1940.103:e årgången.

Häfte N:r 6

- 337-

Om lasarettsfartyg. Av Illarialäkaren av 2 graden Fredrik T\.och.

Lasarettsfartyg synas ha förekmnmit i de flesta stormakts­marinerna redan på 1600-talct och ha alltsedan dess deltagit i de flesta större m arina krigsföretag. I senare hälften av förra århundradet begagnade den brittiska flottan större fartyg, sär­skilt apterade för sjukv{trd, och det första brittiska sjukvårds­fa rtyget med särskild läkm·stab och sjuksköters kor användes 1897 under en expedition ti ll Västafrika ; fartygets namn var Mcilacca. Boerkriget, boxarupproret i Kina och andra mili­tära företag på andra sidan de stora haven krävde elt rättslort antal specialfartyg för .sjukvården.

L'nder kriget mellan Spanien och Förenta Staterna på 1890-lalet voro ett flertal lasarettsfartyg i bruk . Under rysk-japan­ska kriget räknade båda deltagande marinerna ett flertal la­sarettsfartyg ; dc ryska ha blivit beryktade därför att de genom sin blotta närvaro i ett kritiskt läge föråddc den egna flottan'> uppmarsch. FÖI'bättringar i konstruktionsavseenden, särskilt i hygieniska avseenden s tålby<rrrnader och åno-drift bidra•'

v ' bLI V L'

kraftigt till utvecklingen av lasarettsfartygen. Det torde icke vara någon överdrift att påstå, att heb

krigssjukvården nådde en vändpunkt i och med röda korsets :.ilikomst. Genom en serie konventioner i Geneve och Haag ut­~rillades hestämda och av alla civil iserade stater erkända prin­

Ctper för de krigfö randes skyldigheter och rättigheter vis-a-vis

1'idslcrift i Sjöl:äsendet. 22

- 338-

i krigssjukvard arbetande organisationer och enskilda. Va\]

lasarettsfartyg beträffar stadgades, att dessa bl. a. sku lle no.

tifi eras andra mak ter före eller uneler krigshandlingar . att dp

skulle utmärkas p å särskilt, lättigenkänn ligt sätt (fartyget Yit.

målat med grön eller röd , bred rand längs siclan och röda

kor s på skorstenar och fartygssiclor). Vid_are skulle dn ns ut.

rustning vara sådan att inga som h elst tviVel om deras Yerk.

samhet kunde uppstå, och slutligen m åste fartygen f ram föras

så a lt dc icke på någo t sätt hindr a de stridande i dera" rö re\.

ser. De krigförande å sin sida ha rättighet a tt k on:rnllera

fartygen _ alltså a tt preja och genomsök_a dem, ev. sk tcka en

, commissioner » ombord , beordra dem v1ss k urs elle r hamn.

Lasarettsfartyaen få emeller tid ej k apas och i neutral h amn äro

dc ej undcrk~~tade samma lagar som krigför_andes örlogsfar .

t,·a (stridsfartvn) . sjukvårdsfartygen skola VIdare b ela lla SI3 J O J O f" ] ' ]

med sårade, sjuka och skeppsbrutna kombattanter ra n 1ac a

sidorna; dc få sålunda icke t. ex. från ett örlogsfartyg motta­

na oskadade passa"·crarc och besättningsmän tillhöra nde upp·

~rin"ade och sänk~a h andelsfar tyg , enär detta skulle innebära

en ] ~ttnad för örlogsfartyget ifråga. Lasare ttsfartyg~ ! far ~a­ra utrustat med radio och andra signalmedel, p ersonli g l~evap-

Dfficerare och vårdmanskap i Ynn llg ul-ning är tillå ten för

sträckning. h ] 'r E rfarenh eterna från lasarett5fartygens verksam el une c

.. . el · · t·t • 1 q?O-talel de senaste å rtiondena aro publicer a e 1 mt en pa '-

t l ticl ­fr ån enoelskt och tyskt h åll och från sis ta ti·d i ens n 'a

o ·n skriftsuppsatser från tyskt och a m erikanskt h a .

inn m den lkssutoJll Vid ticlen för förra världsk ri-get fanns även

svenska flottan ett lasare ttsfar tyg - V cr dandi. ~{l grn

\-01

-0

ett antal fartvg i bruk för i nvalidtransportCI_· . J~ "N är

Publikationer från skandinaviskt h åll torde ick e förell ggn .. ·B

d d t k s\"1 '31

nu flottan å ter fått e tt lasarettsfartyg kun e e an. " ·fn-

av ett intresse att dels framlägga dc tidigare publicerade r l 1'1. , C ·· J;_n t

r enheterna från tyska och engelska flo ttorna, dels orso ' alt

reda de förhållanden och möjligheter elylika fartyg k mn ll1e

arbeta under inom vår egen marin.

-339-

Vid krigsu tbrottet 191-! ombyggde tys.karna i stor h as t ca

del förut -~rtsedda pass~1gcmrfartyg för lasare ttsändamåL Man

,, jck in for h uvud sakligen tvenne typer, l ) Hilfla::.are ttschifle

o å soo- 1,000 ton , avsedda för transport av sårade och icke p ""dd . l 111

jnst för r a mng av Heppstbrutna (! ). Man räknade mecl

ett behov av c :a lO register ton för varje vårdplats på dessa

fa rtyg, som alltså vom avsedda för 50- 100 patienter. Om­

byggnaden gick m ed en förvånansvärd has tighet: 2- :3 dagar;

2) Hochseelazctrcttschiffe på 6,000- 9,0000 ton m ed plats för

300- 450 sängar. För de tta ändamål uttogos s. k. utvandrar­

fartyg, vilka unele r loppe t av 1- 2 veckor omändrades till sin

nya uppgift. De t största av dessa (S ierra V cntana) tilldelades

Hochseeflotte och på detta fartyg embarker ade ledningen för

lasarettsfartygen, en >> leitender Arzl» med en sjöofficer som

sjöteknisk rådgivare. Denna fartygstyp var avsedd för m er a

permanent sjukvård.

I d en brittiska flottan räknade man m ed större utrymmes­

he~ov (500 k ubikfo t p er patient) och man ansåg fartyg på om­

krmg 8,000 ton vara av den lämpligaste storleksord ni no-en · i d . o v ' enna man n mas te man r äkna m ed andra avstånd och andra

ratten än den tyska. Den i engelsk litteratur (Su tton) tilln·än o·_ h"a b ·l .· . . .. . o o

~> es niVmngen av lasarettsfartyg galler en passao-crarån''arc på ')') 000 o o

_ -- , ton s deplacement och avsedd för 1,000 passagerare (2:>0 patienter).

l båda marinern a valde man passagcrarfarty« delvis med tanke på a tt d l"l , . . o . Y J w a pnon voro rel. väl utrustade i hyo-ie-

IHskt a ... · el . .. . . • o r, vseen e med samtctsanlaggnmgar, vattentankar, kylut-)Inmen o elv l V· d f t J t ·· ff" c:a 13 k . J • a .. ar en Je ra ·ar var den hos tyskarn:-t

räck]" a nop (engelsmannen 13,5), men denna fart ansågs otill -It>·

>ätt ~emanningsfrågan synes vara löst på ungefär enahanda

&öra ?01~1 de stora marinerna. Internati-onell praxis synes ej

t nd lUvandningar nwt att militärt m anskap tj"änsto-ör ombord errk · . o .

de J. ys -Japanska kriget förde >A'rontofficerare ,, befälet p[1

apanska l · ·tt f . o Ined . asare s artygcn, men de ersattes smaningom h elt

futt saiute tsofficerare för att undvika varje misstanke nwt Yget. · ·

-340-

Det av Förenta staterna 1908 utrustade lasaretlsranv"

Relief hade en marinläkare Lill chef; man ansåg all r i~k~~~:t

för beslagtagning ökade om aktiva sjöofficerare tjiinstg jord·:

ombord. '

I den tyska marinen Yar (är?) man principiellt t'l1lnt Uk.

liYa SJ"öotfice rarc i befälsställning ombord på lasa rett sfa rty.," " t>cll

där alltså chefläkaren hade hela befälsrätten. En::t h :1 nda sv:

nes förhållandet varit (vara?) inom den brittiska flottan. ·

Besättningarna har man rekryterat b [tclc ur handels- och

krigsflottan. I Tyskl:md Logs all personal för fnrlygvt s navi.

gering, fr:nndrivning och ekonomi från handebmari ncn, llle­

dan erforderlig personal för lasareltstjänst, signal- och förbin.

dclscvii.sendct samt för bemanning av ångsluparna erh i:lls från

krigsfloltrt11. sjuksystrar tjänstgjorde i båda mari n!'r na till

s tor båtnad för sjukvården enligt samstämmiga uppgiiln. Den

lys k c förfa ttarcn (;:;u r W ert h) är ej tillfreds med kate;.;o ri kJyy.

ningcn inom besältningen och anser det olyckligt att s:nnman­

bl::tnda ·så Yäsenlligcn olika element.

Läkm·staben på ett stort lasarettsfartyg med 250 siingur

utgjordes av en >> Senior medical officer » som chef, Ii läkare

med olika specialiteter samt en t::tnclläkare; den etugdske för·

fattaren anser av olika skäl cndrrst en kirurg nödvändig , bl. n.

därför alt det inle finns arbete för fler och anför som exempel.

att t. o. m. efter Jutlandsslagct var det endast ett fittal fnil

som krävde kirurgisk b ehandling ombord p å lasarel lsfartygcl.

Läkaruppsältningcn på de tyska Hochseelazarcttschif'fe 1-ar

liknande den engelska.

· l d · · "ll el t f" J- s•t retts· Som redan m e nmgsvrs antytts ga er e - ·or a ' dc

fartvgcn att i sin verksamhet icke gå ivägen för någon av J~

'- '- l ·~f

stridande. Den tyske författaren zur vVerth rekonunenc et• l sef·

lasarettsfartygen att uppehålla sig strax framför egna Ja e·

så nära kusten att de inte störa vare sig egna sjöstyrkors optt

rationer eller egna kustbatterier, dock så pass framskjutna n

-341-

, S]Jiirrar OCh SV~trframkom]iga pass•) n· er ej' hJ.IlCJJ·a el c c

e\• .._, ..._~,_V <.. rnsuanu

ut j fritt vatten. Tyskarna hade under förra värlclskrigc~ CJ~

kedja av.lasa rettsfartyg i olika storlekar utplacerad längs Nord­

,· jökustcn . Uneler egen floHas framstötar lågo dc i och fram-

för egna baser redo att mottaga s kadade 111c11 l'aJlSl' · .. .. . ~ , ~, ._ ~ e 1 annu

högre grad a tt radda skcppsbru Lna. Det visade sig emellertid

·d t efter J ullandsslaget dc flcst·1 sårade· f'r·a" -t.· 1 ·f ' ' • .. • ' · L · n s u c s ar tygen

örerfl yttades _J OJ ~t sedan dessa unlöpt baslwmnarna, endast

,nan~verodou g lJ ~a tartyg och förpostbåtar evakuerades till sjöss .

Det framgar vrdare av den tyske förfatlar·c 115 fr·a ·t"l'l · L ' • , n1s a nJn..-

ntt hjälplasareltsfartvgen voro dc mest a 11 va" 11 cJI)· . · 1 · " ' . . .- · , ' a1a, Ic ~e 1111n~t

i elen viktiga detalJen räddnino· av s]·e1)pSI)I"Ltt D t> •- ~ · na. e stora

J a sa ret~s.fartygc;; kommo mera alt ::tnvändas som flvtancle la-

sa rett 1 basomradena. "

Enligt tillgängliga uppgifter har i det nu p~'io·åencle kri <>ct

dc stora tyska )) Kraft clurch Freude »-fartygen o:nändrals ~iii

lasarettsfartyg med mycket stor vårdkapacitet

När ~1an .. övergår till alt diskutera förhållandena inom var

egen mann hor man fö·rst slå hst a·tt cle ·t' l!• ... ·J' . l . . , ' ' J ::5ang 1ga )esknv-

nmgarn a I' a Ja •·arc•tsf·a ·t · 1 ·1 , , ·' J l

1 yg oc 1 c eras arbetssätt h"· -t . tran de ·t , . m s am nu

s OICL mannerna .och stornwJ.·tsl>rigen. D t :·. ··d· . 'l tt beakt o '(1 . . . e ,u \l et! e

'.... ' apa VI lW vatten dessa fartyg vari l verksamma: Nord-

SJOn, Atlanten Slilla O 11 ' k ' ccanen, a tsa stora h av med n ·l kn ·l uster och slo . . . ·t·' d. 'l L ,

"" r· ra dVS ,lJ] L-1 l baserna. Våra C"'na milihro·co ola ISka förh·l JJ eJ' .. . o t> ' t> -

blick å .~, ,.a~ en. ,aro. JU !'a grunclväsentligl olika. En

rymi· p S~eu,.,cs kaJ ta YJsnr en utt(l{(,c{ kustbebl]gaclse och 19ct SkClrq årdcr tvr f l' t· . . · v

an . ' ' a ::t~ .t av utomorden UJ"- hctvdl'lse. En nan sak ·ttt l . . . b •

rn tur· d ' .. la l mumet \'Je! bcdömanclPt av utländsk lille -

to[ . en harsla mmar till största delen fran Liden före tl et

ala krioet lit · · · · ille .· h . », a sa mnan luftl ara n fick sina nuvarande clt· -

nsioncr.

. Våraför"r · l F·· ' · · lanv ;· ,, ende c s "u gal d::t r torde erbJuda el t ~kacl:lt strids-

l "g ett re] '"OU sl-vdcl l t'llf"ll · le. D · .h · ~ " oc l 1 a c till cvak nerino ·tv S"J"l-

·en - k . "' ' ' n •

,.:t tt" Ll · B !Svens ·a flott ::tn opererar defensivt i re !. beo-t·a .. JlS ''c' r· " ott . .. . . "' , . "· . ~

l'uk tor·· envJken, Ostcrsjön , Kntte~~a tt och Ska'"erlck j)"ss·t er t ·d . .. ' ,.., , . ... .. c

Ol e ~a nl\'crka tJ H alt man i vårt fa ll icke skulle lw-

-342 -

höva räkna med strid på några större avstånd från ege n ktt f o l d . d . . Sl SJ.Ökri"skiruaiskt står vår lotta sa e es 1 en postltoncn · o ,., · att

den kanuner att strida i närheten av en kust, som reda n i f re 1_ ( ,_ tid har ett utmärkt välordnat lasarettsväsen. Svenska Hi.nslasa. rett har en synnerligen hög standard och .dylika finnas i l'ö ljan ct ~ kustanslutna orter: Haparanda, Luleå, Piteå, Skellcfll'a, Un1ea Örnsköldsvik, Härnösand, Sudsvall, Söderhamn, GäY!c, Norr: tälje, Stockholm (Mörby), Nyköping, (Sö:dertälje). Norr köping, Västervik, Oskarshamn, Visby, Borgholm, Kalmar, Karlskrona, Karlshamn, Kristianstad (via Åhus), Si mrishamn. Ystad, Trälleborg, Malmö, Landskrona, Hälsingborg, Ängel: holm, Halmstad, Falkenberg, Varberg, Göteborg, Styrsö kust­~anatorium, Uddevalla och Strömstad. Alltså 37 lasarett pa den 270 mil långa kusten eller med andra ord ett lasare tt rar s junde mil. Vid mobilisering tillkomma alla de beredskaps­sjukhus, som enligt sjukvårdsstyrelsens planer skola uppsätt as på skilda platser även inom kustområdena, och som en tredje kategori armens etappsjukhus. Det torde icke råd a nagon tve­kan om, att e tt intimt samarbete med annens sjukYardsmyn­digheter skulle vara till stc·rt ga,gn för flottan i dcs-;a avseen­den och medföra stora lättnader och förenklingar.

