wtghccftgfhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1573805/fulltext02.pdf · 2021. 7. 23. ·...

$: WTghccfTgfhh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1573805/FULLTEXT02.pdf · 2021. 7. 23. · >TaW\WTghccfTgf Ekonomprogrammet 180 hp Fotboll, mer n bara en sport En kvalitativ studie om$
Kandidatuppsats Ekonomprogrammet 180 hp

Fotboll, mer än bara en sport

En kvalitativ studie om spänningen mellan sportslig ochekonomisk institutionell logik i investeringar för svenskafotbollsklubbar

Självständigt uppsatsarbete inomföretagsekonomi 15 hp

Helsingborg 2021-05-24

Daniel Sjöblom och Sebastian Tannér

Förord Det har på många sätt varit både roligt och lärorikt att skriva denna uppsats. Det har varit en resa som har blandats av både skratt och frustration. Vi upplever att det har varit en lärorik period och att vi har erhållit mycket kunskap som vi kommer att ha med oss i framtiden. Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Jan-Olof Eriksson som har stöttat oss och gett oss givande konstruktiv feedback under ansträngande perioder. Vi vill också tacka vår examinator Jonas Gabrielsson och alla studenter i vår opponeringsgrupp där vi har haft diskussioner som fört vårt arbete framåt. Vi vill särskilt tacka alla medverkande respondenter som har ställt upp på intervjuer. Ert samarbete och er kunskap har inspirerat oss och underlättat arbetsprocessen. Utan er skulle vår studie inte vara möjlig. Tack för allt! Daniel Sjöblom och Sebastian Tannér Helsingborg, maj 2021

Sammanfattning Titel: Fotboll, mer än bara en sport. Ämne och kurs: FÖ6021 Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi, inriktning verksamhetsstyrning, 15 HP. Nyckelord: Institutionell logik, sportslig logik, ekonomisk logik, fotbollsklubb och investering. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och förstå hur de sportsliga och ekonomiska logikerna tar form, samt jämföra hur spänningen påverkar investeringsbeslut i svenska elitfotbollsklubbar. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med respondenter från tre elitfotbollsklubbar i Allsvenskan och Superettan. Data insamlades även in från litteratur och vetenskapliga artiklar. Teori: Den teoretiska referensramen utgörs av teorier om institutionella logiker, spänningen mellan logikerna i fotbollsklubbar och vilka sportsliga och ekonomiska förutsättningar som svenska elitfotbollsklubbar står inför. Empiri: Studien innehåller intervjuer med fem respondenter från tre svenska elitfotbollsklubbar. Två fotbollsklubbar från Allsvenskan samt en fotbollsklubb från Superettan. Respondenterna har haft befattningen ekonomichef, sportchef eller styrelsemedlem. Slutsats: Fotbollsklubbar är komplexa organisationer där verksamheten är en ideell förening men bedrivs som ett företag. Vid investeringar uppstår en spänning mellan sportslig och ekonomisk logik. Logikerna är situationsbaserade och den logik som prioriteras skiftar beroende på den sportsliga och ekonomiska situation som fotbollsklubbarna befinner sig i. Trots att det alltid är en balansgång mellan logikerna prioriteras ofta den ekonomiska logiken på grund utav fotbollsklubbarnas ekonomiska historia. Det är vanligt att arbeta med sin ungdomsakademi, eftersom att det är både ekonomiskt försvarbart och kan generera intäkter vid en möjlig spelarförsäljning i framtiden.

Innehållsförteckning 1. Inledning 1

1.1 Problembakgrund 1 1.2 Problemdiskussion 2 1.3 Forskningsfråga 4 1.4 Syfte 4 1.5 Avgränsningar 4 1.6 Centrala begrepp 4

2. Teoretisk referensram 6 2.1 Institutionella logiker 6 2.2 Logiker i olika situationer 7 2.3 Spänning mellan logiker 7

2.3.1 Decoupling strategi 8 2.3.2 Strukturell differentieringsstrategi 9 2.3.3 Spänning mellan sportslig och ekonomisk logik 9

2.4 Prestationsmått och målsättningar 10 2.5 Investeringar i svensk elitfotboll 10 2.6 Svenska elitfotbolls organisationer 12

2.6.1 Ekonomiska förutsättningar för svenska fotbollsklubbar 12 2.6.2 Sportsliga förutsättningar för svenska fotbollsklubbar 12

2.7 Analysmodell 13 3. Metod 15

3.1 Övergripande forskningsansats 15 3.1.1 Kvalitativ metod 15 3.1.2 Deduktiv ansats 15

3.2 Litteraturgenomgång 16 3.3 Empirisk studie 17

3.3.1 Val av respondenter 17 3.3.2 Datainsamling 19 3.3.3 Dataanalys 20

3.4 Trovärdighet 21 3.5 Etiska övervägande 22

4. Tematiserad empiri 24 4.1 Förutsättningar 24

4.1.1 Fotbollsklubb 1 24

4.1.2 Fotbollsklubb 2 25 4.1.3 Fotbollsklubb 3 26 4.1.4 Likheter och skillnader mellan Fotbollsklubb 1,2 och 3 27

4.2 Sportslig logik 27 4.2.1 Fotbollsklubb 1 28 4.2.2 Fotbollsklubb 2 29 4.2.3 Fotbollsklubb 3 31 4.2.4 Likheter och skillnader mellan Fotbollsklubb 1,2 och 3 32

4.3 Ekonomisk logik 33 4.3.1 Fotbollsklubb 1 34 4.3.2 Fotbollsklubb 2 35 4.3.3 Fotbollsklubb 3 37 4.3.4 Likheter och skillnader mellan Fotbollsklubb 1,2 och 3 39

4.4 Spänning mellan logikerna i investeringsbeslut 39 4.4.1 Fotbollsklubb 1 40 4.4.2 Fotbollsklubb 2 41 4.4.3 Fotbollsklubb 3 43 4.4.4 Likheter och skillnader mellan Fotbollsklubb 1,2 och 3 45

5. Avslutande kapitel 48 5.1 Slutsatser 48 5.2 Generaliserbarheten i vårt resultat 50 5.3 Praktiska bidrag 50 5.4 Fortsatt forskning 51

Källförteckning 52 Bilagor 57

Bilaga 1. Operationaliseringsschema 57 Bilaga 2. Mail till respondenter 67 Bilaga 3. Samtyckesblankett 68 Bilaga 4. Publiksnitt i relation till tabellplacering Fotbollsklubb 1 69 Bilaga 5. Publiksnitt i relation till tabellplacering Fotbollsklubb 2 70 Bilaga 6. Publiksnitt i relation till tabellplacering Fotbollsklubb 3 70 Bilaga 7. Sponsorintäkt i relation till tabellplacering Fotbollsklubb 1 71 Bilaga 8. Sponsorintäkt i relation till tabellplacering Fotbollsklubb 2 71 Bilaga 9. Sponsorintäkt i relation till tabellplacering Fotbollsklubb 3 72

1

1. Inledning

1.1 Problembakgrund

En organisation styr sin verksamhet mot intressenters värderingar och förväntningar. Vidare bildar de olika intressenternas engagemang, något som kallas för institutionella logiker. Institutionell teori bygger på tydliggörandet och styrningen av dessa logiker (Carlsson-Wall et al., 2016). Friedland och Alford (1991) menar på att institutionell logik är de principer som formar beteendet i de olika organisatoriska fälten och dess deltagare. De olika logikerna är kopplade till organisationskultur och tillhörande praxis, vilket definierar innehållet och syftet med institutioner. De olika institutionella logikerna kopplar samman institutionerna med de handlingar som utförs och spelar en viktig roll för att förstå organisationens fält (Reay & Hinings, 2009). Organisationer med inriktning på idrottsverksamhet återfinns i hela världen. Enligt Slack (refererad i Smith & Stewart, 2010) skiljer sig ledningen av idrottsorganisationer jämfört med ledning i andra organisationer, eftersom att det även finns ett sportsligt värde i idrott och inte enbart ett ekonomiskt värde. Foster et al. (2006) menar att det finns liknande egenskaper mellan de sportsliga och ekonomiska logikerna, exempelvis värdeskapande, branding, produktinnovation och att expandera sin marknadsandel. Utöver dessa likheter är idrottsorganisationer även sportsligt fokuserade på att vinna sina matcher, vinna troféer och att skapa passion för både spelare och fans (Foster et al., 2006). En fotbollsklubb skiljer sig från andra organisationer i bemärkelsen av framgång. Fotbollsklubben har ett behov av att nå både ekonomisk, likväl som sportslig framgång. Organisationen behöver generera pengar för att hjälpa fotbollsklubben att nå ekonomisk framgång samtidigt som de bär ett stort ansvar att skydda mot de ekonomiska konsekvenserna vid eventuellt misslyckande i den sportsliga framgången (Gillet & Tennent, 2018). Fotboll är Sveriges nationalsport. Sporten är populär bland landets befolkning och år 2019 hade Sverige cirka en miljon aktiva medlemmar inom fotbollen, vilket utgör en tredjedel av alla idrottsaktiviteter i landet (Riksidrottsförbundet, 2019). Det Svenska Fotbollsförbundet (vidare kallat SvFF) har därför en viktig roll i det svenska samhället. Det övergripande målet för förbundet är att fotbollen ska förbli den ledande sporten i landet samt att hitta en balans mellan det sportsliga och ekonomiska perspektivet (Svenska fotbollsförbundet, 2021). I Sveriges två elitfotbollsligor för herrar, Allsvenskan och Superettan, ingår totalt 32 lag. I Allsvenskan som är den högsta ligan uppgick den totala nettoomsättningen i till 1.767

2

miljoner kronor år 2019. Allsvenskan bidrar med pengar till statskassan varje år, i form av skatt. År 2019 uppmättes skattesumman till 539 miljoner kronor, exkluderat klubbarnas sekundära verksamheter såsom restaurangverksamhet eller souvenirförsäljning (Ernst & Young, 2020). Utöver det ekonomiska värdet bidrar fotbollsklubbarna även till socialt värde genom samhällspåverkande aktiviteter. Enligt Svensk Elitfotboll (SEF, 2020) uppskattas de svenska elitklubbarnas sociala arbete ha genererat ett värde på flera hundra miljoner svenska kronor. Varje år förekommer två transferfönster, ett på sommaren och ett på vintern, där en svensk fotbollsklubb har möjlighet att investera och sälja spelare. Under 2019 uppgavs försäljningen av allsvenska spelare generera 269 miljoner kronor (Ernst & Young, 2020). För att försäkra sig om att de svenska fotbollsklubbarna tillhör supportrarna och inte externa investerare har Riksidrottsförbundet bildat 51-procentsregeln (Eurosport, 2021). Regeln innebär att externa investerare inte kan äga mer än 49 procent av bolaget och att medlemmarna har majoritetsägande med minst 51 procent. Det är en ständig debatt kring regelverket, och huruvida den bidrar till att svensk fotboll halkar efter sportsligt gentemot de större ligorna i Europa som besitter ett större kapital. För många svenska supportrar handlar inte fotbollen enbart om det sportsliga och ekonomiska. De lägger stor värdering i kulturen och engagemanget och är därför emot bolagisering. De fotbollsklubbar som ägs av externa ägare och aktiebolag tenderar att utnyttjas för ekonomisk vinning och fokus ligger inte lika mycket på det sportsliga (Eurosport, 2021).

1.2 Problemdiskussion

Institutionella teoretiker hävdar att organisationer är konstruerade av en dominerande institutionell logik som framträder starkare än andra logiker, där två eller flera logiker förekommer samtidigt. I dessa områden påverkas beslutsfattandet genom att problemen och lösningarna kopplas till den dominerande logiken (Reay & Hinings, 2009). Det finns andra sätt att se på institutionella logiker, istället för att se dem som rivaler och kontraproduktiva. Forskare inom området ser samarbete mellan logikerna som en viktig del av en institution. Samarbete uppkommer när olika intressenter genomför en interaktiv process där gemensamma regler, normer och strukturer är beslutsgrundande och logikerna samspelar. Det kan bidra till att intressenter med olika intressen börjar att samarbeta. Alla intressenter vill påverka så mycket som möjligt i linje med sina intressen vilket kommer att påverka och förändra de institutionella logikerna (Reay & Hinings, 2009). I en fotbollsklubb förekommer intressenter som ställer krav på det sportsliga och/eller det ekonomiska. Exempelvis så har supportrar stor passion för det sportsliga, att vinna fotbollsmatcher, samtidigt som det ekonomiska krävs för att behålla en elitlicens i enlighet med SvFF:s (2020) regelverk. Kravet medför att en fotbollsklubb innehar mer än en logik som antingen konkurrerar mot varandra eller lever i harmoni (Carlsson-Wall et al., 2016). I en organisation med flera motsättande logiker skapas institutionell komplexitet där allokeringen av resurser blir komplicerad (Amans et al., 2015). Det talas ofta om att

3

institutionella logiker varierar mellan olika arbetsområden och organisationer. Carlsson-Wall et al. (2016) föreslår att logikerna istället tar hänsyn till de situationer som kan uppstå i en organisation. Anledningen är att situationerna ligger till grund för handlingar som kan ha positiv inverkan på flera logiker. Samtidigt kan vissa situationer kräva handlingar som är i linje med endast en logik. Det finns en orsak-samband-relation mellan logikerna och antaganden att de arbetar skiftande i olika situationer (Carlsson-Wall et al., 2016). Det finns två varianter för att hantera relationer mellan logiker i olika situationer. Den första varianten bidrar till att båda logikerna gynnas av en handling medan den andra varianten endast gynnar en i den givna situationen. Sammantaget medför det att relationen mellan logikerna inte är konstant positiv eller negativ, utan varierar beroende på situation (Carlsson-Wall et al., 2016). En fotbollsklubb, där det sportsliga och ekonomiska logikerna kombineras, kan kännetecknas som en hybridorganisation. I en hybridorganisation uppstår utmaningar i styrningen då det krävs en integration av två logiker. Det krävs att sportchefen hittar en balans mellan duktiga affärsmän och duktiga fotbollsspelare samtidigt som arbetet mellan de sportsliga och ekonomiska målsättningarna överlappar varandra. Exempelvis om fotbollsklubben är placerad i toppen av tabellen medför den sportsliga framgången även ekonomiska fördelar och logikerna är i harmoni. Är fotbollsklubben placerad i mitten av tabellen och har ekonomiska problem fokuserar fotbollsklubben på kortsiktiga ekonomiska framgångar och logikerna konkurrerar mot varandra (Carlsson-Wall et al., 2016). Professionaliseringen i fotbollsklubbar bygger på hanteringen av fotbollklubbarnas stora omsättning samt olika viktiga investeringsbeslut som kan leda fotbollsklubben till sportslig framgång. Syftet med dyra spelarförvärv i en fotbollsklubb är i slutändan att maximera den sportsliga prestationen, snarare än att tjäna pengar på lång sikt. Gillet och Tennent (2018) menar att det finns en stor oro över vilka investeringar som en fotbollsklubb ska lägga resurser på, då det läggs på bekostnad av andra lika eller mer förtjänta projekt. Vid förvärv av spelare kan det uppstå en problematik mellan den ekonomiska och sportsliga logiken där sportchefen står inför kritiska beslut gällande vilken eller vilka logiker som ska tas hänsyn till (Gillet & Tennent, 2018). Framgång i fotboll är ofta kostsamt och kräver stora investeringar och löpande kostnader. Samtidigt kan det också vara väldigt lönsamt i ekonomiska termer (Carlsson-Wall et al., 2016). Fotbollsklubbar som är framgångsrika med sina sportsliga prestationer, har också ofta ekonomiska fördelar i form av prispengar, nya sponsorer och fler åskådare. Dock är sportslig framgång osäker och en framgångsrik ekonomisk fotbollsklubb behöver därför inte nödvändigtvis nå sportslig framgång. Det är komplexiteten och spänningarna mellan de två logikerna som gör att fotbollsklubbar blir särskilt intressant att studera (Carlsson-Wall et al., 2016) I tidigare forskning om institutionella logiker behandlas samverkan och konflikter mellan de olika logikerna i en fotbollsklubb. Bristen i tidigare forskning är att det inte förekommer en teori kring sportslig- och ekonomisk logik i specifika investerings situationer. En studie som beskriver, analyserar och jämför spänningen mellan två institutionella logiker i investeringsbeslut för flera fotbollsklubbar skulle underlätta det problemet som investeringsbeslut genererar. Studien riktar sig mot svenska fotbollsklubbar och deras

4

beslutsfattare som hanterar investeringar där det finns framtida ekonomiska och sportsliga betydelser.

1.3 Forskningsfråga Hur påverkar spänningen mellan sportslig och ekonomisk institutionell logik investeringsbeslut i fotbollsklubbar?

1.4 Syfte Syftet med denna studie är att beskriva och förstå hur de sportsliga och ekonomiska logikerna tar form, samt jämföra hur spänningen påverkar investeringsbeslut i svenska elitfotbollsklubbar.

1.5 Avgränsningar Sportslig och ekonomisk logik - Perspektiv I denna studie har begreppet institutionell logik avgränsats till två perspektiv, sportslig och ekonomisk logik. Eftersom att en fotbollsklubb består av ett sportsligt- och ett ekonomiskt perspektiv blir en sådan organisation unik att studera. Den sportsliga logiken inkluderar att vinna matcher och ta poäng ute på fotbollsplanen medan den ekonomiska logiken inkluderar framtida intäkter som kan hänföras till investeringar, sponsorer och biljettförsäljning. Investeringsbeslut - Aspekt Denna studie använder investeringsbeslut som en avgränsning till de sportsliga och ekonomiska perspektiven. Aspekten studeras i de beslutsfattande investeringar som en fotbollsklubb står inför vid spelarförvärv. Operativ chef och styrelse i en svensk fotbollsklubb - Nivå För att få en rättfärdigande bild över organisationen och hur de sportsliga och ekonomiska logikerna påverkar i investeringsbeslut, kommer studien att avgränsas till operativ- och styrelsenivå, då de aspekterna anses vara relevanta för att besvara forskningsfrågan.

1.6 Centrala begrepp

Institutionella logiker Institutionell logik är ett brett och komplext ämne. Det benämns ofta i ett kulturellt syfte då det inkluderar värderingar, tro och förväntningar i en organisation. Organisationer tillämpar institutionella logiker för att klargöra och utvärdera sina dagliga aktiviteter (Haveman & Gualtieri, 2017). Utöver klargörande och utvärdering används institutionella logiker till att dagligen kontrollera de olika aktiviteterna. Det kan vara allt från kontroll av flödet av uppgifter och befogenheter, olika processer, användandet av resurser eller maktfördelningen i organisationen (Haveman & Gualtieri, 2017). Institutionell logik har idag utvecklats till en allmän teoretisk referensram till verksamhetsstyrning och utforskandet av olika

5

styrningsfrågor (Damayanthi & Gooneratne, 2017). I denna uppsats studeras de sportsliga och ekonomiska logikerna i en fotbollsklubb. Fotbollsklubb En svensk fotbollsklubb definieras som en ideell förening som bedriver fotbollsverksamhet och som är medlem i SvFF (SvFF, 2020). En fotbollsklubb står inför vissa ekonomiska krav som ska uppfyllas för att de ska behålla sin elitlicens och få lov att spela elitfotboll i de två högsta herrfotbollsligorna. Fotbollsklubbar som missköter sin ekonomi riskerar att bli av med sin rättighet att kalla sig elitklubb och spela i de två svenska högsta ligorna (SvFF, 2020). Investeringar En investering definieras som en ekonomisk satsning som förväntas ge framtida avkastning (Fortnox, 2021). En fotbollsklubb står inför flera investeringsmöjligheter, likt andra organisationer. Den stora skillnaden är investeringar i form av spelarköp, vilket studeras i denna uppsats.

6

2. Teoretisk referensram

2.1 Institutionella logiker Termen Institutionell logik myntades av Friedland och Alford år 1985, i syfte att beskriva de motsägande praxis och kulturer som uppstår i olika institutioner. Friedland och Alford (1991) beskrev kapitalism, statsbyråkrati och politiskt demokrati som tre motsägande logiker som skapade politiska motstridigheter. Termen utvecklades sedan och användes för att förklara relationen mellan tre olika nivåer av analys, individuell, organisation och samhällsnivå (Friedland & Alford, 1991). Varje huvudsaklig institution där marknaden, staten, politiken, familjen och religion ingår, har en central logik. Vidare argumenteras att de institutionella logikerna på en samhällelig nivå skapar värderingar och motiverar individerna och organisationerna att agera i enlighet med dessa (Friedland & Alford, 1991). Aktieägda företag inom den privata sektorn styrs av logikerna vinstmaximering och finansiell avkastning, där den huvudsakliga inkomstkällan kommer från försäljning. Företag i den offentliga sektorn ägs istället av staten. Huvudprincipen i dessa organisationer är att erbjuda offentlig nytta, vilket finansieras genom skattemedel. Den tredje och sista sektorn tillhör de ideella och icke vinstdrivande företagen som ägs av medlemmar och styrs mot sociala och miljömässiga mål där intäkter genereras från medlemsavgifter, donationer och arv (Gillet & Tennent, 2018). Institutionella logiker definieras som socialt byggda mönster av symboler och praxis, antagande, normer, troende och regler som både individer och organisationer använder (Thornton & Ocasio, 1999). Institutionella logiker beskrivs även som ett system av kulturella beståndsdelar. Med hjälp av dessa system kommer människor, grupper och organisationer att förstå, utvärdera och organisera aktiviteter som uppstår i verksamheten (Haveman & Gualtieri 2017). Institutionella logiker förser organisatoriska principer för en bransch. De ligger till grund för de självklara regler som styr beteende och beror på den kultur och relaterad praxis som dominerar i branschen. Logikerna är en viktig teoretisk konstruktion då de förklarar kopplingar och enhetligheten. Institutionella logiker kopplar samman institutionen och handlingarna som organisationen eller branschen utför (Reay & Hinings, 2009). Organisationers institutionella komplexitet beror på branschen där organisationen är verksam. I decentraliserade branscher hanteras inte de olika logikerna på branschnivå, utan inom organisationen. I de branscher som är mindre fragmenterade och mer sammansatta, hanteras logikerna på en högre branschnivå. Exempelvis kan statliga myndigheter kommunicera med representanter från industrin för att lösa problem med kompatibiliteten mellan ekonomiska intressen och statens intresse. Användandet av organisationers logiker beror på den specifika

7

branschen och hur väl dessa logiker är inarbetade i organisationen av branschaktörer. I en given bransch kan olika organisationer uppleva olika grader av motstridiga logiker, beroende på hur logikerna är accepterade. De mer inflytelserika aktörerna kommer även att påverka vilken nivå de olika logikerna kommer att representeras (Greenwood et al., 2011).

