genom handling – till organisa-tionen Tamam.

Bagir Kwiek, Dezideriu Gergely och moderator Aaron Israelsson.

Säkerhets- och integritetsskyddsnämndenkom i november fram till att registret påflera sätt var olagligt, men enligt överåkla-gare Mats Åhlund går det inte att styrkaatt registret bygger på etnisk grund. Detfinns metodfel i polisens hantering, meninget är så allvarligt att någon bör åtalas.

– Många kommer inte att förstå vadjag försöker förmedla, det är många somsäkert kommer att känna sig fortsattkränkta, säger Mats Åhlund till TT.

Han pekar på möjligheten för de berör-da att begära skadestånd via Säkerhets-och integritetsskyddsnämnden.

– Jag måste göra en rättslig bedömning– kan jag tro på objektiv grund att jag fåren fällande dom om jag väcker åtal? Detär rätt klart för mig att det kommer jagaldrig att klara.

Han har kommit fram till att det integår att säga att någon uppsåtligen avstraffbar oaktsamhet har gjort det här.

– Det är uppenbart att väldigt mångaav de som är registrerade inte är miss-tänkta för brott och då ska det framgåtydligt. Det har inte gjorts och så får detinte gå till. Men att man inte fört in upp-gifterna i registret är ett ringa brott ochdärmed inte brottsligt. Det är fel, meninte brottsligt.

Bland romer är besvikelsen stor. Enskrivelse har skickats till regeringen ocholika myndigheter där man är skarpt kri-tisk till det som har framkommit. Detfinns fortfarande ett stort antal obesvara-de frågor och oklarheter kring uppkoms-ten, hanteringen av samt funktionen avregistret. Polisen i Skåne har visserligen

inte kvar det ursprungliga registret, menman har istället flyttat över de flesta tillett nytt register. Någon möjlighet förgranskning av huruvida en gallring skett,eller huruvida de personer som finns idet nya registret är av relevans har inteheller funnits. Romerna har en stark oroför den historiska och systematiskarasismen mot gruppen fortlever inom densvenska stats- och rättsapparaten. Deupplever att det nu pågår ett omfattandeoch systematiskt nedtystande på bekost-nad av deras mänskliga rättigheter.

Romerna ifrågasätter SIN:s utredningpå flertalet punkter:

- På vilka grunder uttalar sig SIN omatt registreringen inte skett på etniskgrund? Och vilket tillvägagångssätt harnämnden använt sig av för att kunna dradessa slutsatser? Nämnden drar alltsåslutsatsen ”att grunden för registreringar-na är mer eller mindre välgrundade miss-tankar om brottslighet och inte etnicitet” isitt uttalande. Hur kom man fram till det?

24 É Romani Glinda

Romaregistret leder inte till åtalFörundersökningen mot de två poliser som misstänkts för brotti samband med Skånepolisens olagliga register med romer harlagts ner. Nu förbereder besvikna romer runtom i Sverige enskrivelse i protest mot att inget ansvar kommer att utkrävas.

Text: Bengt O Björklund Foto: ÉRG

- Vilken är den gemensamma nämna-ren för alla individer registrerade i data-basen?

- Om det inte är etnicitet, hur kommerdet sig att flertalet tillhör eller har kopp-ling till den romska minoriteten?

- Varför används ordet kringresande avpolisen, då kringresande är en gammalbeteckning av romer?

- Vad är grunden till att det förekom-mer ett stort antal barn och avlidna?

- Varför och hur registret fick sådanomfattning?

- Finns det fler myndigheter som varitinvolverade i framtagandet eller tagit delav innehållet?

Med dessa frågor kräver romerna enoberoende granskning av registret ochdess uppkomst. Man kräver samtidigt attden romska minoriteten ska vara involve-rad i hela genomförandet av en sådangranskning och i framtagningen av engranskningskommission.

Romerna uppmanar JustitieministerBeatrice Ask att snarast bjuda in roms-ka representanter till ett möte för att tadel av den romska minoritetens missnö-je, kritik, rädsla och oro gällande regi-streringen samt hur romsk delaktighetska säkerställas i den fortsatta proces-sen.

Några av de aktivister som underteckant skrivelsen.

E-post: info@levandehistoriaHemsida: www.levandehistoria.seTel: 08-723 87 56

FOTO

: TH

OM

AS

KA

RLS

SO

N

Forum för levande historia kommer att på

Förintelsens minnesdag 27 januari 2014 fokusera

på romerna under Förintelsen.

Den 27 januari samlas människor över hela

världen. Det är den internationella minnesdagen för

Förintelsens offer. Minnesdagen lyfter fram

engagemanget hos alla som bekämpar intolerans,

främlingsfientlighet och rasism.

