1 Platsgjuten markbetong

1.1 Definitioner och egenskaper

1.1.1 Platsgjuten markbetong

Platsgjuten markbetong har många goda tekniska egenskaper som storbärförmåga och hög slitstyrka vilket ger en beläggning med lång livs-längd och litet underhållsbehov. Konstruktivt utgör betongbeläggningensamtidigt både slitlager och bundet bärlager. På grund av betongens last-fördelande förmåga kan den totala överbyggnadstjockleken göras tun-nare och därmed billigare. Betongen utförs normalt oarmerad men kanockså armeras med fibrer eller med traditionell armering. Tryckhållfast-heten bör uppgå till minst 40 MPa och betongen görs frostbeständig isalt miljö.

Platsgjuten betong kännetecknas av följande egenskaper:

� Stor bärförmåga (som är temperaturoberoende).� Hög slitstyrka.� Lång livslängd.� Minimalt underhåll och därmed låg underhållskostnad.� God beständighet mot produkter som oljor, bränslen, avisningsmedel

m fl.� En ljus yta, som kräver mindre belysning.� Estetiska möjligheter.

Figur 1.1. Platsgjuten markbetong.

Betongens lastbärande förmåga, slitstyrka och långa livslängd gör attden med fördel kan användas som beläggningsmaterial till en rad olikaytor, t ex bussterminaler (se figur 1.1), busshållplatser, vägar, flygfält,

© Cementa AB 1

hamnar och industriytor. Platsgjuten markbetong lämpar sig också tillmindre ytor, t ex garageuppfarter, refuger och cirkulationsplatser.

Förutom de tekniska fördelarna har det de senaste åren skapats estetiskaargument för markbetongbeläggningen. Platsgjuten betong är obegrän-sat formbar och ytan kan färgas, mönstras och struktureras på mångaolika sätt. Mönstrad markbetong är mycket passande för platser där manvill ha en robust, tålig och estetiskt tilltalande yta, t ex gångbanor, refu-ger, torg, garageuppfarter, parkeringsplatser, trädgårdsgångar och alta-ner. Exempel på estetiska möjligheter med platsgjuten markbetong visasi avsnitt 1.2.

1.1.2 Vältbetong

Vältbetong definieras som en oarmerad beläggning av jordfuktig betongsom packas med vibrerande vält. Dess tryckhållfasthet motsvarar minst40 MPa efter 28 dygn. Vältbetong är mycket tålig mot nötning och tungalaster samt beständig mot oljespill och de flesta kemiska ämnen. Vält-betong uppfyller generellt inte kravet på frostbeständighet i extremt saltmiljö, men har normalt en god frostbeständighet i de flesta andra mil-jöer.

Vältbetong kännetecknas av följande egenskaper:

� Stor bärförmåga (som är temperaturoberoende).� Hög slitstyrka.� Lång livslängd.� Minimalt underhåll som ger låg underhållskostnad.� God resistens mot produkter som oljor och drivmedel.

Vältbetong används främst på industriytor såväl inomhus som utomhusdär tunga belastningar eller hårt nötande redskap förekommer samt där

Figur 1.2. Vältbetong.

© Cementa ABT 2

krav på ytans jämnhet inte är för stor. Vältbetongens lastfördelande för-måga gör att den totala överbyggnadstjockleken kan göras tunnare ochdärmed billigare.

1.1.3 Cementbundet grus

Cementbundet grus (CG) är ett styvt bärlager vars främsta tekniskaegenskap är dess mycket stora böjstyvhet jämfört med bitumenbundnabärlager. Ett bärlager av CG reducerar därför i hög grad trafikspänning-arna från passerande fordon i överbyggnadens underliggande lager. Ris-ken för utmattningsskador hos beläggningar som krackelering, spår-bildning och ojämnheter framkallade genom upprepade höga trafikpå-känningar minskar således avsevärt genom ett CG-bärlager. På grund avatt cementbundet grus inte är frostbeständigt, förses det normalt med ettslitlager av asfalt eller betong (figur 1.3). CG-lagrets lastfördelande för-måga gör att den totala överbyggnadstjockleken kan göras tunnare ochdärmed billigare.

Cementbundet grus kännetecknas av följande egenskaper:

� Tillverkat under kontrollerade former av godkänd betongfabrik.� Stor böjstyvhet.� Stabilt för alla belastningstyper och oberoende av temperatur.� Minskar risken för belastningsskador på ytbeläggningen.

