Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling

Uppgårdskolan åk 7-9Planen gäller fr.o.m augusti 2016 t.o.m juli 2017

Innehåll

Inledning 3Lagarnas innehåll och begrepp 3FN:s konvention om barnets rättigheter 3

Grunduppgifter 4Förskolans/skolans vision 4Ansvariga för planen 4Delaktighet i upprättandet av planen 4

Förankring av planen .

Utvärdering av föregående års plan samt redogörelse av föregående års insatser t.

Årets plan 7

Främjande arbete

Kartläggning 12Kartläggningsmetoder 12Resultat och analys av kartläggning 12

Mål och förebyggande åtgärder 13

Rutiner vid akuta situationer 14Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling 19Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till 19Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om kränkningar 19

Bilagor .Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna .Bilaga 2: Lagarnas innehåll och begrepp 21Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter 23

2

Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling till huvudmannen 24

InledningLikabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola och skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag för de barn och elever som går i våra förskolor och skolor är en förutsättning för deras utveckling och lärande.

Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (SFS 2010:800) måste förskolor och skolor arbeta aktivt och målinriktat för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling – det är nolltolerans som råder. Därför ska verksamheterna varje år utarbeta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap. 8 § skollagen) där det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet beskrivs. Dessa två planer kan med fördel sammanföras till en då de har många beröringspunkter.

Arbetet med barns och elevers lika rättigheter och möjligheter ska vara systematiskt och ständigt pågående och finnas med i verksamheternas alla delar. Det handlar om att skapa bästa möjliga förutsättningar för en förskola och skola för alla.

Lagarnas innehåll och begreppEn grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn och elever ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Det är också förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet, könsuttryck eller ålder. Se bilaga 1. Alla barn och elever har rätt att vistas i förskolan och skolan utan att utsättas för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Se bilaga 2.

3

FN:s konvention om barnets rättigheterBarnkonventionens rättigheter ska gälla för alla barn och unga i Sverige. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är grundprinciperna i Barnkonventionen. Se bilaga 3.

4

Grunduppgifter

Vår visionVår skola är en skola i tiden för alla, där varje elev har rätt till ett positivt arbetsklimat som förutom bra skolresultat gynnar utveckling av empatisk förmåga, självförtroende, kreativitet och kritiskt tänkande.

Alla elever i skolan har samma rättigheter - flickor som pojkar och oavsett könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Eleverna vistas i skolan utan att utsättas för trakasserier eller kränkande behandling. Skolan arbetar aktivt för att förebygga och förhindra att elever utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Skolan främjar aktivt elevernas lika rättigheter och möjligheter - även kallat likabehandlingsarbete.

Ansvariga för planenFörutom rektor Lillemor Bergquist som har det övergripande ansvaret för hela enhetens planer är följande personer ansvariga Marie Tengblad ansvarar för åk F-6 som har en separat planNergiz Aldur ansvarar för åk 7Francisca Frias ansvarar för åk 8Kirsten Lindell ansvarar för åk 9Susanne Norman ansvarar för Studio 23 Maria Magnusson ansvarar för Elevrådet och Friends och deras medverkan i arbetet med planen och förverkligandet av den. Susanne Norman ansvarar för elevhälsoteamets arbete för att motverka alla former av kränkningar.

Ansvariga för att det varje år upprättas en ny plan och att den tidigare utvärderas är Marie Tengblad (plan för verksamheten F-6) och Lillemor Bergquist (plan för åk 7-9).

Elevernas delaktighet I oktober och april genomförs en kartläggning av skolans lokaler och skolgården. Kartläggningen genomförs av Elevrådet och Friends under Marias ledning.

5

I december genomförs en enkät i årskurserna 7 och 8. Enkäten bygger på samma grundfrågor som kundundersökningen, men kan variera något beroende på de områden som dykt upp i tidigare enkäter.

Friends och elevrådet arbetar kontinuerligt och systematiskt med planen under hela läsåret.

Skolsköterskan och Studie- och yrkesvägledaren genomför samtal med alla elever i årskurs 8 under läsårets gång.

Rektor genomför samtal med eleverna i åk 7 gruppvis under läsåret.

Årskursansvariga ansvarar för att eleverna deltar i likabehandlingsarbetet systematiskt under mentorstiden.

Vårdnadshavarnas delaktighet På höstterminens föräldramöten informeras vårdnadshavarna om den gällande planen. På vårterminens föräldramöten informeras de om utvärdingen av planen och ges även möjlighet att komma med synpunkter på innehåll.

Årskursansvariga ansvarar för att information till vårdnadshavare sker kontinuerligt i veckobreven.