2.2 Logiker i olika situationer

Carlsson-Wall et al. (2016) belyser att tidigare forskning hanterar variationen av hur logikerna antas i olika branscher och mellan olika organisationer, men inte hur det fungerar inom en organisation. I en organisation uppstår situationer som leder till handling. Handlingar kan gynna flera olika logiker samtidigt, men kan även gynna en logik och strida mot en annan. Spänningen eller harmonin mellan olika logiker är inte konstant, utan kan variera beroende på vilken situation som uppstår (Carlsson-Wall et al., 2016). Det finns två viktiga varianter av situationsspecifika relationer mellan logiker. Carlsson-Wall et al. (2016) tar upp exempel inom fotboll, med sportslig och ekonomisk logik. Första varianten är att en given handling är relaterad till båda logikerna, i den utsträckning att handlingen gynnar båda, ingen eller endast en logik. Det kan uppstå när en fotbollsklubb presterar bra ute på planen, vinner sina matcher och tar många poäng. I den situationen kommer det troligtvis att gynna både det sportsliga och ekonomiska, då prestationen ute på plan ofta genererar intäkter i form av ökad biljettförsäljning och souvenirförsäljning. Situationen leder till harmoni mellan logikerna. Den andra varianten är baserad på handlingar som är osäkert kopplade till minst en av logikerna. Exempelvis om organisationen vill bygga en större arena kan två tolkningar antas. Första tolkningen är att det är i linje med den sportsliga logiken då en större arena skapar en bättre stämning och inramning på matcherna och leder till ökad motivation hos spelarna. Sett till den ekonomiska logiken är det väldigt kostsamt. Den andra tolkningen är i linje med de ekonomiska perspektivet då en större arena över tid kommer generera högre intäkter i biljettförsäljning, men då måste laget prestera sportsligt för att locka åskådare. I dessa fall skapar de givna besluten olika och osäkra utfall relaterat till de olika logikerna. På en organisationsnivå kan inte de olika logikerna antas vara kompatibla eller icke kompatibla utan de baseras på olika situationer. Relationen mellan logikerna i olika situationer är antingen tydlig eller svårförståelig då det beror på hur logiken tolkas och hur konsekvenserna av handlingar hanteras (Carlsson-Wall et al., 2016).

2.3 Spänning mellan logiker Reay och Hinings (2009) beskriver att institutionell förändring innebär ett skifte från en dominant logik till en annan. Logiker som är uppbackade av mäktiga aktörer blir ofta dominanta, eftersom att handlingarna både formellt och informellt styrs genom vägledning och genom att begränsa beslutsfattare i linje till den valda logiken (Reay & Hinings, 2009). Vid introduktion av en ny logik uppkommer en rivalitet och konkurrens mellan den nya och den dominanta logiken där logikerna samexisterar tills dess att den ena logiken “vinner” eller tills det uppkommer en ny logik, i form av en hybridversion av de tidigare logikerna (Reay & Hinings, 2009).

8

En organisation som innehåller flera institutionella logiker kallas för en hybridorganisation (Gillet & Tennent, 2018). Ledningen och styrningen i hybridorganisationer kännetecknas som komplexa, då det krävs en integration av två eller flera logiker som i många fall kan vara i konflikt med varandra. Däremot i de fall en hybridorganisation fungerar väl är de nästan oslagbara eftersom att de lyckas kombinera det bästa av två världar (Penningligan, 2016). Svensson (2017) nämner att organisationer med flera institutionella logiker medför interna spänningar, som i sin tur leder till konflikter mellan beslutsfattarna som förbinder sig med de olika institutionella logikerna (Svensson, 2017). Spänningen mellan institutionella logiker beror på hur den institutionella efterfrågan och den interna konfliktsituationen inom organisationen ser ut. Där den institutionella efterfrågan refererar till olika påfrestningar som logikerna inom ett visst organisationsområde står inför (Pache & Santos, 2010). I organisationer finns det olika strategier för att hantera institutionell komplexitet. En del av strategierna visar permanent icke kompabilitet mellan logiker. De andra strategierna visar istället att icke kompabiliteten inte är permanent utan sker i olika situationer (Carlsson-Wall et al., 2019).

2.3.1 Decoupling strategi Den första strategin, så kallad decoupling, baseras på en konkurrens mellan institutionella logiker i organisationen. Med strategin stödjer organisationen symboliskt metoder som föreskrivs av en logik. I verkligheten implementeras metoder som främjas av en annan logik, bättre anpassad till organisationens mål (Pache & Santos, 2012). Exempelvis kan organisationer ge ut rapporter som signalerar en relation till flera logiker, men organisationen styrs egentligen av en annan logik. Alternativet är situationsspecifik decoupling där organisationen måste hantera en konkret institutionell efterfrågan. Organisationen skulle då symboliskt reagera i linje med efterfrågan men inte vidare ändra sitt arbetssätt. Decoupling fungerar endast om intressenternas efterfrågan kan bli tillräckligt tillfredsställd av endast symboliska gester hänförda till intressenternas logik (Carlsson-Wall et al., 2016). Ett annat viktigt antagande för att decoupling ska fungera är att samtliga medlemmar i en organisation följer samma logik och är villiga att skydda denna (Pache & Santos, 2012). Decoupling har traditionellt hänvisat till processen där organisationer separerar sina normativa strukturer från sina operativa strukturer. I dessa fall arbetar organisationerna symboliskt utåt, men arbetar inte operativt i linje med logiken. Resultatet blir att företagen skapar avstånd mellan symbolik och faktiskt beteende (Pache & Santos, 2012). Trots att decoupling leder till stor missvisning bidrar det med en ökad överlevnadsmöjlighet för en organisation, eftersom att strategin förhindrar att det uppstår konflikter mellan de konkurrerande institutionella logikerna. På så sätt fungerar det som en säkerhetsmekanism för att minimera interna hot inom organisationen (Pache & Santos, 2012).

9

Strategin rekommenderas i de fall då de institutionella logikerna konkurrerar under en kort tidsperiod. Ifall två institutionella logiker konkurrerar under en längre period uppstår problem eftersom att koalitioner som representerar de konkurrerande logikerna sannolikt kommer att dyka upp i organisationen. Då uppstår svårigheter att enas om vilken institutionell logik som bör skyddas (Pache & Santos, 2012).

2.3.2 Strukturell differentieringsstrategi Den andra strategin innefattar strategisk differentiering som även refereras till som horisontell decoupling (Berry et al., 1985). Det innebär att organisationen delas in i olika underenheter, där varje enhet kan agera i enlighet med efterfrågan på deras institutionella logik. Exempelvis om organisationen är uppdelad mellan marknadsföring/ekonomi på ena sidan och den operativa ledningen på andra sidan. I så fall skulle marknadsföring och ekonomi endast fokusera på efterfrågan på sin logik och arbeta med investeringar och budgetprocessen. Den operativa ledningen skulle arbeta verkställande med det handlingsstyrda arbetet (Berry et al., 1985). Tanken med denna strategi är att underenheterna blir uppdelade i linje med den logik som passar ändamålet och undviker situationer där två logiker konkurrerar mot varandra (Carlsson-Wall et al., 2016). Problematiken med strategin är att underenheterna fortfarande behöver interagera med varandra eftersom att de är verksamma inom samma organisation. Situationer kommer att uppstå där underenheterna blir beroende av varandra och deras handlingar kommer att påverka varandra. Under strukturell differentiering kommer det att kompromissas mellan logikerna, exempelvis vid fördelning av resurser på organisationsnivå (Carlsson-Wall et al., 2016). Strategin fungerar därför endast då varje underenhet i en organisation kan bibehålla sin egen identitet och separering (Berry et al., 1985).

2.3.3 Spänning mellan sportslig och ekonomisk logik I en idrottsförening är spänningen mellan de sportsliga och ekonomiska logikerna naturligt medfött. Beslutsfattare i dessa organisationer har det särskilt svårt att hitta en balans där båda perspektiven gynnas (Carlsson-Wall et al., 2016). Idrottens stora supporterkrets erbjuder inte bara blind och otvivelaktig lojalitet utan kan även medföra ignorans i vinstinriktade uppmaningar (Stewart & Smith, 1999). Supportrar och fotbollsklubbar kommer i de flesta fall att prioritera den sportsliga framgången, med vunna titlar, över en balansräkning. Supportrar som värdesätter den sportsliga logiken kommer också att använda den för att motarbeta fotbollsklubbens initiativ till en mer vinstinriktad styrning. Störningar mellan ekonomisk vinst och sportslig framgång är speciellt kännetecknande för fotbollsklubbar (Stewart & Smith, 1999). En stor utmaning för fotbollsklubbar är att hitta balansen mellan kommersiellt värde från deras varumärke, utan att äventyra den sportsliga integriteten. Om spänningen mellan logikerna leder till ett mer vinstdrivande fokus i syfte att säkra en större marknadsandel, kan det äventyra den sportsliga karaktären. Samtidigt kan inte en organisation överleva i dagens konkurrerande samhälle, utan att kommersialisera sig (Smith & Stewart, 2010).

10

2.4 Prestationsmått och målsättningar Organisationer använder prestationsmått som ett hjälpmedel för att hantera flera institutionella logiker. Prestationsmått hjälper organisationer att utvärdera hur företaget presterar i förhållande till sina uppsatta mål. En uppsättning av prestationsmått kan tas i beaktning med hjälp av ett fysiskt styrningsverktyg. Det kan också vara fastställt med hjälp av en öppen dialog mellan avdelningscheferna (Carlsson-Wall et al,. 2019). Vilket styrningsverktyg som används varierar beroende på organisationsnivå. På en hög organisationsnivå är ofta mått för prestation baserat på marknadsandel och/eller finansiella termer. På lägre organisationsnivå baseras prestationsmått istället på operationella termer, som är mer hanterbara lägre ner i organisationen (Merchant & Van der Stede, 2017). Spänningen mellan de sportsliga och ekonomiska logikerna leder också till komplexitet för fotbollsklubbarnas olika prestationsmått. Mätningen av prestation beror på om fotbollsklubben är vinstmaximerande, med balansräkningen i fokus, eller om det sportsliga vinst/förlust förhållandet styr verksamheten (Smith & Stewart, 2010). I slutändan är det bindande för en fotbollsklubb att betala löner till sina spelare och investera i talangutveckling och nya spelare för att uppnå sportslig framgång. Både för egen vinning men även för supportrarnas intresse av fotbollsklubben och deras efterfrågan på biljetter (Szymanski & Kuypers, 1999). Verkställandet av flera prestationsmått kan bidra till decoupling i organisationen. Prestationsmått utgör ett kommunikationsverktyg som gör det möjligt att signalera till externa och interna intressenter om vilka mål och värderingar som tas på allvar, medan ledningen faktiskt bara fokuserar på en del av dessa målsättningar. Det kan också bidra till strukturell differentieringsstrategi ifall flera prestationsmått separeras mellan olika målsättningar i olika delar av organisationen (Carlsson-Wall et al,. 2016). Organisationens mål och tillhörande strategier för att nå målen är viktiga och klargör organisationens värderingar. Målen behöver inte vara finansiella utan kan även vara icke finansiella, vilket ofta missuppfattas av vinstdrivande företag (Merchant & Van der Stede, 2017). Hur de sportsliga och ekonomiska logikerna relateras till varandra genom prestationsmått och mål skiljer sig i särskilda situationer, då de utmärks av olika prestationsnivåer som bedöms med respektive logik var för sig. Dels en sportslig prestationsnivå och dels en ekonomisk prestationsnivå. I en investeringssituation täcks inte alla möjliga kombinationer av sportslig och ekonomisk logik, utan endast det perspektiv som cheferna reflekterar över (Carlsson-Wall et al,. 2016).

2.5 Investeringar i svensk elitfotboll Fotbollsklubben arbetar med de institutionella logikerna på olika sätt, beroende på investeringsstrategi under transferfönstret (Sportskeeda, 2015). En strategi kan vara att investera i äldre spelare som är bättre än nuvarande trupp för att eventuellt öka den sportsliga

11

framgången kortsiktigt. En annan strategi kan vara att värva yngre talanger, för att i framtiden gynnas ekonomiskt vid en eventuell försäljning till en större summa (Sportskeeda, 2015). För svenska fotbollsklubbar förekommer två transferfönster, ett på sommaren och ett på vintern. Vid dessa tillfällen har fotbollsklubbarna möjlighet att investera och sälja spelare. Intäkterna för spelarförsäljning i Allsvenskan uppgick till totalt 269 miljoner kronor under 2019 (Ernst & Young, 2020). Efter att ha studerat samtliga Allsvenska lags årsredovisningar för 2019 kan en tydlig trend relaterat till spelarköp och tabellplacering utläsas (se figur 1). Malmö FF var det lag som värvade för mest pengar och är också den fotbollsklubb i Sverige som har störst ekonomiska muskler (Ernst & Young, 2020). Malmö FF värvade spelare för drygt 17,6 miljoner och slutade på en andraplats i ligan år 2019 (Malmö FF, 2020).

Figur 1. Sambandet mellan spelarköp och tabellplacering

Det finns en tydlig trend som visar på att ju högre spelaromsättning en fotbollsklubb har generellt leder till en högre tabellplacering (se figur 1). Det finns ett par fotbollsklubbar som bryter trenden, exempelvis Djurgårdens IF och Kalmar FF. Djurgårdens IF som blev svenska mästare år 2019, värvade spelare för drygt 20 procent av vad andraplacerade Malmö FF värvade för (Djurgårdens IF, 2020). Kalmar FF placerades på en fjortonde plats i tabellen trots att de värvade spelare för drygt 1 miljon mer än Djurgårdens IF (Kalmar FF, 2020). Enligt denna statistik har dyra investeringar i spelare samband till en sportslig framgång, även om det finns undantag.

12

2.6 Svenska elitfotbolls organisationer

2.6.1 Ekonomiska förutsättningar för svenska fotbollsklubbar En fotbollsklubb står inför liknande ekonomiska förutsättningar som andra organisationer, vilket kräver en finansiell stabilitet. Den institutionella efterfrågan av ekonomiska prestationer innebär allt från en balanserad budget till en låg skuldsättningsgrad, vilket också representerar den ekonomiska logiken i sammanhanget (Carlsson-Wall et al., 2016). Framgång inom det sportsliga är ofta kostsamt och kräver dyra investeringar och höga löpande utgifter i form av lönekostnader. Samtidigt är det även givande i finansiella termer. Lyckade sportsliga prestationer med vunna titlar leder till ekonomiska fördelar i prispengar samt att fler supportrar besöker matcherna. Vidare lockar sportsliga framgångar till sig nya sponsorer med bättre ekonomiska avtal som ger mer pengar till fotbollsklubbens kassa (Carlsson-Wall et al., 2016). Från ett finansiellt perspektiv har SvFF introducerat ett regelverk som säkerställer att fotbollsklubbarna i de två högsta ligorna håller en lämplig finansiell stabilitet (Carlsson-Wall et al., 2016). Regelverket bygger på att fotbollsklubbarna måste redovisa ett positivt eget kapital i sin årsrapport. Om detta inte uppnås har styrelsen fram till det andra kvartalet på sig att bygga upp en handlingsplan för hur fotbollsklubben ska bygga upp ett positivt eget kapital under året. Skulle fotbollsklubben misslyckas med att uppnå detta krav riskerar de att bli av med sin elitlicens och därav möjligheten att få spela i de två högsta ligorna. Utöver kravet på positivt eget kapital kräver SvFF även att fotbollsklubbarna kontinuerligt övervakar det egna kapitalet i balansräkningen. Understiger det hälften av aktiekapitalet ska återigen en handlingsplan sammanställas för att bygga upp det egna kapitalet (Carlsson-Wall et al., 2016). Efter säsongen 2019 var Östersund den enda fotbollsklubben i Allsvenskan med negativt eget kapital. Det medförde att Östersund fick bygga upp en handlingsplan för 2020 för att nå ett positivt eget kapital och behålla sin elitlicens (Ernst & Young, 2020).

2.6.2 Sportsliga förutsättningar för svenska fotbollsklubbar Fotbollen i Sverige består av två elitklassade ligor, Allsvenskan och Superettan. I Allsvenskan, som är Sveriges högsta liga finns det totalt 16 lag som spelar om att bli svenska mästare och därmed det bästa laget i landet (Ernst & Young, 2020). Gemensamt för båda ligorna är att lagen möts i dubbelmöten, hemma- och bortamatcher, vilket leder till totalt 30 matcher på en säsong (Svensk elitfotboll, 2021). En vinst leder till att det vinnande laget erhåller tre poäng och det förlorande laget noll poäng. Vid oavgjort erhåller båda lagen vars en poäng. Efter 30 omgångar summeras alla poäng ihop och det lag som har flest poäng i Allsvenskan blir korade till svenska mästare. Bortsett från att koras till seriesegrare finns det flera sportsliga förutsättningar som gör ligorna än mer intressanta. Beroende på tabellplacering tillkommer diverse belöningar.

13

Vinnaren av Allsvenskan får möjligheten att kvala till den ärofyllda klubblagsturneringen, Champions League, som styrs av UEFA. Där får de bästa lagen i Europa göra upp om titeln “Europas bästa klubblag”. De två lag som slutar på andra och tredjeplats i Allsvenskan får möjlighet att kvala till Europa League som är UEFA:s motsvarighet till Superettan (Svenskafans, 2002). För de två sämst placerade lagen i Allsvenskan väntar tuffa sportsliga och ekonomiska konsekvenser där de tvingas att flytta ner i seriesystemet till Superettan. De två bäst placerade lagen i Superettan tar då deras plats i Allsvenskan och får under nästkommande säsong vara med och tävla om att bli svenska mästare (Svensk elitfotboll, 2021).

2.7 Analysmodell Med utgångspunkt från tidigare forskning och de teorier som presenterats i den teoretiska referensramen har en sammanfattande analysmodell skapats (se figur 2). Analysmodellen bidrar till en visuell överblick över vilka aspekter som denna studie berör. Varje svensk fotbollsklubb har sportsliga (2.6.2) och ekonomiska (2.6.1) förutsättningar där regelverk och tabellplacering måste beaktas för att få sin elitlicens. I fotbollsklubbars investeringar kan det finnas sportsliga och/eller ekonomiska avsikter, mellan vilka spänningar kan uppstå. Beroende på hur investeringen behandlas, vilken situation fotbollsklubben befinner sig i och logikernas relation fattas ett beslut. Vidare kommer besluten att leda till sportslig framgång, ekonomisk framgång eller en hybridversion av båda logikerna. De sportsliga och ekonomiska logikerna och hur spänningen mellan logikerna påverkar beslutsfattandet är de centrala faktorerna i denna studie Syftet med denna analysmodell är att beskriva och förstå relationen mellan de ekonomiska och sportsliga logikerna och de olika spänningar som uppstår mellan logikerna i svenska fotbollsklubbar. Analysmodellen speglar bilden av olika händelseförlopp som kan tänkas uppstå vid investeringsbeslut i form av spelarförvärv. Händelseförloppet börjar till vänster i analysmodellen där de sportsliga och ekonomiska förutsättningarna i en svensk fotbollsklubb kommer att påverka vilken investering fotbollsklubben kommer att göra. Förutsättningarna för en svensk fotbollsklubb kan se olika ut både ekonomiskt och sportsligt och påverkar därför vilken logik som prioriteras. Vilken logik som kommer att prioriteras är inte givet på förhand och det kan därför uppstå spänningar mellan logikerna.

