2007-02 upphandling24

N u m m e r 2 • d e c e m b e r 2 0 0 7 • w w w . u p p h a N d l i N g 2 4 . s e

AFFÄRSTIDNINGEN FöR DIG Som ARbETAR mED oFFENTLIG upphANDLING oCh ANbuD

bLIRvellinge väljer på kvalitetCarina Larsson, Vellinge kommun, sätter ett fast pris. Leverantörerna tävlar om kvalitet.

oskäliga villkor kan stjälpa upphandlingenOfelia Hendar, jurist vid länsrätten i Göteborg, analyserar aktuella rättsfall.pRIS 199 kRoNoR

hur kan ramavtal användas efter nyår?

SÅ pÅverkaS du av nya LOu

miljöarbete på fel spår:

miLjöbiLar medbenSin i tanken

MAKT

hela listan

SverigeS 25

mäktigaSte

upphandlare

Mustafa Mohamed kom på en meriterande fjärde plats i fi nalen på 3000 m hinder under VM i Osaka.

Atea har bred och djup kunskap om offentlig sektors behov av it-infrastruktur. Vi är en stark och stabil organisation med 600 konsulter runt om i landet. En av dessa är Behiya Kesenci. Hon har erfarenhet från många projekt inom offentlig sektor som kräver uthållighet och fokus. Behiya är en av Sveriges främsta specialister på Lotus Domino/Notes. Dessa och ett stort antal andra programvaror går att avropa från vårt senaste ramavtal med Verva (Verket för förvaltningsutveckling) där vi rankades som nummer ett. Vi har dessutom många fl er ramavtal kopplade till oss. Kontakta ditt lokala Atea-kontor för mer information.

Svenska landslaget i it-infrastruktur

Atea är Sveriges ledande obundna leverantör av it-infrastruktur. Vi har över 1 000 medarbetare på 26 orter från Malmö i söder till Luleå i norr och en omsättning på 6 300 MSEK. Atea ingår tillsammans med Ementor och Topnordic i Ementorkoncernen som är noterad på Oslobörsen, med totalt 3 300 medarbetare på 50 platser i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Lettland. Ementorkoncernen är Nordens största och Europas tredje största leverantör av it-infrastrukturprodukter och tjänster och omsatte drygt 15 000 MSEK under 2006.

OFFICI E LL SPONSORTI LL SVE NSK FR I I DROTT

Mustafa är en stjärna.Det är Behiya också.

Behiya KesenciAtea

3UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2007

Maktlistan: Sveriges 25 mäktigaste personer inom upphandlingar, sidan 26.

5 Krönikan – Lisbeth JohnssonSom upphandlare måste du engagera dig i omvärlden och ha kontakter med leverantörer. Göm dig inte bakom mut-risken, ut och träffa leverantörerna.

6 Delta i debatten på Upphand-ling24

8 Senaste nytt: Affärer

18 Senaste nytt: Juridik

21 Senaste nytt: Lösningar

23 Senaste nytt: Konkurrens

26 Sveriges mäktigaste upphandlareVisst har upphandlare makt. Vi har listan över de 25 mäktigaste personerna i Upphandlarsverige

32 Så påverkar nya LOU digNya LOU träder i kraft den första januari 2008. Bedömare är oroade för att de nya reglerna för ramavtal kan leda till att konkurrensen snedvrids och arbets-bördan för både upphandlare och leverantörer ökar.

38 SKL och Svenskt Näringsliv bråkar om nya LOUSKL kritiserar delar av nya lagen om offentlig upphandling. Svenskt näringsliv håller inte med.

40 Fast pris nyckeln till fram-gång i VellingeVellinge gör tvärt om och anger ett fast pris i förfrågningsunderlaget för att sedan anta det anbud som ger bäst kvalitet för pengarna.

42 Protester mot ramavtalens prisfokuseringHar priset fått alltför stor vikt vid ram-avtalsupphandlingar? IT & Telekomfö-retagen vill lyfta fram begreppet total ägarkostnad.

44 Lokala småköpsavtal fram-gång i HebyHeby kommun arbetar målinriktat med småköpsavtal där lokala leverantörer knyts upp via ettåriga avtal utan upp-handling. Kommunen, den lokala han-deln och miljön är de stora vinnarna.

46 Skatteverket vill ha hårdare leverantörskontrollUpphandlande enheter måste kontrol-

lera att en leverantör är registrerad för mervärdesskatt, A-skatt och arbetsgi-varavgifter samt inte har skatteskulder. Nu vill Skatteverket utöka kontrollen.

48 Därför gör VHS om upphand-lingen av kontorsvarorVHS Upphandling gör kammarrätten till viljes och gör om den kritiserade upp-handlingen av allmänt kontorsmateriel samt dator- och maskintillbehör.

50 Miljöbilar rullar med bensin i tankenBilförsäljningen går på högvarv. Mer än var femte bil som nyregistrerades i okto-ber var en miljöbil. Fast många etanol-bilar tycks ändå tankas med bensin.

54 Umeå årets bästa it-kommunUmeå prisades som Sveriges it-kommun 2007 vid Kvalitetsmässan. Avgörande var Umeås bredd och innovationsför-måga i it-satsningarna.

58 Nu börjar myndigheterna bloggaPrivatpersoner och företag är inte längre en-samma om att blogga. Också landets myndigheter har nu börjat hitta rätt på tangentbor-det.

60 Korruption fi nns också i SverigeTrots att Sverige hör till världens minst korrupta länder är mutor ändå ett pro-blem. Den offentliga sektorn är särskilt utsatt enligt Brottsförebyggande rådet.

65 Juristen analyserarOrimliga krav får enligt proportionalitets-principen inte ställas i upphandlingar. Men vad är orimligt? Länsrätten och kammarrätten kom till helt olika slutsat-ser i en aktuell dom.

67 Nästa nummer av Upphand-ling24 utkommer 7/2

innehåll

NR 2–2007

Postadress: Upphandling24, 106 78 Stockholm

Besöksadress: Karlbergsvägen 77

Telefon: 08-453 60 00 (växel)

E-post till redaktionen: [email protected]

E-post till marknadsavdelningen: [email protected]

Utgivare: Arena Upphandling24 AB

VD: Anders Huldt, [email protected]

Ansvarig utgivare och chefredaktör: Bo Nordlin,

[email protected]

Redaktör: Per Eriksson, [email protected]

Art Director: Carina Nilsson, [email protected]

Tryck: Acta Print OY, Finland

ISSN: 1654-725X

Prenumeration och adressändring:

08-453 61 00 (öppet 8.00-17.00, fre 8.00-12.00),

[email protected] eller prenumeration.idg.se

Fax 08-453 60 65

Annonser: Daniel Ekbladh,

[email protected], 08-453 62 55

Franz Larsson, [email protected], 08-453 60 00

Annonsmaterial: Maria Samuelsson,

[email protected], 08-453 62 84

Särtryck: Lennert Ekner, [email protected], 08-453 61 33

För insänt, ej beställt material ansvaras inte. Önskas insänt mate-

rial i retur, bifoga ett adresserat och fran kerat kuvert.

www.upphandling24.se

5UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2007www.upphandling24.se

JAG SER FRAM MOT slutet av december. Förväntan på julklap-par – har jag varit snäll – och lite ledighet. Samtidigt är de-cember en månad med mycket frestelser, inte bara i form av Janssons.

Det har blivit bättre men det kommer fortfarande inbjud-ningar till julbord, det överlämnas julklappar i en och annan form. Även jag har fått tacka nej till julbord och jag har haft medarbetare som fått sända tillbaka julklappar.

Det är jobbigt att ständigt behöva påpeka för leverantörer att det inte är lämpligt beteende. Vi har haft nog av debatt om mutor och bestickning.

Det har tidigare – när LOU var relativt ny – sagts att kon-takter med leverantörer var mer eller mindre omöjliga att ha. Det kanske var nödvändigt att vara tydlig då men det har fått konsekvenser som jag inte tycker är rimliga. Idag är upp-handlare många gånger för rädda att ha kontakter med leve-rantörer.

Som upphandlare måste vi känna till den marknad som vi vänder oss till. Vi måste ha kunskap om vad som erbjuds så att vi kan ställa relevanta krav. Men många upphandlare är rädda för att närma sig leverantörerna. De vill inte bli miss-tänkliggjorda. De vill inte riskera att inte uppfattas som ob-jektiva i sin bedömning av anbuden. De vill inte ge anledning för någon att hävda att de skrivit ett förfrågningsunderlag riktad till förmån för en speciell leverantör.

Men hur skall vi kunna ställa relevanta krav om vi inte vet hur marknaden ser ut?

Vi pendlar mellan ytterligheter. Å ena sidan mutor och be-stickning å den andra ingen kontakt överhuvudtaget med le-verantörer. Låt oss komma till sans och hitta en balans. Jag hoppas att fl er myndigheter och leverantörer som börjar dis-kutera och ta fram etiska riktlinjer för hur kontakterna mel-lan parterna ska ske.

Jag vill att leverantörerna ska ha respekt för mig som upp-handlare. De ska veta att det inte är lönt att komma med en inbjudan eller present som är ens i gränslandet för att kallas muta. Däremot vill jag kunna ha seriösa kontakter med leve-rantörer för att lära mig mer om marknaden. Om jag inte kan ha dessa kontakter fi nns risken att det jag frågar efter inte kan erbjudas av någon. Det måste fi nnas en part som kan till-godose ”mitt” behov. Jag kan inte fråga efter gårdagens pro-dukter.

För leverantören borde det på samma sätt fi nnas goda skäl att ha en kontakt med upphandlare i sådana former att det

inte sticker i ögonen på någon. Det sägs ibland att en välut-vecklad offentlig upphandling kan vara en värdefull inspira-tion till innovationer och produktutveckling. Och eftersom innovativa företag blir allt viktigare som konkurrensmedel i den globala ekonomin kan en smidig och juridiskt oantastlig dialog mellan upphandlare och leverantörer också bidra till en stärkt samhällsekonomisk utveckling.

Låt oss fortsätta att ha respekt för varandras roller och för varandra som personer. Men låt oss också utifrån den grun-den kunna träffas och lära av varandra. Det mår vi och våra slutliga uppdragsgivare, medborgarna, bra av.

Julklappar, ja, tack, men inom familjens hägn.

LISBETH JOHNSON

Göm dig inte bakom mutrisken – träffa leverantörerna

krönika

Lisbeth Johnson är Upphandling24:s återkommande krönikor. Hon har bred erfarenhet från upphandlingar och är upphandlingsansvarig i Halm-stads kommun. Tidigare har hon varit upphandlingschef i Försvarsmakten samt arbetat med upphandlingsfrågor i Landstinget Kronoberg.Lisbeth Johnson är styrelseledamot i SILF och varit ledamot i NOU samt vice ordförande i SOI.De åsikter hon uttrycker är hennes egna och i Upphandling24 represente-rar hon ingen organisation.

”Låt oss komma till sans och hitta en balans mellan muta och ingen kontakt

alls med leverantörer.”

FO

TO

: D

AN

-ÅK

E W

ÄL

IVA

AR

A

6 UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2007 www.upphandling24.se

debatt

DET FÖRSTA numret av Upphandling24 lanserades på Kvalitetsmässan i Göteborg den 20 november. Succén blev stor och nyfi kna besökare formligen slet tidningen ur händerna på Upp-handling24:s mässvärdinnor.

Det gick åt 5 450 tidningar under de tre dagar som mässan pågick. Våra fyra värdinnor jobbade hårt för att alla som ville skulle få premiärnumret av tidningen.

Upphandling24 fanns även tillgänglig i fl era montrar på mässan och på hotell runt om i Göteborg.

Mottagandet från besökarna var över lag positivt och bland kommentarerna hördes synpunkter som ”kul med en riktig tidning för oss som arbetar med affärer” och ”fräscht och intressant läsning”.

– Det här är härligt att få direkt kontakt med läsarna av tidningen, säger Bo Nordlin chefredaktör för Upphandling24 som var på plats på mässan.

Kvalitetsmässan arrangeras vartannat år i Göteborg. Det är den största mässan i Sverige om verksam-hetsutveckling för offentlig sektor. Årets Kvalitetsmässa är den tionde i ordningen.

Privata företag skulle vinna på en egen LOULAGEN OM OFFENTLIG upphand-ling fungerar. Lagen gör att of-fentlig sektor får lägre priser el-ler högre kvalitet till samma pris, jämfört med det privata nä-ringslivet.

Det märker jag i mina kontak-ter med företag som både säljer både till offentlig och privat sek-tor. Jag pratade nyligen med för-säljningschefen hos en större grossist som konstaterade att marginalerna i försäljningen till

det privata näringslivet var be-tydligt högre. Offentlig sektor gör bättre affärer.

Vad hade hänt om vi på Upp-handling24 gjorde alla upp-handlingar enligt LOU och leve-rantörerna kunde överklaga våra inköpsbeslut? Handen på hjärtat hade vi nog ansträngt oss lite mer och nått lite längre i våra upphandlingar.

Samtidigt handlar diskussio-nerna om offentlig upphandling mest om lagstiftningens be-gränsning och ofullkomlighet. Det verkar fi nnas många offer för regelverket både hos leve-rantörer och på upphandlings-enheterna. Se i stället till det fantastiska verktyg LOU ger i sitt regelverk och sina proces-

ser! Förmågan att se bortom den pågående förhandlingen och se på de långsiktiga vinsterna är central i förhållningssättet till LOU.

Svenska och europeiska lag-stiftare och politiker visar på en djup insikt om att ett svårtydigt och krångligt regelverk bara är verktyget att nå målet. Genom att vi tvingas förhålla oss till fl e-ra dimensioner av lagstiftning och praxis skapas fokus på in-köpsprocesserna och därmed ett bättre utnyttjande av de ge-mensamma resurserna.

Förvånad inser jag att jag är för lagar och förordningar. Stärkt av insikten kommer jag att uppdatera vår interna in-köpspolicy och skissa på ett för-arbete till lagen om Privat Upp-handling.

Vi har mycket att lära av of-fentlig sektor.

ANDERS HULDT

VD ARENA UPPHANDLING AB,

UTGIVARE AV UPPHANDLING24

”Offentlig sektor gör bättre affärer”

Förvånad över Svenskt Näringsliv

Anders Huldt, vd för Arena Upp-handling AB, önskar att han om-fattades av lagen om of-fentlig upp-handling.

ÄVEN OM SKL inte alltid använder rätt argument i de exempel de tar upp förvånas jag över Svensk Näringslivs motargument samt att de helt bortser ifrån att det faktiskt fi nns stora risker och problem med rangordning av ramavtal. Den nya lagen kom-mer att innebära mycket fl er rangordnade ramavtal framöver. Det ger i sin tur en fördyring och ett ökat risktagande för skatte-betalarna och upphandlande enheter.

Dessutom fi nns en uppenbar risk att stora myndigheters ram-

avtal som rangordnas kommer att påverka både prisbildning och konkurrens negativt inom respektive bransch (över tiden ökade priser och utslagning av små och medelstora företag.) Att inte Svenskt Näringsliv inser det och bejakar en vidare debatt i ärendet känns mycket bekym-mersamt.

Sedan när slutade Svenskt Nä-ringsliv att bry sig om prisbild-ning och konkurrens på den pri-vata marknaden?

Signaturen Lambert i diskus-sion på www.upphandling24.se

Succé för Upph

RÄTTELSE OM GÖTEBORGSUPPHANDLINGUpphandlingssystemet och tekniken för digitala signaturer var inte orsaken till att teknikkonsultupphandlingen i Göteborg avbröts (Upphandling24 nummer 1/2007. Det var referenstagningen och tek-niken för att ta referenser som inte fungerade och var orsakten till att upphandlngen avbröts.Vi beklagar misstaget

TIdningen fanns i fl era tidningsställ runt om på mässan.

Kvalitetsmässan besöktes av knappt 10 500 personer under tre dagar i november.


I slutet av oktober 2007 blev avtalet för tryckeritjänster klart. Så nu kan du beställa de trycksaker du behöver. Avtalet in-nehåller offsettryck, digitaltryckteknik, kopiering, efterar-bete, print-on-demandtjänster samt mycket, mycket mer.

Vill du veta mer om avtalet tryckeritjänster? Läs mer på

www.avropa.nu

Dags att beställa nya trycksaker?

Statligt ramavtal för tryckeritjänster!

Nyhet!

andling24 på Kvalitetsmässan5 450 exmplar av pre-miärnumret av Upp-handling24 delades ut på Kvalitetsmässan.

Maria Wendt, en av våra fyra mässvärdinnor, hade fullt sjå att dela ut Upphandling24 till mässbesökarna.

FOTO: THOR BALKHED (SAMTLIGA MÄSSBILDER)

senaste nytt

8 UPPHANDLING 24 • NUMMER 2 | 2007 www.upphandling24.se

>> EN LÅNG RAD svenska småkommuner inom nätverket Småkom är på väg att bilda ett eget försäkringsbolag. I och med att konkurrensen på försäkringsmarknaden är klen räknar kommunerna med att tjäna pengar på sänkta premiekostnader genom att själva ta kontrollen över försäkringsverksamheten.

I ett så kallat försäkringscaptive kan kommunerna tillsammans, på ett kostnadseffektivt sätt, köpa åter-försäkring åt sina delägare. Erfarenheterna från de captives som större kommuner har bildat är att det skadeförebyggandet arbetet underlättas och att kost-naden för att gå med återbetalar sig snabbt.

Småkommunernas försäkringsbolag startar mot

årets slut. Till de kommuner som har fattat beslut om att vara med i bolaget hör bland andra Askersund, Bräcke, Essunga, Jokkmokk, Ockelbo, Smedjebacken, Skinnskatteberg, Valdemarsvik och Älvsbyn.

Försäkringsbolagen är av naturliga skäl inte glada. Inställningen är att kommunernas försäkringar ska köpas i konkurrens via upphandling.

Det nationella nätverket av småkommuner, Små-kom, har funnits sedan år 1989. Drygt 100 kommuner, från Pajala och Jokkmokk i norr till Perstorp och Ör-kelljunga i söder, samarbetar för att bättre hävda sina intressen i relation till större kommuner samt riksdag, regering och myndigheter. l

Slarvfel bromsar

busstrafi ken i

UmeåUpphandlingen av

lokaltrafi ken i Umeå

stoppas för att göras

om från början. An-

ledningen är att

Länstrafi ken brutit

mot den strikta upp-

handlingssekretes-

sen. I sina svar på de

frågor som anbuds-

givarna ställer runt

anbudsunderlaget,

svar som distribue-

ras till alla intressen-

ter, har upphandlar-

na glömt att aviden-

tifi era en av fråge-

ställarna.

Länstrafi kens mark-

nadschef Tor Eriks-

son erkänner för

Västerbottens Folk-

blad att man har be-

gått ett formellt

misstag. För att inte

löpa risk att behöva

göra om upphand-

lingen i ett senare

skede väljer man

därför att nu avbryta

och starta om.

– Vi har i en av 270

frågor helt enkelt

glömt att ta bort frå-

geställarens för-

namn och företag,

förklarar han.

I den nya upphand-

lingen kommer an-

budstiden att kortas

för att processen in-

te ska dra ut på tiden

onödigt länge. En-

ligt Västerbottens

Folkblad är Arriva,

Busslink, Orusttrafi -

ken, Swebus och

Veolia intresserade

av uppdraget.

Småkommuner sänker kostnaderna med eget försäkringsbolag

>> VERVA HAR FÖRLÄNGT den statliga inköpssamord-ningens största ramavtal. Inköp av persondatorer och bildskärmar kan på nu gällande ramavtal göras fram till halvårsskiftet nästa år. Ramavtalen skulle annars ha löpt ut vid årsskiftet. Bildskärmsavtalet, som går ut först den 31 mars nästa år, förlängs också det. Även det fram till halvårsskiftet 2008.

Anledningen till dessa tilläggsavtal om förlängd gil-tighetstid är att Verva har inlett en ny pc-upphandling. I förstudien från början av oktober rekommenderas en ny upphandling, men eftersom den inte kommer att bli klar till årsskiftet ger förlängningen önskad överlapp-

ning mellan nu gällande ramavtal och de nya avtalen.Med avrop för 2,5 miljarder kronor under 2006 är

pc-avtalen Vervas största it-ramavtal. Därefter kom-mer telefoni och datakommunikation samt servrar, lagring och tjänster som omsätter 1 miljard respektive 932 miljoner kronor.

Vervas målsättning är att teckna högst fem ramav-tal med en löptid på 30 månader inom området statio-när pc. Mot bakgrund av en ökande mobilitet föreslås avtal med maximalt sex leverantörer av bärbara dato-rer. Därutöver vill man ha högst fyra ramavtal inom produktgruppen bildskärmar. l

Bara ett rederi lämnade anbud>> DESTINATION GOTLAND får fortsatt förtroende att dri-va färjetrafi ken till och från Gotland. Rikstrafi ken har i obefi ntlig konkurrens handlat upp tjänsten fram till och med år 2014.

Rikstrafi ken har genom anbudsförfarande skrivit avtal med Destination Gotland om färjetrafi ken på linjerna Visby–Nynäshamn och Visby–Oskarshamn under åren 2009–2014.

– Beskedet om färjetrafi ken till och från Gotland är glädjan-de. Trafi ken är grundläggande för transportförsörjningen och en viktig del i förutsättningarna för Gotlands tillväxt och väl-färd, säger infrastrukturminis-ter Åsa Torstensson.

Destination Gotland har se-dan år 1998 skött färjetrafi ken mellan Visby, Nynäshamn och Oskarshamn på Rikstrafi kens (statens) uppdrag. Tack vare in-

förandet av snabbfärjor har Gotland fl yttats närmare fastlandet.

– Destination Gotland har presenterat ett trafi kupp-lägg som motsvarar våra krav och de har dessutom un-der ett antal år visat att de är kapabla att bedriva den här trafi ken med hög kvalitet, summerar Staffan Wid-

lert, generaldirektör på Rikstra-fi ken.

Fast helt nöjd är inte Staffan Widlert. Eftersom Destination Gotland var det enda bolag som lämnade anbud har han begärt att näringsdepartementet ska försöka ta reda på varför inga andra rederier vill driva färje-trafi k på statens uppdrag.

