Vetenskap2000 –Talets

Tidningen som talar… …när andra tiger !

FFrraammttiiddeennss jjoorrddbbrruukk ii RRoossllaaggeennss ffaammnn

AArrnnee ttaallaarr uutt eefftteerr 4400åårrss ttyyssttnnaaddsspplliikktt

PPåå vvaannddrriinngg ii DDiinniinnrree ttrrääddggåårrdd

NNaannootteekknniikk oocchh SSyynntteettiisskkTTeelleeppaattii –– ppaarraaddiiss eelllleerr hheellvveettee??

KKiinneessiisskk mmeeddiicciinn –– QQii oocchh mmeerriiddiiaanneerr

Nr 4/2009 sepÅrgång 14 Pris 40 kr

Krönikan: Bankerna skaparpengar ur tomma intet!

Alternativa metoder till hälsa i varje nummer!

2000V4.09 09-09-03 12.25 Sida 1

6 2000-Talets Vetenskap 4/2009

Det är en underbar sensommardagi början av augusti. Jag är på vägfrån Stockholm till Roslagen. Fär-

den går genom ett grönskande jordbruks-landskap till Norrtälje. Där viker jag in påvägen mot Grisslehamn och fem kilometernorr om Söderby-Karl tar jag av på en litenslingrande grusväg. På ömse sidor om vägenligger bondejorden böljande och bördig.Själv uppvuxen mitt i Roslagens jordbruks-bygder på 60-talet slås jag av tanken att jaghar åkt tio mil på 58 minuter och samtidigtförflyttat mig till en jordbruksbygd som densåg ut för 50 år sedan. Ändå är det framti-dens jordbruk som jag ska ta mig en titt på.Jag närmar mig målet för min resa – Ekebygård. Här regerar Kristina Belfrage, bonde,visionär och doktorand vid Statens Lant-bruksuniversitet, SLU.

Kristina Belfrage möter mig på förstu-trappen och hälsar mig välkommen. Hun-den Herta skäller och nosar nyfiket på mig.Kristina och jag hjälps åt att ställa upp ett

bord och två stolar i trädgården. Vi sätteross i skuggan, min första fråga blir:

Varifrån kommer ditt intresse för lant-bruket?

– Det började redan på 60-talet när jagvar barn, säger Kristina. Varje sommar vis-tades jag på mina morföräldrars bondgårdi Värmland. Där lärde jag mig tycka omalla djuren på gården.

Kristina närde en dröm att skaffa sig enegen gård och 1984 kunde hon förverkli-ga drömmen tack vare ett arv. Hon blevägare till en gård utanför Kristinehamn.

”Det är något som inte stämmer”1989 kom hon in på Veterinärhögskolan iUppsala och där blev hon allergisk motdjur. Ingen bra kombination.

– Läkarna som behandlade mig sa attjag i fortsättningen måste hålla mig bortafrån alla djur om jag ska slippa ifrån aller-gin.

Istället utbildade sig Kristina Belfrage

till sjukgymnast på Karolinska Institutet.Under tio år jobbade hon med människor,som hade problem med sina ryggar. Paral-lellt pluggade hon miljömedicin på uni-versitetet. Och så försökte hon sköta går-den i Kristinehamn. Det var ett slitsamttrippelarbete.

Som sjukgymnast började hon förstå attallt hon lärt sig på utbildningen inte stäm-de överens med vad hon upplevde i sinpraktik.

– Män med ryggproblem lyckades jagbra med. De blev återställda efter någrabehandlingar och kom inte tillbaka. Där-emot många kvinnor, som hade ungefärsamma problem med sina ryggar som män-nen, fick tillbaka sin felställning i ryggen,till synes utan orsak.

Kristina Belfrage misstänkte att detkunde ligga andra orsaker bakom kvin-nornas ryggproblem än bara de rent meka-niska med felställningar i kotor och leder.

– Jag började intresserade mig för neu-rologisk sjukgymnastik, som i början av90-talet var ganska nytt. Jag förstod att detfanns ett samband mellan dåliga ryggaroch psykisk ohälsa. Det gällde att göra engrundlig anamnes på patienten för att gåtill roten med problemet.

Klimatet, brist på fossila bränslen och allt fler munnar att mätta. Det göratt jordbruket måste börja tänka i nya banor. Kristina Belfrage på Eke-by gård är en av dem som tänkt längst och klokast. 2000-Talets Veten-skaps Bo Zackrisson besökte framtidens bondgård…

Kristina Belfrage – bonde, framtidsforskare och visionär

Framtidens jordbruk i Roslagens famn

Kristina Belfrage visar stolt kossorna på gården. Från vänster: tjuren Mark av rasen fjällnära ko, Lillmalin, fjällko och Bruna, rödkulla. Foto: Bo Zackrisson

2000V4.09 09-09-03 12.08 Sida 6

72000-Talets Vetenskap 4/2009

Ortopederna på den tiden var mycketavogt inställda till dessa idéer. På sammasätt lyckades hon bli av med sin djuraller-gi efter en radikal kostomläggning. Trotsatt det enligt läkarexpertisen inte skullevara möjligt.