14

Figur 2. Analysmodell

15

3. Metod

3.1 Övergripande forskningsansats

3.1.1 Kvalitativ metod En samhällsvetenskaplig undersökning kan utföras med grund i två olika forskningsmetoder, kvalitativ eller kvantitativ metod (David & Sutton, 2016). Ofta handlar kvalitativ forskning om att tolka och förklara kunskap genom en induktiv ansats där fokus ligger på att samla in icke numerisk data med hjälp av intervjuer. Det vill säga mer subjektiva beskrivningar av händelser och dokument. En kvantitativ forskning har istället en deduktiv ansats, med fokus på numerisk data insamlat med hjälp av massutskick av enkäter (David & Sutton, 2016). Inom vetenskapen är subjektivitet något som människor konstruerar genom olika handlingar. Det finns inte en objektiv sanning utan flera olika tolkningar (Söderbom & Ulvenblad, 2016). Subjektivitet har således tolkningen i fokus och företag samt organisationer (fotbollsklubbar) existerar så som intressenter tolkar dem. Med denna argumentation i beaktning har vi i denna studie använt oss av en kvalitativ metod. Genom en kvalitativ studie studerade vi verkligheten genom att tolka respondenternas utsagor och hur deras befattning och samspel mellan olika arbetsroller fungerar i investeringsbeslut (Söderbom & Ulvenblad, 2016). Subjektiviteten ger oss en grund till att tolka hur organisationerna arbetar med respektive logik. Metoden bedömdes lämplig för att besvara studiens forskningsfråga och det berörda forskningsområdet bäst. Studien utfördes genom intervjuer för att vi ville skapa en djupare analys av respondenternas svar. Kvantitativa forskare kritiserar ibland kvalitativa studier för att vara för subjektiva och tolkande. De påstår att kvalitativa resultat förlitar sig på forskarens osystematiska syn på vad som är viktigt och att nära relationer uppstår mellan forskaren och respondenterna vilket påverkar resultatet (Bryman & Bell, 2017). För att undvika att studien inte blir för subjektiv har vi systematiskt tolkat och analyserat vår datainsamling. Trots att studien har ett subjektivt angreppssätt är det viktigt att inte fastna i sina förutfattade meningar och att ha ett öppet sinne för respondenternas svar. Vårt intresse för både ekonomi och fotboll ger oss ett synsätt där varken ekonomisk- eller sportslig logik främjas och vi förblir opartiska till frågeställningen.

3.1.2 Deduktiv ansats För att dra slutsatser i en empirisk studie finns det olika sätt att arbeta på, dessa benämns som ansatser i termer av deduktiv, induktiv och abduktiv ansats (Söderbom & Ulvenblad, 2016). En deduktiv ansats grundas i att forskaren utgår från vad andra teoretiker och forskare skrivit

16

och därifrån ställer frågor och formulerar hypoteser som testas i den empiriska studien (Söderbom & Ulvenblad, 2016). Denna studie har haft en deduktiv ansats som utgångspunkt, där teorier från olika vetenskapliga artiklar har bearbetats för att sedan samla in data genom kvalitativa intervjuer. Frågornas formuleringarna har grundats i de använda teorierna för att undersöka om de motsvarar vårt resultat (Söderbom & Ulvenblad, 2016). Den insamlade datan i empirin har sedan bearbetats med hjälp av en deduktiv ansats med teorin som utgångspunkt där vår analys baserades på tidigare nämnda teorier. Vi har ständigt arbetat med att försöka koppla inhämtad teori till empiri och analys. Med anledning av detta argumenterar vi för att denna studie huvudsakligen är gjord med en deduktiv forskningsansats. Då vi har ett intresse för fotboll och en viss förkunskap inom området identifierade vi tidigt en teori som vi trodde kunde appliceras på verkligheten. Eftersom vår studie utgår från teori som vi sedan har tagit i anspråk i vårt operationaliseringsschema och dataanalys så styrs empirin av våra teorier. Genom vår datainsamling har vi undersökt om och till vilken grad teorierna stämmer. Ett problem som kan uppstå vid en deduktiv ansats är att teorierna som samlas in först blir uppenbar efter insamlad empiri (Bryman & Bell, 2017). Med tanke på vår tidigare kunskap drog vi tidigt paralleller och valde våra centrala källor med en noggrannhet när teori samlats in för att motverka problemet. Vår teori består av två centrala källor. Den första är “Performance measurement systems and the enactment of different institutional logics: Insights from a football organization” av Carlsson-Wall et al. (2016). Vår andra centrala källa är “Shadow hybridity and the institutional logic of professional sport” av Gillet och Tennent (2018). Ovan nämnda teorier stödjer vår deduktiva ansats eftersom att de tillsammans kan kopplas till vår problemformulering. De hanterar idrott i allmänhet och fotboll i synnerhet tillsammans med institutionell teori och hur olika institutionella logiker konkurrerar och/eller samverkar i olika situationer. Vid konstruktion av intervjufrågor och operationaliseringsschema som styr riktningen av empiri och analys har dessa studier tagit stor plats.

3.2 Litteraturgenomgång

Litteraturstudien utfördes genom att ta del av tidigare forskning och teori i form av vetenskapliga artiklar. Grundtanken var att sammankoppla fotboll och verksamhetsstyrning, vilka blev våra två första sökord. Genom sökorden identifierade vi kandidatuppsatser på DiVA, där vi använde dels deras förslag på fortsatt forskning och dels intressanta referenser. Det bidrog till att vi smalnade av våra sökningar och sökorden blev, “Institutional logics”, “football organizations”, “business” och “sport”. De databaser som främst använts är Sciencedirect, Researchgate och ABI/INFORM. Vidare har information kring fotbollen i Sverige inhämtats från Sveriges fotbollsförbund, rapporter från revisionsbyråer, tidskrifter om fotboll och årsrapporter.

17

Inspiration har framförallt inhämtats från våra två centrala källor beträffande institutionella logiker. De har hjälpt oss att samla in och reflektera kring teori inom vårt valda ämne. Studiernas förslag på fortsatt forskning var en bidragande faktor som hjälpte oss att identifiera vår forskningslucka. Den ena studien är skriven av Carlsson-Wall et al. (2016) och handlar om institutionella logiker i en fotbollsklubb. De föreslog att framtida studier skulle undersöka huruvida institutionella logiker konkurrerar mot varandra i specifika beslutsfattande situationer. Det gav oss inspiration till att undersöka hur spänningen mellan logikerna ser ut i investeringsbeslut, när fotbollsklubbar förvärvar spelare, vilket specifikt skiljer vår studie från studien av Carlsson-Wall et al. (2016). Ytterligare en skillnad mellan vår studie och Carlsson-Wall et al. (2016) är att vår studie hanterar hur logikerna fungerar i investeringsbeslut. I Carlsson-Wall et al. (2016) studeras vilken roll prestationsmätning har för att hantera de olika logikerna. Vidare skiljer sig vår studie i den bemärkelsen att vi har valt att studera problemet i mer än en fotbollsklubb, för att kunna dra paralleller mellan flera elitklubbar i Sverige där vi kan beakta de ekonomiska och sportsliga förutsättningarna för varje fotbollsklubb. Vår tolkning är att det ger vår studie en fördel gentemot Carlsson-Wall et al. (2016) eftersom att vi undersöker problemet från flera fotbollsklubbars perspektiv och således kan identifiera likheter och skillnader mellan de svenska fotbollsklubbarna. Vi har även hämtat inspiration från Gillet och Tennent (2018). Studien behandlar hur institutionella logiker formar organisationer till hybridorganisationer. Till skillnad från Carlsson-Wall et al. (2016) hanterar studien institutionella logiker i en engelsk fotbollsklubb. Studien har gett oss inspiration till att undersöka spänningen mellan sportslig och ekonomisk logik och hur organisationsstrukturen utformas med de institutionella logikerna. Engelska elitklubbar och svenska elitklubbar skiljer sig åt ur både sportslig och ekonomisk synpunkt. Nettoomsättningen i Sveriges högsta liga, Allsvenskan, var 1.399 miljoner kronor 2020. I England var motsvarande siffra 49 725 miljoner kronor. Den genomsnittliga totala omsättningen i de Allsvenska fotbollsklubbarna var 108 miljoner jämfört med ca 2 500 miljoner i England (Statista, 2020). Sportsligt befinner sig den engelska ligan högst upp på rankingen över Europas bästa ligor, där Sverige återfinns på plats 23 (UEFA, 2021). Därför kan inte Gillet och Tennents (2018) studie appliceras direkt på svenska fotbollsklubbar, då de sportsliga och ekonomiska förutsättningarna skiljer sig väsentligt.

3.3 Empirisk studie

3.3.1 Val av respondenter I en kvalitativ studie ska urvalet av respondenterna hjälpa forskaren att söka förståelse av nyanser och bidra till att få svar på forskningsfrågan (Bryman & Bell, 2017). Populationen i denna studie är tre fotbollsklubbars olika beslutstfattare såsom ekonomichef, sportchef och styrelsemedlemmar. För att urvalet ska representera beslutsfattare i en fotbollsklubb har ett ändamålsenligt urval gjorts. Det betyder att vi medvetet har valt ut ett urval av respondenter ur en strategisk synvinkel, som vi tror bäst skulle kunna besvara den aktuella frågeställningen

18

i studien (Bryman & Bell, 2017). Syftet var att intervjua de personer som arbetar med studiens belysta ämne, är engagerade i respektive institutionell logik och som är delaktig i fotbollsklubbens investeringsbeslut. Därav ledde urvalet oss till ekonomichef, sportchef och styrelsemedlem för att få flera perspektiv av problemet. I Fotbollsklubb 2 intervjuades endast styrelseordförande, då hen har en övergripande roll för båda logikerna i investeringsbeslut. Respondenten ansåg sig vara rätt person eftersom att hen kunde besvara samtliga frågor och påstod att vi skulle fått liknande svar från andra i organisationen. Tanken bakom vårt urval var att ekonomichefen skulle företräda den ekonomiska logiken, sportchefen skulle företräda den sportsliga logiken och att styrelsemedlemmarna skulle företräda båda logikerna. Vi ville ha ett urval som representerar både sportslig och ekonomisk logik i varje fotbollsklubb. Det visade sig att befattning inte alltid var i linje med den förutfattade logiken, utan att det var arbetsuppgifterna som var den bidragande faktorn. I tabellen nedan presenteras de respondenter som deltog i studien:

Tabell 1. Respondenterna och deras huvudsakliga arbetsuppgifter

Urvalet gjordes även med beaktning på den sportsliga förutsättningen att fotbollsklubben är en elitklassad fotbollsklubb. I vårt urval av fotbollsklubbar har vi försökt att kontakta fotbollsklubbar som de senaste åtta åren haft både framgång och motgång kopplat till den ekonomiska- och sportsliga logiken. Vi har konstruerat tre diagram som visar fotbollsklubbarnas tabellplacering och eget kapital under denna tidsperiod (se figur 3). Vi kan se variationer både i eget kapital, som representerar den ekonomiska logiken, och i tabellplacering, som representerar den sportsliga logiken i alla tre fotbollsklubbar.

19

Figur 3. Tabellplacering och eget kapital de senaste åtta åren

3.3.2 Datainsamling För att besvara forskningsfrågan har vi samlat in data genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från tre elitfotbollsklubbar i Allsvenskan och Superettan. Vi har intervjuat en till två respondenter från varje fotbollsklubb. En operativt ansvarig, som ekonomichef eller sportchef, och/eller en styrelsemedlem, för att få en bredare bild av organisationens perspektiv vid spelarköp. Eftersom vårt syfte grundar sig i att beskriva, jämföra och förstå friktionen mellan sportslig och ekonomisk institutionell logik anser vi att kvalitativa intervjuer är det bäst lämpade tillvägagångssättet för vår studie. Vid utformningen av intervjufrågor har vi konstruerat ett operationaliseringsschema (se bilaga 1). Det har hjälp oss att sammankoppla intervjufrågorna med de teorier som studien berör. Vi har hämtat inspiration från tidigare uppsatser kring institutionella logiker i fotbollsklubbar och hur fotbollsklubbar hanterar sportslig och ekonomisk framgång. Därifrån omformulerades frågorna för att ta hänsyn till studiens syfte och analysmodell. I intervjufrågorna har vi inte haft några frågor där respondenten kan välja mellan polära motsatser. Det skapar djupare och mer detaljerade svar. Hade vi haft intervjufrågor med slutna svar hade det inte tillfört en tillräcklig redogörelse för vår studie (David & Sutton, 2016). För att skapa en tydlig struktur i intervjun har frågorna delats upp i fem teman, introduktion, ekonomiska/sportsliga resultat, målsättningar, köp av spelare samt tre scenarion vid förvärv/försäljning av spelare. De tre scenarierna kan appliceras likvärdigt på våra studerade fotbollsklubbar. Från Carlsson-Wall et al. (2016) studie fann vi det intressant gällande hur fotbollsklubbarna ser på förvärv av spelare beroende på tabellplacering. Det lade grunden till våra tre scenarion och hur fotbollsklubbarna resonerade kring spelarköp baserat på sportsliga resultat. Vi använde samma intervjufrågor oavsett klubbtillhörighet, mindre justeringar gjordes mellan respondenterna beroende på deras befattning. Den första kontakten med respondenterna skedde via telefonsamtal eller mail, där vi beskrev vårt ämne i syfte att se om intresse fanns (Se bilaga 2). I den andra fasen bokade vi in tid för ett möte och bifogade en samtyckesblankett, där vår hantering av respondentens personuppgifter behandlas (Se bilaga 3). I denna fasen skickade vi även ut intervjufrågorna till de respondenter som efterfrågade det. Vi bifogade våra kontaktuppgifter om det skulle

20

dyka upp några frågor kring intervjun eller vår studie. Vårt sista steg i kontakten innebar att vi skickade ut en inbjudan till de digitala mötet några dagar i förväg. På grund av Covid-19 skedde intervjuerna via det digitala kommunikationsverktyget Microsoft Teams, då vi inte hade möjlighet att personligen träffa respondenterna. Vi anser att det inte har påverkat respondenterna negativt eftersom respondenterna kunnat ha mötet på sina villkor i en miljö där de känner sig trygga. Vi har genom digitala möten inte behövt begränsa oss geografiskt inom Sverige. En annan fördel med digital intervju är att det är mindre tidskrävande och lättare att övervaka (Bryman & Bell, 2017). Intervjuerna har spelats in, efter respondenternas godkännande. Det har underlättat vår delaktighet i intervjun och öppnat upp för potentiella följdfrågor, då vi inte behövt fokusera på att anteckna intervjusvaren. Följdfrågor öppnar upp för respondenterna att utveckla sina åsikter. Den vanligaste följdfrågan vi ställde under intervjuerna var i samband med att respondenterna svarade på hur deras befattning hanterar olika beslut. Vi försökte få en bild av hur respondenterna såg på de andra arbetsrollerna samt hur samarbetet mellan de olika avdelningarna såg ut. Det gav oss information om hur respondenterna arbetar med logikerna och hur de anser att resten av verksamheten arbetar med respektive logik. De inspelade intervjuerna underlättade våra reflektioner kring respondentens svar, då det gav oss möjlighet att uppmärksamma tonläge. Det bidrar till att reflektionen inte bara innefattar vad respondenten svarade utan även hur respondenten svarade (Bryman & Bell, 2017). Semistrukturerade intervjuer blir därför mer flexibla och ger större utrymme till att hitta en förståelse för respondenternas åsikter kring vårt problem (Miles & Gilbert, 2005). Eftersom att intervjuerna var inspelade kunde vi i efterhand använda oss av exakta citat för att få en mer levande text i empirikapitlet (Söderbom & Ulvenblad, 2016). Efter varje intervju transkriberades samtalet med hjälp av inspelningarna. Bryman och Bell (2017) skriver att transkribering leder till vissa problem för kvalitativa studier, i den bemärkelsen att det är tidskrävande. Vi försökte genomföra transkriberingen med en noggrannhet och precision. För att säkerställa att transkriberingen var korrekt skickades en kopia till varje enskild respondent för ett godkännande, innan vi gick vidare i analysarbetet. Fördelen med arbetssättet var att det underlättade vårt arbete i empiri och analys (Bryman & Bell, 2017).

3.3.3 Dataanalys Kvalitativ data utmärker sig genom data där betydelsefull information kan hämtas ur innehållet. Processen innehåller fastställandet eller frånvaron av mönster i innehållet som kan bestå av teman, meningar eller ideér. Efter vår insamlade empiri har vi transkriberat intervjuerna och sedan kodat innehållet, vilket kan anses vara den viktigaste delen i analysprocessen (David & Sutton, 2016). Kodning innebär att empirins olika stycken delas in i teman beroende på vad innehållet uttrycker (Bryman & Bell, 2017). Empirin delades in i tre olika teman som hela studien

21

baserats på, sportslig logik, ekonomisk logik och spänningar mellan sportslig och ekonomisk logik i investeringsbeslut. Innehållet som uttrycker ett arbetssätt som tydligt följer den sportsliga logiken kodades med blå färg. Ett arbetssätt som följer den ekonomiska logiken kodades med grönt och arbetssätt där spänningar mellan logikerna identifierades kodades med rött. De olika delarna av innehållet som kodas belyser, beroende på färg, likheter och skillnader. Med hjälp av kodningen blir innehållet enklare att reducera, hantera och identifiera de delar av innehållet som är centralt och intressant (David & Sutton, 2016). Kodningen har hjälpt oss att hitta intressanta mönster mellan respondenternas svar och förenklat analysen kring vad respondenten uttryckt och vilken logik som är dominant i de olika situationerna. En nackdel som kan uppstå vid kodning är att forskaren tappar helhetsbilden av vad respondenten har sagt (Bryman & Bell, 2017). För att motverka det har vi noggrant läst igenom den transkriberade datan kontinuerligt för att säkerställa att kodningen är korrekt och att vi inte missat helheten av respondenternas svar.

3.4 Trovärdighet Reliabilitet och validitet är två viktiga kriterier som återkommande fastställer och bedömer kvaliteten på forskning för den kvalitativa forskaren (Bryman & Bell, 2017). Vi kommer därför i detta avsnitt genomgående återkoppla till dessa två begrepp för att beskriva trovärdigheten i denna studien. Validitet grundar sig i huruvida forskaren håller sig till det studerade ämnet genom att observera, identifiera och mäta den problemställning som forskaren påstår sig studera (Bryman & Bell, 2017). Validitet kan delas upp i två olika kategorier, intern och extern validitet. Den interna validiteten handlar om huruvida god matchningen mellan forskarens observationer och de teoretiska idéerna utvecklas. Experter hävdar att intern validitet är en styrka av kvalitativ forskning eftersom det långvariga och detaljerade deltagandet i en organisation gör det möjligt för forskaren att säkerställa en hög grad av trovärdighet mellan begrepp och observationer (Bryman & Bell, 2017). Eftersom vår intervjuguide tagits fram med hjälp av ett operationaliseringsschema, där vi använt tidigare teorier och begrepp för att utveckla våra intervjufrågor kan vi säkerhetsställa en intern validitet i denna studie. Vid formuleringen av intervjufrågorna har vi undvikit stängda frågor och lagt till “hur?” och “varför?” för att få ett mer beskrivande och öppet svar från respondenten. Det ökar också den interna validiteten i denna studie. För att ytterligare säkerställa intern validitet har vi skapat en intervjuguide som är uppdelad i olika teman/kategorier där vi genomgående under datainsamlingen använt oss av intervjuguiden för att öka trovärdigheten i den insamlade datan. Extern validitet refererar till vilken grad resultaten av studien kan generaliseras till den stora populationen och innebörden ligger väldigt nära begreppet reliabilitet. Reliabilitet handlar om i vilken omfattning det är möjligt att repetera studien och få likvärdiga resultat (Söderbom & Ulvenblad, 2016). Till skillnad från validitet kan reliabilitet representera ett problem för den kvalitativa forskaren, då de studerar ett mindre urval av populationen (Bryman & Bell, 2017). Allsvenskan kan ses som en av de jämnaste ligorna i Europa, med flera olika klubbar som

22

mästare under det senaste århundradet (Fotbollskanalen, 2016). Det medför att de sportsliga skillnaderna mellan lagen i Sverige är relativt små och vilken fotbollsklubb som kommer att vinna är ytterst oförutsägbart. Vi argumenterar därför att reliabilitet sett till den sportsliga logiken i denna studie är hög. Vår primärdata är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med öppna frågor som ger möjlighet till följdfrågor. Vi argumenterar för att resultatet skulle bli likvärdigt om studien skulle göras om, med intervjufrågorna och operationaliseringsschemat som grund. I operationaliseringsschemat kopplar vi till vilken teori och vilket syfte varje fråga har, vilket gör det lättare att generalisera resultatet med tanke på att varje fråga är en indikator för att mäta och uppfylla ett syfte i studien (Bryman & Bell, 2017). Något läsaren ska beakta vid vårt empiriska innehåll är att endast tre elitfotbollsklubbar är delaktiga i studien och därför kan studien inte garantera en generaliserbarhet över hur alla fotbollsklubbar inom svensk elitfotboll arbetar. Tidsbegränsningen har varit en faktor som som gjort att urvalet har begränsats. Om vår studie genomförts under en längre tidsperiod hade vi inkluderat fler fotbollsklubbar och fler respondenter för att öka generaliserbarheten. Däremot anser vi att i respondenternas svar kan mönster identifieras, då arbetet sker på ett mer eller mindre liknande sätt. I samband med empiriinsamlingen framgår det att fotbollsklubbarna i studien har eller har haft mer eller mindre ekonomiska problem de senaste åren. Ett naturligt sätt att hantera ekonomisk motgång är att planera och konstruera strategier och handlingsplaner för att ordna upp ekonomin. Respondenterna som hanterar ekonomin i respektive fotbollsklubb har blivit tilldelade sina arbetsroller med fokus på att skapa en bättre ekonomi. Med den informationen i beaktning kan resultatet i vår studie påverkas och eventuellt bli mer ekonomiskt orienterad eftersom att det finns grundkrav angående ekonomin på svenska elitfotbollsklubbar för att behålla sin elitlicens (SvFF, 2020).

3.5 Etiska övervägande För att säkerställa de etiska överväganden som en samhällsvetenskaplig studie berör har vi i våra utskick till respondenterna varit noga med att bifoga en samtyckesblankett för att säkerställa att respondenterna känner till sina rättigheter. Respekten för respondenterna kan minska om de behandlas som forskningsmaterial och etiska överväganden grundar sig i informerat samtycke, integritetsskydd, konfidentialitet/anonymitet och skydd mot skada (David & Sutton, 2016). Genom att skicka ut mail fick respondenterna möjlighet att överväga och tänka över sitt beslut att medverka i studien. Om respondenten önskade skickades intervjuguiden ut inför intervjutillfället. I våra utskick har vi varit tydliga med att beskriva att deltagandet i studien är helt frivilligt och att de har möjligheten att när som helst återkalla sitt deltagande i studien utan att ange någon specifik orsak. Vi har också nämnt att personuppgifter som används i studien behandlas i enlighet med respondentens samtycke.