Med denna bakgrund och m ed tanke på de ovan citerade erfarenheterna från tyska marinen under förra kriget förcfa l· ler det, so-m. om ett antal smärre sjuktransportfartyg aY typen >> Hilfslazare~tschiffe » baserade på kustlasaretten som någon sorls flytande ambulanser eller flytande lasarettståg yore en

Jämpli•' lösrrino av vår flottas stridssjukvårdsproblem i dessa o "' o • il CJ

avseenden . I de fall egna stridsfartyg av nagon ankd ntno ]-;unna anlöpa hamn (taktiska skäl, luflfara, o. s. \'. ) för e':n·

• o f .. t l i skaJ-l. Lter·l·l1'' av sårade kunna S]ukvards artygcn mo .a u t' .... o . (_ ' . . . ......... "rrtl oården och därifrån vidarebefordra dc skadade. Dess:t smn . ;~rtyg kunde rustas till lämpligt antal och verksamt dcl lng;ö; räddnin<>en av ske,)1•)sbrutna . Man finge räkna med plats •-n n t . ·(ijSI\1

ett femtiotal skadade, möjlighcte_r til~ en del m·alm-~~ ktrtli"n1c11

in"Te')O och n1Ö].lio·hcter för rev1dermg av lagda fOl·ban d, ~Il o 1 ' . ~ 1 ' ----

i övrigt blolt transportanordningar samt en hastighet :.,- D

knop.

-343-

Vid kri gsulbro ltct i september 1D39 förelågo planer och ut rustning otill tvc_nne sjuktransportfartyg. Dessa planer Yoro baserade p a el~ erfare1~~1eter man samlat under in validtranspor­terna fön a knget. Forst avsåg man att använda ett passage­rarefartyg, men av skilda skäl, för trånga dörrar, smala kojer endast åtkomliga från ena sidan o. s. v. beslöt man sig för ctL

lastfartyg, vars stora utrymmen man med lämpliga träavbalk ­ningar på e tt rel. snabbt och enkelt sätt kunde inreda till elt

SJUKVARDSFARTYGET »MUNIN ».

~jukhus. Vid planerandet av lasarettsfarlv"ct to~' man ick e li~ott hänsyn till sjuklransportfrågan, utan Lä~kle si~ ä\'en möj­d~~~-ten av en mera permanent sjukvårdsim-ältning och Ya ldc rie for ett fartvg på 2,000 ton och Yar därmed uppe i katego-

s,1n »Hochsecln zare ttschiffe ». Till sjuk\'årdsfarLvn utlo,. m an a UJ l ""' "' ~ t lC a Sveabolagets l\1unin ett fart:)"' som tidi<>·lre cr-1Lt i Yckeo·od . f"] - '.c , . . _ ' . · "' n' ,.,, de "' stra 1 '- pa fl ansl,a och engelska hamnar och som ha -

en li ten , men rd. rymlig passagcrarinrcclning.

-344.-

Fartv .. ·cts omändrinL! och utrus tnin g för sitt nya änth111

. •

• " u

<Il

igå ngsat tes i september 1939 på Örlogsvan·et i Stockholn1 0 ~h

i mitten av mars 1940 moltogas dc första p atientern a. Sjuk.

vårdsfa rtyget har försetts m ed 100 sängar samt mc rl n· 'erv.

utrymmen för ytterligare 40 provisoriska vårdpla tser (c n;.: L• lska

kojer ). Poliklinikmottagning finnes anordnad, vidare o pera.

tianssal m ed tillhörande steriliserings- och förbercdelscr um. En

INTJ~lUöR.

. · l)cn

mi ndn-, portatiY röntgen a pparatingaräven 1 ulru s lnm gt 'I l. · den

nuva rand e in s trumcn lu lru stningc n tili:Her ingre pp l !l i . ll1 .

li lla kinn·"in samt smärre buk operationer och cx trcmi!L' Lsill·

to

" Ii

grep1) . Vis~a önskemål beträffande r önlgcnnpparalurcn o.

iw.-Lrum enlulrcdningcn äro fram rörda till myndigbcll' rn... ,._

lic!~ : be~ältnim~cn utom SJ.uksl·ötcr!-;korna och m~l ~ 1.-i 11 P " '

l , •

· l r·

' !l n ::t lcn tillhör flottan. I li kh et med förhållandena i ll' li11 ,.

-345-

, 1 där befäle t över sjukhuskompaniet för.cs av en trängoffi-

111e1 , . .. f'f" l f är en SJO·O · Jcer c 1e. ombord. Att söka lilläm

1)a dc u t-

eer, ' . . ..

.. clskn marmernas trad1l10n med läka re som fartyaschef 1) :

1·

]ii ll .. .

,., '

Jasarcttsf:utygen torde tyvarr CJ kunna genomföras i elen wen-

' ka flottan beroende på marinl-äkark å rens nuYarande sa mma n­

:ii tlning och tjänstgöring.

" Sjukvårdsfartyg.cts organ isa tio n och arbetssä tt torde när ­

mast kunna jämföras med annens j'örclelningssjukhus. Far­

frge t har en lika stor eller n ågo t större vårdkapacitet än sjuk­

J~ u set, men personalen i:ir väsenlligt mindre. Det kan vara a ,·

intresse att i detta sammanhang erinra om hur denna nrnH~n-;

sjukvå rdsenhet är avsedd att arbeta och hur den är sam­

mansatt.

Enligt nu gälla nde pl an er organiseras förclclningssjukh u­

se t på följande sätt.

1) En mottagande avdelning hest åP Jllle av 2 läkare och 7 man.

~) en s. k. kirw·gfsk pluton Ya ri ingå 2 kirurger, 2 rönt genol oger.

3 tandläkaror jämte k vinnlig operationsrwrsonal samt apo tckan,

läkarebiträdcn, o. s. v. Arbetet avsett att bedriva.s i s. k. o.pen1:

tions l ag.

3) en värdptalon Salllmansatt av 2 läkare· och 26 manliga sjukv, rclat'l'

avseelda för skötseln av 100 sän gar.

Sjukvårdsbrtygct å sin s ida möns irar 2 läkare en ta ndl ä ­

kare, 4 sjuksköterskor och 14 värn plikti o··t sjuk ,.:,rd·q·c de•

fö rfo,u ~ ··, ~ t ' 0 • • • . •

n<- c: •• <- · ' "

. ~Hl over na"o t mmdre 111strument och s vaga re r on tgenul-

Ius tnlllg. Pl a tsa ntale t är som ovan antytts 100 ordinarie oc h

~O Provisoriska. :'lia n får observera. alt fördeJnino·ssj.ukhuscl

~

b

,. ~":e tt att för sörja en militär styrka pa 16- 18.000 man.

·'Jllkv· ,rdsfai·t . t J t d" t . l

' ' yge · en )C y 11g · 1111m re ;.:tvrka. A11 talet \'ärd-

Platser .o f· ... 1 1 · . .. · .1 . o.

. o

gr pa otc e nmgss.Juk 1uset kan hallas ganska lagt pa

llnd av dc omedelbara cvakuc rin "'S111ÖJ.li .,.he tern ·• ha kåt ti ll

etap b b ~

P- och heredskapssj ukhus ; sj ukvardsfartvnet är 'lvsctt -rlt

sanlfc]· . · " ' ' ·

. 1 1

t:t med transporten av sårade iiven u tgöra en permanen t

'arelin ... . . . . . .

ku · tattnm g - Icke mmst 1 frcclsticl. Kustlasaretten torc] ,.

nna het · kl · 1'1 · t a as som ollans etap psjukhus.

Urbe~c _krigs ~irurgi ska f~~-!'l~ t sä llni:~garna för sjuk v~lrdsfarlygl'l kan sk 1 ~sera s pa Jol_Ja nde saH. Dl'l torde kunna fö ru t-

- 346-

~ättas, att fartyget i god tid vet att kustflottan eller del därav

invecklats i strid och rimligen är även den ungefärliga krigs.

skådeplatsen bekant. Både den kirurgiska och den sjö tekniska

beredskapen är redan under fredliga förhållanden mycket hög.

Behovet av värme, ånga, elektrisk ström, o. s. v. är sa Pass

stort a tt den ena pannan alltid är påeldad {)Ch med 2 limmar,

varsel kan fartyget lätta. Under denna tid torde del ej stöta

på oöverstigliga svårigheter att ombordskaffa en eller t\·å lä.

kare utöver de ordinarie och att inlasta ett dussin vichynttlcn s.

flaskor med blod. Tiden för färden till mötesplatsen to rde

räcka att bringa sjukvårdsberedskapen till toppunkten .

Den väsentliga uppgiften på rendezvousplatsen heslår i

cmbordtagandet av de sårade. På vilket sätt med vilka medel

detta än kommer till stånd to·rde största möjliga skynclslllnhct

vara av nöden; dessutom får man vara be·redd på alt göra

denna överflyttning under fullständig mörkläggning . Stil\a .

Jjunande fartva erb]"uda j\t förträffliga mål både för u hitlar och bb · .JM • • ~

flygplan . · Man kan tänka sig överflyttningen av de sårade pa

olika sätt, genom vinschar eller via livbåtar och mo torbalar,

men det för patienterna skonsammaste sättet torde vara direkt

överblironde me/lem cle bordCt'ncle fartugen. Detta fö ruhättcr

dock luo'nt vatten och förefaller r,eL lätt utfö11bart inomskärs. t"> 'l

Samma situation sk apas givetvis om båda fartygen förlöja n c

samma brygga. .. f"" · .. l t · · elV .,.,,1nde För planerandet av over ormgen ar c e av gnm ct,.,t> '

be tydelse alt på förhand veta hur mycket sjukvård som n:ec~· hunnits på stridsfartygen innan sammanträffandet m('rl s.Juk­

vårdsfartyget, om en preliminär sortering av de skadade k.un­

nat ulföras och om stridsfartygens läkare äro tjänste(lug ltgn ..

Det är inte så lätt att vid skrivbordet beräkna hur sto '. d "d ·f· t . k nl'l alt

procent sårade pansarskepp och an ra stn s ar yg om ' .11

_

fa ulan totalförlust av fartygeL Ett par ur litteraturen tl

nännlina siffror vore kanske av intresse att infoga i detta sa n~· n t> t> · ~~~ manhang · i Jullandslaget träffades den tyska slag k ryss' 1

' • • .. • o • • ·, rt\·ge Derflin ger a v Icke m1ndre an 31 svara proJektiler - t.l · ?OO

var någorlunda manöverdugligt efter striden. Av dess c·~l l.~

-347-

nan starka besättning dödades 155 och sårades 26 _ en siffra

:0111

vid första påseendet förefaller otrolig , men som förklaras

av att fartyget ej led totalhaveri! En annan intressant upp­

oift är redogörelsen från flygbom:bardemanget på slagskeppet

v entschland i Ibizas hamn under spanska inbördeskriget ; här

träffades fartygets förskepp av tvenne medeltunga bomber och

personalhaverierna uppgingo till ett trettiotal dödade och c:a

150 sårade. Den saTtering av de skadade som ovan åsyftats är inte så

111ycket inriktad p å svårare eller lättare skador, ulan tar mera

sikte på behovet av skyndsamhet i behandlingen. EnL Kirscli ­

ner kan man uppställa följande grupper:

Grupp 1) de ITLest brådskande (minutendring lichlwit): stark blödning·,

urinavflödeshinder, vissa bröstskador samt livshotande kol­

lapser. Grupp 2) de stora mjukdels- .och extrmnitetsskaclorna.

Grupp 3) expcctansfallen: oklara diagnoser, suspecta inre blödningar ,

kollapser. Grupp 4) r;.åclana fall som på medicinska indikationer borde opereras

omedelbart, men som kräva så lång tid och så mycket per­

sonal att dc skulle· stoppa up p hela s jukvårde n för flora

timmar: bukskott, bröst- och skallskott

Grupp 3) bagateJ!er, som. c'j skola opc•rcras (dylika skador behandla.;

ombord på strids l' artygct). Grupp 6) dcsolata fall.

o I det gynnsamma fallet att de skadade förbundils ombord

~a eget fartyg och sorterade kunna överflyttas till sjukvards-fartyrr t 1 ]"") 1 .. . ,e , -.unna a -.arna (ar omedelbart sätta igång den opera-