Rektor informerar föräldrarådet om planen och det pågående arbetet och efterfrågar deras synpunkter.

Personalens delaktighet Personalen informeras om planen och behandlar den på årskurskonferenser/elevhälsoarbete.

Personalen ges under hela arbetsprocessen möjlighet att framföra synpunkter till årskursansvariga eller rektor.

6

Förankring av planen Under arbetets gång får eleverna ta del av innehållet på mentorspass och ges möjligheter att komma med synpunkter. Elever och vårdnadshavare inbjuds/uppmuntras till att maila in synpunkter till rektor eller på annat sätt lämna synpunkter. Resultaten av kartläggningar och enkäter delges elever, vårdnadshavare och all personal. När planen är låst distribueras den till alla via Infomentor och behandlas på ett mentorspass. Den läggs därefter in i Uppgårdspärmen.En temadag genomförs på skolan i slutet av januari månad.Föräldrar informeras om planen på föräldramöten i september i samband med att planen är klar.

Utvärdering av föregående års plan.

Eleverna har utvärderat sin arbetsmiljö på mentorstid och följt upp de resultat som framkommit i sina årskurser.Elevrådet har diskuterat resultaten för skolan som helhet. Föräldrarådet har tagit del av resultaten samt erbjudits att lämna synpunkter och förslag. Eleverna i åk 7 och 8 har i enkäter framfört synpunkter på sin arbetsmiljö.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan.

Eleverna i Friends och elevrådet har varit delaktiga i utvärderingen av föregående års arbete och föräldraföreningens styrelse har erbjudits att framföra synpunkter. Utöver detta har eleverna i åk 7 och 8 via enkäter uttalat sig om resultatet av vårt arbete mot kränkningar.

7

Redogörelse av föregående års insatserFrån föregående års mål har åtgärder vidtagits i form av att all personal arbetat och agerat utifrån de formuleringar vi angivit i planen, vi har under elevhälsokonferenser både i arbetslagen och i elevhälsoteamet diskuterat de mål vi har för att få en välfungerande skola där all personal strävar åt samma håll.

Detta har gjort att åtgärderna till största del har haft den effekt vi vill uppnå, d.v.s. att vi har en lugn atmosfär överlag både i klassrum och korridorer, en plats där både elever och personal tycker om att vistas.

Vi har arbetat med lite olika insatser i de olika årskurserna för att anpassa nivån till elevernas ålder. I åk 7 har ordet ”skolsmart” används till att gå igenom allt från att lära sig studieteknik till att vara schysst kamrat.

I åk 8 har vi arbetat med att eleverna redovisat för varandra de olika målen vi har i likabehandlingsplanen, på så vis upplever vi att de tar till sig mer av planen då de får höra det från varandra.

Åk 9 har vi använt oss av ett” fadderskap” där eleverna i åk 9 ser till att eleverna i åk 7 får information om planen och de mål vi har. Även detta har gjort att eleverna tar till sig då de lyssnar på varandras information om planen.

Slutsatsen av det hela är att vi ser att eleverna känner sig trygga i skolans lokaler då de får möjlighet att träffas över årskurserna och detta är ett av våra mål. Vi upplever mindre kränkningar årskurserna emellan men även mellan elever i samma årskurs då vi pratar mycket på mentorspassen om hur vi behandlar varandra.

Vi har en tydlig plan i hur vi går tillväga om en kränkning sker på skolan och de planen får eleverna ta del av under höstterminens första dagar och sedan arbetar vi med det under hela året.

8

Årets planUtvärderingNär: I samband med att planen utvärderas, dvs. i april 2017. Hur: Genom att ett urval av elever och personal skattar i hur hög grad vi lyckas med vårt mål att främja elevers lika rättigheter och möjligheter i enlighet med vår vision. Ansvariga: Elevrådet och årskursutvecklarna utvärderar på mentorspasset. Ansvarig för elevrådet sammanställer därefter utvärderingen och skriver in den i planen.

Främjande insatserNummer 1: Främja elevers lika rättigheter och möjligheter Områden som berörs av insatsen

DiskrimineringsgrundernaDet finns sju så kallade diskrimineringsgrunder, och dessa är:

KönDet biologiska kön som registrerats för en person vid födseln eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.

Åtgärder:

o Vi arbetar medvetet med ett genusperspektiv i klassrummet.

Könsidentitet eller könsuttryckPersoner vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Det kan till exempel vara transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och transgenderister. Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av

9

kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön.

