19 mars 2019

LE

GA

L#

17

54

97

54

v2

1

Regeringen

Näringsdepartementet

ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT 15a § LAG (1966:314) OM

KONTINENTALSOCKELN

Sökande: Operator Gazociągów Przesyłowych Gaz-System S.A.

ul. Mszczonowska 4, 02-337 Warszawa

Ombud: advokaten Therese Strömshed och juristen Frida Andersson

Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB

Box 4291, 203 14 Malmö

Tfn: 040 – 698 59 00

E-post: therese.stromshed@msa.se och frida.andersson@msa.se

Saken: Tillstånd enligt 15a § lag (1966:314) om kontinentalsockeln att utanför

Sveriges territorialgräns utlägga och bibehålla rörledning för naturgas

19 mars 2019 2(25)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

A. YRKANDE ......................................................................................................................... 3

B. BAKGRUND ...................................................................................................................... 3

B.1 Baltic Pipe Project .................................................................................................... 3

B.2 Sökanden .................................................................................................................. 4

B.3 Disposition av ansökan ............................................................................................. 4

C. PRÖVNINGENS OMFATTNING OCH TILLÄMPLIG LAG ......................................... 5

C.1 Internationell rätt – Förenta Nationernas havsrättskonvention ................................. 5

C.2 Nationell rätt ............................................................................................................. 6

C.3 Natura 2000 .............................................................................................................. 7

D. RÖRLEDNINGENS STRÄCKNING ................................................................................ 8

E. SAMMANFATTANDE TEKNISK BESKRIVNING ....................................................... 8

E.1 Rörledningen ............................................................................................................ 9

E.2 Anläggningsfas ....................................................................................................... 10

E.3 Driftsättning och driftsfas ....................................................................................... 11

E.4 Avvecklingsfas ....................................................................................................... 12

F. SAMMANTAGEN KONSEKVENSBEDÖMNING ....................................................... 12

F.1 Miljökonsekvenser .................................................................................................. 12

F.2 Påverkan på Natura 2000–området ......................................................................... 14

G. UPPGIFTER FÖR PRÖVNING ENLIGT 15a § KSL ..................................................... 18

G.1 Möjliggörande av utforskning av kontinentalsockeln och utvinning av dess

naturtillgångar ......................................................................................................... 18

G.2 Åtgärder för att förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från

rörledningen ............................................................................................................ 18

G.3 Användning och reparation av befintliga undervattenskablar och rörledningar ..... 19

H. ÖVERVÄGANDEN I ANLEDNING AV FÖRSLAG TILL VILLKOR ........................ 20

I. FÖRSLAG TILL VILLKOR ............................................................................................ 20

J. UTFÖRDA SAMRÅD ...................................................................................................... 23

K. HANDLÄGGNINGEN ..................................................................................................... 23

19 mars 2019 3(25)

A. YRKANDE

Operator Gazociągów Przesyłowych Gaz-System S.A. (”Gaz-System”) ansöker om tillstånd

enligt 15a § lag (1966:314) om kontinentalsockeln att på kontinentalsockeln i Sveriges

ekonomiska zon utlägga och bibehålla rörledning för naturgas inom den ledningskorridor som

följer av Bilaga A och i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges nedan i denna

tillståndsansökan jämte bilagor.

B. BAKGRUND

B.1 Baltic Pipe Project

1. Baltic Pipe Project (”Baltic Pipe”) är ett strategiskt energiinfrastrukturprojekt av

gemensamt europeiskt intresse med syfte att skapa en ny korridor för

naturgasleveranser på den europeiska marknaden. Rörledningen kommer att

möjliggöra transport av naturgas från Nordsjön till Danmark och Polen samt till

slutanvändare i de baltiska länderna och Central- och Östeuropa.

2. Rörledningen kommer delvis att läggas ned på kontinentalsockeln utanför den

svenska territorialgränsen, inom Sveriges ekonomiska zon.

3. Baltic Pipe är upptaget i EU:s förordning 347/2013 om riktlinjer för transeuropeiska

energiinfrastrukturer (”Infrastrukturförordningen”) och har av EU:s

medlemsstater och EU–kommissionen därmed erkänts status som ett Project of

Common Interest (”PCI”). Baltic Pipes status som ett PCI innebär att projektet har

identifierats som ett viktigt steg i upprättandet av betydelsefulla korridorer för

transeuropeiska energiinfrastrukturer, vilka syftar till att integrera den europeiska

energimarknaden.1 PCI-statusen innebär även att Baltic Pipe har identifierats som en

säker och hållbar energikälla, vilken ökar diversifiering av försörjningskällor, skapar

mer konkurrenskraftiga gaspriser på den europeiska marknaden och bidrar till lägre

kostnader för en utfasning av fossila bränslen – allt i enlighet med EU:s

energipolitiska mål.2

1 Jämför Infrastrukturförordningen, preambel punkt 5, 17, 20 och 23. 2 Jämför Infrastrukturförordningen, preambel punkt 3 och 7.

19 mars 2019 4(25)

4. Baltic Pipes betydelse för den europeiska gasmarknaden och förstärkningen av

leveranssäkerheten framgår även av EU:s omfattande ekonomiska stöd till projektet.

Baltic Pipe är medfinansierat av EU:s fond Ett sammanlänkat Europa (Eng.

Connecting Europe Facility – CEF). Det finansieringsbelopp som Baltic Pipe

beviljats fram till idag uppgår till 51,4 miljoner euro och avser genomförande av

projektarbete och utveckling av nödvändig överföringsinfrastruktur i Danmark och

Polen. I januari 2019 beslutade EU–kommissionen om att även bevilja Baltic Pipe

bidrag för byggnadsarbeten. Det tilldelade bidraget uppgår till nästan 215 miljoner

euro och kommer att användas för att utföra byggnadsarbeten av både rörledningen

till havs som förbinder överföringssystemen i Polen och Danmark, samt för

utbyggnad och modernisering av det polska överföringssystemet för naturgas.

5. Baltic Pipe projekteras för att vara i drift i oktober år 2022.

B.2 Sökanden

6. Baltic Pipe är ett samarbetsprojekt mellan Gaz-System, som är ett polskt

transmissionsnätsföretag (TSO) för gas, och Energinet Eltransmission A/S som är

TSO för el och gas i Danmark.

