1. application a2008-031 2009-02-17 · a2008-031 2009-02-17 1.1 huvudsökande förnamn efternamn...

1. Application2009-02-17A2008-031

1.1 Huvudsökande

Förnamn Efternamn

Befattningstitel

Grundexamen

Kön

Telefon

Företag/organisation

Avdelning/institution

Gatu/box-adress

Postnummer Postort

E-post

Födelsedatum

Mobiltelefon

Bertil GuveAkademisk titel

Föreståndare Tekn Dr

Civilingenjörsexamen

Male

08-790 9735 070-764 9735

[email protected]

KI - KTH - SLL

CTMH, Centrum för teknik i medicin och hälsa

Alfred Nobels Allé 10

141 52 Huddinge

1970-09-09

CV återfinns i bilagorna

2.1 Medsökande


PostortPostnummer

Gatu/box-adress



Födelsedatum

Efternamn

Mobiltelefon

Akademisk titel

Efternamn

E-post

Telefon

Kön

Grundexamen

Befattningstitel

Erik Pineiro

Bitr. Föreståndare Tekn Dr


1970-12-28Man

08 790 48 88

KI - KTH - SLL

CTMH, Centrum för teknik i medicin och hälsa


141 52 Huddinge

[email protected]


PostortPostnummer

Gatu/box-adress



Födelsedatum

Efternamn

Mobiltelefon

Akademisk titel

Efternamn

E-post

Telefon

Kön

Grundexamen

Befattningstitel

Mats Engwall

Professor Professor


1961-10-17Man

08 790 6116

Skolan för Industriell teknik och management, KTH

Inst. för Industriell ekonomi och organisation

Lindstedtsvägen 30

10044 Stockholm

[email protected]


PostortPostnummer

Gatu/box-adress



Födelsedatum

Efternamn

Mobiltelefon

Akademisk titel

Efternamn

E-post

Telefon

Kön

Grundexamen

Befattningstitel

Jörgen Eklund

Professor Professor


1951-12-21Man

08 790 4866

KTH, Skolan för teknik och hälsa

Ergonomi


141 52 Huddinge

[email protected]


PostortPostnummer

Gatu/box-adress



Födelsedatum

Efternamn

Mobiltelefon

Akademisk titel

Efternamn

E-post

Telefon

Kön

Grundexamen

Befattningstitel

Pernilla Ulfvengren

Universitetslektor Tekn Dr


1968-05-14Kvinna

08 790 7840

Skolan för Industriell teknik och management, KTH

Inst. för Industriell ekonomi och organisation

Lindstedtsvägen 30

10044 Stockholm

[email protected]

/ Orb

elon

-AM

S /

http

://w

ww

.orb

elon

.com

A2008-031 - APPLICATION (1/7)

sida 1 av 40

http://www.orbelon.com


PostortPostnummer

Gatu/box-adress



Födelsedatum

Efternamn

Mobiltelefon

Akademisk titel

Efternamn

E-post

Telefon

Kön

Grundexamen

Befattningstitel

Marcus Lindahl

Universitetslektor Tekn Dr


1973-04-21Man

0701679243

Uppsala Universitet

Dept. Engineering Sciences

Lägerhyddsvägen 1

Box 534

751 21 Uppsala

[email protected]


PostortPostnummer

Gatu/box-adress



Födelsedatum

Efternamn

Mobiltelefon

Akademisk titel

Efternamn

E-post

Telefon

Kön

Grundexamen

Befattningstitel

Li Felländer-Tsai

Prefekt Professor

Läkarexamen

1965-01-15Kvinna

0704848492

Karolinska Institutet

Inst. för klinisk vetenskap, intervention och teknik

K54, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

141 86 Stockholm

[email protected]


PostortPostnummer

Gatu/box-adress



Födelsedatum

Efternamn

Mobiltelefon

Akademisk titel

Efternamn

E-post

Telefon

Kön

Grundexamen

Befattningstitel

Lars-Åke Brodin

Dean / Skolchef Professor

Läkarexamen

1958-01-23Man

08 7904869

KTH, Skolan för teknik och hälsa

Medicinsk Teknik


141 52 Huddinge

[email protected]


PostortPostnummer

Gatu/box-adress



Födelsedatum

Efternamn

Mobiltelefon

Akademisk titel

Efternamn

E-post

Telefon

Kön

Grundexamen

Befattningstitel

Marianne Ekman

Professor Professor

Läkarexamen

1900-01-01Kvinna

08 790 7673

KTH,Skolan för Industriell teknik och management

Institutionen för industriell ekonomi och organisation

Lindstedtsvägen 30

100 44 Stockholm

[email protected]


PostortPostnummer

Gatu/box-adress



Födelsedatum

Efternamn

Mobiltelefon

Akademisk titel

Efternamn

E-post

Telefon

Kön

Grundexamen

Befattningstitel

Johan Permert

Verksamhetschef, Karolinska UniversitetssjukhusetProfessor

Läkarexamen

1900-01-01Man

08 585 82317

Karolinska Institutet

Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik

GastroCentrum Kirurgi

Karolinska Universitetssjukhuset

141 86 Stockholm

[email protected]

3.1 Projekts samlade budget

Sökes från VINNVÅRD

Erhållet från annan källa

Grov skattning av medfinansiering (egen och samverkansparters).

Total summa för projektet

7 653

Sökt från annan källa

9 600

3 000

TSek (Hämtas från avsnitt 8)




TSek

/ Orb

elon

-AM

S /

http

://w

ww

.orb

elon

.com


sida 2 av 40


3.2 projektets medverkande parter

Övrig

Privat vårdgivare

Näringsliv

LandstingxKommun

KI, KTHx

3.3 Har tidigare sökt från VINNVÅRD

Ja

Nejx

4.1 Etiskt godkännande

Finns

Ansökan pågår

Nödvändig, har ej sökts än

Ej nödvändigx

4.2 Patent & andra rättigheter

Nej

Ej nödvändigt

Ja

Den sökande innehar för detta projekt den nödvändiga rätten till forskningsresultatet, erfoderliga tekniker och patent.

x

4.3 PUL godkännande

Den sökande känner till PUL (personuppgiftslagen) och godkänner all publicering av insänt material.

Ja

Nej

x

/ Orb

elon

-AM

S /

http

://w

ww

.orb

elon

.com


sida 3 av 40


5.1 Projekttitel

Forskning om KTH-KI-SLL Fellowship Program - Skapandet av en hållbar struktur för kunskapsöverföring och

verksamhetsutveckling i klinisk praktik

5.2 Övergripande projektbeskrivning

Problembild: Klinikens förmåga till verksamhetsutveckling och anpassning

Dagens och framtidens sjukvård präglas av teknikens närvaro i snart sagt varje behandlingssteg. Ett hållbart

förhållningssätt gentemot verksamhetsutveckling av sjukvården kräver att den medicinska tekniken behandlas som en

integrerad komponent i vårdorganisationen. Vården betraktas därför i utvecklingssammanhang lämpligast som ett

socioteknisktsäkerhetskritiskt system. Vidare står vården och den medicintekniska branschen under ett starkt

förändringstryck, såväl pga ökande kostnader (som under 2000-talet ökat med 2ggr BNP-tillväxten i västvärlden,

”Action MedTech” 2007), som pga de möjligheter till nya diagnoser, behandlingar och kostandseffektiviseringar som ny

teknik medför. De höga vårdkostnaderna medför att kraven på att ny teknik visar och kvantifierar den ”kliniska nyttan”

förutses öka radikalt framöver. Innovationsprocessen för medicinsk teknik kommer således kraftigare att knytas till

vården.

Sammantaget inbjuder detta till nytänkande kring processerna för innovationer och verksamhetsutveckling inom

kliniken. Detta projekt har sin utgångspunkt i ett innovativt och mycket framgångsrikt program vid Stanford University

och Stanford Hospital: Biodesign Fellowship Program.

Syfte

Projektets övergripandet syfte är att forska om och samtidigt implementera multidisciplinära lärande- och

innovationsstrukturer som överbrygger gapet mellan kunskapsskapande institutioner (forskare) och den kliniska

praktiken. Dessa strukturer skall bidra till att skapa:

1. En ökad lärande- och utvecklingsförmåga hos klinikerna, med fokus på användande och införande av medicinteknik.

Slutmålet är att klinikerna förbättrar sin förmåga att implementera nya och bättre tekniker i takt med att man

utsorteringen av äldre och sämre tekniker.

2. Behovsmotiverade innovationsprojekt som skapar kliniskt anpassad teknik och på sikt arbetstillfällen samt

exportmöjligheter för Sverige.

ETT UNIKT TILLFÄLLE: Fellowships-programmet & Innovationsplatsen vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Den kommande treårs-perioden 2009-2012 erbjuder ett unikt tillfälle att bedriva interaktiv forskning med syfte att skapa

tvärvetenskapliga lärande- och innovationsstrukturer med kliniken i fokus.

1. Under hösten 2009 startar ett KI-KTH-SLL Fellowship-program – programmet hämtar inspiration från det

framgångsrika Biodesign Fellowship Program vid Stanford University. Det svenska programmet är en omfattande

satsning som leds av Centrum för teknik i medicin och hälsa (CTMH) med samarbetspartners från KTH, KI, Stockholm

läns landsting, Karolinska Universitetssjukhuset och näringslivet. Programmet – som beskrivs utförligare i slutet av

detta avsnitt – har en budget på ca 4MSEK per år och är finansierat av KI, KTH, SLL och Näringsdepartementets

Delegation för samverkan inom klinisk forskning fram till 2014.

Forskningsprojektet som beskrivs i denna ansökan syftar till att utveckla Stanfords modell till ett klinikcentrerat system

för verksamhetsutveckling och innovationer

2. Under perioden 2009-2012 skall Innovationsplatsen vid Karolinska Universitetssjukhuset utformas, i vilken den

kliniska praktiken, medicinteknisk forskning från KI och KTH, samt kommersiell medicinteknisk utveckling ska

inrymmas. Professor Johan Permert, medsökande här, är projektledare för satsningen. Forskningsprojektet som

beskrivs här syftar till att utifrån Fellowship-programmet utveckla modeller för integrationen mellan klinisk

verksamhetsutveckling och medicinteknisk forskning och -utveckling. Insikter från detta projekt skall användas i arbetet

med att utveckla Innovationsplatsen.

Övergripande forskningsfråga samt delprojekt

Hur skapar vi en modell för hållbara, behovscentrerade, multidisciplinära strukturer för kunskapsöverföring mellan

forskningen och den sociotekniska kliniska praktiken?

Projektets forskningsspets och delprojekt:

(1) Kliniken har blivit en teknikintensiv organisation. Forskning visar att ledning och innovation inom teknikintensiva

organisationer sker under särskilda omständigheter. Fråga 1: Hur påverkar klinikens teknikintensiva karaktär dess

verksamhetsutvecklingsförmåga?

(2) Kliniken är även ett säkerhetskritiskt system. Forskning visar att såväl effektivitetsproblematiken som

innovationsförmåga inom säkerhetskritiska sociotekniska system markant skiljer sig från andra icke-säkerhetskritiska

system. Fråga 2: Hur påverkar klinikens säkerhetskritiska karaktär dess verksamhetsutvecklingsförmåga?

(3) Ett av delmålen i forskningsprojektet är att skapa multidisciplinära lärande- och innovationsstrukturer och -nätverk.

Dessa nätverk måste bli så väl hållbara som självutvecklande för att anpassa sig till förändringar i den kliniska

kontexten och för att kvarstå långt efter det att detta projekt och dess finansiering är över. Fråga 3: Vilka faktorer leder

till självutvecklande och hållbara multidisciplinära nätverk som baseras på kliniska behov?

Mål

/ Orb

elon

-AM

S /

http

://w

ww

.orb

elon

.com


sida 4 av 40


Vi föreslår ett interaktionsbaserat forskningsprojekt med målen att:

(1) implementera rön från organisations-, medicin- och teknikforskning i den kliniska verksamheten;

(2) skapa tvärvetenskapliga forsknings- och innovationsnätverk kring frågor som rör den kliniska verksamheten;

(3) starta och driva behovsfokuserade projekt med syfte att föreslå väl förankrade lösningar på konkreta behov inom

kliniken;

(4) ge forskare från olika discipliner access till kliniken och etablera forskningsprogram som utgår från klinikens vardag

och behov;

(5) producera minst två forskningsansökningar per år med fokus på klinikens ledning, lärande och innovation;

(6) öka kunskapen kring tvärvetenskapliga forsknings- och innovationsnätverk (fokuserade på den kliniska

verksamheten) och deras interaktion med klinikens innovationssystem.

Interaktionen mellan forsknings- och vårdorganisationerna: Lärande- och innovationsstrukturerna

Det finns två olika fora för interaktionen mellan forskare och kliniker:

1. Forskningsgruppen, bestående av representanter från kliniken och organisations- samt teknikforskning

(medsökande). Inom denna grupp förs dialogen om utformning, utvärdering och utveckling av en modell för en

Fellowship-baserad lärande- och innovationsstruktur. Denna struktur är den som projektet avser att forska om och

utveckla. Pilotmodellen inför första Fellowshipprogrammet utformas under våren 2009 för implementering under 09-10.

2. Klinikcentrerad lärande- och innovationsstruktur. Målet med projektet är att studera och utveckla en generisk struktur

som överbrygger gapet mellan forskningen och den kliniska praktiken. Det är inte fullt möjligt att på förhand beskriva

den slutgiltiga modellen men den kommer att bygga på följande:

- Fellowship-programmet och de tvärvetenskapliga forskningsnätverk som skapas där.

- De konkreta klinikernas (två kliniker per år) specifika kontext.

Övergripande tidsplan

mars 2009-aug 2009

Första utformning av en Fellowship-baserad lärande- och innovationsstruktur för de två klinikerna som engageras första

året: GastroCentrum Kirurgi och Akutkliniken (Karolinska Huddinge).

aug 2009 – aug 2010

Implementering av strukturen i samband med första Fellowship. Kontinuerlig utvärdering och utveckling av strukturen

inför implementering #2. Datainsamling för longitudinell och cross-sectional analys och jämförelser.

aug 2010 – aug 2011

Implementering #2 av (den vidareutvecklade) strukturen i samband med Fellowship #2 (ej fastställda kliniker).

Kontinuerlig utvärdering och utveckling av strukturen inför implementering #3. Datainsamling för analys och jämförelser.

aug 2010 – juni 2011

Implementering #3 av (den vidare utvecklade) strukturen i samband med tredje Fellowship #3 (ej fastställda kliniker).

Kontinuerlig utvärdering och utveckling av strukturen inför nästa implementering #4. Datainsamling för analys och

jämförelser. Syntes analys och spridning av resultat.

/ Orb

elon

-AM

S /

http

://w

ww

.orb

elon

.com


sida 5 av 40


6.1 Vision

Projektets mål är att inom tre år ha utvecklat en modell för att skapa hållbara behovscentrerade multidisciplinära

kunskapsöverföringsstrukturer som kopplar samman klinisk personal, forskare från olika discipliner, landstinget och

näringslivet. Dessa strukturer initieras från det KI-KTH-SLL Fellowship-programmet, som kommer att förändras i

samband med att modellen utvecklas.

Om tio år kommer Fellowship-programmet (finansiering är klar för de första fem åren) att ha genomförts på 20

sjukhuskliniker i Stockholmsregionen, vilket har skapat ett omfattande nätverk av kontakter.

Kunskapsöverföringsstrukturerna sträcker sig över teknik-, medicin- och organisationsforskning och långt in på

klinikerna. Som resultat av detta har

1. Vården effektiviseras: ett tjugotal inkrementella organisationsinnovationer har införts på olika kliniker och vi har

publicerat en gedigen kunskapsbas om svensk evidensbaserad verksamhetsutveckling. Finansiering har erhållits för

minst fem nya forskningsprojekt som studerar i detalj någon eller några av dessa innovationer.