Av CG-bärlagrets stora böjstyvhet och stabilitet följer att materialet harrelativt låg töjbarhet � det är med andra ord förhållandevis sprött. Dettaär grundorsaken till att ett cementbundet gruslager på grund av krymp-ning och temperaturvariationer får hårfina tvärsprickor på ett ganska re-gelbundet inbördes avstånd. Sprickorna kan ibland fortsätta upp genomovanliggande asfaltbeläggning. Dess vidd uppgår efter något år vanligen

Figur 1.3. Gata med CG under asfaltslitlager.

© Cementa AB 3

1.2 Estetik och gestaltningVid gestaltning av byggnad och utemiljö är det viktigt att utgå från bådeestetiska och funktionella krav. De funktionella kraven kan uttryckas isiffror och tabeller medan de estetiska kraven är svårare att beskriva.Känslan för vad som är estetiskt och vad som ger en god upplevelse ärstarkt kopplat till individen [1]. Därför finns det inget recept för hur ellervarför en plats, en byggnad eller ett ting skall utformas på det ena ellerandra sättet. Däremot erbjuds ständigt olika alternativ, mer eller mindrelämpade för olika platser eller situationer. Betong har under lång tid ochpå alltför många platser använts på ett ur estetisk synvinkel felaktigt sätt.Det finns dock många goda exempel där betongens egenskaper i kombi-nation med ett medvetet gestaltningsgrepp gett ett mycket gott arkitekto-niskt resultat. Platsgjuten markbetong har i andra länder såsom Frank-rike, Storbritannien och USA [2] använts under många decennier och dåinte bara för sina goda funktionella egenskaper. I dessa länder harbetongytorna getts unika estetiska egenskaper och här är betongen medoch bidrar till goda helhetsupplevelser. Här tas betongens olika kvalite-ter tillvara och dess styrka, formbarhet och uttryck nyttjas på ett sätt somvi i Sverige borde ta lärdom av.

I Sverige har användningen hittills i huvudsak inneburit efterliknande avplattor eller natursten vilket (naturligtvis) är en möjlig utformning närdet gäller markbetong. Målet är att utveckla användandet. Med ökadkunskap om betongens specifika egenskaper och med öppna sinnen förnya idéer finns möjligheten att utnyttja den platsgjutna betongen helt ochfullt. Detta kan på sikt leda fram till ett �nytt formspråk� för platsgjutenbetong. För att hitta detta nya formspråk finns, till en början, mycketidéer att hämta från t ex andra europeiska länder, där platsgjuten mark-betong sedan en längre tid används för sina estetiska värden.

1.2.1 Upplevelse av betongytan

Användningen av platsgjuten markbetong öppnar nya möjligheter somskiljer sig från de traditionella sätten att använda betong på mark. Vidgestaltning med platsgjuten markbetong kan markbeläggningen ses somstora sammanhängande ytor vilket ger möjlighet att arbeta i större möns-terstrukturer. Utförandet av platsgjuten markbetong kräver ett stort kun-nande och noggrannhet hos de hantverkare som utför arbetet. För attuppnå önskat slutresultat fordras därför ett fungerande gestaltande sam-arbete mellan arkitekter och anläggare.

till någon millimeter, varefter sprickvidgningen som regel avstannar. Desprickor som uppkommit ger i praktiken normalt inte upphov till någraföljdskador.

Cementbundet grus kan användas praktiskt taget överallt där idagasfaltbundet grus (AG) används samt där man önskar en överbyggnadmed hög och bestående bärighet men av någon anledning inte vill ut-nyttja betongbeläggningens fördelar.

© Cementa AB 4

Betongens yta skapas av mönster, struktur och kulör. Gränsen mellanmönster och struktur är otydlig och sammanfaller ofta till ett. Form ochstorlek på ytor samt kombinationer med andra material spelar en stor rollvid upplevelsen av en yta. Betraktelseavstånd, hastighet, fukt/väta ochnedsmutsning är andra parametrar som påverkar upplevelsen och sommåste beaktas.

Mönster och struktur

Mönster och struktur kan skapas genom upphöjningar eller försänk-ningar i betongen, uppkomna av olika form och storlek på ballast samteventuell efterbearbetning eller i spelet mellan betongyta och fog.

Variation av ballast

Vid en frilagd betongyta (figur 1.4) utgörs strukturen av stenarnas stor-lek, form, mängd och inte minst stenens färg. Stenen kan vara stor ellerliten, kantig eller rundad, ljus eller mörk. Som komplement till stenenkan t ex krossat keramiskt material eller metall användas.

Figur 1.4. Gångväg med frilagd betongyta.

Ytbearbetning

Mönster kan appliceras på den platsgjutna betongen genom bearbetningav färsk eller hårdnad yta. Den färska ytan kan präglas med olika möns-ter (figur 1.5) och kan krattas, rollas eller borstas med distinkt struktursom resultat. En hårdnad yta kan blästras med sand eller vatten, slipaseller poleras. Med matriser stansas olika mönster in i betongens yta. Pådetta sätt fås en yta som till formen kan likna gatsten, kalkstensplattoreller praktiskt taget vad som helst. Även logotyper, hänvisningar samtsymboler kan präglas in i den platsgjutna betongytan.