7. Gaz-System ansvarar för försörjningen av naturgas via transmissionsnätet i Polen.

Gaz Systems huvuduppgift är att trygga energisäkerheten och bygga upp en position

som en stor aktör vilken främjar integrationen av gasnäten i Europa. I dagsläget är

Gaz-System innehavare av mer än 11 000 km transmissionsnätsgasledningar, 904

gasstationer och en LNG-terminal i Świnoujście.

8. Gaz-System kommer att ansvara för nedläggning och drift av den nya rörledningen

mellan Danmark och Polen, och Energinet kommer ansvara för nedläggning och

drift av en ny rörledning i Nordsjön samt de landbaserade delarna av Baltic Pipe i

Danmark.

B.3 Disposition av ansökan

9. Ansökan innehåller de uppgifter som krävs enligt 4a §

kontinentalsockelförordningen (1966:315) (”KSF”) och består av denna

ansökningshandling jämte bilagor. För mer utförlig teknisk och miljöteknisk

information hänvisas till de bilagor som följer denna ansökningshandling, vilka

utgör en integrerad del av ansökan.

19 mars 2019 5(25)

10. Rörledningens sträckning framgår av karta i Bilaga A. En av Rambøll Danmark A/S

(”Rambøll”) upprättad Teknisk Beskrivning (”TB”) återfinns i Bilaga B. Uppgifter

om de åtgärder som behövs för att förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar

från rörledningen samt projektets påverkan på miljön redovisas i en rapport

upprättad av Rambøll (”Konsekvensbedömning”), se Bilaga C.3

C. PRÖVNINGENS OMFATTNING OCH TILLÄMPLIG LAG

C.1 Internationell rätt – Förenta Nationernas havsrättskonvention

11. Enligt internationell rätt har stater full suveränitet inom sitt territorium. Därutöver

har kuststater erhållit viss jurisdiktion och suveräna rättigheter inom den ekonomiska

zonen och på kontinentalsockeln utanför kuststatens territorialgräns. Detta följer av

uttryckliga bestämmelser i Förenta Nationernas havsrättskonvention av den

10 december 1982 (”Havsrättskonventionen”).4

12. Enligt artikel 79.1 i Havsrättskonventionen har alla stater rätt att lägga ut

undervattenskablar och rörledningar på kontinentalsockeln. Enligt artikel 79.2 i

Havsrättskonventionen får kuststaten, i detta fall Sverige, inte hindra utläggandet

eller underhållet av sådana kablar eller rörledningar, med förbehåll för rätten att

kunna vidta skäliga åtgärder för (i) undersökning av kontinentalsockeln; (ii)

bearbetning av dess naturtillgångar; samt (iii) att förhindra, begränsa och kontrollera

förorening från rörledningar.

13. Havsrättskonventionen medger ingen rätt för kuststaten att uppställa ytterligare eller

striktare krav/villkor än vad som föreskrivs i artikel 79 i Havsrättskonventionen, dvs.

vad som följer av punkt 12 (i) – (iii) ovan.

3 Varken 15a § KSL eller 4a § KSF innehåller någon hänvisning till miljöbalkens (1998:808)

bestämmelser om krav på upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning. Trots avsaknaden av ett sådant

lagkrav har Gaz-System låtit Rambøll utföra omfattande utredningar om Baltic Pipes påverkan på miljön

och dess socioekonomiska konsekvenser, vilka har sammanställts i Konsekvensbedömningen. 4 Sverige har ratificerat Havsrättskonventionen genom SÖ 2000:1. EU har formellt bekräftat

Havsrättskonventionen genom Rådets Beslut av den 23 mars 1998 om Europeiska gemenskapens

ingående av Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 och avtalet av den 28 juli

1994 om genomförande av del XI i denna konvention.

19 mars 2019 6(25)

C.2 Nationell rätt

14. Svensk rätt är enbart tillämplig i Sveriges ekonomiska zon och på

kontinentalsockeln utanför den svenska territorialgränsen under förutsättning att det

är särskilt föreskrivet i lag.

15. Det finns två rättsakter som är tillämpliga i Sveriges ekonomiska zon och på

kontinentalsockeln utanför den svenska territorialgränsen – lag om

kontinentalsockeln (1966:314) (”KSL”) och lag om Sveriges ekonomiska zon

(1992:1140) (”SEZ”).

16. Bestämmelserna i miljöbalken är endast tillämpliga på verksamheter i Sveriges

ekonomiska zon och på kontinentalsockeln utanför den svenska territorialgränsen

när så är uttryckligen föreskrivet i KSL och/eller SEZ.

C.2.1 KSL

17. Sverige har implementerat artikel 79 i Havsrättskonventionen, det vill säga alla

staters rätt att lägga ned rörledningar, genom 15a § KSL.

18. Ett tillstånd enligt 15a § KSL kan endast förenas med de villkor som behövs för att:

(i) möjliggöra utforskning av kontinentalsockeln och utvinning av dess

naturtillgångar;

(ii) förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från rörledningar; och

(iii) skydda möjligheten att använda och reparera redan befintliga

undervattenskablar och rörledningar.

19. I överensstämmelse med Havsrättskonventionen har Sverige inte någon möjlighet att

uppställa några andra krav eller villkor än de som specifikt anges i 15a § KSL.

Härav följer att 15a § KSL inte föreskriver om krav på samråd, upprättande av en

miljökonsekvensbeskrivning eller att bestämmelserna om skyddade områden i 7 kap.

miljöbalken, exempelvis rörande Natura 2000-områden, ska gälla. En

tillståndsprövning enligt 15a § KSL skiljer sig därför i allt väsentligt från en

tillståndsprövning enligt 3 § KSL rörande tillstånd för utforskning av

kontinentalsockeln eller utvinning av dess naturtillgångar, eftersom ovan nämnda

miljöbalkskrav är i dessa fall tillämpliga genom en uttrycklig hänvisning i 3a § KSL.

19 mars 2019 7(25)

C.2.2 SEZ

20. Av 4 § SEZ framgår det att rätten att utforska kontinentalsockeln och utvinna dess

naturtillgångar regleras i KSL. I förarbeten till SEZ5 har det förtydligats att även

tillstånd för utläggande av undervattenskablar och rörledningar på

kontinentalsockeln är en sådan verksamhet som omfattas av rätten att utforska

kontinentalsockeln och utvinna dess naturtillgångar.