Destination Gotland är ett dotterbolag till Gotlandsbolaget. Varje år transporteras närmare 1,5 miljoner passagerare och 690 000 längdmeter gods mellan Gotland och fastlandet. l

Verva förlänger populära pc-avtal

A F FÄ R E R

9UPPHANDLING 24 • NUMMER 2 | 2007

senaste nytt


NYHETSREDAKTÖR PER ERIKSSON [email protected]

>> SJU FÖRETAG FÅR hjälpa Sida med information och kommuni-kation under de kommande två åren. Därmed halverar bistånds-myndigheten antalet byråer att samarbeta med.

Intresset för att bistå Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) med informations- och kommu-nikationstjänster var stort. I biståndsmyndighetens upp-handling inkom sammanlagt 47 anbud från olika byråer. Nu har

de sju mest fördelaktiga anbu-den utsetts, vilket är en halve-ring jämfört med de 15 avtal som fanns tidigare.

– Vi är mycket nöjda med kva-liteten på de anbud vi fi ck in, säger Christine von Sydow, tf in-formationschef på Sida.

Gullers Grupp och Storåkers McCann får helhetsansvar för kommunikationen. Övriga byrå-er får delansvar inom olika kom-petensområden som strategisk rådgivning, evenemangs- och

mötesproduktion samt bearbet-ning av text.

Ramavtalen löper på minst två år. Det fi nns dessutom möjlighet till förlängning och som mest kan de gälla i fem år.

Sida står inför betydande för-ändringar och kommunikation är en viktig del i processen. Ex-akt hur stora inköp myndighe-ten kommer att göra på avtalen under åren närmast framöver beror på kommunikationsbehov och anslagsstorlek. l

Sida halverar antalet byråer

Kommuner ropar in trådlös bredbandslicens>> ETT STORT ANTAL KOMMUNER ropade in bredbandslicenser i Post- och telestyrelsens första webbaserade spektrumauktion. Bredbandsbolaget bjöd högst och knep tillstånd i samtliga 290 kommuner.

Dorotea, Habo, Lycksele, Robertsfors, Malmö och Svedala hör till de kommuner som ropat in licenser för trådlöst bred-band i frekvensområdet 3,6–3,8 gigahertz. Post- och telesty-relsen bjöd i sin första spektrumauktion på internet ut sam-manlagt 1 160 tillstånd, fyra i varje kommun.

Sedan auktionen avslutats efter sex dagar och 27 budrundor framstår Bredbandsbolaget som mest aktivt. Företaget har som enda nationella operatör vunnit licenser för trådlöst bredband i samtliga Sveriges 290 kommuner.

Marcus Nylén, vd för Bredbandsbolaget, ser licenserna som en viktig tillgång för utveckling av framtida tekniker och möj-lighet att tillgodose kundernas behov:

– Ambitionen är att använda frekvenserna för mobil data, men vi har ännu inte låst oss vid någon specifi k lösning el-ler tidsplan för genomförande. Vi ser också möjligheter inom Telenor att förbättra redan existerande infrastruktur med hjälp av spektrumet.

Sammanlagt kostade till-stånden Bredbandsbolaget cirka 2,5 miljoner kronor. För de kommuner som ropade in enstaka licenser var notan betydligt lägre. I exempelvis Norsjö kommun kostade till-ståndet blott en tusenlapp.

Licenserna är teknikneutra-la och gäller i 15 år. Mycket talar för att de kan komma att användas för Wimax – om de alls utnyttjas. För Post- och telestyrelsen återstår nu att inleda arbetet med en tilldel-ning av de sammanlagt 758 tillstånd som ingen visade in-tresse för. l

Christine von Sydow, tf informations-chef, valde sju leverantörer ur 47 anbud.

Marcus Nylén, vd för Bredbandsbolaget som ropade hem licenser för trådlöst bredband i samtliga 290 kommuner.

Luleå kommun underlättar datorköpen>> LULEÅ KOMMUN TAR under de kommande två åren Atea till hjälp för att förenkla varuför-sörjningen. Förutom att leverera nya it-produkter kan Atea också komma att ta hand om uttjänt utrustning.

Atea har utsetts till första-handsleverantör av Luleå kom-mun. Ramavtalet avser inköp av klienter, skrivare, tillhörande tjänster samt vissa tillbehör. Avtalet gäller under två år med möjlighet till förlängning i upp till ytterligare två år.

Kommunen kommer att be-ställa ur ett standardiserat urval som gjorts med miljöhänsyn. Av-talet innehåller också en option på att Atea ska hantera kommu-nens uttjänta utrustning på ett miljövänligt sätt. Beställningar, orderhantering och fakturering kommer att ske elektroniskt, fullt ut integrerat i kommunens egna system.

– Vi tar nu ett steg framåt med att förenkla vår varuförsörjning. Det stora värdet för oss är att vi nu köper it-produkter med en enklare och billigare hantering, säger Per Olsson, it-chef i Luleå kommun.

De produkter som handlas in kommer att användas av admi-nistrativ personal samt av elever,

lärare och övriga anställda i alla kommunens skolor. Upphand-lingen omfattar även medarbe-tare i kommunala bolag som till exempel Lulekraft och Luleå Energi.

Avtalsvärdet beräknas till 10 miljoner kronor. Atea är första-handsval, men vid större inköp kommer kommunen att tillfråga båda leverantörerna och välja den som bäst kan tillgodose ak-tuella behov.

Ateas webbshop har skapats av Netset. l

senaste nytt


>> STATLIG inköpssamordnings ram-avtal för it-konsulttjänster 2004 har, efter förlängning, upphört att gälla. För myndigheter och kommuner i Stockholms län väntas nya avtal kunna tecknas i början av året.

Det gamla ramavtalet inom om-rådet för it-konsulttjänster gjorde det möjligt för 51 statliga myndig-heter att avropa generella konsult-tjänster inom it-området.

Totalt fanns det hela 40 leveran-törer med ramavtal. Konsulttjäns-

terna som kunde avropas spände över ett brett fält, från systemut-veckling via förvaltning till strate-gi- och verksamhetsutveckling.

I den nya upphandlingen av it-konsulttjänster för statliga myndig-heter och kommuner i Stockholms län, som Verva inledde under som-maren, pågår utvärderingsarbete. Förhoppningen är att tilldelnings-beslut ska fattas i slutet på året. Nå-gon ytterligare regional upphand-ling kommer inte att genomföras.

Fram till dess att nya ramavtal tecknats är området avtalslöst. Av-ropsberättigade myndigheter som har gällande leveransavtal, ingång-na under ramavtalets giltighetstid, påverkas dock inte. Enligt Vervas riktlinjer bör sådana leveransavtal inte löpa mer än sex månader efter ramavtalets sluttidpunkt – om inte pågående uppdrag kräver det.

Ramavtalen inom dessa tre om-råden förvaltas alla av Försvars-makten Logistik. l

Avtalslös tid för it-konsulter

Jordbruksverket

mest innovativt på

webben 2007Jordbruksverket

har årets mest inno-

vativa offentliga e-

tjänst. Verket prisa-

des med Guldlän-

ken 2007 för att

man via nätet hjäl-

per lantbrukare

med ansökningar

om jordbruksstöd.

Användarna bjuds

på karthantering

och kopplingar till

olika databaser ger

färdiga uppgifter

som underlättar an-

sökningen.

Sida kritiseras för

konsult upphandling Sida anklagas för

att prioritera statli-

ga institutioner vid

upphandling av

konsulttjänster. Pri-

vata och utländska

företag har betyd-

ligt svårare att göra

affärer. Enligt en

kartläggning av tid-

ningen Omvärlden

fi nns det i många av

Sidas upphandling-

ar bara en anbuds-

givare.

Mats Odell talar på

ESV-dagenUppfyller myndig-

heterna allmänhe-

tens förväntningar?

Den frågan besva-

ras på ESV-dagen

den 9 oktober. För-

valtningsminister

och Mats Odell ge-

neraldirektören för

Försvarsmakten,

Marie Hafström, är

två av talarna.

>> FRÅGAN OM ETISKA krav vid upp-handling har börjat få fotfäste hos såväl landsting som kommuner. Det anser initiativtagarna till Mina Skattepengar som därför avslutar sin kampanj.

Efter ett drygt år summerar Rätt-visemärkt, Rena Kläder, Fair Trade Center och SKTF kampanjen Mina Skattepengar. Syftet med opinions-arbetet har varit att påverka stat, kommuner och landsting att ställa etiska krav vid upphandling av varor.

– Vi ser att kommuner och lands-ting över hela Sverige nu är enga-gerade för att ställa etiska krav i sin upphandling. Därför känns det rimligt att avsluta kampanjen, som

främst hade ett opinionsbildande syfte, säger Emma Enebog, gene-ralsekreterare för Rättvisemärkt.

Malin Eriksson på Nätverket Rena Kläder gläds över att frågan om etiska krav i offentlig upphand-ling fått fotfäste inom både lands-ting och kommuner. Sveriges tre största landsting/regioner håller exempelvis på att formulera etiska krav som ska ställas vid varuupp-handling från och med 2008.

Förhoppningen är att fl er ska följa efter:

– Våra skattepengar ska använ-das till att främja mänskliga rät-tigheter istället för att kränka dem, tycker Malin Eriksson. l

Carl Lamm störst

på kopiatorer och

skrivareDet kopieras friskt in-

om statliga myndighe-

ter samt de landsting

och kommuner som

drar nytta av den stat-

liga inköpssamord-

ningens ramavtal. Un-

der ett normalt kvartal

avropas skrivare och

kopiatorer för närma-

re en kvarts miljard.

Under årets andra

kvartal har Carl Lamm

lyckats särskilt bra

med sin försäljning.

Carl Lamm levererade

under april, maj och

juni för 73,3 miljoner

kronor. Tvåan Toshiba

nådde 47,8 miljoner

kronor medan bäst-

säljarlistans trea HP

hamnade på 34,7 mil-

joner kronor.

Ramavtalen omfattar

ett brett sortiment av

skrivare, kopiatorer,

multifunktionella va-

rianter av dessa, faxar

samt enklare skann-

rar. I statistiken ingår

allt från enkla bläck-

stråleskrivare upp till

stora multifunktionel-

la skrivare/kopiator

med hastigheter på

över 100 sidor i minu-

ten. Även tillbehör,

förbrukningsmaterial

samt relevanta tjäns-

ter omfattas av upp-

handlingen.

Skrivarupphandling-

en har gjorts av Verva

i samarbete med VHS

Upphandling. Verva

står som avtalsansva-

rig myndighet.

Lyckad kampanj för etisk upphandling

>> GÖTEBORG HAR VALT ramavtalsle-verantörer av it-utrustning. Benz-ler får leverera datorer, servrar och tillbehör till ett uppskattat värde av 200 miljoner kronor till Göteborgs stad. Utöver stadsdelar, förvalt-ningar och bolag inom Göteborgs stad ingår även ett fl ertal andra västsvenska kommuner i avtalet.

Med en förväntad omslutning på cirka 260 miljoner kronor är detta en av landets största it-upphand-lingar, om man räknar bort Vervas ramavtal.

Benzler har utsetts till enda A-leverantör, vilket innebär att fö-retaget ska få beställningarna i de fall köparen väljer att inte göra nya prisförfrågningar.

– Benzler var det företag som to-talt var bäst utifrån våra kriterier, säger Göteborgs stads upphand-lingsledare Jan Andersson.

De kriterier som ställts upp var, förutom pris och sortimentsbredd, även kvalitet, miljöhänsyn och till-gänglighet. Förmåga att få fram ex-pressleveranser och enkelhet vid beställning ingick också i bedöm-ningen.

Det nya ramavtalet ersätter det från 2005 där it-utrustningsinkö-pen var indelade i sex kategorier. Då var Benzler det enda företaget som fi ck leverera inom alla sex kategorier. Nu har kategorierna slagits ihop för att förenkla beställ-ningsförfarandet. l

Storslam för Benzler i Göteborg

FO

TO

: BJÖ

RN

LA

RS

SO

N A

SK

Kommuner och landsting över hela Sverige är nu engagerade för att ställa etiska krav i sin upphandling, säger Emma Enebog, ge-neralsekreterare för Rättvisemärkt.

A F FÄ R E R


senaste nytt



Kommentus fyller på i tidningsstället>> KOMMENTUS BJUDER in till en ny samordnad upphandling av tidningar och tidskrifter, både svenska och utländska titlar. Upphandlingen kommer att an-nonseras i februari månad nästa år. Fullmakt måste därför vara Kommentus tillhanda senast den 7 januari.

Även elektroniskt utgivna tid-ningar ingår i upphandlingen. De elektroniska upplagorna är i och för sig i minoritet, men Kommentus noterar ett ökande intresse för tid-ningar med denna typ av publicering. Möj-ligheten att få färska dagstidningar är viktigt för många beställare, särskilt för större bib-liotek.

Kommentus har ti-digare upphandlat tid-

ningar och tidskrifter. Dagens avtal gäller fram till och med den 30 september 2008. Beställ-ningarna från löpande ramavtal med Bibliotekstjänst och Ebsco Information Services omfattar allt från lösnummer till prenu-merationer.

Avtalsstart för det nya avtalet är planerad till den 1 oktober 2008. Löptiden är fram till och med den 30 september 2011. Avtalen kan förlängas med ett år. l

Repris för populär leasingupphandling>> KOMMENTUS genomförde tidi-gare i år en upphandling av lea-sing av lös egendom. Totalt drar 18 kommuner och två landsting nytta av denna möjlighet att spa-ra pengar. Det gör även det tek-niska kommunalförbund som skapats av de fyra Bergslags-kommunerna Hällefors, Lindes-berg, Ljusnarsberg och Nora.

Mot bakgrund av det stora in-tresset bjuder Kommentus nu in till upphandlingen Leasingfi -nansiering av lös egendom 2008. Denna inbjudan riktar sig till upphandlande enheter som har för avsikt att anskaffa och fi nan-siera lös egendom från den 30 juni 2008 och tre år framöver.

– Finansmarknaden är i många avseenden volymdriven, det vill säga ju större volymer desto bättre villkor kan förhand-

las fram, säger u p p h a n d l a r e Johan Aksberg som berättar att sista anmäl-ningsdag är den 23 november.

Som lös egen-dom räknas till exempel skriva-re, kopiatorer, datorer, program-varor, servrar och medicintek-nisk utrustning. Tjänster såsom service och underhåll ingår inte i upphandlingen som alltså en-bart avser själva fi nansieringen.I upphandlingen ingår så kall-lad fi nansiell lease-retur som ett alternativ. Detta passar leaseta-gare som fysiskt vill bli av med egendomen efter leasingperio-dens slut. l

Johan Aksberg an-svarar för Kommentus leasingupphandling.

DAV Partner är ramavtalsleverantör till staten, (VHS) Verket för högskoleservice, gällande AV-produkter samt Videokonferens/AV-utrustning med tillhörande installation. Vi blev rankade som nummer ett i båda upphandlingarna av VHS.

Vi har ett heltäckande sortiment av all typ av rörlig media, ljud- och bildlösningar, sladdar, minneskort samt digitala och analoga kameror. Vi tar hand om allt från distribution till installation och se rvice.

Kontakta oss om du vill ha en samarbetspartner som kan erbjuda professionella helhetslösningar inom ljud, rörligt media och stillbild.

Utsedd till Sveriges bästa AV-leverantör

Ingår i Scandinavian Photo Group AB Telefon 08-650 98 30, 031-775 97 00 www.davpartner.se VIDEOKONFERENS • DATA/VIDEOPROJEKTOR • STYRSYSTEM • PLASMA-SKÄRMAR • LCD-SKÄRMAR • DIGITAL FOTO/VIDEO • RADIO/TV

Avtals nr: VHS 4-0092-49129A, AV-produkterAvtals nr: VHS 4-0092-49129B, Videokonferens/AV-utrustning

senaste nytt


>> FÖR TRE MÅNADER sedan vann Carl Lamm den upphandling som Lunds universitet gjorde av utskrifts- och kopieringsut-rustning. Nu tecknar bolaget, som en av tre leverantörer, ram-avtal inom samma produkt- och tjänsteområde med ytterligare 25 lärosäten landet över.

Förutom med Carl Lamm har avtal tecknats med Koneo och NRG Scandinavia. Kontrakts-perioden löper över tre år med möjlighet till ett års förlängning. Omfattningen beräknas till minst 45 miljoner kronor.

I upphandlingen efterfråga-des en kontantlös debiterings-modell för hantering av utskrif-ter och kopiering för studenter och anställda. Ramavtalet inne-

bär att Carl Lamm blir en av tre leverantörer av hård- och mjuk-vara för skrivare och multifunk-tionsmaskiner samt service.

– Slutanvändaren slipper all kontanthantering och varken lärosätet eller leverantören be-höver agera bank, säger Ragnar Ahlberg, it-upphandlare vid Uppsala universitet och ansva-rig i upphandlingsgruppen./

När lärosätena installerar lös-ningen kommer totalkostnader-na för utskrifterna att minska. Systemet kontrollerar automa-tiskt att endast de utskrivna si-dorna debiteras för användaren, vilket undviker kontanthante-ring och kostsam administra-tion.

– Jag bedömer att vår poten-tial att fortsätta växa organiskt har ökat med detta avtal, säger Hans Johansson, vd på Carl Lamm.

Törstsläckare bort när ramav-tal torkar in

Antalet ramavtalsområden inom statlig inköpssamordning håller på att minskas. Bryggeri-produkter samt disk- och rengö-ringsmedel hör till de avtal som kommer att avvecklas den 31 ja-nuari nästa år

Anledningen till att antalet ramavtalsområden minskas är att förbättra översikten och kon-centrera resurserna till produk-ter och tjänster som har en stor inköpsvolym.

Efter detta datum får landets

myndigheter handla upp disk- och rengöringsmedel för sina storkök i egen regi. Fast fram till dess går det bra att avropa från Ecolab.

Samma datum, den 31 januari 2008, upphör även avtalet med Spendrups för leverans av bryg-gerivaror. Inte heller här blir det någon fortsättning.

Ett annat ramavtalsområde på utgående är maskinell köks-utrustning. Avtalen med Berkel, Coffee Queen, Diskomat, Elec-trolux, Fribergs verkstäder, Gra-nuldisk och Metos går ut den 15 januari nästa år. Just nu diskute-ras en förlängning till och med den 31 maj 2009 och därefter av-veckling. l

Hans Johansson, vd på Carl Lamm tror på tillväxt tack vare det nya avtalet.

VHS Upphandling har förlängt fl era ramavtal inom videokonferens-

området. Utöver AV- och konferensutrustning kan myndigheterna kö-

pa installationstjänster på ramavtal under hela nästa år.

Avrop av installationstjänster kan ske från AV-huset, DAV Partner, Im-

pact Europe, STV Video Data, Videokonferensbolaget samt Zander &

Bringholm. Ramavtalsområdet omfattar inte projekteringstjänster.

Vid köp av AV-produkter utan tillhörande installation används avtalet

AV-produkter. Även det löper ut den 31 december 2008. Antagna le-

verantörer är Audiocom Pendax, AV Syd, Bäckaskog Media, DAV Part-

ner samt Zander & Bringholm. På detta avtalsområde ska en avrops-

förfrågan ställas till samtliga fem leverantörer.

Ramavtalet videokonferens – och distansmötestjänster har också för-

längts att gälla under hela 2008. I avtalsområdet ingår videokonfe-

rens-, grupp-, fl erpartskonferens-, webbkonferens- och telefonmöten

samt tjänster för streaming. Möjliga tjänsteleverantörer är Compodi-

um, Ementor, STV Video Data och Videra.

Kontantlös skrivar-affär för 45 miljoner kronor

VHS förlänger ramavtal för videokonferens

A F FÄ R E R


senaste nytt



>> I UPPSALA HAR DET blåst upp till strid om den momskom-pensation som ges till privata företag som driver exempelvis skolor och äldreomsorg. Enligt en undersökning som gjorts av revisionsbyrån Komrev, inom Öhrlings Pricewaterhouse Coo-pers, överkompenseras privata utförare av kommunala tjänster i Uppsala med i storleksord-

ningen 40 miljoner kronor. Skattefi nansierade tjänster

som till exempel social omsorg och utbildning är inte momsbe-lagda. Ett privat företag kan där-för inte föra momsen på inköpta varor och tjänster vidare på sin faktura till kommunen.

För att privata och kommu-nala utförare ska kunna kon-kurrera på lika villkor får de

privata entreprenörerna därför kompensation för sina moms-merkostnader. Kommunen be-talar ut pengarna, som dock kommer från statskassan.

I Uppsala har kommunen inom fl era områden höjt ersätt-ningsschablonen från 3 procent till 6 procent av det belopp som betalas till entreprenören. Detta trots att den faktiska moms-

kostnaden under fjolåret låg på i genomsnitt 2,2 procent enligt revisorsrapporten.

Kommunens produktions-nämnd för vård och bildning vill nu att regelverket ska ses över. Från de privata företagens sida poängteras att nivån ska ses i ett längre perspektiv än ett år efter-som företagen investerar olika mycket år för år. l

>> SOLLEFTEÅ KOMMUNS nya bil-avtal, som börjar gälla den 1 no-vember, markerar en övergång till mer miljövänliga drivmedel. Kommunens leasingbilar byts successivt ut till miljöbilar, allt enligt en antagen motion i kom-munfullmäktige.

– De bilar vi nu har kommer successivt att bytas ut alltefter-som avtalen för varje bil löper ut, berättar Hans Mähler, ansva-rig för kommunens leasingbilar.

Inom Sollefteå tätort har valet fallit på fl exifuelbilar som kan köras på både bensin och eta-nol. Fordonen, cirka 30 stycken, kommer framför allt att använ-das inom hemtjänsten.

I dagsläget är det bara i tätor-ten som det går att tanka etanol. Utanför tätorten kommer det i första hand att köpas in diesel-drivna bilar.

– Miljöarbetet får ses som ett

långsiktigt åtagande och att bör-ja köra på etanol och miljödie-sel är ett första steg, säger Hans Mähler.

