Klinikrutin nr 3:11 Ansvarig: Laura Österdahl, öl Barn- och ungdomskliniken/Vaggan Neo Carina Karlsson, ssk Länssjukhuset i Kalmar Skapad/reviderad: 2011-09-08 Gäller tom: 2014-09-08

ROP Retinopathy of prematurity

Prematuritets Retinopati En sjuklig förändring av ögats näthinna som kan drabba de allra minsta underburna barnen. Vid tidig födsel är varken näthinnan eller dess blodkärl färdigutvecklade och den främre delen av näthinnan saknar ännu kärl. Först då barnet skulle varit fullgånget räknar man med att näthinnan är fullt utvecklad. Risken för ögonskador är klart relaterad till graden av underburenhet och mängden syrgas barnet erhåller. Det är därför viktigt att mäta pO2 transcutant på de barn som kräver extra syrgas, för att undvika att vi ger för mycket syrgas. ROP indelas i fem stadier (1-5) slutstadiet innebär att näthinnan är totalt avlossad. Synen går då förlorad. Man känner inte till den exakta uppkomstmekanismen. Graden av omognad hos det nyfödda barnet är idag den enda faktor man säkert vet har betydelse för uppkomsten av ROP. De allra minsta barnen löper alltså störst risk att utveckla ROP. 30-50 % av barnen med födelsevikt <1500 g har någon form av ROP. Den största delen ca 75 % av ROP förändringarna försvinner spontant. En mindre del går vidare till mer avancerad ROP (stadium 3 eller mer) som kan behöva behandling för att förhindra näthinneavlossning. DIAGNOS Alla barn födda i vecka 32 eller tidigare, FV < 1500g , andra barn med stort syrgasbehov ögonundersöks. Första undersökningen sker då barnet är fem – sex veckor gammal. Vid omogen retina kontroll varannan vecka tills retina är vasculariserad. Om ej ROP vid 40 veckors gestationsålder avslutas ROP-screeningen. Vid ROP individuellt kontrollprogram och eventuellt behandling; laserbehandling. . Inför undersökningen får barnet ögondroppar för att vidga pupillerna. Ögondroppar: Cyklopentolat 0.5 % + Fenylefrin 0.5 % En droppe, direkt från flaskan, ges i vardera öga 45 minuter och 30 minuter före planerad undersökning. Ögonläkaren använder ett instrument med en ljuskälla och en förstoringslins för att titta in genom pupillen och bedöma näthinnan. Även för tidigt födda barn utan ROP kan få syn och ögonproblem framför allt närsynthet och skelning. Därför erbjuds dessa barn ytterligare ett uppföljningsbesök vid ett års ålder. Barn som laserbehandlats eller har någon neurologisk störning kontrolleras ytterligare. Smärtlindring med napp och 30%-ig glukos vid ögonundersökningen! Endast en remiss krävs. Efter första besöket kallas patienten automatiskt. Helst till ögonmottagningen i god tid, men görs även på avdelningen.

Klinikrutin nr 3:11 Ansvarig: Carina Karlsson Barnsjuksköterska Laura Österdahl,öl Barn- och ungdomskliniken/Vaggan Neo Länssjukhuset i Kalmar Skapad/reviderad: 2011-09-08 Gäller tom: 2014-09-08

Riktlinjer för stöd vid ögonundersökning/ROP

• Rumsmiljö- Ordna en tyst, lugn miljö med dämpade röster, lugn aktivitet, låga larmsignaler som snarast åtgärdas och dämpad belysning utan direkt ljus i barnets ansikte.

• Läge- Erbjud barnet ett bekvämt och stödjande läge i ett bo eller omstoppad med en

filt med händerna fria och en stadig rulle för fötterna att ta stöd mot.

• Förberedelse- Förvissa er om att barnet är nöjt, lugnt och stabilt innan undersökningen startar och att allting som kan behövas i samband med undersökningen finns till hands.

• Stödperson- Se till att någon hela tiden finns till hands för att ge effektivt,

individualiserat stöd under hela undersökningen.

• Suga Erbjud barnet en napp att suga på före, under och efter undersökningen. Låt barnet få möjlighet att acceptera eller avböja att ta nappen Om barnet vill suga, ge lite tid för barnet att komma till ro före undersökningen. Ge gärna glucos i munnen.

• Närmande- Närma dig försiktigt och låt barnet bli bekant med din röst och beröring.

Vidrör barnets ansikte innan ögondroppar och ögonlocksretraktor appliceras.

• Undersökning Genomför undersökningen snabbt och skonsamt utan dröjsmål eller avbrott, om inte barnets tillstånd kräver det.

• Huvudstöd- Använd så lite kraft som möjligt för att hålla barnets huvud stilla. Stöd

med mjuka rullar runt huvudet. • Självreglering/ Stöd till balans- Hjälp barnet att använda sina händer som barnet vill,

tex. att gripa om dina fingrar, knäppa händerna, hålla om huvudet, beröra ansiktet eller stoppa fingrar i munnen. En del barn försöker fösa undan undersökarens hand, och det försvårar undersökningen. För att undvika detta försök hjälpa barnet att använda sina händer på annat sätt. Tala stödjande till barnet och informera samtidigt undersökaren om barnets reaktioner.

• Anpassa takten efter barnets situation- Uppmuntra undersökaren att låta barnet vila

mellan undersökningarna av vardera ögat och om det föreligger tecken på instabilitet, tex. hjärtfrekvens över 200 eller under 110 eller om syrgasmättnad under 85%. Vänta tills barnet återhämtar sig och stabiliserats innan undersökningen återupptas.

Klinikrutin nr 3:11 Ansvarig: Laura Österdahl, öl Barn- och ungdomskliniken/Vaggan Neo Carina Karlsson, ssk Länssjukhuset i Kalmar Skapad/reviderad: 2011-09-08 Gäller tom: 2014-09-08

• Syrgas- Om du tror att barnet får svårigheter behålla stabilitet, förutse då behovet av

ökad syrgastillförsel, och öka den vid undersökningens början. Styr syrgastillförseln efter behovet under undersökningen.

• Stöd efter undersökningen. Hjälp barnet till ro vid undersökningens slut, genom t.ex.

sidoläge, håll om barnet, tala lugnande. Skärma av ljus. Placera barnet om möjligt i förälderns/vårdgivarens famn. Säkerställ att någon stannar med barnet tills det har kommit till ro och är stabilt.