© Cementa AB 5

Fogar

Betongen gjuts med fogar på lämpliga avstånd så att naturliga rörelsertas upp och eventuella sprickbildningar motverkas. Dessa fogar är till-sammans med fogarna mellan olika gjutetapper starkt mönsterskapandeoch kan med planering utnyttjas i mönsterbildande syfte (figur 1.6).Med fogarnas placering väljs storlek på mönster och beroende på derasdragning blir ytmönstret kantigt eller får en rundad form. Fogarna kanlämnas öppna eller fyllas med fogmassa. I mellanrummen mellan olikaytor går det att fälla in andra material som trä eller sten, eller vid behovdräneringsgaller. Dessa material övertar i sitt läge fogarnas funktion,samtidigt som de bidrar till spännande mönster och ytstruktur.

Figur 1.5. Ådrat golvgenom prägling.

Figur 1.6. Fogar bildar organisk yta.

© Cementa AB 6

Kulör

Betongytans kulör påverkas av ballastens och cementets färg eller pig-mentering av betongmassan samt av eventuell efterbearbetning såsomfriläggning av ballasten i ytan. Vid frilagda och slipade ytor spelar färg-spelet mellan den synliga ballasten och kombinationen av cement ochpigment en stor roll (figur 1.7). Stenarnas storlek och avståndet mellandem liksom friläggningsdjup påverkar också färgupplevelsen av ytan. Justörre friläggningsdjup, desto starkare skuggbildning.

Figur 1.7. Skiftande kulörer.

Form

Betongens styrka ligger i dess obegränsade formbarhet. Det gör den oer-hört anpassningsbar och användbar t ex i gränszoner, som mellan markoch hus, mellan gångyta och omgivande mark. Ytans form och dessmönster kan anpassas till den miljö och de förutsättningar som ges avomgivningen eller som står i kontrast till den. Med platsgjuten betongförsvinner tvånget av att tänka vinkelrätt vilket ger möjlighet till merrundade former och mönster (figur 1.8).

© Cementa AB 7

Kombinationer

Att använda betong i kombination med andra material är vid konse-kventa lösningar stimulerande och stärker ofta betongens egenvärde (fi-gur 1.9). Lätta material ges en annan karaktär ihop med betongen. I sam-spelet mellan t ex metall, glas, trä, natursten och betong uppstår nyakvaliteter. Materialen måste dock väljas noga så att de passar sammanmed betongens egenskaper.

Figur 1.8. Skate-board-grop.

Figur 1.9. Kombinationer av olika material.

1.2.2 Estetiska möjligheter

Med ledning av kategorierna ovan, som alla påverkar upplevelsen avbetongytan, följer nedan illustrerade idéer [3] och fotograferade exem-pel från Mellaneuropa [2] som visar på den platsgjutna betongens möj-ligheter i olika situationer:

© Cementa AB 8

Figur 1.10.

Att fälla in olika material i ytan (figur 1.10�11). Låt fiberoptik leda ljustill betongens yta och bilda allt från mönster till budskap.

Figur 1.12. Mönster med kvast.

Figur 1.11. Infällt material.

Regelbundnadilatations-fogar/storabetongytor

Oregelbundet utlagdanaturstenar typ granit,förhöjer kvalitetskänslanför hela den platsgjutnabetongytan

Mönster kan erhållas av efter-bearbetning på olika sätt, medolika verktyg se figur 1.12. För-slaget visar ett mönster, fantasinfår finna tillvägagångssätt ochredskap.

© Cementa AB 9

Att prägla mönster. Allt från informativa till uttrycksfulla och �skojiga�mönster (figur 1.12�14).

Ankfötter, fotspår, bilparkeringar, cykelstråk, pilar och logotyper. Föratt inte glömma alla icke efterhärmande (stenimitation), utan bara rent�betongaktiga� mönster. Allt går att trycka i betong.

Figur 1.14. Mönstervariationer.

Logotyper, hänvisningarsamt symboler kan medfördel präglas in i denplatsgjutna betongytan

Försänkt ingjutensymbol för cykelbana

Figur 1.13.

© Cementa AB 10

Att låta fogarnas form och inbördes ordning skapa ytans mönster. Attanvända betongens organiska egenskaper och t ex göra �böljande� mark(figur 1.15).

Att gjuta parkeringsplatser i stora plattor, med olika mönster och färgeller t ex gräs eller gatsten i fogarna som skiljer platserna åt, eventuelltäven med siffermarkeringar (figur 1.16�17).

