14 nadeau proteinkvalitet i vall - slu.se · 2017. 1. 17. · proteinkvalitet i vall elisabet...

Proteinkvalitet i vallElisabet Nadeau1,2 och Ola Hallin2

1Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara2Hushållningssällskapet Sjuhärad, Rådde Gård, Länghem

Regional Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevalla 12 januari 2017

Bakgrund och FrågorVallen är den främsta proteinkällan för idisslare.För att utnyttja proteinet i vallen rätt behöver vi tänka rätt från start och längs med hela vallfoderkedjan.

1) Ska vi öka proteinhalten i vallen genom att öka baljväxtandelen eller genom kvävegödsling?

2) Skiljer sig baljväxterna åt i proteinkvalitet?

3) Hur påverkas kvaliteten i vallproteinet under förtorkning och ensilering?

4) Kan tillsatsmedel förbättra ensilagets proteinkvalitet även när den hygieniska kvaliteten i ensilaget är god?

E. Nadeau, Regional Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevalla 12 januari 2017

Växtens ProteinfraktionerCornell Net Carbohydrate and Protein System (CNCPS)

Analyserat

Beräknat

RåproteinSant

proteinIcke protein‐N

NPN (A)Buffertolösligt

proteinBuffertlösligtprotein (B1)

ND‐olösligtprotein

ND‐lösligtprotein (B2)

AD‐olösligtprotein (C)

AD‐lösligtprotein (B3) B2 och B3 är mest värdefulla

B2 bryts ner i varierande grad i vommenB3 bryts ner långsamt i vommen och en stor del är vomstabiltKomplettera med smältbar fiber som energikällaC anses som osmältbar

A och B1 är lösliga i vommenDe kräver snabb energikälla


Proteinfraktionernas nedbrytning och passage

AB1, B2, B3, C

CMikrob protein B2

B3


Baljväxters proteinfraktionerNPN (A) och B1: vitklöver och lusern > rödklöver och käringtandLösliga i vommen, kräver snabb energi för mikrobproteinsyntes

B2: käringtand > lusern, rödklöver, vitklöverNedbrytbar i vommen, smältbar fiber för energi

B3: rödklöver > käringtand, lusern, vitklöverTill stor del vomstabil men delvis nedbrytbar i vommen

ADF-N, C: tendens till mer i rödklöverAnses som ej smältbar

Vomstabilt protein: rödklöver och käringtand > lusern och vitklöver


0

20

40

60

80

100

RödklöverTitus

LusernSW

Pondus

LusernGenoa

LusernDaphne

LusernCreno

% av Rp

AD‐olösligt protein ( C )

AD‐lösligt protein (B3)

ND‐lösligt protein (B2)

Sant lösligt protein (B1)

Icke protein N, NPN (A)

Skörd 1, 2012

ba a a a

b a a a a

ab b b b

0

20

40

60

80

100

RödklöverTitus

Lusern SWPondus

LusernGenoa

LusernDaphne

LusernCreno






Skörd 2, 2012

ba a a a

b

a a a a

a

b b b b

0

20

40

60

80

100

RödklöverTitus

LusernSW

Pondus

LusernGenoa

LusernDaphne

LusernCreno

% av Rp






Skörd 3, 2012

a a a a

c

a ab b

ab b b

b

a

b

Proteinkvalitet i lusern och rödklöver

Försök på Rådde Gård

Effekt på mjölkproduktionen

Rödklöverensilage jämfört med Lusernensilage (Broderick et al., 2001)

icke-protein kväve (NPN) smältbarhet av organisk substans och NDF

Fodereffektivitet i kg mjölk/kg ts-intag N-effektivitet i kg mjölk N / kg N-intag Mjölkurea


Effekt på mjölkproduktionen

Käringtandsensilage vs. Lusernensilage (Hymes‐Fect et al., 2013)

Mjölkavkastning och mjölkens proteinmängd Ureahalt i mjölkenKäringtand/gräsensilage vs. Vitklöver/gräsensilage (Eriksson et al., 2012)

Mjölkavkastning Mjölkens proteinmängd


KvävegödslingGer högre råproteinhalt i gräsMen kan riskera sänkning av proteinkvaliteten – många olika miljöfaktorer påverkar

Kanadensiskt försök i första skörd av timotej under två år (Tremblay et al., 2005)Ökad N-gödsling på våren från 0 till 180 kg N/ha

Grödan: WSC, buffertkapacitet och NO3-, speciellt vid tidig skörd

Ensilage: pH, NPN, lösligt N and NH3-N

Liknande resultat från Irland (Keady & O´Kiely, 1996)

Pågående försök på Rådde gård


Vallkostnad för protein från klöver eller från N-gödsling

VallbalndningGräs/klöver-andel vid skörd

TI/RK/VK40/53/7

SW 944GR/RK/VK 63/25/12

SW 944GR/RK/VK 77/16/7

Gödsling, kg 40+30+20+20 40+30+20+20 110+80+60+20Avkastning, kg ts/ha 8 320 8 780 9 400Råprotein, g/kg ts 195 168 180Vallkostnad, kr/kg ts 1,51 1,47 1,60GR = timotej (TI), eng. rajgräs, ängssvingelRK=rödklöver, VK=vitklöver

Medeltal från två vallförsök på Rådde Gård under tre vallår med 4 skördar/årFörutom förstaårsvall från ett av försöken som skördades 3 gånger.


Proteinkvalitetsförändringar under förtorkning av gräs/baljväxtvall (77 %/23 %) till 35 % ts i 23 timmar och ensilering i 125 dagar på Nötcenter Viken

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

FÄRSK GRÖNMASSA FÖRTORKADGRÖNMASSA

ENSILAGE UTANTILLSATS






C

a

b

b

b

b

a

cc

a

a% av Rp

Vomstabilt Rp, % av Rp (8% utflöde; n = 3)29,2b 35,0a 21,0c P < 0.0001

Effekt av tillsatsmedel (125 dagars lagring)

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


HOMO LAB 400 000cfu/g

SALTBASERATMEDEL 2 l/ton





Icke protein N, NPN (A)a b b

(b) (ab) (a)

% av Rp

Vomstabilt Rp, % av Rp (8% utflöde; n = 3)21,0(b) 23,3(a) 23,2(a) P = 0.060

Förtorkning och Ensilering

0

20

40

60

80

100

FÄRSK GRÖNMASSA FÖRTORKADGRÖNMASSA

ENSILAGE UTAN TILLSATS

% av råprotein





Icke protein N, NPN (A)a

b ab

c

a

c b

Förtorkning av lusern/vitklöver (85 %/ 15 %) till ca 40 % ts i ca 6 timmar i andra skörd 2012 på Rådde Gård

b

a

b

a P < 0,001


Effekt av tillsatsmedel

0

20

40

60

80

100


SYRA 4 l/ton HOMO LAB 100 000cfu/g

% av råprotein






a

(a)

ba

(b) (b)

a a b


Slutsatser1) Vallkostnaden blir lägre med protein från baljväxt än från N-gödsling – men arealbehovet kan bli större2) Baljväxterna skiljer sig åt i proteinkvalitet, vilket bör tas hänsyn till vid val av energikälla i foderstaten3) Förtorkning av grönmassa innan ensilering ökar andelen värdefullt protein för mikrobsyntesen och andelen vomstabilt protein4) Tillsatsmedel minskar proteinets nedbrytning under ensilering

E. Nadeau, Regional Växtodlings- och växtskyddskonferensi Uddevalla 12 januari 2017

14 nadeau proteinkvalitet i vall - slu.se · 2017. 1. 17. · proteinkvalitet i vall elisabet...

Documents