2. Svenska medicintekniska industrin förstärkts: ett tiotal tekniska innovationer har erhållit finansiering för forskning,

utveckling och kommersialisering. Nya samarbetsprojekt har startats med etablerade medicintekniska företag.

Om tio år har även andra regioner i Sverige blivit intresserade av modellen och vi har stött anpassning och

implementering hos dem.

Om tio år finns, med stor sannolikhet, Innovationsplatsen vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge på plats. Våra

insikter har påverkat utformingen av samarbetet mellan klinik, medtek forskning och näringslivets medtek utveckling.

Ambitionen är att kunskapen från Innovationsplatsen skall även informera arbetet vid Nya Karolinska Solna, som om tio

år också bör vara på plats.

Således har om tio år den av projektet utvecklad modell använts vid två av de viktigaste vårdsatsningar inom

Stockholmsregionen. Den initiala forskningsinvesteringen har kraftigt växlats upp.

7 Bifogade filer

Bifogade filer återfinns i bilagorna

Dokument Bifogat Sidor

7.1 Beskrivning av forskningsprojektet inkl. ev. delprojekt 2008-11-28 13:51:20 11

7.2 Litteraturreferenser till 7.1 2008-11-28 13:51:41 2

7.3 Beskrivning av vårdorganisationen 2008-11-28 13:53:13 4

7.4 Litteraturreferenser till 7.3 2008-11-28 13:57:28 2

7.5 Beskrivning av samverkan 2008-11-28 13:52:11 4

7.6 Definition av nyckelbegrepp 2008-11-30 19:54:55 1

8.1 Budget/kostnadskalkyl

2009 2010 20122011

Totalt för

projektetTSek sökes från VINNVÅRDPersonalkostnader

Forskningsgrupp 576 1 152 1 152 576 3 456

Referensgrupp 135 269 269 134 807

Administration & Samordning 130 259 259 129 777

841 1 680 1 680 5 040 839Summa

2009 2010 20122011

Totalt för

projektetTSek sökes från VINNVÅRDDriftskostnader

Lokaler 50 100 100 50 300

Resor 50 100 100 50 300

Spridning av resultat (seminarier, resor, rapporter, mm) 0 50 50 150 250

100 250 250 850 250Summa

Förvaltningskostnader (35% schablon) 1 763 293 588 588 294

7 653 1 382 2 518 2 518 1 235Totalsumma för projektet

9.1 Andra bidragskällor

TotalBidragskälla Projekttitel

1 500Karolinska Institute KI-KTH-SLL Fellowship

1 500Royal School of Technology KI-KTH-SLL Fellowship

6 000Stockholms Läns Landsting KI-KTH-SLL Fellowship

600Näringsdept. – Delegationen för samverkan inom klinisk forskningKI-KTH-SLL Fellowship

Total 9 600

/ Orb

elon

-AM

S /

http

://w

ww

.orb

elon

.com


sida 6 av 40


Samverkansparters insats, grov skattning. 3 000

/ Orb

elon

-AM

S /

http

://w

ww

.orb

elon

.com


sida 7 av 40


2. 7.1 Beskrivning av forskningsprojektet inkl. ev. delprojekt

En modell för hållbara behovscentrerade multidisciplinära (BMH) kunskapsöverföringsstrukturer – Utgångspunkt KI-KTH-SLL Fellowship-programmet 1. Hälso- och sjukvård står inför omfattande utmaningar. Kostnaderna för vården ökar idag i en ohållbar takt och Europas befolkningsstruktur utgör ett växande problem för framtidens vårdapparat. Nya behandlingsmetoder och ny medicinsk teknik ställer ständigt nya krav på vårdgivarens anpassningsförmåga och innovationskapacitet. Brister i innovations- och lärprocesser inom vården har fått effekten av att det ”väller in” ny teknik men den utnyttjas dåligt eller inte alls. Denna ineffektivitet bidrar till höga kostnader och indirekt till att föråldrad teknik finns kvar vilket bromsar utvecklingen. Innovationsforskning inom andra branscher visar hur svårt det är att skapa lärande organisationer och att de förändringar som införs därför inte alltid får önskad effekt (Bessant, 2001). 2. Den medicintekniska industrin är relativt sett kraftigt växande och lönsam i Sverige och den skapar kvalificerade arbeten. Sveriges internationellt framgångsrika medicintekniska innovationer bygger dock på 30 till 50 år gammal forskning, och Sverige halkar dessutom efter motsvarande internationella regioner i antalet nya patenteringar och vetenskapliga publikationer inom fältet (Action Medtech 2007). Hälso- och sjukvården bör ses som en potentiell tillväxtmotor med fokus på medicinsk teknik, till viss del som en hemmamarknad men framförallt som en partner i utveckling och utvärdering av nya lösningar. Ett lyckat exempel på detta finns vid Stanford University där Biodesign sedan 2003 har drivit ett s.k. Fellowship program med målet att skapa nya behovsmotiverade medicintekniska lösningar. Programmet är mycket framgångsrikt och har resulterat i ett flertal patent och start-up företag. Under hösten 2009 kommer ett liknande program att sjösättas i Stockholm i CTMHs regi (Centrum för teknik, medicin och hälsa) finansierat av Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet, KTH samt Näringsdepartementets Delegation för samverkan inom klinisk forskning. DEN PRAKTISKA RELEVANSEN Det finns stor potential för Sveriges vård och industri kring (1) effektivare användning av befintlig medicinteknik, (2) effektivare val och införande av ny medicinteknik med tydliga medicinska fördelar, och (3) utveckling av behovsmotiverad medicinteknik. Detta kan bidra till att skapa så väl en innovationskraftig hälso- och sjukvård med ökade förutsättningar för genomförande av dagens och framtidens vård som nya konkurrenskraftiga medicintekniska företag. För detta krävs (1) att vården i större utsträckning behärskar medicinteknikens organisatoriska och sociala dimensioner; och (2) att vården deltar mer aktivt i framtagande av ny medicinteknik. M.a.o. krävs det strukturer som främjar så väl evidensbaserad medicin och klinikmanagement (Walshe & Rundall 2001) som behovsbaserad medicinteknisk och organisatorisk forskning.

A2008-031 - 7.1 BESKRIVNING AV FORSKNINGSPROJEKTET INKL. EV. DELPROJEKT (1/11)

sida 8 av 40

Figur 1: Modellen skapar kontakter mellan dessa verksamheter Detta forskningsprojekt syftar till att forska om, utveckla och testa en modell för kunskapsöverföring som avser att skapa förbättrade kontakter mellan sjukhusklinikens verksamhet och forskningen (se Figur 1): (1a) Sjukhusklinikens organisationskunskaper och verksamhet blir grunden för organisationsforskning (1b) Organisationsforskare bidrar med kunskap om optimerade processer för klinikens verksamhetsutveckling, specifikt avseende de socioekonomiska och organisatoriska aspekter av medicinteknik (evidensbaserad management). (2a) Den medicinska och medicintekniska forskningen bidrar med nya resultat som kan förbättra vården (evidensbaserad medicin). (2b) Kunskapen som finns inom sjukhuskliniken integreras i medicinteknisk forskning och utveckling. Detta bidrar till utveckling av behovsdriven användarorienterad och verksamhetsanpassad teknik vilket kan bidra till att minska effekterna av vanligt förekommande svårigheter associerat till medicinsk teknik och därmed öka förutsättningarna för ökad effektivitet med bibehållen säkerhet (behovsbaserad innovation). Tekniken som utvecklas med fokus på klinikens perspektiv kommer dels (1) att optimera klinikens behov och bidra till dess effektivisering och dels (2) att stärka dess konkurrenskraft. (3) Modellen skapar även kontakter mellan å ena sidan den medicinska och medicintekniska forskningen och å andra sidan organisationsforskningen.

Figur 2: Modellen består av två delar: HBM-strukturer och Klinikens interface (HBM: Hållbara Behovscentrerade Multidisciplinära)

HBM-strukturer & Fellowship-programmet En central utgångspunkt för detta forskningsprojekt är KI-KTH-SLL Fellowship-programmet (FP), som är inspirerat av Biodesigns modell vid Stanford University. FP är ett ettårigt utbildnings- och innovationsprogram som varje år tar in två team på tre personer var . Programmet beskrivs mera utförligt under avsnittet ”Samverkan.” Ett delmål för programmet är att så väl välkända som icke-formulerade behov och problemställningar fångas upp från kliniken. Programmets funktion är därefter att operationalisera dessa impulser genom att de formuleras, struktureras, förädlas samt prioriteras för att därefter återföras som innovationsförslag till kliniken. Trots en skräddarsydd intensivutbildning i programmets början har fellows inte all nödvändig kunskap för att kunna avgöra vilka av de identifierade behoven som är mest intressanta att ta sig an. De besitter inte heller all nödvändig kunskap för att föreslå optimerade lösningar. De behöver därför skapa behovscentrerad multidisciplinära nätverk med syfte att (1) analysera, (2) prioritera och (3) lösa (de högst prioriterade) kliniska behoven. Dessa nätverk utgör tvärvetenskapliga forskarlag med kompletterande expertis med


sida 9 av 40

innovativa infallsvinklar och angreppssätt från andra branscher än vården i samarbete med klinisk verksam personal. Det konkreta behoven bestämmer närmare vilka kunskapsfält som krävs för att analysera och lösa problemen men utgångspunkten är att såväl medicin-, teknik-, organisation- och ekonomikunskaper skall vara representerade i varje nätverk. Det som gör FP till den centrala plattformen för det föreliggande forskningsprojektet är att ovannämnda nätverk utgör utgångspunkten i kunskapsöverföringsstrukturerna som forskningsprojektet avser att studera och bidra till att utveckla. Erfarenheter från Stanford visar att det är förhållandevis enkelt att skapa kortvariga behovsmotiverade multidisciplinära nätverk; målet med detta forskningsprojekt är att utveckla en modell som vidareutvecklar dessa nätverk till hållbara kunskapsöverföringsstrukturer. Klinikens interface En avgörande framgångsfaktor för ovannämnda strukturer är klinikens engagemang och kompetensutveckling. Då den idag existerande FP-förebild (Stanford) inte är uppbyggt i syfte att skapa verksamhetsutveckling på kliniknivå bör det kompletteras med att förbereda kliniken på att ta till vara på detta initiativ. Man bör se detta tillfälle till kunskapsutbyte som en start för en långsiktig förändring. Modellen måste därför breddas till att inkludera processen som möjliggör för kliniken att vara en aktiv part i strukturen. Till exempel måste modellen beskriva vilka kontaktytor som kliniken bör ha mot nätverken. Några representanter från kliniken kommer med säkerhet att ingå i nätverken, men det räcker inte för att hela kliniken skall kunna ta emot kunskapen som strukturen tillhandahåller. En evidensbaserad lärande organisation måste ha utvecklade procedurer för att sprida kunskapen internt och anpassa rutiner, behandlingsmetoder och organisationsstruktur. Konkret i vårt fall kräver detta en förstärkning av klinikens kompetens på områden så som inköp, omorganisering vid införande av ny teknik och förmåga till ständigt förbättringsarbete (Koornneef 2000). I arbetet med denna del av modellen utgår vi från den omfattande kunskap som finns både om framgångsfaktorerna (Bero et al. 1998, Berwick 2003) svårigheterna runt verksamhetsutveckling och innovationer vid vården (Garside 1998, Schuster et al. 1998, Bodenheimer 1999, Grol 2001, Grol & Grimshaw 2003). Trots att vi i formuleringarna, för enkelhetens skull, talar om kliniken skall inte varje klinik betraktas isolerad från resten av vårdkedjan. Modellen måste därför även beakta hela ”innovationskedjan.” För att förändringsarbete ska vara bestående måste även de förbättringar som görs förankras i omkringliggande berörda organisationer: andra kliniker och avdelningar, andra vårdgivare, etc. Med bakgrund av klinikernas komplexa socio-tekniska miljö där olika ”expertkulturer” och olika värdegrunder redan idag bryts mot varandra utgör gränssytorna mellan å ena sidan Fellowship-programmets innovationsprocess, klinikens ordinarie verksamhet och klinikens redan etablerade verksamhetsutvecklingsprocess centrala områden att studera. Framgångarna med att utveckla en fungerande kunskapsöverföringsstruktur kommer med stor sannolikhet bero på hur dessa gränsytor utformas och hanteras. Med rätt ansatts och om förtroende byggs upp mellan de av fellows initierade nätverk och verksamhet och om man stödjer beredskap för förbättringsarbete inom olika nivåer i verksamheten så kommer en fungerande kunskapsöverföringsmodell kunna presenteras. INNOVATIONER OCH VERKSAMHETSUTVECKLING PÅ KLINIKEN På 1980-talet blev idén om kontinuerlig förbättring allmänt omfattad. Det nya med tanken om kontinuerlig förbättring var att se arbetsplats och organisation som dynamiska och inte som statiska fenomen. En god organisation sågs inte längre som något man skapade en gång för alla och därefter levde på i åratal, utan organisationer behövde kontinuerligt förbättras och förnyas. Utifrån dagens perspektiv är tanken om kontinuerlig förbättring redan självklar: alla


sida 10 av 40

har förväntningar om kontinuerlig utveckling av organisation och arbetsroller. Tanken att det finns ett optimalt sätt att organisera har övergivits. Organisering påverkas av vad som sker i samhället, till exempel förskjutningar i värderingar, ny teknologi och vad som görs i andra organisationer inom det egna fältet. På det praktiska planet medför detta ett erkännande av behovet för att kontinuerligt arbeta med organisation och arbetsroller. Det har dock visat sig svårt att hitta generella modeller för innovation och kontinuerligt utveckling av organisationer (Bessant 2001). Organisationskoncept med stor spridning som till exempel ”lean production” och ”total quality management” förutsätter implicit att det som varit framgångsrikt i en organisation kan användas och implementeras generellt. Alla organisationer har dock sin historia, verksamhet och agerar i sin miljö. Tanken om kontinuerlig förbättring understryker att organisationer är olika och utvecklas olika. Kvalitet har till exempel uppmärksammats som centralt för alla organisationer och generellt utformade kvalitetsstyrningssystem har utvecklats. Om dessa ska användas framgångsrikt sker det utifrån lokala förutsättningar och inte som manualer. Evidensbaserad management kräver alltid en lokalanpassning i nivåer:

Figur 3: Generaliseringsnivåer

Kunskap som hämtas från fall inom tillverkningsindustrin kan generaliseras men måste sedan lokaliseras ner till det området där den skall implementeras. I det specifika fallet med sjukhuskliniker (nivå 4 i bilden) finns det två lokala villkor som starkt färgar den lokala anpassningen av generell kunskap: organisationens teknikintensiva karaktär och verksamhetens säkerhetskritiska karaktär. Ledning av förändringsarbete i teknikintensiva miljöer Sjukhuskliniker idag karakteriseras av en starkt tekniknärvaro, i stort sett alla avdelningar grundar sin verksamhet på en intensiv användning av olika typer av teknik och skulle i många fall inte kunna bedriva den utan maskinparken. Den här typen av organisationer, vars rutiner och verksamhet helt grundar sig på en teknologisk grund kallas för teknikintensiva organisationer (Thamhain 2005). För att realisera nya innovationers potential (tekniska och organisatoriska) inom den teknikintensiva organisationen krävs att tekniken utnyttjas effektivt: att nya arbetssätt, processer och metoder (praktiker) utvecklas eller att gamla praktiker modifieras. Införandet av ny teknik och/eller nya organisatoriska processer innebär dock samma slag av utmaningar som i princip alla former av förändringsarbete i en organisation. Detta omfattar bl.a. olika hinder i form av kulturellt eller psykologiskt motstånd mot förändringar hos organisationens medlemmar, inlåsningseffekter p.g.a. existerande teknologier och etablerade arbetsprocedurer samt organisationens befintliga kompetensprofil (se exempelvis Utterback, 1996). I en redan teknikintensiv miljö innebär detta en särskild utmaning då de tekniska applikationerna, särskilt i de fall då dessa är avancerade och även i hög grad specialiserade, och de organisatoriska processerna är kraftigt integrerade. Detta innebär att förändringar i tekniska förutsättningarna (ny teknik tillkommer, gammal teknik utrangeras eller att existerande teknik börjar användas annorlunda) ofta med nödvändighet påverkar effektiviteten i de organisatoriska processerna. Samma sak gäller det omvända förloppet då förändringar i organisatoriska processer tenderar att ändra förutsättningarna för utnyttjandet


sida 11 av 40

av de tekniska applikationerna. Detta samband är kritiskt att ta i beaktande utifrån ett ledningsperspektiv eftersom till synes goda förändringar annars riskerar att negativt påverka systemet som helhet. Vid sidan av dessa ”funktionella” effekter av ett teknikintensivt system (tekniska applikationer – organisatoriska processer) utgör tekniken i sig ofta en viktig komponent i det som utgör organisationens värdegrund i form av värderingar, normer och praxis (se vidare Lindahl 2005, 2003, Knorr Cetina & Brugger 2002, Knorr Cetina 1997, Bucciarelli 1996). Det starka sambandet mellan å ena sidan avancerad teknik och å andra sidan de ”expertkulturer” som ofta utkristalliseras i en teknikintensiv miljö innebär att utmaningarna kring förändringsarbete accentueras (Orlikowski, 2007). Detta innebär att tekniken, i högre utsträckning än vad organisationsteorin historiskt har gjort, måste tillmätas större roll för hur organisering uppstår och utvecklas (ibid.). I förlängningen innebär detta i många fall en mycket stor ledningsmässig utmaning i förändringsarbetet. Säkerhetskritiska system Den inflytelserika rapporten To Err is Human (Kohn et al 2000) genomfört inom Institute of Medicine kom fram till att mänskligt felande inom vården ledde till mellan 44 000 och 88 000 dödsfall. En sjukhusklinik, eller en vårdkedja, bör betraktas som ett säkerhetskritiskt socio-tekniskt komplext system. Karakteristiskt för dessa system är den nära interaktionen människa-teknik-organisation som innebär att produktivitet, säkerhet och hållbarhet hänger samman på starkt integrerade sätt. Det är endast genom att beakta samspelet mellan det mänskliga och det tekniska i ett socio-tekniskt komplext system som man öppnat för att på allvar samtidigt öka produktivitet, säkerhet och hållbarhet i systemet. Flyget är ett annat typiskt säkerhetskritiskt sociotekniskt system, och där har man ingående diskuterat möjligheterna att simultant nå dessa mål. ”Lean-safe operations” kallas strategin som resulterar från en anpassning av kvalitetsverktyg som Lean production, TQM, Six Sigma, och Kaizen till säkerhetskritiska verksamheter (Ward and Brito, 2007). Det finns mycket att lära från denna forskning inom flyget, som kan tillämpas på vården och andra säkerhetskritiska komplexa verksamheter som står inför stora förändringar, yttre krav och utmaningar (Ulfvengren, 2007). Utgångspunkten är att förhålla sig till människa, teknik och organisation med en systemsyn (Boghard et al., 2008). I ett säkerhetskritiskt människa-organisation-tekniksystem påverkas säkerheten och effektiviteten på följande nivåer.

Teknikens gränssnitt; funktionalitet, användbarhet, användarvänlighet. Operativ nivå; arbetsuppgifternas karaktär och innehåll, procedurer, arbetsfördelning människa-teknik (automationsgrad). Systemnivå; organisatoriska processer, ledningssystem, resursfördelning.

I större tekniska system eller i system med avancerad teknisk utrustning fokuserar man ofta det tekniska gränssnittet och funktionalitet till de kognitiva aspekterna som ska stödja beslutsfattande för att undvika felhandlingar. På individnivå krävs det att man måste fatta beslut och agera i dynamiska kritiska situationer med höga risker och med upplevd stress i så kallat dynamiskt beslutsfattande (Brehmer, 1992). Komplexiteten i ett system innebär en risk i sig (Perrow, 1999). När olyckor sker i komplexa säkerhetskritiska system är det inte ovanligt att man lägger skulden på aktörer i den operativa miljön, där olyckan inträffar. Så mycket som 60-80 % av alla olyckor inom flyget tillskrivs som orsakade av mänskligt felande ”human error” (ICAO, 2004), men med ett analytisk systemsyn kan man i flera fall härleda dessa felhandlingar till dåligt anpassad teknik, arbetsprocedurer, träning eller andra omständigheter som ofta kan spåras upp på ledningsnivå. Det finns därför anledning att inom riskteorin skilja mellan aktiva fel i skarpt läge och latenta förhållanden i systemet (Reason, 1997).


sida 12 av 40

Vid skapande av kunskapsöverföringsstrukturer som bidrar till klinikens verksamhetsutveckling är det av högsta vikt att ha med säkerhetsperspektivet. Det inom flyget väl etablerade systemforskningen erbjuder en gedigen litteratur som bla. visar att säkerhetsaspekten ökar kraven på att samspelet människor, teknik och organisationen fungerar väl: man kan förbättra beslutsfattande genom att ha rätt kompetens vilket till viss del kan kontrolleras av urval och träning. Det är också viktigt att den teknik som används är tillgänglig och användbar på ett sätt som även i kritiska situationer gör det svårt att utföra felhandlingar (Reason 1997, 1990, Norman, 1996). På en något högre nivå rör det sig om lämplig arbetsfördelning mellan människor och teknik: väl anpassade arbetsrutiner och procedurer, att inte vara utmattad och att ha en god arbetsmiljö såväl fysisk som psykosocial (Ulfvengren, 2008). Trots att man i över 30 år har varit enig att det är inom human factors forskning som potentialen för att förbättra säkerheten ligger så har man inte helt lyckats integrera denna kunskap i systemen. Dessa frågor behandlas ofta separat vid specifika frågeställningar som vid omorganisation, arbetsmiljöproblem, olyckor eller produktutveckling. Ambitionen i detta projekt är att modellen för kunskapsöverföringsstrukturer innefattar de insikter som redan har uppnåtts inom detta fält (Mc Donald, HILAS, 2006). En av utgångspunkterna för detta arbete är att man idag inom flyget har i större utsträckning kommit att betrakta den direkt operativa verksamheten som en del av ett större organisatoriskt kontext (Vicente, 2004): säkerheten uppnås därmed genom strukturer som stödjer samtliga nivåer i systemet: från den operativa till den strategiska nivån. En annan är att kontroll och mätning av säkerhet kräver ofta operativ data som påverkas av rapporteringskulturen. Multidisciplinära Nätverk Förändring i riktning mot innovation hänger alltså samman med ett starkare erkännande av att varje enskild verksamhet utvecklar sina egna lösningar. Förbättring är inte en fråga om att ta över ett mönster givet utifrån eller uppifrån. En innovativ organisation kan varken styras eller exemplifieras fram. Varje innovationsprocess är så beroende av lokala förutsättningar och de berördas engagemang att varje strategi som sätter detta i andra hand blir lätt kontraproduktiv. Trots kravet på en stark lokal förankring ingår normalt den enskilda innovations- och verksamhetsutvecklingsprocessen i ett bredare sammanhang. Dessa processer behöver råmaterial i form av idéer och erfarenheter och den mest innovative är den som har ett nära förhållande till det som sker inom och i anslutning av sitt eget område och som förmår att utnyttja det till att skapa sina egna lösningar och mönster. Åtskilliga studier har visat vikten av nätverk som verktyg för kunskapsöverföring och innovationsmotorer (Saxenian REFX, Powell & Owen-Smith 2004, Fleming et al. 2006, Casper 2007). De flesta innovationer är hybrider, dvs. nya kopplingar mellan kända element och inte något mer fundamentalt nytt (Bessant et al 2005). Kunskap för att bedriva verksamhetsutveckling utgörs således av en kombination av den kunskap som finns i verksamheten och den som ligger utanför. En effektiv utvecklingsstrategi behöver förhålla sig till hur man kan stimulera och skapa relationer med fokus på innovation och verksamhetsutveckling mellan olika personalgrupper och med andra aktörsgrupper vars kunskaper kan tillföra innovationsprocesserna lokalt. FORSKNINGSFRÅGOR Forskningsprojektet hittar sin begreppsmässiga underlag i de idéerna som skissats ovan och sitt fokus på framtagning av en modell för kunskapsöverföringsstrukturer mellan klinik och forskning (se Figur 2). Modellen består av två interagerande delar (HBM-strukturer och Klinikens interface) och forskningsprojektet har delats upp i två delprojekt som var och en studerar en del: Delprojekt 1: HBM-strukturer (Behovscentrerade, Hållbara och Multidisciplinära)


sida 13 av 40

I Fellowship-programmet ingår etablering av behovscentrerade multidisciplinära nätverk, som modellen skall vidareutveckla till hållbara kunskapsöverföringsstrukturer. Följande frågeställningar kommer att behandlas inom detta delprojekt:

1. Bidrar Fellowship-programmet till att utveckla klinikens förutsättningar och innovationskapacitet med avseende att ta till sig och omsätta extern kunskap i praktiken? 2. Hur kan ”Fellowship-programmet” anpassas och vidareutvecklas för att bidra till klinkens verksamhetsutveckling och innovationsförmåga? 3. Vilken karaktär har de nätverk som ger de bästa kunskapsöverföringsresultaten?

Delprojekt 2: Klinikens interface Framgångsrika kunskapsöverföringsstrukturer fordrar en väl etablerad organisation inom kliniken som: (1) tar emot kunskapen från andra aktörer; (2) sprider och implementerar den internt på kliniken; och (3) kan kanalisera den kliniska kunskapen ut mot strukturen. Följande frågeställningar kommer att behandlas inom detta projekt:

4. Vilka erfarenheter har medarbetare och chefer vid klinikerna gällande arbete med medicinteknik och interaktionen människa-teknik-organisation. Vilka är de centrala frågeställningar om medicinteknik för klinikens och vårdkedjans nivån? 5. Vilka förutsättningar, barriärer och möjliggörare finns det för att öka nyttjandegrad av teknik, implementeringseffektivitet och bidra till utveckling av ny teknik? 6. Hur ser klinikens förutsättningar och behov ut för förbättring och utveckling av:

a. lärande processer med avseende på medicinteknik? b. ledningsfrågor för förändringsarbete i en medicinteknikintensiv verksamhet c. säkerhetshantering med avseende på medicinteknik?

Resultat från studien kommer att ge viktiga bidrag till organisations- och innovationsforskningen för möjligheterna att ”syntetiskt” skapa accelererade behovsanpassade innovationsprocesser inom vården. Studien kommer även möjliggöra betydande bidrag till teoriutvecklingen kring kopplingen mellan teknik och organisation och säkerhetskritiska sociotekniska system (se diskussion nedan). Tabellen nedan visar hur delprojekten och forskningsfrågorna är uppdelade över tiden. Frågorna kommer att itereras tre gånger (en gång per år) på sex olika kliniker (två per år).

Start FP år 1

Klinik 1&2

FP år 2

Klinik 3&4

FP år 3

Klinik 5&6

Avslutning

V09 H09 V10 H10 V11 H11 V12 V12

Fråga 1 K1&2 K3&4 K5&6 K1-6

Fråga 2 K1&2 K3&4 K5&6

Delprojekt 1

Fråga 3 K1&2 K1-4 K1-6 K1-6

Fråga 4 K1&2 K3&4 K5&6

Fråga 5 K1&2 K1&2 K3&4 K3&4 K5&6 K5&6 K1-6

Delprojekt 2

Fråga 6 K1&2 K1&2 K3&4 K3&4 K5&6 K5&6 K1-6

}

Mod

ell a

v st

rukt

ur fö

r ku

nska

psöv

erfö

ring

Tabellen visar när i tiden kommer de olika frågorna att vara mest aktuella vad gäller datainsamling och analys. KX syftar till den kliniken som studien då fokuserar (K1: Akutkliniken; K2: GastroCentrum Kirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge; Preliminärt tilltänkta K3&4: Anestesi & Radiologi; K5&6: Ortopedi & Transplantation). FP: Fellowship-program

Delprojekt 1 (Frågor 4, 5 & 6): KLINIKENS INTERFACE – Kartläggning av klinikerna inför FP (Fellowship-programmet) och efter att FP har genomförts Intresset för innovationssystem som drivkraft för tillväxt och välfärd har medfört att en bredare tolkning växt fram som mer betonar ett dynamiskt samspel mellan ett brett spektra av aktörer; den offentliga sektorn i samspel med näringslivet och högre utbildning. Perspektiv på


sida 14 av 40

innovationsprocesser fokuseras mot evolutionära processer som är komplexa, interaktiva och ickelinjära (Lundvall 2004). De lokala processernas utvecklingskraft ses som en av de viktigaste förklaringarna till varför vissa organisationer klarar att framgångsrikt genomföra förändringar och organisatoriska innovationer. Det handlar om hur anställda förmår att tillsammans länka samman sina resurser, lära av det som sker och av varandra, för att skapa en organisatorisk kompetens för att bättre leverera tjänster och produkter (Nielsen och Lundvall, 2003). Genom kunskap om organisatoriska förnyelseprocesser med ett underifrånperspektiv och inifrån verksamheter betonas företeelser såsom samarbete, tillit och lärandeprocesser såväl som verksamheters funktion, organisation och ledning. Delprojektets mål är att kartlägga klinikernas förutsättningar för deltagande i FP samt efterhand klartlägga effekterna av FP på klinikerna. K1&2 kommer att kunna följas under två år och K3&4 under ett år efter det att FP är avklarat. Detta ger mycket intressanta möjligheter till cross-sectional och longitudinella studier. Kunskapsproduktion och innovation inom sjukvården drivs till största del av externa krafter; nya behandlingsformer, ny teknologi, förändrade patientkrav och instabila politiska förhållanden (Greenhalgh m.fl. 2005). Men hållbara innovationsprocesser är beroende av en lokalt utformad praxis för innovationsarbete samt en kultur som stödjer samarbete och lärande. Sjukvårdens egen förmåga att generera ny och användbar kunskap, en praktiskt baserad kunskap för att klara sina utvecklingsuppgifter och processer blir därmed central (Ekman m.fl. 2007). Syftet med detta projekt är att genom kartläggning stödja processer som integrerar vetenskapsbaserad kunskap och praktisk vårdverksamhet för att utveckla sjukhusklinikernas egen innovationskapacitet. Vi avser att undersöka hur lokala och interorganisatoriska lärande system, i form av Fellowship-programmet kan bidra till praktisk lokal utveckling och innovationsprocesser på kliniknivån. Delprojekt 2 (Frågor 1, 2 & 3) HBM-STRUKTURER – FPs roll i initiering av behovsfokuserade hållbara multidisciplinära nätverk För att utveckla nytt och förändra krävs olika samarbetsaktiviteter. Samarbete stannar inte inom organisationen utan utgör ett finmaskigt nät av relationer mellan organisationer, i nätverk, i utvecklingskoalitioner och andra typer av samarbetsstrukturer. En temporär organisering för samarbete och lärande kring utvecklingsfrågor och kunskapsbildning kan fungera som en hävstång in i den permanenta verksamheten. De nätverken som skapas under Fellowship-programmet startar kunskapsöverföringsverksamheten. Nätverken måste dock redan under FP eller kort därefter övergå i mera stabila strukturer eftersom begrepp som t.ex. “Communities of practice” (Wenger 1998), “Collectives of practice” (Lindkvist 2005) “Development coalition” (Ennals and Gustavsen, 1999) understryker behovet av interaktivt lärande, tillit och relationsbyggande mellan breda lager av aktörsgrupper. De kan vara homogena i sin sammansättning, men också det motsatta: olika yrkesgrupper, organisationer, städer, regioner osv., som tillsammans representerar en mängd erfarenheter och kompetenser. Ett brett medverkansperspektiv blir således centralt vilket innebär att kön, etnicitet, ålder och handikapp behöver problematiseras för att inte utgöra en sorteringsmekanism för deltagande och därigenom sätta gränser för nyskapandet. Forskning om innovationsnätverk och -system är framförallt inriktat mot näringslivet och har i liten grad omfattat offentlig sektor som hälso- och sjukvård. I detta projekt vill vi överföra lärdomar från FoU program i Norge (VS2010) och Finland (Tykes) som syftar till värdeskapande och innovation. Huvudambitionen i delstudien är således att identifiera hinder och möjliggörare för en effektiv interaktion mellan å ena sidan Fellowship-programmet och klinikens verksamhetsutveckling. Detta innebär bl.a. att studera i vilken mån fellows i praktiken hanterar att sätta sig in i klinikens processer och verksamhetsvillkor. Det innebär vidare att analysera förutsättningarna