21. Ett separat tillstånd enligt SEZ för utläggning av rörledningar på kontinentalsockeln

inom Sveriges ekonomiska zon är därför inte nödvändigt.

C.3 Natura 2000

22. Som beskrivits ovan är bestämmelserna i 7 kap. miljöbalken avseende skyddade

områden – däribland 7 kap. 28a – 29 §§ miljöbalken (”Natura 2000-

bestämmelserna”) – inte tillämpliga vid en tillståndsprövning enligt 15a § KSL. Det

saknas därmed en legal grund för att uppställa krav om ett särskilt Natura 2000–

tillstånd enligt dessa bestämmelser inom ramen för den nu aktuella ansökan.

23. Oaktat detta har Gaz-System låtit utföra omfattande utredningar avseende

verksamhetens potentiella påverkan på det närliggande Natura 2000-området

Sydvästskånes utsjövatten (SE0430187) (”Natura 2000-området”) som om

Natura 2000–bestämmelserna vore tillämpliga. Utförda utredningar, vilka redovisas

grundligt i avsnitt 8.2.8 i Konsekvensbedömningen, ger vid handen att det inte är

fråga om någon betydande påverkan på Natura 2000–området eller dess skyddade

arter.

24. I ljuset av EU–rätten, i det här fallet genom rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj

1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (”Art- och

habitatdirektivet”), kan det även konstateras att EU–rätten inte uppställer något

(lag)krav på ett separat Natura 2000–tillstånd för verksamheter som skulle kunna ha

en påverkan på ett Natura 2000–område. Enligt artikel 6.3 i Art- och

habitatdirektivet ska planer och projekt som på ett betydande sätt kan påverka ett

Natura 2000–område på ett lämpligt sätt bedömas med avseende på konsekvenserna

för målsättningen vad gäller bevarandet i området. Gaz-Systems utförda utredningar

5 Prop. 1992/93:54 s. 50 och prop. 2007/08:154 s. 18 f.

19 mars 2019 8(25)

om påverkan på Natura 2000-området överensstämmer med de materiella krav som

uppställs i Art- och habitatdirektivet.

25. För undvikande av tvivel tåls det dock understrykas att EU-rätten bara är tillämplig i

medlemsstaterna i samma utsträckning som medlemsstaterna har jurisdiktion och

utövar suveräna rättigheter, se vidare mål C-111/05 Aktiebolaget NN mot

Skatteverket, mål C-6/04 Kommissionen mot Förenade konungariket Storbritannien

och Nordirland och mål C-347/10 Salemink. EU-rätten har således inte ett mer

långtgående tillämpningsområde i Sveriges ekonomiska zon och på

kontinentalsockeln utanför den svenska territorialgränsen än vad som följer av

svensk rätt.

D. RÖRLEDNINGENS STRÄCKNING

26. Den delen av Baltic Pipe som kommer passera inom Sveriges ekonomiska zon utgör

84,8 km av den föreslagna totala ledningssträckningen i Östersjön om 273,9 km.

E. SAMMANFATTANDE TEKNISK BESKRIVNING

27. Nedan följer en sammanfattning av Baltic Pipes tekniska detaljer. En fullständig

redogörelse återfinns i TB:n.

19 mars 2019 9(25)

E.1 Rörledningen

28. Rörledningen kommer att ha en överföringskapacitet om upp till tio miljarder m3 gas

per år till Polen och upp till tre miljarder m3 gas per år till Danmark.

29. Rörledningen kommer att konstrueras i enlighet med internationellt vedertagna DNV

standarder (eller ersättande standarder) för havsbaserade rörledningar. Tillämpliga

standarder och vägledningar för rörledningsdesign till havs presenteras i tabellen.

Designområde Kod

Väggtjocklek DNVGL-ST-F101

Rörledningsmaterial DNVGL-ST-F101

Innerbeläggning ISO 15741.2

Ytbeläggning DNVGL-RP-F106

Katodskydd DNVGL-RP-F103

Rörledningsstabilitet DNVGL–RP-F109

Global buckling DNVGL–RP-F110

Påverkan från trålredskap DNVGL–RP-F111

Fria spann DNVGL–RP-C203 och DNV-RP-F105

Riskhantering DNVGL-RP-F107 och DNVGL-ST-F101

Före driftsättning av undervattensrörledningar DNVGL-RP-F115

Riskhantering i marin- och undervattensverksamhet DNV-RP-H101

PE-beläggning ISO 21809-1

Betongbeläggning ISO 21809-5

The Rock Manual, The use of rock in hydraulic engineering CIRIA C683, London 2007

30. Ledningen kommer att levereras i cirka 12 meter långa rörsektioner vilka kommer

att svetsas samman ombord på rörläggningsfartyget och sedan nedläggas på

havsbotten.

19 mars 2019 10(25)

31. Rörsektionerna är gjorda av högkvalitativt kolstål. Rörsektionernas väggar har en

tjocklek om minst 20,6 mm och dess diameter uppgår till cirka 36 tum. Totalt

beräknas 6 940 stycken rörsektioner behövas för den del av Baltic Pipe som kommer

att anläggas på kontinentalsockeln i Sveriges ekonomiska zon.

E.2 Anläggningsfas

E.2.1 Tider för utförande av anläggningsarbetena

32. Utläggningen av rörledningen för den totala rörledningssträckningen mellan

Danmark och Polen behöver genomföras utan avbrott.

33. Anläggningsarbetena avses påbörjas i april år 2020 och kommer fortsätta fram till

september år 2022. Såvitt gäller anläggningsarbetena på kontinentalsockeln i

Sveriges ekonomiska zon, avses de att utföras under följande tidsperioder:

Havsbottenarbeten mars 2021 – augusti 2022

Installation av rörledning mars 2021 – februari 2022.

34. Anläggningsarbetena inom Sveriges ekonomiska zon kommer dock inte att pågå

oavbrutet under de tidsperioder som anges ovan under punkt 33. Den effektiva tid

som anläggningsarbetena kommer pågå inom Sveriges ekonomiska zon uppgår,

totalt sett, endast till några få månader. I dagsläget uppskattar Gaz-System att det är

fråga om cirka tre månader.

