170508 Österåsen kulturmiljö - rapport - 2017

Österåsens kulturmiljö- dess betydelse i arbetet med

Livsstilsmedicin1

Verksamhetschef/överläkareRobert Hollsten

2017-05-08

1 Livsstilsmedicin (eng Lifestyle Medicine) är evidensbaserad behandling/prevention och innefattar

åtgärder riktade mot ohälsosamma levnadsvanor. Exempel på målområden är kost, motion, tobak,

alkohol, stresshantering, återhämtning, sömn, socialt stöd

Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post

881 91 SOLLEFTEÅ Österås 0620-573 00 0620-573 01 [email protected]

2

Innehållsförteckning

1 Inledning .............................................................................................................. 3

2 Bakgrund ............................................................................................................. 4

2.1 Österåsen – 116 år i Hälso- och sjukvårdens tjänst ............................. 4

3 Fastigheten och dess kulturmiljö ..................................................................... 4

4 Nuvarande verksamhet ..................................................................................... 5

4.1 Lokaler som verksamheten idag kräver .................................................. 6

5 Omvärldsanalys – rehabilitering i yttre miljö .................................................. 7

5.1 Studier - rehabilitering i skogs- och trädgårdsmiljöer............................ 7

6 Österåsen idag – extern granskning ............................................................... 8

6.1 Extern granskning....................................................................................... 8

7 Österåsen idag - patientperspektiv – vad säger patienten .......................... 9

7.1 Patientperspektiv – kursutvärderingar..................................................... 9

7.2 Patientperspektiv - fokusgrupp ................................................................. 9

8 Lämpliga lokaler: Balanserade styrkortets fyra perspektiv ........................ 12

8.1 Invånare ..................................................................................................... 12

8.2 Medarbetare .............................................................................................. 12

8.3 Processer ................................................................................................... 12

8.4 Ekonomi ..................................................................................................... 13

9 Bedömningar..................................................................................................... 14

10 Förslag ........................................................................................................... 14

Bilaga

Bildgalleri



3

1 Inledning

Nuvarande verksamhet på Österåsens Hälsohem2 har sin grund i ett beslut i HSD3

2000-12-11 § 118 ”Österåsens hälsohem – vidareutveckling under 2000-talet”. Enrevisionsrapport (2004) har konstaterat att Österåsens uppdrag inbegriper båderemisspatienter och privatgäster.

En tvärprofessionell arbetsgrupp4 bildades våren 2015 med uppdrag att utvecklauppdraget för Österåsen. Arbetsgruppens utgångspunkt var de rekommendationersom redovisats i konsultrapport från 20145.

Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden6 godkände, 2015-09-08 § 71,arbetsgruppens rapport som underlag för formulering av Österåsens framtidauppdrag; Österåsens Hälsohem – underlag för utformning av politiskt uppdrag tillverksamheten.

Resultaten från arbetsgruppens arbete är en del av det underlag som behövs för attforma Österåsens kommande uppdrag. FPTN har, 2014-12-18 § 177, angett att ävenfrågan om lämpliga lokaler är en del av det underlag som ska ge nämnden nödvändigöverblick inför sitt kommande beslut om Österåsens framtida uppdrag.

Frågan om lämpliga lokaler för Österåsens verksamhet har lyfts till verksamhetschefRobert Hollsten av tidigare primärvårdsdirektör Erik Grundberg.

Mot denna bakgrund är denna rapport framtagen – med syfte att belysamiljöns/lokalers betydelse vid livsstilmedicinsk behandling (patientperspektiv),verksamhetens behov (medarbetar- och medborgarperspektiv), kulturmiljön (även urregionalt/nationellt perspektiv). Här ska också utifrån konsultrapportensrekommendation (se fotnot 5) beaktas om det även finns ett uppdrag när det gäller dehistoriska och kulturhistoriska aspekterna av Österåsen.