De kommande åren satsar Forum för levande historia

på att sprida kunskap om romerna under Förintelsen.

I det arbetet tas även förföljelse och diskriminering

av romer i Sverige fram till i dag upp.

VI ARBETAR FÖR DEMOKRATI, TOLERANS OCH ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE. MED

LÄRDOMAR FRÅN HISTORIEN, FRÄMST MED FOKUS PÅ LÄRARE OCH ELEVER.

På många platser arrangeras minnesceremonier,

kulturprogram, föreläsningar m.m.

Lägg in aktiviteter till 27 januari i kalendariet här:

www.levandehistoria.se/forintelsensminnesdag

I Luleå, Karlstad, Västerås, Göteborg,

Borås, Linköping och Stockholm visas

vandringsutställningen ”Romerna under Förintelsen”.

Kl. 16.00 på Raoul Wallenbergs torg i Stockholm är

det en minnesceremoni. Talare är bl.a. demokratimi-

nister Birgitta Ohlsson och Romani Rose, chef för

Documentation and Cultural Centre of German Sinti

and Roma i Tyskland.

Kl.18:30 Romernas minneshögtid över Förintelsens

offer i S:t Jakobs kyrka. Arrangör: É Romani Glinda.

Alla är välkomna till manifestationen och

minneshögtiden.

Mer information på www.levandehistoria.se

FÖRINTELSENS MINNESDAG 2014 – om diskriminering och förföljelse av romer, i historien och i dag

È Romani Glinda fick i början av decem-ber ett diplom för sitt arbete mot diskri-minering och för mänskliga rättigheter,för sin idoga kamp för romers rättigheteri samhället och dess mångåriga arbetemed dels att informera om romer ochromers kulturella och mänskliga rättighe-ter, dels att entusiasmera och stärka denegna gruppen.

Kvällen inleddes med ett föredrag avMarianne Eriksson (v) som är aktiv i UNWomen. Hon berättade om sin kamp motvåld mot kvinnor och prostitution. Honvill till exempel göra de prostitueradeskunder till kriminella i övriga länder.

– Det är bara de som har ett fritt val.Människohandeln idag handlar i överåttio procent om sexhandel sade honbland annat.

Efter att den vegetariska buffén inmun-digats inledde FN-föreningens ordföran-de, Maria Appelblom, prisutdelningen.

– Vi ska driva frågan att FN borde haen särskild inriktning på romer, sade honinnan hon presenterade föreningen É

Romani Glinda och Fred Taikon.Fred Taikon berättade sedan om ÉRG:s

engagemang och arbete.– Det är ärofullt att få ett erkännande

för det arbete föreningen lägger ner. Detkänns extra viktigt att få ett pris just frånett FN-organ. Det känns roligt att de harföljt vårt arbete genom åren. Vi har juvarit med i processen att ta fram

26 É Romani Glinda

ÉRG diplomeras av FN-föreningFöreningen È Romani Glinda och Elise Lindqvisthar tilldelats Stockholms FN-förenings Diplom förförsvar av mänskliga rättigheter år 2013.Diplomen delades ut på en vegetarisk restaurangpå Söder i Stockholm.Text: Bengt O Björklund Foto: Mia Taikon

Maria Appelblom ochFred Taikon. Fred var mycket nöjdmed att hans namnstod på flaggan.

skuggrapporten till FN och ser fram emotytterligare samarbete.

Elise Lindqvist, eller Morsan frånMalmskillnadsgatan som hon också kal-las, är varje natt mellan fredag och lör-dag på "helvetesgatan" för att stödja deprostituerade med allt från kaffe till kär-lek och omtanke. Behoven känner honväl till, inte minst för att hon själv till-bringade 17 år på gatan. För sitt osjälvis-ka och ofta handfasta stöd till flickornasamt för sitt outtröttliga arbete med attslå larm om den pågående handeln medunga flickor mitt i storstaden fick EliseLindqvist 2013 års Diplom för försvar avde mänskliga rättigheterna.

Maria Appelblom, Elise Lindqvist och Nora Weintraub.

É Romani Glinda 27

Vi läser om romer är ett unikt läromedelhelt framtaget av romska ungdomar. Dehar genom intervjuer med äldre romersamlat in nitton livshistorier som blandasmed fakta om romernas kultur och histo-ria i ett över hundra sidor läromedel förfrämst årskurs 4 – 9.

– Efter två och ett halvt års arbete ärden äntligen klar. Boken innehåller nittonintervjuer med unga och gamla romerfrån olika länder, alla bosatta i Sverige.De tio ungdomar som har gjort intervju-erna fick först utbildning i intervjuteknik,sade Erland.