E.2.2 Utläggning av rörledningar

35. Den möjliga metoden för att installera rörledningen på havsbotten är en teknik som

kallas S-läggning (Eng. S-lay). De individuella rörsektionerna kommer att svetsas

samman på rörläggningsfartyget. Den sammanfogade rörledningen lämnar sedan

fartyget genom en rampstruktur (så kallad stinger) i fartygets akterparti. I takt med

att fartyget rör sig framåt skjuts den sammanfogade rörledningen ut från akterpartiet

ner till havsbotten, vilket bildar en kurva formad som ett S.

36. Det finns två sätt för rörläggningsfartyget att röra sig framåt enligt metoden

beskriven ovan, antingen genom i) att fartyget förses med ett dynamiskt

positioneringssystem (”DPS”) och kraftfulla styrpropellrar vilka möjliggör en

kontrollerad förflyttning framåt med bibehållen positionering eller ii) att fartyget

19 mars 2019 11(25)

drar sig framåt med hjälp av ankare och särskilda ankarhanteringsfartyg. I vatten

överstigande 20 meters djup lämpar sig DPS–metoden bäst. Eftersom den svenska

delen av ledningssträckningen sker på havsdjup mellan 32 och 50 meter, kommer

främst DPS–metoden att användas för utläggning av rörledningen på

kontinentalsockeln inom Sveriges ekonomiska zon. För en mer fullständig

redogörelse av rörledningens utläggande, se avsnitt 3.4.2 i TB:n.

E.2.3 Havsbottenarbeten

37. Havsbottenarbeten är nödvändiga på vissa delar av ledningssträckningen för att

skydda och ge stabilitet åt rörledningen, bland annat på grund av att havsbotten inte

är jämn och dessutom ständigt förändras till följd av strömmar, flyttning av sediment

med mera. Det är på grund av säkerhetsskäl särskilt viktigt att skydda och ge

stabilitet åt rörledningen där ledningen korsar farleder och undervattenskablar.

Därför kommer, beroende på bottenförhållandena, arbeten i form av dikning (med

plog eller mekanisk grävning) och återfyllning, stenläggning samt användning av

betongmadrasser att behöva utföras. För en fullständig redogörelse av

havsbottenarbetena, se avsnitt 3.4.3 i TB:n.

E.3 Driftsättning och driftsfas

38. Innan rörledningen driftsätts, det vill säga innan överföring av naturgas påbörjas,

kommer testning/provtryckning av rörledningen att ske. Testning av rörledningen

bedöms inte ha någon påverkan i Sveriges ekonomiska zon, se avsnitt 3.8.1 i TB:n.

39. Rörledningens förväntade livslängd är minst 50 år. Under driftsfasen kommer

gasöverföringen att övervakas kontinuerligt, med planerade kontroller samt

underhållsarbete. Därutöver kommer tekniska inspektioner att utföras i syfte att

bland annat tillse att trycket är korrekt samt säkerställa att infrastrukturen är säker.

Ovan nämnda tillsynsåtgärder kommer att omfatta geofysiska undersökningar för att

säkerställa rörledningens och havsbottens integritet. Även inspektioner av

rörväggens tjocklek och möjlig korrosion kommer att utföras.

40. För fullständig redogörelse av rörledningens driftsättning och driftsfas, se närmare

avsnitt 3.8 i TB:n.

19 mars 2019 12(25)

E.4 Avvecklingsfas

41. Med hänsyn till den långa drifttiden och de förändringar som förväntas ske avseende

såväl gällande regelverk som tekniska möjligheter för avveckling kommer ett

avvecklingsprogram att tas fram först mot slutet av driftsfasen.

Avvecklingsprogrammet kommer att tas fram i samråd med vid tidpunkten relevanta

myndigheter och i enlighet med gällande regelverk. För fullständig redogörelse av

rörledningens avvecklingsfas, se närmare avsnitt 3.9 i TB:n.

F. SAMMANTAGEN KONSEKVENSBEDÖMNING

42. Gaz-System har låtit utföra omfattande utredningar och undersökningar inom en

bred korridor längs med rörledningens sträckning med avseende på bland annat

biologiska–, geofysiska– och geotekniska förhållanden. Därutöver har modelleringar

gjorts med avseende på undervattensljud och sedimentspridning. Gaz-System har

även inhämtat flertalet expertrapporter, bland annat en referens– och

bedömningsrapport från Aarhus universitet angående påverkan på tumlare, se

Underbilaga 8 till Konsekvensbedömningen (”Tumlarexpertrapporten”).

F.1 Miljökonsekvenser

43. På basis av de omfattande utförda utredningarna och undersökningarna, vilka

framgår av tabellen nedan (tabell 0-1 i Konsekvensbedömningen), är den

sammantagna bedömningen att Baltic Pipe kommer medföra en liten påverkan i

anläggningsskedet och en obetydlig påverkan i driftskedet. Negativ påverkan har i

stor utsträckning kunnat minimeras eller helt avlägsnas till följd av noggrann

utredning, val av teknik och metodik samt genomförande av skyddsåtgärder. Den

påverkan som bedöms uppkomma är i princip helt övergående, dvs. tillfällig

påverkan och upphör när anläggningsskedet övergår i driftskedet. Som nämnts ovan

under punkt 34 kommer den effektiva tiden för anläggningsarbetena inom Sveriges

ekonomiska zon uppskattas, totalt sett, uppgå till endast några få månader. I

dagsläget uppskattar Gaz-System att det är fråga om ca tre månader. Således bedöms

verksamheten inte medföra någon påverkan som förväntas orsaka några betydande

miljökonsekvenser, se vidare kapitel 8–10 i Konsekvensbedömningen.