hva vården . De brådskande fallen föras crenom den förJio·a a k . :::. ~ v_ ·apparna direkt ned till operationsavdelningen (se plan -skisser) l f... J"" " d o . oc 1 or aggas pa en varelavdelning som finnes på Undre da"" J· D .. .: . f' 'l f"· rr ' c"' e ovttga al en o ras ned 'genom den a k t ra ned-

~~~~gen till en läkarkontroll i polikliniklokalen och inläggas Utefter })ao a d l · · IJ"" "d .. o • • ak v e magarna. . ~arvt aro tva pnnc1per alt be-

l.1ta: l ) svårskötta fallläggas i undersän•':una 2) })å o·rund av l Ist ... . "' ' "'

tommngen och de rel. tranga utrymmena är enkelriktad

-348 -

trafik m ed bårarna av nöden. De tomma b[trarna l eda ~ llj . )!)

på däck via den förliga las tluckan . En besvärligare situation uppstår 01n de skadade Yid över.

flyttandel ti ll sjukvårdsfartyget ännu ej blivit sorterade. Sjuk.

vårdsfartygets läkare få då själva sköta denna detal j Ii dett a

fall har sannolikt stridsfartygets läkare satts ur spel ) oc h allt.

så upprätta en gallringsstation likna nde hållplaJsen i ~1r lllens

sjukvårdsorganisation. Genom det la sorteringsarbete k () mmer

den operativa verksamheten m öjligen att något fördröja-, . 0 111

ick e ytterligare läkarkrafter hunnit medtagas ombord lii rc av.

gången till mötesplatsen. Värdavdelning för gasskadade, vilka av ol ika skiil bö ra

behandlas fö r .sig , anordnas å elen provisoriska anlc!n inge11

akterut på undre däck (sP planski ssen). Dessa pa ti entn krä­

Ya lugn och ro och på denna pla ts äro de mest skydcla clt·.

Efter omborcltugandet av de sårade mi'tste fu rtyg l't .,nab­

bas t möjligt manövrera ur farozonen ock söka möjligheter till

Yidarelransport av de skadade till sjukhus i land. DL·: tn iir

nödvändigt om hög ber edskap och k apacitet skall kumu upp­

rätth ål las hos fartyget. Furtygets evaluering av såraclc torde: lämpligast .~!. c vid

J..:uj. Tid igare i denna uppsa ts h ar skisserats hur la s~ue ttcn

ligga som en kedja längs kusten. ~ u kan det emellerti d un der

vissa omsl~i.ndigheter vara olämpligt att sjukvårdsfar t:,· .. t l aY­

Iägsnar sig för långt frfm kustflottans operationsomrade. Det

iir därför nödvändigt all evaku eringsmöjligh eter ordn,' ute 1

~kärgården där ambulunser, för sj uktransport inredd a lntss<Ii"

och ev. la ~arettstag möta. Denna npparal kräver et! inti ntl

:-;amarbele mellan flotta ns och dc övriga vapens l agen~ ~j uk · Yårdsfor m a tioner.

Uneler c:a 2 mån ader har n u sjukYårclsJarlygel ,-n rit i

tjänst. Under denna tid har medelbeläggningen Yari l ·2.J p:l­

tientcr pr dag, mest förkylningssjuk domar. Emcller' .d ll:lr

även ett ~tnt a l opera tiYa inc;repp förrkommiL br[tck , •·!'lh' ildi-

- 349-

iter. knäskador, o. s. v. , alla hittills m ed gott lä knin g!'.resulta t.

~etta för ki rurgen glädjande faktum m edför att man kan li tn å steriliteten hos förband , instrument och personal , Yilkcl ii.r

P · 11 t r·· 1 · · 1 · "run clnl. -:.ore or ururgts ,;_ opera l1o nsverk samhct.

"

c lg:·cw 'UCKAH.

A POTEK.

~ o~.EiD" ST8. AK'TgA. AVD. $T8. F0/1:1.. AVOELN.

PO L. i l< LIN.

oPER'AiiONSSAL .

-350-

Den sannolika gestaltningen av framtidens sjöslag.

I anledning av en recension i TiS h. 10/11 1939 av di. in 1038 utkommet arbet e av den italienske amiralen G. Fioravanzo öwr Takt i­kens grunder och det sjö,taktis,ka rö,relseproblcmet för fartyg odt flyg­plan blev unelertecknad omhccld av r ed. att ur s a~cla arbete .ii:·l' rs.[ltta d t kapitel med ovanst ående rubrik. Tiden har lCkC meclg1 n t ovrr­sä ttningens slutförande föro tin1ande,t av vinterns sjäkrigsh [lntlelsrr, vilka em oll ertid iclm synas hava i nämnvärd grad minsk ai. aktuali tc t en av den ifrågavar ande studien.

/

Efterföljande försök att lämna en syntes över ett framtida sjöslag med framhållande av dess väsentliga k ännemärken bygger på förhandenvaron av tvenn e stridand e styrk or (eskad-rar) ,1

) vardera omfattande: ett fortygsförband för taktisk spaningstjänst, vars effe kt

höjes med ti llhjälp av fartygsenheternas egna fly,gplan ; . ett Jwuudförbcmd, sammansatt av pansrade artillerifartyg,

kryssare och lätta fartyg samt utrustat med rekognoscl'r ings·

flygplan; ett eller flera Jwngarj'artyg, utrustade med jakt-. bomb·

och torpedflygplan; ett visst antal ubåtw- (för taktisk samverkan med flottan)·

. . \'' 11plil.!t l) l~esoneman "'e t om en taktisk aktion anses lCke tJ 1 n t 9 "' 'l l och -på mindre styrkor än ~- lätta kryssare, medförande f yg p an.

cli visioner l ätt a övcrva ttcnsfartyg.

-351-

De sålunda sammansatta b åda styrkorna förutsättas sticka

ti.Il sjöss med order, som föra dem i nä rhe ten av var andra. ut

Det första problem , som var och en av de stridande styr -korna har att lösa, är frågan om säkerh et unel er förflyttningen

Ot varje slag av överraskning, t. ex. mot: J! l

ubåtar, som ligga på lur, minerad e zoner, flyganfa ll , sjös tridskrafter av o-lika sammansättning. Men h avet är oändligt med avseende p å det område, som

kan behärskas av fienden och för att vara säker är det därför nödvändigt att sätta sig i stånd att lokalisera h onom. Hära\" följer att det första karakteristiska draget i sjöoperationerna är osäkerheten rörande motståndarens läge, vilket det gäller att söka utforska.

Pansarskeppsföt1bandet, som är det utslagsgivande styrke­elementet i varje eskader, fram går samlat, omgivet dels av tor­pedfartyg, färdiga till angrepp mot ubåtar, som de söka att upptäcka i samverkan med flygplan , dels av en bevaknings­kedja, varjämte på lämpligt avstånd från förbandet och före detsamma skall finnas en spaningsstyrka bestående av kryssa ­re och jagare, dessa också i förbi ndelse med andra flygplan (uppsända av kryssarna själva) spejande ut övcT havet inom en vid omkrets för a tt i lämplig tid unel errätta huvudstyrkan om närvaron av fientliga sjöstrid skrarfter.

.. Om vattendjupet medger förankring av m inor och cHirest ~~r~~oms~~n a~ dylika kan förmodas, avdelas en torpedbåts-lVIston for mmsvepning.

u . På hangarfar tygen, som navigera under säker eskort aY r·~Jagare, äro flygplansförband färdiga a tt gå upp. Dessa höra oreträd . . k l t esv1s vara .Ja "tp an, om man befarar att bomb- eller ~rpedplan oförmodat skola uppenbar a s ia: · de skola vara a\' Ststn" ~' k

anmda slag, ifall eskaderchefen på O'Od a <>Tunder anser sio· un o b . ~ v na bortse från den nyss antydda faran och i stället vill ara i stånd att medelst flyg attackera fienden, innan denne

-352-

1.11011~ d'Jstans ,för eldöppning med artilleri (i gångsätt. k0n1111er ·' nin" av eldledning) ·

t> . . t'd l·t .1nta o·cs den ena eskadern PllP r b·~c\ V1d en v1ss 1 pun~ • t> · . . ' " erhålla meddelande från nägot av spanmgsorganen om den

andras närvaro. .. . . Det första kortfattade meddelandet fullstandig as sa snla.

. ··ft . den fientli "a eskaderns sammansä tt. nmgom med uppgi er om t> ning , formering, fart och kurs.

o .cl "Ttmdval av de ingångna rappot·Lerna bör em ~n a v de I: t: ~

JyJ.cla eskadercheferna skyndsammast: '· fastställa huruvida styrkeförhållandet :lem cnwll an gör

f.. d Uer att unclv1ka honom genom det rådligt att gå emot Jen en e . ..

reträtt , r·· tt . lata si. , i stricl .. d . l'' l' o· ste Jnanövern or a 1n < • ;., uttanka en amp 1t>a. t 1 stäncli «heter under "ynnsan1lnas e on . .. b . . l . . k

.":' . . . ... d . J·t andra och etL tredJe kara '-lenstis ·t Har framtra er c . • dra'' i sjöoperationerna: ,

t> . . Il ·· · nde om /111da pm· OmJjligheten att komma ti ett avgoHI

tema ej ära villiga därtill; o •• •

. l' b b . en p a for lw nd l mol· O ·· ·1· 1 ten att förbe reda c ru mng

1110 J 1g 1e . .. • . .:· " '11 o er sats till vad som låter sig göra ~ l~ntkr~g, dar te u ,ll1,.,c "

bestämda strategisk-taktiska aJwismngar. l Il . f . ,. o tt C ·c stvrkorna h ar mec a

Enär rekognoscenngs lyg sa ot " l ,tta och ' olikhet elen förs ta kon takten etablerats emellan c E ' ~ann . ... C b . d motståndarens mest framskju tna SJO or an . .. t av fl Y·

f .. t . ·ppor ter "on1 la1nna s ' · Med ledninu av de ors a ra ' ~ k ssar· " n (' ., . , ) der stödda aY ·ry '

o·et skola spaningsfartygen pg,Hllcl ' Ull .. '. stvrka· t"> ' • d r·· tt bättre ulrona denno . J rta diri,aer::ts mot fH~n en . or a < • •• J11el\ai1

, t> t"t a a"er ru rn FölJ'clen torde b liva aU en sammans omnt> t> · r d c] ei1

·· lld in«sstyrk or na val ' 1 , de båda mot varandra sta a span t>' ' s fa r k . t... "a förbi n1.o tståndaren ' .

SI)anin«sstyrka, so·m lyc as rant>' .. . ]' ·t )Je täc~· · t> .. · . ocl1. ut«or san1tlc 1g · . ··T ·1 t att fortsatta spamngen t> ö1·ei moJ Ig l.e •d assande m an 11l.no· för erren huvudstyrka samt kan nre ~ :· . dv i1 I1'

t> " · 'k t a son1 ,n t:l " draga den fien tliga huvudstyrkan l en n mn~,

' r·· fall från den ecrna huvudstvrkans stela. smn or an .. t> "

- 353-

Under föru tsä ttning att de t rela tiva styrkeförhållandet är .' dant a tt bå da parterna äro villiga till strid (i det här suppo­

sa rade fa llet r ör det sig ju om två likvärdiga eskadrar), röra ne k d ·d · el l ·· '

•6

de båda es ·a rarna sam l! rg t mot varan ra oc 1. overga un-~;r detta s.kede från mar sch - till stridsgruppering.

Eftersom vardera eskadern är samm ansatt av alla de va-entyper , som äro lämpade för strid i öppen s jö, är det av vikt , ;tt va rje enhet in tager gynnsammast möjliga läge för utnytt­

·andet av dess karakter istiska egenskaper och möjligheter. J Det gäller nämligen a tt manövrera varje enhet i det läge.

50111 bäst lämpar sig för strid med fiendens huvudstyrka - i förhållande till dess rörlighet , dess offensivfönnåga, dess va· pens karakteristiska egenskaper och dess motståndsförmåga. Det taktiska p roblemet bör därför finna sin lösning i det ra·· tionella sam ordnandet till tid och rum av de olika operationer, som varje fartygsslag (förband) är i stånd att utföra.

F rån det mycket snabba flygplanet, som på en gång fäller hela sin last av boniller eller torpeder mot fienden, till elen långsamma ubåten, som icke h eller kan träffa mer än en gång med sina t o rpeder och som ej kan upprepa anfallet, enär han är oförmögen att förfölja de snabba fientliga övervattensfar­tygen : mellan dessa ligger en serie av typer, bland vilka tyngd­punkten lägges på kanonen av medelsvår kaliber (kryssare) , på torpeden (lä tta övervattensfartyg) eller på kanonen av svår kaliber (pansarskepp), och hos vilka farten växlar från ett maximum för de lätta enheterna till ett minimum (dock ofLt ganska när a maximum) för pansarskeppen.

Bland a lla dessa enheter äro pansarskeppen de enda som kunna tåla talrika träffar utan att gå under; mindre motstånds · kraftiga äro kryssarna, vilkas i regel mycket tunna pansarbe­klädnad i rii·r•'a o·r·ad nwtvä a ar den sårbarhet som förorsaka ~ h n n - '

av deras stora dimensioner, under det att torpedfartygen, ehu-ru i avsaknad av !'>kyddande beklädnad, draga fördel av sin Obetydliga storlek (målyta) och sin goda manöverförmåga.

, Medan alltså pansarskeppen hava möjlighet och följaktli­~:n skyldighet att kontinuerligt ansätta fienden p å så nära an som möjligt för att tillfoga honom största möjliga skada Tidsl·r 'ft . S. .. .. l t 23 ' t t Javasen G e .

- 354-

medelst en serie välriktade skott, bör r esten av fartygen vcrk.

stäl la korta och h äftiga eldöverfall och skjuta illfuncli" t " .._

• ~ t ~ V-

passadc torpedsalvor med mellanliggande tillfälliga avbrot t i

kontak ten.

Ubåtarna kunna ingripa endast om de i förväg a \'Clelats

till ett havsområde, mot vilket det är möj ligt att draga fic nclpn

i syfte att utsätta honom för ri sken av deras angrepp .

Jagarna kunna komma till verkan endast om det vari t lllÖj.

ligt att vid lämplig tidpunkt låta dem intaga framsk jutna Hi.

gen i förhållande till huvudstyrkan . Orsaken häTti ll ä r tor.

pedfartygens ringa fartöverskott i förhållande till dc större far.

tygen, vilket gör att det ej alltid är så lätt att få dem placerade

så långt fram som önskvärt vmc.

Man kan sålunda fastslå att den eskader få r en hestämd

taktisk fördel, vaTS chef lyckats engagera fienden i j'mmskjul et

liige m ed avseende på rörelseriktningen. Därifrån kan ej blol!

artilleriet komma effek tivt ti ll användning, om man skulle nö­

ja sig med att etablera artilleristisk k ontakt i ett vi sst ta ktisk!

läge, utan också otvivelaktigt alla torpedfartygen. DPssulom

skulle även de kryssar·e, som äro förseelda med to,rpedn, even­

tuellt kunna använda dessa, och slutligen skulle det b li möjligt

att draga fi enden nwt de zoner, där ubå ta rna ligga pa lur, el­

ler mot minfält, samt att begagna sig av drivminor.