23

Varje intervju har inletts med att beskriva studiens ämne och respondenten rättighet till att vara anonym. För att säkerställa att respondentens svar är korrekta har vi erbjudit oss att skicka ett utkast av intervjusvaren för ett godkännande av respondenten. Det var två respondenter som valde att kontrollera intervjusvaren. Den insamlade datan från intervjuerna har förvarats på ett säkert sätt för att upprätthålla anonymiteten och de rättigheter som respondenterna har.

24

4. Tematiserad empiri

I detta kapitel presenteras och analyseras de intervjuer som genomförts med respondenter från tre olika elitfotbollsklubbar i Sverige. Den insamlade datan har analyserats utifrån analysmodellens olika delar i sportslig- och ekonomisk logik samt spänningen mellan dessa logiker i investeringsbeslut. Varje delkapitel hanterar en fotbollsklubb och avslutas sedan med en sammanfattning där likheter och skillnader mellan fotbollsklubbarna analyserats. Tematiseringen följer analysmodellens olika delar. Första delen är fotbollsklubbarnas förutsättningar och presentation av respondenterna. Vidare fokuserar kapitlet på hur arbetet med ekonomisk kontra sportslig logik hanteras i respektive fotbollsklubb. Sista delen av kapitlet tar upp spänningar mellan de ekonomiska och sportsliga logikerna och hur det påverkar investeringsbeslut. Kopplingar dras mellan analysmodell, metod och empiri, vilket ligger som grund till analysen.

4.1 Förutsättningar Enligt Gillet och Tennent (2018) är företag i den privata sektorn som ägs av aktieägare, styrda av vinstmaximering och finansiell avkastning. De ideella och icke vinstdrivande företagen som ägs av medlemmar styrs mot sociala och miljömässiga mål. Det är därför intressant att se hur respondenterna ser på sin fotbollsklubb, som ett företag eller som en förening, för att få en bild av hur klubben tolkas internt (Gillet & Tennet, 2018). Smith och Stewart (2010) menar att det är en stor utmaning för fotbollsklubbar att balansera de kommersiella och den sportsliga integriteten. Om för stort fokus läggs på vinst, i syfte att säkra en större marknadsandel, kan det äventyra den sportsliga karaktären i fotbollsklubbar. Samtidigt måste den ekonomiska logiken ta plats i verksamheten för att överleva (Smith & Stewart, 2010).

4.1.1 Fotbollsklubb 1 I fotbollsklubb 1 har data samlats in från ekonomichef och styrelsemedlem. Ekonomichefen (Respondent A) har haft uppdraget att bygga upp en struktur och kontrollera så att det är ordning och reda i finanserna. Respondent A beskriver sin arbetsroll som verkställande ekonomichef. Rollen innebär att sköta förhandlingar med klubbar, agenter och spelare samt ansvara för den ekonomiska aspekten. Arbetet sker nära den sportsliga delen i klubben, men ansvaret ligger på de praktiska delarna då Respondent A förmedlar regelverket för att veta vad som får och inte får göras. Vidare innefattar rollen att konstruera ett spelarkontrakt på bästa sätt.

25

Styrelsemedlemmen (Respondent B) med ett förflutet som spelare i A-lagstruppen, har nyligen tillsatts i styrelsen. Arbetsrollen inkluderar samarbete med småklubbarna i närområdet och att stötta upp med rådgivning kring fotbollen när det behövs. Respondent A menar att det är en annorlunda verksamhet, då de inte drivs av att lämna utdelning till sina aktieägare. Vidare förklarar ekonomichefen hur klubben ser på sin verksamhet:

- “Vi är inget företag i den bemärkelsen. Vi drivs inte av att göra vinst, det är inte vårt ändamål utan vårt ändamål är ju att plocka så mycket poäng som möjligt på plan, det

är så vi mäts.” Respondent B ser verksamheten från ett annat perspektiv, där klubben är ett vinstdrivande företag och fokus ligger på att hålla alla siffror i balans. Tidigt 2000-tal blev en tydlig vändpunkt i branschen då verksamheten övergick mer till att drivas som ett företag istället för en förening.

- “När jag gick från amatör till att bli mer proffs i början på 2000-talet, där ska jag nog säga att det var en vändpunkt för hela Allsvenskan där klubbarna gick från

förening till företag, elitföreningar är definitivt företag idag.”

I denna fråga ser vi två olika synsätt på verksamheten där Respondent B som sitter i styrelsen med ett förflutet som spelare i klubben ser företaget från en mer ekonomisk synvinkel än vad Respondent A gör.

4.1.2 Fotbollsklubb 2

I Fotbollsklubb 2 har styrelseordförande för klubben intervjuats. Respondent C har varit styrelseordförande sedan 2018 och sitter med i klubbens sportsliga råd tillsammans med tre andra representanter från klubben. Rollen som styrelseordförande innebär att respondenten förvaltar ekonomin och ser till så att de finansiella delarna sköts och att klubben gör sunda investeringar. Det sportsliga rådets uppgifter är att förbereda beslutsunderlag om värvningar eller försäljning av spelare och de strategiska utvecklingsfrågorna inom fotbollsverksamheten. Fotbollsklubb 2 är den enda klubben som har degraderats på grund av sin svaga ekonomi. Degraderingen innebar svåra konsekvenserna som resulterade i bolagisering, i syfte att underlätta ekonomiskt stöd från externa intressenter. Styrelsen ville ha en betydande kontroll över budgetprocessen och pengaflödet. Bolagiseringen har gjort att klubben idag har en större kontroll och klarare struktur. Respondent C beskriver föreningen genom att arbetet med det ekonomiska blir aktiebolags-delen, men att aktiebolaget till 51 procent ägs av medlemmarna vilket gör verksamheten till en förening snarare än ett företag. Respondent ser verksamheten som en förening, men att 49 procent bedrivs som ett aktiebolag.

- “Det blir ju ett schizofrent förhållande till det här att de emotionella delarna är ju hos medlemmarna men vi kan ju inte styra en ekonomi emotionellt, det blir lite besvärligt.

26

Men vi är ju där för medlemmarna, medlemsdemokrati och medlemmarnas röst är oerhört viktig.”

Det blir tydligt att klubben vill finnas till för medlemmarnas efterfrågan, vilket innebär att de emotionella aspekterna samt att det sportsliga fungerar bra. Respondent C menar att det finns meningsskiljaktigheter mellan olika intressenter. Samtidigt måste arbetet ske i enlighet med hur klubben på bästa sätt allokerar sina resurser, i syfte att nå långsiktiga resultat. Respondenten nämner att efter en svag inledning på säsongen, blir ledningen ifrågasatt av supportrarna som har en efterfrågan på de sportsliga resultaten. Klubben tar hänsyn till intressenternas efterfrågan men förändrar inte sin huvudstrategi utefter vad externa intressenter tycker. Istället arbetar de i enlighet med klubbens långsiktiga strategi.

4.1.3 Fotbollsklubb 3 I Fotbollsklubb 3 intervjuades sportchef och ekonomichef. När en ny organisation kom på plats 2018 konstruerades en femårig verksamhetsplan. År 2019 och 2020 omnämns som omställningsår, då klubben varken hade budget eller höga ambitioner om att nå sportsliga resultat. Respondent D har varit ekonomichef i fotbollsklubben i två år. Arbetsrollen innebär ett övergripande ansvar över ekonomin, med varierande arbetsuppgifter. Arbetsuppgifterna kan innebära rapportering till förbund, exempelvis till Svensk Elitfotboll gällande elitlicensen, samt löpande ekonomiarbete med lönehantering och deklarationer. Arbetsrollen som ekonomichef kräver kontinuerlig dialog med verksamhetens sportsliga del. Vid värvning av nya spelare är ekonomiavdelning involverad för att hantera och framföra vilka ekonomiska konsekvenser de sportsliga besluten får. Respondent D beskriver tydligt att det finns övergripande mål och riktningar inom verksamheten, där dialog och samarbete mellan de olika delarna av verksamheten är betydelsefullt. Respondent E är sportchef och har varit i klubbens organisation sedan 2019. Inledningsvis var sportchefens främsta uppgift att assistera dåvarande sportchef med ansvarsområden runt sporten, spelare och ledare. Respondent E hade ett stort ansvar på scouting och att hitta de bästa spelarinvesteringarna till klubben. År 2020 tog Respondent E över som sportchef och har nu på egen hand fullt ansvar för allt kring sporten. Hen arbetar intensivt med att få saker på plats, men framförallt med spelarrekrytering. Respondenterna i Fotbollsklubb 3 har delvis en gemensam bild av hur verksamheten ser ut. Respondent D har ett kort svar på hur verksamheten ser ut:

- “Förening, vi är en ideell förening i grunden.”

Respondent E ser på verksamheten på ett liknande sätt, med en utgångspunkt i att organisationen bedrivs som en sportslig verksamhet. Respondent E är även inne på att verksamheten har utvecklats mer till ett företag än en förening under de senaste åren. Respondent E fortsätter att förklara hur hen ser på det:

27

- “Sporten är lokomotivet och det absolut viktigaste i verksamheten, allt handlar om att vinna fotbollsmatcher och placera oss högt upp i tabellen. Men samtidigt bedriva en

verksamhet där ekonomin är positiv, det är en ständig balansgång.”

Vi ser ett tydligt samspel mellan den sportsliga och ekonomiska logiken i Fotbollsklubb 3. Huvudsyftet är att vinna matcher men ekonomin har en viktig roll där de hela tiden arbetar för att hitta en balansgång mellan de olika logikerna.

4.1.4 Likheter och skillnader mellan Fotbollsklubb 1,2 och 3

När respondenterna ska beskriva verksamheten som en förening eller ett företag lämnas varierande svar. De flesta respondenterna inleder med att beskriva verksamheten som en förening, vilket kan bero på att det ursprungligen är en förening. Efter att frågan diskuterats landar majoriteten av svaren i att verksamheten är en förening som bedrivs som ett företag, då det är många olika parametrar som spelar in och att det är en ständig balansgång mellan de sportsliga och de ekonomiska logikerna. Det blir tydligt att fotbollsklubbarna kan anses som hybridorganisationer, där ledningen och styrningen av verksamheten blir komplex. Det krävs kontinuerlig dialog mellan de olika avdelningarna när logikerna kombineras. Respondenterna beskriver att verksamheten i mångt och mycket drivs av dialoger, där bättre kommunikation och samsyn i organisationen leder till en bättre fungerande organisation. En hybridorganisation som kan kombinera de olika logikerna på ett välfungerande sätt blir konkurrenskraftiga och lyckas kombinera de bästa av två världar (Penningligan 2016). Vår samlade bild av förutsättningarna är att det finns en relation mellan arbetsuppgifter och om organisationen bedöms som en förening eller företag. Respondent A och Respondent E som hanterar den sportsliga logiken beskriver ändamålet som att ta poäng och vinna matcher. Medan Respondent B, Respondent C och Respondent D som hanterar det övergripande arbetet och den ekonomiska logiken snarare har en ekonomisk utgångspunkt i verksamheten. En intressant aspekt är att Respondent A som är ekonomichef i Fotbollsklubb 1 anser att den sportsliga logiken är dominant medan Respondent B med ett förflutet som spelare i klubben anser att den ekonomiska logiken väger tyngre. Vi anser att Respondent A:s huvudsakliga arbetsuppgifter har en mer sportslig anknytning och att det därför är de huvudsakliga arbetsuppgifterna som styr om organisationen bedöms som en förening eller företag.

4.2 Sportslig logik Till skillnad från andra organisationer är fotbollsklubbar i behov av både ekonomisk och sportslig framgång (Gillet & Tennent, 2018). Det finns flera sportsliga förutsättningar som gör ligorna intressanta. Beroende på tabellplacering tillkommer olika belöningar. För de två sämst placerade lagen i Allsvenskan och Superettan väntar tuffa sportsliga och ekonomiska konsekvenser när de tvingas att flytta ner i seriesystemet (Svensk elitfotboll, 2021). Genom att undersöka klubbarnas tabellplaceringar, publiksnitt och sponsorintäkter över åtta år kan en trend mellan tabellplacering och intäkter betraktas (se bilaga 4-9). Linjerna i

28

diagrammet tenderar att följa varandra beroende på hur klubben presterar sportsligt. Fotbollsklubbars prestationsmått baseras på om klubben är vinstmaximerande eller om det sportsliga vinst/förlust förhållandet styr verksamheten (Smith & Stewart, 2010). Beroende på klubbens investeringsstrategi under transferfönstret arbetar klubben med de institutionella logikerna på olika sätt (Sportskeeda, 2015). En strategi kan vara att investera i äldre spelare som är bättre än nuvarande trupp för att på kort sikt eventuellt öka den sportsliga framgången (Sportskeeda, 2015).


Trots att respondenterna i Fotbollsklubb 1 har olika syn på om verksamheten är ett företag eller förening, är de överens om att fotbollsklubbens mål är att vinna så många poäng som möjligt. Det finns två sportsliga mål i Fotbollsklubb 1. Det ena hanteras i budgeten där sändningsrättigheterna måste balanseras beroende på tabellplacering. En uppskattning av tabellplacering måste fastställas under budgetarbetet för att estimera utbetalning för sändningsrättigheter. Vidare måste spelarbonusar, kopplat till tabellplacering, beaktas vid sportslig målsättning. Det finns även en intern målsättning som oftast delas ner på olika perioder, exempelvis hur många poäng de ska vinna under match ett till tio. Den interna målsättningen kommuniceras oftast inte utåt till media, utan hålls internt. Enligt Carlsson-Wall et al. (2016) kommer en bra prestation som genererar poäng även att gynna klubbens ekonomiska läge, då exempelvis sponsorintäkter och biljettintäkter ökar. Det styrker Respondent A som förklarar hur sportslig framgång kan generera intäkter;

- “Går det bra för laget kommer publiktillströmning och den brukar generera sponsorer. Så är vi inne i en positiv spiral”.

Enligt Respondent A är det en annorlunda bransch på så sätt att klubben alltid strävar efter att investera i sin trupp mer än vad som är ekonomiskt hanterbart. Anledningen är att när de når sportslig framgång blir spelarna mer attraktiva på marknaden. Om det då hanterats som en nollbudget, blir försäljningen av spelare bara en extra intäkt.

- “Oftast kan man inte göra en budget som visar fem miljoner plus. Det skulle innebära att man inte är konkurrenskraftig på plan om jag ska hårdra det.”

Båda respondenterna beskriver att investeringsstrategin har en lokal förankring, vilket innebär att i första hand försöka hitta spelare som är från ungdomsakademin eller i närområdet. Szymanski och Kuypers (1999) belyser sin teori om att fotbollsklubbar generellt väljer att investera stor del i sin talangutveckling för att uppnå sportslig framgång. Respondent B menar att genom att satsa på sin akademi kan det långsiktigt generera sportslig framgång, då akademispelare återvänder som en bättre fotbollsspelare efter en proffskarriär utomlands.

29

Klubbens sportsliga resultat kan också påverka de beslut som klubben tar gentemot sin investeringsstrategi. Spänningen eller harmonin mellan sportslig och ekonomisk logik är oftast inte konstant, utan kan variera beroende på situation (Carlsson-Wall et al., 2016). Respondent A menar att om klubben ligger i mitten av tabellen finns det investeringsutrymme, där de eventuellt väljer att investera i en spelare för att få denna varm i kläderna inför nästa säsong. Respondenternas svar ligger i linje med att logikerna hanteras olika i skiftande situationer. Om fotbollsklubben skulle ha sportsliga motgångar och riskera en degradering är det enligt Respondent A inte omöjligt att investera mer än vad klubben kan hantera för att hålla sig kvar i Allsvenskan.

- “En plats i Allsvenskan kontra en degradering ner till Superettan genererar så pass mycket mer pengar att klubben är villig att ta mer risker.”

Situationen blir komplex då klubben är villig att ta större ekonomiska risker för att den sportsliga prestationen ska bli bättre. Det blir alltså tydligt att klubben prioriterar den sportsliga logiken på kort sikt för att undvika en degradering, där tanken är att på lång sikt förhoppningsvis gynnas ekonomiskt. I ett läge med sportsliga motgångar minskar troligtvis även sponsorintäkter och publikintäkter, vilket gör investeringsmöjligheterna än mer komplexa och svårhanterliga.

4.2.2 Fotbollsklubb 2 I Fotbollsklubb 2 arbetar styrelsen långsiktigt med den sportsliga logiken. Målet är att klubben kontinuerligt ska konkurrera om topplaceringar i Allsvenskan och ta sig ut i Europa 2025. Det uppstår missförstånd när klubben inte når några topplaceringar då medlemmarna mäter klubben utefter dessa målsättningar. Genom detta arbetssätt finns tendenser till en decoupling strategi, där ledningen signalerar ut en målsättning till externa och interna intressenter, men i själva verket fokuserar på flera andra målsättningar (Carlsson-Wall et al,. 2016). Bortsett från styrelsens uppsatta mål har spelartruppen en intern målsättning som styrelsen inte är involverad i. Styrelsens uppdrag är att skapa förutsättningarna för att tränaren och spelarna ska nå de långsiktiga målet att spela i de internationella turneringarna i Europa 2025. Det finns inget bestämt mål att klubben ska nå en viss tabellplacering, utan fokus ligger ständigt på att vinna nästkommande match. För att nå sina sportsliga mål menar Respondent C att en stabil ekonomi är den enskilt viktigaste faktorn till sportslig framgång i Allsvenskan:

- “För att ta det där steget och kliva upp i näringskedjan, ja då är den enskilt viktigaste faktorn att öka omsättningen, ju mer pengar desto högre placeras du i Allsvenskan.

Money talks.”

30

Liknelser kan dras till vår figur som visar relationen mellan spelarköp och tabellplacering (se figur 1). Desto högre omsättning klubben har, desto mer ekonomiskt utrymme ges till att värva spelare, vilket också tenderar till att leda till en högre placering i tabellen. Respondenten menar att för att öka omsättningen påbörjas arbetet redan i akademin. Enligt Respondent C är spelarförsäljning den enskilt största intäktskällan för fotbollsklubbarna i Allsvenskan. Fotbollsspelarna är som dyrast upp till 23 års ålder, därefter minskar de i värde. Därför är arbetet med akademin så pass viktigt. Styrelsen ser därmed att arbetet med akademin genererar framtida kassaflöden som kan investeras i bättre fotbollsspelare, vilket ska bidra till en högre tabellplacering och sportsliga framgångar på lång sikt. Gillet och Tennent (2018) belyser vikten och komplexiteten av att kunna balansera sina målsättningar så att de överlappar varandra. I Fotbollsklubb 2 syns tydliga tendenser i arbetet för att skapa en balans mellan de sportsliga långsiktiga och kortsiktiga målsättningarna. I budgeteringen sätter klubben inte upp några målsättningar för att sälja spelare. Anledningen är att undvika pressen att vara tvungen att sälja spelare för att nå det budgeterade målet. Istället fokuserar klubben långsiktig, där utvecklingen av spelare kan prioriteras och på så sätt kan de långsiktiga och kortsiktiga målen balanseras. Vid köp av spelare är det managern som ansvarar för den sportsliga utvecklingen. Hen har ständigt fokus på hur truppen ska byggas för att nå de sportsliga målsättningarna. Sedan diskuteras möjliga investeringar gentemot klubbens strategi innan ett slutgiltigt beslut tas. Ur ett långsiktigt perspektiv grundas klubbens investeringsstrategi i att värva ungt och utvecklingsbart, snarare än tryggt och gammalt. Genom att bygga upp en familjär stämning mellan de unga spelarna och organisationen skapas ett förtroende och en lojalitet till klubben som leder till att de unga spelarna vill återkomma i framtiden. Klubben skulle aldrig ta en risk med eget kapital och värva in spelare för att nå sportslig framgång. Istället skulle klubben enligt Respondent C i dessa situationer låna in spelare som presterar sportslig samt gör de andra spelarna bättre:

- “Det är klart att en ung spelare blir bättre i dessa situationer och externa intressenter börjar fokusera på vem den unga spelaren är. Spelar han bra så kan vi sedan sälja

honom.”

Fotbollsklubb 2 fokuserar på den sportsliga logiken i denna situation, men i syfte att gynnas ekonomiskt i framtiden. Handlingarna gynnar den sportsliga logiken kortsiktigt i form av att en inlånad spelare tillför sportsliga framgångar samtidigt som det lyfter den övriga truppen. Långsiktigt gynnas den ekonomiska logiken, eftersom att den inlånade spelaren ska förbättra klubbens sportsliga resultat och därmed höja värdet på truppen. Det finns en tydlig samverkan mellan logikerna i denna situation (Carlsson-Wall et al., 2016). Det finns få situationer i klubben där den sportsliga logiken prioriteras över den ekonomiska logiken. Den enda situationen där den sportsliga logiken är dominant uppstår när klubben fått

31

en förfrågan på en spelare. Spelaren kan säljas för x antal miljoner och en försäljning är det korrekta beslutet rent ekonomiskt. Istället behålls spelaren för att de sportsliga värderas högre av klubben. I denna situation baseras handlingarna kopplat till en av logikerna, då det sportsligt är rätt att behålla spelaren men ekonomiskt fel då klubben hade behövt få in det kapital försäljningen hade genererat (Carlsson-Wall et al., 2016). Respondent C menar att det är sällan som klubben tar risker där den sportsliga logiken går före den ekonomiska logiken.