Dilatationsfogarkan formas påett organiskt sätt

Utnyttja den plats-gjutna betongensmöjligheter. Undviksmåmönstrade ytoroch gjut i ställetstora enhetliga fält

Figur 1.15.

Storgatsten somdilatationsfog

P-platser somplatsgjutnabetongytor

Markeringav p-platserFigur 1.16.

Figur 1.17. Färg och mönster bildar p-rutor.

© Cementa AB 11

Grovt bearbetad betong med inslag av material på ett regelbundet elleroregelbundet sätt (figur 1.18).

Figur 1.19. Gångyta medinfällda stenar.

Att fälla in stenar eller annat material både regelbundet och oregelbundet(figur 1.19).

Figur 1.18. Variationer iytbearbetning.

© Cementa AB 12

Figur 1.20. Trafikhinder.

Att förse markytan med uppstickande, större runda stenar (figur 1.20).Utsmyckande effekt, beträdbar vid mindre stenstorlekar, avvisande vidstörre. Exempel på dekorativa, svårtillgängligare ytor, vanligare söderut(figur 1.21).

Figur 1.21. Dekorativ platt-läggning.

© Cementa AB 13

Att låta den platsgjutna betongen, i plattor eller stråk, råda över omgi-vande mark � grus, sand, gräs (även armerat), asfalt (figur 1.22).

Att fälla in funktioner såsom fundament för skyltar och master, avvatt-ningsrännor eller markbelysningar (figur 1.23�1.24).

Ingjuten mark-belysning

Öppna fogar

Betongen råderöver gruset

Grus

Figur 1.22.

Friliggande plats-gjutna betongytormed öppen �natur-fog�

Belysningspollaremed ingjutnafundament

Omgivandegräsytor

Figur 1.23.

© Cementa AB 14

Figur 1.24. Ingjutna detaljer imarkbetongen.

I anslutningar mot t ex fasad och planteringar kan man använda t exstållister, träsarger eller andra material. Den platsgjutna betongens egentjocklek kan även i sig utgöra kant mot trädgropar och dylikt (figur1.25).

Figur 1.25. Innergård i äldrebostadsområde.

© Cementa AB 15

1.3 MiljöJordens resurser är begränsade och det är därför nödvändigt för samhäl-let att såväl uttag av resurser som utsläpp till mark, luft och vatten redu-ceras till ett minimum. Därför är det viktigt att välja produkter och mate-rial som ger den lägsta totala miljöbelastningen. Genom att analyseralivscykeln för en produkt och jämföra den med andra som har sammaprestanda under brukstiden kan beställaren skaffa sig ett beslutsunderlagavseende olika alternativs miljöpåverkan.

Eftersom man inte alltid bygger för enbart funktion utan även önskar engod estetisk miljö skall även detta beaktas vid materialvalet � inte minstdå det visat sig att det vackra ofta är det hållbara. Goda estetiska ochfunktionella beläggningar lönar sig i längden såväl ekonomiskt som mil-jömässigt.

Andra faktorer värda att ta hänsyn till är bland annat olika miljöled-ningssystem, typ ISO 14000-system samt arbetsmiljö.

Cement- och betongbranschen har under en längre tid aktivt drivit ochdeltagit i många av de miljöförbättrande byggnadsrelaterade projektsom bedrivits i Sverige.

1.3.1 Betongmaterialet ur ett miljöperspektiv

Betong är ett mineraliskt material sammansatt främst av cement (tillver-kat av kalksten och lera), sten och grus samt vatten (figur 1.26). Mycketsmå mängder tillsatsmedel blandas i för att förbättra dess egenskaper ifärskt och hårdnat stadium.

Betongen får sina unika egenskaper huvudsakligen genom cementetsbindande förmåga. Samtidigt står cementtillverkningen för en stor del avden miljöpåverkan som en betongbeläggning har. Anledningen till dettaär att cementtillverkningen sker vid höga temperaturer och att själva pro-cessen innebär att koldioxid drivs ut från kalkstenen. Sintringen av denlerhaltiga kalkstenen innebär dessutom att svaveldioxid samt kväveoxi-der uppkommer. Den koldioxid som har drivits ut från kalkstenen tas påsikt åter upp av betongen. Svensktillverkat cement har länge varit i nivå

Figur 1.26. Sammansättningen av en normal markbetong.

© Cementa AB 16

med övriga Västeuropa vad det gäller miljöpåverkan. I Sverige har dockstora miljöinvesteringar gjorts löpande sedan 1996 [4] som haft stor ef-fekt på betongens totala miljöpåverkan (figur 1.27).