Åtgärder: o Skolan är öppen för skilda uppfattningar och uppmuntrar att de förs

fram. o Vi medvetandegör eleverna om vikten av att respektera olika

könsidentiteter eller könsuttryck. o Vi använder oss av personer/föreningar, litteratur och olika media för

att sprida kunskap om detta.

Etnisk tillhörighetAlla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter.

Åtgärder:o Alla som arbetar i skolan medverkar till att utveckla elevernas känsla

för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen.

o Främlingsfientlighet och intolerans bemöts med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Religion eller annan trosuppfattningÅskådningar såsom kristendom, judendom, islam, buddhism, hinduism, ateism och agnosticism. Rasistiska övertygelser samt etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar.Åtgärder:

o Saklig och objektiv undervisning genomförs om olika åskådningaro Intolerans bemöts med kunskap, öppen diskussion och aktiva

insatser.

FunktionsnedsättningEn nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse.

10

Enligt tillägg i Diskrimineringslagen den 1/1 2015 anses bristande tillgänglighet vara en form av diskriminering som hör samman med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning.

Åtgärder: o Alla som arbetar i skolan uppmärksammar och stödjer elever i behov

av särskilt stöd. o Vi ger alla elever uppmärksamhet och bekräftelse utifrån deras

behov. o Vi har enats om följande generella anpassningar som ska bidra till en

trygg arbetsmiljö för alla elever:

Eleverna har bestämda platser. Extra hänsyn tas till de elever som har särskilda behov som gynnas av speciell placering.

Arbetsro gäller på lektionerna. Eleverna och lärarna är förberedda inför lektionerna och en plan för

lektionen presenteras i samband med lektionsstarten. Där står även start- och sluttid för arbetspasset.

Eleverna får lärarens anteckningar utskrivna, alternativt så fotograferar eleven av dem.

Som stöd i att planera, organisera och genomföra arbetet så ger läraren begränsade, tydliga uppgifter med tydlig början och slut.

Elever i årskurs 8 och 9 samt elever med särskilda behov i åk 7, som gynnas av lärplatta, har tillgång till egna lärplattor.

Elever som har behov av och gynnas av kompensatoriska hjälpmedel har tillgång till inläst material och annat kompensatoriskt stöd i form av stavningsprogram och liknande. Mentorn i samråd med specialläraren ansvarar för att eleven får det stöd som den är i behov av. Det är de undervisande lärarna som ansvarar för att stödet används på ett sätt som förstärker inlärningen.

Läraren är noga med att ge återkoppling under lektionen så att arbetet går framåt.

Övning av samtalsteknik och i att berätta och redovisa sker alltid i ett mindre sammanhang t ex pararbete innan förväntningar på redovisning i storgrupp sker. Alla elever ska tränas men alla behöver inte redovisa i storgrupp.

Eleverna tränas i alternativa sätt att redovisa sina förmågor/kunskaper på.

Eleverna har tillgång till och tränas i att använda olika digitala verktyg som förstärkning i lärandet.

11

Eleverna lägger sina mobiler på avsedd plats under lektionen, och läraren har uppsikt över hur lärplattorna används. Missbruk åtgärdas i enlighet med de bestämmelser som skolan beslutat om.

Elevernas prov och läxor/hemarbeten finns i InfoMentor så att elev och vårdnadshavare kan ta del av dessa även hemifrån. I veckobreven finns veckans aktiviteter beskrivna och även påminnelser om vad som komma skall. Det är viktigt att ge framförhållning.

Skolan organiserar extra provtid varje tisdag efter skolans slut. Det finns möjlighet att köpa frukost i skolans cafeteria. Elever erbjuds läxstöd i organiserad form. Det sker i form av en

överenskommelse mellan elev, vårdnadshavare och undervisande lärare alternativt mentor.

Sexuell läggningHomosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.Åtgärder:

o Skolan är öppen för skilda uppfattningar och uppmuntrar att de förs fram.

o Vi medvetandegör eleverna om vikten av att respektera olika sexuella läggningar.

o Vi använder oss av personer/föreningar, levande exempel, litteratur och olika media för att sprida kunskap om detta.

ÅlderÅtgärder:

o Vi samtalar med eleverna om fördelarna med att grupperas på andra sätt än utifrån ålder.

o Vi grupperar elever utifrån andra kriterier såsom intresse, behov än ålder (fördjupningarna). Detta för att öka elevernas tolerans/förmåga att arbeta med olika åldersgrupper.

o Vi bevakar att ingen elev utsätts för diskriminering med anledning av ålder.

Övriga främjande åtgärder

o Vi medvetandegör eleverna om varför vi gör som vi gör, och att likabehandling innebär att elever utmanas utifrån individuella förutsättningar och behov.

o Den undervisning som bedrivs är saklig och allsidig.