sida 15 av 40

för att fellows effektivt förmår att fånga upp relevanta utvecklings- och innovationsspår och att sedermera återföra dem till klinikens processer. Slutligen innebär det vidare att följa upp utvecklingen av de behovscentrerade nätverk som fellows skapar för att analysera, prioritera och eventuellt lösa behoven: övergår dem i stabila kunskapsöverföringssystem? vilka är framgångsfaktorerna? En viktig analys i studien som helhet kommer att vara att bedöma i vilken mån och i vilka avseenden ett innovationssystem av typen FP-Klinik kan ”standardiseras” och i vilken utsträckning varje FP-Klinik kräver en skräddarsydd struktur. METOD Interaktiv forskning Den interaktiva forskningsmodellen syftar till kunskapsbildning kring frågeställningar som är av gemensamt intresse för forskare och praktiker. Modellen har speciellt använts för stödja och vidareutveckla olika former av förändrings- och utvecklingsprocesser. Den bärande tanken är att kunskapsbildning sker i nära interaktion mellan forskare och deltagande praktiker, dvs. forskningen sker med praktikerna, ej på eller för (Svensson m.fl., 2002) (Abma, 2006). Härigenom får forskningen förutsättningar att bli bättre anpassad efter intressenternas behov och bli mer samhällsrelevant. Vidare skapas förutsättningar för bättre validitet hos resultaten och spridningen av kunskapen underlättas. Genom att hela forskningsprocessen organiseras med denna interaktivitet som grund kommer alla faserna i forskningen att genomföras med arbetsformer som involverar deltagarna – från definition av frågeställningar, metodanvändning, datainsamling, analys och tolkning till spridning av resultaten. Vidare är syftet att göra kritiska analyser som är både teoretiskt och praktiskt intressanta, att erkänna intressekonflikter och att kunna föra öppna diskussioner om dessa frågor. Den interaktiva forskningen tonar ned forskarens roll i och ansvar för utvecklingsarbetet och betonar i stället kunskapsbildningen och den gemensamma lärprocessen med deltagarna (Svensson m.fl., 2007; Aagaard Nielsen & Svensson, 2006). I det sökta projektet kommer forskningen att organiseras utifrån den interaktiva forskningsmetodiken med den dubbla uppgiften att både bidra till den långsiktiga teoriutvecklingen och att bidra till att utvecklingsprocesserna kontinuerligt kan förbättras under projekttiden. Rapporter och material distribueras mellan deltagare under projektets gång som stöd för kontinuerlig dialog. Forskningen organiseras som följeforskning utifrån begreppet lärande utvärdering, dvs. avsikten är att erfarenheterna kontinuerligt återförs till aktörerna för att anpassningar av arbetssätten i programmet ska kunna göras fortlöpande. Som en del av forskningen erbjuds externt stöd i olika former (seminarier, workshops, utbildningar m.m.). Den interaktiva forskningsansatsen bedöms vara lämplig för att studera de komplexa processer som programmet handlar om, eftersom detta kräver mer av förståelse och dialog jämfört med studier av resultat eller utvärdering av genomförda aktiviteter. Det behövs såväl kunskap ”inifrån” som bygger på en helhetsförståelse av hur utvecklingsarbete fungerar såväl som en distanserad och kritisk analys. Avsikten är att skapa en kritisk reflekterande gemenskap (Argyris m.fl., 1985) mellan forskarna och deltagarna för att generera praktiskt användbar såväl som teoretiskt relevant kunskap.


sida 16 av 40

Figur 4: Den interaktiva ansatsen, baserad på (Ellström m.fl. 1999)

De frågeställningar som kan hanteras inom ramen för den interaktiva följeforskningen är t.ex.: Hur kan hållbara lärande- och innovationsstrukturer som utgår från ”KI-KTH-SLL Fellowship-programmet” organiseras och kontinuerligt förbättras? Hur kan konceptet eller strategin anpassas och vidareutvecklas för att fungera i olika lokala miljöer, och hur kan det kan spridas nationellt så att det får en systempåverkan? Vilka hinder och svårigheter uppstår när den erhållna kunskapen och erfarenheterna skall omsättas i institutionaliserad handling? Hur kan praktiker stimuleras att tillsammans med forskare reflektera över och kritiskt analysera egna och andras erfarenheter? Denna aktivitet leder till praktiskt kunskap som är användbar för människor i det dagliga arbetet (Reason & Bradbury, 2001, Burns, 2007). Vår utgångspunkt, baserat på internationell forskning är att ställa den s.k. socialt inbäddade kunskapen i fokus, något som har stor betydelse för innovation. Vid reflekterande workshops ges deltagarna möjlighet att utmana sina förgivet tagna antaganden, ta den andres perspektiv vilket stimulerar till nya sätt att tänka och innovera (Augustisson, 2006). Case studier – kvantitativ och kvalitativ data insamling Över de tre första årens FP-cykel kommer 6 case-studier (en på varje klinik) att genomföras dels i sin implementationsfas och dels i sin ”normala” klinikmiljö. I praktiken innebär detta att projektet följs genom deltagande observationer i kombination med intervjuer (1) under de 10 månader som implementeringsfasen (Fellowship-programmet) är beräknad att ta. Två av dessa fall kommer att följas upp två år efter det att FP är avklarad på den kliniken, och två andra under ett år. Valet av en etnografiskt inriktad metod grundar sig på bedömningen att det kommer att krävas en djup kvalitativ förståelse av de tekniska och organisatoriska processerna såväl som av organisationernas värderingar, normer och praxis (Geertz, 1973, Yin 1994). Då ambitionen är att olika kliniker årligen skall medverka i FP innebär detta ur forskningssynpunkt att det är möjligt att även göra en jämförande analys mellan å ena sidan klinikernas arbetssätt och struktur och å andra sidan effektiviteten i implementationsarbetet. Det föreslagna projektet möjliggör en cross-sectional och longitudinell studie av effekterna av verksamhetsutvecklingen associerad med FP dels under implementeringsfasen, det vill säga när FP är i gång, samt i post-FPfasen. Cross-sectional och longitudinella studier av klinikernas effekt på andra nätverksmedlemmar kommer vara möjliga. Studien syftar därmed till att studera både implementeringseffektivitet, det vill säga hur organisationen (kliniken) tar till sig och använder den nya innovationen, dels innovationskapacitet, det vill säga organisationens (klinikens) förmåga att bidra till innovationsprocesser (Lundvall 2004) såväl som innovationseffektiviteten, det vill säga vilka effekter den nya


sida 17 av 40

kunskapsöverföringsstrukturen har på kostnadseffektivitet, produktivitet, säkerhet, arbetsmiljö med mera (Klein&Sorra 1996). FORSKNINGSKOMPETENS Pernilla Ulfvengren är verksam inom arbetsvetenskap och människa-maskinsystem (cognitive engineering) samt säkerhet och risk, med internationella erfarenheter från NASA Ames reserach center i Kalifornien. Idag fokus på utveckling av lednings- och innovationssystem. Marcus Lindahl är lektor i industriell teknik vid Uppsala universitet och har stor erfarenhet av att medverka och driva omfattande etnografiskt inriktade forskningsprojekt. Han har b.la. ansvarat för PBI:s forskningprojekt "Lean Site Management" där över 24 kraftverksprojekt analyserades i realtid. Vidare har han ansvarat för forskningsprojektet "Exporting Excellence" där KTH:s aktiviteter med att etablera ett offshore-campus i Pakistan studerades medelst multipel deltagande observation. Marcus vetenskapliga expertis ligger inom projektledning och projektgenomförande samt effekter av starka teknikmiljöer för ledning & styrning. Mats Engwall har forskat kring projektledning, innovationsprocesser, arbetsutveckling och nyindustriella organisationsformer sedan 1987. Förutom att vara professor i Industriell ekonomi på KTH, har han bl.a. varit chef för arbetslivsområdet på VINNOVA, tf professor i företagsekonomi med inriktning mot innovation och operations management vid Handelshögskolan i Stockholm (HHS) samt forskningsledare och platschef vid Fenixprogrammet (samarbete HHS-Chalmers Tekniska högskola). Under sin karrär har Mats medverkat i en rad olika interaktiva forskningssamarbeten med företag och offentliga organisationer, som exempelvis Ericsson, Vägverket, Vattenfall, De Laval, ABB, Telia och Scania. Marianne Ekman har sedan 80-talet varit forskningsansvarig för ett flertal FoU projekt (regionala och nationella) med inriktning mot arbetsplats utveckling och förnyelsearbete av arbetsformer och ledning inom näringsliv, skola och sjukvård. Nyligen avslutat ett aktionsforskningsprojekt om verksamhetsutveckling och innovationsprocesser i vården. Erik Pineiro (Tekn dr. 03, Inst. för industriell ekonomi och organisation, KTH) är bitr. föreståndare vid CTMH. Fram till 07 var han tf. lektor, programansvarig och slutligen studierektor vid Industriell ekonomi, KTH. Jan07-Mars08 gästforskare i Stanford Univ där han studerade Stanfords entreprenörskaps- och innovationsmiljö, med särskilt fokus på det medicintekniska området och Stanfords Biodesign Fellowship-program. Professor Jörgen Eklund (Industriell ergonomi, 1999) är ansvarig för Magisterutbildning i ergonomi vid Linköpings Universitet (Tekniska Högskolan) och är innehavare av flera forskningsbaserade patent. Jörgen har 10 års erfarenhet från företagshälsovård och har bedrivit forskning med fokus på interaktionen människa/teknik/organisation/miljö. Professor Li Felländer-Tsai är prefekt för institutionen klinisk vetenskap, intervention och teknik, KI. Li är även chef för det nystartade Simulatorcentrum vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge och KI. 1998 fick hon det pris som årligen delas ut av internationella juniorhandelskammaren, "The outstanding young persons of the world" i kategorin akademiskt ledarskap. 2001 tilldelades hon Karolinska Institutets pedagogiska pris. Professor Johan Permert är verksamhetschef för GastroCentrum (Karolinska Universitetssjukhus), en av enheterna vid divisionen för Medicin och Kirurgi (MK1). Johan är kirurg inom området högspecialiserad bukkirurgi med särskild inriktning mot bukspottskörteln. År 2004-2007 ansvarade Johan för utvecklingen av Vårdkedjan för den högspecialiserade bukkirurgin. Han arbetar idag med bl.a. utveckling av Innovationsplatsen, samt med internationella kontakter för kirurgiskt samarbete och utbyte.


sida 18 av 40

3. 7.2 Litteraturreferenser till 7.1

Referenser Abma T A. (2006) The Practice and Politics of Responsive Evaluation, American Journal of Evaluation, 27(1) Action Medtech, 2007, Action MedTech – Key Measures for Growing the Medical Device Industry in Sweden (Karolinska Universitetssjukhuset, KI, KTH) Asheim, B. (2004) Innovasjon og bred medvirkning - strategisk idé og overordnet teoretiskt rammeverk for projektet ’Benchmarking av innovationsprocesser i Norden’, Stockholm: Arbetslivsinstitutet (lägesrapport till Vinnova) Augustinsson, S. (2006) Om organiserad komplexitet: förslag till integration av organisering, lärande och kunnande. Doktorsavhandling 2006:46; Luleå universitet. Bero, L.A., Grilli, R. Grimshaw, J.M.; Show, Harvey, E., Oxman, A.D., Thomson, M.A. Getting research findings into practice: Closing the gap between research and practice: an overview of systematic reviews of interventions to promote the implementation of research findings. BMJ 1998;317:465-468 Bergström, E. et al (2000) Det dolda universitetet: Framväxten av nya FoU-miljöer utanför universitet och högskolor, Falun: Dalarnas forskningsråd, DFR-rapport 2002:2 Berwick. Disseminating Innovations in Health Care. JAMA (2003) Berner, B (2004) Ifrågasättanden. Forskning om genus, teknik och naturvetenskap. Tema T Rapport 42. linköping: Linköpings unversitet. Bessant, J. (2003) High-Involvement Innovations. John Wiley & Sons Ltd, UK. Bodenheimer T. The American health care system; the movement for improved quality in health care. N Engl J Med 1999;340:488–92. Bradbury, H. and Reason, P. (2003) Action research: An opportunity for revitalising research purpose and practices. Qualitative social work, 2(2):156-175.Bucciarelli, L. 1996 Designing engineers Cambridge Mass: MIT Press Brommels, M.; Fredén, H.; Bergman, L. (2002) Kunskapande i samverkan - En analys av arbetsprocessen i Projektet Styrning. Centrum för hälso- och sjukvårdsanalys. Rapport Nr 6. Ekman, M., Maina Ahlberg, B, Huzzard, T. and Ek, E. (2007) Innovationer i vårdens vardag: De små stegens väg till förändring (Everyday innovations in health care: change by small steps). Lund: Studentlitteratur. Ellström, P-E./Eklund, J./Kock, H./Lindström, L./Melin, U. (1999): Knowledge Creation Through Collaborative Research: An Emerging Model. Paper presented at HSS -99, March 16-18 1999, Falun. Ennals, R. och Gustavsen, B. (1999) Work Organization and Europe as a Development Coalition. Philadelphia, Penn: John Benjamin. Fleming, L., King, C., Juda, Adam, I., 2007. Small worlds and regional innovation. Organization Science 18 (6), 938–954. Garside R. Organisational context for quality: lessons from the field of organizational development and change management. Qual Health Care 1998;7:S8–S15. Geertz, C. 1973, The Interpretation of Cultures USA: Basic Books Greenhalgh, T., Robert, G., Bate, P., Macfarlane, F. and Kyriakidou, O. (2005) Diffusion of Innovations in Health Service Organisations. Oxford: Blackwells. Grol R. Successes and failures in the implementation of evidence-based guidelines for clinical practice. Med Care 2001;39 (suppl 2):46–54. Jt Comm J Qual Improv 2000;26:171–88. HILAS (2005) Annex 1: Description of work. Project number 516181. Funded by European Commission-Sitxth Framework Programme.