Använda tillsatsmedel består av ytaktiva medel som minskar den inrefriktionen i den färska betongmassan eller sådana som bildar stabila småluftporer som ger expansionsutrymme om det vatten som finns i betong-ens porer fryser till is, dvs säkerställer frostbeständigheten.

Den största delen av betongen består av grus och sten från närbelägnatäkter beroende på var i landet som betongen tillverkas. Betong kan till-verkas både med grus och med sten från naturgrusförekomster eller medballast från bergtäkter. Övergång till krossmaterial från bergtäkter sker ien ökad omfattning. När väl täktverksamheten är avslutad återställs mar-ken och tidigare �sår� i naturen läks till fullo. Såväl kalksten för cement-framställning och grus eller berg för betong är rikligt förekommandeoch i praktiken är tillgångarna obegränsade.

Mängden grus och sten i en markbetongöverbyggnad är liten eftersombärigheten är så hög att den totala överbyggnaden blir liten. Dessutombehövs inte så högvärdig ballast som för andra slitlager, respektive attmindre stenstorlek kan användas för att minimera spårbildning etc.

Själva betongblandningen i sig ger bara upphov till små miljöpåverk-ningar. Det är endast en mindre mängd energi för uppvärmning av mate-rialen vintertid, själva blandningsproceduren samt transportarbeten somär aktuella.

Björn Gillberg från Miljöcentrum har grundligt analyserat betongens to-tala miljöbelastning och sammanfattar sina synpunkter i boken Betongoch Miljö [5] . Hans slutsats är att betong kan betraktas som �Ettnaturmaterial som väl fyller sin plats i det framtida kretslopps-samhället�. Tillsatsmedel, som också analyserats, anges ofta som harm-lösa naturprodukter som binds i den hårdnade betongen.

Figur 1.27. Sedan 1996 har investeringar för ca 200 miljoner kronor gjort attmiljöpåverkan hos svensktillverkat cement nästan halverats och pågående fortsattarbete gör att ytterligare minskningar kan förväntas framöver.

© Cementa AB 17

1.3.2 Betongbeläggningars miljöpåverkan

Det verktyg som kan användas vid produktval är livscykelanalyser(LCA). Där redovisas de miljöbelastningar och resursförbrukningarsom krävs för att producera byggmaterialet, se ovan, samt själva bygg-processen tillsammans med erforderliga underhållsinsatser och de resur-ser som krävs för eventuell rivning och återvinning.

En livscykelanalys (LCA) är ett metodiskt sätt att beskriva en produkts miljöpå-verkan ”från vaggan till graven”.

Faktorer som vägs in är t ex råvaruförbrukning, emissioner, energiförbruk-ning och avfallshantering. En bedömning av miljöpåverkan görs med avse-ende på bland annat förbrukning av ändliga resurser, ekologiska effekteroch hälsoeffekter. Därefter görs en viktning med hänsyn till hur olika katego-rier av miljöpåverkan värderas av samhället.

Platsgjuten markbetong är en styv beläggning varför påkänningarna påundergrunden är låga [6]. Det gör att överbyggnaden ofta kan göras tun-nare än en flexibel beläggning med traditionell tjocklek, se figur 1.28.Vid en analys av olika materials miljöbelastning skall t ex skillnader ibehov av schaktdjup, bortforsling av schaktmassor beaktas liksom till-försel av nya jungfruliga obundna material. Dessa faktorer gör attbetongöverbyggnader innebär mindre miljöpåverkan.

Figur 1.28. Figuren visar skillnaden i överbyggnadstjocklek för betong respektiveasfalt för att samma påkänning på undergrunden skall erhållas.

Sektionsutförande

För en betongbeläggning innebär detta mindre deponerat material,mindre användning av nya material samt färre transporter. Följande ärett beräkningsexempel på hur stor besparing som en betongöverbygg-nad enligt figur 1.28 skulle ge i antalet transporter:

© Cementa AB 18

Beräkningsexempel

Anta att storleken på den yta som skall utföras är 1000 m2

� mindre schakt 0,160 m ⋅ 1000 m2 = 160 m3

� mindre mängd förstärkningslager 0,200 m ⋅ 1000 m2 = 200 m3

� ökad mängd beläggningsmaterial 0,040 m ⋅ 1000 m2 = 40 m3

� summa mindre åtgång av material vid betongalternativet 160 + 200 �40 = 320 m3.

Om varje lastbilstransport antas ta 10 m3 skulle 320 m3 innebära 32 lassmindre material att transportera.

Eftersom det finns betongfabriker på samtliga större orter blir transport-arbetet för betongmassan ofta förhållandevis litet jämfört med andra be-läggningsmaterial.

