1 1 - och sen? resan går vidare

1:1 - och sen? Resan går vidare

Karlskrona 26 oktober 2015 Kristina Björn

”Med informationsdigitalisering avses den process där en analog förlaga transformeras till digital information. Detta innebär att informationen kan bli strukturerbar, sökbar och tillgänglig genom digitala kanaler.

Samhällelig digitalisering är den samhälls- och människoomvälvande process som gradvis blir allt svårare att över huvud taget särskilja från någon del av livet (…). ”

Ur utredningen Digitalisering, främjande och framtid, 2015

Enrich Education AB, Kristina Björn

Två definitioner av digitalisering

Undervisning och lärande

Myndighetsutövning Yrkesutövning

Risk för intressekonflikt!

Olika incitament för digitalisering



Två definitioner av digitalisering”Med informationsdigitalisering avses den process där en analog förlaga transformeras till digital information. Detta innebär att informationen kan bli strukturerbar, sökbar och tillgänglig genom digitala kanaler.

Samhällelig digitalisering är den samhälls- och människoomvälvande process som gradvis blir allt svårare att över huvud taget särskilja från någon del av livet (…). ”

Ur utredningen Digitalisering, främjande och framtid, 2015

20 trender just nu1. Text to Speech - Speech to Text 2. Internet of Tings / Wearable Technology 3. 3D-printing 4. Digital Assessment / Crowdmarking 5. Big Data / Learning Analytics / Data Driven Learning 6. Egenpublicering 7. Kognitions- och Neurovetenskap / Den lärande människan 8. Universal Design for Learning (UDL) 9. Maker Movement 10. Mobilitet (1:1, BYOD) 11. GML - Gaming Motivation Learning 12. Flipped Classroom 13. Robotics Artificell Intelligens 14. Adaptive Learning / Personal Learning Networks 15. Utvidgat kollegium / Crowd Learning / Socialt Lärande 16. Öppna lärresurser / Open Content, MOOC’s, E-learning, Blended Learning 17. MIK - Medie och Informationskunnighet 18. Digitala prov 19. Datalogiskt tänkande 20. Programmering - Kod


1.

Speech to textEnrich Education AB, Kristina Björn

Wearable Technology

2.Enrich Education AB, Kristina Björn

Källa: http://www.datamanager.it/2015/03/google-smart-lens-ce-il-brevetto/


3.

4.


5. Big Data - Learning AnalyticsEnrich Education AB, Kristina Björn

6.

Källa: Eleverna och Internet, 2015Enrich Education AB, Kristina Björn

7.


Universal Design for Learning 8.


9.Maker Movement


10. BYOD


https://www.youtube.com/watch?v=uGI00HV7Cfw

11.

G M L


12.

Flipped Classroom



Adaptive Learning


Personal learning networks

15.

Crowd Learning


17.

Biblioteks-kunnighet

Yttrandefrihets- och

informations-frihets-

kunnighet

Digital-kunnighet

Dator-kunnighet

Internet-kunnighet

Spel-kunnighet

Film-kunnighet

TV-kunnighet

Nyhets-kunnighet

Reklam-kunnighet

Medie-kunnighet

Informations-kunnighet

MIKMedie- och

informations-kunnighet

M I K

Medie- och informationskunnighet MIK

• Förstå medierna roll i samhället

• Kunna finna, analysera och kritiskt värdera information

• Själv kunna kommunicera och skapa innehåll i olika medier


18.

Digitala prov

19.

Källa: LIU, Heinz och Mannila


Reflektera

LedningInfrastruktur KompetensAnvändning

”Ett ramverk för utvärdering och utveckling av skolornas digitalisering”


”LIKA, it-tempen för skolan, är ett verktyg för utvärdering och utveckling av skolans digitalisering.

Verktyget är framför allt till för dig som rektor som stöd i arbetet att värdera och prioritera de olika insatser som kanske behövs.”


Svenska skolor som helhet, februari 2014


29 procent av rektorerna skattar att skolledningen möjliggör, uppmuntrar och deltar i en dela-kultur kring kompetens och användning av IT i skolan

83 procent av rektorerna uppger att pedagogerna har tillgång till en egen dator och att 78 procent använder den dagligen i sitt arbete.

7 procent av rektorerna bedömer att de arbetar strategisk tillsammans med skolans pedagoger för att ta fram tydliga och utvärderingsbara mål för pedagogers och elevers användande av IT i lärandet.