När man startade projektet var ambitio-nen mycket hög. Alla skolbarn i Sverigeskulle få ett ex av boken.

– Den ambitionen har vi kvar. Nu harvi börjat med de fem pilotkommunerna.Nästa år fortsätter vi med tio kommunertill.

Till boken hör också fem studie lådorsom tagits fram, fyllda med romskasaker, kläder och smycken, musik, sagoroch annat som klasserkan låna och användakostnadsfritt under entvåveckorsperiod.

– De hör ihop. Ilådan finns något somrepresenterar allaromer, berättar Erland.

”Vi läser om romer”är ett mycket använd-bart läromedel förpedagoger och läraresom enligt läroplanenska undervisa om denationella minoriteterna

av vilken romerna är en sedan år 2000.Till läromedlet finns även en helt ny

interaktiv hemsida www.romernashisto-ria.se som ger besökarna en omfattandeinblick i romernas värld och som kananvändas i samband med boken.

Texterna i boken är lättlästa och kom-mer även som upplästa texter. Läro -medlet är gratis och beställs via RomskaUngdomsförbundet.

Även MatsWennerholm frånSkolverket var påplats.

– Jag vill tackaErland Kaldaras ochRomska ungdomsför-bundet för arbetetmed denna bok. Jaghoppas att vi kan tafram ännu mer läro-

Vi läser om romerI mitten av november var det releasefest påSkolverket. Den nya boken Vi läser om romer pre-senterades under ett mingelparty med mat ochromsk musik. Boken är framtagen av Romska ung-domsförbundet med stöd av Skolverket, Räddabarnen och Ungdomsstyrelsen.

Text: Bengt O Björklund Foto: Fred Taikon

medel om romer.Även författaren Gunilla Lundgren

sade några ord.– Det har skrivits mycket om romer,

men nu börjar romerna själva skriva sinhistoria.

Gypsy Brothers spelade.

Gypsy Brothers i ny skepnad. Erland Kaldaras med den nya boken.

Förintelsens minnesdag är en internationell minnesdag för Förintelsens offer. Det var den 27 januari 1945 som fångar-na i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau befriades. Minnesdagen är till för alla som bekämpar intolerans, främlingsfientlighet,rasism, antisemitism och antizigansim.

Den 27 januari 2014 kommer fokus att ligga på hur Förintelsen drabbade romerna, en historia som förtryckts sedanAndra världskriget och som än idag är okänd för de allra flesta, inte bara i Sverige utan även i andra länder.

É Romani Glinda sätter fokus på romernas historia, hur nazisterna hade valt ut två folk, romerna och judarna, som inteskulle ha någon plats i det stortyska riket. Hur de systematiskt började utrota de bägge grupperna. Man tror idag att detkan ha varit cirka en och en halv miljon romer som mördades, de flesta i sina byar eller i läger.

Medverkande i programmet: Romani Rose, Dokumentations-und Kulturzentrum Deutscher Sinti und Roma, AndersWejryd, Ärkebiskop, Thomas Hammarberg, före detta Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, EskilFranck, Forum för levande historia, Hans Ulfvebrand, Domprost i Stockholms domkyrkoförsamling, Poeten Bengt OBjörklund.

Musik med Witt Michaj, Jany Schella, Jacob Silberstein, Anne Kalmering Josephson med Christer Langborn samt denromska kören Amé sam rom.

Minneshögtiden avslutas traditionsenligt med kaffe och dopp.

Utställningen ”Den okända Förintelsen” kommer att visas mellan den 20 och 28 januari i S:t Jacobs kyrka.

Tid: 27 januari 2014 kl. 18.30Plats: S:t Jacobs kyrka vid Kungsträdgården i Stockholm.

För mer informaiton gå in på www.romaniglinda.se eller 08-779 40 31.Vi reserverar oss för ändringar i programmet.

É Romani Glindabjuder in till minnesstund i

S:t Jacobs kyrkaFörintelsens minnesdag

27 januari 2014

É Romani Glinda 29

Kära läsare av gamla bilder berättar. Vi har fått några bilder från kommunen i Östersund som vi gärna visar.

Jag har för mig att vi har visat en av bilderna tidigare, men den tål att ses om. Kan det tänkas att man har fåttfel på bilen och alla ser intresserat på, ska den starta eller inte? Människorna på bilden är göteborgare, de fles-ta i alla fall. Bilden är tagen på 50-talet. Bilen är väl från 30-talet?

Förr när man var ute och reste var det flera familjer som reste tillsammans. En del bodde i tält, andra huseradei vagn.Här ser vi Rosita sittandes i en av de större husvagnarna med en liten kille i knät. Men vem kan det vara?