A2008-031 - 7.2 LITTERATURREFERENSER TILL 7.1 (1/2)

sida 19 av 40

Husu, Liisa (2005), Dold könsdiskriminering på akademiska arenor – osynligt, synligt, subtilt. Högskoleverket, Rapport 41R. Karolinska 2008, Projektdirektiv – Innovationsplatsen vid Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, Karolinska Universitetssjukhuset (2008-11-18) Klein, K & Sorra, J. 1996 The Challenge of Innovation Implementation Academy of Management Review pp. 1055-1080 Knorr Cetina & Bruegger (2002) – Traders’ Engagement with Markets, Theory, Culture & Society 19(5/6) Knorr Cetina, K. (1997), Sociology with Objects. Social Relations in Postsocial Knowledge Societies, Theory, Culture & Society14(4): 1–30. Kohn LT, Corrigan JM, and Donaldson MS, Editors; Committee on Quality of Health Care in America, Institute of Medicine, To Err Is Human: Building a Safer Health System. The National Academies Press, 2000 F Koornneef 2000, Organised Learning from Small-scale Incidents, Delft University Press Lindahl, M. 2003 Produktion till varje pris Stockholm: Arvinius Förlag Lindahl, M. 2005 The little engine that could in Actor Network and Organizing (Czarniawska, B. & Hernes, T eds) Lund: Liber Lindkvist, L. (2005) Knowledge communities and knowledge collectivities: A typology of knowledge work in groups, Journal of Management Studies, 42(6), 1189-1210 Lundvall, B.-Å. (2004) Why the New Economy is a learning Economy. DRUID working paper 04-01, Aalborg University Nielsen, P. and Lundvall B.-Å. (2003) Innovation, learning Organizations and Industrial Relations. DRUID working paper 03-07 Orlikowski, W. 2007 Sociomaterial Practices: Exploring Technology at Work, Organization Studies 28(09):1435–1448 Reason, J. (1997) Managing risk of organisational accidents, Ashgate, Hampshire, UK Saxenian A, Regional Advantage: Culture and Competition in Silicon Valley and Route 128 (Cambridge, MA: Harvard University Press, 1994) Schuster M, McGlynn E, Brook R. How good is the quality of health care in the United States? Milbank Q 1998;76:517–63. Tamhain, H., Management of Technology : Managing Effectively in Technology-Intensive Organizations, Wiley; 2005 Tidd J., Bessant J., Pavitt K., Managing Innovation: Integrating Technological, Market and Organizational Change. John Wiley & Sons; 2005. UK CAA (2002) CAP 719 Fundamental Human Factors concepts (UK Civil Aviaiton Authority. Utterback, J. (1996) Mastering the Dynamics of Innovation USA: Harvard Business School Press Vincente, K. (2004) The human factor, Routledge, New York Ward, Y. and Brito, M. (2007) Lean-safe Operations for the aviation industry. Proceedings of Eur OMA (European Operatins Management Association), June 2007. Wenger, E. (1998) Communities of practice: learning meaning and identity, Cambridge: Cambridge University Press

Womack, J. and Jones, D. (1996) Lean thinking, Simon and Schuster, London Yin, R. 1994 Case study research Thosuand Oaks: Sage


sida 20 av 40

4. 7.3 Beskrivning av vårdorganisationen

Vårdorganisationen Den för projektet direkt relevanta vårdorganisationen är densamma som för KI-KTH-SLL Fellowship-programmet (FP). Den initiala modellen av FP fokuserar på sjukhuskliniker, och mera specifikt – pga forskningsintensiteten – på klinikerna inom Karolinska Universitetssjukhuset. De två klinikerna som deltar i första FP implementering är Akutkliniken och GastroCentrum Kirurgi, båda vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Tilltänkta kliniker för kommande år är tex. ortopedikliniken och transplantationskliniken, även dessa vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Det är dock möjligt att resultaten av följeforskningen – som ansökan avser – visar att det finns fördelar med att fokusera på ett annat sjukhus eller andra vårdorganisationer. Pga Fellowship-programmets finansieringslösningen kommer det och detta forskningsprojekt att fokusera på SLL. Stockholms Läns Landsting Situationen i hälso- och sjukvården i Stockholmsregionen speglar väl den globala utveckling: ökning av antalet besök och vårdtillfällen samt en ökning av vårdkostnaderna. Under 2007 utfördes cirka 289 000 vårdtillfällen i länet – en ökning med 2 procent från 2006. Tre fjärdedelar av länets 1,9 miljoner invånare var i kontakt med öppenvården. Det totala antalet läkarbesök i öppenvården ökade med 3,1 procent – inom primärvården med 4,4 procent – från 2006. Antalet besök hos husläkare ökade med 5,5 procent (SLL 2008). Den stora utmaningen som vården – särskilt i länder med offentligt finansierad vård – står inför är att kostnaderna ökar snabbare är BNP eller löneutvecklingen, som figuren nedan visar (BCG 2007):

SLLs koncern presenterade år 2007 kostnader för 60 mSEK, varav 73% (44 mSEK) ägnades Hälso- och sjukvård, inklusive tandvård (SLL 2008). De stora sjukhusen i länet svarade för 38% av dessa kostnader (Karolinska 11.5 mSEK; SÖS 2.8; Danderyd 2.3; S:t Erik 0.3). Det i särklass största sjukhuset är Karolinska Universitetssjukhuset, som är ett av Europas största sjukhus och har totalt cirka 1 300 vårdplatser. Karolinskas uppdrag är att tillhandahålla specialiserad sjukvård och viss bassjukvård i Stockholmsregionen och ett särskilt ansvar att erbjuda högspecialiserad vård. Karolinska Universitetssjukhuset Enligt 2007 årsredovisningen har Karolinska ca 15000 anställda (varje år rekryteras ca 1400 nya medarbetare) och är en av Stockholms största arbetsgivare. Personalkostnader – över 77% av medarbetarna har direkt vårdrelaterade funktioner (sjuksköterskor, läkare, mm) – står för 62% av rörelsens kostnader, medan ca 17% avser material, förnödenheter och avskrivningar (en viktig del av dessa kostnader kan relateras till anskaffning av medicinteknik). Dessa grova siffror visar på vikten att koppla den medicintekniska utvecklingen närmare den kliniska verksamheten. Små förändringar i personaleffektiviteten vid kliniken åstadkommer så stora besparingar att tom relativt stora investeringar i ny teknik blir ekonomiskt fördelaktiga (det grovt uppskattade förhållandet är 1 till 4, dvs. en investering i medicinteknik som ökar

A2008-031 - 7.3 BESKRIVNING AV VÅRDORGANISATIONEN (1/4)

sida 21 av 40

medicinteknikkostnaderna med 20% är ekonomiskt fördelaktigt om den kan sänka personalkostnaderna med minst 5%). Det finns därför en stor ekonomisk potential i att skapa kunskapsöverföringsstrukturer mellan kliniken och den medicintekniska forskningen och utvecklingen. Förhållandet i kostnadsslag är ungefär detsamma inom OECD länderna (BCG 2007).

McKinsey&Company genomförde 2007, på uppdrag av sjukhusets styrelse och SLL, en ”Genomlysning av verksamheten vid Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Universitetssjukhuset” (McKinsey 2007) som visade på brister i organisationen, som bla.: (1) Karolinska är det universitetssjukhus i Sverige som har högst genomsnittlig personalkostnad per anställd; (2) sedan 2005 har Karolinskas kostnader årligen ökat med i genomsnitt 1,5 procent mer än intäkterna; (3) kapacitetsutnyttjandet är inte optimerat för kritiska resurser som vårdplatser, operationssalar eller dyr utrustning, och (4) organisationsstrukturen underlättar inte snabba och bra beslut nära verksamheten. Som resultat av genomlysningen pågår det nu fokuserade verksamhetsutvecklingsprojekt på några utvalda kliniker (dock inte Akutkliniken eller GastroCentrum Kirurgi). Fellowship-programmet och detta forskningsprojekt betraktas av sjukhusdirektör Birgir Jakobsson – i diskussioner med Bertil Guve (projektledare), Johan Permert (medsökande) och Erik Pineiro (medsökande) – som ett alternativt och parallellt spår till de fokuserade McKinsey projekten. Avsikten är att etablera FP på andra kliniker än dem som McKinsey arbetar med. Forskningsprojektet skulle därmed ingå som en del av Karolinskas centrala verskamhetsutvecklingsprocess. Karolinska Universitetssjukhuset är uppdelad i ca 70 kliniker och Fellowship-programmet kommer att interagera med två nya kliniker varje år. Klinikerna kommer att väljas med omsorg så att man kan dra fördelar av insikterna från år till år. GastroCentrum Kirurgi och Akutkliniken är nära kopplade i vårdkedjan och under kommande år är ambitionen att FP samarbeta med andra närrelaterade kliniker (Ortopedi, Röntgen, Transplantation, Anestesi, mm). Efter tre år kommer FP att ha interagerat med 6 kliniker, knappt 10% av Karolinskas, och ambitionen är att i valet utgå från vårdkedjor med stor potential. Syftet med detta är att


sida 22 av 40

underlätta identifieringen av inter-kliniska behov, dvs. behov som uppstår i interaktionen mellan olika kliniker. FP har finansiering klar fram till 2014 och kommer att fortsätta även efter det att detta forskningsprojekt är avslutat. GastroCentrum Kirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge GastroCentrum Kirurgi är en av tre kliniker inom GastroCentrum Karolinska och ansvarar för utredning och behandling av kirurgiska åkommor inom mag-tarmkanalen samt lever, gallvägar, bukspottkörtel och mjälte. GastroCentrum Kirurgi ansvarar även för akutkirurgin i Huddinge. Verksamheten är i sin helhet förlagd till Huddinge och omfattar dels högspecialiserad kirurgi, endoskopisk kirurgi och baskirurgi. Högspecialiserad kirurgi omfattar i regel patienter med tumörsjukdomar och baskirurgi patienter med exempelvis bråck, gallsten, övervikt och hemorrhoider. Drygt 11,000 personer drabbas av gastrointestinal cancer per år i Sverige, vilket gör detta till en av de kvantitativt största cancergrupperna idag. Diagnosen kräver ett multidiciplinärt omhändertagande eftersom dessa sjukdomar i många fall har allvarlig prognos och kräver omfattande kirurgiska ingrepp med hög komplikationsrisk. Koncentrationen av övre abdominell kirurgi till Karolinska Huddinge erbjuder nya möjligheter för forskningen då antalet patienter nu blir så pass stort att omfattande kliniska studier kan bedrivas även på patienter med ovanliga diagnoser. Vid sektionen bedrivs omfattande forskningsverksamhet från experimentell laboratoriebaserad grundforskning via populationsbaserade epidemiologiska studier till patientnära klinisk forskning (Gasslander m.fl. 2000, Isaksson m.fl. 2002, Segersvard m.fl 2004 & 2005, Wang m.fl. 2007). Parallellt med forskningsarbetet pågår kvalitetsregistrering för att kontinuerligt monitorera, och på sikt förbättra, vårdens kvalitet. KI-professor Johan Permert är verksamhetschef för kliniken och medsökande här. Han är även huvudprojektledare för Innovationsplatsen (beskrivet i andra delar av ansökan) och därmed en central figur Karolinska Universitetssjukhusets utvecklingsarbete med fokus på integrationen mellan den kliniska verksamheten och medicinteknisk forskning och utveckling. Han är även tongivande forskare i forsknings projektet Funktionshöjande teknik för inbyggda system med tillämpning inom avancerade medicinska processer (Funk-IS). Projektet är ett samarbete mellan GastroCentrum Kirugi och KTH (NADA) och syftar till utveckling av bland annat mulitmediateknik för nya diagnostikmetoder, till exempel baserat på känsel och mönstermatchning. Projektet beviljades nyligen 8 730 TSEK i samband med Vinnovas satsning ”Banbrytande IKT”. Akutkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset utgör den i särklass största akutverksamheten i riket. Sjukhuset har tre olika akutkliniker: Huddinge, Solna och vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Tillsammans tar de varje år hand om över 200 000 akuta besök. 2007 tog akutkliniken i Huddinge emot 78 000 besök och hade en budget på 555 MSEK. På kliniken jobbar 392 personer varav 94% är under- och sjuksköterskor. Personalkostnader uppgår till nästan 40% av de totala kostnaderna. Gunnar Öhlén är verksamhetschef för kliniken, som under hans ledning har de senaste åren implementerat förändringar i verksamheten som har lett till substantiella sänkningar av väntetiden. Akutkliniken och Gunnar Öhlén är också känd för att vara pionjärer i införande av ny teknik, bla. var de först i Sverige med Desinfektionsrobot (Karolinska 2007) och utformade och drev 2004-2006 ombyggnaden av akutmottagningen som fick höjd säkerhet och bättre beredskap för mycket smittsamma sjukdomar (Karolinska 2006). Forskningsprojektet Olsson m.fl. 2001, Stromberg m.fl. 1999, Öhlén m.fl. 1992 Simulatorcentrum


sida 23 av 40

En viktig resurs för projektet utgörs av Simulatorcentrum, som grundades 2002 för att möta kraven på systematisk och evidensbaserad träning inom högteknologisk sjukvård med speciellt fokus på människa-maskininteraktion i vården. Verksamheten finns idag i Huddinge och Solna, vidare finns en rad samarbetspartners över landet. Simulatorcentrum har två verksamhetsinriktningar där den första är individuell färdighetsträning i bildstyrda medicinska interventioner med virtual reality-simulator. Den andra inriktningen är avancerad simulering fokuserad på samverkansträning (crew resources management) i realistiska miljöer för anestesi-, intensivvårds-, och akutvårdsteam (fullskalesimuleringar). Vid Simulatorcentrum kan forskare, fellows och klinisk verksam personal systematiskt testa nya rutiner samt träna upp färdigheter och samarbetsförmåga på avancerade simulatorer innan de möter riktiga patienter. Detta ökar patientsäkerheten och minskar risken för felbehandlingar. Simulatorcentrum är en Core Facilitet inom SLL, Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet och erbjuder integrerad träning i avancerade medicinska simulatorer för både professionella och studenter. Tyngdpunkten ligger på s k human factors och systematisk användning av nya träningsmetoder för att garantera en god patientsäkerhet inom högteknologisk sjukvård. Forskning, systematisk utvärdering och träning sker integrerat vid Simulatorcentrum (Creutzfeldt m.fl 2008, Kolga Schilckum m.fl. 2008, Wallin m.fl. 2007, Creutzfeldt m.fl. 2007, Youngblood m.fl. 2007). KI professor Li Felländer-Tsai är chef för Simulatorcentrum och medsökande i detta forskningsprojekt.


sida 24 av 40

5. 7.4 Litteraturreferenser till 7.3

BCG 2007, Sjukvårdens växande betydelse för framtidens Hälso- och sjukvårdsindustri, Hälso- och sjukvård som tillvätmotor, The Boston Consulting Group 2007, CTMH-Symposium nov 2008. Creutzfeldt J, Hedman L, Medin C, Wallin CJ, Felländer-Tsai L., Effects of repeated CPR training in virtual worlds on medical student's performance. Stud Health Technol Inform. 2008;132:89-94. J Creutzfeldt, L Hedman, C Medin, C-J Wallin, A Hendrick, P Youngblood, Wm L Heinrichs, L Felländer-Tsai , Implementing virtual worlds for systematic training of prehospital CPR in Gasslander T., Holmberg B., Permert J., Pancreas 2000 –a new concept for education and development in pancreatology. Pancreatology 2005 Aug 18; 5(6): 545-546. Isaksson B, Rippe C, Simonoska R, Holm JE, Glaumann H, Segersvard R, Larsson J, Erlanson-Albertsson C, Permert J. Obstructive jaundice results in increased liver expression of uncoupling protein 2 and intact skeletal muscle glucose metabolism in the rat. Scand J Gastroenterol. 2002 Jan; 37: 104-11. Karolinska (2006) Nyheter, Ombyggd Huddingeakut, 2006-04-05 (http://www.karolinska.se/templates/page____62559.aspx?epslanguage=SV) Karolinska (2007) Pressmeddelande: Desinfektionsrobot, 2007-12-17 (http://www.karolinska.se/templates/page____73827.aspx?epslanguage=SV) Karolinska (2008) Årsredovisning 2007 Kolga Schlickum M, Hedman L, Enochsson L, Kjellin A, Felländer-Tsai L., Transfer of systematic computer game training in surgical novices on performance in virtual reality image guided surgical simulators. Stud Health Technol Inform. 2008;132:210-5. McKinsey & Company, En genomlysning av verksamheten vid Karolinska Universitetssjukhuset, 2007 Olsson M, Schulman A, Öhlen G. Psykologiskt omhändertagande av trafikskadade, våldsoffer och anhöriga samt stöd till akutpersonal. En intervju och enkätstudie på akutkliniken vid Huddinge Universitetssjukhus. 2001:1. Krisprojektet, delrapport III. Stockholm: Ormbergstryck, 2001. Segersvard R, Sylvan M, Lempinen M, Larsson J, Permert J. Impact of chronic and acute high-fat feeding on acute experimental pancreatitis complicated by endotoxinaemia. Scand J Gastroenterol. 2004; 39: 74-80. Segersvärd R, Rippe C, DuPlantier M, Herrington M, Isaksson B, Adrian TE, Erlanson-Albertsson C, Permert J. mRNA for Pancreatic Uncoupling Protein 2 Increases in Two Models of Acute Experimental Pancreatitis in Rats and Mice. Cell and Tissue Research 2005, May 320(2): 251-8. SLL (2008) Årsredovisning 2007 Stromberg L, Öhlen G, Nordin C, Lindgren U, Svensson O. (1999), Postoperative mental impairment in hip fracture patients: A randomized study of reorientation measures in 223 patients, Acta Orthopaedica,70:3,250 — 255


sida 25 av 40

Wallin CJ, Meurling L, Hedman L, Hedegard J, and Felländer-Tsai L., Target-focused medical emergency team training using a human patient simulator: effects on behaviour and attitude, Med Educ. 2007; 41(2):173-80. Wang F, Li SS, Segersvärd R, Strömmer L, Sundqvist KG, Holgersson J, and Permert J. Hypoxia Inducible Factor-1 Mediates Effects of Insulin on Pancreatic Cancer Cells and Disturbs Host Energy Homeostasis. Am. J. Pathol. 2007 170: 469-477. Medical School, Studies in Health Technology and Informatics 2007; 125: 82-84. Youngblood P, Hedman L, Creutzfeld J, Fellander-Tsai L, Stengard K, Hansen K, Dev P, Srivastava S, Kusumoto L, Hendrick A, Heinrichs WL; Virtual Worlds for Teaching the New CPR to High School Students, Stud Health Technol Inform. 2007; 125: 515-519. Öhlén G, Essen P, Svensson O. Läkarkontinuiteten poängteras starkt av patienterna. Lakartidningen 1992; 89: 4403-4.