Utläggningen av betongmassan kräver små resurser i form av lågformoch vibrerande avdragsbalk eller en enkel manuell sloda om självkom-pakterande betong används. Vältbetong läggs ut med hjälp av asfaltläg-gare. Arbetsmiljön är god eftersom arbetet sker vid normala temperatu-rer utan rök, PAH, VOC etc.

En korrekt utförd betongbeläggning har lång livslängd, vilket är synner-ligen positivt ur ett LCA-perspektiv. I jämförelse med andra belägg-ningsmaterial krävs små underhållsåtgärder beroende på användnings-område och utförande.

Miljöpåverkan av motorvägsbeläggningar av både betong och asfalt un-dersöktes och avrapporterades 1996 av Statens Tekniska forsknings-central i Finland [7].

Vid en jämförelse användes tre olika metoder: Enligt två av dem är be-tong ett bättre alternativ från miljösynpunkt än asfalt, se tabell 1.1 övredelen. De miljöinvesteringar som svensk cementindustri gjort [4] sedanstudien genomfördes har inneburit att miljöpåverkan av betongbelägg-ningar minskats betydligt, se tabell 1.1 undre delen.

Tabell 1.1. Jämförelse av miljöpåverkan av en asfalt- och betongväg 1996respektive betongväg 1999. Lägst värde har minst miljöpåverkan.

Eko- Effektkate- Effektkate-knapphet gori, kort gori, lång EPS

Asfaltväg 1996 0,9 1,4 1,4 1,9 Resultat enligt VTTs studie,Betongväg 1996 1 1 1 1 viktningsfaktorer från

Nordic Guidelines 1995.

Betongväg 1996 1 1 1 1 Resultat enligt vår analys,Betongväg 1999 0,55 0,58 0,71 0,57 viktningsfaktorer från CITs

databas 2000.

En beräkning enligt CITs databas [8] av miljöpåverkan enligt Effekt-kategorimetoden (kort tidsperspektiv) för material och anläggning samtunderhåll, drift och belysning av en betongväg har gjorts. Detta harställts i relation till betydelsen av en minskad bränsleförbrukning för den

© Cementa AB 19

tunga trafiken respektive ett minskat belysningsbehov (beroende påskillnaden i ljushet hos en normal betongväg och en normal asfaltväg).

Resultaten, se figur 1.29, visar att trafiken, dvs användningen av motor-vägen, är den helt dominerande livscykelfasen och att den beläggningsom har lägst bränsleförbrukning eller är ljusast ger den miljömässigtbästa motorvägen.

Figur 1.29. Miljöpåverkan enligt Effektkategorimetoden (kort tidsperspektiv).

Vissa aspekter bör beaktas vid miljöjämförelse med andra mate-rial:

� Belysning. Betong är normalt en ljus beläggning innebärande att20�30 % lägre ljusflöde behövs och att därmed lägre energiförbruk-ning erhålls i jämförelse med andra material.

� Inherent energi. Betong innehåller ingen �inherent energi�, dvs imaterialet bunden energi som i stället skulle kunna ha annan nytto-användning.

� Underhåll. Betong är beständig mot oljor, lösningsmedel, UV-ljusosv och kräver ur den aspekten inget underhåll medan andra materialmåste ytbeläggas efter några år.

� Ogräsbekämpning. En betongbeläggning med sina få fogar hindrareffektivt uppkomst av ogräs, som annars måste bekämpas antingenmed kemiska bekämpningsmetoder eller manuellt.

� Täthet. På många platser, t ex bensinstationer, krävs en tät belägg-ning, som hindrar att föroreningar tränger ned i undergrund ochgrundvatten.

� Spårbildning. Betongbeläggningen är en styv konstruktion och nöt-ningsresistent med bra ballast. Detta minskar antalet underhållsåtgär-der och behov av nya materialskikt.

© Cementa AB 20

� Avgasutsläpp. Eftersom mängden reparationer och underhållsåtgär-der är avsevärt mindre än för andra beläggningsmaterial minskar av-gasutsläppen från bilar orsakade av trafikstörningar.

� Trafikolyckor. Eftersom mängden reparationer och underhållsåtgär-der är avsevärt mindre än för andra beläggningsmaterial minskar an-talet trafikstörningar som kan ge upphov till olyckor.

� Arbetsmiljö. Med betong sker arbetena vid normala temperaturerutan rök, PAH, VOC etc.

1.3.3 Rivning och återvinning

Betong är ett inert material som utan miljöstörningar kan återvinnas till100 %. Den krossade betongen (figur 1.30) kan användas i utfyllnad förny mark, för vägbyggnadsändamål eller som ballast i ny betong. Efter-som all betong är återvinningsbar kommer deponiskatten inte att belastabetongen vid en framtida upprivning av en betongbeläggning.