2 I fortsättningen benämnd Österåsen

3 HSD – Hälso- och sjukvårdsdelegationen

4Arbetsgruppen har bestått av Robert Hollsten, verksamhetschef Österåsen, Katarina Krutar,

enhetschef Österåsen, Markus Kallioinen primärvårdsdirektör, Peter Löthman Hälso- ochsjukvårdsdirektör och Lena Lindgren utredare Hälso- och sjukvård. Johannes Dock, enheten förFolkhälsa och Vårdval samt personal på Österåsen har deltagit vid framtagande av material.5 Österåsens Hälsohem – verksamhet och konkurrensneutralitet, Anger och Flordal, FPTN 2014-09-02§ 1216

I fortsättningen benämnd FPTN



4

2 Bakgrund

2.1 Österåsen – 116 år i Hälso- och sjukvårdens tjänst

Österåsens Hälsohem är inrymt i ett f d sanatorium, vilket stod klart 1901 och tillkomutifrån medel insamlade till konung Oscar II:s Jubileumsfond. Provinsialläkare NilsEnglund deltog i arbetet med att utse lämplig plats för det NorrländskaJubileumssanatoriet. Han noterade att en placering i Ångermanland innebar enlokalisation ”åtminstone närmelsevis i midten af sitt område” – dvs att betjänaJämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.

På Österåsenplatån fann de gynnsamma metereologiska förutsättningar - ettvindskyddat område i öppet söderläge. Platån, vid Faxälvens utlopp i Ångerman-älven 140 m över havet, utgjorde ett centrum för ett nederbördsminimum.

Stipulation om utsikt uppfylldes med att ”man svårligen inom Sverige kan finna en,för anläggande av sanatorium lämplig plats, med mera storartad hänförande utsigtän just ifrågavarande ställe”.

En slottsliknande byggnad uppfördes av arkitekt Fredrik Lilljekvist7, inspirerad avbarockslottet Runsa slott i Uppland, och drottning Sophia skall ha utropat

- Så vackert, det liknar mitt Drottningholm

Man glömde inte den yttre miljön med sina promenadvägar. Förutom utblicken längsÅngermanälven, erbjöd dessa olika sträckor och regelbundna stigningar rätt doseringav ett önskat träningsprogram8. Sanatoriestyrelsen underströk lunggymnastiken ochden fysiska aktivitetens betydelse för återanpassning till arbetslivet.

Lövskog planterades med över 400 lövträd samt buskar och klängväxter tillförskönande av det slottslika sanatoriets park.

Så småningom förmedlade sanatoriets legendariske överläkare Helge Dahlstedtfilosofin att en människa behöver både vacker miljö och stimulans för att ha någonförutsättning för att bli helt frisk. En unik konstsamling tillskapades – en avNorrlands finaste samlingar.

3 Fastigheten och dess kulturmiljö

Fastigheten Österåsen 8:1 är belägen ca 7 km norr om Sollefteå sjukhus. Totalalandarealen är 45,7 ha varav produktiv skogsmarksareal uppgår till 35,5 ha.

Stora delar av byggnaderna och parkområdet är sedan 1988 skyddade såsombyggnadsminnen. Detta utifrån att byggnaderna bevarar egenarten hos gången tidsbyggnadsskick och är med hänsyn därtill att anses som synnerligen märkliga,

7 Samme arkitekt Fredrik Lilljekvist har uppfört bl a Kungliga Dramatiska Teatern8

Promenadvägarna är fortfarande desamma, med en tillagd slinga i sydöstra hörnet



5

dessutom föreligger ett stort socialhistoriskt värde. Den ursprungliga bebyggelsenoch parkanläggningen är i stort sett oförändrade och speglar en utveckling i miljön,synen på människan och dess sjukdomar, bland annat med tillbyggnader fram till1940-50-talen. I allt en byggnad med egenart och kvalitet, som inte har fått någraefterföljare i Sverige. Österåsen är fortfarande en unik miljö9.

Riksantikvarieämbetet har 1989 utsett Österåsen som ett Riksintresse förkulturmiljön, dvs området har så högt kulturhistoriskt värde att det är av nationellbetydelse, en miljö som ska representera hela landets 10000-åriga historia frånstenålder till nutid.

Skogsvårdsstyrelsen anger också att området är mycket kulturhistoriskt intressantoch att skogsskötseln bör utföras på ett skonsamt sätt som anpassas tillverksamheten. Bestånden är klassade utifrån att behålla eller höja rekreationsvärdetmed tanke på utsikten och promenadmiljön.

Området innefattar även två fornminnen, Hårnålstallen och Konungastenarna. Straxutanför fastigheten finns fångstgropar. Den unika miljön och tillgängligheten gör attområdet dagligen nyttjas som utflykts- och rekreationsmål för länsinvånarna.