LIKA nationellt hösten 2015 Några resultat


Statens skolverk ska föreslå nationella it-strategier för skolväsendet. Strategierna ska bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet genom att den strategiska potential som it har tillvaratas i hela skolväsendet.

Skolverket ska föreslå två it-strategier, dels en som vänder sig till förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan och motsvarande skolformer, dels en som vänder sig till gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och skolväsendet för vuxna” …

OBS! detta är ett urval. För hela uppdraget se:

Regeringsuppdrag - Skolverket


http://www.regeringen.se/contentassets/a22b7decc51047a790f68d63c64920cb/uppdrag-till-skolverket-att-foresla-nationella-it-strategier-for-skolvasendet.pdf


Förslagen ska för grundskolan och motsvarande skolformer även innehålla:* förändringar i läroplaner och kursplaner för att förstärka och tydliggöraprogrammering som ett inslag i undervisningen…

Förslagen ska för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och skolväsendetför vuxna även innehålla:* möjlighet att med hjälp av it stimulera elevernas innovativa förmågor, t.ex. nyfikenhet, kreativitet och förmåga att omsätta idéer till handling och andra entreprenöriella kompetenser som efterfrågas i arbetslivet och som underlättar fortsatta studier.

OBS! detta är ett urval. För hela uppdraget se:

Regeringsuppdrag - Skolverket




”1:1 är inte ett it-projekt utan ett förändringsprojekt som sträcker sig över flera år och innebär en

ganska genomgripande förändring av skolans arbetsorganisation, arbetsprocesser och villkor.”

Unos uno 2010-1013Enrich Education AB, Kristina Björn

Rektor måste ta ansvar - delta konkret och aktivt för att förändra processer - för att önskade förändringar genomförs.

Skolhuvudmannen måste ta ansvar och fördela resurser så att rektor kan driva förändringsprocesser.

Unos Uno 2010-1013

Unos Uno Ledare


Extra arbete att utveckla nytt arbetsmaterial

Arbetet är ibland obetalt och sker delvis på fritiden,

delvis i skolan

Större elevgrupper då det förekommer att kostnad för datorer tas från lönekontot

Mindre föreläsning och mer tid till att bedöma elevers prestationers, kvalitet och

innehåll, samt leta material på nätet

Mindre kontroll över undervisningen pga nya

utmaningar elever stöter på via nätet och behöver hjälp med

Mer individualiserad undervisning med lärarlett självständigt arbete och lärarlett samarbete

Mer kommunikation lärare - elev

Unos Uno Lärare



- Unos Uno - Framgångsfaktorer

Unos Uno 2010-1013

• Politik - förvaltning - skolledning - lärare driver utvecklingen i samarbete. • IT i skolan ses som ett förändringsprojekt, inte ett teknikprojekt • Lärarlett arbete enskilt och i grupp istället för ensamarbete står i fokus. • Teknikkostnaderna tillåts inte tränga ut personalen • Arbetssätt som gör alla lärare digitalt litterära och upprätthåller och

vidareutvecklar denna litteracitet. • Dokumentation och kvalitetssäkring av arbetssätt som medför förbättring,

sprids i organisationen. • Stress hanteras • Ej enbart fokus på nationella prov

”We believe that the good results can to a part be explained by the technology used, to a part

by the social arrangements, but in particular by the two together.”

Improving literacy skills through learning reading by writing: The iWTR method presented and tested

Annika Agélii Genlott Åke Grönlund

Skriva sig till lärande Sollentuna



• Resultatskillnader mellan pojkar och flickor minskar. • Läs- och skrivutvecklingen går snabbare. • Autentiskt skrivande och läsande ger ökad motivation. • Eleverna skriver längre texter med bättre struktur,

tydligare innehåll och ett mer genomarbetat språk.

Skriva sig till lärande Resultat

Annika Agélii Genlott Åke Grönlund

”… digitala mervärden skapas genom hur representation, interaktion och social positionering samverkar, genom pedagogiska funktioner som aktiveras under det att läromedlet används.

Så fungerar inte tryckta läroböcker och därför kan man inte granska digitala läromedel som böcker.”