12

o Läraren och studie- och yrkesvägledaren bidrar till att elevernas studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social och kulturell bakgrund.

o Likabehandlingsplanen behandlas under mentorspassen och under introduktionsdagarna.

Ansvariga för insatsernaAll personal ansvarar för att bidra på sitt sätt

Utvärdering april 2017:

13

Kartläggning

Kartläggningsmetoder1. Trygghetsvandringar sker i oktober och april och ansvarig för

genomförande av kartläggningen är Maria Magnusson och skolintendenten.

2. Planerade samtal genomförs med friends och elevrådsrepresentanter kontinuerligt under läsåret. Ansvar: Maria M

3. En stående punkt på elevrådets agenda. Ansvar: Maria4. Trygghetsvandringar med elevskyddsombud genomförs utifrån

husmodellen. Ansvar: Maria5. Genomgång av incidentrapporter och anmälningar av kränkningar.

Ansvar: Elevhälsoteamet

Resultat och analys av kartläggning

Beskriv resultatet av kartläggningen – hur är förskolans/skolans nuläge?

Oktober 2016:

April 2017:

14

Mål och förebyggande åtgärder

I detta steg ska ni utifrån resultatet i kartläggningen formulera konkreta mål och åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det förebyggande arbetet syftar nämligen till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i er verksamhet.

Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det, när det ska vara klart, vilka mål som ska uppnås och hur de olika åtgärderna ska utvärderas.

Har utvärderingen av fjolårets plan resulterat i nya mål och åtgärder för det förebyggande arbetet? Glöm i så fall inte att ta upp dem i den aktuella planen.

Exempel på hur mål och åtgärder kan dokumenteras och systematiseras:

Identifierat område

Mål Konkret åtgärd

När? Utvärdering? Vem ansvarar?

Maria ansvarar tillsammans med arbetslagen för att nya mål sätts upp i planen från tidigare resultat av kartläggningen.

15

Rutiner vid akuta situationerPolicyDet ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Vår plan innehåller rutiner för hur skolan ska agera när någon i personalen får reda på att en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det saknar betydelse vem i personalgruppen som får kännedom och på vilket sätt det sker. Utredningsskyldigheten gäller inte bara när den drabbade eleven eller elevens föräldrar informerar skolan. Skolan måste även agera när informationen kommer från andra elever eller när anmälan sker anonymt eller om någon från skolans personal blir vittne till en situation som skulle kunna vara kränkande för en elev.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling 1. Personal och föräldrar/vårdnadshavare liksom eleverna är

uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på kännetecken är plötslig frånvaro, olika fysiska symptom, försämrade skolresultat, ledsamhet.

2. Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling och reagerar vid minsta tecken på sådana.

3. Föräldrar/vårdnadshavare informeras om vår likabehandlingsplan och våra rutiner av mentorerna i samband med höstterminens första föräldramöte.

4. Eleverna informeras om vår plan under höstterminens första skoldagar.

5. Vi har fritidsledare som finns med på raster och under verksamheten. De är även ansvariga för våra Friends-möten och elevrådet.

Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar kan vända sig till alla vuxna som arbetar på skolan och den vidtalade har då skyldighet att anmäla det som inträffat eller uttrycka den oro som framförts till skolans elevhälsoteam och rektor/ansvarig ledning (se nedan).

Ansvariga för utredningaro av elever i F-6 är Marie Tengblad (08- 12 45 78 22),

16

o av elever 7-9 är Lillemor Bergquist (08-12 45 78 04) och/eller Susanne Norman (08-12 45 78 10).

o av elever i Studio 3 är Susanne Norman (08-12 45 78 10).

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever

Så snart skolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha inträffat skall uppgifterna utredas.

Ansvariga för att utredning sker är de som namngivits ovan. De ansvariga tar beslut om vilken eller vilka som ska genomföra utredning enligt modellen nedan.

Utredning ska ske enligt följande modell: 1. Enskilt samtal med den utsatte. Beskrivningen dokumenteras. 2. Enskilt samtal med förövaren. Beskrivningen dokumenteras. 3. Samtal med eventuella medlöpare, genomförs med en i taget. Samtalen dokumenteras. 4. Allvarssamtal genomförs med de inblandade och tydliggörande av vad som ska gälla framöver. Dokumenteras. 5. Kontakt med hemmen till samtliga inblandade. Alla informeras om vad som skett och vad som överenskommits samt hur uppföljning ska ske. 6. Alla steg dokumenteras och lämnas över till de ansvariga, se ovan. 7. Rapportering sker till huvudmannen i enlighet med de rutiner som finns beslut om. Ledningen (se ovan) är ansvariga för att denna rapportering sker. 8. Ledningen beslutar ifall den kränkande behandlingen ska anmälas till andra myndigheter. 9. Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall anmälan ske till Arbetsmiljöverket inom 24 timmar från det inträffade.