4 Nuvarande verksamhetÖsteråsen erbjuder Livsstilsmedicinska behandlingsprogram.

Förutom individuella program ingår temakurser i Stress-, Smärt- och Vikthantering.Temakurserna kombineras utifrån individuella behov med kurser för Diabetes,Tobaksavvänjning, Mindfulness, FODMAP (kostbehandling vid IBS), Kultur förHälsan samt med individuella behandlingar.

Behandlingsprogrammen är bedömt ligga i nationell framkant, samt ärkostnadseffektiva10. Av kursdeltagarna är 75 % kvinnor och andelen medstressrelaterad ohälsa/sjukdom är hög. Detta speglar också en ökning av psykiskohälsa i samhället.

Personalgruppen är kompetent och entusiastisk11. Utöver vårdgruppen - med dietist,kostvetare, sjukgymnaster/fysioterapeut, diabetessköterska, företagssköterska, KBT-sköterska, onkologsköterska, hälsosköterska, lymfterapeut, friskvårdskonsulent –arbetar kockar, städpersonal, fastighetstekniker, administrativ personal, alla i teamet

9 Länsstyrelsen – Skyddad bebyggelse – Byggnadsminnen Sollefteå

10 En hälsoekonomisk utvärdering av Livsstilsskolan vid Österåsens Hälsohem, Emelie Hollsten, 2014-10-28, Uppsala universitet.11 Österåsens Hälsohem – verksamhet och konkurrensneutralitet, Anger, Flordal, FPTN 2014-09-02 §

121



6

gentemot patienten/gästen. Med korta beslutsvägar möjliggör detta - en effektiv vårdmed bra bredd i kompetenserna12

.

Utöver remissprogrammen bedrivs en omfattande utbildningsverksamhet både förinterna och externa grupper samt rehabiliteringsinsatser med samarbetspartners. Mankan även komma som privatgäst.

För fördjupad beskrivning av verksamheten hänvisas till konsultrapport13.

4.1 Lokaler som verksamheten idag kräver

För lokalerna gäller att de är avsedda för verksamheten, och de går ej att samordnamed annan verksamhet utan måste vara helt upplåtna för Österåsen. Förändringar ilokalbehov sker regelbundet med kort varsel, ofta samma dag. Personalgruppenarbetar i team och samtidigt i flera av programmen. För att effektivt och samtidigtarbeta med remissgrupper om 45 patienter, övriga utbildningsgrupper ochindividuella insatser krävs i den dagliga verksamheten:

Gästrum med egen dusch och toalett – anpassade för särskilda behov Rehabiliteringsbassäng Utbildningslokaler, vissa för minst 50-80 personer – utrustade med modern

teknik Tillagningskök – ca 80-100 lunchgäster/dag (varav en stor del har behov av

specialkost pga medicinska skäl) Undervisningskök – avsett för 12-15 deltagare/tillfälle Matsalar Gymnastik- och styrketräningslokal Grupprum, flera, större och mindre Samlingspunkter, gemensamhetsutrymmen Behandlingsrum, samtalsrum, expeditioner Kursgård med modern teknik Reception Tillgänglighetsanpassade promenadvägar med olika längd och svårighetsgrad Skoglig miljö för återhämtning i naturen Träningsmöjlighet utomhus Parkområde lämpat för rehabilitering och tillgänglighetsanpassat Ateljé, bibliotek

12 Österåsens Hälsohem – verksamhet och konkurrensneutralitet, Anger, Flordal, FPTN 2014-09-02 §

121

13 Österåsens Hälsohem – verksamhet och konkurrensneutralitet, Anger, Flordal, FPTN 2014-09-02 §121



7

5 Omvärldsanalys – rehabilitering i yttre miljö

Forskning har visat att vistelse i skogsmiljö kan ge människor rehabilitering ochåterhämtning från utmattningssyndrom och andra stressjukdomar. Stressrelaterad ochpsykisk ohälsa är ett stort problem i Sverige och därför viktigt att hitta effektivametoder för stressreducering och rehabilitering. Under de senaste ca 30 åren harmedvetenheten ökat om den läkande kraften hos trädgårdar, skogar och andra grönamiljöer.