Naturen och miljönKristina begrep att sambanden mellansjukdom och hälsa var mycket komplexaoch gjorde jämförelser med naturen.

– Jag noterade att mina växter på går-den i Kristinehamn blev sjuka när växt-förhållandena var dåliga. Det var sannolikten kombination av näringsbrist och andramiljöfaktorer som orsakade detta. Det kanjämföras med oss människor som blir kro-

niskt sjuka när vi äter ensidig och närings-fattig mat, säger Kristina Belfrage.

1992 sålde Kristina sin gård i Kristine-hamn och köpte Ekeby gård i Roslagen.Parallellt pluggade hon till biolog vidStockholms universitet, gjorde sitt exa-mensarbete på Ultuna och år 2000 fickhon en doktorandtjänst vid Institutionenför Stad och Land vid SLU.

Ekeby gård är en projekt- och forsk-ningsgård för småskaliga produktionssys-tem (Low Input Agriculture). Gårdendrivs ekologiskt och har inget lönsamhets-krav på sig. Målet för forskningen, och detsom gör Ekeby unikt, är att hitta metoderatt driva ett jordbruk nästan helt utan fos-sila bränslen, växtgifter och handelsgödsel

(NKP). Alltså ett jordbruk som inte tär pånaturens resurser och miljö utan som så attsäga går jämnt ut. Det som i dagligt tal bru-kar kallas för ett kretsloppsanpassat jord-bruk. Grunden för forskningen är Peak Oiloch den kommande bristen på olja. Detmoderna jordbruket förbrukar väldigamängder fossila bränslen.

Kan miljövänligt jordbruk ge högavkastning?Kristina Belfrage är noga med att betonaatt ekologiskt jordbruk är så mycket merän att bara producera mat utan konstgöd-ning och gifter. Det gäller att hitta miljö-vänliga metoder som ger god avkastning.Att odla ekologiskt och bara få halva skör-

dar är ingen idé. Här harMarit Paulsen en poäng,anser Kristina. Samti-digt gör sig Paulsen skyl-dig till grova övertrampi sin hetsjakt på det eko-

logiska jordbruket.För att förstå skillnaderna mellan kon-

ventionellt och ekologiskt jordbruk måsteman ha vissa saker klara för sig. Det gårinte att jämföra avkastningen mellan deolika produktionssätten rakt av. Ett hög-avkastande ekologiskt jordbruk förutsätterett helt annat ekosystem än det konven-tionella.

– Det gäller att utnyttja de så kalladeekosystemtjänsterna fullt ut i det ekologis-ka jordbruket. Annars kommer det inte attfunka, säger Kriska Belfrage.

Med ekosystemtjänster menas alla dedjur, småkryp, växter och mikroorganis-mer som måste finnas i det ekologiska jord-bruket. Dessa ersätter gifterna i det kon-

ventionella jordbruket. I samband med fågelinventeringar i

Sverige har Kristina noterat att det kon-ventionella jordbruker lider av stor artfat-tigdom. Kraftiga angrepp av bladlöss ärdärför vanliga, vilket kräver stordoserinsektsgifter.

– Det ekologiska jordbruket förutsätteren mångfald av jordlöpare, nyckelpigor,larver, spindlar, daggmaskar, jordsvamparoch fåglar som tillsammans håller undanogräs och skadeinsekter, säger Kristina Bel-frage. Bin, humlor och fjärilar tar hand ompollineringen.

Det konventionella jordbruket utarmarden biologiska mångfalden och det tarsjälvklart lite tid att återställa artrikedo-men.

– Vill vi ha alla dessa nyttodjur i detsvenska odlingslandskapet, så finns ingenbättre väg än en satsning på ekologisktjordbruk, säger Kristina Belfrage.

Enkelt i teorin – svårare i praktikenKristina berättar att det finns mycketforskning, som visar hur man odlar ekolo-giskt i teorin.

– Jag vill testa och utveckla dessa teori-er i praktiken, säger Kristina Belfrage. Detstörsta problemet är naturligtvis hur vi skakunna ersätta oljan som energikälla, efter-som det moderna konventionella jordbru-ket är en enorm energislukare.

Framtidens jordbruk kommer inte attvara lika mekaniserat som idag. Kring år2050 räknar man med att vi människorendast kan förbruka fossila bränslen somgenererar ett ton koldioxid per år och per-son. Vad innebär det i praktiken? Kristinafick hjälp av Martin Saar vid Stockholms

Det gäller att hitta miljövänliga metodersom ger god avkastning. Att odla ekologisktoch bara få halva skördar är ingen idé.

Kristina Belfrage ser optimistiskt på framtiden. Till höger närbild på bovete som odlas tillsammans med foderväxter och som på så sätt geren skörd av både livsmedel och djurfoder samtidigt som jorden berikas med både kväve och mineraler.