19 mars 2019 13(25)

Aspekt Påverkanskgrad Signifikans

Fysisk-kemisk miljö

Batymetri Försumbar Inte betydande

Hydrografi och vattenkvalitet Försumbar-liten Inte betydande

Sediment och föroreningar Försumbar-liten Inte betydande

Klimat och luftkvalitet Försumbar-liten Inte betydande

Undervattensbuller Liten Inte betydande

Biologisk miljö

Habitat Liten Inte betydande

Fisk Försumbar-liten Inte betydande

Marina däggdjur Försumbar Inte betydande

Sjöfåglar och flyttfåglar Försumbar-liten Inte betydande

Annex IV arter Försumbar Inte betydande

Biologisk mångfald Försumbar-liten Inte betydande

Skyddade områden Försumbar Inte betydande

Natura 2000 Försumbar-liten Inte betydande

Socioekonomisk miljö

Fartygstrafik och farleder Försumbar-liten Inte betydande

Kommersiellt fiske Försumbar-liten Inte betydande

Arkeologi Liten Inte betydande

Kablar och rörledningar Liten Inte betydande

Naturresurser och

utvinningsplatser för råmaterial Försumbar

Inte betydande

Militära övningsområden Liten Inte betydande

Miljöövervakningsstationer Försumbar Inte betydande

19 mars 2019 14(25)

Aspekt Påverkanskgrad Signifikans

Andra relevanta aspekter

Oplanerad händelse Försumbar-måttlig Inte betydande

F.2 Påverkan på Natura 2000–området

44. Baltic Pipe kommer att korsa Natura 2000–området Sydvästskånes utsjövatten

(SE 0430187). Skyddade naturtyper i Natura 2000–området är Rev (1170) och

Sublittorala sandbankar (1110). De skyddade arterna är gråsäl (1364), knubbsäl

(1365) och tumlare (1351). Gaz-System har, för att kartlägga projektets potentiella

påverkan på Natura 2000–området genomfört omfattande undersökningar och

utredningar av området och dess skyddade arter.

F.2.1 Skyddade naturtyper

45. När det gäller den preliminära indelningen av naturtyperna som Länsstyrelsen Skåne

låtit göra (se Figur 8-49 i Konsekvensbedömningen), kan Gaz-System på grundval

av egna fältundersökningar (bland annat genom videoinspelningar av havsbottnen

(ROV), provtagningar och side scan sonar) konstatera att den preliminära

indelningen av naturtyperna inte överensstämmer med verkligheten. Sammantaget

visar resultaten från fältundersökningarna att det inte finns några områden som kan

klassificeras som varken Sublittorala sandbankar eller Rev längs med

ledningssträckningen. Resultatet från Gaz-Systems utförda fältundersökningar

kommer att skickas till Länsstyrelsen Skåne.

F.2.2 Skyddade arter

46. Den ansökta verksamhetens påverkan på gråsäl och knubbsäl redogörs för i avsnitt

8.2.3 och 8.2.8 i Konsekvensbedömningen. Den samlade bedömningen är att

påverkan från den ansökta verksamheten är inte betydande.

47. För en omfattande bedömning av Baltic Pipes påverkan på tumlare,

Tumlarexpertrapporten. En kort sammanfattning av rapporten redogörs för i avsnitt

F.2.2.1 nedan.

19 mars 2019 15(25)

F.2.2.1 Tumlare

48. Baltic Pipes ledningsdragning går igenom ett område där individer från både

Östersjöpopulationen och Bältpopulationen av tumlare kan vara närvarande.

Bältpopulationen är stor medan Östersjöpopulationen är liten och klassad som akut

hotad (består av omkring 500 individer).

49. Studier visar att tumlare från Östersjöpopulationen kan förekomma inom

projektområdet under perioden november – april, se avsnitt 2 i

Tumlarexpertrapporten.

50. Enligt Tumlarexpertrapporten är den huvudsakliga potentiella påverkan på tumlare

under konstruktionen av Baltic Pipe kontinuerligt undervattensbuller från

anläggningsarbeten, impulsivt undervattensbuller i form av röjning av stridsmedel

(UXO) samt sedimentspridning från havsbottenarbeten. Utöver detta adresserar

rapporten även eventuella ändringar i tumlarens livsmiljö och påverkan från andra

oplanerade händelser så som oljespill och gasläckage.

Kontinuerligt undervattensbuller från konstruktionsfartyg och anläggningsarbeten

51. Den huvudsakliga källan till potentiell påverkan på tumlare under konstruktionen

och driften av Baltic Pipe är kontinuerligt undervattensbuller.

52. Det kontinuerliga undervattensbullret från anläggningsarbetena (inkluderat alla

konstruktionsfartyg) kommer inte överskrida de bullernivåer som redan i dagsläget

förekommer i området på grund av befintlig sjöfart se avsnitten 8.1.5.2 och 8.2.3.2

samt Underbilaga 4 i Konsekvensbedömningen.

53. Stenläggning (inkluderat stenläggningsfartyget) bedöms vara en av de mest

högljudda konstruktionsarbetena och har därför använts som ett värsta fall–scenario.

Bedömningarna i Tumlarexpertrapporten har gjorts utifrån en konservativ

försiktighetsmetod. Även vid orealistiska värsta fall–antaganden (att en tumlare

skulle dröja sig kvar inom tio meter från stenläggningsfartyget under flertalet

timmar) är bullernivåerna så låga att permanenta hörselnedsättning (PTS) inte kan

uppstå, se avsnitt 5.2 i Tumlarexpertrapporten och Underbilaga 4 till

Konsekvensbedömningen.

19 mars 2019 16(25)

54. När det gäller risken för tillfällig hörselnedsättning (TTS) så skulle TTS hypotetiskt

kunna uppkomma om en tumlare uppehåller sig inom 80 meter från

stenläggningsfartyget under två timmar, se vidare Underbilaga 4 till

Konsekvensbedömningen. Detta bedöms dock som ett osannolikt scenario i

praktiken, eftersom tumlare kommer lämna projektområdet när de hör ett okänt eller

främmande buller, se vidare punkten 55 nedan.

55. Därtill kan buller från konstruktionsfartyg och anläggningsarbeten skapa

beteendemässiga reaktioner hos tumlare. Beteendemässiga reaktioner på

stenläggning och andra fartygsrelaterade arbeten kring rörledningen förväntas endast

uppstå i närheten av fartygen och pågå under den tid som fartygen är närvarande.

Eftersom tumlare kommer att lämna projektområdet när de hör okänt eller högljutt

buller så undviks risken för tillfällig och permanent hörselnedsättning.