Gamla bilder berättar

É Romani Glindabjuder in till minnesstund i

S:t Jacobs kyrkaFörintelsens minnesdag

27 januari 2014

Den andra bilden är från en miljö itältet. Se spisen och värmekällan,gjort av ett gammalt oljefat, inte såtungt och lätt att ta med sig på fär-den. Här kan man väl säga att detvar ett spartanskt boende. En flas-ka Kronbrännvin på bordet, enrakspegel hängande på en stolpe,inget golv i tältet, men vem behöv-de det på sommaren.

Gott nytt år önskar vi på redak-tionen!Inför nästa år behöver vi somvanlig mer gamla bilder från erläsare.

Kära vänner. Så här efter julhelgens stora julbord såbrukar vi alla vara lite trötta på kött, därför vill jagidag bjuda på en vegetarisk rätt som brukar varamycket uppskattad av mina middagsgäster.

Det här behöver du för 8 personer:2 aubergine2 stora zucchini6 tomater6 msk olivolja3 mozzarellaostar30 gram smör4 msk vetemjöl5 dl mjölk2 dl riven parmesanostSalt, vitpeppar, muskot och chiliflakes efter smak

Så här gör du gratängen:Skölj och skär grönsakerna i ca 1 cm tjocka skivor.Skär mozzarellan i tärningar. Stek auberginen i oli-voljan så att den får lite färg och blir mjuk. Läggauberginen på ett fat med lite hushållspapper underså att överflödig olja rinner av. Varva grönsakerna ien ugnsfast form så att de bildar ett vackert mönster.Krydda med salt, peppar och chili efter smak. Strööver mozzarellan.

30 É Romani Glinda

Grönsaksgratäng med mozzarella

Så här gör du såsen:Smält smöret i en tjockbottnad kastrull, rör ut mjöleti det smälta smöret. Tillsätt mjölken lite i taget underkraftig vispning. Låt koka upp, häll i parmesanostenoch krydda med salt, peppar och muskot efter smak.Häll den varma såsen över gratängen och sätt in den ien 250 graders varm ung.Låt gratängen gräddas i ca 20 minuter.

Smaklig Måltid!

MIAS MATSIDOR

É Romani Glinda 31

Te aven baxtalé romále, akaná so nakhlá o krečúnothaj savořé xalám pharé xabenáta. Manáj sa gadjádrágo le masá kaj xásas, anda godjá kamáv de laš-aráv jekh zelenimatósko xaben kaj si but drágomaškár muřé manúš.

Gadó trubúl 8 ženénge: 2 aubergine 2 baré zucchini 6 peredéci 6 bare řojá oliviásko vulój 3 čiralá mozzarella 30 gramuri číl4 bare řojá ařó 5 decelitri thud2 decelitri řangló parmesan čirál Lon thaj piperi, muskót, xordo chili sar kamen tumé.

Gadjá lašarés o graténgo:Xalav thaj šin zelenimáta ánde 1 centimetrothuléfilií. Šin e mozzarella ánde cigné kotorá. Pek leaubergini ándo oliviásko vulój te lel ciřa fárba thaj tekovlól. Tho le aubergini pe jekh tiári, tho jekh hirtíamaj anglál pe tiári te pičál o vulój telé. Tho lezelenimáta te díčol šukár ande jekh bovesko čaró.Maj tho lon thaj pipéri thaj chili sóde tu kamés. Šoropral e mozzarella.

Gadea čiravés o sóso:Bilár o čil ande jekh thuló fundósko tigája, hamisár oařó ando bilárdo čil. Maj šor andré o thud pe lokésthaj hamisár mištó. Muk te čiról, šor andré o par-mesáno, lon thaj pipéri thaj muskóto sóde tut kamés Šor o tató sóso oprál pa o gratengo thaj tho sa ándobov pe 250 gradúrja. Muk te pečól o gratengó ánde 20 minúci.

Xan pe sastimáste!

Zelenimatócko graténgo ko mozzarella

Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter.

Utsätts dina barn för diskriminering i skolan?Får dina barn tillgång till den undervisning de har rätt till i skolan? Blir de mobbade eller trakasserade? Det finns en lag som förbjuder diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.

Om dina barn blir trakasserade eller utsätts för diskriminering är det skolans ansvar att se till att det upphör. Om skolan inte tar sitt ansvar kan du anmäla det till DO.

Frågor om diskriminering?Ring till DO på telefonnummer 08-120 20 700. Rådgivningen har följande öppettider:

Det går också bra att mejla till DO på adressen do@do.se

É Romani GlindaEgnahemsvägen 58se-141 37 HuddingeSweden

POSTTIDNING B