5.1 Studier - rehabilitering i skogs- och trädgårdsmiljöer

Människor, sjukskrivna pga stress, som fick besöka en rehabiliteringsträdgårdregelbundet under tre månaders tid mådde bättre och sökte mindre läkarvård jämförtmed en kontrollgrupp. Människor med utmattningssyndrom, som under en timmevistades i skog, fick signifikant lägre puls och blodtryck, de kände sig meravstressade, mådde bättre och fick en förbättrad förmåga till uppmärksamhet jämförtmed när de vistades en timme i en stadsmiljö (ref Sveriges lantbruksuniversitet, SLU,”Fakta skog” nr 6/2015).

SLU har funnit att skogar med högt rehabiliteringsvärde bör innehålla karaktärernarymd, artrikedom, rofylldhet, vildhet och kulturhistoria. Man har även utvecklat ettskogbestånds rehab-index (RI). Här i norra regionen korrelerade beståndens trädålderoch trädhöjd mest med RI.

Internationellt noteras att i Japan har skogen upphöjts till en hörnsten ifolkhälsoarbetet. Där myntades i början av 1980-talet begreppet shinrin-yoku –skogsbad. Anlagda skogsbadplatser finns nu över hela landet bekostade av staten.

I Sverige bedrivs forskning om hur människors hälsa påverkas av vistelse iskogsmiljö och trädgårdsmiljö av SLU. SLU i Umeå har temaforskningsprogrammetSkog och Hälsa och i Alnarp finns Alnarps Rehabiliteringsträdgård.

Exempel på publicerade arbeten från SLU Umeå:

”Kan vistelse i skogs- eller hantverksmiljö sänka stressade personers stressnivå? ”(Hanna Jönsson, En jämförande studie, Examensarbete i biologi, 2013, 30 hp).

I denna studie fick personer med höga stressnivåer tillbringa tid antingen i en skogs-eller en hantverksmiljö. Både den gröna skogsmiljön och hantverkslokalensinomhusmiljö gjorde deltagarna mer avspända, piggare, gladare, mer harmoniska,lugnare och mer klartänkta efter besöket jämfört med före. Dock utmärkte sig skogengenom att den gjorde deltagarna signifikant gladare efter besöket och lugnare ävenföre besöken över tid.

Skogen var en bättre återhämtningsmiljö, jämfört med hantverkets inomhusmiljö.



8

”Var finns rehabiliteringsskogen? – Hur preferens och upplevelse av skogsmiljö kananvändas för att återfinna rehabiliteringsskogen på landskapsnivå” (JosefinLundberg, Examensarbete i skogshushållning, 30 hp). Under en tre månaders periodgjorde utmattningsdeprimerade personer återkommande besök i olika skogsmiljöer. Iarbetet undersöktes om deltagarna hade en preferens avseende skogsmiljö vidrehabilitering. Skogsmiljöerna som främst valdes var öppna, ljusa och rymligaskogar som kändes trygga.

”Can rehabilitation in boreal forests help recovery från exhaustion disorder? Therandomised clinical trial ForRest” (Elisabet Sonntag-Öström, Maria Nordin, AnnDolling, Ylva Lundell, Leif Nilsson & Lisbeth Slunga Järvholm (2015),Scandinavian journal of Forest Research 30:8, 732-748). Deltagare var personer medutmattningssyndrom och man jämförde resultat efter ett år där ena gruppen inleddemed tre månaders skogsrehabilitering och den andra, kontrollgruppen, väntade tremånader utan behandling innan båda grupperna erhöll kognitiv beteendeterapi. Depositiva effekterna på välmående och kroppsliga reaktioner uppmuntrade till fortsattastudier där man integrerar skogsvistelse i olika rehabiliteringsinsatser för atteffektivisera rehabiliteringen vid långvarig stress.

6 Österåsen idag – extern granskning

6.1 Extern granskning

I rapporten ”Verksamhet och konkurrensneutralitet” (2014, Anger/Flordal)värderades i den ena och mer omfattande delen själva behandlingsverksamheten.

Den medicinska konsulten bedömde bl a att ”Österåsen når till en relativt låg kostnadmånga patienter med stora vårdbehov och representerar en vårdform därVästernorrland sannolikt ligger i framkant nationellt”.

I projektet tillfrågades remittenter till Österåsen om synpunkter påbehandlingsprogrammet. Det som uppfattades som Österåsens styrkor var:Helhetsgreppet, det multiprofessionella omhändertagandet och miljön.Uppbyggnad av med Österåsen jämförbara alternativ på flera håll i länet skullesannolikt bli dyr.