4.2.3 Fotbollsklubb 3 Respondenterna har en liknande syn på verksamheten kopplat till den sportsliga logiken, där målet är att vinna varje match. Respondent D nämner dock att det sportsliga inte är något som hen är delaktig i:

- “Vi ska vinna allsvenskan varje år men det här är ju mer en fråga för sportchef, tränare och egentligen spelartrupp att sätta de sportsliga målsättningarna.”

Då vi kan se en tydlig koppling mellan arbetsroll och logik i Fotbollsklubb 3 betyder det att organisationen delas in i olika underenheter, där varje enhet kan agera i enlighet med efterfrågan på deras institutionella logik. Tanken med denna strategi är att verksamheten blir uppdelad i linje med den logik som lämpas och på så sätt undvika situationer där två logiker konkurrerar med varandra (Carlsson-Wall et al., 2016). Fotbollsklubb 3 har sedan år 2019 en verksamhetsplan för de kommande fem åren. I verksamhetsplaneringen är både de ekonomiska och de sportsliga aspekterna inkluderade. Ur den sportsliga logiken var säsongerna 2019 och 2020 omställningsår, där ambitionerna var att bygga förutsättningar inför kommande säsonger. Till stor del handlar det om att bygga upp ekonomin som vidare kan generera spelarförvärv och investeringar i klubben. Vid ekonomisk framgång finns det ett större spelrum för att våga ta risker kopplat till det sportsliga. Respondent D förklarar hur ekonomin skapar förutsättningar för det sportsliga:

- ”Vi försöker ju hela tiden se till att om vi har 100 miljoner att fördela i kostnader, då vill vi att så stor del som möjligt ska landa hos sporten för att vi ska maximera deras

möjlighet till bra prestation.”

Respondent E är inne på samma spår och det finns en samsyn på att en stor del av ekonomin ska investeras i spelartruppen för att maximera de sportsliga prestationerna:

- ”Just gällande spelarförsäljning och så försöker man ju budgetera med så lite som möjligt så att när vi väl säljer en spelare så ska man ju kunna återinvestera de

pengarna i en ny spelare för att hela tiden vara konkurrenskraftig.”

Förutom att vinna poäng ser Respondent E att klubben ska ha en offensivt inriktad spelidé, på grund av klubbens status i svensk fotboll. Respondent E:s uttalande visar hur viktigt det är för en fotbollsklubb att utöver att vinna fotbollsmatcher, gäller det att sända ut rätt signaler till intressenter. Det är dessa signaler och handlingar som skapar institutionella logiker, då det förväntas och efterfrågas av intressenterna. Situationsspecifik decoupling bygger på

32

institutionell efterfrågan. Fotbollsklubb 3 agerar enligt efterfrågan för att symboliskt sända ut rätt signaler, men det är inget som förändrar arbetssättet då klubbens historia präglas av en offensivt inriktad fotboll. Respondent E:s beskrivning av vad klubben vill signalera ut mot intressenter både externt och internt stärker teorin:

- “Vi vill hellre gå en liten bit åt att vara mer optimistiska än pessimistiska i vår approach och det är också signaler som vi vill sända till våra partners, supportrar

och kanske framförallt in mot sporten och spelartruppen.”

Investeringsstrategin i Fotbollsklubb 3 innefattar att varje år flytta upp en till två ungdomsspelare till A-truppen. Målsättningen är att 50 procent av truppen ska bestå av akademispelare och resterande 50 procent ska till så stor del som möjligt innehålla spetsspelare som håller en hög allsvensk nivå. Den andel som inte innehåller spetsspelare ska fyllas ut med utvecklingsspelare. Respondent E beskriver nyttan med utvecklingsspelare.

- “Vissa spelare som vi känner att vi kan utveckla men som då inte kommer från vår akademi det vill säga att man kanske tar spelare från Superettan och så vidare. Yngre spelare där man också känner att det finns en utveckling hos dom som kan generera

både sportsligt och ekonomiskt.”

Trots att det finns en vision om hur fördelningen i A-truppen ska se ut är det först och främst vilken typ av spelare som truppen behöver som är primärt. Behovet utgår från hur truppen ser ut för tillfället och vad som behöver förstärkas oberoende av om det är en akademi, utveckling eller spetsspelare. Även i Fotbollsklubb 3 ser vi tendenser till att investera i ungdomsakademin för att generera sportslig framgång som ligger i linje med Szymanski och Kuypers (1999) teori om att fotbollsklubbar generellt väljer att gå denna väg.


Efter att ha samlat in data från intervjuerna är vår samlade bild att samtliga tre fotbollsklubbar fokuserar på sin ungdomsakademi. Dels för att det är ekonomiskt försvarbart eftersom att klubben undviker dyra övergångssummor, men även för att det på lång sikt ska generera sportslig framgång när spelarna återvänder till klubben efter några år utomlands. Till skillnad från Fotbollsklubb 2 strävar Fotbollsklubb 1 och Fotbollsklubb 3 också efter att värva in några spetsspelare i truppen. Respondent C från Fotbollsklubb 2 benämner vikten av spelarförsäljningar i Allsvenskan som klubbarnas största intäktskälla. Majoriteten av respondenterna menar att nyckeln till sportslig framgång är ökad omsättning. Genom att sälja vidare sina unga talanger och återinvestera i bättre spelare kan klubben bygga en ekonomisk stabilitet som ska leda till sportslig framgång. I figur 1 undersöker vi sambandet mellan spelarköp och tabellplacering. Figuren visar en korrelation mellan tabellplacering och spelarköp och styrker därmed uttalandet om att en återinvestering i truppen efter en försäljning av ungdomsspelare är vägen mot sportslig framgång. Enligt Smith och Stewart (2010) baseras prestationsmått och mål i fotbollsklubbar på om klubben är vinstmaximerande eller om det är den sportsliga vinst/förlust förhållandet som

33

styr. Vår samlade bild av alla tre fotbollsklubbar är att det finns en ekonomisk ram som måste följas och som har stor påverkan på de sportsliga målsättningarna. Samtliga respondenter är eniga om att den huvudsakliga uppgiften för att hålla igång verksamheten, är att prestera så höga sportsliga resultat som möjligt. Det är i denna mån som klubbarnas prestationer mäts. Men det finns alltid en ekonomisk aspekt som måste läggas i åtanke, vilket har stor betydelse i de val klubbarna gör. För att förbättra det sportsliga finns det en ekonomisk förankring där samspelet mellan den sportsliga och ekonomiska logiken går hand i hand. Carlsson-Wall et al. (2016) styrker argumentet att när en fotbollsklubb presterar goda sportsliga resultat kommer det troligtvis att gynna den ekonomiska logiken, då bra prestationer genererar ökad biljettförsäljning och prispengar. Samtidigt lockar sportsliga framgångar till sig nya sponsorer med bättre ekonomiska avtal, vilket ger mer pengar till klubbens kassa (Carlsson-Wall et al., 2016). Fotbollsklubbarna arbetar med filosofin att de arbetar med det sportsliga för att generera intäkter som sedan kan återinvesteras i sporten. Med ovan i beaktning har vi formulerat ett händelseförlopp (se figur 4) som förklarar hur klubbarna arbetar med det sportsliga för att nå både sportslig och ekonomisk framgång samt hur logikerna samverkar i dessa situationer.

Figur 4. Händelseförlopp för hur akademin genererar ekonomisk framgång

Vi kan därför se tendenser till att den sportsliga logiken är huvudfokus, men att den ekonomiska logiken är den logik som är mest avgörande för att kunna ge bästa möjliga förutsättningar för den sportsliga logiken i alla tre klubbar.

4.3 Ekonomisk logik En fotbollsklubb står inför liknande finansiella förutsättningar som andra organisationer, vilket kräver en finansiell stabilitet. Det sportsliga arbetet har ständigt byggt på hanteringen av klubbarnas stora omsättning (Gillet & Tennent, 2018). Fotbollsklubbarna behöver

34

generera pengar för att nå ekonomisk framgång. Samtidigt krävs ett så stort kapital som möjligt, för att skydda mot de negativa ekonomiska konsekvenserna som uppstår vid ett misslyckande i den sportsliga framgången (Gillet & Tennent, 2018). Framgång i fotboll är ofta kostsamt och det krävs stora investeringar och löpande kostnader för att nå både sportslig och ekonomisk framgång (Carlsson-Wall et al., 2016).

4.3.1 Fotbollsklubb 1 Efterfrågan på den ekonomiska logiken i en fotbollsklubb innebär en balanserad budget (Carlsson-Wall et al., 2016). Fotbollsklubb 1 är uppdelad i nio kostnadsställen där varje kostnadsställe har en ansvarig person samt en egen budget. Båda respondenterna nämner att det är i budgetarbetet som grunden till de ekonomiska målen fastställs. Respondent A implementerade upplägget med kostnadsställe och delbudgetar när hen kom till klubben. Målet var att jämföra utfall mot budget och att snabbare identifiera avvikelser och utforma åtgärdsplaner. Arbetet blir mer detaljerat och varje kostnad kan hänföras till ett kostnadsställe.

- “Det är ju viktiga parametrar, vi går genom det väldigt noga ner på detaljnivå bland de olika kostnadsställena. Det finns ingen kostnad eller intäkt som inte hör hemma i

något kostnadsställe så att säga.”

I Fotbollsklubb 1 består de ekonomiska målen bland annat av hur mycket sponsorpaket och hur många säsongskort klubben ska sälja på en säsong. Det finns även mål som sker löpande under säsongen, exempelvis publiksnitt och hur mycket intäkter publiken ska generera i souvenirer och kioskförsäljning. Det sätts upp nyckeltal som är direkt kopplade till de olika posterna i de olika budgetarna. Spelarförsäljning och spelarköp är en post som inte ingår i budgetarbetet, dock finns det fortfarande målsättningar gällande hur det ska se ut. Respondent B förklarar:

- “Sen så finns det ekonomiska mål även mot försäljning. Det är svårt att budgetera för försäljning men det är ändå något man strävar efter.”

Om fotbollsklubben skulle börja att budgetera för spelarförsäljning och spelarköp, skulle den ekonomiska logiken urholka den sportsliga logiken och leda till ett mer vinstdrivande fokus för att säkra en större marknadsandel. Det skulle kunna äventyra den sportsliga karaktären i organisationen (Smith & Stewart, 2010).

Fotbollsklubb 1 har under den senaste tiden haft en ekonomiskt slitsam period och det har påverkat klubbens prioriteringar. Respondent B förklarar hur arbetet handlar om att bygga upp en stabil grund för att säkra upp ekonomin, men att det alltid är en balansgång mellan sporten och ekonomin:

- “Man tar inte så stor hänsyn till resultaten, det handlar mest om att säkra upp ekonomin så att det inte går åt skogen. Sen så får man alltid väva in de sportsliga

35

resultaten ändå, till exempel om man skulle trilla ner från Allsvenskan så tappar man mycket pengar på det.”

Genom att bygga upp en stabil ekonomisk grund skyddas klubben mot de negativa ekonomiska konsekvenserna som skulle uppstå vid ett misslyckande i den sportsliga logiken och innebära en eventuell degradering (Gillet & Tennent, 2018). Respondent B betonar hur klubben i dagsläget arbetar för att bygga upp en stabil ekonomisk grund och att den ekonomiska logiken bör prioriteras oavsett de sportsliga resultaten:

- “Vi ska inte värva på oss bara för att det kanske börjar gå dåligt resultatmässigt utan vi bygger grunden. Så det är såklart viktigt att koppla in ekonomin i de sportsliga

målen också. ….vi måste verkligen räkna på det hela tiden, eller egentligen så är vår roll att

kontrollera. Vi kontrollerar så allt går rätt till, kontrakten skrivs rätt, ekonomin går in inom budget och att det passar in i den långsiktiga strategin så man hittar rätt

spelarprofiler.” Respondent A instämmer med att klubben på grund av sin ekonomiskt tuffa period har försökt att bygga upp en struktur för att få bättre kontroll över finanserna. Därav kan vi tyda att den ekonomiska logiken ständigt är i fokus och har en stor bidragande roll i beslutsfattandet i Fotbollsklubb 1.

4.3.2 Fotbollsklubb 2 Som vi tidigare nämnt är Fotbollsklubb 2 den enda klubben i Sverige som har degraderats på grund av bristande eget kapital. Från ett finansiellt perspektiv har SvFF introducerat ett regelverk som bygger på att klubbarna måste redovisa positivt eget kapital. Regelverket finns till för att säkerställa att klubbarna i de två högsta ligorna har en finansiell stabilitet (Carlsson-Wall et al., 2016). Degraderingen ledde till en bolagisering och en mer strukturerad organisation. Respondent C nämner att ekonomin är ett viktigt ämne på styrelsemötena. Det är uppdelat genom att mötet inleds med att styrelsen granskar föreningen och dess ekonomi. I föreningens ekonomi ingår bland annat medlemsavgifter, vilket inte är en stor del av den totala ekonomin. Den andra delen består av aktiebolagsdelen, där majoriteten av de ekonomiska besluten ligger. Under denna del behandlas frågor kring verksamheten, utveckling av verksamheten, investeringsbeslut och budgetarbetet. Respondent C förklarar att beroende på vilken period på året de befinner sig i, tar olika område mest utrymme på agendan. Under hösten när det pågår budgetdiskussioner, faller det sig naturligt att budgetarbetet tar stor plats på styrelsemötena. Till skillnad från de andra två fotbollsklubbarna skiljer Fotbollsklubb 2 sina ekonomiska mål från budgeten. Dock ligger budgeten alltid som en underliggande funktion. Respondent C förklarar hur budgeten ser ut i organisationen:

36

- “Budgeten är väldigt tight och att vi håller den, det vi vet nästan innan säsongen. Vi är inte en förening som lägger in spelarförsäljning i vår budget, det finns det

allsvenska lag som gör. Det beror på att vi inte har så stort eget kapital så att vi kan riskera det. Vissa klubbar kan göra det då de har 100 miljoner på banken. De går in

och säger att de ska sälja spelare för 30 och inte gör de då kan de balansera mot deras egna kapital. Vi har en budget som är en del av det hela och den vill vi ska gå

plus men det gör inget om den går 200 tusen minus eller 1 miljon plus, säljer vi spelare blir de grädde på moset.”

Gällande de ekonomiska målen är det VD:n som lägger fram förslag till styrelsen, som de sedan godkänner eller reviderar. Respondent C förklarar hur de arbetar med klubbens ekonomiska mål:

- “VD:n kommer och säger att vi kommer dra in sponsorintäkter på 23 miljoner, då har vi i styrelsen vår påverkan. Det köper inte vi, du ska ha som mål att du ska sälja för

25 miljoner men i budgeten kan du ha 23. Han går ut i organisationen och förmedlar att vi måste få ihop sponsorintäkter på 25 miljoner men om man kommer till 24 blir

det inte katastrof ekonomiskt för då får vi en miljon extra mot budget.” På liknande sätt arbetar Respondent C inom sina andra uppdrag där målsättningarna oftast är högre än budgeten. Ibland kommuniceras det ut och ibland inte. Det viktiga är att hålla koll på ekonomin och veta att det finns tillräcklig likvid och balans. Organisationer behöver utvärdera hur de presterar i förhållande till de uppsatta målen. För att underlätta den processen kan organisationer använda sig av prestationsmått (Smith & Stewart, 2010). I Fotbollsklubb 2 är ett nytt prestationsmått på väg att implementeras. Detta prestationsmått innebär att klubben vill ta fram avkastning på sina investeringar gällande spelarförvärv. De vill alltså jämföra hur mycket spelaren har kostat under hela perioden i klubben jämfört med hur mycket han ska säljas för. Arbetet är i uppstartsfasen, där klubben har anställt en controller vars uppgift är att ta fram data som möjliggör mätningen. Syftet med mätningen är att fotbollsklubben ska maximera sitt resultat. Respondent C tror inte att det är många klubbar i Sverige som arbetar på det sättet att de ser till en spelares totala kostnader:

- “Jag tror inte att det är så många som tänker så i fotbollen. Vi vill göra hela den läxan. Från när han kom in när han var 16 år till när han är 20 år.

….. Åh Fotbollsklubb 2 fick 20 mille för honom, jätteaffär, bästa i klubbens historia. Ja, men vad har han kostat då?”

En fotbollsklubbs prestationsmått beror på om sportslig eller ekonomisk logik är i fokus och vad de vill förmedla ut mot intressenter (Smith & Stewart, 2010). Mätningen i Fotbollsklubb 2 handlar om att maximera varje spelares avkastning. Arbetssättet förmedlar ett tydligt budskap att det är den ekonomiska logiken som styr investeringarna. Strategin är att värva in unga talanger som i framtiden ska skapa positiva resultat (Sportskeeda, 2015).

37

För att ytterligare maximera spelarnas värde samt riskminimera med ekonomin arbetar Fotbollsklubb 2 med att antingen låna spelare eller kontakta externa investerare. Det finns två anledningar till strategin, där båda är kopplade till den ekonomiska logiken. Den första anledningen är att klubben lånar in lite bättre spelare som kan höja truppens sportsliga prestation och därmed öka truppens värde. Den andra anledningen är att riskminimera och därmed inte riskera sitt egna kapital om värvningen inte skulle få ett positivt utfall.


Under budgetarbetet i Fotbollsklubb 3 fattar styrelsen beslut gällande de ekonomiska målen. Processen inleds med att Respondent D tillsammans med sitt team presenterar budgetförslag för styrelsen, som sedan lägger grunden för den slutgiltiga budgeten. I klubbens verksamhetsplan finns övergripande ekonomiska mål gällande likviditet och eget kapital, som de ständigt återkopplas till vid möten. Som tidigare nämnt ställer SvFF krav på att en viss ekonomisk standard uppfylls. Bland annat ska alla fotbollsklubbar redovisa ett positivt eget kapital för att behålla sin elitlicens (Carlsson-Wall et al., 2016). Respondent D förklarar situationen:

- “Det är ju som i en vanlig organisation går det inte runt så får man ju försöka effektivisera verksamheten för att ekonomin ska gå ihop i slutändan. Ni vet ju med

elitlicensen och att man måste ha ett positivt eget kapital. Det hjälper ju liksom man kan ju inte komma runt det så.”

Respondent D förtydligar att klubben alltid försöker att arbeta på ett så effektivt sätt som möjligt, för att inte spendera pengar på ineffektiva processer på bekostnad av den sportsliga verksamheten:

- “Vi ska vara så effektiva som möjligt, varje krona som det kostar att ha en administration, den ska vara väl utnyttjad för att kunna ha så mycket pengar som

möjligt över till den sportsliga verksamheten.”

Trots att det finns en ekonomisk aspekt strävar Fotbollsklubb 3 mot att effektivisera det operativa arbetet, för att undvika att det görs på bekostnad av den sportsliga verksamheten. Målet är att ge den sportsliga verksamheten bästa möjliga förutsättningar att nå sportslig framgång. Klubben arbetar därför med att bygga en stabil ekonomisk grund för att verksamheten inte ska riskera att falla vid en eventuell sportslig motgång. Det görs genom att bygga ekonomiskt fördelaktiga samarbeten med sponsorer och andra samarbetspartners. Respondent D fortsätter:

- “...Det ska absolut inte vara avgörande att sporten måste gå bra hela tiden utan det finns ju avtal som ger lite mer pengar i grunden och sen är det samarbetsavtal som är

nästa stora del intäktsmässigt. Dessa bitarna ska vi ju vara så pass bra på så att vi hela tiden kan öka intäkterna på de delarna utan att behöva ta hänsyn till sporten.”

38

Målet är att hålla en hög och jämn nivå på sponsorintäkter och att alltid försöka hitta nya samarbetspartners och bygga vidare på det befintliga nätverket. Det är viktigt för klubben att företag som är involverade i organisationen känner att det är fördelaktigt för dem att vara med på resan.

För att attrahera intressenter och minimera ekonomisk risk vid förvärv av spelare bildade klubben ett dotterbolag, där intressenter kan vara delaktiga och stödja klubben ekonomiskt. Det har inneburit att spelare som köpts in har finansierats av externa intressenter från dotterbolaget. Carlsson-Wall et al. (2016) påstår att klubbarna står inför tuffa investeringsbeslut, där den ekonomiska och sportsliga logiken konkurrerar. Frågan är hur stor ekonomisk risk klubbarna är villiga att ta för en eventuell sportslig framgång. Genom detta arbetssätt påverkas inte det egna kapitalet negativt vid förvärv av spelare, utan risken tas istället av externa partners. Klubben behöver på så sätt inte oroa sig för den ekonomiska risken i dessa beslut. En negativ konsekvens är att vid en eventuell spelarförsäljning går en del av intäkterna till dotterbolaget och inte till klubben. Därför har klubben infört en ny strategi för att tjäna pengar på förvärvade spelare, Respondent D förklarar:

- “En stor värvning kan leda till intäkter i form av att vi säljer massor av grejer i shopen som vi aldrig hade sålt annars. Detta gör att kostnaden för spelare x kontra

det vi har dragit in, vi har redan tjänat pengar. Det finns ju, i ett första skede kan man ju tro att det blir väldigt dyrt men när man tänker igenom några steg till så kan man

tjäna pengar på det istället.”