Därest sedan den ena eskadern skulle vara avgjort under·

lägscn i fråga. om större fartyg, skulle aktionen givetv is anta

karaktären av .iaktstrid , där den underlägsn a styrkan tempo·

rärt skulle välja en kurs, som tilläte den att draga sig un dan

utom skotthåll för att sedan , så vida den å tföljdes av ett till ·

räckligt antal flygplan och lätta fartyg, också kunna hoppas

på framgång genom att på det taktiska området till iimpa u! ·

nötninnskri•<ets stratco·iska princip vi lken består i aU med 111 -

D b · b . '

nyttjande a v sjökrigets nya hjälpmedel minska fiendens över·

]äo·senh et till dess det blir möJ'liot att ändra kurs och sö ~ a o

. o

ballistisk kontakt med honom. . .. ~

Vare därmed huru som helst Låt oss ett öaonblick cl rOJ< o ., B~

vid vår ta ktiskt mest intressanta hypotes , att dc båda ps kil C r

-355-

a ]{ornma i k on ta kt under näshn ]']· ·t d. ,

n . l d - c ' ~ar a c b etmgelser och

.tf t de mlec an e operationerna mellan dc b , d 1 ' . tt t l . a a 1Uvudstyrkorna

komnut a u vcc da sig ( o·enom båd ' ·t ' .. c

f .. . l , o a pdt ernas nwnover) })å

trå unge ar para lclia banor m ed fart . . " <

. även de nä sta . Il 11 ." ygen pa (enkla) kolon-

nei , < n para e a, vanucnmn Iikst"ll' ··t

t t l. . · . , 0 a 1g 1et tendc-

rar a' upp "omma r artrllcnstiskt av . d .

. seen e, medan den av de

båda stnd andc kan få överhand 1 'f , . ' som yckats att övert~·äffa

den andra 1 raga om använd·tilde av d 1 ... . .. '

" · e nya 1Jal Il (

skilt ton)edvapnet). < pmec en sär-

Före detta stadium har s·unmar1d , 1 1 . ..

• < ra•) )11111". a«t rutn 1

lan spanmgsstyrkorna. elen av d b '·d· . 0 . ~ cme -

' c e a el, SO'Bl liclit de st " t

förlusterna , h ar dragit si.,. t illbaka t d ors a

... f "' 'd ' h < mo en egna huvuclst"rk ·m

for OlJ av den andra vars 1-a.,.a- t... . - J c '

. . ' ' . . <o" re rangande sro· in i dc f t

liga formatiOnen verkställt torJ)ed f' Il o n ICn -

· an a mo•t dc kryssa

stödJa gruppen och mö .1. ... .. c re, so m

, ' J 'oCH aven mo-t pansar 1- E

sadan genombrytning är emellertid ett ' I . c s ":ppe':: .. n

att uppnå, efter som den i närheten . . m.a ' som Icke ar ]att

måste forceras. bcfmthga hcvakni ngslinjen

I denna för:beradand . 1-t'

tagit bomb- oc·l1 to: d Je a~ wn kunna eventuellt hava del­

. rpe p a n upp .. d f o

att på detta sätt f" - . ..' san a ran hangarfartyg för

• c o t svaga fiendens huv d t ·k - c

angnpes av dc u J . u s Yl · a, Innan denna

n eona 1uvudstyrkan p-- . . .

en sådan eventu·llitet l b <" d. . or att skydda stg mot

jaktplan omedelb;rt cfte1·ad taf.a deskac~rarna lätit sända upp

k . >l e ren en sJ l-t :J ts v , . I

ontmuerliot flv . .. · " '· ' arpa Ja \tplancn

. b ga OvPr csl"lclern 0 1 1 f .. I beredskap. . - ~ c c 1 u tvarnsvapncn hållas

Men detta tidioa a .. •d .

e"entueUt u d - -d,.., " nvaL ande av flygmaterielen måste

anfall i . n eror. na.s behovet att i stället hålla Jen redo till

d srsta stadJet av st riden . d ..

.en, soul syfta- t 'J'] ,o .. _ .' en uvgorande drabbningen ,

so · l J . att c~vaoabnno·a r bb · · ...

ill ledes till h 0 u 111 ng t JCWWi k ten och

flygplane seger. Man kunde vidare löpa risken 'ltt eJ' f·:t'

n ersatta d fel c c

Ilen Och d c .-~ un er r en mellan den preliminära aktio-

en avgorande.

Elctg· · rvnrnc,. 1 ... · lllcr än ?Q .,.,en JOl.Jar mellan huvudstyrkorna p å Iåno't h oll

- - ?5 000 1 t d 1 · o a '

- ' ne er me lJälp av flygohscrvation.

- 356 -

Spaningsavdelningarna skola under tiden åte.~· h a sa111lats till respektive huvudstyrkor, förstärkande deras latta förhand

Allt eftersom avståndet minskas och beskjutningen ske1:

med större precision kan den eskader, som genom sina träffar bättre bestålt provet, med fördel (beroende på vindr~ktn~ngen ) begagna sig av en konstgjord dimridå utlagd av arttllrnfarty. gen själva eller av torpedfartygsförband eller flyg plan . Den egna beskjutningen kan fortgå som tillförne, emedan central. siktet högt uppe i n1.ärsen: medger att rikta mot de fientliga fartyo-cn över dimridån, medan fienden hindras av densamma

~ o

att direkt iakttaga projektilernas nedslag, nagot om maste an-förtros åt flygplanen (vilka likväl icke ha en lätt uppgift ur

observationssynpunk t). Under tiden har ovan sjöstridsskådeplatsen upps tått en

luftstrid som har till syfte att vinna herraväldet i lufte n. Den av de bida par terna, smn lyckas nedkämpa de fien tliga jakt­planen, kommer att ernå klar överlägsenhet, emedm: han u:an nämnvärd störning kan dels begagna sina flygplan till spamn~ (för att omedelbart insignalera fiendens manövrar) eller ti ll att observera nedslagen (oundgängligt, ifall den ena eskadern eller båda begagna sig av dimma i rikligt mått) och dels kan med hopp om framgång förbereda slutligt uppsändande a

1

bomb- och torpedflygplan. o 1 · · · o d sorn l i •"'a utan· Hangarfartygen hal a srg mom mnra en, · t>:-> .

d .. l' f" t ättnm" att f'o"r· stridszonen enär det är en oun gang tg oru s t> .

' o . •f th":l dessa fartyg äro oskadda för att de ombord a dem :Je m " luftstridskrafterna skola kunna komma till användmng. 1

d "l' len ocl Slao-ct fortoår emellan rökridåerna, som o Ja ma .

~ "' o t darnas dölja dc överraskande manövrar, som de bada mots an_ · t-

'1 o f"' d lll·h''a u torperdfartwr söka verkställa i avsr zt att erna or c ~ ' t> • :,

·'"' . · · t hal P• nåno·släo-en för användning av sina torpeder. Arttllene ·t ~ :::. ~ · . .. nde al ömse håll åstadkommit skador, dock ej av tillmtetgora . d·

o b äf' f d ldn' r'no'en· de tor pe till följd av svarigheter etr· . an e e ~rvn t:> ' 1111ar· förband, som varit anslutna till huvudstyrkorna u nder at sins· schen, ha ännu ej trätt i aktion; luftstridskrafterna }laYa .. O'

XI111Ll l1a·z· r[ock i']. åVilO emellan utkämpat sin försvarsstrid. -~ . u

- 357 -

/lfogts rubbning i jämvikten till förmån för endera av de tvd

kodrorna. es o d Chefen a en mest framskjutna eskadern eller å den eska-der, som åtminstone har jagarna i den mest framskjutna po­sitionen, beslutar därför att begagna a lla ännu disponibla luft­och sjöstridskrafter för att giva fienden den avgörande stö­ten; om närheten till den egna kusten så medger och han an­ser det opportunt, kallar han till hjälp också de till de närmaste kustbaserna förlagda luftstridskrafterna.

På en1 förut överenskommen signal gå torpcdlbåtarna, i skydd av tät dimma, samt torped- och bombplanen , uppsänd::. från hangarfartygen, till ett samtidigt och konvergerande an­fa ll mot fienden . Torpedplanen, utnyttjande sin höga fart, välja en kurs för alt omringa fienden så att de komma på ytt­re sidan av den fientliga kolonnen, dymedelst försättande den­na i den svåra situationen att bli utsatt för torpedanfall fråa två .sidor ; bombplanen dirigeras rätt mot fienden och starta ef ter:. t?rpedplanen, emedan de ha kortare väg att gå . Kryssar­na folja de egna Jätta fartygen för att under anfallet criva dessa stöd med sitt lån gskjulande artilleri. ~

Skulle dc luftstridskrafter, som eventuellt tillkallats från ~usten, hinna fram i tid, är det så mycket bättre; om så ej är fa llet, kunna de störa den redan decimerade fienden medan han retirerar. '

. Fienden igångsätter nu motoffensiven, öppnande en inten­'W ] ft .. '. u varns- och antitorpedspärreld och sändande sina lätta fa rt rn . . . l. yg I m otattack mot de anfallande, utlä•wande (om möj-Igt) rid~ . · o'f · . d' .. · . . . t:> t:> t aer av :::>1 tig Imma, tvarsrgenom vrlka motståndarens orpedbåt h tt r" . ar a a passera, och uppsändande alla ännu till-ganghga flygplan.

lir Att följa en så skisserad aktions olika faser är icke möj-gt; det upp t ' tt f kt .. · fylld ... _ s ·ar e ru -~nsvart stnclstumult i en atmosfär

På av I o l~ , larm och ovasen, under vilket de djärvaste och samma . o f"' . k . indj . c gang orst "hgaste avgå med seger. Initia tiv och

lllå VrdueU kallblodighet äro dc verkliga vapen, p ~t vilken man ste h"a<· f" t·t .. . f" J l'"> ha or a overvmna 1endcn.

-358-

Denna koncentrerade framställning rörande vad ~o 111 k· . ... l l o t f' ... d l •Il)

inträffa under c tl framtida S.J OS ag ater e t JUr c ~arakteri

tiskt drao· klart framträda: aktionens m dngsidighet, som \'·1

8.

o ~

att sjökrigskonsten hestår i förmågan att på ett ela sti sk t Sät l ' d o 00

l bringa fl er a sinsemellan vitt skiloa stn ssystem I ove n• nsstän,.

m elsc m ed ett enda krigssys tem.

Detta sär egna förhållande gäller numera också la ntkrigct

till följd av den m ångrfa lld av olika offensivm edel, var:n· anne.

ernas beväpning b estår , men på marken ka n uppställ ni ngen av

de avdelningar , som använda de olikartade vapnen, pa förhand

ordnas i lugn och ro, och då s trid inletts försiggå förfly ttn ing.

arna med relativ långsamhet.

P å h avet där emot behärskas a ktion en av stri dsenheternas

rörlighet, och till m ångsidigheten kommer situationernus J'ö r­

ånclerlighet (det femte k arakteristiska draget), varigenom lös­

ningen av det takti sl<tl problemet att låta varje enhets typ kom­

ma uti det i för·hållande till dess möjligheter för str id mest

lämpliga läget visar sig vara särskilt svår; ett prohll'm, som

utgör en av dc väsentliga sidorna i konsten att för a befä l un­

der sjöstrid. Den h ö«a farten elen snabbhet i eldgivningen, som ut-

,.., ' märker vapnen ombord, det samtidiga a.nvändanclet a Y flera

vap en (kanoner, torpeder , bomber) och effektiviteten av en­

s tak a träffar ä ro samtliga element, som leda till att striden ar­

göres på kort Lid . Å andra sidan är förrådet av projekti ler

torpede r och bomber icke obegränsat. och i den läYlingskam_p,

som etableras mellan de båda motståndarna om vem so m u·af ·

far sn abbast och bäst, förbrukas för råelen m yck el for t. .

Därför kan m an utan tvekan säga, att snabbheten i o/.'ll~;

n en uto·ör ett s jätte karakteristiskt drag i sjöstridt•n. Oc o . l llot·

snabbhet skall förefinnas i vart fall: antingen dc bat a 1 r1

s låndarna ki:impa tills alla kraHer ä ro uttömda eller ende [l

Dv dem anse r det nödvändigt att avbr y ta aktionen gen°111 ~de .. J· ' III

skyndsamt d raga sig tillbak a efter n tt ha lidit oro,·ac "

för luster. ~ l

I avseende h ärå kun a vi antaga att mell a n cl l'n tid pUll .

- 359-

då fienden först sikta ts, och de t avgörande skedet i s triden

fö rflyta i m edeltal tr~ eller fyra timmar . Den av dc bå da mot­

ståndarna, so~~n ~-a r mtresse av a tt inlå ta s ig i en avgöra nd e

drabbning, b or forden skull till se, att h an kommer i kontak t

med fienden under nödigt hänsyns tagande till tiden för sol­

nedgången i avsikt att undvika a tt nattens inbmtt tvinga r h o­

nom att avbryta a kti on en, innan h an n ått de avsed da resulta­

ten och tvingas förlit a si,g p å användning under natten a,.

torpedfartyg (alltid helst oljeclrivna). Den, som ej är intres­

serad av att på a ll var inlåta sig i s trid , b ör tvärtom m anö vrera

så, att han ej tvingas att strida uneler dagens timmar.

Låtom oss till slut närmare ange beskaffenheten a v det

takti ska elemen t, som numera fått den största betydelsen och

på vars förekomst under strid ens olika skeden vi fl er a gånger

fäs t uppmärksamhet : den konstgjorda dimman.

Dimma, utlagd från fartyg eller från flygplan, kan tjäna

trå syften, nämligen

defensivt för a tt under hela tiden den kommer till an­

l'ändning skyelda fartygen mot fientliga .anfa ll i de t a tt farty­

gen göras o syn liga eller ock för att Läcka en r eträ ttm anövcr ·

offensivt för att maskera en angreppsm anöver vars när~

masle avsikt m a n ej önskar yppa förrän i sista ögo~1bli ck et.

l~:t ~~nniga bruke t av dimma, som a llt efter växlande be-

hov bor forck · " b" 'd . omma pa aggc Sl or, minskar till slut i väse nt-

lJ " "rad 'j t o •

_o o c SI (en pa stnclsplatsen. H ärav e t!" sjunde kara kl.eris -

llskt dra()"· d t " l 1. " . • o· en a u c 1mmrm pa sinels platsen, varigen om den

redan betyda l , . l . f' o ,

utrr ' . · n c e svang 1eten 1 raga om utövand e av befä l och

olVande av order vtLcl'li·.,·a i·e "j _, o• o (as .

l'i .. s0l11 avs lu tn ing på alla vå ra taktiska betraktelser kunna

saua tt .. o

.... 0

' a narvaron pa s inelspla tsen av Inån"' 't olil- a s'·1.,·s ·•Jos tridsn d . . .. . . . ... .. . t>< '" • <c,.., .

Ilövc. o 1e. el I dag moJliggor fo rvcrk hganclet av iden om >> ma-

)den1 Pa ~.Jupet :" !nccl a i~ man und er förkrigsliden h öll fast vid

taktiska lm.J cma novern >>.

- 860-