Figur 1.30. Krossning av återvunnen betong.

1.3.4 Miljöledningssystem

Den miljömedvetne beställaren bör låta utföra en noggrann miljö-värdering enligt LCA-modell. Som alternativ till detta tillhandahållerbetongtillverkaren byggvarudeklarationer [9] för enklare uppskatt-ningar och hjälper gärna till med en grundligare analys för enskilda ob-jekt. För rättvisande jämförelser skall konstruktionerna uppvisa likvär-diga prestanda under hela bruksskedet, t ex 40 år som Vägverket före-skriver. Samtliga miljöbelastningar inklusive s k inherent energi skallbelasta oljebaserade produkter och hänsyn skall tas till de ovan relate-rade skillnaderna i miljöbelastning under användningen.

© Cementa AB 21

1.4 EkonomiTraditionellt är det anläggningskostnaderna som jämförs vid val mellanolika beläggningsmaterial. Ett sådant förfarande visar inte alltid denmest ekonomiska lösningen. Det är viktigt att studera de kostnader somuppstår under konstruktionens hela livslängd för att få fram det mestekonomiska alternativet, förutsatt att det handlar om tekniskt jämförbarakonstruktioner. De kostnader som bör jämföras är förutom investerings-kostnaden även drift- och underhållskostnaderna över tiden. Belägg-ningar med platsgjuten markbetong är dyrare än traditionella asfalt-beläggningar. Betongkonstruktioner har dock längre livslängd och krä-ver inte lika mycket underhåll vilket gör denna typ av beläggning till ettintressant alternativ. En betongbeläggning har också en ljusare yta vilketger en lägre investerings- och underhållskostnad vid eventuell installa-tion av belysning.

Trafikstörningar uppstår ofta på utsatta platser där upprepade under-hållsåtgärder krävs. Trafikant- och fordonskostnaderna ökar eftersomreparationer ger sämre framkomlighet eller tvingar trafikanten till omvä-gar. Det är därför viktigt att beläggningen håller en hög standard och intebehöver underhållas ofta. Platsgjuten markbetong ger en hållbar belägg-ning med litet underhållsbehov, vilket resulterar i färre störningar ochförseningar för trafikanter. Beaktas trafikantkostnaderna ger detta stortutslag vid jämförelse av olika alternativ och ger en fördel åt den mesthållbara beläggningen.

Genom sin styrka och formbarhet klarar betongen kravet på bärighetsamtidigt som den möjliggör för landskapsarkitekter att med hjälp avmönster, färg och form skapa en tilltalande miljö utan några större kost-nadsökningar. Det kan gälla ytor i kommunala parker och torgytor.

Det finns också andra fördelar med en platsgjuten markbetong som kanvara svåra att direkt uttrycka i ekonomiska termer. Estetisk och trevligmarkmiljö för t ex företagare/butiksägare. Det är viktigt med en vackerentré för att få kunderna att vilja gå in, se figur 1.31.

Ägare av industriytor är beroende av att ytan fungerar på det sätt som vartänkt från början. Vid underhåll och reparation av ytan störs industripro-duktionen vilket innebär kostnader. Därför eftersträvas en industriytasom är hållbar, klarar tunga laster och kräver litet underhåll. Detta upp-fylls av en betongbeläggning. Betongbeläggningar är också okänsligaför olje- och bränslespill vilket är av stort intresse vid t ex uppställnings-ytor för flygplan och lastmaskiner. Dessa typer av kostnader glöms oftabort när kalkyler utförs för olika beläggningsmaterial, trots att de kan hamycket stor inverkan på totalkostnaden.

© Cementa AB 22

1.4.1 Total livslängdskostnad

För att kunna ta fram den mest kostnadseffektiva beläggningen måsteman jämföra totalkostnaden under konstruktionens hela livslängd. Enviktig faktor vid jämförelse mellan olika beläggningar är att konstruktio-nerna är tekniskt jämförbara, d v s de olika förslagen skall ha sammafunktion och tekniska livslängd i kalkylen. Som tidigare nämnts finnsdet även andra aspekter som bör värderas och ingå, även om dessa kanvara svåra att värdera. Det visar sig ofta att det kan löna sig att göra endyrare investering om man vet att underhållskostnaden blir låg och an-dra fördelar också kan bidra till en låg livslängdskostnad. Figur 1.32nedan visar en förenklad bild av hur en låg investeringskostnad inte all-tid behöver medföra en låg livslängdskostnad [10].

Figur 1.31. En ljus entréyta.

Figur 1.32. Exempel på underhållskostnadens inverkan på livstidskostnaden förtvå olika beläggningsalternativ.