56. Påverkan från undervattensbuller från konstruktionsfartyg, stenläggning och andra

anläggningsarbeten antas vara strikt lokal, omedelbar, omvändbar och av försumbar

intensitet. Påverkan bedöms därmed vara inte betydande.

Impulsivt undervattensbuller

57. Risk för höga ljudnivåer som är skadliga för tumlare uppkommer endast vid röjning

av stridsmedel. Odetonerat stridsmedel (UXO), främst från andra världskriget,

förekommer i hela Östersjön. För att förebygga och hantera riskerna för att påträffas

UXO vid anläggningsarbetena för Baltic Pipe så har Gaz-System låtit framta en

omfattande UXO-strategi, se vidare Underbilaga 5 till Konsekvensbedömningen.

Strategin innebär bland annat att omfattande UXO-undersökningar kommer att

vidtas inför nedläggningen av rörledningen, för att identifiera eventuella UXOs inom

ledningskorridoren. För en närmare beskrivning av hur dessa UXO-undersökningar

går till, se vidare Underbilaga 5 till Konsekvensbedömningen.

58. Om rörledsdragningen inte kan dras runt det odetonerade stridsmedlet måste

röjningen ske på plats. Med anledning av tumlarens ljudkänslighet för sådant

impulsivt ljud, avser Gaz-System att vidta en rad olika skyddsåtgärder för att dämpa

de höga impulsiva ljudnivåerna.

59. I förslag till åtagande (h) nedan föreslår Gaz-System en tidsrestriktion i förhållande

till röjning av stridsmedel för det odetonerade stridsmedel som identifierats vid

19 mars 2019 17(25)

genomförda UXO–undersökningar. Åtagandet innebär att röjning av stridsmedel ska

undvikas under perioden november till april (den period då Östersjöpopulationen av

tumlare kan förekomma i projektområdet). Vidare kommer Gaz-System att använda

olika bullerreducerande åtgärder, till exempel bubbelgardiner och system för att

upptäcka och avhålla tumlare från området där röjningen sker. För en utförlig

redovisning av föreslagna skyddsåtgärder, se avsnitt 7.2 och Underbilaga 5 till

Konsekvensbedömningen.

60. Gaz-System kan dock inte utesluta risken, även fast den bedöms som minimal, att

ytterligare odetonerade stridsmedel kan komma att upptäckas under själva

anläggningsarbetet. Om så skulle vara fallet kan en sådan röjning, med kort varsel,

komma att behöva ske även under perioden april – november. Gaz-System kommer i

sådant fall att kontakta berörda myndigheter (Kustbevakningen, Försvarsmakten,

Sjöfartsverket och Länsstyrelsen Skåne) och i samråd med dem utföra en sådan

röjning.

61. Mot bakgrund av ovan nämnda försiktighetsmått och skyddsåtgärder för att undvika

höga ljudnivåer som är skadliga för tumlare vid röjning av odetonerade stridsmedel

bedöms påverkan vid röjning av stridsmedel, inklusive risken för röjning av

stridsmedel som upptäcks först under anläggningsarbetena, som inte betydande, se

avsnitten 6.3.1 och 10–11 i Tumlarexpertrapporten samt avsnitt 8.4.2 i

Konsekvensbedömningen.

Sedimentationsspridning

62. Ytterligare en potentiell påverkan på tumlare från konstruktionen av Baltic Pipe är

sedimentationsspridning orsakad av bland annat anläggningsarbeten. Eftersom

sedimentationsspridning endast kommer att förekomma relativt nära rörledningen,

bedöms den potentiell påverkan (så som synnedsättning, ökad grumlighet,

beteendemässiga reaktioner och förorening) från anläggningsarbeten vara av mindre

betydelse för tumlare och därmed vara inte betydande. Se vidare avsnitt 4.2 och

avsnitt 6.2 i Tumlarexpertrapporten.

Oljespill och gasläckage

63. Utöver röjning av stridsmedel har risken för oljespill under konstruktionsfasen och

risken för gasläckage under tiden ledningen är i drift identifierats som oplanerade

19 mars 2019 18(25)

händelser som kan ha en potentiell påverkan på tumlare. Eftersom att sannolikheten

att någon av händelserna6 inträffar är försumbar bedöms den potentiella påverkan

som inte betydande, se vidare 6.3.2 och 7.4 i Tumlarexpertrapporten.

G. UPPGIFTER FÖR PRÖVNING ENLIGT 15a § KSL

G.1 Möjliggörande av utforskning av kontinentalsockeln och utvinning av dess

naturtillgångar

64. Det finns endast ett meddelat tillstånd för havsbaserad utvinning av naturtillgångar i

södra Sverige, vilket är sandtäkten Sandhammar bank som är lokaliserad cirka 20

km från Baltic Pipes ledningssträckning. Vidare har Sveriges geologiska

undersökning identifierat ytterligare ett område som är lämpligt för sand– eller

grustäkt, vilket är Sandflyttan som är lokaliserat cirka 20 km från Baltic Pipes

ledningssträckning.

65. Med anledning av de långa avstånden till både Sandhammar bank och Sandflyttan

(cirka 20 km) bedöms inte Baltic Pipe ha någon påverkan på förutsättningarna att

utforska kontinentalsockeln eller utvinna dess naturtillgångar.

66. Såvitt Gaz-System känner till finns det inte heller några tillståndsgivna havsbaserade

vindkraftsprojekt längs med Baltic Pipes planerade ledningsdragning inom Sveriges

ekonomiska zon.

67. För fullständig redogörelse av Baltic Pipes påverkan på utforskning av

kontinentalsockeln och utvinning av dess naturtillgångar, se närmare avsnitten 8.3.4

och 8.3.5 i Konsekvensbedömningen.

G.2 Åtgärder för att förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från

rörledningen

68. Rörledningen kommer att byggas i enlighet med internationella vedertagna

standarder, däribland DNV-offshore-standard F101 Submarina rörledningssystem

(DNVGL-ST-F101, 2017) och standarder som ersätter denna.

6 Till exempel beräknas risken för gasläckage under ledningens drift vara i genomsnitt en gång var

293 000 år.