Bättre uttryckt "linjetaktiken >> är alltjämt för dl' olika homogent sammansatta förhanden den användningsform, 8011~ tillåter samtidigt utnyttjande av alla enheternas vapen . lllen enbart j denna form slutföres ej mer en sjödrabbning enligt

>> eskaderkrigets>> klassiska tradition. I dag sammansättes en sjöstyrka av många grupper, av.

sedda att stödja och komplettera varandra såväl vid angrepp som. försvar , gång på gång i successiva vågor framsända mot fienden till minsta möjliga avstånd från denna beroende på räckvidden av deras till förrfogande stående vapen och pa deras

sårbarhet med hänsyn till fientliga ntotangrepp. Man förstår vilka oändligt stora svårigheter, som iiro för­

bundna med ledningen av ett sjöslag, och huru ett fulishindigl l

~amordnande av de mångsidigt verkande krafterna h os de he­

terogena avdelningar, .som bilda en flottstyrka, ej k an ernå> av en chef med mindre än han vetat att under fredem dagar

instruera sina underlydande befälhavare i syfte att u ppnlt ab­

solut överensstämmelse i åsikter om stridskrafternas am änd-

ning (enhetlighet i doktrinen) . Utan en doktrin fastrotad i alla officerarnas m ed\'elnndte

skulle varje ansträngning från högste befälhavarens sida vara fåfäng under drabbningen. Den: >> dimmiga >> företeel se, som ell modernt sjöslag utgör , försvårar hans personliga sam ordnande verksamhet huru noga än ledningens vägledande och exekul!V<l ornanisation studerats. Då detta samordnande ej kl1n ~ äker­st:llas genon1 hans direkta ingripande i händelsern as Yi rrYarr på stridspbtsen, bör detsamma därför vila på en doktr i1_1s_saki~

l.. b f'" ll ]Jl·, tt al\ ,t

grundvalar, vilken tack vare 1ogste e a 1avaren ' _ l D t f · t' d cl ~t mlln·

hans underlydandes >> anc ra natur» . e anns en J • .. o 'll l f'd h3'

skapet vid de hmnogena sjöstyrkorna »sag u~p tJ >> .. 1c ' ter

varen och handlade så att säga medelst >> imitatwn >>; h adanefll .. . - . '"l l ]\'tiJ( 3

böra 1nännen ,, känna hans narvaro 1 s1g s Ja va>> o c 1

'

, i enlighet med h ans tankar»· ~tt o -- ·1· -1 eten ·

För hö<>ste befälhavaren återstår da blott moj 1g 1

, f-n · •. o behärska situ ationen i stora drag och att utfärda >> dirck lt:' ·',öd' tare än >> Ordt>r » i syf te att samordna sina undcrlydan llc '

1

- 361-

dindiga initia~~v. För att detta samordnande skall bli möjligt fÖl' högste _bdalhavaren, hör denna inta en överskådlig ställ­ning på stn~spl~tsen, förfoga över en effektiv stab och lämpli­''ll kOinmumkatwnsmedeL Dessa svårlösta frågor kunna icke ~ehandlas utförligare i delta sammanhang.

Högste befälhavarens inskridande är särskilt oundgänoJiot i det ögonblick han finner situationen gynnsam för att åv~n~­bring.a rubbning i styrkejämvikten med anlitande av reserv~r­na, ifall denna rubbning ej kunnat åstadkommas med använ­dande av enbart dc i striden deltagande enheterna .

. Vil~a k~nn~ då be-~raktas som Hescrverna >> i ett sjöslag, ran artJllenet a de storre enheter, som stå till födo•<·mdP

o o V'- ... ,

framstar saso:m hu~udvapnet ? UppeUibarligen de stridskrafter, som bygga P_~ anvandning av vapen, vilka kunna utnyttjas till massanfa~_l for att ge dödsstöten men' som sakna möjlighet att snabbt fornya anfallet, med andra ord torpedfartygen och flyget.

Anfall av torpedfartyg och flygplan ha alltid den ooda effekten _a tt tvinga de fientliga fartygen till motmanövet~ för att ~ndv1k~ torpederna och försvåra bombfällningen, ä ven om de CJ uppna det avsedela målet att tillintetgöra eller skada dem h~~t ~Uer delvis. Denna manöver åstadkommer en avsevärd stornm o i eld()'ivn1·11n h t · ' .. t> " ,en oc vmgar motstandaren alt utföra rorels · · . er , som eJ motsvara hans syften och hans beräkningar ~~ takti sk återverkan) och tillåter alltså den part, som sätter, in

te·~;;·verna att förkorta avståndet i ändami\.l att erhålla bättre r:a, verkan med sitt artilleri , under det att elen andre får svå.

r_e att besvara elden eller ock tvingas draoa si'•· unda11 ett arhlle _. - " t> ' . n stJsk t tryck, som h åller på att bli allt för svårt ('\]nr en Slt t' , L ua 10n, som hotar att bli farlig .

v·d Ett belysande exempel härpå frr vad som hände i slao·ct t Jutla d d o S . - ,., frioö _n ' a chccr utnyttJade sma torpedfartyg för a lt

15 ra sig från J ellicoe. Vad beträffa!' dc f" ·d l J t' · . 1 · --kraJ't · Ol e a { 1ga ta ztlsk a lagena för strids-

Sålun~nas utnyttjande kan vad här ovan sagts sammanfatlas a.

- 362-

Det fundamentala T-läget, det geometriska elcm;_'n l, Son,

medger samtidigt i anfallet m ed utnyttjande av dc P_~~ lang di:

~tuns användbara vapn en (pro,jektiler och t~rpcder )_ .' ar ej läng.

r e tillräckligt att ensamt skapa förutsäitmngar for Prnäende

av framg å ng . Det är nödvändigt att söka nå »kont ak t lllec]

fienden i framskjuten stä llning >> med h ä nsyn till h ans rörelse.

riktning ; i detta avseende äro de s. k. försåtliga vapnt-n (tor.

pcder och minor) bättre och mången gång uteslutande a nvänd.

bara . Denna stridsform, av många författare döpt t ill re trätt .

s trid >>, em eda n elen m otsvarar den s tällning, som en under.

Iägsen styrka intar inför en överlägsen, synes d:_t Yara mer

logiskt och ur etisk synpunk t lämpligare att ben~mna >> strid

i framskjuten ställning >> .

Om .verkligen den underlägsna parten har allt intresse a1·

a tt draga sig undan (taga ja k t) för a tt utnyttja fö rdelarna

av den framskjutna positionen, så ät· därmed icke sagt all

även den· starkare icke bör sträva efter a tt övervinna den sva­

' ' are "enom att försätta sig i ett läge, som accentuerar ii nn u i:") L b

större överlägsenhet.

Vidare är det kl ar t, ifall två sjöstyrkor anses vara po l~n­

ti ellt nästan likvärdiga, att del1' som lyck as s trida i fra mskJU·

ten position har större utsikt till framgång.

Alltså föreliu.uer intet skäl a tt m ed »reträtts tri cb beteckn~

M u· l o/·

en form för användning av styrkorn a, som h ar det tyr tg ,

.. d d · ·t tt t' l] ' t ·ffe·ktl.\' t be«ao·nandc al j'ensivo ulma rkan e rage a 1 a a c . o .r->

alla stridsmedlen och a ll a vapen, ej enbart arhllcn et. ·"·

1 i 11 slut torde det va ra lämpligt a tt beröra en sa k a v 1 '1

:- entligen e ti sk karaktär. ... n·

T ill sjöss liksom annorstädes ha människorna en betHtg:;11

het a tt käm pa allt m er på avstånd, utny ttja nde vapnen"ffn

" l . 1'1 . t k t t fot·t·lst möj'li o· t t ra ' gränsen för deras rac {VJ( c l an ·e a. • r-> för·

, 'kt t D · J·t1I.I1"Svärd::t och 1'ienclen efter det han st · a s. enna a~ r . . "' . · L ·s cfl c!'

nufti()'a tanke, vil ken, som man vet, komm1t ttll h edet: lti '

o . . .· l ... sl tll1 Ll

rvsk-japanska. knget - om den nu vant oc 1 ar en " pe!l

l~r dc tekniska framstegen i fråga om kon st rukti on :il' , J

-063-

h medlen för deras boga1gnande - är icke ensam tillräckli;!

oc 'lll " . ·~

,,tt ]eda t1 · osnmgen av en k onflikt.

r själva verket t01·de strider na p å m ycket stora. avstånd

sällan kunna bli avgörande till följd av dc ringa träffmöjlig ­

hcterna; m an m åste tränga fienden in på livet för att tillfoga

hans fartyg definiti va skador p å kor t tid. Huru kan dent~ a

regel tillämpas?

Man kan svara så lunda. Den fundamentala egenskapen

hos en flott a bör b estå däri , a tt den äger enh eter , som framfö r

allt äro i stånd att motstå skado-r. Ju större sagda förmåga

är desto större möjligh et har denna flotta a tt fö·m a nfallskri g.

Därför är det visst a tt - i en sista sammanfattning _ den

måste segra som . utan att bli a llvarligt skadad ka n gå in på

kort avstånd i syfte att träffa säkert och icke den som tror att

det räcker med att scumolikt träffa på långt h åll. Och för att

göra ett sådant närma nde till fienden ej blott möjligt utan ock­

så eftersträvansvärt finnes ej ann an utväg än att anbringa re­

lativt få men de allra bästa vapen på solida fartyg och att där ­

j~t~te it:gjuta i sinnen a en offensivanda, som är grundad p!\

ltlh_ten h_ll c~~n h?ga gmd au osårbarhet, som dc egna fartygen

bes ttta vtcl fientliga angrepp.

Rom i april 1\140 .

Henning flamm argren.

- B64-

/Romulus och Remus.

1\är det för någon tid sedan tillkännagavs, att l\ ennc ~lY dc i Italien inköpta jagarna skulle bära namnen Ronwlus och Remus, var det säkerligen mången , såväl inom som u ton: flo t­taP., som. stod undrande inför hm det kunde komm a stg all svenska örloosfartyg sålunda fingo dylika latinska n amn, er­inrande om de från d e r om erska sagorna kända tvill in t(b rö der­na. Den närmaste anledningen till bestånunandet pa högsta ort av dessa båda dopnamn torde med säkerhet vara , a lt man ,-illc visa. den italienska staten en artighet, i full uppsb lln ing av dess generösa åtgärd a lt i nuvarande oroliga tider ~n_- ~läntb sig dessa båda och ytterligare tvenne jagare till fönn[m t nr elen

svenska flottan. 1 .. bt ' r '·flotta? ln "· li unl<l. A ro då dessa namn en ny e m om v ar '· · 1'' .

Vi ha h aft icke mindre än fem örlogsfartyg , som buril dem ll ·

dinare därav tre Romulus och två Remus. t:l' ' l o t "f·f . l ·]-u ndcrn :l Första <>ån«en nan1nct R ointL us pa ra as 1 t l ~

"' "' • o d . · . , såsolll iir år 1606, d å det rfanns en galeJa, som da r e ov1s ,1~ · _ · .. · t k" t d tta far lY" Hc , namlc » Romulus. I övngt ar 1ntc ··an mn e ' ' . " ' ·'J

"' /'e mus da n år et därpå stod en ny Ronntlus och dessutom en ' ·] under by"onad, den sistnämnda med säkerhet stapl'hal t _r~

"'"' ) B od .,- ,l lcjOl-Sk eppsholmcn (nuvarande Blasieholmcn, · a a voro "' .,,,1_

. .. l o ., t' el ,-anh.,• m en av en ålskUligt kraftigare typ an c e pa ncn l en ' - _. ,,,,

.. . . t ·le]· !lo" tvåmastade och stoclo sålunda pinasserna nara 1 s Ol '•

• -els­J) Namnformen R emulus ä r rj sällsynt i s amtida sk t 1'1' '1!'

1

1\ii!· l . l ill'l ll' hnndli 11 gar ocll t orde h a l1crott p å någon slags ana og1s z snnl '

n iM(' rn ccl namnet på syskonl"urtygct.

- 3G5-

ch antalet kanoner. De voro tct...:Klaclc rncd 3 master och för ­~e märssegel på storen, möjligen även på fockmasten. l\iesa-

1 hade formen av ett latinsegel. Bcsä ttningss tvrkan som

n~ . J ,

då för tiden vancracle rätt mycket, utgjordes av upp till 2-1 JUan sjöfolk och 50 knektar. Bestyckningen var även växlande till antalet olika å r m en synes i allmänhd h a b es tått av 5 a 7 pjäser , :anligen h.~l:'slango~~ och dubbclfalkone ttcr. Dessa bå­da galeJOr voro flitigt anvanda under de årliga :s jöexpeditio­nerna . Så deltog Romulus i Kalmarkrige t åren 1611 och 1612 , Remus var då i dc »narviske » farva ttnen. Under kriget mot Rysslan d fram till Stolbovafrcclcn voro fartygen med bl. a. vid striderna på Ncva 1614- 15. De omnämnas senast r esp. år 1621 och 1618.

Under .elen livliga sk eppsbyggnaclspcriod, som kännetcck­nar Gustav II Adolfs Tcgeringstid, tillkommo i början p å 1620-talet ett s tort antal galejor. För två av dessa återupplivades namnen Ronwlus och Remus, den senare by<>od vid SteoebOl''' Ob V b'

De tillhör de liksom flertalet av samtidigt byggda galejor en typ av min dre storleksordning än föregångarna och hade bloll 10 man sjöfolk; hum många knektar, som ingingo i besätt­ningen, är ej känt. Sannolikt voro de riggade med två mas ter, förande la tinsegel. Bestyckningen utgjordes av tvenne l-pun ­diga kopparkanoner. Romulus, som synes ha blivit satt i tjänst förs t av de båda, deltog r edan i anfallet på Riga 1621. Två år senare, när ett polskt invasionsföreta-g väntades mot del egentliga Sverige, finna vi de bägge far tygen ingående i den g_alejeskader, som då låg sammandragen vid Hörningsholm ltll stöd för elen elit förlagda bära vdclningerr. Och när G u sta v

-:~olf år 1626 genom angreppe t på Pillan inledde det preussiska falttåget, voro b åde Ronwlus och Remus med i den konungen Underlydande sjöstyrkan. De cleltogo seelermera i operationer-na i flo l · · d s c mynnmgarna 1 essa tralder. Ronwlus omnämnes enast år 1629 och var då i Elbing och Remus år 1626 då elen

tar f" , erlagd till Riga. Georg Hafstr öm.

- 3\iG -

Uppgifter angående främmande mariner (U F M n:r 6/40)

hämtade ur fack- och dagspress av :Marinens prcssd<· tal j under ticl<'n 16 maj- 13 juni l94f}.

Innehållet i bär åtcrghna uppgifter står helt för de som liil ll a

aug i vna pressorganens räkning.

I. Aktuella spörsmål, översikter, jämförelser m. m.

V år tids kapare.

Tyska örlogstartyg av typ<•n Aclmi ral Scheer ha uHör l uch ut· fö ra med skiftande lycka uppch·ag på vä rlds haven och de r:' b l_ott~ nä rvaro tvingar dc fransk-e nge ls ka f lottorna till en ocrhörd nn-:; tran)(·