Sollefteå kommun har genom-fört denna fordonsupphandling tillsammans med landstinget samt kommunerna Härnösand, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik. Totalt rör det sig om närmare 800 bilar, varav Sollefteå svarar för cirka 150 stycken. l

Privata utförare överkompenseras med 40 miljoner av Uppsala

Sollefteå byter till miljöbilar

>> FAZER AMICA TAR från och med den 1 fe-bruari 2008 över all måltids- och städverk-samhet i Upplands Väsby. Upphandlingen omfattar bland annat skolor, förskolor, äld-reboenden och kontor. Kontraktet, som är värt 122 miljoner kronor, löper på tre år.

– Denna upphandling är ett steg i att ren-odla kommunens verksamhet och samtidigt stimulera till kostnadseffektivitet, säger

kommunstyrelsens ordförande Jan Holm-berg som gläds över att nu kunna koncen-trera sig på kommunens kärnverksamhet.

Fazer Amica kommer i tät dialog med Upplands Väsby kommun att utveckla er-bjudandet och öka kvaliteten på tjänster-na. Samtliga 109 anställda i den nuvarande organisationen erbjuds fortsatt arbete hos entreprenören.

– Det fi nns inga planer på att fl ytta nå-gon del av måltidsproduktionen. Vår am-bition är att laga maten så nära gästen som möjligt, poängterar Ben Manell, vd på Fa-zer Amica.

Bakom avtalet döljs ett samarbete mel-lan Fazer Amica och fastighetsservicebo-laget Lassila & Tikanoja. Det senare svarar för städservicen. l

Finska köket intar Upplands Väsby

Ska svenska mynt präglas i Finland?>> RIKSBANKENS upphandling av myntprägling bryter en mer än tusenårig tradition. Myntver-ket i Eskilstuna förlorade upp-handlingen och svenska mynt kommer framöver att tillverkas i Finland.

Självklart har vi en miljöpolicy. Det skriver Myntverket i Eskil-stuna på sin webbplats. Bakgrun-den till pressmeddelandet är att företaget förlorat Riksbankens upphandling av myntprägling för de kommande tre åren.

Anledningen till att Mynt-verket föll i upphandlingen var att man inte uppfyllde skallkra-vet på en miljöpolicy. Fast med tanke på att företaget har en så-dan policy, som bygger på bland annat ISO 14001:2004, har man antagligen misslyckats att be-rätta det.

Om upphandlingen inte över-klagas kommer svenska mynt

framöver att präglas i närheten av Helsingfors av fi nska Rahapa-ja Oy. Utöver de tre år som av-talet löper på kan det förlängas med ytterligare tre år. Därmed avslutas en mer än tusenårig tradition. Myntverket har under 1 012 år haft ansvar för mynttill-verkningen i landet.

Myntverket poängterar att man alltid varit mån om att följa lagar, regelverk och avtal. Målsättningen är att inte bara uppfattas som ett vederhäftigt och seriöst företag, utan även att leva enligt den devisen.

Under fjolåret tillverkade de 16 anställda på Myntverket i Es-kilstuna runt 200 miljoner mynt. Utöver de svenska mynten är fa-briken certifi erad av Europeiska centralbanken för tillverkning av euro och cent. Exempelvis Sloveniens euromynt kommer från Eskilstuna. l

Upphandling24 inbjuder till

Årets viktigaste konferens om ramavtal

Förutsättningarna för ramavtal förändras i grunden med den nya lagstiftningen som träder i kraft den första januari 2008. Därför arrangerar Upphandling24 en givande heldagskonferens om de nya villkor som gäller, med synpunkter från såväl stora myndigheter, kommuner som leverantörer och juridisk expertis.

Foto

: Th

or B

alh

ed

Specialpris för prenumeranter

på Upphandling24

På programmet:Inledningsanförande

En stor statlig myndighets syn på ramavtal

Kaffe med mingel

En kommuns betraktelse av arbetet med ramavtal som upphandlingsmodell

Ramavtal från två leverantörers perspektiv

Lunch

Hur ska de nya reglerna tolkas? Vad säger direktiven?Erfaren jurist från SKL eller motsvarande

Internationella erfarenheter av nya ramavtalsregler Stor ramavtalsupphandlande myndighet från Finland

Kaffe med mingelPresentation av ny marknadsundersökning om ramavtal

Paneldebatt om ramavtal Avslutning , cirka 16:30

Pris: 3 500 kronor plus moms. Prenumeranter på Upphandling24 får 600 kronor i rabatt och betalar 2 900 kronor plus moms för konferensen.

Datum: Torsdagen den 12 mars 2008Plats: Polstjärnan, Sveavägen 77 i centrala Stockholm

Intresseanmälan och mer information: konferens.upphandling24.se

senaste nytt

16 UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2007

>> EN LÅNG TIDS avtalslöshet inom det statliga ramavtalsområdet an-nonsförmedlingstjänster kan gå mot sitt slut. Ny upphandling är annonserad och sista anbudsdag är den 28 december. Allt sedan avtalen med Carat och Promedia upphörde den 30 september i fjol har statliga myndigheter saknat ramavtal för an-nonsförmedlingstjänster. Den upp-handling som genomfördes för mer än ett år sedan, och som vanns av Promedia, kunde på grund av över-klaganden inte avslutas.

Bizkit, som samarbetar med Meko, uteslöts då kravet på att ha varit verksam som annonsförmedla-re under minst tre år inte bedömdes vara uppfyllt. Bizkit höll inte med och överklagade.

Den segslitna tvisten avgjordes i kammarrätten till Bizkits fördel. Ef-tersom detta företag låg lägst i pris – orimligt lågt enligt konkurrenter-na – skulle avtalet ha varit deras om inte Carat och Promedia lämnat in var sitt överklagande.

Rikspolisstyrelsens inköpare har

nu kavlat upp skjortärmarna och börjat om från början. Målsättning-en är att ett nytt avtal ska fi nnas från och med den 1 februari nästa år. Sista dag för att inkomma med anbud är den 28 december.

Upphandlingen är värd minst 200 miljoner kronor per år. Den omfat-tar ett brett område av tjänster som spänner från bokning av annons-utrymme till strategisk rådgivning i medievalsfrågor. Även införings-kontroll och granskning av korrek-tur ingår. l

Avbruten upphandling utannonseras igen

Rikspolisstyrelsen

rycker ut för

litteraturenRikspolisstyrelsen lo-

var att till våren sluta

nya litteraturavtal.

Personalbrist har fått

VHS Upphandling att

backa från posten

som ramavtalsansva-

rig myndighet inom

den statliga inköps-

samordningen.

Statlig inköpssam-

ordnings ramavtal

för litteratur löper ut

den 2 november. Där-

efter blir det avtals-

löst inom området.

Rikspolisstyrelsen,

som vill ta över upp-

handlingen, hoppas

att nya avtal ska kun-

na slutas till våren.

Rikspolisstyrelsen tar

över sedan VHS Upp-

handling avsagt sig

ansvaret för detta

ramavtalsområde på

grund av personal-

brist. Enligt Petter

Grape, chef för Riks-

polisstyrelsens upp-

handlingsenhet, har

beslutet fattats mot

bakgrund av att poli-

sen är en stor köpare

av litteratur.

Litteraturavtalen har

hittills omsatt 25–30

miljoner kronor per år.

Det är Adlibris, Bokus

och Blackwell som

svarat för leveranser-

na under den gångna

avtalsperioden. Bokus

(Akademibokhan-

deln) har varit den en-

skilt största leverantö-

ren med Adibris som

tvåa.

Avtalet har använts av

551 myndigheter, stif-

telser och universitet.

Tryckt och klart för offentlig sektor>> SEDAN OKTOBER gäller nytt ram-avtal för tryckeritjänster. Statliga myndigheter kan välja mellan tio tryckerier för sina tryck- och kopie-ringsjobb.

VHS Upphandling har genomfört upphandlingen av tryckeritjäns-ter. Här ingår digitaltryck, grafi skt tryck, kopieringstjänster, utskrifts-tjänster, efterbehandling samt la-gerhållning och distribution.

I och med att tilldelningsbeslu-tet inte överklagades gäller det nya avtalet från och med den 22 oktober. Det nya ramavtalsområ-det Tryckeritjänster kommer att ersätta nuvarande avtal i katego-

rierna Tryckeritjänster respektive Kopieringstjänster som gick ut den 19 oktober.

Avtal har tecknats med tio leve-rantörer: Danagårds grafi ska, Alfa Print, Edita, Elanders, Intercopy, Lenanders grafi ska, NRS Tryckeri-et, Nässjötryckeriet, Taberg Media Group och Åtta 45 Tryckeri.

Avrop sker genom en andra kon-kurrensutsättning, vilket innebär att avropsförfrågan ska göras till samtliga leverantörer på avtalet. Av-rop kan ske som enstaka avrop eller som ett samlat avrop med avsikten att avropa specifi cerade volymer för ett eller fl era år inom ramavtals-

tiden. I det senare fallet tecknas ett leveransavtal. Avropen utvärderas på pris. l

A F FÄ R E R


Universitet direktupphandlade för 600 000 kronor>> I SIN IVER GLÖMDE inköparna vid Karlstads universitet bort sina egna regler när man slöt ett kommunika-tionsavtal för 600 000 kronor. Nu bryts det ingångna avtalet i halvtid.

Karlstads universitet ser god kommunikation som en viktig fram-

gångsfaktor i arbetet med att stärka varumärket och öka attraktionskraf-ten bland blivande studenter. För att förbättra de kommunikativa färdig-heterna tecknades i början av hös-ten ett avtal, värt 600 000 kronor, med Ord & Bild Brand Relations.

Problemet är bara att universi-tets inköpspolicy inte tillåter di-rektupphandling för så pass stora belopp. Vid upphandlingar för över 240 000 kronor krävs konkurrens-utsättning. Att göra som Karlstads universitet, avbryta en upphandling för att handplocka en leverantör, är alltså inte tillåtet.

Universitetets kommunikations-

strateg Christina Knowles beklagar den felaktiga hanteringen:

– Vi var alltför angelägna att komma igång med projektet och hade för bråttom, erkänner hon och berättar att man nu kommit överens med leverantören om att avbryta avtalet, som skulle gälla fram till sommaren 2008, efter höstterminens slut.

Inför våren ska en ny upphandling ske. Att döma av intresset för den avbrutna upphandlingen vill många byråer hjälpa universitetet, som bil-dades år 1999 och idag har 10 000 studenter, att förbättra intern och extern kommunikation. l


senaste nytt



>> MALMÖ STAD HAR tecknat av-tal om ett nytt it-system för att säkra processerna kring vård-kvalitet och patientsäkerhet.

Avtalet gäller till år 2011 med option på ytterligare tre år och innebär att programmet Flexite från företaget Flexeurope kom-mer att användas av över 6 000 medarbetare i samtliga stads-delsförvaltningar i Malmö stad.

Driftstarten är planerad till januari 2008.

– Syftet med systemet är att ge ett tydligt stöd för ett pro-cessorienterat arbetssätt i hela verksamheten och för alla stads-delar. Systemet ska stödja Mal-mö stads arbete att kontinuer-ligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet och kunna genomföra kvalitets-

uppföljning, säger Gisela Green från Malmö stad.

I samband med att det nya ramavtalet börjar gälla inför Malmö stad ett processoriente-rat synsätt där verksamheten, inte leverantören, bestämmer hur it-stödet ska utformas. Det nya system ska säkerställa att det stöd som levereras överens-stämmer med verksamhetens krav och behov. Möjligheten att både övervaka och förändra processen i takt med att verk-samhetens krav förändras gör det möjligt att på ett enkelt sätt genomföra förbättringar.

Flexite har över 130 000 li-censierade användare och bland kunderna noteras Stockholms läns landsting, Umeå kommun och Akzo Nobel. l

Carnegieskandalen ändrar statens köpmodell>> MED CARNEGIESKANDALEN i färskt minne passar nu regeringen på att ändra modellen för köp av fi nan-siella tjänster. Modellen med ram-avtal åker ut och istället upprättas en offentlig lista som rådgivare kan anmäla sig till.

Regeringen har fattat beslut om att ändra förfaringssättet vid köp av fi nansiella tjänster. Den nya mo-dellen gäller när regeringskansliet behöver anlita fi nansiella rådgivare vid utfärdande, försäljning, förvärv och överlåtelse av värdepapper och andra fi nansiella instrument i stat-ligt ägda företag.

Det nya förfaringssättet ersätter regeringskansliets tidigare modell med ramavtal. De senaste ramav-talen gällde för perioden 1 oktober 2004 till 1 oktober 2007 och omfat-tade nio fi nansiella rådgivare.

Enligt den nya modellen kommer

regeringskansliet upprätta en of-fentlig lista till vilken alla fi nansiella rådgivare som vill erbjuda tjänster kan anmäla sitt intresse. Instruktio-ner om hur anmälan görs kan fås via adressen www.regeringen.se/for-saljning och länken Upphandling av fi nansiella rådgivare.

– Detta är ett naturligt steg för att få på plats en transparent process med ökad konkurrens vid upphand-ling av rådgivare när vi minskar statens företagsägande, säger kom-mun- och fi nansmarknadsminister Mats Odell.

Staten är i dagsläget en av Sveri-ges största företagsägare med ett to-talt bestånd på hela eller delar av 55 företag som den 1 juni 2007 värdera-des till 770 miljarder kronor. l

FO

TO: X

XX

XX

XX

XX

X X

XX

XX

XX

XX

X

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Nytt avtal säkrar Malmös kvalitet

Advokatfirman Jens Pedersen AB • Tel 08-440 42 70 • www.pedersen.se

Experter på upphandlingVi på Advokatfirman Jens Pedersen AB har gedigen er-farenhet av offentlig upphandling. Redan när LOU kom var vi specialiserade på upphandlingar. Våra experter biträder både upphandlande enheter och anbudsgivare med bl.a. val av upphandlingsform, granskning och ut-formning av förfrågningsunderlag, kvalitetsgranskning av anbud, avtalsskrivning, rådgivning vid anbudsvärdering, granskning av upphandlingsdokumentation, rådgivning vid sekretessfrågor samt vid överprövningar och skadestånds-frågor.

Du är också välkommen till oss!

senaste nytt


>> SJ ANKLAGAS FÖR att förhala bytet av entreprenör för tågtra-fi ken i Öresundsregionen. Upp-handlingens förlorare anser att det är viktigt att den gränsöver-skridande upphandlingen prö-vas noga.

Upphandlingen av Öresunds-tågstrafi ken vanns av DSB som lierat sig med First Group. Det gillades inte av SJ som idag skö-ter trafi ken. Enligt SJ har DSB First kunnat lägga ett orimligt lågt bud tack vare de statsbidrag som det danska bolaget får.

SJ överklagade den gräns-överskridande upphandlingen på båda sidor Öresund. Danska Klagenaevnet har redan avvisat SJ:s överklagande på samtliga nio punkter. I det svenska rätts-maskineriet befi nner sig ärendet

i Kammarrätten där det blir för-handling den 27 november.

Nu vill SJ dessutom att Kon-kurrensverket ska yttra sig i ärendet eftersom man anser att det handlar om principiellt vik-tiga frågor. Kritiken går ut på att man vid upphandlingen har använt sig av två olika natio-nella utvärderingsmetoder och att Skånetrafi ken har överlåtit beslutanderätten till utländska myndigheter.

Upphandlingen av Öresunds-tågtrafi ken har gjorts av Skåne-trafi ken i samarbete med danska Trafi kstyrelsen. Härifrån kom-mer nu anklagelser mot SJ för att förhala hela affären.

För att den nya entreprenören ska kunna ta över trafi ken den 1 januari 2009 som planerat krävs

tillräckligt med tid för förbe-redelser. Blir tiden för kort kan

Skånetrafi ken tvingas att för-länga avtalet med SJ. l

J U R I D I K

Svensk-dansk tågtrafi k utan tidtabell

VÄGLEDNING FÖR HÅLLBAR UPPHANDLING

GRÖN UPPHANDLING - om konsten att bedriva hållbar utveckling genom upphandling

Den offentliga upphandlingen i Sverige omfattar närmare 500 miljarder kronor per år. Om det ställs relevanta miljökrav vid dessa upphandlingar kan en stor del av varors och tjänsters negativa miljöpåverkan undvikas.

Du som är upphandlare kan använda Miljöstyrningsrådets Upphandlingskriterier när du vill köpa miljöanpassade varor och tjänster. Du kan också få svar på frågor om miljöanpassad upphandling via vår Helpdesk.

Kriterier och information hittar du på www.msr.se

Kom på konferensen Grön Upphandling den 13 mars 2008, ett forum för möten mellan upphandlare, leverantörer och beslutsfattare.

Under dagen delas två nyinstiftade priser ut - Utmärkt Upphandlare och Utmärkt Leverantör till offentlig sektor.

Anmäl dig till konferensen eller läs mer om de två priserna, på www.gronupphandling.se


senaste nytt



>> STOKAB HAR ANSLUTIT de första fastigheterna som ägs av de kom-munala bostadsbolagen i Stockholm till sitt fi bernät. Konkurrenskom-missionen anser att upphandlingen är olaglig eftersom den inte har skett i konkurrens.

För ett år sedan tecknade Stock-holms stads tre bostadsbolag Fa-miljebostäder, Stockholmshem och Svenska Bostäder avtal med det li-kaså kommunala bolaget Stokab om att dra fi bernät till fastigheterna. I november invigde infrastrukturmi-nister Åsa Torstensson de första an-slutningarna av nätet i Hässelby.

Fast det saknas inte invändning-

ar mot upphandlingen. Konkurrenskommis-sionen, en oberoende expertgrupp vid tan-kesmedjan Den Nya Välfärden, anser att avtalen tillkommit i strid mot lagen.

Gruppen beräknar kontraktens värde till, lågt räknat, cirka 70 mil-joner kronor. Vid så pass stora affärer kräver lagen upphandling i konkurrens.

Istället för att upprätta ett skrift-ligt anbudsunderlag och därefter annonsera upphandlingen, teck-

nade bostadsbolagen avtal direkt med Stokab. An-

dra företag fi ck där-med inte möjlighet att lämna anbud.

– Någon upphand-ling i konkurrens

har inte genomförts, vilket är både anmärk-

ningsvärt och samtidigt beklagligt eftersom det

snedvrider konkurrensen, sä-ger Pär Cronhult, chefsjurist vid Den Nya Välfärden och föredragan-de i Konkurrenskommissionen.

Hela utbyggnaden beräknas vara genomförd år 2010. l

Olagligt fi bernät hos Stockholms bostadsbolag

>>SWEBUS FÖRLORADE busstrafi kkon-traktet på Gotland till lokalkonkur-renten Gotlandsbuss. Nu överkla-gas upphandlingen som är värd 280 miljoner kronor under sju år.

Nystartade Gotlandsbuss, som bildats av sammanlagt 13 lokala operatörer, bryter därmed Swebus mångåriga dominans på ön. Swe-bus har drivit linjetrafi ken sedan 1990-talets början.

Nu vill Swebus få upphandlingen rättsligt prövad. Länsrätten medde-lar att man stoppar upphandlingen i väntan på att ärendet ska avgöras. Om domstolsbehandlingen drar ut på tiden fi nns risk för att förbere-

delsearbetet, till exempel inköp av 24 bussar med alkolås och luftkon-ditionering, inte hinner bli klart innan trafi kstarten i augusti 2008.

Swebus anser att budet från Got-landsbuss ska förkastas. Om detta sker får Swebus kontraktet efter-som bolaget hade det näst mest för-månliga budet, knappt två miljoner kronor dyrare per år än vinnaren.

I sin ansökan skriver Swebus att konkurrenten inte uppfyller grund-läggande krav. Bolaget har inte re-dovisat vare sig kunnande eller till-stånd för att bedriva trafi ken.

Swebus hade större framgång i Kalmar Läns trafi kupphandling.

Bolaget fi ck förnyat förtroende och får fortsätta köra tätortstrafi ken i Kalmar och regiontrafi ken i södra Kalmar län. Veolia tappar sin trafi k som vanns av Buss i Väst. Bergkva-rabuss är den tredje större entre-prenören i Kalmar län. l

Träta om bussar på Gotland

Ydre kritiseras för

domstolstrotsKommunstyrelsen i

Ydre får svidande kri-

tik av justitieombuds-

mannen. När Ydre

kommun år 2002 slöt

avtal om förbränning

av sopor med Teknis-

ka Verken i Linköping

för åren 2003–2007

gjordes ingen offent-

lig upphandling. Kon-

kurrenter gick därför

till länsrätten som be-

slutade att upphand-

lingen skulle göras

om. Ydre överklagade

inte länsrättens dom

som därmed vann la-

ga kraft, men kommu-

nen struntade i den

utfärdade domen. För

det får kommunsty-

relsen nu ovanligt

hård kritik från justi-

tieombudsman Nils-

Olof Berggren.

I sin bedömning pekar

han dessutom på be-

hovet av ytterligare

sanktionsmöjligheter

när det gäller dom-

stolstrots på upp-

handlingsområdet.

Kommunen försvarar

sig med att man inte

kan riva upp gällande

avtal. Man avser att

genomföra nästa

upphandling av sop-

förbränning, som ska

träda i kraft den 1 ja-

nuari 2008, enligt la-

gen om offentlig upp-

handling. Det tycker

inte justitieombuds-

mannen är tillräckligt

eftersom det ju var

den upphandling som

målet om överpröv-

ning gällde som skulle

göras om.

Upphandlingsfi asko i norr i repris>> BÖRJA OM FRÅN BÖRJAN. Det be-gär Textilia i den norrbottniska tvättsåpan som allt mer ser ut att bli en repris på 2004 års misslyckade upphandling då EU-kommissionen tvingades ingripa.

Norrbottens läns landstings upp-handling av tvättjänster är långt ifrån färdig. Länsrätten underkän-de Textilias vinnande anbud, vilket fi ck landstingsstyrelsen att anta Textilservice som entreprenör.

Textilia ber nu landstinget att avbryta upphandlingen och börja om från början. Företaget anser att landstinget kan motivera det med

bristande konkurrens eftersom det bara fi nns en anbudsgivare kvar.