sida 26 av 40

6. 7.5 Beskrivning av samverkan

SAMVERKAN

Figur 1: Översikt av initiativets parter och kontext

Initiativets parter De parter som är direkt engagerade i projektets genomförande är: • Centrum för teknik i medicin och hälsa (CTMH). CTMH leder och äger så väl detta

forskningsprojekt som Fellowship-programmet. Centrumet är också partner i projektet ”Innovationsplatsen vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge”. CTMH leder även forskningsprojektet InnoPlant, som syftar till att öka konkurrenskraften hos medicinteknik företag genom att skapa nya samverkansformer mellan dem och beställare (landsting, sjukhus) och brukare (klinisk personal). InnoPlant ägs av PIEp (Product Innovation Engineering program).

• Sjukhuskliniker. De två sjukhusklinikerna som varje år är värdar för Fellowship-programmet är centrala aktörer även i detta forskningsprojekt. De två första kliniker (Fellowship-program 09-10) blir Akutkliniken och GastroCentrum Kirurgi, båda vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Johan Permert (Professor, KI), som är verksamhetschef vid GastroCentrum är även projektledare för ”Innovationsplatsen vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge” samt det av Vinnova finansierade projektet ”Funktionshöjande teknik för inbyggda system med tillämpning inom avancerade medicinska processer”

• Forskningsgruppen. Gruppen består av följande forskare: Mats Engwall (Prof i Industriell ekonomi och organisation, KTH), Marianne Ekman (Prof i Arbetsvetenskap, KTH), Bertil Guve (Forskare, Skolan för Teknik och Hälsa, KTH), Marcus Lindahl (Univ.lektor Industriell Teknik, Institutionen för teknikvetenskaper, Uppsala Universitet), Erik Pineiro (Forskare, Skolan för Teknik och Hälsa, KTH) och Pernilla Ulfvengren (Univ.lektor, Människa-maskin interaktion, KTH).

• Fellowship-programmet. Sex nya fellows varje år som deltar i programmet. Avsikten är att var och en av fellows i varje team skall ha olika bakgrund: medicin (klinisk verksamma personer), teknik (post-docs) och management (något års erfarenhet eller post-docs).

• Projektets referensgrupp, som består av medlemmarna i forskningsgruppen, samt Li Tsai (Prof. i Ortopedi och Prefekt för CLINTEC, KI), Lars-Åke Brodin (Prof i Medicinsk teknik, Dekan för Skolan för Teknik och hälsa, KTH), Johan Permert (Prof i kirurgi, KI samt verksamhetschef för GastroCentrum Kirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset) och Jörgen Eklund (Prof. Ergonomi, KTH). Utöver dessa personer kommer gruppen även att inkludera representanter för Fellowship-programmet, medicinteknikindustrin och Stockholms Läns Landsting.

A2008-031 - 7.5 BESKRIVNING AV SAMVERKAN (1/4)

sida 27 av 40

CTMH har nära kontakter med andra aktörer i entreprenörskaps- och medicinteknikfältet. En del av dessa kommer att delta i Fellowship-programmet (KI-UBE, KTH Innovation, DS Innovation, mm). Interaktion Interaktionen mellan projektets aktörer sker på två nivåer: - Projektets referensgrupp. Gruppen inkluderar klinikernas verksamhetschefer, Fellows coacher, projektets forskningsgrupp samt representanter för SLL. - Multidisciplinära nätverk som kretsar runt konkreta kliniska behov. Nätverkets kärngrupp utgörs av Fellows, personal från berörda kliniken samt representanter för projektets forskningsgrupp. Nätverkets övriga medlemmar (andra relevanta forskare och experter) bestäms med utgångspunkt i det aktuella behovet och de betänkta lösningarna. En av de fundamentala delar av lärande och kunskapsöverföringsstrukturerna som projektet syftar till att forska om och skapa utgörs av interaktionen mellan klinikerna, forskare (så väl inom forskningsgruppen som utanför) och Fellowship-programmet. Det är också inom detta område som KI-KTH-SLL Fellowship skiljer sig mest markant från Stanfords program. Det finns därmed inga förebilder idag för hur dessa multidisciplinära nätverk bör se ut. En viktig del av arbetet inför första Fellowship-programmet (hösten 09) är att utforma en första modell av hur interaktionen skall struktureras. Målet med projektet är att utforma en interaktionsmodell som, utgående från de två nivåerna ovan, resulterar i en klinikcentrerad hållbar lärande- och innovationsstruktur. Samverkan på lokal nivå – Fellowship-programmet skapar nätverk Initiativets interaktionsfokus ligger på samverkan på den lokala (kliniken) och regionala (Stockholms Län) nivån. Utgångspunkten för den lokala samverkan (klinik, sjukhus) är KI-KTH-SLL Fellowship-programmet, som är inspirerat av Stanford Biodesign Fellowship. Fellowship är ett ettårigt program (10 månader) som varje år tar in två team av tre personer med olika bakgrund (teknik, medicin & management) som går igenom följande faser: 1. Utbildning (sept-okt). En intensiv utbildningsperiod om det svenska vårdsystemet, sjukhusorganisationen, regulatoriska och reimbursement modeller, medicinteknikbranschens förutsättningar, entreprenörskap och kreativitet. Utöver dessa kunskaper som är gemensamma för båda team kommer varje team att få undervisning i den medicinska specialiteten som är relevant för den kliniken som de kommer att vistas i. I samband med detta moment kommer fellows i kontakt med den personalen som ska möta dem under nästa fas. 2. Fältarbete på kliniken (okt-nov). Under ca två månader kommer varje team att vistas på en klinik. Under fältarbetet skall fellows identifiera och formulera klinikens behov. Behoven kan röra sig så väl om den konkreta klinikens interna verksamhet som om dess roll i vårdkedjan och interaktionen med andra kliniker. 3. Prioritering och lösning (dec-maj). Behoven som har identifierats måste prioriteras. Stanfords erfarenhet visar att varje team kan identifiera upp till 150 behov, som inte alla är lika intressanta. Antalet behov gallras ner i omgångar (från 150 till 50 till 10) och till slut väljer varje team två behov att fokusera på. De andra 8 behov från sista gallringen matas in i utbildningssystemet, t.ex. som projekt i kurser eller som examensarbete. Ambitionen är att även på denna nivå skapa tvärvetenskapliga arbetsgrupper. Nätverksskapande kommer att vara centralt under hela programmet: I Utbildningsfasen ingår det ett särskilt moment ”Nätverk” som erbjuder fellows kontakter med några av de viktigaste personer inom den regionala medicintekniska sfären. Fältarbetsfasen erbjuder även den unika möjligheter att skapa kontakter, främst inom den aktuella kliniken men även inom de


sida 28 av 40

”angränsande” klinikerna. Det är slutligen under Prioriterings- och lösningsfasen som fellows skapar behovsfokuserade multidisciplinära nätverk: det är nätverkens aggregerade kunskap som prioritering och, framförallt, lösningsförslag baseras på. Texten ovan beskriver Stanfords modell, som är utformad och optimerad för framtagning av ny medicinsk teknik. KI-KTH-SLL Fellowships tar sin utgångspunkt i denna modell; den aktuella ansökan avser att finansiera ett interaktiv forskningsprojekt som utvecklar modellen vidare. Målet är att utforma en modell som utöver utveckling av ny teknik även skapar innovations- och kunskapsöverföringsstrukturer som driver och stöder klinikens verksamhetsutveckling. Anpassning, utveckling och utvärdering av Fellowship-programmet Fellowship-programmet är en långsiktig satsning och har fått stöd och -finansiering av SLL, KI, KTH samt Näringsdepartementets Delegation för samverkan inom klinisk forskning för en första femårsetapp. Biodesigns modell har visat sig vara mycket framgångsrik på Stanford University och Stanford Hospital. Omständigheterna både i svensk vård och universitetsmiljö skiljer sig markant från dem som råder på Stanford. Där bygger modellen på att Stanford både äger och driver sjukvården samt forsningsresultat, patent och de nystartade företagen. KI-KTH-SLL Fellowship-programmet syftar till att anpassa Stanfords modell till svenska förhållanden. Dessutom ser vi en möjlighet att utveckla programmet med ett uttalat klinikperspektiv och inkludera de organisatoriska delarna av medicinsk tekniks implementering och användning. Regional samverkan Vidare avser vi i detta projekt att utveckla konceptet till att även inkludera samarbete med Landstinget. Utöver att integrera relevanta representanter från SLL i så väl Fellowship-programmet som i forskningsprojektet är ambitionen att hitta konkreta former för att använda Fellowship-programmet som ett verktyg för innovation och verksamhetsutveckling på den regionala nivån. Exakt hur detta skall gå till är vad forskningsprojektet till viss del handlar om. Utgångspunkten är att ett bredare samarbete mellan KI, KTH, SLL och andra relevanta institutioner skall utvecklas med fellows konkreta utvecklingsförslag som bas. Nationell och internationell samverkan Samverkan på nationell nivå blir först praktiskt genomförbar när initiativet kommit fram till en fungerande modell som kan anpassas till och implementeras i andra sjukhus och andra regioner. Denna vision kan dock komma att förändras under projektets gång. CTMH har etablerat ett samarbete med Stanford University som kan nyttjas inom ramen för detta forskningsprojekt. Stanford Biodesign stödjer KI-KTH-SLL programmet och har erbjudit sina kunskaper och erfarenheter för att bidra till utvecklingen av det nya programmet i Stockholm. Det är det första europeiska programmet som Biodesign samarbetar med. Resultat: Spridning & Kommersialisering

Figur 2: Resultat inom projektet erhålls på två nivåer: Fellowship-programmet (innanför

rutan) och forskningsprojektet (ovanför rutan)


sida 29 av 40

Resultat inom projektet och Fellowship-programmet erhålls på två nivåer: Fellowship-programmet: Under sin utbildning identifierar fellows kliniska behov. Dessa behov analyseras och löses antigen inom dem till ändamålet skapade nätverken eller i samverkan med andra utbildningsformer (kurser, examensarbeten, mm). Dessa lösningar kan vara av teknisk karaktär (patenteras och drivs vidare i samarbete med relevant technology transfer organisation); eller av organisatorisk karaktär (som testas och implementeras vid klinikerna och vars resultat publiceras). Projektets avsedda resultat är en modell för skapande av kunskapsöverföringsstrukturer. Modellen utvecklas allteftersom empirisk data och resultat från FP-nivån hämtas in och analyseras. Spridning till Innovationsplatsen vid Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 18 november 2008 beslutade SLL att projektet ”Innovationsplatsen vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge” skall påbörja planeringsfasen. Enligt projektdirektivet är det övergripande målet

”…att etablera en kontinuerligt utvecklande och värdeskapande vård- och innovationsmiljö. I denna miljö ska klinisk verksamhet, forskning, utbildning och näringsliv samverka med varandra i syfte att utveckla nya behandlingsformer samt att höja vårdkvaliteten. Med innovationsplatsen vill vi skapa en kreativ och innovativ arena med god arbetsmiljö och attraktionskraft. Tack vare samlokalisering med pågående vårdverksamhet gynnas teknik- och metodutveckling och gapet mellan idé, industriell kunskap och utförande minskas samtidigt som möjlighet till utveckling av kommersiella produkter och tjänster befrämjas.” (Karolinska 2008)

Budget för planeringsfasen ligger på drygt 30MSEK och planen skall presenteras den 15e jan 2010. Den skiss som finns idag presenterar ett investering i miljardklassen och inkluderar en ny operations- och interventionsbyggnad där vård samt medicinteknisk forskning och utveckling bedrivs på ett integrerat sätt. Föreliggande forskningsprojektets kommer att användas under Innovationsplatsens planerings- och utvecklingsfas och ligga till grund för hur den miljön utformas. Kontakterna mellan dessa båda projekt är väl etablerade: (1) Johan Permert är huvudprojektledare för Innovationsplatsen och medsökande här; (2) CTMH är partner i planeringen av Innovationsplatsen. Patienter/brukare Den kliniska personalen är i högsta grad involverad i projektet, de facto är deras engagemang ett absolut villkor för att uppnå projektets mål. De spelar en central roll i så väl Fellowship-programmet som i detta forskningsprojekt: Båda utgår från vid kliniken identifierade behov. Patientnyttan och -säkerhet spelar alltid en central roll i projekt vars mål är att förbättra vårdsystemet. Dock ligger fokus i detta projekt snarare på sjukhuset och sjukhuskliniken än på patienten. Genus-, jämställdhets- och mångfaldsaspekter Att sätta samman jämställdhet och genus med tekniska frågor är en utmaning. Också om forskningsområdet genus och teknik finns representerat både i Sverige och internationellt, utvecklas kunskapsområdet mycket långsamt. Forskning på området visar på flera svårigheter (Berner, 2004) som t.ex. att det som kvinnor producerat inte benämnts som tekniskt eller att kvinnor inte fått tillträde till tekniska arenor. Annan forskning visar att kvinnor har svårare att inkorporeras i de nätverk som utgör makt och inflytande (Husu 2005). Intressant att undersöka i en utveckling av ett innovationssystem gällande medisk teknik blir naturligtvis om detta mönster oreflekterat upprepas.


sida 30 av 40

7. 7.6 Definition av nyckelbegrepp

Nyckelbegrepp Behovscentrerade Multidisciplinära Nätverk. Ett delmål i Fellowship-programmet är att skapa multidisciplinära nätverk som utgår från ett konkret kliniskt behov. Behovet identifieras och formuleras av deltagarna i Fellowship-programmet (fellows) som även sätter samman ett nätverk av forskare, kliniker och näringslivsrepresentanter som tillsammans täcker alla relevanta kunskapsfält. Nätverkets initiala uppgift är att analysera behovets ekonomiska och medicinska potential samt föreslå genomförbara lösningar. Hållbara Kunskapsöverföringsstruktur. De behovscentrerade multidisciplinära nätverken som Fellowship-programmet etablerar skall förvandlas i hållbara strukturer för kunskapsöverföring mellan klinisk verksamhet och teknisk, medicinsk samt organisatorisk forskning. Med ”hållbara” menar vi att strukturerna skall (1) bestå efter Fellowship-programmet, och (2) anpassa sig till nya behov och nya villkor så väl hos kliniken som hos forksarna. Strukturerna syftar till att (1) utveckla vården genom mera effektiv och ändamålsenlig användning av medicinteknik hos sjukhuskliniken, och (2) etablera en kliniskt och medicinskt motiverad teknik- och organisationsforskning med nära koppling till den kliniska verksamheten. KI-KTH-SLL Fellowship-programmet. Ett nytt utbildnings- och innovationsprogram, inspirerat av ett program vid Stanford University, mellan Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan och Stockholm Läns Landsting som startar i Aug/Sept 2009. Programmet utgör en del av detta projekt och har finansiering (från KI, KTH, SLL samt Näringsdepartementets Delegation för samverkan inom klinisk forskning) fram till 2014. Av den finansiering är 9,6MSEK avsedda för åren 2009-2012. CTMH. Centrum för teknik i medicin och hälsa är en gemensam KTH-KI-SLL satsning för att främja medicinteknisk forskning och utveckling i Stockholmsregionen. CTMH utformar och driver KI-KTH-SLL Fellowship-programmet. Interaktiv forskning. Den interaktiva forskningsmodellen syftar till kunskapsbildning kring frågeställningar som är av gemensamt intresse för forskare och praktiker. Modellen har speciellt använts för stödja och vidareutveckla olika former av förändrings- och utvecklingsprocesser. Den bärande tanken är att kunskapsbildning sker i nära interaktion mellan forskare och deltagande praktiker, dvs. forskningen sker med praktikerna, ej på eller för (Svensson m.fl., 2002). Sociotekniskt säkerhetskritiskt system. System som karakteriseras av (1) den nära interaktionen människa-teknik-organisation, och (2) de livshotande konsekvenserna av misstag och felsteg. I dessa system hänger produktivitet, säkerhet och hållbarhet samman på starkt integrerade sätt. Teknikintensiv organisation. ”Technology-Intensive Firm” är en mångtydigt begrepp. Det används ibland istället för ”High-Tech Engineering Firms”, men i detta projekt används den för att benämna organisationer vars rutiner och verksamhet helt grundar sig på en teknologisk grund (Thamhain 2005). Sjukhuskliniker är ett bra exempel på den typen av organisationer.