l t l ot l . lh·i<t('l redan ning för att trygga den av uncervat en&)a arna oc1 mu' "" hårt ansatta s jö·farten. Det är dc berömda fickslags].;,ppp<'n llle< l e~; dep lacement av endast 10,000 to-n m en rec\an genom s.in bc.ot_,· ek nJJ:~

.. \' J y lVOJ.C'l'lJl"'">i\'~ il' !Jl C' av o·J·ort överlägsna rllla bclmt 1ga ;:ryssarc. 'I..OI - . ,.., · . .. b ] tt b ot . i[ <'O l' nu .som visat s ig verksamt till f6rs•var ncot ume•rva · m1s a . arn ~, 1 · :..

11 · Il 0 1 ot r· · l . stäli <.t lo r 3 <'n Jara emedan det sam lar anta s ma a · 1cn< en 1 ' . , .. s pricia clem. Det blir då nödvändigt, aft esko rten försbirk Ps. " ~~ ~-~;H nom till skott av s lags.k c-pp, <•när i s jälva ve rket dc enda cnh<' i 1

'1· ' 1 en

.. · l t. l J· a ·c äro sh .,·,kr PP JllCd säkerb e t förmå nedkampa c essa nu l C a ,ap r , _ '":. .. ·r<'

. t .. l ]· n ed ct n sto r eller sia o· kryssarna, och enda t dessa s1s namne a , un na J • .f d b • .. . • å l · D · ta l 'i r er n<' Jlrt 1

J art u pplunna och Jon n ta mot t, 11l men. e ras an ' .. -ns pit mycket bc-gdnsat, och även do slagsk epp, som kunn a u n rh a t'

operationernas huvudkrigssk:h loplats i Nordsjö-n, är~ få. , 50111

j

l\ian ka.n lätt inse, v1lka pro-blem dc ha att bro-ttas m < d. det J ra nsk-cngclsk a lägret h a a nsva ret för s jökrigföringe n.

- 367-

Operationsinitiativet med dess dyn amiska kraft ligger till grund .. len insats tys ka f lottan gör i kriget. Dl't kan sägas att Tvs k-

fOl' ( .. o .. • , • J

1 O'enolll att sanda u t dcs,a enh c-tc•r p å Ya rldshavcn 1 vP r kllghctl'n 1 '1 ~~8~ ope rationernas omfattning högst a vscvä rt, varför krigPt hl i r ~,:nue rligen betungande ävPn för PH t ill n •surs<'rna så övcrliigsPn mot­:iändare på havet som England. Dc till Nordsjön förlagda t~·ska styr­J;:orna å andra s}clan s kU.llc a ldri g med sbilig uts ikt till framgån ~~­J;:uuna inlc ~la_ st nd med f1e_nclcn ; varje indirekt nwclv<'•rkan av ubåtar­na vilka ch n ge-rats mot SJo l nrt.cn, vo ro också fön·nad med sto r a sv:'\­ri~beter. Erfaren heterna från före-gå<•nd u kriget vis-a detta t-ilL fu llo .

Gynnsa.mlwtcn i l äg <-"t och clL'Ss va.rakt.igli ct bero ]l å tal r i k a f a k­to rer, sådana som närvaron av ficnckns s lagsk<"PP i hans egna far­yatten, organi.sationr·n av pro,·ianteringssystl'm samt möjligheten a 1 t utnyttja base r och stölljepunlder. Då TYskland. i föreEggande fall fullständigt saknar baser och ej h a r en slagf lotta i s tånd att mäbt sig med ficndc•ns, 1lll'dan proviantcr ingss\'årighl'tc•rna ständi g t ö1k :1 genom förstö rand<-'t av d<-' t yska hande•l.s.tartyg, vilk a av.sPtts lc•vncra fö rnödenheter, s amt genom övervakninp:en av neutrala hamnar fr i'1n de allier ades sida, så är <lPt en logisk följd, att förr c•ll e·r senare iivr·n denna kap arakt.io·n kom mer att omint.Ptgöras. GraJ' SpPPS unclr•rgå n.ct· visar detta. Dess ti ll s in a o rsaker och cns•kildlwtcr föga klarlngcln elle r kända sorgliga s lu t kan e me.Jlcrtid <'.i lwlt utes luta möjlighckn rö r andra kapaw att undgå upptiickt och å t.e.rkomma till dc l'gna ba­

serna för f ullfö ljanci<' av viLlare uppgiftl'•r. Man kan lätt föreställa sig, vilka vida pt'fSJWktiv skulle öppn a s-ig fö r tys ka flottan, om s \ag·­[a rtyge!lS kärna Yoro färdig , meclan pansa rsk<~pp av t_vp<•n DPt-schland härj a på världshaven och llPtta ehuru sådana enh<•tcr säkPrt pj firo de bästa fö r sfl da n a uppdrag.

. Allt k lara re vis ar s ig så lcclPs det nutida s jökrigets ve rkliga an-sikte, nä r s tor sty rkPs kil\narl drdPr mr-•ll an ll <• s tridande och ~lå dr-·1· ~os cl e.n svagare finnas egcnskapPr, såsom intiativkral't och Jwslutsatn ­Iot, Vllka t Jil åta ett verksamt utnyttjande av de tillgängliga m<'<llcns alla möjlighete r. Det li ggl?r i öppen dag, att en milität.·stat vä l höt· studera s. .. l 'l l . 1 l l . . ma sars \l c a pro> J cm r ecan 1 frl'dstid. Politiska, t1ko-no -~nska och geograJi.skt-strategisk a häns,yns tagandcn skola avgöra, v i!-. eu krigf" . J .. l M <l . onng, som )Or nnvämas. ed utgungspunkt från den na hör t~t tlllgängliga tonnagc·t uppde las p å bäs ta siit. t me llan de olika far­

~u~:1:Perua m.ecl ständig tanke p å _ den s annolika mots tåndaren och ''P rå s!nnerh gcn omsorp·sful\ stravan eJter att vi nn a något för­rJe f ~g 1 k apprustningen. Sjökriget bli r av det s lag som förber<'tts

or ~ - _, tl-cl)' eg . ende_ 1D Pile r 20 åren och aldrig har d<'ml a l'l~gcl lwkr äftats

tgare an 1 unrvarande öganb lick.

Det kan h a sitt intresse att. i stora drag skisse-ra en modern ka-

- 368-

J lurkryssares lämpligaste egenskape r utg~entclc tfrån dess. uppgitt Oc); ' ' xistensberättiganclc ej blott i hanclclskngc u an äve•n l slrit1 0n ti\; ~:; jöss som helhet.

Såclana egenskape r äro föl jande: .. . . .. d • ·t··. ·t möJ"lig·a (såväl bctrafiamlc \, ra n::; \p OCh 1 Aktionsra 1e: s o1s a ,

. . . ·oviant och beboelighet o. s. v.). ammu n1hon so·l;l. P~ 1.1_

1 .. som dc moderna slagskep pens. ') Fart: atnunstone 1 ~a 10g · . 3: Pansarskydd: mot 38,1 cm l)["ojeldller. . . .:· . k . · . tt ]JeoTänsat antal kanoner tJI\r ackhgt 4 Huvudbestyc mng. 0 " · 1· _, t .·· ' · .. . · lags kryssare och samtlc 1g c u goranc\l' :; ,·åra för att nedkampa varJO s

l t ·· J för stö•rrc· enheter. dt w aven k . ch lv-artilleri: den medcbv år a 1Je. - Medelsvår bestyc mng o .. 1 0

" .. . l f ·tyg· mine\ ro betydelse än for <' ' .;_ ac\cren. l · gen har for cessa ar l 1 "tyc '-n1n .. ... .. J· .. ·t . tt för ' c ta rtygen mcc .;_ anmwr ar D t vore darfor ons ~val it " . . . D' heter. 0 1 1 , . ch luftvärnsarbl]c.rwt. a man J ]"ber till det mec c sva l a o l 2arnrna 'a 1

· l t fo· ·r-~"ar mot torpcdfart~·g, h ir en · ·1 å t äga ett vor ;:sam "' . •·mcllcrttc m, s ·?· .. .. d" . 1 tvål·alibers"stemet kan '' J undri-. r· g nodvan 1° 00 l ~ J kompronnss osn~n .. f~: 1 , l g ro-vlekarnas kanoner att ömse-J-as Men lnöjhgh et fmnes or J al a . ; {digt understödja varandra i sina uppglfter. ....

I . .-c fall får man hålla klart för sig folJanclc: . .. va[J . "dst .-- ] ·t Il·]· älvständig skJnHo rmåga ) ~-l .. l"gheten av en Vl rac ~ . a noc vane l _1

. f l l a v ano-ropp mot konYo j. l "ft l lål till exem.pc l a ' "' .. fl mot s n · anc e n ' , J J· rafti . luftvärnsbcstyckning, enar yg: b) behovet av en mycket_ ~ . .f . lotståndare redan uu och bit ,·apnet och hangarkryssarna aro fat lga n <.lct än mer i framtiden. . . ,._ tal torlw cltuher att • . , 1•• · • , dare ha ett V l SSc an Il Fartyget l f raga uor \l L- I \ ar je :[a

11 t - 1 h cllingar mot slag-s~evP-använclas i tevcnlue' a s ncs an . - a insättas offpnsivt eller må.sto flygplan finnas ombord, som tunn <.lcfcnsi v t. l t rro·c soul DP•t är svårt att ens tillnärmelsevis bc6\kna ce·t on n, "' '

J 11 å de olika k raven. :[ 1 skulle fordras med avsce~c o - . å tå följande nt rr n an Uneler alla o-mstänchghetm tan man_ p,s . 18 20 tl0ll tons de: a tt avlägsnaosig al_l_t~ör mycket fr!.: :~t~l~;~~e:e;:~sty;at ' Jnc·cl ö~:o~; qJaccm.ent gavo moJhghet att byg, l 8 t"ll 10-9 n n pJUS , ~m kanoner i två trippeltorn samt 8~12 c~l ~~el moc~erna Jagskeppeon . l l beltorn. pansarskyclclet samma som I . -[a rten 3 J CU) ' ' • . 1 1 . ·s1 · fart· maxJlll 1 ' l n . l" 1- ''O (}0Qc km V l C C•tW110lll.l .~ ' f \ •g P a 11 kbonsrac ten o~.c ' l t t apen torpedc'r samt :\ knop och utrustningen rncc au oma v ' t likvärdig med nämnda cnh~ters. J . göra det juridis·kt utiij \igl -~~ -L clonJördragcts bcstamme ser .. konsir on . . . l redan föreligo·a unclerra t telser ont a J,yo-ga elylika fartyg, ocl . J, ch Förecnta s1 atcrll :. ~:1 "' å 2'J 23 000< ton l a.pan o l O" pre tion av kryssaro P -~ ' . J· ll o få enheter av dett a " '1" t et' Inom krigl'·ts allmanna tam s ~u ·f .. o·pr,t cntO .. il- t öhl den egna slagkl·a ten aven "' t ill för att vusen l/2: "

-369-

l·are flo tta, som har tillgång till ett stöt-re antal runt om i vär lden o l !Il"' "~]ägna baser. .. . _ _ _ _ _ b Dessa fa r tyg bora emel ledJcl allt1d lwfmna s1g 1 srna ve·rksam-, ,tsområclrn, sä rskilt om det goografiska läget gör omflyttningar vid 1:e ufliktens början va nsk liga. Härav följer nödvändigheten av att ~'.0rdigstä lla baser på v ä rlclsha ven, om detta å r möj ligt, el ler tillför-~]cra sig fö rbundna;s el ler neutralas välvilliga stöd, utan att man s~tersätter organisnanclet av hemliga tillförselsystcm.

e Uppenbarligen kan fienden gentemot dessa enheter bygga andra liknande samt k raftigare fartyg, men, på grund av sjä lva operatio·ns­områdets utst räckning, måste de vara mycket talrika ; ju mer fiencleu är beroende av sjöfart, des to f ler dylika måste han bygga. I clrn na­turliga kampen mellan anfall och försvar gä lle·r det framför allt att i prövningens ölgonbliek vara mer förberedd än f ienden.

Huru många fartyg behövas för klappjakt på de fientliga ka­parna och effektivt eget konvojskydd mot dessa? Av det n uvarande läget och föregående fall att döma tror jag ej påståendet om nöcl­Yäncligheten av ett förhållande som 4 till 1 vara någon överdrift, Yil­J.;_cn proportion däremot ger en över hövan bmcl sogeormarginal i stri­der mellan slagflottornas hu vudstyrkor. Aven ur ekonomisk ~ynpunkt bör därför den svagare bygga fartyg, som tvinga motståndaren till den störst a finansiella ansträngning.

Slagkryssaren försvann ur dH nya flottbyggnaclsprogran:mrn , när dc" egenskaper övertogas av de moderna slagskeppen; så skola också hjälpkryssarna och cle vanliga kryssarna upphöra att insättas mot sjöfarten, då bä t tre konstruktioner bli i sctåncl a t t fullgöra dc dem anförtroelda uppdragen med vida större framgång.

Härmed uteslutr.s ej möjlighc,ten för andra fartygstyper att visa sig segerrika, men dm-as verksamhet lwmrnet· att matematiskt begrän­sas i tiden, och förr e ller senare, lämnade åt sig själva, berövade ba­el" r, s tödj epunkter och förråd, allt hårdare ansatta genom motstånda­rons lättvunna övorlägscnhet, komma havens marodörer att slutligen .gå sin undergång till mötes. Uppenbarligen mås te inom krigets hel­hetsram insättand et av vilken f artygstyp som helst taga.s med i räk­ningen, då gynnsamma tillfällen J:ör angrepp på sjöfarten i en Yiss sektor erbjuda sig-. Samma grunclsats gäller för användningen a,­ubåtarna, vilkas hot, ehuru det alltjämt är farligt, dock numera kan nc·_utraliseras genom försvarsåtgärderna Jör att i framticlen ytterligan' tn tnskas tack vare flygvapnets och avlyssningssys teme·ns utveckling·.

I sammandrag: Man kan oj längre tala om handelskrig i sig själ\"t, då detta nu ­

tnora enelast är en av dc många slagens IientlighetCl" inom krig-ch> TidskTift i Sj6väsendet. 24

- 370-

helhetsram och som 'åLlant ur s tåml att L'Us a mt leda ti ll ett <l YL!'ti ran rusultat. Av liknamle skäl bli r det oegentligt att tala om knpa rt~l c· tyg, t . o. 111 . med den svävand e in n ebörd, vilken li ggc'r i Ll<'Hna 11

1

,: nämning. Det är fråga om vc• rkliga och c·gP ntlig a slagskt'l 'l'· ,_0 11\~. s tället för att strida i ilottJ:onnation gcmom sina c•genskapcr ii ro lä

1

padc att i vanliga Jall h a ett isolcr at ve rksamhctsom.r ådc cwh lå' 1 :~­väga uppgifter på s tort avs•tåncl h ån sina baser. Dc•nl ål1 )2:gt•r dä~: J'ör i vår tids krig at t utvidga anfall s rad ien av en nations kril!~[lot1, 11 _ tia l genom ol'fer;s iv mot a lla :tienclens så rbara punkter, äYPJl dt' nv. lägsnastc. Dessa å t erfå Jlå så sätt elen så rbarhet, som fanns 1"\ St'gl'[. fa rtygens t id.

EJ'tersom sådana cnh ctt' J'S ak1.i.on vanligtvis ](o,mnwr ntt ~·Urn sig i angrepp på konvojer, kunna de genom anknytning ti ll histori1,11 ka llas kapark ryssare och komma att utgöra en stor kraftökning i ö:· den st at, som har c]('m tillgängliga, då de behöv as.

Luigi Docconi KaptPn vid italienska flottan.

(Ti visfa marit.tima, april 1\J.ll1.)

Il . Byugnadsprogram och budgeter, uppgifter angående personal och materiel m. m.

Frankrike. Fartygs byggnad.

L c v e r a n s e r 1 9' 3 9. ====================~==~====~===============~

Namn \ ton \ Leveransdatum \ Cert

1 -----------------------~--------~----~----------------\ Le Hardi

F leuret Jagare

Kustubåt

Motortorpedbåt

6 minsvepare Fiskeriinspektionsfartyg Tankfartyg

Casc1ue Ceres Pallas V. T . B. 13 V. T. B. 14 Elan etc . Mardyk Lot Ch 5 etc. 3 ubåtsjagare

Summa \ 18 fartyg

l ,772 Sommaren 1939 1,772 1,772 Hösten vintem !9fl9

597 Sommaren 1~139 597

28 28

630 1939 150\ Inköpt feb r . 1939

4,220 1939

120 1939 ---

1 15,081 \

-371-

Sjösittningar 193D. ~==,======~~~~===T===

Namn l

ton l

Sjösatt l Färdi Cert ,_ l

Sl!>gskepp Ri chelien 35,000 17/1 39 Jagare Mameluck

Lansquenet 1,772 18/2 39

» l ,772 20/5 39

' Le Corsaire 1,772 14/ll 39