19 mars 2019 19(25)

69. Gaz-System har i Konsekvensbedömningen identifierat olika risker och scenarier

som kan leda till föroreningar från rörledningen, såsom gasläckor. Den största risken

för detta uppkommer i områden där rörledningen korsar farleder. Med anledning

därav har Gaz-System, redan i planeringen av rörledningens konstruktion och

anläggningsmetoder begränsat risken för föroreningar, exempelvis genom

säkerställande av stabilitet och skydd för ledningen på havsbotten. Gaz-System

kommer även implementera rutiner som ska följas för det fall en gasläcka upptäcks.

70. För fullständig redogörelse av vidtagna åtgärder för att förhindra, begränsa och

kontrollera föroreningar från rörledningen, se närmare avsnitt 3.3 i

Konsekvensbedömningen och avsnitt 3.3 i TB:n.

G.3 Användning och reparation av befintliga undervattenskablar och rörledningar

71. Baltic Pipe kommer inom Sveriges ekonomiska zonen att korsa nio stycken

undervattenskablar, vilka framgår av tabellen nedan (Tabell 8-100 i

Konsekvensbedömningen). Inga rörledningar kommer att korsas.

Namn Typ Ägare Status

Baltic Cable Kraftledning Baltic Cable AB

(Statkraft) Aktiv

Tyskland-Sverige 2 Telekommunikation Telia Inaktiv

Tyskland-Sverige 4 Telekommunikation Telia Inaktiv

Trelleborg-Neumueran Telekommunikation Telia Inaktiv

Hansa Power Bridge Kraftledning Svenska kraftnät Planerade

Tyskland-Sverige 5 Telekommunikation Telia Inaktiv

Okänd* Hittats på HELCOM (HELCOM, n.d.)

Bornholm

undervattenskabel Telekommunikation GlobalConnect A/S Föreslagen

Okänd* (X1, X2) Fynd i undersökning

*Fastställande av de okända kablarnas typ samt ägare kommer att hanteras som en del av den detaljerade

utformningen av projektet.

72. Vid dessa övergångar kommer betongmadrasser med en tjocklek om 0,3 meter att

användas för att separera rörledningen från respektive kabel. Med anledning därav

19 mars 2019 20(25)

anser Gaz-System att korsningen av kablar inte kommer att innebära någon påverkan

på förutsättningarna för att använda och/eller reparera befintliga undervattenskablar.

73. Gaz-System avser även att, innan anläggningsfasen påbörjas, ingå avtal med berörda

kabelägare om hur korsningen av respektive undervattenskabel ska utföras.

74. För en närmare redogörelse av Baltic Pipes korsande av undervattenskablar, se

närmare avsnitt 8.3.4 i Konsekvensbedömningen.

H. ÖVERVÄGANDEN I ANLEDNING AV FÖRSLAG TILL

VILLKOR

75. Som redovisas ovan är det inte möjligt att föreskriva villkor som går utöver vad som

följer av 15a § KSL. På grund härav föreslår Gaz-System ett samlat villkor i syfte att

underlätta framtida underhåll/reparationer av befintliga kablar.

76. Vidare föreslår Gaz-System ett antal försiktighetsåtgärder för den ansökta

verksamheten.

I. FÖRSLAG TILL VILLKOR

77. Gaz-System föreslår, i enlighet med KSL, att regeringen förenar tillståndet med

följande villkor.

(1) För att säkerställa möjligheten att använda och reparera redan befintliga

undervattenskablar på kontinentalsockeln ska bolaget samråda med ägarna

av befintliga berörda undervattenskablar kring tekniska aspekter av

rörledningens korsande av respektive undervattenskabel. Samråd ska hållas i

god tid innan utläggningen av rörledningen påbörjas. Bolaget ska vid

samrådet ge ägarna av de befintliga undervattenskablarna möjlighet att

framföra synpunkter på de tekniska aspekterna. Bolaget ska, så långt som

möjligt, iaktta kabelägarnas synpunkter för att underlätta användandet och

reparationen av de befintliga kablarna.

78. Utöver det föreslagna villkoret, åtar sig Gaz-System följande försiktighetsmått och

skyddsåtgärder.

19 mars 2019 21(25)

(a) Om inte annat framgår av nedan angivna åtaganden ska verksamheten

utformas och bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget

uppgett i ansökan och övriga handlingar i ärendet.

(b) Bolaget ska informera Sjöfartsverket och Kustbevakningen minst en (1)

månad innan utläggningsarbetena påbörjas. Bolaget ska därefter fortlöpande

hålla Sjöfartsverket och Kustbevakningen informerade om verksamhetens

fortskridande samt när arbetena avslutas, i syfte att Sjöfartsverket ska kunna

hålla sjöfarten informerad via internationella fastställda metoder såsom Ufs

(Underrättelser för sjöfarande), ENC (Electronic navigational chart) samt

navigationsvarningar. Detta gäller även för underhållsarbete, där sådan

information om möjligt ska lämnas en (1) månad i förväg, eller i annat fall

så snart som möjligt.

(c) Bolaget ska minst en (1) månad innan arbetet med utläggning av

rörledningen påbörjas samråda med Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och

Kustbevakningen om de åtgärder som krävs för att skydda sjöfarten mot

störningar och för passerande fartygs säkerhet i sjöfarslederna C – G i tabell

8-88 i Konsekvensbedömningen. Åtgärderna ska bekostas av bolaget och

bolaget ska följa de anvisningar som lämnas av Sjöfartsverket,

Transportstyrelsen och Kustbevakningen.

(d) Bolaget ska inrätta temporära skyddszoner om 1 000–1 500 meter kring

rörläggningsfartyg och om 500 meter kring andra projektrelaterade fartyg

under anläggningsfasen samt under driftfasen när underhållsarbete utförs.

(e) Efter utläggandet av rörledningen ska bolaget meddela Sveriges geologiska

undersökning, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut (SMHI), Försvarsmakten samt relevanta

fiskeorganisationer (bottentrålande och pelagiskt fiske) om rörledningens

exakta sträckning samt kontakt med havsbotten längs sträckningen på den

svenska kontinentalsockeln. Information ska lämnas i den koordinatform

som respektive myndighet önskar.