9

7 Österåsen idag - patientperspektiv – vadsäger patienten

7.1 Patientperspektiv – kursutvärderingar

De utvärderingar av vistelsen som kursdeltagarna regelbundet fyller i har inte någonspecifik fråga kring lokalerna, mer än över rummet man bor i och vistelsen somhelhet, dock kan kommentarer ges på fritt utrymme.

Resultaten (snittvärde) från deltagare på samma hälsokurs som i nedan beskrivenfokusgrupp: Rummet 3,8 och Vistelsen som helhet 3,9 på en 4-gradig skala. Påfrågan om vad som skulle kunna förbättras angavs ex ljudet av dörrstängaren till enflygel, flytta kaffemaskinen utanför lilla matsalen, en toalettsits som var sliten. Allaangav att de gärna skulle rekommendera Österåsen till andra.

7.2 Patientperspektiv - fokusgrupp

För att spegla patientperspektivet på bästa möjliga sätt tillfrågades folkhälsoplanerareJohannes Dock, Folkhälsocentrum LVN, om lämplig metod för detta. Ingen enkätvar känt utarbetad för att spegla lokalernas betydelse för behandlingen. Fokusgruppföreslogs som utvärderingsinstrument.

Metod: Under morgoninformationen 6 oktober 2016 informerades och tillfrågadesdeltagarna i pågående Hälsokurs att delta i en grupp med 8-10 representanter underfrivilliga och anonyma former. Kursdeltagarna föreslog en lista att få skriva upp sigpå och det blev totalt 9 personer, samt verksamhetschef Robert Hollsten som ledare,som deltog den 12:e oktober. Detta inlades på dagen innan hemresan från deltagarnas3-veckors Hälsokurs. Deltagarna hade alltså genomfört totalt 4 veckors behandlingpå Österåsen, en basvecka och tre hälsokursveckor.

Frågeställningarna var:

”Vilken betydelse har miljön på Österåsen som helhet för dinbehandling/tillfrisknande/rehabilitering”

”Vilken betydelse har den inre miljön på Österåsen för dinbehandling/tillfrisknande/rehabilitering”

”Vilken betydelse har den yttre miljön på Österåsen för dinbehandling/tillfrisknande/rehabilitering”

I slutet av träffen blev det naturligt att lyfta frågan om att göra ”Österåsen utanÖsteråsen”. Gruppledaren tecknade ner de synpunkter som framkom och nästa dagfick deltagarna läsa igenom detta, vilket föranledde några kompletteringar frånkursdeltagarna.



10

Resultat - Fokusgrupp - träff med 9 deltagare från Hälsokurs F/16

Ämne: Betydelsen av Österåsens miljö förbehandlingen/tillfrisknande/rehabilitering

Frågeställning: ”Vilken betydelse har miljön som helhet på Österåsen för dinbehandling/tillfrisknande/rehabilitering”, följt av specificerat inre respektiveyttre miljön.

Unik helhet, innehåller allt

Ligger enskilt och ”avlyst”, lugnt, ”långt ifrån”, inga störfaktorer, trafikfritt

Läkande, frisk och ”hög” luft

Hälsofrämjande, rogivande, och den kulturella historiken väcker nyfikenhet

Förflyttar fokus från det sjuka till det friska

Utemiljön omedelbart tillgänglig från alla delar av byggnaden

Handikappanpassat

Att färgen på taket flagar stör inte helhetsupplevelsen

Ej den sjukhusmiljö man tidigare upplevt

Respekt för området följs även av daggäster

Personalen synes också påverkas positivt och stimuleras av miljön ochutstrålar stolthet i alla yrkesgrupper

Inre miljö

Inomhus finns många små inbjudande samlingspunkter men finns samtidigtmöjlighet till enskildhet

Rymden i lokalerna ger ett lugn

Fina konsten är meditativt, ger ro

Långa flyglar/sträckor är positivt för att röra sig och ej väderberoende

Mycket goda tillgängligheten till bassäng samt egen träning i gym ochgymnastiksal stora delar av dygnet

Tillgänglighet till flera toaletter



11

Yttre miljö

Entrépartiet varmt välkomnande, speciell byggnad, väcker nyfikenhet

Varierande natur med olika träd och buskar, nya upptäckter

Örtagården rogivande, väcker sinnen

Promenadslingor varierande och olika långa, och med bra underlag

Utsiktsplatser som öppnar sinnen

Upplevelsen av ren natur gör att man mår gott

Tillgängligheten svårslagen och stimulerar även till fysisk aktivitet

Frågeställning: En mer spekulativ fråga lyftes om möjligheten att göraÖsteråsenprogrammet utan Österåsen

Hur ska man då kunna hitta/bygga upp en likvärdig miljö?