Dessutom ifrågasätter Textilia landstingsrådet Kent Ögrens utspel om att det inte är någon idé att föra upp ärendet till kammarrätten ef-tersom det fi nns risk för en utdra-gen process.

I och med att nu gällande ramav-tal löper fram till i vår bör det fi n-nas utrymme för en djupare pröv-ning, lyder invändningen.

Det fi nns heller ingen politisk enighet i frågan.

Oppositionslandstingsrådet Bir-git Stöckel anser i en debattartikel

i NSD att landstinget har gjort en dålig upphandling:

– Det skär i våra entreprenörs-hjärtan när vi ser en upphandling som innehåller så många juridiska spetsfundigheter att endast ett an-bud kvarstår att utvärdera.

Hon påminner om fi askot med den förra tvättupphandlingen som gjordes år 2004.

Efter kritik från EU-kommis-sionen tvingades Norrbottens läns landsting betala ut 4,3 miljoner kro-nor i skadestånd till det fi nska tvät-teriföretaget Oulun Keskuspesula och göra om upphandlingen. l

senaste nytt


J U R I D I K


>> KOMMUNERNA TYCKS inte sköta sina sopaffärer särskilt exempla-riskt. Konkurrensverket ska gran-ska direktupphandlingar, byte av tjänster och andra avsteg från lagen

om offentlig upphandling. De skånska kommunerna Sim-

rishamn och Tomelilla har exem-pelvis fällts av såväl läns- som kam-marrätt för att inte ha upphandlat

sin avfallshantering korrekt.Konkurrenskommissionen, en

oberoende expertgrupp vid tan-kesmedjan Den Nya Välfärden, har uppmärksammat sopfrågorna. Bland annat byter de kommunala renhållningsbolagen Merab och Sysav tjänster med varandra istället för att upphandla.

Nu meddelar Konkurrensverket att man kommer att granska hur kommuner agerar när de upphand-lar avfallstjänster. Utlösande faktor är en skrivelse från EU-kommissio-nen till regeringen där det ställs frå-gor om kommunernas upphandling av avfallstjänster. Verkets ska kart-lägga och analysera omfattningen och effekterna av direktupphand-lingar på avfallsområdet:

– Om kommunerna inte konkur-rensutsätter köp av avfallstjänster när de borde är risken påtaglig att de får betala ett högt pris för tjäns-ten, vilket missgynnar skattebeta-larna, säger avdelningschef Peter Lindblom. l

Konkurrensverket griper in mot smutsiga sopaffärer

Självklart med obe-

roende konsulterAtt i en upphandling

ställa krav på att en

konsult ska vara obe-

roende är inte förbju-

det. Så tolkar Kon-

kurrensverket lagen

om offentlig upp-

handling och gemen-

skapsrätten i två

färska yttranden till

kammarrätten i

Stockholm.

Den ena striden hand-

lar om Vallentuna

kommun som vill kö-

pa konsulttjänster för

upphandling av el.

Men man vill inte kö-

pa av vem som helst. I

kvalifi ceringskraven

krävde kommunen

att sökanden inte

själv ska vara elkraft-

producent som age-

rar på kraftbörsen

Nordpool eller ägd av

ett sådant företag.

Mot det protesterade

Fortum Markets som

ansåg att kvalifi ce-

ringskraven går utö-

ver vad som är nöd-

vändigt. Bolaget po-

ängterar att man

visst kan hålla isär de

olika delverksamhe-

ter som bedrivs.

Fortum Markets har

en liknande strid med

Locum som också sö-

ker en elkonsult som

står oberoende av

egna intressen.

Fastighetsbolaget

Locum ägs av Stock-

holms läns landsting.

Konkurrensverket

poängterar att kravet

på oberoende måste

vara proportionellt

och skrivet så att det

inte utesluter fl er le-

verantörer än nöd-

vändigt.

Helsingborgs kommun lär inte av misstagen

Perstorp tar för-bjudna genvägar>> PERSTORPS KOMMUN kritiseras för en rad lagstridiga direktupphandlingar. Förklaringen är brådska och brist på resurser för att upprätta de underlag som krävs för upphandlingarna.

När Helsingborgs Dagblad har gått igenom de upp-handlingar som gjorts under de senaste två åren visar det sig att bland annat markarbeten och fastighetssköt-sel beställts i strid mot lagen om offentlig upphandling.

Den största affären, värd över 700 000 kronor, avser skötsel av Ugglebadet. Övriga upphandlingar som skett utan konkurrensutsättning gäller exempelvis rondeller samt cykel- och ridvägar.

I våras fälldes Perstorps kommun för en felaktig di-rektupphandling av v/a-arbeten. Kammarrätten ansåg att kommunen inte annonserat ut upphandlingen på rätt sätt, men i och med att arbetet då redan hade slutförts avskrevs målet. Synnerliga skäl för att få direktupp-handla saknades.

Avstegen från lagen och kommunens egen upphand-lingspolicy, som tillåter inköp för upp till 120 000 kro-nor utan skriftliga anbud, förklaras av brådska och brist på resurser. Tekniske chefen Christer Thomasson upp-ger till tidningen att kostnaderna för att upprätta upp-handlingsunderlag är dryga.

Granskningen har resulterat i en översyn av inköps- och upphandlingsrutinerna i kommunen. l

>> HELSINGBORGS kommun har tvingats att betala 25 000 kronor i skadestånd till Kommunal Skåne. Facket ska enligt en överenskommelse informeras vid stora upphandlingar, bland annat om villkor och krav på de företag som ska ta över.

Detta skedde inte när kommunen för en tid sedan begärde in anbud för att privatisera vissa matleve-ranser och skolstädning. Nu är det dessutom dags igen för en ny upphandling.

De fackliga representanterna har hållits ovetande om den just påbörjade upphandlingen av städning i nio skolor, matleveranser samt drift av vård- och lss-boenden. Kommunen krävs därför på skadestånd om 50 000 kronor per objekt, totalt närmare en mil-jon kronor.

– Mot bakgrund av det skadestånd som kommu-nen nyligen betalade är det rätt märkligt att missta-gen upprepas, suckar Lars Friman, ombudsman på Kommunal Skåne.

Lars Friman förklarar i tidningen Kommunalar-betaren att fackets medlemmar i Helsingborg har varit med om många omorganisationer de senaste femton åren. Kasten mellan kommunal och privat drift har varit tvära.

– Därför håller vi hårt på att få vara med i proces-sen, summerar han. l


senaste nyttNYHETSREDAKTÖR PER ERIKSSON [email protected] Ö S N I N G A R

Sörmlands glesbygdsnät nere för räkning

Nutek stöttar e-fak-

tura ekonomisktÄven om e-fakturor på

sikt har en stor bespa-

ringspotential pengar

kan det inledningsvis

kosta en slant att kom-

ma igång med elektro-

nisk fakturering. Stöd-

pengar från Nutek kan

vara en lösning.

Med målsättningen att

öka användningen av

e-faktura bland små

och mellanstora före-

tag avsätter Nutek 6

miljoner kronor i infö-

randestöd. Pengar kan

sökas av myndigheter

eller andra offentliga

aktörer som vill hjälpa

sina leverantörer att

komma igång med

elektronisk fakture-

ring med Svefaktura.

Inbjudan till att söka

projektmedel görs in-

om ramen för pro-

grammet Handlings-

kraft med it där Nutek

erbjuder sammanlagt

25 miljoner kronor i

projektmedel fram till

och med år 2009. Var-

je projekt kan stöttas

med som mest

300 000 kronor.

Projektmedel kan

sökas för exempelvis

utbildning och konsul-

tinsatser av företag i

samverkan, företags-

grupperingar,

organisationer eller

myndigheter. Leveran-

törer av it-system kan

inte söka.

Nutek poängetrar att

man inte fi nansierar

utveckling eller inves-

tering i programvara

eller utrustning. Pro-

jektmedel kan inte

heller användas för att

stödja utveckling av

ett företags affärsidé

>> REGIONFÖRBUNDET Sörmland valde Wimax för det nät som skulle förse orter utan trådbundet bredband med internet. Kunderna uteblev och nu är bredbandsoperatörens kon-kurs ett faktum.

De ihärdiga försöken att hitta nya fi nansiärer till Sörmlandsnä-tet, Bredband 15, har misslyckats. Efter fl era månader på tomgång är

konkursen ett faktum för landets största Wimaxbaserade trådlösa bredbandsnät.

Trots att Sörmlandsnätet är om-skrivet i hela världen har operatören SB Broadband inte lyckats attrahera tillräckligt många abonnenter i när-området. Rent tekniskt har dock nä-tet fungerat tillfredsställande.

Början till slutet var när telebo-

lagen i somras släckte fl era av SB Broadbands sändare på grund av uteblivna masthyror. Förhandlingar pågår nu med aktuella hyresvärdar om att få behålla utrustningen där den sitter placerad idag.

Utbyggnaden av Sörmlandsnätet har sammanlagt kostat 56 miljoner kronor. För Regionförbundet Sörm-land, som upphandlade nätet, kan konkursen bli dyrbar. Det är inte omöjligt att staten kräver de nio kommunerna på 24 skattemiljoner som satsats i projektet. De tre mil-joner kronor som kommunerna sat-sade ur egen fi cka försvinner också.

Göran Norberg, direktör i Region-förbundet Sörmland, kostar på sig att vara självkritisk över upphand-lingen:

– Ropen skallade om bredband åt alla och trycket var stort på politi-kerna, säger Göran Norberg. l

>> DEN SENASTE utbyggnaden av fjällradiosystemet ger besökare i fjällvärlden tillgång till totalt 95 solcellsdrivna hjälptelefoner. Eltel Networks vann Rikspolisstyrelsens upphandling och gör därför jobbet.

Infranetföretaget Eltel Networks håller just nu på att uppgradera fjällradiosystemet i Västerbotten och Dalarna. Det innebär att besö-kare i fjällvärlden kommer att ha tillgång till cirka 95 solcellsdrivna hjälptelefoner och basstationer från och med maj 2008. Utbygg-naden i Västerbotten och Dalarna omfattar drygt 25 telefoner.

Eltel Networks har fått uppdra-get av Rikspolisstyrelsen och målet med uppgraderingen är att göra den svenska fjällvärlden säkrare och möjliggöra kommunikation vid insatser. Den ökande turismen och de hårda väderleksförhållandena ställer enligt Eltel Networks hårda krav på kommunikationsutrust-ningen och uppgraderingen för-bättrar säkerheten på två sätt. För det första får besökare tillgång till hjälptelefoner och för det andra så säkerställer man radiotäckningen på fjället vid polisiära insatser.

– Vi är mycket nöjda med att

kunna göra denna upphandling ef-tersom fjällkedjan får ett modernt och enhetligt system. Vi har tidiga-re infört samma teknik i Norrbot-ten och Jämtlands läns fjällvärld och har goda erfarenheter av sys-temet, säger Lars Malmqvist vid Rikspolisstyrelsen, Nationell radio.

Samtliga hjälptelefoner är radio-anslutna och drivs av solceller och batterier. Dessutom är systemet uppbyggt kring ett antal elanslutna eller solcellsdrivna relästationer vilka kommunicerar med ett antal reläbasar. Radiosystemet bygger på Radiosystem 2000 som fi nns i övriga delar av polisens nationella radionät S70M. l

Fler hjälptelefoner i fjällen

FO

TO: S

VE

NS

KA T

UR

IST

FÖ

RE

NIN

GE

N

Smartass lättar regionens supportbörda>> Västra Götalandsregionen effektivi-

serar utbildning och support till använ-

dare av regionens olika it-system med

Smartass från Infocaption. Inom regio-

nen fi nns fl era hundra olika it-system,

från journal- till ekonomisystem.

Med hjälp av Smartass spelas korta

instruktionsfi lmer (guider) in som

steg för steg visar användaren hur

olika slags uppgifter ska lösas i olika

typer av it-system. Oftast är det sys-

tem- eller processförvaltarna som

skapar guiderna.

Instruktionerna publiceras på en

server och kan nås via intranät eller

internet. De som arbetar med sup-

port kan skicka ut en direktlänk till en

guide via e-post till en eller fl era per-

soner som behöver uppmärksammas

på nyheter i ett system.

Infocaption har levererat kunskaps-

stöd för system och applikationer till

ett hundratal kunder inom näringsliv

och offentlig förvaltning. Hit hör

bland annat Räddningsverket, Göte-

borgs stad, Lidingö stad, Umeå kom-

mun, Åklagarmyndigheten och lands-

tinget i Kalmar län. l


senaste nytt


L Ö S N I N G A R

Gävle kommun säk-

rar sig mot nätkupperGävle kommun använ-

der numera säker dns-

uppslagning, dnssec.

Kommunen är först i

landet, och bland de

första i världen, med att

på detta sätt höja säker-

heten för de anställdas

uppkopplingar. Enligt

Ulf Bergkvist, enhets-

chef för drift och teknik

på Gävle kommuns it-

avdelning, är hög drift-

säkerhet ett viktigt mål

för verksamheten.

– Vi har 7500 använda-

re i vårt nätverk och vi

vill vara säkra på att de

kommer fram till rätt

server när de loggar in,

vilket vi kan vara med

dnssec, säger han.

Stiftelsen för Internetin-

frastruktur introducera-

de, som första toppdo-

mänoperatör i världen,

dnssec i februari 2007.

Flera .se-ombud väntas

börja erbjuda denna

tjänst under hösten.

Denna typ av krypto-

grafi sk signering av

namnuppslagningar

minskar risken för att in-

ternatanvändaren ska

råka ut för nätkupper.

>> EN LÅNG RAD av landets myndig-heter är ännu inte på spåret i över-gången till e-faktura. Enligt Ekono-mistyrningsverkets första uppföljning får Boverket och Försvarsmakten underkänt. Men rapporten har klara brister.

Ekonomistyrningsverket gör kvar-talsvisa uppföljningar av de insatser som görs och den första mätningen utfördes den 1 oktober. Myndighe-ternas status har bedömts i tre ni-våer: ok (grön), avvikelse (gul) och varning (röd).

Att inte svara på enkäten, inte ha avropat stödsystem eller ha utsett pro-jektledare innebär ”rödfl aggning” av myndigheten. För mindre myndighe-ter är kraven något mildare.

Ingen myndighet kan ännu skicka e-faktura. Däremot kan ett rätt stort antal myndigheter redan ta emot e-fakturor enligt överenskommen standard. Hit hör Fastighetsmäklar-nämnden, Fortifi kationsverket och Luftfartsverket.

Tanken med att på webben redo-visa i detalj hur väl de olika myndig-heterna ligger till i införandet är att få syndarna att skämmas. Flera myn-

digheter har inte svarat på Ekonomi-styrningsverkets enkät.

Samtidigt fi nns det brister i Eko-nomistyrningsverkets rapport. Man fl aggar exempelvis rött för Glesbygds-verket. Thomas Nilsson, ekonomichef vid Glesbygdsverket i Östersund, pro-testerar mot betyget.

– Glesbygdsverket har sedan våren 2007 upphandlat e-fakturatjänster i enlighet med ramavtalen, säger han och berättar att arbetet med införan-det kommer att vara klart i god tid till tidsgränsen halvårsskiftet 2008.

Thomas Nilsson har tagit kontakt med Ekonomistyrningsverket för att de ska rätta till uppgifterna på sin lista. Samtidigt kan man fråga vilken koll Ekonomistyrningsverket verkli-gen har?

Till de myndigheter som varnas hör Nämnden för offentlig upphand-ling, men denna myndighet gick upp i Konkurrensverket den 1 september och fi nns alltså inte längre. Inte hel-ler Arbetslivsinstitutet fi nns kvar, också det en rödmarkerad myndig-het i listan. Verksamheten vid Ar-betslivsinstitutet avvecklades redan under våren.l

Ekonomistyrningsverket kritiserar och får kritik

Rätt hanterade ärenden sparar pengar>> ÄRENDEHANTERING är den process som har störst potential att förbätt-ras med hjälp av informationstek-nik. Det anser beslutsfattare inom offentlig sektor enligt analysföre-taget Exidos it-barometer.

Det fi nns mycket att tjäna på att med hjälp av it-stöd förbättra

ärendehanteringen. Enligt hös-tens it-barometer, som genomförts av Exido, har ärendehantering en större potential att förbättras med hjälp av it än exempelvis ekonomi och beslutsstöd.

– Att potentialen anses ligga främst här är intressant med tanke

på hur länge det har fun-nits ärendehanteringssys-tem på marknaden, säger Exidos vd Niklas Zande-lin. Antingen klarar dessa system inte av det man vill ha dem till eller så har organisationerna brustit i att börja använda dem.

Inom den privata sek-torn hamnar istället eko-nomi, projekthantering och kundtjänst högst upp på listan över processer med störst förbättrings-potential. Näringslivet vill veta mer om kunden för att kunna skapa större

nytta och göra bättre affärer.Enligt Niklas Zandelin på Exido

gäller det att noga planera införan-det av ärendehanteringssystem. Tydlig projektledning är avgörande för att lyckas:

– Systemen är väldigt generiska och kan användas till nästan vad som helst. Man behöver någon som känner till såväl systemet som verksamheten för att potentialen verkligen ska realiseras.

System för ärendehantering av-ropas på Vervas ramavtal Informa-tionsförsörjning 2005.

– För att lyckas med att införa ärendehanteringssystem krävs tydlig projektledning, säger Niklas Zandelin vd för Excido. l

Regeringen vill veta hur det går

för svenska myndigheter i infö-

randet av e-förvaltning. Verva

har fått ansvaret att årligen,

fram till år 2010, följa myndig-

heternas framsteg. Till de frågor

som ska besvaras är de statliga

inköpen som hanteras elektro-

niskt samt hur stor andel av

lämpliga ärendehanteringspro-

cesser som har automatiserats.

Uppföljningen sker i två steg. I

början av november fi ck 250

myndigheter en webbenkät

med ett tiotal frågor om hur

myndigheten gör sina inköp

och hur man hanterar utbyte av

registerinformation med andra

myndigheter. Sista svarsdag var

den 30 november. Vervas ana-

lys fortsätter med en fördjup-

ningsundersökning med ett

mindre antal myndigheter. Myn-

digheter med stora ärendevoly-

mer kommer i slutet av året att

detaljstuderas.

Resultatet av årets undersök-

ning redovisas på departe-

ments- och myndighetsnivå till

Statssekreterargruppen för e-

förvaltning. Verva kom i maj

med en första lägesrapport.

Verva utvärderar övergång-

en till e-förvaltning

Planerar du Kickoff? - Möte?- Golfresa?

- Vi hjälper dig till ett lyckat möte!

www.solbacka.se

Tel: 0158-406 00


senaste nytt



Piteå halkar efter på miljöbilar>> PITEÅ KOMMUNS miljöbilsarbete har stagnerat och får med tve-kan godkänt. Bara en av kommunens 130 bilar går på alternativa bränslen enligt Gröna Bilisters färska granskning.

Av de sammanlagt 130 bilar och lätta lastbilar som ägs eller lea-sas av Piteå kommun drivs bara en med icke-fossilt drivmedel. Därmed går Piteå mot strömmen när det gäller inköp av miljöbi-lar som ökar kraftigt i Sverige i såväl offentlig som privat sektor.

Även vid organisationens förra granskning, i december år 2005, hade Piteå en miljöbil i garaget. Planerna på att vid nästa upphandling utöka miljöbilsandelen har alltså fallit platt till mar-ken. Dags att gå från ord till handling anser Gröna Bilisters kom-mungranskare Mattias Goldmann:

– En miljöbilsandel på mindre än en procent är direkt pinsamt, säger han.

Slutbetyget för Piteå hamnar på 5 av 10 poäng, vilket är med tvekan godkänt. Ingen svensk kommun har ännu fått betyget 10, men Göteborg, Kristianstad, Växjö, Örnsköldsvik och Östersund har var sin nia.

Piteå stimulerar inte medborgare till köp av miljöbil med gratis eller subventionerad parkering. Någon bilpool fi nns inte heller. Betygsmässigt räddas kommunen bland annat av det faktum att man har utbildat cirka 70 personer i ecodriving, vilket är en hög siffra för en kommun av denna storlek. l

Domänskojare lurar kommuner>> FLERA AV LANDETS kommuner har blivit utsatta för oseriösa domänsäljare. Det rapporterar Sveriges Kommuner och Lands-ting som varnar för bland annat IT-verket.

De oseriösa domänsäljarnas tillvägagångssätt följer gängse mall. Man ringer upp företag för att, som man säger, hjälpa dem att ”rädda” domäner med anknytning till företaget och dess va-rumärken. Enligt samtalen vill andra åt de aktuella namnen.

Flera kommuner har under senare tid blivit kontaktade av IT-verket som meddelat att andra intressenter vill registrera ett domännamn som har kopplingar till kommunens verksamhet. Kommunen kan dock få namnet – under förutsättning att man bestämmer sig fort.

– Erfarenheten har dock visat att det sällan fi nns några verk-liga spekulanter på dessa domäner, säger Hansi Carlson, it-stra-teg på Sveriges Kommuner och Landsting, som avråder från att handla med IT-verket och liknande företag.

Hansi Carlson har förståelse för att kommuner kan känna oro över att domännamn med ”kommunal klang” kan registre-ras och användas i oseriösa syften. Fast då det handlar om sto-ra mängder domännamn i många toppdomäner skulle det bli mycket dyrt att registrera alla dessa bara för att skydda dem.

Stiftelsen för Inter-netinfrastruktur varnar inte bara för IT-verket. Företagen Domänre-gistreringar Europa, Webadministratorn och System Solutions använder liknande af-färsmetoder. IT-verket är även med på Svensk handels varningslista.

K O N K U R R E N S

Så kan kommuner bli bättre på konkurrensinformation>> EN NYLIGEN UTKOMMEN rapport från Svenskt Näringsliv visar att Sveriges kommuner kan bli bätt-re på att berätta hur företag kan sälja tjänster till kommunen.