A2008-031 - 7.6 DEFINITION AV NYCKELBEGREPP (1/1)

sida 31 av 40

8. CV Huvudsökande

Stockholm, fall, 2008

CURRICULUM VITAE Name: José Bertil González Guve Citizenship: Swedish and Spanish Born: September 9, 1970, Stockholm Address: Ulvsbergsv 4, 146 54 Tullinge, SWEDEN E-mail: [email protected] Tel. work: +46-8 790 97 35, Mobile: +46-70-764 9735 Current Profession Director, Centre for Technology in Medicine and Health (KTH/KI/SLL) Researcher, Industrial economics & Management, KTH

Professional Experience • Royal Institute of Technology, KTH Stockholm, Sweden, Dep. of Industrial Economics and Management Assistant Professor; Research and teaching, Manager of Masters Program, KTH responsible for contacts with the Swedish MedTech Industry • Member of the board at Skandia Fonder AB

Skandia Fonder AB is the fourth largest fund in Sweden, with approximately 46 billion SEK (5.1 billion Euro). (ongoing)

• Member of the board at Barncancerfonden financial committee (ongoing) • Co-founder, co-inventor and member of the board at AlcoStop AB (ongoing)

AlcoStop AB develops a patented high-tech implantable device for alcohol detection and control as an aid for alcoholics. (ongoing)

• Member of the board at OrionTeatern (ongoing) • Member of Advisory Board of Swedish MedTech (ongoing) • Start up and Venture Capital Consultant

1997 - ongoing, Own company with clients among VC investors and technical development start ups.

• Financial assessor at the Swedish Industrial Development Fund (Industrifonden, Stockholm) 1993 – 1997, assessing investments in high-tech, high risk projects.

• Investment Manager at LFTP (Landstingets Fond för Teknikupphandling) Regional Manager, Stockholm (appr 1997-2001)

Academic Merits • PhD: 2003, Royal Institute of Technology (KTH), Stockholm • Master of Science: 1993, (KTH), Stockholm • Business Economics: 30 credits, 1993, Stockholm University • German studies: 30 credits, 1992, Stockholm University

Languages Language Judged Level Swedish Mother Tongue Spanish Mother Tongue English Fluently written and spoken German Well written and spoken French Well spoken

A2008-031 - CV HUVUDSÖKANDE (1/2)

sida 32 av 40

Publikationslista Publicerade monografier Att bestämma sig utan grund – om omdöme och övertygelse i riskkapitalinvesteringar (2003) Doktorsavhandling, Arvinius Förlag Industriföretagets ekonomi och organisation, (1997) Medförfattare, Danielsson, A., et al, Studentlitteratur Industriföretagets ekonomi och organisation - övningsbok, (1997) Medförfattare, Danielsson, A., et al, Studentlitteratur Publicerade vetenskapliga artiklar Description and Ascription in Risk Capital – The Practice of Calculation and the Après-Coup of Judgment Special Issue of Journal of Critical Postmodern Organisation Science (TAMARA) on Space and Time (Ed. A. N. Carr & P. Hancock) (juli, 2006). Convincing attraction – the case of a risk capitalist’s judgment The Pink Machine Papers, #17 No 4 / 2004, ISSN 1650 – 4062, Stockholm, 2004 Description and Ascription in Risk Capital – The Practice of Calculation and the Après-Coup of Judgment, (juli, 2005) The Pink Machine Papers, #16 No 6 / 2004, ISSN 1250 – 4322, Stockholm, 2004 Kapitel i antologier Regler och regelföljande – att bedöma utan grund, men med fötterna på jorden (2007) i Företagsanalys i dess komplexitet, Ed. Balvinsdottir, G., Johansson, I-L., Nörreklit, H., BAS Förslag, Göteborg Judgment and confindence, (2005) i Fields of Flow, Gustafsson, C., Guillet de Monthoux, P., Sjöstrand, S-E., Judgment, aesthetics and identity, (2004) Antologi baserad på EIASM, on Aesthetics and Management, towards new Fields of Flow, Gattières, France, 2003 Publicerade artiklar i working papers: Timing, Spacing and Efficiency, González Guve, B., och Piñeiro, E., (2001), The Pink Machine Working Paper Series, nr6, 2001 Becoming organized - Attractor sinks and Emergence as latent organizing forces, González Guve, B., och Lindahl, M., (2002) SCOS, Standing Conference on Organizational Symbolism Working Paper Series, Budapest, Hungary

A2008-031 - CV HUVUDSÖKANDE (2/2)

sida 33 av 40

9. CV Medsökande ,Erik Pineiro

CV - Erik Piñeiro

1/1

Guillermo Erik Piñeiro Högberg, 28.Dec.1970 tel: + 46 8 790 4888 | email: [email protected] Murkelvägen 59, Sollentuna 19251, Sweden

Education

98-03 PhD Royal Institute of Technology (KTH), Dept of Industrial Management Dissertation: The Beauty of Code, on the aesthetic aspects of instrumental action Advisor: Claes Gustafsson

91-94 Ms. of Science in Electrical Engineering Royal Institute of Technology (KTH)

93-94 Exchange Student, Erasmus Program École nationale supérieure des télécommunications (TELECOM Paris, site de Toulouse)

88-91 Bc. of Science Universidad Politécnica de Madrid, Escuela Sup. de Ingenieros de Telecomunica-ción

Work 08- Current position: Assistant Director, Center for Technology in Medicine and Health Royal Insti-

tute of Technology & Karolinska Institutet

07-08 Visiting Researcher, Stanford University Scandinavian Consortium for Organizational Re-search Scholarships by Wenner-Gren Foundation, FAS and the Sweden-America Foundation

03-08 Assistant Professor Also May/05 - Dec/06 Director of undergraduate studies Dept. of Industrial Management, Royal Institute of Technology

98-03 Teaching Assistant and Teacher Dept. of Industrial Management, Royal Institute of Technology, Stockholm

95-98 Co-founder, Co-director Nova Notio SL (150 employees as of 2008)

Selected Publcations Piñeiro, E. & Case, P. (2008), “Outsourcing in High-Tech Corporations: Voices of Dissent, Resistance and Complicity in a Computer Programming Community.” in D. Jemielniak and J. Kociatkiewicz (eds.) Management Practices in High Tech Environments, IGI Global. Piñeiro, E. (2007), “Aesthetics at the heart of logic: On the role of beauty in computing innovation.” In C. Gustafsson, P. Guillet de Monthoux & S-E. Sjöstrand (eds.) Aesthetic leadership: Managing fields of flow in art and business, Palgrave McMillan. Case, P & Piñeiro, E. (2006), “Subversive Aspirations and Identity Work in the Narratives of a Computer Pro-gramming Community.” Human Relations, Vol. 59, No. 6, 753-782. Piñeiro, E. (2003), The Aesthetics of Code – On excellence in instrumental action, Arvinius Förlag. Fields of Flow Publication series. (Ph. D. thesis). Piñeiro, E. (2002), “Instrumentality: A note on the aesthetics of programming.” Consumption, Markets and Cul-ture, Volume 5, Number 1. Piñeiro, E. (2001), “CyberPunk Management.” In W. Smith, M. Higgins, M. Parker & G. Lightfoot (eds.) Science Fiction and Organisation, Routledge. Piñeiro, E. & Söderholm, A. (1999), “En kritisk granskning av samordning som lösning på samhällsplanerin-gens problem”, Kommunal Ekonomi och Politik, Volym 3, Nummer 3.

A2008-031 - CV MEDSÖKANDE ,ERIK PINEIRO (1/1)

sida 34 av 40

10. CV Medsökande ,Jörgen Eklund

Meritförteckning, Jörgen Eklund, 511221 Utbildningar -Civilingenjör, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg - 1976 -Skyddsingenjörsexamen ASS, Stockholm (meritvärde 40p) - 1978 -Doctor of Philosophy in Industrial Ergonomics, University of Nottingham, UK - 1986 -Docent vid Linköpings Tekniska Högskola, 1991 -Övrigt: matematik, engelska etc 73p, pedagogik, psykologi, sociologi, 45p Anställningar -Teknisk chef, Skyddsingenjör Mjölby Företagshälsovårdscentral AB 1976-1986 -Konsult, Saab-Scania Consult AB, halvtid 1986-1990 -Forskn ass/expert deltid, Linköpings Tekniska Högskola 1983-1990 -Tf professor, Industriell Arbetsvetenskap, Linköpings Tekniska Högskola 1990-1994 -Universitetslektor, Linköpings Tekniska Högskola 1994-1999 -Forskningsledare och stf chef vid CMTO, Linköpings Universitet 1995-2006 -Tf professor, Kvalitetsteknik, Linköpings Tekniska Högskola 1999-2000 -Professor, Industriell Arbetsvetenskap, Linköpings Tekniska Högskola 1999-2007 -Forskningsledare och stf chef vid HELIX, Linköpings universitet 2006- -Professor, Industriell ergonomi, KTH, 2008- Utmärkelser, utnämningar och uppdrag -Förstapristagare i Ljuskulturs pristävling "Årets Ljus 1989" -Docent vid Linköpings Tekniska Högskola 1991 -Bedömd professorskompetent 1993 -Styrelseledamot Ergonomisällskapet Sverige, Styrelseledamot Nordiska Ergonomisällskapet 1990-1994 -Best Paper Award, The International Conference on TQM and Human Factors 1999 -Ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademins framtidsstudie ”Teknisk Framsyn” 1999-2000 -Ledamot av programråd vid Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 2001-2002 -Ledamot av prioriteringskommitte, VINNOVA 2001-2005 -Ledamot av Forskningsrådet FORSS 2002-2005 och programråd AFA 2008- Pedagogisk erfarenhet -Kursansvarig, examinator och föreläsare för över tio fristående kurser inom Linköpings universitet, t ex Biomekanik, Industriell ergonomi, Ergonomi, produktivitet och kvalitet, Människan i industriell produktion, Arbetspsykologi och MTO -Kursansvarig, examinator och föreläsare vid ett stort antal kurser inom grundutbildningen (civ ing, ing, PA, YTH), Linköpings universitet -Byggt upp, ansvarig, examinator, föreläsare och handledare i magisterutbildningen i ergonomi, Linköpings Universitet -Kursansvarig, examinator och föreläsare vid ett flertal forskarutbildningskurser -Handledare för över 40 examensarbeten -Handledare för 22 doktorander, som hittills resulterat i 16 licentiat- och 6 doktorsavhandlingar Forskningsverksamhet -Projektledare för över 30 forskningsprojekt, från forskningsråd eller motsvarande -Författare till 233 publikationer, varav 48 publicerade eller inlämnade till internationella refereegranskade vetenskapliga tidskrifter. Några publikationer rörande interaktiv forskning Eklund, J. (2003) Samverkansformer mellan universitet och näringsliv – exempel och erfarenheter. Arbete,

Människa, Miljö & Nordisk ergonomi, Nr 2/2003. Rapp, C. and Eklund, J. (2002) Sustainable development of improvement activities – the long-term operation of

a suggestion scheme in a Swedish company. Total Quality Management, 13(7), 945-969. Eklund, J. (2003) An extended framework for humans, technology and organization in interaction. In H Luczak

and K J Zink (Eds), Human Factors in Organizational Design and Management VII. Re-Designing Work and Macroergonomics - Future Perspectives and Challenges. IEA Press, Santa Monica, California, pp.47-54.

Eklund, J. and Bergman, B. (eds.) (2003) Special Issue: Developing Work and Quality Improvement Strategies. AI & Society, Volume 17, Number 2.

Svensson, L., Aronsson, G., Randle, H. & Eklund, J. (2007) Hållbart arbetsliv – projekt som gästspel eller strategi i hållbar utveckling. Malmö: Gleerups.

Svensson, L., Eklund, J., Randle, H., & Aronsson, G. (2007) Interactive Research – an Attempt to Analyse two Change Programmes. International Journal of Action Research, 3(3), 250-277.

Rapp C, Eklund J. (2007) Sustainable development of a suggestion system: Factors influencing improvement activities in a confectionary company. Human Factors and Ergonomics in Manufacturing 17(1), 79-94.

A2008-031 - CV MEDSÖKANDE ,JÖRGEN EKLUND (1/1)

sida 35 av 40

11. CV Medsökande ,Lars-Åke Brodin

CV for Lars-Åke Brodin born 23 jan 1948. A. Education 1968 Med Cand Karolinska Institutet 1972 Med Lic Karolinska Institutet 1974 Licensed MD 1982 Specialist in Clinical Physiology 1990 Dr Med Sc (Ph.D.) Karolinska Institutet. 2003 Associate professor (Doc) in Medical Engeneering. Changed to Clinical Physiology 2006 Karolinska Institutet B Selected Appointments 2008 Dean, School of Technology and Health, The Royal Institute of Technology 2004 Professor in Medical Engineering (Image processing) Royal Institute of technology Stockholm. Half time and half time Researcher in cardiology at Karolinska Institutet Payed by Swedish research council with clinical work at Dept of Clinical Physiology 1996-2004. Senior physician and chief of the section for functional imaging development Clinical Physiology Huddinge University Hosp. 1993-1996 Senior physician and chief for echocardiography Dept of clinical physiology Thoracic clinics Karolinska university Hosp 1994-1996 half time research assistant at KI. C. Enrepreneurial activities Referee and editorial board member for European J of echocardiography and Scandinavian Cardiovasc J. Referee for Echocardiography, J of American College of Cardiology, J of American society of echocardiography, European heart J, Scand J Physiology and Acta anaesthesiologica Scand. Member and adviser in Cardiology for the Swedish board for Civil aviation safety board also consultant in similar questions for the Swedish Air Force. Scientific evaluater for research foundations in ELFA. Also scientific evaluator for Cardiac research in FOUU committee north 1984-1998. FOUU committee south 2003-2004. Adviser for SBU in noninvasive methods 2001-2002. Member of the stearing committee for CORTECH and also member of the board for Dept of Clinical Physiology at Huddinge 1999-2004. Faculty opponent 16 times Linköping 1, Umeå 2, Uppsala 3, Lund 2, Oslo 2, Trondheim 5, Aarhus 1, Cardiff 1 D. International partnership and relations. Member of the European working group for Echocardiography, present member of international standardisation group for tissue Doppler. Stearing member of European study for quntification of stress echo MYDISE study. Close research cooperation with VIVUS hosp in Bangalore India (since 2007 guest professor of the university of Bangalore, Wales University in Cardiff, Leuven University in Belgium, the Chinese University in Hong Kong, Aarhus University, Oslo University and NTNU Trondheim Norway. E. Network in industry. Sold patent to and permanent adviser to General Electric Ultrasound in Norway and Israel. Adviser and developer for Aloka Ultrasound Japan. Other project than obove. Adviser to S:t Jude Medical. Lecturer for Astra Sweden. Research with Novartis. Research and advice to Radii AB Sweden. F. Selected Publications. Saha S, Govind S, Netyo A, Patrianakos A, Nowak J, Brodin LA. Specle tracking derived total left ventricular rotation rate at low dose dobutamine stress during diastole allows grading of severity of ischemic myocardial dysfunction. Eur J of echocardiography 2007; 8 suppl1; 1076.