© Cementa AB 23

1.5 Övriga aspekterPlatsgjutna betongbeläggningar på gator och andra ytor i tätorter gergoda möjligheter att åstadkomma en trivsam gatumiljö för både trafikan-ter och boende. Genom att variera mönster, färg och ytstruktur hos be-läggningar av platsgjuten markbetong kan bilisterna göras uppmärk-samma på t ex övergång mellan olika hastigheter, korsande gång- ochcykeltrafik, stopp för bussar och annan kollektiv trafik [11]. Genom för-ändring av stenstorleken i beläggningen kan bullernivån påverkas så attstörande ljud för boende utefter en gata eller väg minimeras. Även be-tongens ljushet har stor betydelse, såväl när det gäller möjligheten att fåstörre ljuseffekt med befintlig belysning som när det gäller möjlighetenatt minska installerad effekt.

1.5.1 Buller

Vid hastigheter upp till 30 km/h är det huvudsakligen bilarnas motorljudsom ger upphov till bullret. Det finns vid dessa hastigheter inga direktaskillnader i bullernivåer för olika beläggningsmaterial. Vid högre hastig-heter (över 40 km/h) dominerar i huvudsak bullret från det ljud somuppstår vid kontakten mellan bildäck och vägyta.

Enligt regeringens proposition 1996/97:53 anges riktvärdet för trafik-buller utomhus till 55 dBA vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnadoch 65 dBA vid befintliga miljöer. Ett lågt buller ger, förutom en bättreboendemiljö, även en tryggare och lugnare miljö för dem som vistas itrafiken, se figur 1.33.

Figur 1.33. På E6 söder Falkenberg har den maximala stenstorleken i betong-beläggningen anpassats för att ge så litet vägbuller som möjligt förbi samhällena.

Ljudnivån påverkas främst av ytans textur. Mätningar visar att ljudni-våerna ändras vid varierad ytstruktur beroende på val av stenstorlek,stenformat och ytans mönsterstruktur [12]. Genom att minska ytansmakrotextur, dvs avståndet mellan de största stenarna, kan ljudnivåerna

© Cementa AB 24

sänkas. Därför har en beläggning med mindre stenstorlek generellt lägrebullernivåer än en med större stenstorlek. Jämförande mätningar visaratt ljudnivåerna för beläggningar av asfalt eller platsgjuten betong är un-gefär desamma vid liknande ytstruktur. Genom att optimera stenmate-rialet och ytans mönster finns dock goda möjligheter att minska ljud-nivåerna för platsgjutna betongbeläggningar.

1.5.2 Belysning

En viktig del i utformningen av gatumiljön är belysningen. Mörker-trafikolyckorna utgör 1/3 av alla olyckor trots att trafiken under mörkerutgör endast drygt 1/4 av den totala trafiken [13]. En noggrant planeradutomhusbelysning höjer inte bara trafiksäkerheten utan kan också ökade estetiska värdena, användbarheten och tryggheten för dem som nytt-jar ytan. För att minska mörkret utan att behöva öka belysningsstyrkankan en övergång från mörka beläggningar till ljusare vara en lösning.Svarta och mörka beläggningar absorberar mycket ljus vilket ger krav påhög belysningsstyrka. Mer lämpligt att använda är i stället ljusa belägg-ningar. En betongbeläggning är naturligt ljus med hög ljushetsgrad.

Figur 1.34. En tunnel är ett bra exempel där det finns stora möjligheter att spara påinstallationen av belysning genom användning av betong som beläggning.

Huvuduppgiften för gatubelysningen är att i mörker skapa goda kontras-ter mellan bakgrunden och synobjekten, dvs upprätta en god synbarhets-nivå. Synbarhetsnivån påverkas i mörker av armaturens belysnings-styrka och riktning mot vägbanan, beläggningens ljushetsgrad och av-ståndet mellan armaturerna i förhållande till monteringshöjden. Med enljus beläggning skapas goda kontraster mellan bakgrunden ochsynobjekten. Användandet av ljusa beläggningar gör också att belys-ningen bättre kan anpassas till omgivande gatumiljö.

Beläggningsytans ljushet har stor betydelse inte bara för säkerheten utanäven för miljö och ekonomi. I en livscykelanalys för en vägbeläggning,exklusive trafik, utgör belysningen upp till 50 % av den totala miljöbe-

© Cementa AB 25

lastningen för vägen [14]. Med ljusare beläggning krävs mindre belys-ning och därmed åtgår mindre energi. Det finns också stora besparingaratt göra vad gäller installation och drift/underhåll av belysningsanlägg-ningar. För en kommun står gatubelysningen för drygt 1/4 av den totalakostnaden för drift- och underhåll av vägnätet.

© Cementa AB 26