I undersökningen framkom-mer att landets 50 största kom-muner saknar information på sina hemsidor om hur företagen kan sälja tjänster till kommu-nen. Samtidigt är det bara två av tio kommuner som på sina hem-sidor berättar att de välkomnar privata utförare.

Rapporten är skriven av fö-retagaren Monica Renstig på

uppdrag av Svenskt Näringsliv. I rapporten konstaterar hon att ett bättre företagsklimat, fl er företag och gärna fl er kvinnliga företagare är frågor som prio-riteras av såväl regering som av kommuner.

Dock påtalar rapporten av-saknaden av information på kommunernas hemsidor om vilka möjligheter som fi nns för såväl blivande som existerande företagare att bli leverantörer till kommunen.

På Svenskt Näringsliv menar man att det är viktigt att kom-

munerna informerar om hur man gör för att exempelvis star-ta förskola, hemtjänstföretag eller knoppa av en verksamhet. Man är dock noggrann med att påpeka att rapporten inte ska ses som en kritik mot kommu-nernas it-avdelningar och det sätt på vilket de utformar hem-sidorna.

– Fokus för rapporten är vil-ken information som fi nns hos kommunerna kring företagar-nas möjligheter att konkur-rensutsätta den kommunala verksamheten. Det handlar helt

enkelt ytterst om politikernas ställningstagande till ytterligare konkurrensutsättning, säger Birgitta Laurent, konkurrensex-pert på Svenskt Näringsliv.

Rapporten rankar kommuner-na efter hur väl de uppfyller kri-terierna. Det gäller exempelvis tillgängligheten av information om pågående förhandlingar el-ler upplysningar kring lagen om offentlig upphandling (LOU). Jumboplatserna i listan tas upp av Jönköping, Haninge och Malmö medan Nacka och Umeå placerade sig i toppen. l

Fokusera på affärerna så sköter vi resten!Dustin har ett brett utbud av produkter och levererar till dig både snabbt och säkert! Nu breddarDustin sitt sortiment ytterligare, i ett steg mot att bli en helhetsleverantör. Vi erbjuder därmedäven installationstjänster, drifts- och andra konsultuppdrag.

Dustin står till tjänst med förkonfigurationer! Vi hjälper dig med installationer av olika slag. Det kan gälla bland annat konfigurering av bärbara och statio-nära datorer, skrivare, trådlösa nätverk samt olika slags servrar. Vi kan även hjälpa dig med IT-säkerhet, emballagehantering, stöldskyddsmärkning, funktions-test, installation på plats med återtag av uttjänt utrustning och mycket mer.

www.dustin.se

Mer info om våra tjänster hittar du på www.dustin.se/tjanster. Ring till oss på 08-553 44 020 eller mejla [email protected]

www.dustin.se

HP dx2300

Praktiskt och prisvärd företagsdator med 19-tums skärm

• Microtower• Intel Celeron D 420 1.6 GHz• 1 GB minne• 80 GB S-ATA-hårddisk• DVD/CD• Integrerad Intel grafikkort

• 6 st USB 2.0, parallell, seriell• 10/100 Mbps• 1 st PCI, 1 st PCI-E x16• 1 års garanti, på platsen-service• Windows Vista Business

ordertelefon 08 - 553 44 020 • orderfax 08 - 553 44 330Moms och frakt tillkommer. Reservation för prisändringar och slutförsäljning.

riktpris*

3949:-

NETGEAR FS726T

ProSafe-switch med 24 st 10/100-portar och 2 st gigabitportar

• 24 st 10/100 Mbps portar• 2 st 10/100/1000 Mbps portar• Antal SFP portar 1 st• Autosensing Ja

• Rackmonteringsbar (19") Ja• Rackmonteringskit ingår Ja• Övervakningsbar• SNMP v1

5010080654 FS726T 24 10/100 + 2 10/100/1000 + 1 SFP . . . . . . . . . .839:-

Microsoft Office Professional 2007

Det kompletta Office-paketet!

• Access 2007• Excel 2007• Outlook 2007 med Business Contact Manager• PowerPoint 2007• Publisher 2007• Word 2007

5010120122 MICROSOFT OFFICE 2007 PROFESSIONAL WIN SVE CD . . . . . . . .3799:-

riktpris*

3799:-

HP Color laserjet 2600N

Liten och tyst färglaserskrivare för kontoret

Designa och dela imponerande dokument i färg eller svartvitt utan att överskridabudgeten, med denna prisvärda, lättanvända, ultratysta, nätverksklara skrivare. Dukan nu få enastående färgutskrifter, vilket ger hundratals nya möjligheter.

5010082571 HP COLOR LASERJET 2600N . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1964:-

• Skriver ut 8 sid/min i färg och svartvit• 2400 ImageREt i skrivarupplösning• 16 MB Minne• Inbyggt 250 Arks pappersmagasin• Manuell Duplex

• Inbyggd nätverksanslutning• USB• Mått 407 x 453 x 370 mm• Vikt - 18,4 kg• Garanti 1 år

riktpris*

1964:-

riktpris*

839:-

3 års allriskförsäkring 799:-Installation från 850:-

5010113456 HP DX2300 CEL 1.6 1GB/80 DVD LAN VB +19#TFT . . . .3949:-

Installation från 795:-

FO

TO

: AN

DE

RS

JE

RN

BO

M

PER DAHLGREN, UPPHANDLINGSDIREKTÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

SLL:s upphandlingsdirektör sedan 2001. Under 2006 upphandlade SLL för imponerande 11 miljarder kronor. Per Dahlgren byter dock jobb i januari. Nytt tungt up-pdrag blir som upphandlingsdirektör för Region Skåne. Han är även vice ordförande i styrelsen för det natio-nella Landstingsnätverket för Upphandling, LFU.

FO

TO

: HÅ

KA

N F

LA

NK

CLAES NORGREN, GENERALDIREKTÖR KONKURRENSVERKET

Högsta chef för en stark tillsynsmyndighet inom konkur-rensområdet, nu även med ansvaret för tillsyn av den offentliga upphandlingen. Har gjort sig känd genom skoningslösa gryningsräder för att avslöja misstänkta karteller. Han är inte rädd för att spänna musklerna.

Upphandlare, lagstiftare och upphandlingsövervakare har makt. Här är listan med de 25 mäktigaste personerna i Upp-handlingssverige. Håller du inte med? Rösta fram din egen lista på www.upphandling24.se/makt.

DET GÅR INTE ATT SÄTTA SIFFROR PÅ MAKT. Därför är förstås vår lista över Sveriges makthavare inom upphandling baserad på högst subjektiva värderingar. Vi vill ändå bestämt hävda att lis-tan är gjord med insikt och förnuft.

Självklart ska vi på Upphandling24 inte stå oemot sagda. Rösta fram den person du tycker är mäktigast i Sverige. Öppna din webbläsare och skriv in adressen upphandling24.se/makt och rösta fram din kandidat.

Tycker du att vi har missat viktiga namn? Mejla oss på [email protected] och tipsa oss om vilka du saknar. I nästa nummer följer vi upp maktlistan med era kommentarer och värderingar.

TEXT: UPPHANDLING24:S REDAKTION

1

2

affärer 25 M Ä K T I G A S T E I U P P H A N D L I N G S S V E R I G E

www.upphandling24.seUPPHANDLING24 • NUMMER 4 | 200726


ROLF BENGTSSON, TF CHEF FÖR IT-UPPHANDLINGEN PÅ VERVA

Chef för en verksamhet som förvaltar drygt 150 ramavtal med en årlig omsättning på mer än 10 miljarder kronor. Han är marknadens i särklass största upphandlare inom it-området och med stort infl y-tande inom it. Beslutsfattare på Verva rankas alltid högt när mäktiga personer inom IT/Telekom listas.

FO

TO

: AN

DE

RS

JE

RN

BO

M

PETER LINDBLOM, ANSVARIG FÖR UPPHANDLINGSFRÅGOR HOS KONKURRENSVERKET

Leder den nyinrättade avdelningen på Konkurrensverket som ansvarar för tillsynen av offentlig upphandling. Han har en gedi-gen upphandlingsbakgrund med bred praktisk erfarenhet.

FO

TO

: HA

SS

E E

RIK

SS

ON

LARS JACOBSSON, UPPHANDLINGSDIREKTÖR VÄGVERKET

Vägverket är en av landets största upphandlare, upphandlar för 15-16 miljarder kronor årligen.

GUNILLA HULT-ING, KANSLIRÅD RÄTTSENHETEN PÅ FINANSDE-PARTEMENTET

Gunilla Hultings enhet ansvarar för beredning av lagförslagen för införande av de nya upphan-dlingsdirektiven i svensk lag. Före-dragande inför ansvarig minister.

ARNE ANDERSEN, FÖRVALTNINGS-CHEF WESTMA

Han leder Västra Götalandsregio-nens inköpsorgani-sation (Westma). Regionen köper in varor och tjänster för drygt 6 miljard-er kronor årligen. Han är även leda-mot i LFU:s styrelse

CAMILLA CANNMO, UPPHANDLINGSCHEF INVESTERINGSDIVISIONEN BANVERKET

Banverkets Investeringsdivision utreder och bygger all ny järnväg i Sverige. Satsningarna på järnväg är idag rekordstora vilket gör Ban-verket till en av landets största byggherrar. Banverket är för övrigt den största upphandlande enheten i Sverige om man ser till antalet upphan-dlingar (direktupphandlingar inte inräknade).

34

5

6

7

8

affärer


25 M Ä K T I G A S T E I U P P H A N D L I N G S S V E R I G E


KRISTIAN SILVERBERG, TF INKÖPSDIREKTÖR REGION SKÅNE

Han är ansvarig för Skånes i särklass största offentliga inköpsorganisa-tion. Upphandlar varor och tjänster för mångmiljardbelopp. Han är även ledamot i LFU:s styrelse

LARS PARK-BRING, VD PÅ GÖTEBORGS STADS UPPHAND-LINGSBOLAG

Ansvarar och för-valtar mer än 900 ramavtal i Göte-borgsregionen. Genomför många upphandlingar åt kommunerna i närregionen. Lars sitter i Konkur-rensverkets nya råd för upphan-dlingsfrågor.

FO

TO

: MA

RT

IN A

GF

OR

S

STEFAN NORDIN, UPPHANDLINGSCHEF STOCKHOLMS STAD

Nytillträdd upphandlingschef för ny central upphandlingsavdeln-ing i Stockholm stad. Stockholm upphandlar varor, tjänster och entreprenader för 10 miljarder årligen. Har tidigare jobbat som strateg i upphandlingsfrågor på stadsledningskontoret.

FO

TO

: AN

DE

RS

JE

RN

BO

M

SVEN-ERIK HARGESKOG, ORDFÖRANDE SVERIGES OFFENTLIGA INKÖPARE

Han har lång erfarenhet av offentlig upphandling och är des-sutom en stark ordförande sedan många år i Sveriges största lobbyorganisation inom området offentliga upphandlingar.

FO

TO

: TO

MM

Y A

ND

ER

SS

ON

ANDERS WENNER-BERG, ORD-FÖRANDE LFU

Landstingens samlade upphan-dlingsvolym är enorm, och som ordförande för Landstingsnät-verket är Anders Wennerberg en vik-tig opinionsbildare. Han är även högste chef för upphan-dlingsverksamhet-en i Jämtlands läns landsting.

910

11 12

13


FO

TO

: ST

EFA

N C

AR

LZ

ON

GÖRAN KARLSSON, TILLFÖRDNAD VD FÖR INKÖP GÄVLEBORG

Tillförordnad vd för nybildat Kommual-förbund som upphandlar varor och tjän-ster för Gävle, Hofors, Ockelbo, Älvkar-leby, Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Nordan-stig, Ovanåker och Söderhamn kommun med förvaltningar, bolag, stiftelser och kommunalförbund.

FOTO: EMMA WEST

TOMAS AXI, UPPHANDLINGS-CHEF LUFTFARTS-VERKETChef för en stor up-phandlingsenhet och även sam-mankallande för en grupp statliga myndigheter i Nor-rköpingsområdet som samarbetar inom upphandling, bland annat med gemensamma ramavtal och up-phandlingar. Han sitter också med i SOI:s styrelse.

FOTO: KRISTINA SAHLÉN

MATS ODELL, FINANS-MARKNADSMINISTER MED ANSVAR FÖR UP-PHANDLING

Som ansvarigt statsråd för den offentliga up-phandlingen har han en stark påverkan på beslut om nya upphan-dlingsregler.

FO

TO

: MA

RT

IN A

GF

OR

S

JAN SCHÖNBECK, INKÖPSDIREKTÖR SKATTEVERKET

Ansvarar för upphandling och inköp på en av landets största statliga myndigheter.

FO

TO

: SA

RA

AX

EL

SS

ON

ULF PALM, JURIST PÅ SVERIGES KOMMU-NER OCH LANDSTING

Satt med i expertgrup-pen i Upphandling-sutredningen 2004 och har en lång och gedigen erfarenhet av offentlig upphandling. En stark opinions-bildare för kommuner och landsting.

1415

16

17

18

affärer


25 M Ä K T I G A S T E I U P P H A N D L I N G S S V E R I G E


EVA-LOTTA LÖW-STEDT LUNDELL, UPPHANDLINGS-CHEF SVERIGES TELEVISION

SVT är numera en upphandlande en-het och Eva-Lotta Löwstedt Lundell är dess första upphan-dlingschef. Hon har tidigare varit chef för it-upphandlingen på Statskontoret och nu ska hon alltså sköta SVT:s upphandlingar till ett värde av cirka 1 miljard kronor per år.

GUNNAR STÅHLBERG, UPPHAND LINGSCHEF LANDS-TINGET I DALARNA

Upphandlingschef för landstinget Dalarna och ett styrelseproffs i sam-manhanget. Han är nämligen före detta ordförande i Landstingsnät-verket LFU, ledamot i SOI:s styrelse och ledamot i Konkurrensverkets nyinrättade råd för upphandling.

ULF SANDELL, UPPHANDLINGSCHEF UPPSALA KOMMUN

Ansvarar för upphandlingsverksamheten i Uppsala Kommun, Sveriges fjärde största stad. Kommunen genomförde drygt 100 upphandlingar 2006.

FO

TO

: DA

N-Å

KE

WÄ

LIV

AA

RA

LISBETH JONSSON, INKÖPSCHEF HALM-STADS KOMMUN

Har ett stort nätverk efter sin tid som up-phandlingschef för Försvarsmakten och ledamot av Nämnden för offentlig upphan-dling. Hon är känd för att ha starka åsikter, vilket hon numer drar nytta av som upphandlingschef i Halmstads Kommun.

HENRIK KARLSSON, UPPHAND-LINGSCHEF LUNDS KOMMUN

Ny upphandlingschef på Lunds Kom-mun, upphandlar för drygt 1 miljard kronor årligen. Är drivande för sa-marbetet med fem andra kommuner i regionen. Han har ett stort nätverk som ledamot i SOI:s styrelse och före detta upphandlingsansvarig på Kommunförbundet i Skåne.

JAN BLOM, CHEF FÖR VHS UPPHANDLING

Ansvarar för marknadens största organisa-tion av upphandlingskonsulter. Verket för högskoleservice är den statliga organisa-tion som förvaltar näst fl est statliga rama-vtal efter Verva, hela 16 stycken.

HANS GUM, UPPHANDLINGS-CHEF UMEÅ KOMMUN

Anvsvarar för upphandlingsarbetet i Umeå Kommun, som omsätter 1,4 miljarder årligen. Hans Gum har stark påverkan på upphandling-sarbetet i hela regionen. Han har lång erfarenhet och stort kontaktnät. Hans Gum är ledamot i SOI:s styrelse.

FO

TO

: JE

NN

Y A

LE

RY

D

1920

22

21

23

24

25

affärer


S Å P Å V E R K A S N YA L O U D I G


Osäkerhet kring ramavtal efter årsskiftet

DEN FÖRSTA JANUARI träder två nya lagar om offentlig upphandling i kraft. De nya lagarna är resultatet av de två EG-direktiv om of-fentlig upphandling som EU antog 2004. Di-rektiven skulle medlemsstaterna ha infört i nationell rätt senast den 31 januari 2006 men det är först nu, nästan två år senare, som direktiven införs i svensk lagstiftning.

Den nuvarande lagen om offentlig upp-handling kommer att ersättas med två lagar: en som reglerar upphandlingar inom den så kallade klassiska sektorn och en motsvaran-de lag för försörjningssektorerna. Försörj-ningssektorerna omfattar verksamhet inom områdena vatten, energi, transporter och te-lekommunikation. Den klassiska sektorn

omfattar kommuner, landsting, statliga myn-digheter och offentliga bolag som inte bedri-ver någon av de verksamheter som hör till försörjningssektorerna.

Flera av de experter och bedömare som Upphandling24 varit i kontakt med menar att de nya lagarna i praktiken innebär rela-tivt små skillnader jämfört med den nuva-

I januari 2008 träder den nya lagen om offentlig upphandling i kraft. En av de viktigaste nyheterna är att det nu i lag är tillåtet att använda ramavtal. Bedömare är dock oroade för att de nya reglerna för ram-avtal kan leda till att konkurrensen snedvrids, arbetsbördan för både upphandlare och leverantörer ökar, avrop tar längre tid och att anta-let överprövningar ökar kraftigt.


rande lagen om offentlig upphandling. Den nya lagstiftningen ska vara mer lätt-

läst och ska mer kronologiskt följa upphand-lingsprocessen. Vissa bedömare menar dock att det nya regelverket inte innebär någon större förenkling. Enligt uppgift består den nuvarande lagen om offentlig upphandling av sju kapitel och 190 paragrafer medan de två nya lagarna består av 32 kapitel och runt 500 paragrafer.

– En stor och viktig nyhet i den nya lagen för den klassiska sektorn är att det nu ut-tryckligen står svart på vitt att ramavtal kan användas vid offentlig upphandling. Det har det faktiskt inte gjort tidigare även om vi har använt ramavtal i många år, säger Maria Gil som är jurist på Verva.

Den nya lagen för den klassiska sektorn stipulerar att två typer av ramavtal kan an-vändas: antingen är alla villkor i förhand

fastställda i avtalet eller så används en för-nyad konkurrensutsättning. En förnyad el-ler andra konkurrensutsättning innebär att när avrop ska göras mot avtalet, begärs nya anbud in från leverantörerna som omfattas av ramavtalet. Därefter väljer den avropande enheten den leverantör som bäst uppfyller villkoren i anbudsförfrågan.

RANKNING GER ABSURDA EFFEKTERBåda dessa ramavtalstyper har väckt farhå-gor hos vissa bedömare. Vid ramavtal där alla villkor är fastställda ska leverantörerna rangordnas enligt fastställda villkor. När av-rop görs ska de upphandlande enheterna i första hand välja den leverantör som är högst rankad.

– Det skulle kunna ge en snedvriden kon-kurrenssituation eftersom ”ettan” får enor-ma fördelar. Vill man verkligen lämna över

hela Sverige till exempelvis en enda it-leve-rantör, undrar Maria Gil.

– Att en leverantör får i princip alla affä-rer känns som ett absurt scenario. Antingen kommer du högst på rankingen och har då säkert gått med på otroligt tuffa villkor eller så får du ingenting. Jag tror inte heller att kunderna vill att en viss leverantör får en alltför stor andel av försäljningsvolymen, sä-ger Björn af Ugglas som är anbudsansvarig vid offentliga upphandlingar på datortill-verkaren Dell.

Även Ulf Palm, förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting ser problem med rankningen:

– Många gånger är det dessutom omöjligt att i förväg bestämma vilket anbud som är det bästa. Ta som exempel upphandling av konsulttjänster. Det är först när behovet av en tjänst uppstår som det går att avgöra vem

” I nya lagen fi nns inget nämnt om att man inte skulle kunna ha fl era rang-ordningar i ett ramavtal. Det är kanske inget praktiskt upplägg, men kan ändå lösa en del pro-blem.”

MARIA GIL, JURIST PÅ VERVA

FOTO: MARTIN AGFORS

affärer




som är etta. Den som tror att en viss leveran-tör alltid är etta, begriper inte hur det ser ut i praktiken.

Ulf Palm menar att upphandling av bland annat medicintekniska produkter, handi-kapphjälpmedel och implantat också kan

vara svårt att hantera med ramavtal med fastställda villkor där leverantörerna är rangordnade eftersom det kan vara den en-skilda patientens behov som bestämmer vad som ska upphandlas och vilken leverantör som då är lämpligast.

– Även för ramavtal där alla villkor är fast-ställda fi nns det ett visst spelrum för vill-korsförändringar men det är oklart hur stort det spelrummet är. Enligt den nya lagen får man inte väsentligen ändra på några villkor i avtalet men man får förtydliga och samråda med leverantörerna, säger Ulf Palm.

NYA LÖSNINGAR PÅ NYA PROBLEMMaria Gil på Verva menar att en tänkbar lös-ning på det potentiella problemet med sned-vriden konkurrens är att använda fl era olika rangordningar inom samma ramavtal. Leve-rantör A är bäst enligt den rangordning som prioriterar lägsta pris, leverantör B har snab-bast leveranstider och leverantör C har mest miljöanpassade produkter. Sedan är det upp till respektive upphandlande enhet att välja rangordning. Till exempel skulle Naturvårds-verket kunna välja den leverantör som är högst rankad vad gäller miljökrav.

– Det fi nns inget nämnt om att man inte skulle kunna ha fl era rangordningar, därför borde man kunna ha det. Därmed inte sagt att det är ett särskilt praktiskt upplägg, säger Maria Gil.

– En annan väg att gå skulle kunna vara att ha ramavtal som löper över betydligt kortare tid än de fyra år som är vanligt idag. Det skulle också öppna upp för nya aktörer vil-ket ökar konkurrensen. Samtidigt ökar det arbetsbördan för både upphandlare och le-verantörer, säger Peter Carlberg som är ju-rist och föredragande på avdelningen för of-

” Jag är rädd för att mängden överklaganden kommer att öka kraftigt i framtiden.”