Shagaldi K, Söderqvist E, Gudmundsson P, Ostenfeldt E, Winter R, Brodin LA. Flow volume loops from three dimensionell echocardiography; Anovel technique for assessment of left ventricular function and hemodynamics. Scand Cardiocasc J; 2007;41.79.

Hashemi N, manouras A, Nowak J, Brodin LA, Winter R. Incremental value of contrast enhanced simplified 3-D echocardiography. Scand Cardiocasc J; 2007;41.86

Larsson M, Bjallmark A, Jonsson J, Lundback S, Winter S, Brodin LA. The importance of time variables for describing the mechanics of the heart in healthy individuals at different heart rates. Scand Cardiocasc J; 2007;41.100.

A2008-031 - CV MEDSÖKANDE ,LARS-ÅKE BRODIN (1/1)

sida 36 av 40

12. CV Medsökande ,Li Felländer-Tsai

Curriculum Vitae Li Felländer-Tsai Born 1965 in Stockholm, Sweden. Married, three children born 1995, 1997 and 1999 Present position: Professor and senior consultant in orthopedics at Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital. A. Education and training MD, Karolinska Institutet 1990 PhD, Karolinska Institutet 1992 Associate professor Karolinska Institutet 1996 Professor in orthopedics at Karolinska Institutet 2006 Visiting Fellow Childrens Hospital, Harvard, Boston 1996 Internship and residency in orthopedic surgery 1992-1999 Board certification in orthopedic surgery 1999 B. Appointments 2005- Chairperson, Department of Clinical Science Intervention and Technology

(CLINTEC), Karolinska Institutet C. Relevant entrepreneurial achievements: 2008- Member organizing committee Medicine Meets Virtual Reality

www.nextmed.com 2007- Chairperson organizing Tissue and Motion Research Network, Karolinska

Institutet 2007- Member steering committee Center for Technology in Medicine and Health

(CTMH) D. Research and completed graduate student supervision Numerous publications in peer reviewed international journals. PhD supervisor 5 times for graduated students at Karolinska Institutet E. Other relevant qualifications: 2001 Awarded the Pedagogic prize at Karolinska Institutet 1998 Appointed the award "The outstanding young persons of the world" in the

category academic leadership and research, Sweden F. Relevant publications Effects of Repeated CPR Training in Virtual Worlds on Medical Students’ Performance. Creutzfeldt J, Hedman L, Wallin CJ, Medin C and Felländer-Tsai L. Stud Health Technol Inform. 2008;132:89-94. Transfer of Systematic Computer Game training in Surgical Novices on Performance in Virtual Reality Image Guided Surgical Simulators. Kolga Schlickum M, Hedman L, Kjellin A, Enochsson L and Felländer-Tsai L. Stud Health Technol Inform. 2008;132:210-5. Visual working memory influences the performance in virtual image guided surgical intervention. Hedman L, Klingberg T, Enochsson L, Kjellin A and Felländer-Tsai L Surg Endosc. 2007 Nov;21(11):2044-50. Basic accreditation for invasive image guided intervention – a shift of paradigm in high technological education embedding performance criterion levels in advanced medical simulators in a modern educational curriculum. Li Felländer-Tsai, Ann Kjellin, Gunnar Ahlberg, Bo Anderberg, Lars Enochsson, Ericka Johnson, Kai Mäkinen, Pär Ström, Lars Särnå, Stig Ramel, Bo Westman, Leif Hedman and Torsten Wredmark. J Information Technology in Healthcare 2004; 3(2): 165-173. Image Guided Surgical Simulation – a Proven Improvement. Li Felländer-Tsai and Torsten Wredmark. Acta Orthop Scand, 2004 Oct;75(5):511-5.

A2008-031 - CV MEDSÖKANDE ,LI FELLÄNDER-TSAI (1/1)

sida 37 av 40

13. CV Medsökande ,Marcus Lindahl

1(1)

CURRICULUM VITAE MARCUS LINDAHL

PERSONALIA

Bengt Erik Marcus Lindahl, born April 21st, 1973 Ph.D. Industrial Economics & Management, Royal Institute of Technology, 2003 Married (Lena Lindahl, born 1973) Two children (Simon Lindahl, born 2004, Lukas Lindahl, born 2006) Uppsala University (UU) Home: Dept. Engineering Sciences Skogshill Lägerhyddsvägen 1 186 97 Brottby Box 534 Sweden 751 21 Uppsala [email protected] +46(0)8 790 76 63 +46 18 471 31 26 +46(0)70 658 78 84 CURRENT POSITION

2008 Senior Lecturer Industrial Engineering, Department of Engineering Sciences, Uppsala University SELECTED PUBLICATIONS

1. On the Physics and Economics of Renewable Electric Energy Sources – part I utilization (with Leijon, M, Skoglund, A, Waters, R & Rehn, A) (Accepted for Int Journal of Energy and Environment)

2. On the Physics and Economics of Renewable Electric Engergy Sources – part II engineering (with Skoglund, Leijon, M, Rehn, A & Waters, R) (Accepted for Int Journal of Energy and Environment)

3. Muddling and Marketing a Motor – Technology, Selling and Failure in the Marketing of Radical Innovation (with Alf Rehn) (Invited paper to Special Issue "B2B Marketing 50 Years After Lindblom, third review in progress"

4. ”Towards a theory of project failure” (with Alf Rehn) (2007) Vol.2 No.3 edition of International Journal of Management Concepts and Philosophy

5. Projekthantering – om konsten att avvika (forthcoming 2009 Santerus Förlag: Stockholm) 6. Produktion till varje pris - om planering och improvisation i anläggningsprojekt Stockholm: Arvinius

förlag 2003(Diss.) 7. Being in Technology in Feelings and Business - Essays in honour of Claes Gustafsson (Rehn & Lindahl

eds) forthcoming 2008 Stockholm: Santerus Förlag 8. The uncanny organization man – Superhero myths and contemporary management Discorse (With Alf

Rehn) in Kostera, M (ed) (2007) Organizational Olympians: Heroes and heroines of organizational myths. Palgrave McMillan.

9. Ä som i Ära med Alf Rehn (2007) i Rombach B. (red): Tidens tecken Stockholm: Santerus Förlag 10. ”Engineering Improvisation – the case of Wärtsilä” (2007) in Aesthetics & Management Sjöstrand,

Gustafsson & Guillet de Monthoux (eds.) Basingstoke: Palgrave Macmillan 11. Teknik i organisationen - Om betydelsen av objekt och materialitet för organisering i Rehn, A. &

Kärreman, D. (red.) (2006), Organisationen – teorier om ordning och oordning. Lund: Liber. 12. ”The little engine that could – on the managing qualities of technology” in Actor-Network Theory and

Organizing Czarniawska & Hernes (eds). Lund: Liber Förlag, 2005. 13. “Fields of Mud - Some notes on Mass Participant Observation” (With Gustafsson, Magnus, Karrbom

Tina, Illman, Ruth, Wikström, Kim) in Project Perspectives Wikström et al (eds) foundation for Project Research 2003

A2008-031 - CV MEDSÖKANDE ,MARCUS LINDAHL (1/1)

sida 38 av 40

14. CV Medsökande ,Mats Engwall

1

Curriculum Vitae Mats Engwall

Personliga förhållanden

Namn: Mats Åke Engwall (611017-0153) Bostad: Nyodlingsvägen 6, 16766 BROMMA, tel: 08/718 5097, fax: 08/718 31 93 Familj: Gift, två barn födda 1992 och 1994

Anställningar och uppdrag (efter grundexamen) 2008 - Kungl Tekniska Högskolan (KTH), professor i Industriell ekonomi 2006 - 2007 Handelshögskolan i Umeå, gästprofessor 2005-2008 Verket för innovationssystem (VINNOVA), chef för enheten för

Arbetslivsutveckling 2003 - 2005 HHS, tf professor (2003-05), sektionschef (2003-2004) 2002 Handelshögskolan i Umeå, gästprofessor 1999 - Institute of Management of Innovation and Technology (IMIT), research fellow (1999 -), Fenixprogrammet: forskningsledare (1999 - 2002),

platschef Fenix Stockholm (1999-2001), anställd IMIT-forskare (2002-2005). 1990-91 Stanford Graduate School of Business, gästforskare 1989-2000 Kungl Tekniska Högskolan (KTH), Industriell ekonomi & organisation,

doktorandtjänst 1989 – 1995, universitetslektor 1996-2000, proprefekt 1997, studierektor 1997-1998.

Akademisk utbildning

2002 Docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm (HHS) 1995 Teknologie doktor i industriell ekonomi & organisation, Kungl Tekniska

Högskolan KTH. 1989 Teknologie licentiat industriell ekonomi & organisation, KTH. 1987 - 88 Stockholms Universitet: enstaka kurser företagsekonomi och juridik 1987 Civilingenjör i flygteknik, KTH. Skriftlig produktion (i urval)

Engwall, Mats (red.) (2004) Produktutveckling bortom kunskapens gränser: mot en osäkerhetens grammatik, Studentlitteratur, Lund.

Zika-Wiktorsson, Annika, Per Sundgren, Mats Engwall (in press) “Project Overload: An Exploratory Study of Work and Management in Multi-Project Settings”, International Journal of Project Management (accepted for publication)

Engwall, Mats, Ragnar Kling, Andreas Werr (2005) “Models in Action: The use of Management Models in Product Development Projects”, R&D Management, 35 (4) 427-440.

Engwall, Mats & Gunnar Westling (2004) ”Peripety in an R&D Drama: Capturing a Turn Around in Projects Dynamics”, Organisation Studies, 25(9), 1557-1578

Engwall, Mats & Charlotta Svensson (2004) “Cheetah Teams in Product Development: The Most Extreme Form of Temporary Organization?”, Scandinavian Journal of Management, 20, 297-317.

Engwall, Mats & Anna Jerbrant (2003) “The Resource Allocation Syndrome, The Primary Challenge of Multi Project Management?” International Journal of Project Management, 21, 403-409.

Engwall, Mats (2003) “No Project is an Island”, Research Policy, 32, 789-808. Engwall, Mats & Charlotta Svensson (2001) ”Cheetah Teams”, Harvard Business Review,

February 2001.

A2008-031 - CV MEDSÖKANDE ,MATS ENGWALL (1/1)

sida 39 av 40

15. CV Medsökande ,Pernilla Ulfvengren

Pernilla Ulfvengren CV

Pernilla Ulfvengren Adress: Fleminggatan 99, 112 45 Stockholm Telefon:070-7870906 Född 14 maj 1968 2003 Tekn. Dr i Arbetsvetenskap, INDEK, Industrial Technology and Management, KTH 1995 Civ. Ing (maskin), KTH. 2003- Forskare och Biträdande lektor (2005) i Human Factors Engineering, KTH 1999-2000 Research appointment at NASA Ames research center, US Pågående forskning: EU –project: Human Integration into the Lifecycle of Aviation Systems, HILAS, 2005-2009. Program inom 6e ramverket. The research is a “Lean-Safe” Human Factors initiative in Aviation with 40 partners including major airlines. Research within aviation are integrated to develop a framework for collecting, integrating and analysing human factors data in relation to Safety management and process improvement and innovation. Four key concepts are developed to support the improvement process: Performance management, Risk management, Organisational learning (and continuous improvement) and Data management. Peer reviewed publikationer under senare år: Rignér J, Ulfvengren, P. (2009) Measuring safety performance – Strategic risk data (airline safety

and human factors issues). Accepterad till European Aviation Safety Seminar 2009. Ulfvengren, P. (2007) HILAS tools for continuous improvement in aviation? In proceedings of

CINet, Continuous Innovation network conference, Gothenburg, 2007. Ulfvengren, P. (2007) Study on how to increase reporting in aviation. In proceedings of Nordic

Ergonomic Society, NES 2007. Ulfvengren, P. (2007) Design of Natural Warning Sounds. ICAD Proceedings of the 13th

International Conference on Auditory Display, Montréal, Canada, June 26-29, 2007. Cahill J , Mc Donald N., Ulfvengren P, Young F., Ramos Y., Losa G. HILAS Flight Operations

Research: Development of Risk/Safety Management, Process Improvement and Task Support Tools. In D. Harris (Ed.): Engin. Psychol. and Cog. Ergonomics, HCI 2007, LNAI 4562, pp. 648–657, 2007. Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2007.

Ulfvengren, P. (2003) Design of Natural Warning Sounds in Human Machine System. Doctoral thesis, KTH, ISRN/KTH/IEO/R-03/17-SE, ISBN 91-7283-656-3.

Ulfvengren, P. (2003) Associability: A comparison of sounds in a cognitive approach to auditory alert design. Human Factors and Aviation Safety an Int. Journal, HFAS, 3 (4), 313-331.

Bokkapitel: 2008 Arbete och teknik på människans villkor, Kapitel 7, Människa-

tekniksystem, PREVENT Uppdrag: 2008- Vice ordförande i Barncancerfonden

2006-2007 Styrelsemedlem i Swedish Center of Human Factors Network Inbj. talare: 2008 SMS and organisational development in an airline, EU review

2007 ICAD Int. Conference on auditory display, guest speaker 2006 Lyssnande LUND, Ljudmiljöcentrum vid Lunds Universitet

Utmärkelser: 2008 Levipriset 2008, Innovativ undervisning av arbetsmiljöfrågor för ingenjörer

2001 Amelia Earhart Fellowship award, ZONTA International Citerad i verk: 2004 In Handbook of Warnings Ed. Wogalter, M. in chapter Auditory channel II:

Complex nonverbal auditory signals refers to Ulfvengren, P. (2004). Undervisning: Industriell arbetsvetenskap

Human factors engineering Riskhantering i komplexa tekniska system

Personligt Jag bor i Stockholm och lever med Fredrik och våra barn, Fabian och Erika. 2001 föddes vår första dotter Rebecka med cancer och jag tillbringade två år med henne tills hon avled 2003. Under åren 2004 till 2007 föddes våra andra barn och jag var inte så produktiv i forskningen denna period. Efter Rebeckas död har jag engagerat mig i ideella barncancerorganisationer och är idag Vice ordförande i Barncancerfonden som finansierar barncancerforskning för 50 miljoner om året.

A2008-031 - CV MEDSÖKANDE ,PERNILLA ULFVENGREN (1/1)

sida 40 av 40

1. application a2008-031 2009-02-17 · a2008-031 2009-02-17 1.1 huvudsökande förnamn efternamn...

Documents