Det är ovanligt att klubben lägger några större transfersummor på värvningar. Istället finns det alltid en ekonomisk aspekt där klubbens nuvarande ekonomiska situation styr. Båda respondenterna är eniga om att ifall klubben skulle få en kraftigt ökad intäkt vid en försäljning skulle det ge mer spelrum för den sportsliga verksamheten. Det skulle möjliggöra för större risktagande gällande att värva in en spetsspelare till truppen. Dock finns det alltid en ekonomisk aspekt i åtanke. Att även om det möjliggör en dyr värvning, kostar spelaren mer för klubben över tid i form av exempelvis lön och bonusar.

Vi kan se tydliga tendenser till att den ekonomiska logiken spelar stor roll i Fotbollsklubb 3:s beslutsfattande. Respondent E förklarar en situation som uppstod där den ekonomiska logiken dominerat över den sportsliga logiken:

- “Under 2020 så hade vi en budget som var väldigt begränsad för att vi skulle stärka vårt egna kapital. Det är klart att det blev svart på vitt att vi inte hade en tillräckligt

bred trupp när vi fick några skador och även om vi bett om att få bättre förutsättningar så hade klubben satt en strategi om att öka vårt kapital innan vi går in

i en satsning.”

Carlsson-Wall et al. (2016) ser att logikerna prioriteras olika beroende på de situationer som kan uppstå i en organisation. I den här situationen valde Fotbollsklubb 3 att prioritera den ekonomiska logiken före den sportsliga logiken, i syfte att bygga en stabil ekonomisk grund innan en sportslig satsning påbörjades.

39


När vi diskuterar ekonomin i de respektive fotbollsklubbarna faller det sig naturligt att diskutera budgetprocessen. Samtliga tre fotbollsklubbar i vår studie har en budget, men strävar efter att ligga så nära ett plus-minus-noll resultat som möjligt. Anledningen är att det är en förening och inte ett privatägt företag. I budgeten hanteras inte spelarförsäljningar och spelarköp eftersom att fotbollsklubbarna inte vill vara beroende av en spelarförsäljning. Det är således en osäker post, vilket är svårt att budgetera för. All spelarförsäljning blir, som två av våra respondenter benämner det, “grädde på moset”. Det är tydligt att de “extra” pengarna som kommer in vid spelarförsäljning, vill klubbarna i huvudsak återinvestera i nya spelare eller använda för att utveckla sin ungdomsakademi.

Då fotbollsklubbarna i vår studie har som mål att förbättra sin ekonomi, har de minskat investeringarna för att inte riskera det egna kapitalet. Samtliga fotbollsklubbarna har ett liknande arbetssätt, där de kontaktar externa finansiärer som bidrar med finansiering till spelarförvärv. I Fotbollsklubb 3 arbetar de på ett annat sätt, då de har ett dotterbolag som delvis finansierar och äger spelarkontrakten. På lång sikt vill de öka kontrollen och sköta alla affärer själva, eftersom att det genererar mer pengar. Om klubbarna köper en spelare idag, där de delar ägandet med någon annan, påverkas klubbens del av intäkterna vid en framtida försäljning. Fotbollsklubbarna vill ha så bra spelare som möjligt utan att riskera sin ekonomi. Långsiktigt kan det innebära att det inte genererar så mycket pengar och fotbollsklubbens ekonomin står stilla.

Vår uppfattning är att ekonomin har stor betydelse för besluten i en fotbollsklubb. De arbetar mycket med ekonomin för att i nästa steg generera sportsliga framgångar, vilket i sin tur genererar högre intäkter. Det svåra är att veta när de ska satsa ekonomiska medel för att öka de sportsliga prestationerna. Sportsliga framgångar genererar ofta ekonomiska medel, men de ekonomiska framgångarna behöver nödvändigtvis inte generera sportsliga framgångar (Carlsson-Wall et al., 2016). Klubbarna vill inte att ekonomin ska påverkas av sämre sportsliga prestationerna, utan fortsätta vara stabil oavsett vad de sportsliga resultaten visar.

4.4 Spänning mellan logikerna i investeringsbeslut I en idrottsförening är spänningen mellan de sportsliga och ekonomiska logikerna naturligt medfött. Beslutsfattare i dessa organisationer har det särskilt svårt att hitta en balans där båda perspektiven gynnas (Carlsson-Wall et al., 2016). Carlsson-Wall et al. (2016) ser hybridorganisationer som situationsanpassade, där logikerna i vissa situationer kan konkurrera mot varandra men i andra situationer vara i harmoni med varandra. När klubbarna står inför investeringsbeslut är rivaliteten mellan de sportsliga och ekonomiska logikerna som störst (Carlsson-Wall et al., 2016). Vid förvärv av spelare kan det uppstå en problematik mellan den ekonomiska och sportsliga logiken. Då står sportchefen inför kritiska beslut gällande vilken eller vilka logiker som ska tas i hänsyn till (Gillet & Tennent, 2018). Gillet och Tennent (2018) menar att det finns en stor oro för vilka investeringar som en

40

fotbollsklubb ska lägga resurser på, då det är en stor ovisshet gällande vilka investeringar som på lång sikt bidrar till sportslig framgång.

4.4.1 Fotbollsklubb 1 I Fotbollsklubb 1 är det för tillfället fokus på värdegrundsarbetet, gällande hur klubben ska tänka framåt och sedan koppla det gentemot fotboll och ekonomi. Respondent A förklarar att ekonomi och fotboll är huvudpunkterna på agendan vid styrelsemöten och därmed de två logikerna som tar störst plats. Genom institutionella logiker kommer människor, grupper och organisationer förstå, utvärdera och organisera aktiviteter som uppstår i verksamheten och koppla samman institutionen och handlingarna som organisationen utför (Haveman & Gualtieri, 2017; Reay & Hinings, 2009). Vi kan se en tydlig arbetsfördelning mellan styrelsen och den operativa delen. Den operativa delen lägger fram förslag på målsättningar som styrelsen sedan utvärderar. Respondent B beskriver hur viktig kommunikationen mellan de olika avdelningarna är:

- “Ja men det är intressant, vi hade styrelsemöte igår där vi tog upp målen och det diskuterades ganska vilt. I det stora hela är det inte många justeringar men små

justeringar. För det går sedan vidare till hur vi ska kommunicera, vad ska vi säga till media, fansen, sponsorerna.”

Svensson (2017) nämner hur interna spänningar kommer att uppstå i organisationer med flera olika institutionella logiker. Vid styrelsemötena är där personer som hanterar den sportsliga logiken eller den ekonomiska logiken och därför blir det diskussioner och eventuella konflikter. Det är viktigt att styrelsen har den operativa delen av verksamheten i åtanke, då det är de som arbetar aktivt mot målen. Diskussionen som uppstår beror på hur målsättningen ska se ut och vad klubben ska satsa på. Dels måste klubben välja rätt målsättning för verksamhetens bästa och dels för att det ska sända ut rätt signaler till klubbens intressenter. Dock kan de signaler som sänds ut till intressenter innebära att organisationen separerar sina normativa strukturer från sina operativa strukturer. Klubben sänder ut symboliska signaler som signalerar att arbetet sker i enlighet med en logik, men på operativ nivå arbetar klubben inte på det sättet (Pache & Santos, 2012). Beroende på klubbens investeringsstrategi arbetar de med de institutionella logikerna på olika sätt (Sportskeeda, 2015). I Fotbollsklubb 1 är investeringsstrategi främst att kolla efter lösningar i de egna leden, för att därefter utöka sökområdet till region, nation och slutligen internationellt. Detta arbetssätt är ekonomiskt försvarbart och skapar en lokal anknytning som ska spridas vidare till supportrarna. Ur det sportsliga perspektivet behöver det inte vara det bästa alternativet, men det är ekonomiskt fördelaktigt och supportrarnas efterfrågan på spelare med hjärta för klubben uppfylls. Enligt Stewart och Smith (1999) kommer supportrar och fotbollsklubbar prioritera den sportsliga framgången och supportrarnas lojalitet kan

41

medföra ignorans i vinstinriktade uppmaningar. Supportrarna som värdesätter den sportsliga logiken kommer att motarbeta klubbens driv mot en mer vinstinriktad styrning (Stewart & Smith, 1999). På frågan om det finns situationer där klubben har gått miste om något på grund av att klubben fokuserade på sportslig eller ekonomisk logik svarade Respondent A mer generellt och Respondent B lite mer specifikt. Respondent B beskriver en situation som hanterar frågan:

- “Ja det skulle jag säga att man gjorde förra året. Sen satt jag inte i styrelsen så jag vet inte hur de bestämde men förra året så valde man en passiv väg istället och lät det gå. För att man tidigare hade gjort tvärtom och det hade hänt för mycket. 2020 tänkte man nog att man gjorde för mycket 2019 och hade inte pengar till det 2020 och då lät

man det gå istället. Det är en avvägning hela tiden.” Respondent A beskriver exempel där en sportchef har velat ha en spelare som ligger helt utanför budget och fått ett nej från styrelsen. De spelare som klubben har gått miste om har både blivit succé och katastrof, vilket stödjer Carlsson-Wall et al. (2016) teori om att sportslig framgång är osäker. Respondent A menar att det händer relativt ofta, även i andra fotbollsklubbar. För en sportchef som hanterar sportslig logik blir det naturligt att hen vill ha så bra spelare som möjligt. Fotbollsklubb 1 har som mål att alltid prestera på topp och vinna sina fotbollsmatcher, men inte till vilket ekonomiskt pris som helst.

4.4.2 Fotbollsklubb 2 I Fotbollsklubb 2 arbetar styrelsen med båda logikerna vid styrelsemöten. Huruvida det är den ekonomiska eller sportsliga logiken som tar störst plats avgörs beroende av vilken situation klubben befinner sig i. Reay och Hinings (2009) beskriver institutionell förändring, vilket innebär att det sker ett skifte mellan en dominant logik till en annan. På hösten då Fotbollsklubb 2 sitter i budgetdiskussioner är det den ekonomiska logiken som dominerar över det sportsliga. Inför ett kommande transferfönster då klubben står inför tuffa investeringsbeslut är det istället den sportsliga logiken som prioriteras. Mellan dessa perioder fokuserar klubben på de strategiska utvecklingsområdena för att driva verksamheten framåt och ständigt utvecklas. Det blir tydligt att det sker ett skifte mellan dominanta logiker där den institutionella förändringen är situationsbaserad. Det stärker teorin av Carlsson-Wall et al. (2016) att logikerna tar hänsyn till de situationer som uppstår i en organisation. En organisation som innehåller flera institutionella logiker kallas för en hybridorganisation. I dessa organisationer krävs ett samspel mellan båda logikerna eftersom att de kan vara i konflikt med varandra (Penningligan, 2016). En strategi för att undvika en konflikt mellan de olika logikerna kan vara att dela upp organisationen i olika underenheter, där varje enhet agerar i enlighet med sin institutionella logik. Strategin heter strukturell differentieringsstrategi (Berry et al., 1985). I Fotbollsklubb 2 är organisationen uppbyggd på ett sådant sätt att vi kan se tendenser till strukturell differentieringsstrategi. Respondent C

42

förklarar att styrelsen har en övergripande bild över båda logikerna medan det sportsliga rådet fokuserar på sporten och ekonomichefen endast hanterar den ekonomiska logiken. Genom att dela upp organisationen så att varje underenhet är uppdelad i linje med sin logik undviker organisationen situationer där de två logikerna konkurrerar med varandra (Carlsson-Wall et al., 2016). Vid köp av spelare är Fotbollsklubb 2 strukturellt uppdelad i arbetsgrupper som har fokus på olika delar. Respondent C beskriver de olika arbetsgrupperna och deras arbetsroll:

- “Sportrådet har fokus på akademin och spelarförsäljning, sen så finns det de som har ett fokus på finans, marknad, marknadsföring.”

Det stärker vårt argument om att klubben arbetar utifrån en strukturell differentieringsstrategi. Problemet med denna strategi är att underenheterna fortfarande arbetar i samma organisation. Därför kommer det att uppstå situationer där de behöver interagera med varandra (Carlsson-Wall et al., 2016). Då är det viktigt att styrelsen som har övergripande bild över båda logikerna har ett bra samspel med den operativa delen. Respondent C menar att det sällan uppstår konflikt mellan de olika delarna i organisationen:

- “Nej, vi är så nära i det här så att vi har full förståelse rakt igenom och hur vi långsiktigt ska arbeta.”

Genom ett bra samspel samt tydliga målsättningar undviker klubben konflikter när underenheterna tvingas interagera med varandra, då alla arbetar mot samma mål. Spänningen mellan logikerna är som störst vid förvärv av spelare, eftersom att det uppstår en problematik gällande vilken logik klubben ska ta hänsyn till (Gillet & Tennent, 2018). Som tidigare nämnt är Fotbollsklubb 2:s investeringsstrategi att värva in ungt och utvecklingsbart snarare än tryggt och gammalt. Dels för att det är ekonomiskt försvarbart men även för att bygga en familjär stämning mellan de unga spelarna så att de vill återvända till klubben senare i karriären. Enligt Respondent C skulle klubben aldrig ta någon risk med eget kapital för att värva in spelare i syfte att nå sportslig framgång:

- “Vi är lite försiktiga, det är inte ofta som det sportsliga går före det finansiella. Vi tar inte någon risk i spelare. Det undviker vi in i det längsta.”

Det innebär att i investeringssituationer kommer klubben att prioritera den ekonomiska logiken. Klubben satsar på en billigare och mer långsiktig värvning av en ung talang som kan utvecklas inom klubben, istället för en dyrare spelare som kan generera sportslig framgång på kort sikt:

- “Om vår manager skulle komma till mig och säga att han vill investera i en äldre men

grym spelare och vill att vi lägger upp x antal miljoner för den spelaren, samtidigt har han kontakt med en Allsvensk klubb angående en 19-åring som är på gränsen till

43

A-laget som kostar några hundra tusen då blir valet enkelt. Vi vill ha ungt utvecklingsbart mer än tryggt gammalt.”

Denna strategi ligger i linje med den strategin som nämns i Sportskeeda (2015) där klubbarna har en långsiktig strategi att värva in yngre spelare för att i framtiden gynnas av det ekonomiskt. Genom att arbeta med denna strategin blir klubbens unga spelare attraktiva på marknaden, vilket kan generera intäkter genom vidareförsäljning. Genom att arbeta på detta sätt får klubben in pengar som de kan investera i lite tyngre spelare eller ännu bättre unga spelare, för att sedan bygga vidare därifrån. Klubben prioriterar den ekonomiska logiken på kort sikt för att bygga en högre omsättning som sedan ska leda till sportsliga framgångar på längre sikt.


I Fotbollsklubb 3 är organisationen uppdelad i linje med varje logik, där både ekonomin och sporten är så pass viktig att det krävs en interaktion mellan de olika avdelningarna. Vid resursallokering vid inversteringsbeslut kommer det därför att behöva kompromissas mellan de olika avdelningarna och de olika logikerna (Carlsson-Wall et al., 2016). Studiens problematisering bygger på hur fördelning av resurser ser ut i investeringsbeslut. Klubbens nuvarande situationen, både sportsligt och ekonomiskt, har en betydande roll i fördelningen av resurser i investeringsbesluten. Respondent D förtydligar hur viktigt det är att de olika avdelningarna är överens vid investeringsbeslut:

- “Det är hela tiden en dialog mellan de olika avdelningarna. Det finns ju övergripande mål och riktlinjer att förhålla sig till. Det sker löpande och är en dialog

hela tiden om vi vill ta in nya spelare, det är ju inget sporten beslutar utan att ekonomin är inblandad. Vi måste ju vara överens och vi måste framförallt vara medvetna om vilka ekonomiska konsekvenser våra beslut gällande sporten får.”

Eftersom att resurserna är knappa måste klubben vara medveten om de ekonomiska konsekvenserna och se till så att varje krona spenderas på bästa möjliga sätt. Vid spelarförvärv är det enligt Respondent E hela tiden en balansgång mellan det ekonomiska och det sportsliga. Det sker en löpande diskussion under förhandlingen, där klubben ser över vad som är bäst i relation till varje logik. Diskussionerna viktiga för att undvika att klubben isolerar det sportsliga eller ekonomiska, utan att det ska sker ett samarbete mellan dem. Respondenterna har en liknande bild över hur verksamheten styr sin kommunikation. Respondent D beskriver hur diskussionen kan se ut när den sportsliga delen vill ha en spelare som egentligen går utanför de ekonomiska ramarna:

- “Nä men han ska vi inte ha för att han kostar för mycket. Då får man hela tiden väga mot såhär, vad kan vi dra för nytta av att få in en sådan här sorts spelare, vad

kommer det leda till i det långa loppet kring intresset runt om klubben för att hela tiden maximera nyttan då.”

44

Vilka investeringar som genererar sportslig- och ekonomisk framgång är osäkert (Gillet & Tennent, 2018). Det är därför viktigt att kommunicera mellan avdelningarna och att överväga den totala nyttan av en spelare och inte bara prislappen. Båda respondenterna är eniga om att det finns en korrelation mellan sportslig och ekonomisk logik. När klubben uppnår sportslig framgång tenderar den ekonomiska logiken att gynnas av detta. En sportslig motgång kommer däremot troligtvis att leda till minskade intäkter. Respondent D förklarar:

- “Låt oss säga att vi startar allsvenskan med fem vinster då kommer vi ha ganska högt publiksnitt hela den säsongen. Startar det däremot lite knackigt och så när vi väl får

ha publik då är det lite svårare att dra folk till arenan. Så det finns ju en koppling däremellan…”

Vid sportslig framgång ligger logikerna i harmoni med varandra, eftersom att den ekonomiska logiken följer de sportsliga resultatet. I dessa situationer råder det ingen konflikt mellan logikerna. Sportslig framgång är dock osäker och en framgångsrik ekonomi behöver nödvändigtvis inte innebära sportslig framgång (Carlsson-Wall et al., 2016). Fotbollsklubb 3 har på senare tid fått en ökad förståelse för hur stor påverkan den sportsliga prestationen har på ekonomin. Klubben har insett att det krävs stora satsningar på det sportsliga för att öka sitt egna kapital över tid. Det kan alltså vara värt att riskera en del för att nå sportslig och ekonomisk framgång. Sambandet mellan sportslig och ekonomisk logik gäller även vid spelarförvärv. Sportslig och ekonomisk framgång eller motgång har påverkan på Fotbollklubb 3:s investeringsstrategi. Respondent E förklarar:

- “Det är svårt att mäta för sportsliga framgångar till exempel om man vinner allsvenskan så genererar det inte jättemycket pengar. Men det är en extrem framgång. Däremot, klarar man att ta sig ut i Europa så är det där pengarna ligger. Sportsliga motgångar så blir det tydligt att då minskar alla andra intäkter, då blir det självklart att man inte har samma möjligheter till att investera i verksamheten på samma sätt.

Till exempel om man skulle åka ner i superettan eller har det motigt och inte får samma publiktillströmning och inte samma möjlighet att sälja spelare och så vidare,

det får också en påverkan då.” Respondent E förklarar att hanteringen av sport och ekonomi är komplex. Allt handlar om att vinna fotbollsmatcher och effekten av det är svårt att sätta ett pris på. Att koppla ihop sportslig framgång med hur många sponsoravtal klubben ingår, hur många spelare klubben kan sälja och hur många spelare som kan lockas till akademin är svårt. Vi kan se ett mönster där ekonomisk framgång kommer att göra Fotbollsklubb 3 mer riskbenägna och där ekonomiska motgångar kommer att generera besparingar. Strategin ser ut som i vilket företag som helst som vid framgång vill expandera och vid motgång blir mer passiva. Det som skiljer

45

fotbollsklubbar från andra företag är den sportsliga logiken och komplexiteten mellan sportslig och ekonomisk logik (Carlsson-Wall et al., 2016).


Vi får uppfattningen att organisationen i fotbollsklubb 1 inte är strukturellt uppdelad efter logikernas naturliga arbetsområde, eftersom ekonomichefen har en bidragande roll för både det sportsliga och ekonomiska arbetet i klubben. Till skillnad från Fotbollsklubb 1 kan vi se intentioner av en strukturell differentieringsstrategi i Fotbollsklubb 2 och Fotbollsklubb 3. Genom att dela upp organisationen i underenheter som arbetar inom sin specifika logik, undviker klubbarna att den sportsliga och ekonomiska logiken konkurrerar med varandra (Carlsson-Wall et al., 2016). I Fotbollsklubb 2 och 3 ser vi kopplingar till strukturell differentieringsstrategi då ekonomichefen arbetar enligt den ekonomiska logiken och sportchefen arbetar enligt den sportsliga logiken. Det uppstår situationer där avdelningarna tvingas interagera med varandra, där det då inte går att undvika spänning mellan logikerna. I samtliga tre fotbollsklubbar är investeringar vid ett transferfönster en situation där samtliga delar av organisationen är delaktiga och spänningen mellan logikerna är oundviklig. Vid transferfönstret står fotbollsklubbarna inför tuffa beslut sett till båda logikerna (Carlsson-Wall et al., 2016). I en organisation där konkurrens mellan institutionella logiker existerar finns det en möjlighet för decouplingstrategi (Pache & Santos, 2012). Vi kan se en intention av decouplingstrategi i Fotbollsklubb 2, relaterat till att styrelsen kommunicerar ut en sportslig målsättning om att spela i Europa 2025. Det kan uppstå missförstånd då denna målsättning snarare är en vision och organisationen arbetar istället med flera andra målsättningar som inte kommuniceras ut till de externa intressenterna. Strategin bidrar till en ökad chans för överlevnad då klubben förhindrar konflikter mellan de konkurrerande logikerna och varje avdelning kan arbeta med respektive logik (Pache & Santos, 2012). Av vår studie framgår det att den institutionella logiken som prioriteras i varje klubb kan skifta beroende på situation. Det är inte givet vilken av logikerna som kommer att prioriteras utan det varierar beroende av ekonomiska och sportsliga parametrar. Carlsson-Wall et al. (2016) stärker vårt antagande om att logikerna är situationsbaserade och beror på hur organisationerna tolkar logikerna. För att jämföra vilka logiker som klubbarna prioriterar vid specifika investeringssituationer har vi konstruerat tre olika scenarion (se tabell 2). Respondenterna fick svara på huruvida deras investeringsstrategi förändras beroende på vilken tabellplacering klubben befinner sig på. Respondent D uteslöts då hen påstod sig vara fel person för att besvara frågorna och hänvisade istället till Respondent E. I tabellen är citat från respondenterna färgade i linje med den logik som är dominant i situationen. Grön representerar ekonomisk logik, blå representerar sportslig logik och röd representerar spänning mellan logikerna.