J{ u st u båt Aurore Kanonbåt Ville d'Ys

805 26/7 39 2,000 22/6 39

» Beautemps-Beaupre 2,000 22/G 39 8 minsvepare Gommandant Bory etc. 630 1939 4 » Chevreuil etc. 647 1939 4 ubåtsjagare Ch 5 etc. l 120 1939 Oljetankfartyg Lot 4,220 19/6 39

» Tar n 4,220 lO/ 39 Målfartyg L'IrnpRssible 2,000 17/ö 39

. l 26 fartyg Summa· l 63,694 l

l( ö l s t r ä c k n i n g a r 1 9 3 !J .

Cert

Slagskepp Hangarfartyg Lätt kryssare

»

Torped kryss.

Namn

Clemenceau Painleve De Grasse Chateaurgnault Guichen Desaix IC! eber Marceau L' In trepide Le Te meraire L'Opiniatre L' Aventurier L'Agile Le Fier

::::: Byggnaclsbcot'drjn g.

ton

35,000 19,000 13,000 8,000 8,000 3,000 3,0JO 2,000 1,772 1,772 1,772 1,772

994 994

l Köl- l

sträckn.

17/L 39 5 39 l 39 3 39'" 7 09"' 6 39"' 6 39* 6 39* 3 39+:· 3 39* 3 3!)* 3 39"' l 3!) l 39

g

1940 1940 l!J40 1940 1940 1940 1940 1939 1940 1939 1939 1940 1940

Färdig

1942 1942 1942 1942 1942 1942 1942 1942 1942 1942 1942 1942 1942 1942

Cert

Jagare

Ubåt

Kustubåt

4 minsvepare

Ubåtsjagare

Oljetankfartyg

- 372-

Namn

L'Entreprcnant

Le Farouche

L'Alsacien

Le Breton

Le Corse

Le Tunisien

Le Normand

Le Parisien

Le Proven\·al

Le Saintongeais

Le Ni~ois

Le Savayard

La Martinique

La Reunion

La Guadeloupe

La BayadEn·e

Le Creole

L'Africaine

La Favorite

l L'Astree

L'Andromede

L'Androma,lue

L'Antigone

L' Armide

J) Artemis

La Gorgon e

La B.ermione

La Clorinde

La Comelie

Matelot Leblanc

Ch S La Charento

La Mayenne

etc.

ton l K"'!- l~ stri~kn. P ärdig

994

994

994

994

l 2 39

2 39

5 39+'

5 39 >-'

D94 5 3S'-·

994 5 3S''

S94 6 3S*

S!:l4 6 39*

994 (; 39·»

D94 6 3 b+:·

SS4 6 3S*

994

1,500

1,500

1,500

6 3S*

15/G 39 39

3S

s 3!3 s 39

9 39 l 9 39

l 397'1

1 39*1

Somm. 39

? 7 39* 7 s s·»

7 39* 7 ss·::,

7 3S7'

7 39 6 39•:-1

1942

1942 1!!42 1942 19{2

1942 1942

1942 1942

1942 1942

1942

19J2 1n42

1942

2 184~ 12 1941

1942 1~42

1942

194~ l 1942

1942 1042

J942 1042

1942 ]942 J942

805

S05

805

805

S05

805

805

S05

805

805

805

S05

S05 tl05 630 120

1940 4 39 ' 1~41 2 3S"1

4,220 '), 39.~ 1941

4,220 - ;941 4 gg·ic

8,5oo 4 39

·:+ 1g~ La Saine S.500

~

- ____ _l2L~a_!S~a~o~I~,e~-----------t~~~;-r------- l

l 151 ,8SS Summa: 52 farty g

* ]' Y'"g·n aclsbeordrin g. ::::-= _) .... e;._

- 373 -

B c v i I j a L! c 1 9 3 9 m c n e j .s t a p e l .s a t t a.

(Program 1939 + t illägg 1938.)

-==-­Cert An m. Namn

1--Torpedkryssare Ho ch e

Phenix Ubåt Le CJrail Minubåt L' Agathe .

> L'Escarbucle

26 motortorpedbå tar VTB 15-40 å 28 t. Kanonb å t La Perouse

Minsvepare La Joyense > La Trompeuse

La Furieuse . 7 ubåtsjagare Ch 17 etc.

/6 kanonbåtar Le Bengali etc. Oljetankfartyg Le Liamone

, La llfedjerda

La Baise >

/ 51 fartyg Summa :

3,000 Skall påbörjas 1940/

1,500 •

760 Färdig under 1942

760 »

760 >

72S , 2,000 "

630 >

630 • 630 »

120 »

7SO . 8,500 >

S,500 >

S,500 . /sS,14S/

Enligt ett uttal ande av marinminister Gampinchi voru i mars i

är 126 fartyg uneler byggnad. Ovanstående tabeller utvisa 129 fartyg

på tillsamanans 297,840 ton, av vi lka dock 8 av de· sjiisatta fartygen

nu äro i tjänst. Man får alltså antaga, att nästan all a dc. bevi l jade

fa rtygen stapelsatts.

Den 6 mars sjö.sa t tes vid A tclic,rs et Oh antiers de l a Loire i S t.

Nazaire 35,000 tons-s·lag.skeppet Jean Bart. Detta Jartyg tillhör Riche­

lieu-klassen och är det andra fartyget, SOHl sjösat:t.s. De•t best.yck as

med 8-38 cm kanon er i kvadruppcltorn, 15-15 cm kanoner i trippel ­

to rn, 8-37 mm Jvk samt ett s tort antal 13 mm ks p. Det för även

4 flygpl an och 2 katapulter. ]3epansJ·ingcn väge r 15,000 ton, el. v . . s.

mer än 40 % av dep lacementet. Farten blir 30-32 knop vid en ma­

skinstyrka IJå 1.55,000 hkr. Besättningen angivf' till 1,.j0() man.

Det fjärclo fartyget i denna soric, »Gascognc», stapelsaitcs omP­

de!bart efter »J o an Barts, sjösättning.

Minsveparen La Moqu euse sjösattes don 28 januari i Lorient.

lTnder året komma troligen följ ande fartyg att infö•rlivas m r rl flottan :

slagskeppet Richelicu, 3:3,000 ton ,

l ,, 4 jagare : Epcc, Mam eluck, Lansquenci:, Cor.:;a ire, om varclei·a ,r 12 ton,

-374-

2 ubåtar : Roland MoriHot och Aurme, om 1,500 och 1'03 t on r espe ktive

12 minsvepare: Conunandant Domine, La Capricieuse, La Batai]. leuse, Annamite, La Burprise', Clwvreruil , Gazelle, La lVLott\I (' U>;t' . l.,

1 C..: urieuse, L 'Impe tucuse, La Boudcuse, La Gracieuse·, om 630-G-1.7 ton,

j 8 ub åts jagare: Uh 5-16, Clt 41-46, om 120- 1:Co t on , 6 motcrtorpeclbå tar: VTB 15-20, om 28 ton, 3 tankfartyg om vardera 4,220 ton, 1 111 å lfartyg om 2,000 ton. Frans ka i'loti an kommer alltså under 1940 att utökas nwtl 49 far­

tyg om t i Ilsammans 73,069 ton. Det är em ellertid ganska osiikn t, 0111 byggnadstiderna kunna hå ll as. Den franska skeppsbyggnadsind ustri en har do s i.s ta å ren kämpat med s tora svårigheter på g run d a\ brist på fackkunnigt f olk. Härtill komrna o.fta leveransförsc-ningar.

Sjö·officerskå rn skall unel er å ret ökas till 5,000 beställ ni ng ar, un­rleroHicer skåren ti ll 17,850· och s jömans kå ren till 85,000.

!Marine• Runclschau, april HlHl.)

Sovjetunionen.

Enligt tyska uppgifter s kul le f~· ra torpeclkry" are> p å :2,900 ton vara unde'r byggnad i Leningrad : Arkangelsk, K rons tad t , .Jlurmansk och P etros avods·k. Dessa J'ar tyg s ku.lle va ra lika dem i seri('n på ll

· · 1 ·· d 1 · t··· ·t 1936 l a\' ni k a cnl1eter, v1lk as urtyp, Lemngrac, t ra c e 1 Jans oc t ' .

de sis ta äro e llm jus t håll a på att bliva f ärdiga. Nio små ja garl' a' M-klassen: Sasovie,ts, serp, J,ukoi , Mo lnia, Zarnitza, So·vnarkolll, Sta: 11cor Sokki och Sibiriak h a t rätt i tj>ins t und.or loppet av d<· senast(

' · F (f· el ·B ·t · ) l a · nHJd(' nllsc· m åna cl c•rn a. Den gaml a Ja ga re·n • runzc . . . ys ty 1 1

r a ts och omdöpts ti ll J3l'zpochtcltaclni. (Le. Yacht, maj HJ-lll.l

Förenta s taterna. , •.. ·l n ,·ske PI'

S lagske1,pct \Va sltington på 35,0C,O ton - dct Jor:;ta s' " ·uni· ~om byggts i Förenta i;l" ate rn a seelan år ~921 - sjö.satte.o d• 1_1 1. [J ]Je· Kostnaderna tör slagskeppet ileräknas hll 65,800',000 cloll:n: ·<>PJnil· s t yckningen ingå nio 40 cm ka none r, oc h sl agskeppet -tål' fyr :t t l:~

-375-

Förenta statornas nyas te s lagskepp Nortlt Carolina p:'\ 33,000 ton, ·o""a ttes den 13 juni i Brooklyn.

sJ " (D agl·ns Nyhete r cll·n 13 jun i 1940.)

Några timmar lofte r det Ro osevelt und l' r tc·ckn at kongressl' ns ])('­slu t elen 10 juni 0111 anslag på 1,400 miljonn doll a r till flott a n ga\·s order att stapolsä tta två nya s lagskepp på 45,000 ton samt tjugo andm kri gsfa rtyg och hjä lpfartyg, c•nligt vad rnarind<•pa rtcme,ntct nwclclc·l a r. Den samm anlagda kostnad en för dc·ssa fartyg IJe r ii lmas övc>rstiga 327 mil joner do Ila r.

{AJtonhlaclet lkn 14 juni 1940.)

Efter s jös ä t tningen av slags keppet North Uarolina kornnwr på Brooklynvarvet kölst räckningPn till 43,000-tonnan·n -»Io wa» at t ske. Denn a nya cnhe:t be rä kn as kosta omkring 63 miljoner dollar; elen be­räkn as var a fä rdig i september 1941, m en väntas Jör<•,na sig med not ­lan fö,rst fl era m å nader sc• nare·.

Om. m an i n begripe r clfl två slagskepp, som tagits nwcl i Jlottkn·­ditpmpo,s-itionen för 1941, vilken nu :före l agt.s ko-ngn's.sen, komma Fö­renta Staterna att unel er byggnad eJle>r p ia 1W!'3cl(' ha SPX slagskepp på 35,000 ton och fy ra på 45,000 to-n.

Federa l S hipbui lding and Dryclock Uo sjösatte• den 9 m a rs i Kear­ny, New J e-rse>,y, jagarna K em·ny och Plunkett ]' å 1,630 ton Yardcrn . ~> O 'Briem> och >> M.ayo>> med samma t onnag·c· löpte av s1·apP1n cl Pn 3 april på Bostonvarvet sa rn,t ho3 Bethl eP m Stee l C'o i F all Rin· r.

Electric Doat <..:o s jösatte• den27mars i G ruton, Connec ticu t, un ­dervattensbåten Thrcs her på 1,4iJO ton: >> Triton >> av sa mma typ löp te den 25 ma rs av s tape ln på Ports mouthvarv<'t i Nrw H ampshire.

n· M:arindepartt' nll'ntd har n~' l i grn p lac<'rat de: hå sista bestä 11 -2~ngarna i det 1938 IH-'.s lutacle tilläggsprog ram md, vil ket omfatta ll(• llt. enhete r . Det rör s ig om två kryssa re på c:a 10,000 ton, Yilka kom­f]0: a att bä ra 11amnl'n Uolombia och C'I PvC' la ncl. Dt>t framhå ll ,•s, att tpllt.ts e-ge·ns:kaJX''r ä ro mycket närbesläktade nH· cl Saint Louis-typPns:

0 11 6 t u ms (tri,:::') kanon(' r, åtta 5 tums (12,7) ll·k, pansar mätandt>

- 376 -

c . a 900 mm i vatten linjen, ångturbiner på 100,000 hkr, fa_rt 3~,0 knop . - . . hf ·t 14 500 km samt800mans besattm ng. v~. a 1-tions rache Vld marsc . a r ,. . l .. 1R . t 'l d . a c•nheter komme•r att kos ta något mmc re an c nnljon e ~

oc 1 en av ess ' ll · t l ck ·1 · l t . f ttar e J· J·ostnadcn för a rtJ ene oc 1 n n n t tära dollar· c et a m ne .a ' t å ? 1 ·

.. ' · n vi ll·a beställts särskilt och komma at g P•1 om \ l"ln g hcvapnlngc ' ' f ·t Dns~ a tv å enheter avses skola ku nn a h ä-6000000 doll ar per al .yg. ' "" tla i' tjänst vå ren 1943.

(Le Yacht, april :1\l.J.I l.)

Kryssaxen Wichita.

· b · 193· 9 efter h 1a ppt 40 månaders byggti< l in l'örli-Dcn 16 fe ruan · ' ·1 M

\ , T. h'ta m ed Förc·nta s taternas f otl u. ! 'yc-vades t un o-a kryssaren 1' l C 1 . 1

o 1 t ."' ff tl'gg]·ordc amerikanarna lc;:e na gra o ogra-1· t 110t s~na vanor o en l 11' l .

'0 1 . ft . llt att döma kommer att J 1 1 d Sista ficr av detta fartyg, som e .Cl a .

av sin typ. Först i ·uni för evisades fa rtyget, och det visade sig d å_. att fa r-

J · . · · ,, . ·T f ·ån San Fransisoo-klassen !C' k P blott tyget gan.sl\a myck:t sl-r l{.: ~. S J ~t -~et erh ållit en he·l del t e·kn is ka ny­i allmänhet, utan aven c an a .. . . . '] .] ... a innan fa rh·n·pt vi-

. 1· 1 etcrna fo rst v1 e p1 ov,' · · '"' heter, som mannmync lg 1 · ·

sa des Jör v'ärlden. , ~ 1 os tlot· . 22 ti 1934 Leardrades byggande·t av ,c. A. 40» t ..

D en . au~us . . J·ölc·n sträcktc.s den 28 ok tolH' r 1930. tans varv l l'lula.dclplna, var e t ' l . 1937 och är så lt>tlt-s jämn· >> Wie hi ta» löpte av stapeln do_n 16II~?·ver~ )C I l Bli.icher>> SB 111 t sovjet­o-ammal m ed cle t ys:ka >> Aclnural - rppet >> OCl " .

kryssaren Maxim Gor·ki. . 1

l 1t hälla

å 1 t a ]·ryssa rna~ l r p acc llh' 1 ' Under det att de föreg c·ncc .ung ' . . ' . - · 1

,111

ent till h 9 g-- t n anges >> \Vrclutas>> dep act

si g m ell an 9,050 oc ' ID .. o. ', ... _, .. . ta ()'ån en cleplace.nw ntd ut· 10 000 standarclton, så att hat tar Iors. "' .. g Vl' . ·o· \"r \'f: aren n; ttjats till sis.ta tonnet. Också på annat satt s ,r Jei SJ,.. ' .

[rån sina föregångare. . .. .. ' l 1 . YJJad av tu ngn kryssn· Ett årtiondes eda rcnlwk r betlafJ an c e )ygg

re ha här utn yttjats. d . a vac h'n linjer, De båda fartygen av Pensacol a-lda. e·n m~ sJn l . · ] '·\'l denn~

· t t t · la1 ·tiga stndsv arc e J !l ''' t .~ in a IJlätkonstruktioneT _och sr . VlVC o ' f""\'clc vis a redan r- tt stor D . San FranClSOo-fartygrn, oOm o J '

tYp. C SJU o .. ] - t .• t och \~ichita u to·ör kronan pa vet ,e . . J'\!i\3· !.rams .Pg, "' . 1 t t t lätt ]-ryssarc rn

\\' ichitas sk rov liknar praktrs ( a ge e·n . '. 1 San yr n w ] . l · lao~e Jl F ör att visa skil\naclen mellan Wlchrta oc l' '

UCl]llJa, o => • • ·antl'S ) Cl.ocok\aooen sättas elen senare l<_lasscns data mo9·n~3I)Ja t l. 18·2· >-!) (174,96 ~ ~ .. .. .. . 1~r 16 (17 ~ , cc 1 ·' ·

Den n ya kryssarens l angel o. a. ar · 1•. o ' , r ~ \l~).

. . 13 . ,. Il 1 R 89' O 8 82.) och dJupgaemk 6,0.J (.), vattrnllltJcn. "1 'oCc '-· '

- 377

Den vältliga hangaren på cläck, so m givit de am erikanska krys-deras ka raktäristiska profil, är borta och är n u nedsänkt i ak­

;n~·n;eppet, varvid en bred a kterspegel upps tått. De fö ru t pä hög n l~' 1 5_19 r mids kepps mon ter a de katapultern a ä ro nu uppställda på a k­;~~äck på vareleTa siclan om :IJy g])lanshis.sc n, och längst akte ru t står tei flygplanskran, liknande de som re-dan försökts på linjesl.;:cppeH. "0 nyinrättade förvaringsplatsen för fartygets f lygplan ge.r plats

pen 4 mas kiner me:d stuvningsmöjlighet för 8. Av det sagda, liksom r.or av c]e,t l ängre fram bchancl laclo p ansarskyddet framgår likheten ,,ven . . .

,;vVichitas>> egent liga skrov med den bekanta och ofta avb1lclack lJOS p]!il ade-lphiaklasscns'.