Övrig information till samtlig personal på skolan

Vi har skyldighet att anmäla allvarliga incidenter till arbetsmiljöverket, så gör dina incidentanmälningar i direkt anslutning till det inträffade så att vi hinner ta ställning till ifall anmälan ska skickas vidare.

Nedan beskrivs vilka rutiner som gäller för anmälan om kränkande behandling eller trakasserier. Det är var och ens ansvar att känna till dessa bestämmelser och att vidta de åtgärder som krävs.

17

Arbetet mot kränkande behandling vad gäller anmälningsplikt Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling till huvudmannen

DO skriver: ”Det finns inget krav på uppsåt. Det gäller både för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En elev eller anställd behöver alltså inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till kränkande behandling eller trakasserier. Det är effekten som avgör. Däremot måste personen ha viss insikt i att det egna uppträdandet kan upplevas som kränkande. Det kan vara svårt att bedöma om ett barn har den insikten. Därför är det viktigt att personalen är observant och beredd att ingripa i konkreta situationer och att skolan bedriver ett förebyggande arbete.” (Diskrimineringsombudsmannen ”Lika rättigheter i skolan” 2012, s.56): Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling till huvudmannen

1. När någon i personalen misstänker att ett barn/elev blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier av ett annat barn/elev, ska detta anmälas till rektor/förskolechef som i sin tur rapporterar händelsen till barn-och utbildningsförvaltningen, Enheten kvalitet och administration (EKA). Samma förfarande gäller då ett barn/elev misstänks ha blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering av personal. Anmälan ska ske skyndsamt. Rapportering sker i programmet DF-respons.

2. När misstanke om kränkande behandling föreligger enligt ovan ska en utredning inledas. Utredningen dokumenteras i DF-respons.

3. Om ärendet i och med utredningen och de åtgärder som ditintills vidtagits därmed kan avslutas, anges detta på utredningsblanketten. Om ärendet inte avslutas, går hanteringen vidare enligt punkt 4.

4. Uppföljning sker enligt den tidplan som angivits i utredningen. Uppföljningen dokumenteras i DF-respons.

5. Om uppföljningen visar att ärende- kan avslutas anges detta i DF-respons.

18

6. Om ärendet inte kan avslutas vid uppföljningen anges nytt datum för uppföljning.

7. Uppföljningen fortsätter enligt punkterna 4 - 6 tills ärendet är avslutat.

Bilaga 2: Lagarnas innehåll och begrepp Diskriminering och trakasserier finns definierade i diskrimineringslagen medan kränkande behandling definieras av skollagen. Diskriminering - innebär att ett barn/en elev, direkt eller indirekt, missgynnas av skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna:

o köno könsidentitet eller könsuttrycko etnisk tillhörigheto religion eller annan trosuppfattningo funktionsnedsättningo sexuell läggningo ålder

Trots att det sedan 2009 är förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet eller könsuttryck och ålder så är förskolor/skolor inte skyldiga att arbeta förebyggande gentemot dessa diskrimineringsgrunder. En rekommendation är att verksamheterna ändå bedriver ett förebyggande arbete även på dessa områden.

Barn/elever kan i juridisk mening inte diskriminera varandra utan i förskolan/skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Då diskriminering handlar om ett missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som gör sig skyldig till diskrimineringen.

Trakasserier - innebär kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel uttryckas i form av nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande, fysiskt våld, utfrysning och hot.

19

Trakasserier kan också vara av sexuell natur och benämns då sexuella trakasserier. Exempel kan vara beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som anspelar på sex.

Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till trakasserier.

Kränkande behandling – innebär uppträdande som kränker ett barns/en elevs värdighet, men som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Uttrycken för kränkande behandling är de samma som beskrivits under rubriken trakasserier.

Kränkningar kan se ut på många olika sätt. De kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara både synliga och dolda, utföras i verksamhet men också via telefon eller Internet. Kränkande behandling kan både utföras vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling.

Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.

RepressalierPersonal får inte utsätta ett barn/en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet/eleven eller vårdnadshavaren har anmält förskolan/skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

20

Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter

Barnkonventionen består av 54 artiklar. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska tolkas.

Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den.

Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall.

Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.

Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.

21