46

I Fotbollsklubb 1 och 2 kan vi se ett beteende där ekonomin skulle prioriteras i majoriteten av situationerna. Vi anser att klubbarnas historia av en svag ekonomi har påverkat klubbens arbete där den ekonomiska logiken ofta prioriteras. I Fotbollsklubb 3 anses nyckeln till ekonomisk framgång vara att satsa mer på sporten i de flesta situationer och därför prioriteras den sportsliga logiken i två av tre scenarion. I situationer där klubbarna är placerade topp fyra eller i mitten av tabellen har Fotbollsklubb 1 och 2 ett synsätt där de prioriterar ekonomin och det långsiktiga arbetet. Det talas mer om att spelarna har stigit i värde och att det troligtvis kommer ske försäljningar som sedan kan återinvesteras i verksamheten. Respondent A nämner att syftet med investeringar när klubben befinner sig i mitten av tabellen är att spelaren ska acklimatisera sig i spelartruppen under säsongen. Strategin ska bidra till sportslig framgång kommande säsong. En framgångsrik spelarinvestering genererar även pengar vid en framtida försäljning. Fotbollsklubb 3 ser det som ett tillfället där det finns möjlighet att investera och möta klubbens ambitioner. Arbetssättet blir mer kortsiktig men ligger i linje med klubbens långsiktiga verksamhetsmål och deras strategi att satsa sportsligt för att på längre sikt generera ekonomisk vinst. Vi kan också tyda att vid en nedflyttningsplats med sportsliga motgångar uppstår en spänning mellan logikerna. En viktig aspekt för samtliga fotbollsklubbar är de ekonomiska konsekvenserna det skulle innebära att degraderas i seriesystemet. I dessa situationer handlar allt om hur mycket risk klubbarna är villiga att ta utan att äventyra ekonomin. Med anledning av den ekonomiska vinningen av att undvika en degradering kommer klubbarna överväga att investera i nya spelare, men att besluten i en sådan situation blir särskilt påfrestande.

47

Tabell 2. Hur de olika logikerna prioriteras i olika sportsliga situationer

48

5. Avslutande kapitel

5.1 Slutsatser Genom de analyser som gjorts utifrån den insamlade datan och tidigare forskning inom området har slutsater likställts. Vi inleder med att återigen nämna vårt syfte och vår forskningsfråga som ska besvaras.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och förstå hur de sportsliga och ekonomiska

logikerna tar form samt jämföra hur spänningen påverkar investeringsbeslut i svenska elitfotbollsklubbar.

Forskningsfråga:

Hur påverkar spänningen mellan sportslig och ekonomisk institutionell logik investeringsbeslut i fotbollsklubbar?

● Spänningen mellan logikerna leder till att den ekonomiska logiken dominerar.

Fotbollsklubbar är komplexa organisationer där verksamheten i grund och botten är en ideell förening men som många gånger bedrivs som ett företag. Verksamheten är stor och det finns intressenter som har efterfrågan på både ekonomisk och sportslig framgång. De ekonomiska krav som ställs på fotbollsklubbar i Sverige bidrar till att klubbarna måste ha en stabil ekonomi för att överleva. Sportslig framgång är den parameter som uppfyller de flesta intressenters efterfrågan samt genererar högre intäkter. I investeringsbeslut kommer ekonomin och det sportsliga alltid att vara en del av diskussionen. Klubbarna måste dels prestera ute på plan för att besvara intressenters efterfrågan och också prestera ekonomiskt för att behålla sin elitlicens. Hur diskussionen kommer att te sig beror på hur klubbens ekonomiska och sportsliga historia ser ut. Samtliga fotbollsklubbar i vår studie har ett tydligt fokus på den ekonomiska logiken. De har tidigare varit i en sådan bristfällig ekonomisk situation där de inte vill hamna i igen. En annan aspekt är att den sportsliga logiken är svår att förutse medan ekonomin finns svart på vitt där resurserna är knappa. Ett spelarförvärv kan resultera till sportslig och ekonomisk framgång, men kan också sluta i katastrof kopplat till båda logikerna. Vi kan se en ekonomisk riskminimering där klubbarna väljer att satsa på sin ungdomsakademi, vilket är mer ekonomiskt försvarbart samtidigt som det uppfyller supportrarnas efterfrågan på en lokal förankring. Det blir billigare eftersom att det inte kräver

49

någon större transfersumma samt genererar intäkter då klubbarna i slutändan planerar att sälja sina akademispelare. Den ekonomiska logiken blir dominant eftersom att fotbollsklubbarna inte vill riskera sin ekonomi och i slutändan sin elitlicens, men även för att klubbarna ska ha möjlighet att återinvestera så mycket som möjligt i sporten. Genom att satsa på sin akademi och utveckla fotbollsspelarna kan de sedan säljas för en högre transfersumma. Intäkten från försäljningen kommer att användas för att vidareutveckla akademin fram tills dess att ekonomin är så pass stabil att klubbarna kan investera i bättre spetsspelare som kan generera sportsliga resultat på kort sikt. Den sportsliga framgången kommer generera ekonomiska medel som sedan kan återinvesteras i akademin. Det är ett kretslopp som går ut på att tänka ekonomiskt för att ha möjlighet att investera i det sportsliga i syfte att generera ytterligare ekonomiska medel som sedan kan återinvesteras. I slutändan är målet att vinna så många fotbollsmatcher som möjligt. På vägen dit styr den ekonomiska logiken, med syftet att utveckla fotbollen. Spänningen mellan logikerna är alltid närvarande men kan vara mer eller mindre inflytelserik beroende på fotbollklubbarnas ekonomiska och sportsliga situation. ● Spänningens omfattning mellan logikerna är situationsbaserad.

Relaterat till fotbollsklubbarnas tabellplacering kan vi utläsa en variation i vilken av den ekonomiska eller sportsliga logiken som är dominerande. Den institutionella förändringen är situationsbaserad och den dominerande logiken skiftar beroende på vilken situation som uppstår. I en situation där klubben är placerad i toppen av tabellen genererar det ofta ekonomiska medel i form av ökade sponsorintäkter och publikintäkter. I den situationen kommer fotbollsklubbarna att reflektera över vilken logik som ska prioriteras. Värdet på truppen har ökat vilket leder till den ekonomiska logiken att sälja spelare. Ökade sponsor- och publikintäkter möjliggör spelarförvärv i bättre spelare, vilket speglar den sportsliga logiken. Vår analys visar att de tuffa ekonomiska konsekvenser som en degradering i seriesystemet innebär, gör att klubbarna blir mer riskbenägna. Vid en nedflyttningsplats är sannolikheten större att de värvar in nya spelare än om klubben ligger i mitten eller toppen av tabellen. I ett läge där klubbarna ligger på en nedflyttningsplats har publikintäkter och sponsorintäkter troligtvis minskat. De minskade intäkterna gör att investeringar i nya spelare blir påfrestande för ekonomin. Allt handlar om hur mycket risk klubbarna är villiga att ta utan att äventyra ekonomin. En degradering skadar klubbens ekonomi så pass mycket att det är värt att offra en del ekonomiska medel för att behålla sin plats i ligan. I dessa situationer blir det tydligt att klubbarna prioriterar den sportsliga logiken kortsiktigt för att gynna den ekonomiska logiken på lång sikt. I dessa situationer är spänningen mellan logikerna som störst. ● Ekonomisk eller sportslig logik beror på arbetsuppgifter och inte befattning

I den insamlade datan från våra respondenter får vi relativt liknande svar, men det kan även skilja sig åt inom respektive klubb. Vi har kommit fram till att det som påverkar är

50

nödvändigtvis inte vilken befattning respondenterna har utan snarare vilka arbetsuppgifter de har. Ytterligare en aspekt som kan påverka respondenternas svar är när i tiden de blev verksamma inom fotbollsklubben. Blev respondenten verksam under en tid där klubben hade ekonomiska problem blir det naturligt med ökat fokus på det ekonomiska, vilket sedan kan etsa sig fast i respondentens arbetssätt. Blev respondenten istället verksam under en tid där ekonomin var på uppgång och klubben har bra ekonomiska förutsättningar, ligger större fokus på det sportsliga. ● Dialogen mellan sportslig och ekonomisk logik är viktig

För att motverka spänning mellan logikerna kan klubbarna arbeta med en strukturell differentieringsstrategi, där verksamhetens avdelningarna delas upp i linje med den logik som de arbetar med. Vi ser att klubbarna som arbetar med differentieringsstrategi har en löpande dialog vid investeringssbeslut, där båda logikerna kommer i kontakt med varandra. Vilka spelare som ska förvärvas är inget som en logik beslutar utan att den andra logiken är inblandad. Det är viktigt att både de sportsliga och ekonomiska avdelningarna är överens och medvetna om vilka konsekvenser besluten för med sig. Vi kan se att majoriteten av fotbollsklubbarna är uppdelade, men för att applicera strukturell differentieringsstrategi krävs det att varje avdelning kan bibehålla sin identitet och separering. Strategin är inte användbar i en investeringssituation eftersom att det naturligt kommer uppstå spänningar mellan sportslig och ekonomisk logik trots att organisationen är uppdelad.

5.2 Generaliserbarheten i vårt resultat Vi anser att vår studies resultat kan generaliseras till de flesta fotbollsklubbar i Sverige eftersom att majoriteten av de svenska fotbollsklubbarna inte har den ekonomiska styrka som andra konkurrerande klubbar ute i Europa har. Då Allsvenskan kan ses som en utav de jämnaste ligorna i Europa är den sportsliga differensen mellan fotbollsklubbarna så låg att vi anses kunna generalisera resultatet på flera fotbollsklubbar i Sverige. Ett undantag i svensk fotboll skulle kunna vara Malmö FF som har överlägset högst eget kapital och investeringsbesluten i denna klubb skulle därför kunna se annorlunda ut. Samtliga idrottsorganisationer som hanterar spelarförvärv står inför investeringsbeslut där både den ekonomiska och sportsliga aspekten tas i beaktning. Vi kan därför argumentera för att denna studies resultat relaterat till spänningen mellan logikerna i investeringsbeslut kan generaliseras. Dock kan den sportsliga efterfrågan skifta beroende på hur eftertraktad sporten är i Sverige gentemot andra konkurrerande ligor ute i världen. Vi anser därför att detta ska tas i beaktning innan liknande slutsatser kan dras till andra populära idrotter i Sverige, exempelvis ishockeyklubbar.

5.3 Praktiska bidrag

I vår studie har vi kommit fram till att sportslig framgång genererar högre intäkter. Med tanke på de ekonomiska krav som finns för att inneha elitlicens, läggs fokus på att de egna kapitalet

51

ska vara stabilt och växa. Självklart är det viktigt att ekonomin är stabil men för att nå både ekonomisk och sportslig framgång finns det situationer där klubbarna behöver riskera en del av ekonomin för att långsiktigt bli en mer konkurrenskraftig organisation. Förutsättningen för att kunna riskera en del av ekonomin är att klubbarna inte äventyrar elitlicensen. I relation till föregående bidrag är det viktigt att klubbarna kommunicerar mellan de olika avdelningarna inom organisationen, som hanterar respektive logik. Att hela organisationen har en samsyn på vad som är viktigt och hur tid och pengar ska allokeras mellan logikerna. För att förhindra spänningarna som kan uppstå mellan sportslig och ekonomisk logik bör avdelningarna interagera med varandra för att skapa bästa möjliga utfall.

5.4 Fortsatt forskning

Vårt ämne är relativt ostuderat i Sverige och vi anser att det finns flera forskningsluckor som ger möjlighet till fortsatt forskning. För att få en bredare generalisering på svensk fotboll anser vi att det vore intressant att undersöka klubbar med en stabil ekonomi för att se hur de agerar i investeringssituationer och om det finns någon skillnad mellan arbetssättet relaterat till logikerna i klubbar med sämre ekonomi. Det hade även varit intressant att se hur de svenska klubbarna står sig gentemot andra utländska klubbar och om logikerna prioriteras annorlunda utomlands där fotbollsklubbarna har helt andra ekonomiska och sportsliga förutsättningar. Förutom att studera andra fotbollsklubbar inom herrfotbollen hade det varit intressant att se hur klubbar inom damfotbollen i Sverige hanterar logikerna. Ett annat perspektiv kan vara att undersöka andra idrottsverksamheter i Sverige. Framförallt i en idrott där det finns stort intresse kring både ekonomin och det sportsliga, exempelvis ishockey. I vår studie har vi valt att fokusera på logikerna i investeringssituationer. Det hade varit intressant att undersöka andra situationer för att se om det finns några likheter eller skillnader mellan en investeringssituation gentemot andra situationer och om logikerna fortfarande konkurrerar mot varandra. Att undersöka fotbollsklubbars budgetarbete och hur budgeten konstrueras gentemot logikerna är en situation där vi tror att det kan finnas en spänning mellan logikerna.

52

Källförteckning AFC Eskilstuna. (2020). Årsredovisning 2019. https://www.allabolag.se/5566511258/athletic-eskilstuna-ab AIK. (2020). Verksamhetsberättelse 2019. https://d281ovntc614pi.cloudfront.net/content/uploads/2020/02/AIK_Fotboll_A%CC%8Arsredovisning_2019.pdf Amans, P., Mazars-Chapelon, A., & Villeseque-Dubus, F. (2015). Budgeting in institutional complexity: The case of performing arts organizations. Management Accounting Research, (27), 47-66. https://doi.org/10.1016/j.mar.2015.03.001 Berry, A. J., Capps, T., Cooper, D., Ferguson, P., Hopper, T., & Lowe, E. A. (1985). Management Control in an Area of the NCB: Rationales of Accounting Practices in a Public Enterprise. Accounting Organizations and Society, (10) 3-28. 10.1016/0361-3682(85)90028-5 BK Häcken. (2020). Årsredovisning 2019. https://bkhacken.se/nyhet/bk-hacken-narmar-sig-200-miljoner-i-intakter Bryman, A., & Bell, E. (2017). Business Research Methods (3 uppl.). Oxford University Press. Carlsson-Wall, M., Kraus, K., & Messner, M. (2016). Performance measurement systems and the enactment of different institutional logics: Insights from a football organization. Management Accounting Research, (32) 45-61. https://doi.org/10.1016/j.mar.2016.01.006 Damayanthi, S., & Gooneratne, T. (2017). Institutional logics perspective in management control research. Journal of Accounting & Organizational Change, (13) 520-547. https://doi.org/10.1108/JAOC-01-2017-0002 David, M., & Sutton, C. D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod (1 uppl.). Studentlitteratur. Deloitte. (2016). Penningligan. Sports Business Group. https://www2.deloitte.com/content/dam/Deloitte/se/Documents/about-deloitte/penningligan-sasongen-2015.pdf Djurgårdens IF. (2020). Årsredovisning 2019. https://dif.se/dokument/foreningen/arsredovisningar/arsredovisning_2019_dif_fotboll.pdf Ernst & Young. (2020). Hur mår svensk elitfotboll?. https://assets.ey.com/content/dam/ey-sites/ey-com/sv_se/news/2020/04/fotbollsrapport-2019-final-200417.pdf

53

Eurosport. (7 februari 2021). Har svensk fotboll en framtid utan 51-procentsregeln? https://www.eurosport.se/fotboll/svensk-fotboll-utan-51-procentsregeln-ekonomisk-dopning_sto6737359/story.shtml Falkenbergs FF. (2020). Årsredovisning för Falkenbergs Fotbollsförening 2019. https://falkenbergsff.se/wp-content/uploads/2020/06/%C3%85rsredovisning-2019.pdf Fortnox. (14 februari 2021). Vad är investering? https://www.fortnox.se/fortnox-foretagsguide/ekonomisk-ordlista/investering/ Foster, G., Greyser, S. A., & Walsh, B. (2006). The Business of Sports: Text and Cases on Strategy and Management. South Western Educational Publishing Fotbollskanalen. (15 februari 2016). Kartläggning: Allsvenskan Europas jämnaste liga. https://www.fotbollskanalen.se/kartlaggning/kartlaggning-allsvenskan-europas-jamnaste-liga/ Friedland, R., & Alford, R. R. (1991). Bringing Society Back In: Symbols, Practices, and Institutional Contradictions. The University of Chicago Press GIF Sundsvall. (2020). Årsredovisning 2019. https://www.allabolag.se/5591468680/gif-sundsvall-invest-ab Gillet, A. G,. & Tennent, K. D. (2018). Shadow hybridity and the institutional logic of professional sport. Journal of Management History, (24), 228-259. 10.1108/JMH-11-2017-0060 Greenwood, R., Raynard, M., Kodeih, F., & Micelotta, E. (2011). Institutional Complexity and Organizational Responses. The Academy of Management Annals, (1), 317-371. 10.1080/19416520.2011.590299 Hammarby IF. (2020). Årsredovisning 2019. https://www.hammarbyfotboll.se/wp-content/uploads/2016/03/%C3%85rsredovisningen-2019.pdf Haveman, H., & Gualtiere, G. (2017). Institutional Logics. Oxford Research Encyclopedia of Business and Management, 1-29. https://doi.org/10.1093/acrefore/9780190224851.013.137 Helsingborgs IF. (2020). Verksamhetsberättelse 2019. http://medlem.hif.se/docs/297/6269/HIF_%C3%85R2019_webb_uppslag.pdf IF Elfsborg. (2020). Årsredovisning 2019. https://elfsborg.se/wp-content/uploads/2020/03/IFEAB_%C3%85redovisning_2019_Webb.pdf

54

IFK Göteborg. (2020). Verksamhetsberättelse 2019. https://ifkgoteborg.se/wp-content/uploads/2020/03/Verksamhetsberattelse-2019.pdf IFK Norrköping. (2020). Årsredovisning 2019. https://ifknorrkoping.se/wp-content/uploads/2020/02/%C3%85rsredovisning2019.pdf IK Sirius FK. (2020). Årsredovisning 2019. https://www.siriusfotboll.se/content/uploads/2020/03/IK_Sirius_Fotbollsklubb_Arsredovisning_2019_1.pdf Kalmar FF. (2020). Årsredovisning 2019. https://kalmarff.se/app/uploads/2020/03/A%CC%8Arsredovisning-Kalmar-FF-2019.pdf Malmö FF. (2020). Årsredovisning 2019. https://www.mff.se/app/uploads/2020/02/MFF_A%CC%8Arsredovisning_2019.pdf Merchant, K. A., & Van Der Stede, W. A. (2017). Management Control System Performance Measurement , Evaluation and Incentives (4 uppl.). Pearson Education Limited. Miles, J., & Gilbert, P. (2005). A Handbook of Research Methods for Clinical and Health Psychology. Oxford University Press Pache, A. C., & Santos, F. (2012). Inside the Hybrid Organization: Selective Coupling as a Response to competing Institutional Logics. Academy of Management Journal, (56) 972-1001. https://doi.org/10.5465/amj.2011.0405 Pache, A. C., & Santos, F. (2010). When Worlds Collide: The Internal Dynamics of Organizational Responses to Conflicting Institutional Demands. The Academy of Management Review, (35) 455-476. https://doi.org/10.5465/amr.35.3.zok455 Reay, T., & Hinings, C. R. (2009). Managing the Rivalry of Competing Institutional Logics. Organization Studies, (30) 629-652. 10.1177/0170840609104803 Riksidrottsförbundet. (2019). Idrotten i siffror. https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya-dokumentbanken/idrottsrorelsen-i-siffror/2019-idrotten-i-siffror---rf.pdf?w=900&h=900 SEF. (2020). Fotbollsplanen mitt i byn. https://www.svenskelitfotboll.se/wp-content/uploads/2020/02/SEF-fotbollsplanen-mitt-i-byn1.pdf Smith, A. C. T,. & Stewart, B. (2010). The special features of sport: A critical revisit. Sport management review, (13),1-13. https://doi.org/10.1016/j.smr.2009.07.002

55

Sportskeeda. (16 juli 2015). 5 clubs with unique Transfer strategies. https://www.sportskeeda.com/slideshow/football-5-clubs-unique-transfer-strategies Statista. (2020). Revenue of the biggest (Big Five*) European soccer leagues from 1996/97 to 2020/21. https://www.statista.com/statistics/261218/big-five-european-soccer-leagues-revenue Stewart, B., & Smith, A. C. T,. (1999). The Special Features of Sport. Annals of Leisure Research, (2), 87-99. https://doi.org/10.1080/11745398.1999.10600874 Svensk elitfotboll. (2021) Om oss. https://www.allsvenskan.se/om-oss Svensk elitfotboll. (2021). Om oss. https://www.superettan.se/om-oss Svenskafans. (22 oktober 2002). Kampen om Europaplatser. https://www.svenskafans.com/fotboll/8322 Svenskafotbollsförbundet. (1 januari 2020). Anvisningar till elitlicensens ekonomikriterier. https://www2.svenskfotboll.se/ImageVault/Images/id_9869/ImageVaultHandler.aspx Svenskafotbollsförbundet. (7 februari 2021). Fotbollen i Sverige. https://svff.svenskfotboll.se/om-svff/fotbollen-i-sverige/ Svenskafotbollsförbundet. (2020). Representationsbestämmelser år 2020. https://aktiva.svenskfotboll.se/4aed0a/globalassets/svff/dokumentdokumentblock/tavling/stadgar--reglementen/representationsbestammelser.pdf Svensson, P. G. (2017). Organizational hybridity: A conceptualization of how sport for development and peace organizations respond to divergent institutional demands. Sport Management Review, (20), 443-454. https://doi.org/10.1016/j.smr.2017.03.004 Szymanski, S., & Kuypers, T. (1999). Winners and Losers: the Business Strategy of Football. London: Viking. Söderbom, A., & Ulvenblad P. (2016). Värt att veta om uppsatsskrivande (1 uppl.). Studentlitteratur. Thornton, P., & Ocasio, W. (1999). Institutional logics and the historical contingency of power in organisations: Executive successions in the higher education publishing industry. American journal of sociology, (3), 801-843. https://doi.org/10.1086/210361 UEFA. (2021). Country Coefficients. https://www.uefa.com/memberassociations/uefarankings/country/#/yr/2021

56

Örebro SK. (2020). Årsredovisning 2019. https://oskfotboll.se/download/18.4753415b170c014df7a32d/1583853967537/A%CC%8Arsredovisning%20-%20O%CC%88SK%20Elitfotboll%20AB%20(publ)%202019.pdf Östersund FK. (2020). Verksamhetsberättelse 2019. https://ostersundsfk.se/wp-content/uploads/verksamhetsber%C3%A4ttelse_2019_utkast13.pdf

57

Bilagor

Bilaga 1. Operationaliseringsschema

Frågor till ekonomichef och sportchef:

Författare Teori Fråga Syfte

Berätta lite om dig själv, vad är ditt

arbete/ansvarsområde och vad innebär denna roll? Hur länge har du arbetat

med detta?