Vad är ett bra digitalt läromedel? Björn Sjödén

Ur den ännu inte utgivna texten ”Vad är ett digitalt läromedel” Björn Sjödén 2015Enrich Education AB, Kristina Björn

RepresentationEtt bra digitalt läromedel främjar förståelse genom att utnyttja mediets egenskaper

att representera information på flera olika sätt

InteraktionEtt bra digitalt läromedel tillåter eleven att interagera med materialet med tydlig och

omedelbar återkoppling från systemet som möjliggör kunskapsutveckling.

Social positioneringEtt bra digitalt läromedel utnyttjar teknikens möjligheter att – radikalt – påverka hur

eleven angriper en uppgift genom att aktivera positiva attityder och beteendemönster förknippade med sociala roller.

Vad är ett bra digitalt läromedel? Tre riktlinjer

Ur den ännu inte utgivna texten ”Vad är ett digitalt läromedel” Björn Sjödén 2015Enrich Education AB, Kristina Björn

”Resultaten visar att omfattande förändringar sker med lärarkompetensen då En-till-En införs i

skolan.”

Ur Lärandets stretchadhet - Lärandets digitala mysterium i En-till-En-miljöer i skolan, 2010

Professor Tomas KroksmarkHögskolan för lärande och kommunikation, Jönköping

”Digitaliseringen av skolan får alltså direkta konsekvenser på klassrumsnivå.

Genom att nya verktyg förs in i en etablerad praktik förändras förutsättningarna för verksamheten och en spänning uppstår mellan praktikens rådande rutiner och användningen av de nya verktygen.

… lärarens TPACK utmanas.”

1:1 i klassrummet, Tallvid 2015

1:1 i klassrummet Martin Tallvid


P. Mishra , M.J. Koehler

TPCK


Varför vissa lärare visar tveksamhet inför pedagogisk användning av datorer i undervisningen.

(1) brist på teknisk kompetens (2) inte värt ansträngningen (3) otillräckligt material (4) minskad kontroll (5) brist på tid

1:1 i klassrummet, Tallvid 2015

1:1 i klassrummet Martin Tallvid


Det professionella lärandes inneboende kraft

Helen Timperley Professor i pedagogik, University of Auckland Nya Zeeland


Fastställda mål och förvä

ntningar

Använda resurser st

rategiskt

Planera, samordna och utvä

rdera undervisingen och läroplanen

Erbjuda en lugnoch stödjande miljö

Främja och delta i lärares lä

rande och utvecklin

g

0 0,225 0,45 0,675 0,9

De fem faktorer i (skol)ledarskapet som bidrar mest till elevers lärande

Källa: Det professionella lärandets inneboende kraft, Helen Timperley

Effect Size


Professionellt lärande enligt Timperley

Fördjupa de professionella kunskaperna och slipa den professionella förmågan.

Låt eleverna uppleva lärande på ett nytt

sätt.

Vilka kunskaper och förmågor behöver våra elever utveckla för att uppnå viktiga valda

mål?

Hur har vårt nya agerande påverkat de resultat som vi anser

viktiga för våra elever?

Vilka kunskaper och förmågor behöver vi

som professionella för att tillgodose våra

elevers behov?


1.

Att skifta perspektiv:

Från att delta i professionell utveckling om IKT

—>

till att engagera sig i professionellt lärande om IKT.


2.


Från att granska elevernas framsteg för att kategorisera dem som lyckade eller misslyckade

—>

till att granska elevernas framsteg för att anpassa och utveckla lärarens undervisning och lärande


Från att implementera ”färdiga” fakta och metoder för undervisning med IKT

—>

till att kontinuerligt utforska, pröva, utvärdera och pröva ny undervisning med IKT igen, och igen.

3.



”Nej, jag har inte misslyckats.

Jag har kommit på tvåtusen sätt att inte göra en glödlampa”

Thomas Alva Edison


Fokus på lärande är en huvudnyckel


Ensam är

inte stark


Utmana!


Om vi byter detta perspektiv.

Hur blir det då?

Hur kan datorer till alla elever tillföra värde till min undervisning?

—>

Vilket värde tillför jag som lärare undervisningen när alla elever har datorer?


Pröva!

Det kan bli en riktigt fin resa.


Kristina Björn Enrich Education

mobil: +46 703 10 15 45 e-post: [email protected] Twitter: @kristina_bjorn

www.enrich.nu

mailto:[email protected]

http://www.enrich.nu