(f) Bolaget ska fastställa ett kontrollprogram för övervakning av verksamheten

under anläggnings– respektive driftsfasen. Kontrollprogrammet ska tas fram

i samråd med Kustbevakningen, Sveriges geologiska undersökning,

19 mars 2019 22(25)

Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Skåne, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen,

Havs– och vattenmyndigheten (HaV) och SMHI. Kontrollprogrammet ska

vara föremål för översyn och vid behov revideras. Genomförda

undersökningar, studier, m.m. i enlighet med kontrollprogrammet ska göras

tillgängliga för respektive myndighet.

(g) Avfall ska källsorteras och förvaras i enlighet med en av bolaget upprättad

avfallshanteringsplan. Avfallet ska transporteras till land för

omhändertagande i enlighet med gällande bestämmelser för avfallet i fråga.

(h) Om minor eller andra icke detonerade stridsmedel, efter genomförda UXO–

undersökningar, identifieras inom ledningskorridoren ansvarar bolaget för

att dessa i första hand undviks genom justerad ledningsdragning eller i andra

hand undanröjs om så krävs ur ett säkerhetsperspektiv. Kustbevakningen,

Försvarsmakten (till vb-mts@mil.se), Sjöfartsverket och Länsstyrelsen

Skåne ska informeras innan röjning sker. Vidare är bolaget skyldigt att vidta

lämpliga skyddsåtgärder för att i möjligaste mån reducera höga ljudnivåer av

undervattensbuller.Tidpunkt för röjning av stridsmedel som identifierats

under genomförda UXO-undersökningar får inte ske under perioden

november – april.

(i) Vad som föreskrivs ovan under (h) avseende tidsresestriktion för röjning av

icke detonerade stridsmedel, gäller inte sådana icke detonerade stridsmedel

som påträffas först vid anläggningsarbete och inte rimligen har kunnat

identfieras vid genomförda UXO-undersökningar. Vid en sådan röjning ska

bolaget först samråda med Kustbevakningen, Försvarsmakten,

Sjöfartsverket och Länsstyrelsen Skåne samt vidta lämpliga skyddsåtgärder

för att i möjligaste mån minimera risken för påverkan på tumlare.

(j) Bolaget ska utarbeta beredskapsplaner för anläggningsfasen (för eventuella

olyckssituationer vid konstruktionsarbetet) respektive för driftsfasen.

Beredskapsplanerna ska tas fram i samråd med Kustbevakningen.

Beredskapsplanerna ska innehålla åtgärdsplaner för att minimera effekter av

eventuella olyckor i enlighet med Helsingforskommissionens (HELCOM)

riktlinjer.

19 mars 2019 23(25)

J. UTFÖRDA SAMRÅD

79. Gaz-System har genomfört samråd i form av möten med Länsstyrelsen Skåne,

Havs– och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. Offentliga samråd har hållits

tillsammans med myndigheter, kommuner samt enskilda som är särskilt berörda. För

en sammanställning över inkomna synpunkter, se Underbilaga 7 till

Konsekvensbedömningen.

80. Parallellt med samrådsprocessen har, i enlighet med Esbokonventionen, länder som

kan antas bli berörda av den gränsöverskridande verksamheten underrättats om

projektet. Länderna har även beretts möjlighet att inkomma med synpunkter

gällande verksamheten. Bland annat har Försvarsmakten i Tyskland framfört att de

föreslagna sträckningarna i Sveriges ekonomiska zon korsar militära

övningsområden för ubåtar. I anledning därav har Gaz-System anpassat

ledningssträckningen för detta. Ytterligare samråd, överväganden och beslut i

enlighet med Esboprocessen pågår för närvarande. 7

81. Det förberedande arbetet, den dialog som förts med myndigheter och inkommande

synpunkter från grannländer har möjliggjort relevanta avgränsningar för

Konsekvensbedömningen. Det har även bidragit till att projektets material har

kunnat genomarbetas och relevanta (kompletterande) undersökningar utföras.

K. HANDLÄGGNINGEN

82. Gaz-System erinrar om att Baltic Pipe är ett PCI. Av Infrastrukturförordningen följer

att tillståndsansökningar beträffande PCI ska få den snabbaste handläggningen som

är rättsligt möjlig. Detta innebär att PCI, inklusive Baltic Pipe, ska prioriteras och

behandlas såsom av nationell betydelse vid tillståndsprövningen.

83. Eftersom endast ett tillstånd är nödvändigt för den del av Baltic Pipe som rör

Sveriges ekonomiska zon, är det dock inte meningsfullt att följa den formella

proceduren som Infrastrukturförordningen föreskriver eftersom det i praktiken skulle

7 Se avsnitt 10 samt Underbilaga 7 till i Konsekvensbedömningen.

19 mars 2019 24(25)

innebära ytterligare ett tillståndssteg med en process hos

Energimarknadsinspektionen.

84. Motsvarande ansökningar har även lämnats in till de danska och polska

tillståndsmyndigheterna för arbetena inom dessa länders territorialvatten och

ekonomiska zoner, varför det är av största vikt att den svenska tillståndsprocessen

inte försenar genomförandet av detta projekt.

85. Mot bakgrund härav hemställer Gaz-System om en skyndsam handläggning av

denna ansökan hos regeringen.

Malmö den 19 mars 2019

OPERATOR GAZOCIĄGÓW PRZESYŁOWYCH GAZ-SYSTEM S.A., genom

Therese Strömshed Frida Andersson

(enligt fullmakt) (enligt fullmakt)

Bilagor:

Bilaga A Baltic Pipes ledningssträckning

Bilaga B Teknisk beskrivning

Bilaga C Konsekvensbedömning

Underbilaga C.1 Ledningssystem för hälsa, säkerhet och miljö

Underbilaga C.2 Metodik för konsekvensbedömning

Underbilaga C.3 Havsmiljödirektivet, vattendirektivet och BSAP

Underbilaga C.4 Potentiella förändringar i miljön under anläggning och drift av

Baltic Pipe

Underbilaga C.5 Sammanfattning av UXO strategi

Underbilaga C.6 Screening and assessment of possible man–made objects of potential

archaeological value

19 mars 2019 25(25)

Underbilaga C.7 Samrådsredogörelse

Underbilaga C.8 Harbour porpoise in relation to the Baltic Pipe gasline in Sweden –

baseline and assessment report

Underbilaga C.9 Inflöde till Östersjön