Inleder konversationen med att respondenten får

presentera sig själv och berätta om sina

erfarenheter.

Gillet & Tennent, 2018

"Den tredje och sista sektorn tillhör de ideella och icke vinstdrivande företagen som ägs av medlemmar och styrs

mot sociala och miljömässiga"

Hur beskriver du föreningens verksamhet

bäst? Förening eller företag?

Få en uppfattning om vad respondenten ser som det

viktigaste i organisationen. Mer som ett företag eller

mer som en ideell förening.

Stewart & Smith, 1999

"störningar mellan ekonomisk vinst och

sportslig vinst pekar på ett speciellt kännetecken

för fotbollsklubbar"

Tar ni ekonomisk hänsyn till de sportsliga resultaten

under säsongens gång? Dvs. framgång/nederlag. I

så fall på vilket sätt?

Beroende på hur den sportsliga logiken ser ut,

huruvida förändras då den ekonomiska logiken.

Carlsson-Wall et al., 2016

"Fotbollsklubbar som är framgångsrika med sina sportsliga prestationer,

har också ofta ekonomiska fördelar i

form av prispengar, nya sponsorer och fler

åskådare."

Ökar sponsorer vid bra sportsligt resultat?

För att se om den ekonomiska logiken gynnas

av sportslig framgång.

58





åskådare."

Ökar biljettintäkterna vid bra sportsligt resultat?




"samtidigt som arbetet mellan de sportsliga och

ekonomiska målsättningarna

överlappar varandra"

Har ni några ekonomiska mål som sätts upp inför säsongen? Vilka då och

varför just dessa?

För att mäta och definiera ekonomiska mått och

ekonomiska målsättningar och koppla till teorin.


"Spänningen mellan de sportsliga och

ekonomiska logikerna leder till komplexitet för fotbollsklubbarnas olika

prestationsmått."

Vilka ekonomiska prestationsmått använder

ni? Hur? Varför? Exempel: ROI, soliditet

etc.

För att förtydliga vilka prestationsmått som

används i föreningen.





Har ni några sportsliga mål som sätts upp inför säsongen? Vilka då och

varför just dessa?

För att mäta och definiera sportsliga mått och

sportsliga målsättningar och koppla till teorin.


"Hur de sportsliga och ekonomiska logikerna relateras till varandra

skiljer sig i dessa situationer i antydning

till prestationsmått då de utmärks av olika

prestationsnivåer som bedöms med respektive

logik för sig"

Vilka sportsliga prestationsmått använder

ni? Hur? Varför? Exempel: Tabellplacering,

poäng etc.




Syftet med dyra finansiella investeringar

i en fotbollsklubb är i slutändan att maximera

den sportsliga prestationen, snarare än

att tjäna pengar

Vad gör ni för att uppnå era icke finansiella mål?

Sportsliga mål, satsar man mer ekonomiska medel för att nå icke finansiella mål?

59


"Dessa störningar mellan ekonomisk vinst och



Hur arbetar ni för att era finansiella och icke

finansiella mål ska gå hand i hand? På vilket

sätt?

Relationen mellan de olika logikerna. Märker vi av en

spänning och att hanteringen är komplex

eller samexisterar logikerna på ett mer harmoniskt sätt.

Penningligan, 2016

"I en hybridorganisation uppstår utmaningar i

styrningen då det krävs en integration av två

logiker som i många fall kan tyckas vara i

konflikt med varandra."

Hur ser er uppföljning av de finansiella och icke

finansiella målen ut? Hur ofta görs det

uppföljningar?

Kollar man på relationen mellan logikerna i

uppföljning och revidering av målsättning. Exempelvis en sämre tabellplacering

efter halva säsongen - påverkar de de ekonomiska

målsättningen?

Pache & Santos, 2012

"Med strategin så stödjer organisationen

symboliskt metoder som föreskrivs av en logik,

men i verkligheten implementerar metoder

som främjas av en annan logik som är mer

anpassad till organisationens mål."

Finns det situationer där föreningen gått miste om något genom att fokusera

mer på sportslig eller ekonomisk framgång?

Situationsbaserat, se vilka situationer som en dominant

logik tagit över.

Smith & Stewart, 2010

"En stor utmaning för fotbollsklubbar är att hitta balansen mellan

kommersiellt värde från deras varumärke utan att äventyra den sportsliga

integriteten"

Anser du att de ekonomiska och sportsliga

målen ibland korrelerar med varandra?

För att se om det finns situationer i en fotbollsklubb

där spänningen mellan logikerna existerar.

Sportskeeda, 2015

"En strategi kan vara att investera i äldre spelare

som är bättre än nuvarande trupp för att på kort sikt eventuellt

öka den sportsliga framgången. En annan

strategi kan vara att värva in yngre talanger

för att i framtiden gynnas ekonomiskt vid

Hur går det till när föreningen köper en

spelare?

Investeringsprocessen, vem kommer med förslag? Vem tar beslut? Vad grundar sig

besluten på (ekonomiskt eller/och sportsligt)?

60

en eventuell försäljning till en större summa."

Sportskeeda, 2015

"Beroende på klubbens investeringsstrategi

under transferfönstret arbetar klubben med de institutionella logikerna

på olika sätt."

Hur skulle du generellt beskriva er

investeringsstrategi?

Arbeta med unga spelare som bidrar mer finansiellt och/eller färdigutvecklade

spelare som presterar sportsligt men kanske inte

genererar långsiktiga intäkter.

Carlsson-Wall et al,. 2019

"I en investerings situation så täcks inte

alla möjliga kombinationer av

sportslig och ekonomisk logik, utan endast det

perspektiv som cheferna reflekterar över"

Hur hanterar ni ekonomiska motgångar

kopplat till er investeringsstrategi?

Kollar hur klubbens investeringsbeslut påverkas av ekonomiska motgångar.

Förändras investeringsstrategin om ekonomiska logiken går

dåligt?






Hur hanterar ni ekonomiska framgångar


Kollar hur klubbens investeringsbeslut påverkas av ekonomiska framgångar.


bra?






Hur hanterar ni sportsliga motgångar kopplat till er


Kollar hur klubben resonerar kring spelarköp

om det finns sportsliga motgångar. Fokuserar klubben på att ta in nya dyrare spelare för att nå

bättre sportsliga resultat?

61






Hur hanterar ni sportsliga framgångar kopplat till er


Kolla hur klubben resonerar kring spelarköp om det finns

sportsliga framgångar. Fokuserar klubben på att

bibehålla samma trupp och köper inte in nya spelare eller värvar man in nya

spelare för att stärka truppen ytterligare?

Szymanski & Kuypers, 1999

"investera i talangutveckling och nya

spelare för att uppnå sportslig framgång. Både

för egen vinning men även för supportrarnas intresse av klubben och

deras efterfrågan på biljetter"

Hur ser målsättningen ut för

ungdomsverksamheten? Har ni exempelvis någon målsättning på hur många egna produkter som ska finnas med i A- truppen?

Varför den målsättningen?

Många klubbar känner stolthet över en framgångsrik

ungdomsverksamhet, är det för att de presterar rent

sportsligt eller för att det genererar pengar när

spelarna eventuellt säljs vidare i övriga europa.


"Relationen mellan logikerna i olika

situationer är antingen tydlig eller svårförståelig

då det beror på hur logiken tolkas och hur

konsekvenserna av handlingar hanteras"

Klubben ligger topp 4 i tabellen efter halva

säsongen, hur prioriteras de sportsliga och de

ekonomiska förutsättningarna vid

förvärv och försäljning av spelare?

För att se spänningen mellan den sportsliga och ekonomiska logiken vid

investeringsbeslut i olika situationer






Klubben ligger i mitten av tabellen efter halva






62






Klubben ligger på

nedflyttningsplats/kvalplats efter halva säsongen, hur

prioriteras de sportsliga och de ekonomiska

förutsättningarna vid förvärv och försäljning av

spelare?



Frågor till styrelsemedlem:

Författare Teori Fråga Syfte

Berätta lite om dig själv, vad är ditt

arbete/ansvarsområde och vad innebär denna roll? Hur länge har du arbetat

med detta?

Inleder konversationen med att respondenten får

presentera sig själv och berätta om sina

erfarenheter, arbetar ni nära de andra delarna i

organisationen


"Den tredje och sista sektorn tillhör de ideella och icke vinstdrivande företagen som ägs av medlemmar och styrs

mot sociala och miljömässiga"

Hur beskriver du föreningens verksamhet

bäst? Förening eller företag?(Uppdelat?)

Få en uppfattning om vad respondenten ser som det

viktigaste i organisationen. Mer som ett företag eller

mer som en ideell förening.


"Dessa störningar mellan ekonomisk vinst och sportslig vinst pekar

på ett speciellt kännetecken för fotbollsklubbar"

Vilket område ägnar ni mest tid åt vid möten med styrelsen? Hur ofta har ni

dessa möten?

Få en uppfattning av vilken logik som är viktigast vid

möten

63


"störningar mellan ekonomisk vinst och



Tar ni ekonomisk hänsyn till de sportsliga resultaten

under säsongens gång? Dvs. framgång/nederlag. I

så fall på vilket sätt?

Beroende på hur den sportsliga logiken ser ut,

huruvida förändras då den ekonomiska logiken.





åskådare."

Ökar sponsorer vid bra sportsligt resultat?







åskådare."

Ökar biljettintäkterna vid bra sportsligt resultat?







Har ni några ekonomiska mål som sätts upp inför säsongen? Vilka då och

hur är styrelsen delaktig i dessa beslut?

För att mäta och definiera ekonomiska mått och

ekonomiska målsättningar och koppla till teorin.


"Spänningen mellan de sportsliga och

ekonomiska logikerna leder till komplexitet för fotbollsklubbarnas olika

prestationsmått."

Vilka ekonomiska prestationsmått använder

ni? Hur? Varför? Exempel: ROI, soliditet etc.







Har ni några sportsliga mål som sätts upp inför

säsongen? Vilka då och hur är styrelsen delaktig i

dessa beslut?

För att mäta och definiera sportsliga mått och

sportsliga målsättningar och koppla till teorin.

64


"Hur de sportsliga och ekonomiska logikerna relateras till varandra

skiljer sig i dessa situationer i antydning

till prestationsmått då de utmärks av olika

prestationsnivåer som bedöms med respektive

logik för sig"

Vilka sportsliga prestationsmått använder

ni? Hur? Varför? Exempel: Tabellplacering, poäng etc.




Syftet med dyra finansiella investeringar

i en fotbollsklubb är i slutändan att maximera

den sportsliga prestationen, snarare än

att tjäna pengar

Vad gör ni för att uppnå era icke finansiella mål?

Sportsliga mål, satsar man mer ekonomiska medel för att nå icke finansiella mål?


"Dessa störningar mellan ekonomisk vinst och sportslig vinst pekar

på ett speciellt kännetecken för fotbollsklubbar"

Hur arbetar ni för att era finansiella och icke

finansiella mål ska gå hand i hand? På vilket sätt?

Relationen mellan de olika logikerna. Märker vi av en

spänning och att hanteringen är komplex eller

samexisterar logikerna på ett mer harmoniskt sätt.

Penningligan, 2016

"I en hybridorganisation uppstår utmaningar i

styrningen då det krävs en integration av två

logiker som i många fall kan tyckas vara i

konflikt med varandra."

Hur ser er uppföljning av de finansiella och icke

finansiella målen ut? Hur ofta görs det

uppföljningar?

Kollar man på relationen mellan logikerna i

uppföljning och revidering av målsättning. Exempelvis en sämre tabellplacering

efter halva säsongen - påverkar de de ekonomiska

målsättningen?

Pache & Santos, 2012

"Med strategin så stödjer organisationen

symboliskt metoder som föreskrivs av en logik,

men i verkligheten implementerar metoder

som främjas av en annan logik som är mer

anpassad till organisationens mål."

Finns det situationer där föreningen gått miste om något genom att fokusera

mer på sportslig eller ekonomisk framgång?

Situationsbaserat, se vilka situationer som en dominant

logik tagit över.

65

Smith & Stewart, 2010

"En stor utmaning för fotbollsklubbar är att hitta balansen mellan

kommersiellt värde från deras varumärke utan att äventyra den sportsliga

integriteten"

Anser du att de ekonomiska och sportsliga

målen ibland korrelerar med varandra?

För att se om det finns situationer i en fotbollsklubb

där spänningen mellan logikerna existerar.

Sportskeeda, 2015

"En strategi kan vara att investera i äldre spelare

som är bättre än nuvarande trupp för att på kort sikt eventuellt

öka den sportsliga framgången. En annan

strategi kan vara att värva in yngre talanger

för att i framtiden gynnas ekonomiskt vid en eventuell försäljning till en större summa."

Vad är er roll i styrelsen vid köp av spelare?

Investeringsprocessen, vem kommer med förslag? Vem tar beslut? Vad grundar sig

besluten på (ekonomiskt eller/och sportsligt)?

Sportskeeda, 2015

"Beroende på klubbens investeringsstrategi

under transferfönstret arbetar klubben med de institutionella logikerna

på olika sätt."

Hur skulle du generellt beskriva er


Arbeta med unga spelare som bidrar mer finansiellt och/eller färdigutvecklade

spelare som presterar sportsligt men kanske inte

genererar långsiktiga intäkter.






Hur hanterar ni ekonomiska motgångar


Kollar hur klubbens investeringsbeslut påverkas av ekonomiska motgångar.


dåligt?





Hur hanterar ni ekonomiska framgångar


Kollar hur klubbens investeringsbeslut påverkas av ekonomiska framgångar.


bra?

66







Hur hanterar ni sportsliga motgångar kopplat till er



om det finns sportsliga motgångar. Fokuserar klubben på att ta in nya dyrare spelare för att nå

bättre sportsliga resultat?






Hur hanterar ni sportsliga framgångar kopplat till er



om det finns sportsliga framgångar. Fokuserar klubben på att bibehålla

samma trupp och köper inte in nya spelare eller värvar man in nya spelare för att stärka truppen ytterligare?

Szymanski & Kuypers, 1999

"investera i talangutveckling och

nya spelare för att uppnå sportslig framgång.

Både för egen vinning men även för

supportrarnas intresse av klubben och deras

efterfrågan på biljetter"

Hur ser målsättningen ut för

ungdomsverksamheten? Har ni exempelvis någon målsättning på hur många egna produkter som ska finnas med i A- truppen?

Varför den målsättningen?

Många klubbar känner stolthet över en framgångsrik

ungdomsverksamhet, är det för att de presterar rent

sportsligt eller för att det genererar pengar när

spelarna eventuellt säljs vidare i övriga europa.



situationer är antingen tydlig eller

svårförståelig då det beror på hur logiken

tolkas och hur konsekvenserna av

handlingar hanteras"

Klubben ligger topp 4 i tabellen efter halva






67







Klubben ligger i mitten av tabellen efter halva












Klubben ligger på

nedflyttningsplats/kvalplats efter halva säsongen, hur

prioriteras de sportsliga och de ekonomiska

förutsättningarna vid förvärv och försäljning av

spelare?



Bilaga 2. Mail till respondenter Hej! Vi är två fotbollsintresserade studenter som läser sista terminen på ekonomprogrammet på Halmstad Högskola. Under våren skriver vi vår kandidatuppsats i företagsekonomi där vi har valt att kombinera våra två intressen, ekonomi och fotboll. Med tanke på att vi undersöker svenska fotbollsklubbar blev det naturligt att ta kontakt med Fotbollsklubb X som har en framgångsrik historia. Vi anser att era framgångar som en storklubb kan vara till stor hjälp i vår studie och ge ett annat perspektiv på problemet. Vår studie handlar om hur relationen mellan de sportsliga och ekonomiska aspekterna tar form i investeringsbeslut i fotbollsklubbar. I vår undersökning söker vi någon som arbetar med spelarförvärv. Ekonomichef, sportchef och styrelsemedlemmar är de perspektiven vi vill studera "problemet" genom. Vi uppskattar ifall ni vill vara en del i vår studie genom att ställa upp på en intervju gällande ämnet. Intervjun kommer innebära frågor kring ekonomiska och sportsliga resultat, målsättningar och investeringsbeslut vid förvärv av spelare. Intervjun tar ca 60 minuter och ni har all rätt till att vara anonyma om så önskas. På grund av rådande omständigheter så är vi självklart öppna med att ha intervjun digitalt.

68

Låter det intressant? Hör gärna av er på denna mailen eller ring oss om ni vill veta mer eller har frågor kring vår studie. Vi ser framemot att få höra från er och önskar er en fortsatt fin dag! Med vänliga hälsningar Daniel Sjöblom, [email protected], 0707 - xxxx xx Sebastian Tannér, [email protected], 0707 - xxxx xx

Bilaga 3. Samtyckesblankett

Information till dig som ska delta i en undersökning som genomförs av en student under utbildning Du är inbjuden att delta i studien ”Hur påverkar spänningen mellan sportslig och ekonomisk institutionell logik investeringsbeslut i fotbollsklubbar?”.

Studien syftar till att beskriva och förstå hur spänning mellan de ekonomiska och sportsliga logikerna tar form samt hur de påverkar investeringsbesluten.

Studien utförs som en del i vår utbildning, inom Ekonomprogrammet vid akademin för företagande, innovation och hållbarhet vid Högskolan i Halmstad. Ansvarig lärare är Jan-Olof Eriksson, [email protected].

Dina personuppgifter behandlas inom studien endast enligt ditt samtycke, och enligt kraven i dataskyddsförordningen. Ditt deltagande i studien är helt frivilligt och du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak. Ett återkallande påverkar dock inte den behandling som skett innan återkallandet. Du kan också när som helst begära att få en kopia av dina personuppgifter.

Materialet kommer delvis att behandlas inom molntjänsten Office 365 från Microsoft, som Högskolan har ett personuppgiftsbiträdesavtal med.

Endast vi (två) studenter och ansvarig lärare kommer att ha tillgång till dina personuppgifter.

De av dina personuppgifter vi kommer att behandla är: Namn och arbetstitel.

Dina personuppgifter kommer att raderas när examensarbetet är godkänt.

Personuppgiftsansvarig för studien är Högskolan i Halmstad, som nås via [email protected] eller 035-16 71 00. Övrig information om hur Högskolan hanterar personuppgifter, och dina rättigheter utifrån dataskyddsförordningen, finns på www.hh.se/dataskydd. Har du frågor kan du också kontakta Högskolans dataskyddsombud, Anna Frederiksen, via [email protected].

Med vänlig hälsning

Daniel Sjöblom, [email protected], 0707 - xxxx xx

Sebastian Tannér, [email protected], 0707 - xxxx xx

69

Samtycke till deltagande i ”Hur påverkar spänningen mellan sportslig och ekonomisk institutionell logik investeringsbeslut i fotbollsklubbar?” Jag har fått information om studien ”Hur påverkar spänningen mellan sportslig och ekonomisk institutionell logik investeringsbeslut i fotbollsklubbar?” och accepterar att delta.

Jag har fått information om att de uppgifter som samlas in om mig kommer att behandlas konfidentiellt, på ett sådant sätt att min identitet inte kommer att avslöjas för obehöriga.

Jag är medveten om att min medverkan är helt frivillig och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.

Underskrift

...................................................

Namnförtydligande

.......................................................................

Ort och datum

Bilaga 4. Publiksnitt i relation till tabellplacering Fotbollsklubb 1

70



71

Bilaga 7. Sponsorintäkt i relation till tabellplacering Fotbollsklubb 1


72


Besöksadress: Kristian IV:s väg 3Postadress: Box 823, 301 18 HalmstadTelefon: 035-16 71 00E-mail: [email protected]

Daniel Sjöblom

Sebastian Tannér