Huvudarti l lerie t pä n io 20,3 cm/L c5 ka l. är fördelat på det gam­Ja beprövade sättet, d. v. s . ·två förliga to-rn, det aktra högre, sa;mt ett ukte·rligt, vilket senare emell ertid nu har sancma e.Jdhö jd som to rn A. Alldeles ny i sitt s lag ä r lv-arti lleriets förcl c•1ning, vil ket jämtP diverse automatkanoner kommer att bestå av åtta 12,7 cm /L ~'3 kal. Deras slutgiltiga u.prs täl lning ä r ännu ej klart skön j bar, ty det fin­nes hittills blott se•x 12,7-or ombord. I varje l'all uppträder här för första gången den 25 kalibe•r långa l vk bakom pansa rskö:ld, oom ocks ~t är planerad till dc> nya s lagskrppen av Wash ington-k lassen. Det tyds röra sig om slutna sköld ar, då en pan.sardön ä r .synlig i högra sido­vägge•n. Lv-kano·ncrn as anordning och individuell a utformning ty­der på att m an öns·kadc få ett så sto rt antal r ör som möjligt till fu nktion å t båda sidor ävPn mot marina m å l. Dc;tta betyder va rken mer ell er mindre ä n att här åstadko mmits ett mccl<>lsvårt reg ulj ärt artilleri av sådant s lag som ännu ej ex iste rar i så utp räglad form pa någon annan kryssare i världen. Man skull <' a lltså faktiskt åtPr ha konrmit fram till pansa rkrys.s arPn f r ån för-clrcac\nought-ficlen.

Därmed måste f råga n om >> \Vichitas>> dcd'C'nsiva sty rka unc1er.sö­kas. Det har ta lats om först~1rkt s:kydcl. Vari detta bes tå r är svå r t att avgöra. Det kan gä lla en utvidgad s kot.tincl f'lning elJN bättn' J!ansarskydd. Tvivels utan har den inre sk:o·ttindPlnin gc:n förbtittrats betydligt sedan l'c•nsacola-typernas tid. Då r edan hos San Francisco­!J~ Perua en så fullkom li g utformning av cc1\systPmC't som tänkas kan l~ r ha uppnåtts, Jå r man anse att ovanståt'nclc anlllä rkning gälLer Stdopan.sare t. Huvudpansaret täcker blott. ångpanna oc h maskin<·" J' r~tn.t har c: a 152 mm t.jockl Pk (San Francisco 127 mm). Mo-t för och ~ ·ter lär det fortsätta lika högt och c:a 38 mm tjockt ända t ill y tt.Pr­/nterna på tornkon truktioncrna.. Denna anordning mo tsvarar noga 1

1en På Philadelphia-klass<'n. Stricls_ tornet bar med s ina 203 mm de n • ar kast 1n e. berpans ringrn på fartygPt. Kanontorn en h a ovan däck 102 Jnl!t På förk ant och på aktc·rkant 76 mm. Lv-kanon erna tmde ha Hl!

1Jt sköldar. P ansa rd äekrn uppges mäta 7G och :)1. mm , va rvirl för-

-378-

moclligen även huvuddäck i nä rheten av tornen är sp littc·rsiikc· t·t

!t u r är dt>t med pansarytornas utsträckni n g? Skydclet f ör a niil~·en

cclt kommandoano rdningarna liksom för däcken räcJ.;:c'·r ti l!: lllt>n 11et

.>ma la och korta vatten linj epansa ret täcker blott precis cl rl\· krattsclc't

lä ggningen , m edan a mmunitionsd urkarna förefa ll a gansk a h lottstun.

da ba kom l"ll 38 mm bepans rin g, även om i de ras närlwt rl r,s tal!. ' u 011\

s vagt pans r ade torpPdskott fö rutsättas. P å dl'n japan ka Takao-kt

~ c·n ha r man avstått fråa pansardäck i tör- och akterske ppc't för as.

kunna utsträcka vattc•nli njP.pansar l't ända ti ll anununitio n.'cli trkal'!~tt

på den franska »Al geric' >> äro samtliga förr å d jämte dur kar inflytt::

dc• i eld hög·a 110 mm -citaclc ll ct (v ilket ä r h P·lt vuxet 8 tu m~ g ranater

på medf lsto ra avstånd) , va r:fö r det är svårt att tro, att a mc·r ikanarna

s kulle ha avstått från att trygga clPrma livsvi ktiga .cl e•l av l't t krig,.

fartyg. Snarare kan man antaga, a tt just öve r durkarn a ligg-pr ~t t

s ärskil t för&tärkt p ansa rs kydeL

» \Vie hi tas•» maskinan läggnin g omfatta r 4 uppsättn ingar \\"ps.

t. i nglto usc·turbiner, som dr iva 4 prcpP·ilPrax l ar. An gan als i ras i 8 hög.

tryck.s pannor (6 Burcau -Exp rPss och 2. Babeock & l lililc.ox?). Drir­

kraftsa nläggningcns sammanlagda st y rka uppgå r t il.l 100,0011 hkr mot

1()7,000 hos »San Francisco·», konst ru ktionshastighct 32,5 k nop. Om

den på pr.ov ture'l·na i Vl'rkligctcn upp nå eld a topphastigb d en har ännu

ej något blivit bekant. Som aktionsradie uppgives å t e<r H,OOO sjömil

vid (P j närma re angivPn ) marschfart.

Att nämna ytt c·rli garp är a tt amerikanarna nu - trclis all ar·

g umentc ring clärermot- i s tor u tst r äck n ing tillämpat olc ktr isk svet>·

ning på :fartyget tör att u t n y ttja de·n dä rigp.nom spa raclP Yi ktc·n för

s tärkt s kydeL D en omfångs rika anvä ndnin gen av alu mini ul!lHirgrr

oc h ers ättan.det i viss u tstdiclmin g av mässingbeslag m ecl lä ttmrtall·

::;ocls tjänar samma ändamål.

Såsom inl edningsvis niimnts , är »Wichita>> i nuva rand e· s tund den

.s ista tunga kr,vss an'n i Förenta st.aternas f lotta och tilll1iir nybygg­

nadnna som skett pnligt L ondontö rdraget av 1930. Vis6<·r ligen pin~

ne ras i utgifi.ssta1'cn för 1938 roda.u trP yttP rligan' l'•nhl't<'r <' nligt 2,

%-ö.kning·sla gc·n och dP ha oc kså lwv ilj a ts p rinc ipie ll t: li k,·ä l ha dl~

hitt i Il s c· j lwo rdrat.s ej lH' ll er ha ntcch· l stä ll ts ti ll fö r[ogancl c. Darll

JörPJallPr dd. i be~raktande av clc•t alltn1C'r sönclertall and<' Jlottllo~:

d ragssystc met ytte rligt t vivol aktigt, hu r u vida. dC' ss a kryss a r<' !tio U\,. la. bli föremål för dPn hos denn a typ synJwrligP n önsk,·,in l stotir

ökn i ngPn. (niarinr Hunclscha u, apr il HJJO.)

·-- 379 -

Italien.

Ubåtar . . Dyk[Jrov : Oct>an ubåten Luigi Tore ll i - .

• crcrts i .M.onfaJco n o på U. l{ D .A (C · . .· . . . . (1,0.J0 t.) , som

b~oo .. . . · · · antle'll R1umtr dc ll- Adriatico)

1 ar uncle·!' cl y ko v !llng"ar, vr lka ägt rum v · l S · 1 ' '

1 , D , re pczw, yckats n å ett dJ. n

nv 101 me tm . cnna. bat hör till 13ia h' J-J . · u ,

' B' h. . n c r-, assPil vrlkcn om fatt .

ubåtarna. Jane . r, M.Rlaspina och B aracca D l ', t at

.. . 10 , 1- · c a 1a ars bcstycknin"

utgores av C•ll . c;J11 'flllOn, 4 Jv- kulsn rutor samt s--s· 3 c

· . . b ·, cm torpedt.ulw r.

(Manne Ruucls chau, m a j 1940.)

Ubå t en Francc·sco JJ a racca löp tf' av ·t ,1 U f" 1 ·

s a pc n den l:'l a pril i SpP-

zia. nge· a r rga Pgen.s ka.ppr; l ängd 75 1 1 10 l 8 m, c Pp acement 1,030 ton,

~- cm ;:anon Pr, -G3 cm tor]w'Cltu bcr, fart 1R kn.op.

(Le Y ac ht, m aj 1940.)

. Handelsmarinens organisation: en dPl av 't J. , , -

flottan kan i krigstid tagas i ansp rå k J .. . r . . l a lEns ka handds ..

logsflottan. Denn a tlPl kallas c!a' · t t .o t c ~~~k t samarbe te rtwd ö:·-

,, .a .ons hjalr1flotta · ll .. ·

fartyg fortfara. att t lll... '' l ... "" '. a a ovnga

. · 1 lOJU »tottanJorsamtä ·d' i H · · ·

net ombesö r je r an viinclning(' l 1,.. . . 1 ~e· Il ». 1\'tannminJs tc·-

.1 · n oc 1 .OJva ltmno·en a. t t 1 ... 1 f otta. Hanclelsmi n 1·otor·I·c,t f" ·bl' . J . .. · "' · v s a ens lJa p-

v " or l!' l ;:n g h . t f" l

het enelast för h ande lsf lo ttan. . og s· a orv a. t ni ngs myncl ig-

Fredso·rganisation: CPntraltör v lt . ( . . .

della Mari na Me rc t' l ) l 1.. a_ mng Amm Jntstrazio nc Cc'ntraiP

står av : an ,J c )C agt>n l hanc]p.Js minisrtm·if't. DPnna b t'-

1· Hande.Jsrnari ncns högsta r å d.

2· H a neleJsmarin ens gPnco raldircktion.

Uneler ce t. l["' 1 •

) n r a or va tn rn ge n so rtc•r a dircl-t·

a Kuno·I kom 1 · " . ... ' ·

ti ll fartyg so"'l. b 1Us,Jonen fo r g r anskning av konstruktionss kisser

1) ' ~~ .. yggas nwcl stat ligt un clc•rs töd.

{f ]Den SJ>l lvstä ncliga kontroll kommitten för Genua h

~ cc an oamt li ga 1 .. 1 · · ,s mnn .

. raJ tning ut~ t . Jamnrore sens ang~lägPnhctc"r inklus i n' för-

·t ' tu.s !Uno· och hamn' · · J .. • at liga fö, lt .· ,., ' oyggnac S•vasPn cl e äro unLll'rst'i ll ch

r •r va Dlno·smyntlio·ltcte · · 1 · · '' '

IVe (rnilit =· . ) h "' " l lnec samtrchg- kont roll från rPsepc l·-

1\iftcr f" il l a amnkommcncla.nts s ida å li gga. i Gf·' nua .' , '

orutnämn 1 1 t III ' ' sanana upp-

norna l l p · c a m n ro 'ommitte (C'om itato el e l (' , .. ·

c c orto). . .O.lSOI '"IO a.utn-

l'i ncnc~ \~.~:~~~1ings- och förplägna.dscpnt ra lC'n för lw la ha ncll'l s ma-

. d) s '"f ,. . ' ftl ia] JO• a r t.sclrrPkhonnna (16 st) v ' ll· l-

er l' E' · ' 1 ,a ,unnfl bf't ra.ktas såsom

n~n fo"t· s p. l'Ppr Pse ntantpr till cll'n unclt'r 9 .. 1

ha l 1 - · namne a genna lclird;:t.i v-

ncp s m arinl'n i kus to111råecln a .

- 380-

-' . ··t· ·t •ll. rcl -tl. enerna sortera några kustdist rikb~t·upller Unuer SJO at .Sc ' ' . · ·· t · . , på vilka dc 41 kustdistrikt.skontorc·n (co.mpartlmentl mot t ll tnl ) äro

uppdP·l ad e. 1 t (en IT . .. . l t l' t ··1-ts l·onto ren är hamn .;:ap en en - o tC0 r ur Chef J:o,r . ~us cll: I h l._, clnaclsställning: i mi litär a fr åg-or ma rin

· 1 scfhcers m ren Y - · m~r:n ta~m .· .. valtnin 's- och drifts tekinska frågor hal;ckl.,ministe. mJms tc n~.t, l flor t l ' t · ·lgtsl·ontor äro vidare fö rdoJad e pa kns tunc\\'r· ·et) Stor re <uSClS .Il( ' - 1 ts .. 1 n · · · . 1 · ·'tt' n i) På dc minsta p a ocr a ro 1a11111 _

avd elningar (cHconc an m au 11 · •. .. (d 1 . ti di spiaO'gia) tillsatta. tjänsteman c• ega "' · J:> l 1 maJ· Hl~ O.) · (Marin e _,uncsc 1au,

Japan.

], l' t a l oom erfares f rån välundcrräftat_ h åll har i'm Jla in an "n 1g v L ~ · .. d. I t Sto ra St )'l'· . tb gO'ts till en bc·tydande flottsto Jepun < •

av Japanc-rna u y b • . d tt )å ön I·· or ha und er elen senaste tJdrn Jan sa ;s l . 30 . 1 ()40) , (Svenska Dagbladet den ma] , .

Rumänien. • • o • .. th dc tre tol'[" tlhåtarnR

Den 25 februari a.vgmgo f ~·a~ Pot t,~1~~~s Vosper i En I-rl an d för Vifcntl Vi•~il ia och VJsculu l, vJ lka bygg . ,, ... Sc•i nr tnrtl

. ' b . D sm å l'art. y g gm go upp LOL ' rumän ka flottans räkmng. cssa ' . . ]- al erna och fo rtsatt e• uppeh åll i Pat~is . :1'IedC'·lhavet nådde el: genom ,an F ·l ·t\' 21,6 tn,

D t .. J eter på 3D ton lHed en an ge ' t il l Con tanza. e ar en J .' l•. { två l f1tta l u H d rnspjäsr r: - l f ·t ch förande två torpcc t t oc t 4.) mops . ar o l 'H .

]Jan oa rsk)'ddet motstår kulor och sp l . e.r. - l .l 1[)40 ) ~ ' · (Le 'l ac ll , apr1 · ·

-381-

Litteratur.

Redaktionen a v >> Svensk Lots» har äran meddela, att seglings­beskrivningen Svensk Lots, del II (Sv. L II) omfattande Ös tersjön. Svenska kusrten Falstc rbo-Simpnäsklubb samt Bornholm utkommit i ny omarbetad uppl aga. Därjämte har nedan omnämnda Svensk Lots. Allmänna upplysningar, samtidigt utkommit.

Den nya upp lagan av Svensk Lots, del II, är en omarbetning :otv

1935 års upplaga gjord på grundval av kustrekognoscering sommaren och hösten 1939.

Upplagan ski Lj e·r sig f rån den fö regående bland annat därigenom , att ur boken har utbrutits avdelningen »Allmänna up plysningar» samt en del bilagor, vilka, sedan de kompletterats med uppgifter beröran­de andra kus tområde n, sammanförts till ett sä rskilt band, »Svensk Lots>>, Allmänna upplysningar>> (S. L. A.).

Vid framtida omarbetning av delarna I , III och IV komma all­männa upplysningar ej att medtagas i respektive delar, utan avses nyss nämnt band Sv. L. A. bliva et t för samtliga delar gemensamt band at t användas med den vid navigeringen aktuella delen. Enär i respektive delar hänvisningar göras t ill Sv. L. A. är dot nödvändigt att detta band ans kaffas samtidigt med övriga delar.

Avsikten med elen vidtagna åtgärden ä r att härigenom minskrr Volymen av seglingsbcskri vningen i sin helhet och därmed göra denn n latthantcrliga re samt minska kostnaden fö r vC' rkets utgivande· och :~~~anclal:_ål l ancle. Rättelsc~rbe tet kon:mer _även att underlättas ~ör f". al bokagaren som redaktwnen, då v1 sa rattelser kommer att han ­do]ra sig till enelast ett band i stället för som hittills till samtlign e ar.

n· I övrigt är elen nya upplagan av Svensk Lots del II till uppstäJl ­lUg Och innchå ll C't s art lik elen föregåcnck. Dock har innchå1lc·t

-382 -

i'ullständigats i avseende, på uppgiftn a11gående hamnar , l"rilih­omr åclen, broar n1. m., varvid större hänsyn än förut tagi ts till ·

81

.~ sportmännens behov. För att yttC'rligaro roclucma bok!•ns Yoh·ill S.Jo­clärmccl Llt•ss pris, har i högre' grad än förut uppgifter, :oom, h oeh

l åll f o ···1 t l l' 1' t t 11 t L' o ,. • 'lllnn <' l' l' as ran SJO (Or oc 1 · y r 1S a u ·ga ar -s. oa Jlnnas 1 l' !' g<' l ej

dnrvattc.nskahlar omnämnda i lwskrivningcn, då de finnas utl agl]~n: s jökorten. Vicl beskrivning av fyrbelysta ledl'r ang<'S end ast att h•~ den är fy rbe>lyst samt påpekas om något sä rskilt ;1r att iaktt aga . öv rigt få sjökort och fyrlista lämna edo rderliga uppl ysni nL!::n. ' t

För att kunna hålla priset lågt har ett något stö rre J"rll1at till. gripits och en mindre stil använts än i föregående' upplaga. Tac.k varP detta har priset kunnat sättas så lågt som 2 kr . för ;-;v . L. A och kr. 4: 50' föir Sv. L. II oller tillsammans kr. 6: 50'. Da ~v . L t\: är gcmcn.s am för samtliga ],ustonuåclcn kommer bokv!•rkPt i ' in hrl­het att bliva billigare än förr uneler förutsättning att t•j n1t!!on all-män höjning av prislägPt inträclP r.

Redaktionen av s,·ensk Lots.