2000V4.09 09-09-03 12.08 Sida 7

8 2000-Talets Vetenskap 4/20098

Stad att leva på den nivån under ett år.– Jag värmde mitt hus med solenergi

och ved, var självförsörjande på livsmedel,åkte hundra mil med bilen och åkte kol-lektivt. Mina inköp av kläder inskränktesig till ett minimum. På så sätt lyckades jaguppnå målet att förbruka endast ett tonkoldioxid per år.

Som var och en förstår är det ett heltannat samhälle som träder fram. Ett sam-hälle där maskiner har ersatts av mänskligarbetskraft. Dagens konsumism kan viglömma. Hästen får komma till hedersigen. Några droppar olja måste vi nog haför att kunna använda en traktor för vissaändamål, tror Kristina.

Smartare djurhållningFAO, FN:s jordbruksorganisation, tror attvärldens livsmedelsproduktion behöverfördubblas till år 2050. För att nå det måletförutsätter FAO ett oljedrivet, högmeka-

niserat jordbruk. Däremot är man inte likapositiv till genmanipulerade grödor(GMO). Den ståndpunkten delar FAOmed Sveriges bönder som till 80 procentär emot GMO-grödor.

Även djurhållningen måste genomgå enradikal förändring. Kristina menar att dju-ren måste utnyttjas till flera ändamål.

– Våra kor måste ge både mjölk och köttoch hönsen både ägg och kött. Vi kan intesom idag föda upp djur för endast ett ända-mål.

Åkermarken måste vi odla med grödorför både människor och djur. Kristina tarmed mig till en åkerlapp och visar hur honodlar bovete tillsammans med lupin ochvicker. De senare binder kväve och är pro-teinrika. Lupinens djupa rotsystem ser tillatt de mineraler som finns längre ner i jor-den nära urberget sugs upp och återmine-raliserar matjorden. Vid skörd avskiljsbovetet från hjälpblomstren, som kan

användas som högvärdigt djurfoder. Kristina har också tre kossor av olika

raser på gården. Tanken är att avla framkoraser som kan ge bra mjölkproduktionutan att de behöver kraftfoder. Dagenshögavkastande mjölkkor måste drivas medenorma mängder kraftfoder, vilket i fram-tiden inte kommer att vara möjligt.

Det är inte helt lätt att ta in att dennagård i Roslagen kan bli en vägvisare förframtidens livsmedelsproduktion. Härbefinner man sig ungefär så långt bort fråntekniksamhället man över huvud taget kankomma.

I framtiden kan vi räkna med att detbehövs mer av mänsklig muskelkraft till-sammans med smarta energisnåla teknis-ka lösningar. Det blir ett helt annat sam-hälle än idag, men det låter ändå inte somdomedagen i mina öron.

Bo Zackrisson

Fakta om forskningsgården Ekeby i Roslagen

Ekeby gård är en nystartad forsk-ningsgård belägen två mil norr om

Norrtälje i Roslagen. Den är på 32 hek-tar, varav 12 ha åkermark och bete och20 ha skog. Gården har för närvande entjur, tre kor, tre hästar, elva får, ett tiotalhöns (och två katter och en hund).

På gården bedrivs forskning som rörväxtnäringshushållning, växthusgase-missioner och uthållig markanvänd-ning. Det vill säga vi testar olika systemför att öka livsmedelsproduktionen, tillexempel genom att odla olika växter till-sammans som skyddar varandra frånskadedjur och sjukdomar och genom attförädla/avla fram lokalt anpassade växt-sorter och djurraser och genom att

använda djurens ekosystemtjänster. Detsistnämnda innebär till exempel att hön-sen får bo i växthusen under vintern föratt värma upp det och gödsla jorden. Påvåren får de mylla ner gödsel och ogräs-rensa i grönsakslanden. På sommaren fårde gå i beteshagarna och sprätta runt idynghögarna och på det sättet parasitsa-nera marken och på hösten får de äta fall-frukt och grönsaksrester i trädgården. Vianvänder helt enkelt djurens naturligabeteenden som en hjälp i arbetet på går-den och får på köpet både ägg, mjölk ochkött och dessutom lyckliga höns, grisaroch kor.

Vårt uppdrag är att ge exempel på hurett lantbruk i den här trakten kan kom-

ma att se ut år 2030. Till vår hjälp i det arbetet har vi både

en tvärvetenskaplig forskargrupp ochett nätverk av lantbrukare i Sverige, Bra-silien och Etiopien. Vår målsättning äratt anpassa lantbruket till de komman-de klimatförändringarna och den kom-mande bristen på fossila bränslen, fram-för allt olja. Vår målsättning är att drivagården med så låg resurs- och energiför-brukning att alla människor på vår jordska kunna äta sig mätta, ge sina barnskolgång och ha tillgång till en grund-läggande sjukvård.

Kristina Belfrage

Forskargruppen på Ekeby gård. Från vänsterKristina Belfrage, forskningsansvarig, IngaRundström, forskningsassistent, AnnikaPettersson, forskningsassistent och MatsOlsson, professor och prefekt på Sverigeslantbruksuniversitet (SLU).

2000V4.09 09-09-03 12.08 Sida 8