ULF PALM, FÖRBUNDSJURIST PÅ

SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING

FOTO: SARA AXELSSON


fentlig upphandling på Konkurrensverket.En annan lösning på rankningsproblema-

tiken är att använda ramavtal med förnyad konkurrensutsättning. Vid avrop mot ett så-dant avtal tas nya anbud in från leverantö-rerna och den leverantör som bäst uppfyller villkoren i anbudsförfrågan får affären.

– En förnyad konkurrensutsättning gör det möjligt att pressa priserna ytterligare vid varje avrop. Dessutom kan fl er kriterier än lägsta pris användas när den upphand-lande enheten väljer leverantör, som exem-pelvis leveranstid och miljökrav, förklarar Peter Carlberg.

Enkelt förklarat kan varje avrop mot ett ramavtal med förnyad konkurrensutsättning ses som en form av miniupphandling. Beslu-tet om vilken leverantör som vinner mini-upphandlingen kan överklagas, något som oroar vissa bedömare.

– Enligt den nya lagen måste det gå tio da-gar mellan tilldelningsbeslutet till dess att avtal tecknas med leverantören. Under den tiden kan andra leverantörer överklaga be-slutet och vid en överklagan fi nns det risk att upphandlingen stoppas i väntan på att avgöras i domstol, säger Ulf Palm. Redan i dag sker det många överprövningar och jag

är rädd för att mängden överklaganden kommer att öka kraftigt i framtiden.

– Visst fi nns det en risk att antalet över-prövningar ökar. Samtidigt är det viktigt att leverantörerna har möjlighet att begära prövning eftersom avropen kan vara värda stora belopp, säger Peter Carlberg på Kon-kurrensverket.

– Följer den upphandlande enheten vill-koren i ramavtalet och är tydliga i sitt tilldel-ningsbeslut så borde risken för överpröv-ningar vara mycket liten, säger Maria Gil. Lägger man däremot till nya, egna kravställ-ningar frångår man avtalet och då kan det

PETER CARLBERG JURIST PÅ KONKURRENSVERKETS AVDELNING FÖR OFFENTLIG UPPHANDLING

” En förnyad konkurrensutsättning gör det möjligt att pressa priserna ytterligare vid varje avrop.”

FOTO: MARTIN AGFORS

affärer




vara fråga om otillåten direktupphandling.Ulf Palm menar att ramavtal med förnyad

konkurrensutsättning kan vara problema-tiskt att hantera för kommuner och lands-ting där avrop ofta görs av personal långt ute i organisationerna som sällan har närmare kunskap om reglerna för offentliga upp-handlingar.

– Kräver varje avrop ett nytt tilldelningsbe-slut kommer dessa personer inte att kunna göra inköp via ramavtal med förnyad konkur-rensutsättning. Då måste avropen skötas cen-tralt av folk som kan lagen, vilket gör inköps-processen besvärligare och ökar kostnaderna för kommunen eller landstinget.

– Förnyad konkurrensutsättning kommer att öka de administrativa kostnaderna för både upphandlare och leverantörer. Fram-för allt är det mindre kunder som får det jobbigare. Kostnaden för det administrativa merarbetet vid en andra konkurrensutsätt-ning måste vägas mot eventuella bättre vill-kor, säger Björn af Ugglas på Dell.

INKÖP SOM VANLIGTMaria Gil menar att en tänkbar lösning på problemet med decentraliserade inköp är att använda så kallade leveransavtal under ramavtalet. Det innebär att en myndighet gör en förnyad konkurrensutsättning som löper under exempelvis ett års tid, där man

specifi cerar hur mycket man kommer att handla för under året. Under den tiden kan personalen ute i organisationen göra inköp som vanligt och väljer då den leverantör som vann konkurrensutsättningen. När avtalsår-et går mot sitt slut, görs en ny förnyad kon-kurrensutsättning.

– Så gör vissa upphandlande enheter re-dan idag.

Maria Gil berättar att Verva redan nu, inn-an den nya lagen trätt i kraft, använder en kombination av de båda ramavtalsuppläg-gen i fl era avtal. Mindre myndigheter gör avrop på ramavtalet med alla villkor fast-ställda medan större myndigheter gör en förnyad konkurrensutsättning för att pressa priserna ytterligare.

Peter Carlberg på Konkurrensverket tror att den nya lagstiftningen kommer att ställa större krav på de upphandlande enheterna och menar att upphandlingsfrågor nu måste bli strategiska frågor för ledningen för de upphandlande enheterna. Under en över-gångsperiod kommer upphandlarna att vara försiktiga och prova sig fram för att se vilka upphandlingar som lämpar sig för de två olika ramavtalstyperna.

– I dag vet vi bara teoretiskt hur upphand-lingar ska gå till enligt den nya lagen. Nu åter-står det att se hur det verkligen kommer att gå till i praktiken, säger Peter Carlberg. ●

Bättre eller sämre med den nya lagen?

FÖRBÄTTRAR ELLER FÖRSÄMRAR DEN NYA LAGEN DINA MÖJLIGHETER ATT GÖRA BRA AFFÄRER?

– Till stora delar innebär det inga stora skillnader för kommunens del. Det som är bra är att lagen blir mer strukturerad och lättare att hitta i. Blir det en fast gräns för direktupphandling så är det också en för-del. Det är bra att regler om ramavtal blir tydligare. Möjligheten att ta hänsyn till bland annat miljön stärks och förtydligas vilket också är positivt.

OM DU FICK ÖNSKA FRITT, VILKEN FÖRÄNDRING SKULLE DU VILJA SE I OCH MED DEN NYA LAGEN?

– Synen på vilken tid som är rimlig för ett avtal är lite snäv. Man gör ingen skillnad på olika typer av varor och tjänster vilket ibland är en begränsning. Det kan bli mycket dyrt att skriva avtal på kort tid.

VAD TYCKER DU OM DEN NYA LAGEN OM OFFENTLIG UPPHANDLING?

– Fördelarna med förändringarna är konkurrensutsättning som kan leda till bra priser, nackdelen är att det blir mer arbetskrävande. Ranking kan vara svårt då det kan vara fl era leverantörer som har likvärdiga produkter men av skiftande kvalitet. I det fallet försämrar det möjlig-heten att kunna välja de produkter som är bra hos de olika leverantörerna.

>> Pernilla Mjöberg, inköps-chef, Alvesta kommun

>> Andrea Åkesson, handläggare vid inköp-senheten på Statens jord-bruksverk

” I dag vet vi bara teoretiskt ” I dag vet vi bara teoretiskt hur upphandlingar ska gå hur upphandlingar ska gå till enligt den nya lagen. Nu till enligt den nya lagen. Nu återstår det att se hur det återstår det att se hur det verkligen kommer att gå till i verkligen kommer att gå till i praktiken.”praktiken.” PETER CARLBERG

Dagliga affärsnyheter om upphandling


affärer


N YA L AG E N O M O F F E N T L I G U P P H A N L D I N G


AV DIETMAR HEINRICH

SKL och Svenskt Näringsliv oense om nya lagen

FRÅN ÅRSSKIFTET TRÄDER en ny lagstiftning i kraft som ersätter dagens LOU.

Tanken bakom förändringen är att det ska bli enklare för alla som är involverade i of-fentlig upphandling. Ytterst beror dock för-ändringen på att man ska anpassa de svenska upphandlingsreglerna till EG-direktiven som kom redan 2004. Sverige är alltså redan ganska sent ute med att göra anpassningen.

Under arbetets gång har Sveriges Kom-muner och Landsting (SKL) kritiserat vissa delar av de nya lagarna. I slutet av septem-ber skickade man en skrivelse till fi nansut-skottet där man bland annat kritiserade att ramavtalsleverantörer ska rangordnas.

Svenskt Näringsliv reagerar nu starkt på SKL:s kritik som man menar är felriktad. Olof Erixon, expert på offentlig upphandling på Svenskt Näringsliv skräder inte orden:

– Jag menar att SKL utifrån sin intresse-ståndpunkt driver en linje där man överdri-ver problemen betydligt för att nå framgång hos fi nansutskottet.

Nya lagen innebär att leverantörer ska rangordnas vid avrop från ramavtal med fl era leverantörer och om inte alla villkor är fast-ställda ska en andra konkurrensutsättning ske. Regeringen anser i sitt förslag att det alltså ska fi nnas en i förväg fastställd avrops-ordning. Sveriges Kommuner och Landsting anser att det i många fall inte är möjligt att göra en rangordning och man har tagit fram ett antal exempel på situationer där man an-ser att det kommer att bli problem:

– I de fl esta fall går det naturligtvis att

rangordna när man köper sopsäckar och kontorsmateriel och den typen, men det är i stort sett omöj-ligt när det gäller till exempel läkemedel där det är den en-skilde läkaren som bestämmer vad det är för läkemedel som ska användas, säger Eva Sveman, för-bundsjurist på Sve-riges Kommuner och Landsting.

En annan situa-tion när problem med rangordningen kan uppstå menar SKL är när en köksansva-rig på en skola ska upphandla livsmedel. Vissa avrop sker nästan varje dag och vissa livsmedel har dagspriser. Det förekommer också ersättningsprodukter när inte ordina-rie produkt längre kan levereras av olika skäl. En rangordning krånglar då till situa-tionen enligt SKL.

– Det här är inte ett rimligt exempel. Ing-en kommun köper mjölk på en spotmarknad säger Olof Erixon.

Han menar att det i stället normalt fi nns bara en leverantör av mjölk och man skriver då ramavtal med den leverantören. Rimligt-vis vet kommunen hur mycket mjölk som går åt på ett år och det är på den volymen

man skriver avtal. Antingen har man i det läget ett fast pris eller också har man ett pris plus en indexklausul.

– Framförallt har man inte parallella ram-avtal med tio alternativa leverantörer av mjölk och potatis, säger Olof Erixon.

Sveriges Kommuner och landsting är dessutom kritiskt till förslaget att rangord-ningen även ska gälla under tröskelvärdena och vid upphandling av B-tjänster:

– Vi tycker att det är särskilt problema-tiskt vid upphandling av B-tjänster som till exempel socialtjänst och hälso- och sjuk-vård. Vi menar att det inte går att rangordna den typen av tjänster. I dessa fall är det den enskilde vårdtagaren och den behandlande läkaren som har väldigt mycket att säga till om, säger Eva Sveman.

Olof Erixon håller inte med utan menar att det är på tiden att även reglerna kring B-tjänsterna styrs upp:

– När det gäller B-tjänster så talar vi i princip om hur stora belopp som helst och då är det naturligtvis kolossalt viktigt att de också omfattas av rimliga regler för att sä-kerställa rättssäkerhet för leverantörerna. ●

Sveriges Kommuner och Landsting är kritiska till rangordningen av ram-avtal i den nya tvådelade lagen som kommer att ersätta LOU i början av nästa år. Nu går Svenskt Näringsliv till motattack och sågar kritiken.

>> Till B-tjänster räknas tjänster vilka normalt lämpar sig mindre väl för gränsöverskridande han-del bland annat hotell- och restaurangtjänster, säkerhets- och bevakningstjänster, utbildning, hälso- och sjukvård samt socialtjänster. Vid upphandling av B-tjänst tillämpas sjätte kapitlet i LOU oavsett värde.Tröskelvärdet är ett gränsbelopp. Om upphandlingens värde överstiger tröskelvärdet måste upphandlingen göras som en EU-upphandling.

B-tjänster och tröskelvärden

Eva Sveman, förbundsjurist på Sveriges Kommuner och landsting är starkt kritisk främst till förslaget om att införa rang-ordning av ramavtalsleverantörer.

Olof Erixon, expert på offentlig upp-handling på Svenskt Näringsliv, avfärdar SKL: s kritik mot rangordning av ramav-talsleverantörer och menar att den är helt ogrundad.


N YA S Ä T T AT T U P P H A N D L A


upphandling

Carina Larsson är ordförande för M-nämnden i Vellinge kommun som handlar sociala tjänster på ett nytt sätt. Kommunen sätter ett fast pris och an-budsgivarna får tävla med den kvalitet de erbjuder för det fastställda priset.FOTO: HENRIK LINDBLOM


TEXT: DIETMAR HEINRICH

Fast pris nyckeln till framgång i Vellinge

UPPHANDLINGEN AV färdtjänstleverantör un-der 2006 innebar en vändpunkt för Vellinge kommun. Upphandlingen vanns helt och hållet på det lägsta priset men kommunen tyckte inte att leverantören levde upp till sina löften rent kvalitetsmässigt när väl av-talet började gälla.

Nämnden i Vellinge kommun som fattar de politiska besluten kring ”mjuka” frågor, som skola, förskola, fritids, vård och omsorg, individ- och familjeomsorg, fritid, och kul-tur kallas kort och gott för M-nämnden.

Carina Larsson, ordförande i M-nämnden i Vellinge kommun är lite självkritisk:

– I efterhand kan man säga att vi kanske inte hade jobbat med förfrågningsunderla-get riktigt bra, säger hon.

UTGÅR FRÅN FAST PRISUpphandlarna i kommunen tog sig en rejäl funderare på hur man skulle kunna genom-föra upphandlingar på ett bättre sätt framö-ver. Det var då idén om ett omvänt upphand-lingsförfarande väcktes. Det bestämdes att man skulle testa att utgå från ett fast pris och därefter söka bäst kvalitet.

Den första upphandlingen där den nya metoden användes avslutades i november men ett slutligt beslut om vinnare är ännu inte fattat. Upphandlingen gäller driften av Kronodalsgården, ett särskilt boende med drygt 30 platser med tillhörande hemtjänst-områden samt Bäckagården som är ett ser-viceboende med tillhörande hemtjänstom-råden. I upphandlingen ingår även restau-rangservice på de båda enheterna.

I förfrågningsunderlaget satte Vellinge kommun det fasta priset till 1 178 kronor per person och dygn vilket innebär en höjning med 24 procent mot tidigare pris. Man har tagit hänsyn till ett antal parametrar vid framräkningen av priset:

– Den tidigare dygnskostnaden på 950 kronor räckte inte riktigt till den bemanning vi ville ha för att få den sociala omsorg och extra verksamhet som vi ville att de boende skulle få. Vi har jämfört kostnader som fi nns på andra boenden och även jämfört med det boende som vi själva driver i kommunen. På det sättet har vi kommit fram till att en rim-

lig kostnad bör vara högre, säger Carina Larsson.

Dessutom gäller några procent av höj-ningen även en uppräkning av löner.

MÄTBARA KRITERIERDet är viktigt att en leverantör som förlorat upphandlingen kan åberopa mätbara och jämförbara kriterier. I förfrågningsunderla-get har man angett en kvalitativ miniminivå för verksamheten. Därtill måste anbudsgi-varna ta ställning till ett antal påståenden

och svara på ett antal frågor för att på så sätt kunna beskriva hur man kommer att arbeta. Det gäller allt från personalens kompetens och bemanningstäthet över dygnet till hur man ska arbeta med sociala mål, aktiviteter, demensvård och mat.

VIKTNINGEN AVGÖRANDEViktningen av de olika kriterierna i förfråg-ningsunderlaget är fördelat på 40 procent kvalitet med hänseende på arbetsledning och personalens kompetens, 40 procent kvalitet med avseende på uppdraget inklu-sive brukarinfl ytande och arbetssätt, samt

20 procent på refe-rens och intervjuer.

Blir försöket lyck-at kan man tänka sig att även testa meto-den vid kommande upphandlingar:

– Det är första gången och natur-ligtvis får vi utvär-

dera. Jag tror att vi mycket väl kan använda det här fl er gånger om det faller väl ut, säger Carina Larsson.

Men metoden med upphandling till ett fast pris passar inte för alla typer av upp-handlingar.

Carina Larsson tycker inte att metoden med fast pris bör användas vid upphandling-ar som rör verksamhet där kommunen inte har tidigare erfarenhet. Då fi nns inget att jämföra med och det blir därmed svårt att fastställa ett rimligt och korrekt fast pris. ●

Vellinge kommun testar just nu en ny strategi vid offentlig upphandling. Man gör tvärt om genom att ange ett fast pris i förfrågningsunderla-get för att sedan anta det anbud som ger bäst kvalitet för pengarna.

” Den tidigare dygnskost-naden räckte inte till den bemanning vi ville ha”

affärer


I N K Ö P S KO S T N A D M O T Ä G A N D E KO S T N A D


Mikael von Otter tror på regio-nala ramavtal som ett sätt att få med även mindre företag i ramavtalsupphandlingarna.

Priset tenderar att få allt-för stor vikt vid ramavtals-upphandlingar. IT & Tele-komföretagen har därför tagit upp en dialog med Verva för att lyfta fram

begreppet total ägar-kostnad. Att förbättra

små företags möjlig-heter att delta i

offentliga upp-handlingar är

också högt prioriterat.AV PER ERIKSSON

prisfok Prote

ram


OFFENTLIG SEKTOR STÅR för en mycket stor del av inköpen av it-relaterade varor och tjäns-ter. Vervas ramavtal omsatte exempelvis 7,3 miljarder kronor bara under fjolåret. Enskilt störst är pc-avtalen med 2,6 miljarder kro-nor före tele- och datakommunikation där det handlas för en miljard.

Mikael von Otter, projektledare vid IT & Telekomföretagen inom Almega, berättar att det bland it-företagen fi nns kritik över hur myndigheterna agerar i inköpssamman-hang och hur processerna fungerar. Samti-digt är han övertygad om att upphandlande och avropande myndigheter har synpunkter på hur leverantörerna sköter sig.

– Tillsammans kan köpare och säljare göra mycket för att strömlinjeforma upp-handlingsprocessen och på så sätt bidra till en effektivare offentlig sektor och ett effek-tivare näringsliv, menar han.

FÖRSTA POSITIVT MÖTEDet möte som nyligen hölls mellan IT & Te-lekomföretagen och Vervas ledning är där-för ett viktigt första steg. Mikael von Otter berättar att synpunkter från trettiotalet medlemsföretag ventilerades:

– Vi kommer att möta Verva igen i slutet av november, och förhoppningsvis i ett antal möten därefter.

Han konstaterar att man under det första mötet kanske inte kom fram till ”så hemskt mycket konkret”, men gläds över att dialo-gen har inletts.

– Att ändra på lagar och regelverk är en långsiktig process. För att effektivisera och förenkla upphandlingsprocessen kan det räcka med att parterna ändrar arbetssätt och reder ut missförstånd.

Företagen i branschen ser, kanske inte helt oväntat, myndigheternas fokusering på pris som ett problem. Mot bakgrund av att

exempelvis persondatorer har ”dagspriser” som snabbt skiftar vill man istället arbeta för en bättre förståelse för tco (total cost of ow-nership). Detta är ett bättre mått i och med att inköpspris, utbildning, service, underhåll och andra kostnader under datorns livs-längd ingår.

FEL ATT RANGORDNAI vissa upphandlingar ställs krav på typkon-fi gurationer, något som kan straffa leveran-törer som tillfälligt ”ligger fel” i sin produkt-cykel. Branschen är heller inte förtjust i rangordning av ramavtalsleverantörer.

– Att för fl era år framåt cementera en marknadssituation är olyckligt.

En idé som förs fram är att se ramavtalen som en certifi ering på att utvalda leverantö-rer tillgodoser de krav som ställs på exem-pelvis miljö, sortiment, leveranstider och service. Prisfrågan kan aktualiseras först i steg två, avropet.

Kritiken mot alltför omfattande ramavtal är inte ny, utan har hörts från fl era håll. Små företag har inte möjlighet att delta i stora upphandlingar.

– Vi skulle vilja se fl er regionala ramavtal alternativt avtal uppdelade på myndigheter med likartade behov, säger Mikael von Otter som är övertygad om att det förbättrar kon-kurrensen i och med att leverantörer med regionala styrkor då kan vara med.

ONÖDIGT MYCKET SOMMARJOBBLeverantörerna noterar en kompetensnivå som varierar kraftigt mellan de myndigheter som avropar på ett och samma ramavtal. An-tagligen skulle de ”experttunga” myndighe-terna tjäna på att göra egna upphandlingar medan mindre myndigheter, som inte har samma kunskaper, vinna på gemensamma upphandlingar.

– Många leverantörer tar upp det betung-ande arbete som en offert innebär. Inte säl-lan ligger stora delar av detta arbete dessut-om under den intensiva semesterperioden.

Slarvfel i ett offertsvar kan idag leda till orimliga konsekvenser. Är det rimligt att en anbudsgivare utesluts ur en upphandling på grund av att ett enklare slarvfel begåtts?

– Även för kunden kan det ju medföra att bästa alternativ inte kan väljas.

VILL HÖRA MOTIVENI offertförfrågningar ställs emellanåt krav, ofta i skallform, som går utöver gällande la-gar och vedertagna standarder. Ofta saknas motiveringar till varför. Om motiveringar funnes vore det lättare för leverantörerna att förstå behoven.

Till de moment som branschens företrä-dare också vill se över hör referenstagning-en. Detta är ett omfattande arbete, inte minst för de kunder som leverantörer anger som referenser.

– En översyn av omfattning och former för referenstagning vore på sin plats. ●

>> IT & Telekomföretagen är en av sju sam-verkande bransch- och arbetsgivarorgani-sationer inom förbundsgruppen Almega. Denna medlemsorganisation samlar företag av alla storlekar från hela it- och telekom-sektorn.

Målsättningen med branschnätverket är att gemensamt driva och utveckla markna-den för it såväl som it-företagandets villkor. De sammanlagt drygt 900 medlemsföreta-gen har tillsammans nästan 100 000 medar-betare. IT & Telekomföretagens medlemmar är också medlemmar i Svenskt Näringsliv.

IT & Telekomföretagen är leverantörernas röst

usering ster mot avtalens

affärer


D I R E K T U P P H A N D L I N G


AV DIETMAR HEINRICH

Lokala småköps-avtal succé i Heby

I HEBY KOMMUN väster om Uppsala satsar man sedan några år tillbaka på att främja den lokala handeln när kommunen ska göra mindre inköp, det vill säga inköp som kost-nadsmässigt uppfyller kriterierna för di-rektupphandling enligt LOU.