Ej hälsofrämjande att ex inlemmas i sjukhusmiljö

Man ska ej påminnas om sjukdom utan arbeta med det friska



12

8 Lämpliga lokaler: Balanserade styrkortetsfyra perspektiv

8.1 Invånare

Det långsiktiga målet att invånarnas/kursdeltagarnas hälsa ska förbättras över tiduppfylles med nuvarande verksamhet. Nuvarande lokaler möjliggör ett effektivtdeltagande i behandlingsprogrammets olika delar gällande både undervisning ochindividuella kontakter. Möjligheten till boende ger en tillgänglighet även förmänniskor i glesbygd. Gruppsamverkan är en viktig del för deltagaren och möjliggörockså att verksamhetens resurser används effektivt. Österåsens miljö medför ocksåenligt kursdeltagarna att fokus tydligt flyttas från det sjuka till det friska - en viktigaspekt vid arbete med levnadsvanor. Andra aspekter är att kvinnors tillgång till vårdska uppmärksammas och ett uppbyggt förtroende från samarbetspartners ochbrukarorganisationer värnas.

8.2 Medarbetare

I nuvarande miljö attraheras medarbetare med hög kompetens och de ges de bästamöjligheterna att använda och utveckla sin kompetens. Miljöns positiva påverkan påmedarbetarna är även omvittnat av kursdeltagarna. Medarbetarna bekräftar attlokalerna är ändamålsenliga och ger optimala förutsättningar för deras arbete medlevnadsvanor. Det finns inte heller problem med att rekrytera personal dåarbetsmiljön upplevs positivt.

8.3 Processer

Vården är personcentrerad där patienten är aktiv i planering och genomförande avbehandlingsprogrammet. Patienten hinner också uppleva effekterna av en hälsosamlivsstil. Granskning har visat på en effektiv vård med bra bredd i kompetenserna,evidens för nytta, verksamheten utvecklas och att uppföljningen är ambitiös14.Utvecklingen av verksamheten till nuvarande har tagit många år och ett namnbytehar övervägts under flera år. Begreppet Hälsohem har även i vissa hänseenden bliviten belastning. Utvecklingen till ett Livsstilsmedicinskt center gör att remisser nuplaneras få ställas till Livsstilsmedicin Österåsen utifrån LVN namnstandard.Internationellt finns etablerat yrkesföreningar inom Lifestyle Medicine. LVN medÖsteråsen tar med detta täten i landet och som bonus stärks varumärket.

14 Österåsens Hälsohem – verksamhet och konkurrensneutralitet, Anger, Flordal, FPTN 2014-09-02 §

121



13

Ett samarbete/erfarenhetsutbyte har inletts med Beteendemedicin UmeåUniversitetssjukhus/Sorsele vilket är i linje med antagen Regionplan – att arbeta förett ännu närmare samarbete inom Norra sjukvårdsregionen. Ömsesidiga studiebesökär genomförda. Gemensamma studie- och utbildningsdagar är inplanerade påÖsteråsen. Umeå bedömer också att Österåsen har perfekta förutsättningar för SK-kurser (vidareutbildning för ST-läkare) i levnadsvanearbete, vilket nu ingår i läkarnasmålbeskrivningar. Målsättningen är att vårterminen 2018 kunna erbjuda detta.

8.4 Ekonomi

Österåsens behandlingsprogram är i en hälsoekonomisk utvärdering konstaterat varakostnadseffektivt15. Inre och yttre miljön är väl underhållna utifrån det behov somfinns för verksamheten. En med Landstingsfastigheter gemensamt utarbetadunderhållsplan sedan 2015 har resulterat i gott samarbete med bl a målning exteriört,tillgänglighetsanpassningar enligt plan. Rummen har enkel standard, men ärfunktionella. Inre ytor ansvarar Österåsen för utifrån Gränsdragningslistan och uregna driftmedel. Att ersätta Österåsen ur ett kulturhistoriskt perspektiv är intemöjligt. Miljön innebär också en attraktionskraft för utomlänspatienter.