Eldsjäl och drivkraft i satsningen är Heby kommuns före detta inköpschef Jan Reuter-häll. Han fi ck idén om att sluta småköpsav-tal med lokala leverantörer efter att ha läm-nat det privata näringslivet för en kommunal tjänst:

– Jag kom i kontakt med lagen om offent-lig upphandling och såg att företag och köp-

män som fanns i närområdet blev lite illa behandlade. De fi ck sällan affärer och jag tänkte att det här kanske man kan hantera på något sätt.

KOSTNADSBESPARINGARJan Reuterhäll såg även en möjlighet till kostnadsbesparingar genom att handla lo-kalt och han vill påpeka att det totala priset för en vara är betydligt högre än det som står på prislappen:

– Man måste fundera på den total kostna-den från det att behovet konstateras till att varan levereras till kommunen. Det kostar tid och pengar att fundera över vilka pro-dukter som ska köpas in och vem man ska prata med. Kan man förenkla det så får man ju en lägre totalkostnad och en bieffekt med

den här lösningen är att hela regionen tjänar på det.

FÖRÄNDRAD POLICY Det första Jan Reuterhäll tog tag i var att göra om kommunens inköpspolicy så att det skulle bli möjligt att handla för en ganska stor summa pengar via direktupphandling. Enligt honom var det för några år sedan van-ligt att man begränsade maxbeloppet för di-rektupphandling till två basbelopp (80 600 kronor) men han menar att utvecklingen har gått mot en nivå som idag ligger någon-stans mellan fem och sex basbelopp (201 500-241 800 kronor).

Inom ramen för direktupphandling enligt LOU skrev sedan Heby kommun vad Jan Reuterhäll kallar små ramavtal med ett antal

Heby kommun har under fl era år arbetat målinriktat med små-köpsavtal där lokala leverantörer levererar allt från slöjdmaterial och blommor till pre-sentartiklar och optik. Kommunen, den lo-kala handeln och miljön tillhör de stora vinnarna.

>>Direktupphandling defi nieras i LOU som en upphandling utan krav på annonsering. Direktupphandling är enligt sjätte kapitlet, andra paragrafen i LOU tillåten om upp-handlingens värde är lågt eller om det fi nns synnerliga skäl. Vad som ska avses med lågt värde framgår inte av lagtexten.

Direktupphandling

Jan Reuterhäll, före detta inköpschef på Heby kommun menar att systemet med lokala småköpsavtal innebär en för-enkling av kommunens inköpsarbete och ger därtill en förbättrad kommunikation med det lokala näringslivet.


lokala företag. Dessa småköpsavtal gäller in-köp av allt från slöjdmaterial och blommor till presentartiklar och optik. Några svårig-heter att komma på områden som skulle kunna bli föremål för avtal hade man inte:

– Det man inte har traditionella ramavtal på fi nns faktiskt oftast i närområdet, säger Jan Reuterhäll.

Småköpsavtalen löper på ett år vilket be-ror på att man ska kunna hålla sig inom be-loppsgränsen. Jan Reuterhäll är i det här sammanhanget noggrann med att poängtera att systemet med lokala småköpsavtal bäst passar små kommuner:

– Det blir bökigt att införa det här i exem-pelvis Stockholm där det fi nns många leve-rantörer av liknande produkter, exempelvis blommor. I en ort som Heby har vi endast en blomsterhandlare så det här systemet passar helt klart bättre på mindre orter.

INTERNETBASERAT SYSTEM För att få ner de administrativa kostnaderna till ett minimum använder man sig av ett in-ternetbaserat system där ortens leverantö-rer kan lägga upp sina anbud. Därefter sker

en bedömning och oskäliga anbud samt an-budsgivare som inte uppfyller LOU-kraven gallras bort. De leverantörer som klarar sig genom kontrollen får ett småköpsavtal med kommunen.

Listan över gällande avtal har hittills pre-senterats i form av ett nedladdningsbart Ex-celark där man via en fi ltreringsfunktion kan söka efter produktområden, produkter och namn. Jan Reuterhäll hade dock en vi-sion om att man kunde gå ett steg längre. Med hjälp av en lokal entreprenör startade man därför för några månader sedan arbetet med en internetbaserad småköpsportal vil-ken håller på att utvecklas. Tanken är att portalen ska främja kommunikationen med

leverantörerna och att det ska bli möjligt att exempelvis lägga in prislistor, bilder och länkar till leverantörernas hemsidor. Porta-len kommer även att erbjuda betydligt bättre sökmöjligheter.

Jan Reuterhäll lämnade i september i år tjänsten på Heby kommun och återfi nns idag som ekonomichef i Karlsborgs kommun. Även i den kommunen är man intresserad av idéerna kring småköpsavtal med lokala leve-rantörer och enligt Jan Reuterhäll har ett för-beredande arbete redan startat:

– Folk i Karlsborg är väldigt intresserade av den här idén och vi har haft tre möten med det lokala näringslivet och köpmännen. Arbetet kommer att rulla på under våren. ●

Sveriges nyaste upphandlingsverktyg har haft nöjda kunder i tio år.

Se varför på www.opic.com / tendsign

” Det kostar tid och pengar att fundera över vilka produkter som ska köpas in och vem man ska prata med. Kan man för-enkla det så får man ju en lägre totalkostnad.”

affärer


S K AT T E R


AV DIETMAR HEINRICH

Skatteverket vill ha hårdare leverantörskontroll

ENLIGT LOU SKA upphandlande enheter alltid kontrollera att anbudsgivare exempelvis inte är i konkurs eller likvidation. Dessutom anges det i lagen att den upphandlande en-heten ska kontrollera om anbudsgivaren är registrerad i aktiebolags-, handels- eller för-eningsregistret och om företaget är registre-rat för redovisning och inbetalning av mer-värdesskatt, innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter. Ett företag som överhuvudtaget ska ha en chans vid offent-lig upphandling måste dessutom vara fri från skulder för svenska skatter och social-försäkringsavgifter.

BLANKETT 4820Skatteverkets blankett nummer 4820 ska användas vid en dylik kontroll och det är respektive anbudsgivare som skickar in den till Skatteverket. Svaret från Skatteverket bi-fogas sedan i dokumentationen som följer med anbudet. En del upphandlande myn-

digheter begär också in uppgifter om skat-testatusen på anbudsgivande företag i sam-band med kvalifi ceringsprocessen.

Skattemyndigheterna vill nu ha ett fördju-pat samarbete kring leverantörskontrollen. Man vill exempelvis att de upphandlande enheterna ska kontrollera samtliga leveran-törer som ska utföra uppdraget. Exempelvis inom byggbranschen är det vanligt att bygg-företag anlitar underleverantörer. En upp-handlande enhet som följer LOU:s regler om leverantörskontroll har förvisso full kontroll på den vinnande anbudgivaren. Eventuella underleverantörer har man dock inte kon-troll på. Ett led i Skatteverkets fördjupade arbete inom det här området har därför va-rit att ta fram förslag på hur de upphand-lande enheterna ska formulera de delar i

Upphandlande enheter måste enligt LOU kontrollera att en leverantör är registrerad för redovisning och inbetalning av mervärdesskatt, inne-hållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter och inte har skatte-skulder. Nu vill Skatteverket utöka kontrollen.

Anita Carlsson, skatteinformatör på Skatteverket tycker att det är viktigt att upphandlande enheter även kontrol-lerar underleverantörer och att kontrollen upprepas under löpande avtal.


förfrågningsunderlaget som rör leverantörs-kontroll. Bland annat vill man ha med en pas-sus som rör kontroll av skattestatus hos samtli-ga leverantörer, det vill säga anbudsgivaren och samtliga underleveran-törer.

INTE LIKA HÅRD Kontroll av underleverantörer nämns inte i LOU och lagen kan inte tolkas på något an-nat sätt än att det räcker med att kontrollera en leverantör vid anbudstillfället. Förhål-landen kan dock snabbt förändras. Från det att man skickar ut ett förfrågningsunderlag till att ett beslut tas kan det exempelvis ta ganska lång tid. Dessutom kan avtal löpa un-der fl era år och även under den tiden kan mycket hända. På Skatteverket menar man därför att upphandlande enheter bör utföra leverantörskontrollen även under löpande avtal.

– De upphandlande enheterna bör göra

kontroller även under avtalstiden och dess-utom bör de skicka in listor på de leverantö-rer som de har ramavtal med. Kontroll bör ske några gånger per år, säger Anita Carls-son, skatteinformatör på Skatteverket.

KOMPLETTERANDE VÄGARSom ett komplement till de tjänster skatte-myndigheten kan erbjuda så kan traditio-nella kreditupplysningsföretag anlitas. Le-verantörsdatabasen Safetrade är ett annat verktyg som kan vara praktiskt att använda i de här sammanhangen. Databasen innehål-ler uppgifter om cirka 175 000 leverantörer till offentlig sektor och upphandlande enhe-

ter erbjuds ett antal verktyg som kan un-derlätta leverantörs-kontrollen på olika sätt. Bland annat är det möjligt att söka leverantörer utifrån en mängd kriterier och göra ekonomis-ka kontroller. Via Sa-fetrade går det även

att elektroniskt skicka in listor över leveran-törer för leverantörskontroll hos skattemyn-digheten. De tjänster som safetrade tillhan-dahåller är kostnadsfria för användare i stat, kommun och landsting.

Leverantörskontroll AB är ytterligare ett företag som kan nämnas i det här samman-hanget. Företagets tjänster riktar sig först och främst mot personalintensiva projekt/entreprenader med syfte att stoppa svart-jobb. Kontrollen bygger på att leverantören rapporterar månadsvis till Leverantörskon-troll AB som i sin tur kontrollerar uppgif-terna och sammanställer resultaten till upp-dragsgivaren. ●

Nu kan även du som är leverantör göra smarta inköp

prontobid.se med tillhörande undersajter är marknadsplatsen för dig som snabbt och enkelt vill göra inköp till företaget och samtidigt spara tid och pengar.

Som ansluten leverantör får du tillgång till relevanta förfrågningar från upphandlande företag i hela Sverige.

Besök www.prontobid.se eller ring oss på 040-630 64 60 för mer information.

” De upphandlande enheterna bör göra kontroller även under avtalstiden och skicka in listor på de leverantörer som de har ramavtal med.

konkurrens


U P P H A N D L I N G G Ö R S O M


AV PER ERIKSSON

MED ÅRLIGA INKÖP för ungefär en kvarts mil-jard är den statliga inköpssamordningens ramavtal för kontorsmateriel populära. Fast under det gångna året har omsättningen inte alls nått upp till tidigare nivåer.

I och med att den senaste upphandlingen överklagades har det funnits giltiga ramav-

tal inom endast två av fyra delområden. Se-dan september i fjol har avtalslöshet präglat allmänt kontorsmateriel samt dator- och maskintillbehör.

Det är två stora avtalsområden, år 2004 omsatte dessa båda produktområden 116 miljoner respektive 68 miljoner kronor.

Redan i våras dömde kammarrätten VHS Upphandling att göra om delar av upphand-lingen. Arbetet med ett nytt förfrågningsun-derlag har nu påbörjats.

– Vi tittar nu på de båda områden där rätt-ten beslutade att upphandlingen ska göras om, säger projektledaren Björn Bergström

VHS Upphandling gör Kammarrätten till viljes och gör om den kritiserade upp-handlingen av all-mänt kontorsmateriel samt dator- och ma-skintillbehör. Åke Norström på AGE hoppas att fl er små leverantörer ska kun-na ta upp kampen om kontrakten samt att service blir lika viktigt som pris.

Därför gör VHS om upphandlingen av kontorsvaror


på VHS Upphandling. För batterier och kon-torspapper fi nns redan avtal som gäller till hösten 2008.

INGEN TJÄNAR PÅ AVTALSLÖSHETMed hänsyn till värdet kommer kontorsvaru-upphandlingen att genomföras som en öp-pen upphandling. Björn Bergström hoppas att upphandlingen är klar för att teckna av-tal i februari 2008.

Åke Norström, vd för AGE, välkomnar be-slutet att dra igång upphandlingsarbetet på nytt. Det var AGE och RKV/Killbergs som överklagade upphandlingen.

– Fast jag känner mig knappast som någon vinnare. Alla förlorar på upphandlingar som havererar.

Tanken på att av ”taktiska skäl” sätta käp-par i upphandlingsmaskineriets hjul är ho-nom främmande. Anklagelsen om att ha dumpat priserna dementeras med kraft:

– Vi har varit leverantör till statliga myn-digheter i mer än tio års tid och skulle inte överleva med den taktiken, säger han och berättar att AGE blivit antagen som leveran-tör vid tre upphandlingar.

TRIST ATT MÖTAS I DOMSTOLAtt upphandlingen inte skötts enligt regel-boken bevisas av att VHS Upphandling för-lorade i såväl läns- som kammarrätt. Kam-marrätten menade att VHS brustit i objekti-vitet och likabehandling enligt lagen om of-fentlig upphandling.

Att två affärspartners tvingas umgås via domstolar tycker Åke Norström är fullkom-ligt galet:

– Nu gäller att se framåt och utarbeta en

bättre ”spelplan”. Min utgångspunkt i affä-rer är att båda parter ska uppfatta relationen som ömsesidig och positiv.

Enligt Åke Norström ska inte så pass po-pulära inköpsområden som dessa vara ram-avtalslösa under längre tid. Då tänker han i första hand inte på det egna företagets väl:

– Jag är övertygad om att köparna förlorar mer på avtalslöshet än säljarna eftersom in-köpsadministrationen krånglas till. Till oss hittar kunderna ändå.

DAGS ATT VÄSSA KONKURRENSENÅke Norström poängterar att han inte en-bart har negativa erfarenheter av statligt upphandlingsarbete. Att det är tids- och ar-betskrävande för leverantörerna att delta är en sak. AGE satsar ungefär två årsarbets-krafter på anbudsarbetet.

När VHS Upphandling nu gör sin omstart är Åke Norströms förhoppning att man gör vad som är möjligt för att ytterligare förbätt-ra konkurrensen:

– Jag talar kanske mot vårt företags eget intresse, vi vill så klart ta hem affären, men jag hoppas att upphandlingen utformas så att även mindre företag ska kunna lämna anbud.

Med tanke på att den totala inköpsvoly-men på avtalen är så pass stor som runt 250 miljoner kronor per år kan detta vara lättare

sagt än gjort. För att konkurrera om en så stor affär krävs såväl resurser som en väl in-trimmad logistikapparat.

– En möjlighet att låta mindre leverantö-rer komma till är att dela upp upphandling-en. Varför inte låta anbudsgivare lämna an-bud på enskilda myndigheter, kommuner och landsting?

PRISET ÄR INTE ALLTEn geografi sk indelning är en annan variant som skulle kunna prövas menar Åke Nor-ström. Vem säger att en rikstäckande leve-rantör kan erbjuda det bästa varufl ödet i ex-empelvis Östersund?

– Vi funderar naturligtvis kring konkur-rensen inom avtalet men med hänsyn till att vi snart kommer att publicera nya underlag kan jag inte gå in närmare på detta, säger Björn Bergström.

Priset har av tradition haft stor vikt vid of-fentliga upphandlingar. Pris är en lättutvär-derad faktor medan exempelvis service är betydligt svårare att bedöma. Åke Norström hoppas att sortimentsbredd, skåpservice och beställningsrutiner får den uppmärk-samhet som dessa faktorer förtjänar.

– Vi för en kontinuerlig dialog med avropan-de myndigheter om deras behov, summerar Björn Bergström från VHS Upphandling. ●

Åke Norström hoppas att även mindre företag ska kunna konkurrera om årliga kontorsvaruinköp för en kvarts miljard.FOTO: ANDERS JERNBOM

>>AGE är en rikstäckande kontorsvaruleverantör med 190 anställda och 14 butiker. Omsättning-en i koncernen är cirka 530 miljoner kronor. Företaget har vuxit kraftigt. År 1994 var omsättning-en 37 miljoner kronor. AGE, som lagerhåller cirka 6 000 artiklar, är sedan fyra år tillbaka partner till världsomspännande Offi ce Depot.

AGE säljer både i butik och på webb

” Jag känner mig inte som en vinnare. Alla förlorar på upphandlingar som havererar.”

lösningar F Ö R E N B Ä T T R E M I L J Ö

www.upphandling24.seUPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 200750


Bilförsäljningen går på högvarv. Mer än var femte bil som nyregistrera-des i oktober var en miljöbil. Men många etanolbilar tankas med bensin.

ALLT PEKAR MOT ATT årets sammanlagda bil-försäljning är på väg mot 300 000 fordon. Genom åren har antalet nybilsregistreringar gått över denna magiska gräns vid endast fyra tillfällen. Den goda nybilsförsäljningen innebär att allt fl er miljöbilar nu rullar på de svenska vägarna.

Under oktober månad registrerades 6 047 miljöbilar, en ökning med 121 procent jäm-fört med oktober förra året. Miljöbilsande-len för månaden hamnade på 21 procent, vilket är den högsta nivån hittills. Hittills i år ligger miljöbilsandelen på 16,7 procent jäm-fört med 12,7 procent under samma period förra året.

– Både miljöbils- och dieselandelen nådde nya rekordnivåer under oktober. Det är po-sitivt för miljön och innebär att koldioxidut-släppen från nya bilar sjunker snabbt, säger Bertil Moldén, vd för branschorganisatio-nen Bil Sweden.

GENOMBROTT FÖR MILJÖNAndelen dieselbilar av de totala nybilsregist-reringarna var 36,9 procent i oktober. Också det är den högsta noteringen hittills för en

enskild månad. I oktober i fjol var dieselan-delen 23,4 procent.

Sammantaget står miljöbilar och dieselbi-lar för hela 58 procent av de bilar som nyre-gistrerades under oktober. Bertil Moldén beskriver detta som ett viktigt genombrott:

– För första månaden står bensinbilarna för mindre än hälften av nyregistreringarna.

Nästa fråga är vad alla miljöfordon fak-tiskt körs på. Etanolbilar går ju precis lika bra på bensin. Gasdrivna fordon har även en bensintank, om än inte särskilt stor.

TRENDEN PEKAR RÄTTI Växjö kommun har man varit duktig på att skifta ut bensinbilarna. Av totalt 197 bilar i fl ottan är 132 miljöklassade, merparten för etanoldrift. Policyn är att nya bilar ska vara miljöfordon.

Däremot fi nns det inget mål för hur stor andel av bränslet som ska vara miljövänligt. Under 2006 köpte Växjö kommun 413 ku-bikmeter bränsle, varav hela 334 kubikme-ter var bensin.

– Många av bilarna används på små orter där det saknas möjligheter att tanka etanol,

AV PER ERIKSSON

Miljöbilar rullar med

bensin i tanken

I Växjö kommun består vagnparken till tvåtredjedelar av miljöfordon, men ändå är det bensin som tankas mest. Enligt Henrik Johansson, projektsamordnare på kommunens planeringskontor, beror det på att många av bilarna används på små orter där det sak-nas möjligheter att tanka etanol.Foto: Pierre Elmgren

lösningar


F Ö R E N B Ä T T R E M I L J Ö


säger Henrik Johansson, projektsamordna-re på kommunens planeringskontor.

Trots att bilarna alltså till 80 procent tan-kas med bensin pekar trenden åt rätt håll. Växjös inköp av etanol har ökat genom åren. År 2003 köptes 29 kubikmeter, att jämföras med fjolårssiffran 69 kubikmeter.

För landets myndigheter gäller att minst 85 procent av det totala antalet personbilar som köps eller leasas ska vara miljöbilar. Undantag får göras för specialfordon för ex-empelvis utryckning. Avrop sker på ramav-talet Tjänstefordon och förmånsbilar, som administreras av Rikspolisstyrelsen.

NU TUSEN MACKARPå Rikspolisstyrelsens lista över miljöbilar fi nns för dagen 27 modeller. Under hösten har en rad nya modeller lanserats och upp-handlaren Fredrik Björnström berättar att leverantörerna kan begära att få dem tillag-da till avtalet:

– Förutsatt att de nya modellerna uppfyller

samtliga krav som ställdes vid upphandlingen, säger Fredrik Björnström.

Även inom staten har de alternativa bräns-lena svårt att konkurrera med bensinen. En-ligt Vägverket, som kontinuerligt följer om myndigheterna klarar sina bilmål, stod ben-sinen för 42 procent av myndigheternas

drivmedelsinköp under fjolåret. Först till våren är 2007 års siffror sammanställda och analyserade. Ett ökande antal etanoltank-ställen talar redan nu för en ökad andel al-ternativa bränslen. Den 15 oktober öppnades landets tusende E85-station vid OKQ8-macken i Rinkeby utanför Stockholm. ●

>> Det råder tyvärr stor oenighet om vad som är en miljöbil. Olika regler och stimulansåtgärder som överlappar varandra krånglar till defi nitionen.Miljöbilsdefi nitionen skiljer sig åt mellan olika kommuner. Utöver detta fi nns en statlig defi nition som bland annat ligger till grund för miljöbilspremien.

Alla tycks vara överens om att fordon som drivs med etanol, gas, eller el är miljöbilar. Däre-mot klassas de allra mest drivmedelssnåla småbilarna inte alltid som miljöbilar.

Rapsbränslet rme betraktas som ett miljöbränsle. Ändå slipper inte fordon som körs på rme trängselskatten i Stockholm. Det gör inte heller mycket bensinsnåla småbilar som utan problem klarar de lokala miljöbilskraven i exempelvis Göteborg.

I Stockholm klassas även den mest bränsleslukande stadsjeep som miljöbil så länge den kan tankas på etanol. I Malmö fi nns ett övre tak för förbrukning, så här är detta fordon inget miljöfor-don. Krångligt? Javisst.

En miljöbil är inte alltid en miljöbil

Christina Södergren, upphand-lingschef, landstinget i Uppsala län

Ja, alla fordon som vi köper, hyr eller leasar ska vara miljöfordon som förbrukar förnyelsebara bränslen. Målet är bland annat att år 2010 ska 90 procent av de personbilar som landstinget leasar drivas med förnyelsebara bränslen.

Madeleine Axberg, upphand-lingschef Kungliga Tekniska Högskolan

KTH köper inte särskilt många bilar. Däremot fi nns ett beslut att tjänsteresor med hyrbil ska från och med den första januari 2008 endast företas med miljöbil. För drivmedel fi nns inget beslut om uppsatta mål, vilket naturligtvis borde ha funnits med.