Påtagliga intäktsökningar ses nu utifrån effekterna av Patientlagen, vilket öppnatmöjligheten till s k egenremiss. Regionplanen är här också tydlig med attverksamheter där Landstinget har spetskompetens ska ta till vara möjligheten atterbjuda vård till fler människor än våra länsinvånare. Och att detta ska ske på ettoffensivt sätt.

Österåsen är också till en icke oväsentlig del även intäktsfinansierad och i uppdragetingår att rikta sig till patientorganisationer, arbetsplatser både inomlandsting/kommun, företag samt privatgäster, där de nuvarande lokalerna är enförutsättning för dessa intäkter.

Investeringar som är aktuella är ombyggnation av rehabiliteringsbassängen, vilketplaneras till 2018. Österåsens rehabiliteringsbassäng är den av landstingets bassängersom är mest använd. Bassängen används dagligen för träning och för många patienterär det den träning de bäst kan tillgodogöra sig eller vara den möjliga uppstarten tillfysisk aktivitet/behandling. Bassängen är nästan 40 år och i behov av ombyggnad.Reningsanläggningen ska flyttas av arbetsmiljöskäl (hantering av klor och saltsyra,bygga om för ventilation) samt höj- och sänkbart golv installeras för att effektiviserafysioterapin ytterligare. Ritningsförslag är framtagna och godkännande har inhämtatsfrån Länsstyrelsen (pga byggnadsminnesförklarad byggnad). Möjlighet att sökabidrag finns, något som bör hanteras snarast.

Österåsens fallrättigheter i Faxälven med erhållen leverans av ersättningskraft tillfastigheten, i folkmun benämnt ”frikraft”, är också ekonomiskt fördelaktigt.

15 En hälsoekonomisk utvärdering av Livsstilsskolan vid Österåsens Hälsohem, Emelie Hollsten, 2014-

10-28, Uppsala universitet.



14

9 Bedömningar

Österåsens inre och yttre miljö innebär en unik hälsofrämjande helhet. Denna helhetger en solid grund för de goda behandlingsresultaten och attraherar även människorfrån andra delar av Sverige.

Den unika miljön med dess historik väcker nyfikenhet och fokus flyttas från detsjuka till det friska. Miljön som helhet stimulerar till fysisk aktivitet, ger ro ochöppnar sinnen. Personalen påverkas även positivt vilket ytterligare kommerkursdeltagarna tillgodo.

Anser att Österåsens Livsstilsmedicinska verksamhet ska fortsätta bedrivas inuvarande fastighets inre och yttre miljö.

Österåsen har idealiska förutsättningar att vara del av ett regionalt centrum förLivsstilsmedicin i Norr.

10 FörslagÖsteråsen bör fortsätta och fördjupa det inledda samarbetet med AB-centrum/Beteendemedicin NUS i akt och mening bli en gemensam resurs för Norrasjukvårdsregionen.

Österåsen bör etablera kontakt med SLU Umeå för kontinuerlig kunskapsinhämtningutifrån forskningsprogrammet Skog och hälsa, och i detta också ha en målsättning blien partner i framtida studier.

Österåsen bör också etablera kontakt med SLU Alnarps Rehabiliteringsträdgård förlärande i akt och mening utveckla parkområdet och örtagården till än mer integrerademoment i behandlingsprogrammet. Därtill rekommenderas Österåsen att skapa enegen rehabiliteringsträdgård på en i nuläget ej utnyttjad inäga.

En fortsatt dialog förutsätts ske med Skogsvårdsstyrelsen för säkerställande av etthögt rehab-index för skogsbeståndet, och detta även utifrån SLU Umeås erfarenheteroch råd.

Den fortsatta dialogen med hyresvärden Landstingsfastigheter bör även ifortsättningen ske i samma goda anda som nu.

Österåsen bör även ges ett formellt uppdrag när det gäller de historiska ochkulturhistoriska aspekterna, såsom det enda av de fyra Jubileumssanatorierna som ärtillgängligt för allmänheten.



15

Bildgalleri



16



17

170508 Österåsen kulturmiljö - rapport - 2017

Documents