Johan Pettersson, upphandlings-chef Göteborgs Universitet

Göteborgs universitet med drygt 5 000 anställda och cirka 50 000 studenter äger endast ett tiotal personbilar. Vi ser det som ett mycket gott betyg när det gäller miljötänkande ute i organisatio-nen. Många missar att det är bätt-

re att inte ha någon bil alls än att ha en miljöbil. Som statlig myn-dighet lyder Göteborgs universi-tet dessutom under förordningen (2004:1364) om myndigheters inköp och leasing av miljöbilar som stadgar att minst 85 procent av alla nyanskaffade personbilar

ska vara miljöfordon. På grund av den begränsade omfattningen av fordon är det relativt lätt att styra dessa inköp rätt, men exakt vilken typ av miljöfordon som väljs får brukaren själv bestämma.Har ni mål för hur stor andelen mil-jöbränslen ska vara?Vägverket avkräver årligen en återrapportering av hur stor andel av det inköpta drivmedlet som va-rit miljöbränsle. För att få behålla rättigheten att parkera på Gö-teborgs stads parkeringsplatser utan kostnad måste miljöbilarna köras på miljöbränsle, till minst 75 procent, vilket tillsammans med den ovan nämnda förordningen fungerar som ett styrmedel i sig. Förvaltningen vid Göteborgs uni-versitet har även i dagarna infört en bilpool med enbart miljöbilar som ska användas för resor i tjäns-ten istället för den egna bilen.

Så svarar tre upphandlingschefer om miljöfordon och miljödrivmedel1. Styr ni idag inköpen mot miljöfordon? 2. Har ni mål för hur stor andel som ska vara miljödrivmedel (till exempel etanolbilar, hybridbilar eller gasbilar)?

FOTO HENRIK LUNDSTRÖM

” För landets myndigheter gäller att minst 85 procent av det totala antalet personbilar som köps eller leasas ska vara miljöbilar.”

FOTO: ANDERS BIRKESTAD

U P P H A N D L I N G – E N G O D A F F Ä R

Vårens kurskatalogFördjupa dina kunskaper i upphandling eller anbudsgivning !

Beställ katalogen på www.opic.com/kurskatalog

Eller ta hem en pdf på samma länk.

Kurs

ledar

e och

fak

taSm

arta

ver

ktyg

Off

entlig

upphan

dla

reLe

vera

ntö

r

Ta steget!Kurser i upphandling

och anbudsgivning våren 2008

U P P H A N D L I N G – E N G O D A F F Ä R

28 OPIC Services Kurser våren 2008

K U R S L E D A R E

29www.opic.com/utbildning

O C H F A K T A

Kurs

ledar

e och

fak

ta

KursledareRobert AlexandersonAffärsområdeschef för OPIC Services. Arbetat som kommunjurist och inköps-samordnare i flera kommuner. Har varit upphandlingschef på Post- och telestyrel-sen. Tidigare upphandlingsjurist på den statliga inköpssamordningen.

Magnus JosephsonUpphandlingsjurist på OPIC och an-svarig för leverantörsutbildningarna. Tidigare på Nämnden för offentlig upp-handling, därefter som konsult, säljare och anbudsansvarig på kommunika-tionsbyrån Hallvarsson & Halvarsson.

Marie GadPrivate Sector, Liaison Officer to the World Bank Group. Also Business Development Consultant at the Confederation of Danish Industries. Expert på internationell upphandling vid Dansk Industri.

Monikha HugelidDriver Optimera Upphandlingskonsult som hjälper leverantörer med för-frågningsunderlag, anbudsskrivning, överprövning etc. Diplomerad inköpare och certifierad monitorutbildare.

Johan LagerbielkeLärare och tidigare forskare på Handels, Stockholm. Jobbar med förhandlings-teknik, ledarskap och förändrings-processer. Johans metoder och förslag på förhållningssätt är baserade på modeller framtagna på Harvard Law School.

Jens PedersenAdvokat på advokatfirman Jens Pedersen. Jobbar med entreprenad- och konsulträtt, även offentlig upphandling. Förfrågningsunderlag, upphandlingar, avtalstolkningar, tvister och rätts-processer.

Jan AnderssonJurist på Advokatfirman Jens Pedersen. Jobbar med offentlig upphandling och entreprenad- och konsulträtt. Arbetat på länsrätten i Uppsala med särskild inriktning på mål enligt LOU.

Kalle HenrikssonSpecialist på beställning/upphandling med kopplingen städning – fastighets-förvaltning – ekonomi. Grundare av Borago Konsult och projektledare för upphandlings- och branschutvecklings-projekt.

Anders EkelundStädkonsult, utbildare och säljansvarig på golvårdsbolaget Orange Clean. Har 25 års erfarenhet från städbranschen.

Dan FrödénDriver Tenders in Europe som stödjer företag vid anbudsgivning till offentlig sektor. Även projektledning, kvalitets-säkring, m m. Entreprenör med stor kunskap om lagar och regler.

Charlotta FrenanderJur kand. Arbetar sedan 2003 på Miljö-styrningsrådet med kriterier, informa-tion och utbildning för miljöanpassad offentlig upphandling. Innan dess fem år med offentlig upphandling inom kommunal sektor.

Matilde UngeCiv.ing i samhällsbyggnadsteknik/tek-nisk miljövård från Luleå Tekniska Universitet. Arbetar sedan 2006 på Miljöstyrningsrådet med kriterier och utbildning för miljöanpassad offentlig upphandling.

Anna Ulfsdotter ForssellAdvokat och delägare i Advokatfirman Delphi. Ansvarig för Delphis verksamhet inom offentlig upphandling, konkurrens-rätt, EG-rätt och närliggande rättsområ-den. Hovrättsfiskal vid Svea hovrätt och flitigt anlitad föreläsare.

Kristian PedersenBiträdande jurist vid Advokatfirman Delphi. Arbetat vid Nämnden för offent-lig upphandling (NOU) och på Konkur-rensverket. Är regelbundet gästförelä-sare vid Stockholms universitet.

Sagt om OPICs kurser...

Bra exempel, övertygande...

Mycket kunnig lärare, en interaktiv dialog istället för monolog. Mycket bra!

Konkreta exempel från olika anbudsförfarande var värdefullt, heltäckande och grundläggande...

...att fakta blandas med fall ur verkligheten...

Ännu en bra kurs, tack!

Snabb genomgång på ett enkelt sätt av svåra regler...

Pedagogiskt upplägg, bra diskussioner...

Enormt bra och lärorikt, en mycket bra utbildare!

Det var oerhört lärorikt!

Tack för en innehållsrik dag. Mycket trevlig föreläsare...

14OPIC Services Kurser våren 2008

K U N S K A P F Ö RK U N S K A P F Ö R O F F E N T L I G U P P H A N D L A R E

Offen

tlig

upphan

dla

reLe

vera

ntö

r

15

www.opic.com/utbildning

Offen

tlig

upphan

dla

re

O F F E N T L I G A U P P H A N D L A R E

Sm

arta

ver

ktyg

Linköpings stolta stadshus. Totala upphandlings-

volymen är ca två miljarder kr, jämnt fördelat på

varor/tjänster och verksamhetsupphandlingar.

Kurser för

offentliga upphandlare

”OPICs lärare har erfarenhet av upphandling”

Örjan Engström har arbetat med

Linköpings kommuns upphandling i 30 år.

Han vill stärka upphandlarens roll.

Östgötakommunernas och länsstyrelsens 25

upphandlare ingår i Kolmilagruppen. Där utbyts

erfarenheter och man planerar utbildningsda-

gar med Örjan Engström som samordnare:

– Vi ordnar lokaliteter och övernattning på nå-

gon trevlig plats här i länet och kallar hit exter-

na föreläsare. Det blir både kostnadseffektivt

och socialt berikande.

Nyligen inbjöds OPIC att hålla i två kurs-

dagar.

– Responsen var fullständig, delta-

garna tyckte att det var bra. OPIC

har vidgat sig på senare år.

Den första rubriken lydde ”Bli le-

verantör för en dag”.

– Tanken med den är att skapa

perspektiv och ett bra arbetskli-

mat mellan köpare och säljare.

Det berikar kollegor som inte varit

med så länge.

Den andra kursdagen var temat

”Ramavtal och avrop”.

– En verklighetsnära utbildning,

det blev väldigt mycket dialog med

föreläsaren. Folk satt kvar längre än tänkt.

Örjan Engström konstaterar att LOU är kom-

plext och att en juridisk snårskog kan skymma

affärsmässigheten:

– Jag har en filosofi när det gäller utbildning.

Det blir ofta för mycket piedestal – att läraren

sitter på höga stolar och pekar. Han eller hon

har kanske inte varit med om aktiv upphandling

de senaste fem åren.

– Båda OPICs jurister Robert Alexanderson och

Magnus Josephson har gjort det i närtid och kan

därmed ge en djupare analys av verkligheten.

– Vi behöver arrangera fler liknande möten.Upphandlingschef Örjan Engström

har suttit i styrelsen för Sveriges

offentliga inköpare, SOI, i tio år.

STEG 1K: Grundkurs i offentlig

upphandling - klassisk sektor s 16

STEG 1F: Grundkurs i offentlig

upphandling - försörjningssektor s 17

STEG 2: Fördjupningskurs i

offentlig upphandling s 18

STEG 3: Ramavtal och avrop s 19

STEG 4: Nya upphandlingsregler

- klassisk sektor s 20

Alternativa avtals- och

finansieringsformer s 21

Energy Performance Contracting s 22

Miljökrav i offentlig upphandling s 23

Så upphandlar du städtjänster s 24

Upphandling av bygg- och

anläggningsentreprenader s 25

Leverantör för en dag s 26

4 OPIC Services Kurser våren 2008

K U N S K A P F Ö RK U N S K A P F Ö R O F F E N T L I G U P P H A N D L A R E

5www.opic.com/utbildning

Leve

rantö

r

L E V E R A N T Ö R E R

Leve

rantö

r

STEG 1: Grundkurs i offentlig upphandling s 6

STEG 2: Försäljning mot förfrågningsunderlag s 7

STEG 3: Attraktiva anbud s 8

STEG 4: Avtalsanalys s 9

STEG 5: Förhandling vid upphandling s 10

STEG 6: Nya LOU - var beredd redan nu! s 11

International Competitive Bidding s 12

Kurser för leverantörer

Mer styrteknik än motorer numera. ABB är ledande leverantör av produkter och system för kraftöver-föring, samt process-och industriautomation. På bilden en frekvensomriktare.

”OPIC kan kombinera juridik och pedagogik”

jättebra kursutvärderingar, konstaterar LennartTorsner.

– OPIC kombinerar juridiskt kunnande med god pedagogik. De skapar en god dialog med vårt folk och vi får en initierad diskussion tack vare att kurserna handlar om våra problem.

Hösten 2007 gick cirka 100 personer påbygg-nadskursen (Steg 2).

Håller sig uppdaterade

ABB:s utbildningssatsning ingår i en strategi för att behålla och ta marknadsandelar.

– Vi tror på stora investeringar i landets infra-struktur de närmaste åren.

För att veta när affärerna dyker upp, använder ABB OPICs dagliga projektbevakning, Global Tender Watch.

ABB köper OPICs utbildningar för att lära sig hur man säljer mer till offentlig sektor.

– Tack vare OPIC förstår vi möjligheterna för oss som leverantör i det nya sättet att upp-handla. Vi vet nu på vilket sätt beställaren kan agera friare när han köper, berättar Lennart Torsner på huvudkontoret i Västerås.

– Därmed kan vi öka fokus på funktion, kva-lité och tekniska lösningar, istället för att bara prata pris.

Testade öppna kurser

År 2005 började ABB att skicka enstaka perso-ner till OPICs öppna kurser.

– Så kom frågan upp om vi var intresserade av mer ABB-inriktade dagar och det nappade vi på.

OPIC skapade skräddarsydda lokala grund-kurser (Steg 1) för ABB i Västerås, Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. På varje plats formades utbildningen kring lokala upphand-lingar och problemställningar.

I den första företagsförlagda rundan utbildades cirka 85 ABB-säljare och deras chefer.

– Det är väl genomförda kurser, vi får hela tiden

Lennart Torsner ansvarar för ABB:s utveckling av försäljning och

marknadsföring i Sverige.

lösningar


V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G

www.upphandling24.sewww.upphandling24.seUPPHANDLING 24 • NUMMER 2 | 2007


Umeå prisas som Sve-riges it-kommun 2007. Utmärkelsen delades ut vid Kvalitetsmässan i Göteborg. Avgöran-de var Umeås bredd och innovationsförmå-ga i it-satsningarna.

INFRASTRUKTURMINISTER Åsa Torstensson var prisutdelare på Göteborgsoperan när Umeå kommun utsågs till Sveriges it-kommun 2007. Priset, som i år delades ut för fjärde gången, syftar till att uppmärksamma och premiera den kommun som på bästa sätt har använt it i sin utveckling och förbättring av kommunens demokrati och verksamhet.

– Umeå kommun har en spännande och bra bredd i utbudet av e-tjänster och är väl värd uppmärksamhet för det, säger Kvali-tetsmässans Sven Wiberg.

Juryns motivering är att Umeå med både bredd och innovationsförmåga visar att it är vår tids viktigaste verktyg för att stärka väl-färden. Rent praktiskt handlar det om dialog med föreningslivet över nätet och satsningar på såväl ip-telefoni som rfi d.

– Vi har bra rutiner och it-stöd i kontak-

Umeå blev årets bästa it-kommun

AV PER ERIKSSON |

Hans Agdahl (verksamhetsutveckling), Lena Kröger (IT Driftstöd) och Jan Långström (it-chef) gläds över att Umeå har blivit Sveriges it-kommun 2007.foto: håkan göransson

lösningar


V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G


terna med medborgare, företag, föreningar och brukare, säger Umeå kommuns nöjde it-chef Jan Långström.

KREATIVT KLIMATMånga ärenden och tjänster i Umeå hante-ras via nätet och andra nya kanaler. Det ger nyttoeffekter som ökad tillgänglighet, bättre och enklare service, lägre kostnader och inte minst ökad demokrati genom bättre insyn.

– Utmärkelsen är ett bevis på att vi tänker rätt, säger Jan Långström. Umeå har ett på många sätt kreativt klimat, inte minst när det gäller nya it-lösningar. Det här sporrar oss att sträcka oss ännu längre.

Kampen stod mellan Hörby, Sundbyberg och Umeå. En jury hade sållat fram dessa tre kandidater från sammanlagt 15 kommuner. Ale, Botkyrka, Danderyd, Hörby, Kalix, Rätt-vik, Sigtuna, Skellefteå, Sundbyberg, Sven-ljunga, Tyresö, Umeå, Upplands Väsby, Upp-sala och Vännäs ville vara med.

Hörbys kommunalråd Lars Ahlkvist, som fanns på plats, kände sig inte särskilt nedsla-gen av juryns beslut. Han var i Göteborg till-sammans med en busslast kommunalan-

ställda från Hörby för att presentera kom-munens it-satsningar på ett seminarium och även delta i en paneldebatt tillsammans med de båda övriga nominerade.

LYCKADE PROJEKTHörby har genomfört fl era lyckade it-pro-jekt, bland annat ett e-handelsprojekt och så har man nyligen infört ip-telefoni samt ett ärende- och dokumenthanteringssystem. Hörby kommuns webbplats erbjuder hela 20 interaktiva e-tjänster.

– Vi är mycket stolta över att ha kommit till fi nal. Aldrig tidigare har en så liten kom-mun som Hörby lyckats ta sig så långt, säger Lars Ahlkvist.

Sundbybergs it-chef Anders Wallgård, som inte heller nådde ända fram, säger att utvärderingen har varit stimulerande. Han tycker att kommunen gjort en fi n insats:

– Vi ligger långt framme i att utnyttja it-tekniken och verksamheterna inom Sund-bybergs stad är duktiga på att utveckla sitt arbete med hjälp av detta. ●

” Vi ligger långt framme i att utnyttja it-tekniken och verksamhe-terna inom Sundbybergs stad är duktiga på att utveckla sitt arbete med hjälp av it.”

>>Utmärkelsen Sveriges it-kommun delas ut vartannat år. Förra gången, år 2005, tog Malmö hem det prestigefyllda priset som årets it-kommun. Dessförinnan prisades Nacka (2003) och Kalix (2001). Bakom arrangemanget står Kvalitetsmässan och Sveriges Kommuner och Lands-ting tillsammans med Intel, Microsoft, Telia och Vinnova samt IT-Företagen och Computer Swe-den.

Unders Kvalitetsmässans inledningsdag prisades även Lomma kommun. Den skånska kom-munen knep utmärkelsen som 2007 års kvalitetskommun.Ett tredje pris, det nyinrättade Sveapriset, delades ut till det projekt som varit mest framgångs-rikt för att förnya och förbättra svensk vård och omsorg med hjälp av it. Bland 77 tävlande bi-drag avgick Landstinget i Östergötland med segern. Det projekt som prisades heter Åtkomst av vårdinformation via översikter.

Även Lomma och Östergötlands landsting prisades

Sundbybergs stad var en av de tre fi nalisterna till årets kom-mun. It-chefen Anders Wallgård ser det som ett bevis för att kommunen ligger långt framme i att utnyttja it-tekniken.

Rutigt, randigt, prickigt... Vad passar dig?

Kontakta oss redan idag!

031-760 22 48

lösningar

58 UPPHANDLING 24 • NUMMER 2 | 2007

KO M M U N I C E R A M E D M E D B O R G A R N A


Bloggtrenden har nu också nått myndigheter och kommuner. Bloggen är ett utmärkt verktyg för att kommunicera med medborgarna och få respons på den egna verksamheten.

PRIVATPERSONER OCH företag är inte längre ensamma om att blogga. Också landets myn-digheter har nu börjat hitta rätt på tangent-bordet. Riksantikvarieämbetet bjuder ex-empelvis på en riktig blogg med spännande innehåll och diskussionsmöjlighet.

Bloggtrenden har nu också nått myndig-

heter och kommuner. Tid tog det, men nu-mera bloggas det faktiskt lite försiktigt på fl era håll.

I våras berättade Ramavtal i en artikel om Riksantikvarieämbetet som då funderade på att starta en blogg. Detta för att förbättra dia-logen och samtidigt kunna bjuda på ett mer

personligt perspektiv på vad som händer inom myndigheten.

Sedan en tid tillbaka är den planen reali-serad. Johan Carlström, arkeolog och blogg-redaktör på Riksantikvarieämbetets kun-skapsförmedlingsavdelning, förklarar sats-ningen på K-blogg med myndighetens ambi-tion att bli öppnare och mer kommunikativ:

– Bloggen är en effektiv lösning för att kommunicera och få respons på vad vi håller på med i smått och medelstort, säger han. Det fi nns mycket inom området kulturmiljö och kulturarv som är värt att berätta om – och värt att få synpunkter och tankar om.

LOCKAR BESÖKARERent tekniskt är bloggandet varken dyrt el-ler krångligt. Riksantikvarieämbetet valde att lägga bloggen på en extern adress. Detta för att minska antalet systemutvecklartim-mar och minimera driftskostnaderna under en testperiod.

– Vi hoppas även locka till oss surfare som vanligtvis inte skulle besöka myndighetens webbplats, säger Johan Carlström.

Riksantikvarieämbetet har sällskap av skattmasar och fogdar i bloggosfären. Den arbetsgrupp som håller på att bygga om Skatteverkets och Kronofogdens webbplat-ser sprider i bloggform information om sitt uppdrag. Enligt projektledaren Mattias

AV PER ERIKSSON

Nu börjar myndigheterna blogga

Utvecklingen av Riksskatteverkets nya webbplats beskrivs i bloggen där där intresserade användare och andra webbutvecklare kan lämna kommentarer.

59UPPHANDLING 24 • NUMMER 2 | 2007www.upphandling24.se

Langeström är bloggen ett led i att göra ar-betsgruppens webbutvecklingsprojekt så öppet som möjligt:

– Vi välkomnar synpunkter och idéer från såväl ”vanliga användare” som webbutveck-lare både i offentlig och privat sektor.

LÄR AV BIBLIOTEKENBibliotek tycks vara en fi n drivbänk för blog-gar. Bibliotekspersonal i exempelvis Nässjö, Upplands Väsby och Ystad delar med sig av allt från bok-, fi lm- och musiktips till andra biblioteksrelaterade ämnen.

Ulf Moberg, bibliotekschef i Nässjö tycker att klivet ut i bloggvärlden är en naturlig ut-veckling. Han förklarar:

– Vi vill möta våra låntagare där de fi nns och en blogg är ett lysande forum för att för-bättra kommunikationen med dem.

Stenen är i rullning, men visst kunde det offentliga Sverige blogga i ännu större ut-sträckning. Formella regler som omgärdar myndigheter och verk, med krav på diariefö-

ring och arkivering av inkommen korrespon-dens, håller tillbaka. I myndighetskulturen är begreppet blogg dessutom rätt nytt.

VIKTIG DISKUSSIONEn ”riktig” blogg, där besökare utöver att läsa kan kommentera inläggen, öppnar för missbruk och spamning. Som ansvarig utgi-vare kan myndigheten fällas för diskrimine-rande eller obscena inlägg.

– Vi övervakar kontinuerligt det som skrivs och vid behov görs kommentarer onå-bara för besökaren, säger Johan Carlström.

Hittills ser Johan Carlström bloggen som en framgång. Besökarantalet varierar bero-ende på andras länkar, hur ofta det skrivs och om vad det skrivs.

– Som hos de fl esta andra bloggar, alltså.En lång rad politiker på olika nivåer har

omfamnat bloggens möjligheter att skriva om sådant som engagerar dem. Lars Ahl-kvist, kommunalråd i skånska Hörby, berät-tar om sin ambition att ge en inblick i det

politiska arbetet i Hörby kommun.– Jag hoppas att med min blogg kunna ge

en inblick i vad en heltidsanställd politiker egentligen sysslar med.

POLITISKA BLOGGARCarl Bildt är en av landets mest namnkun-niga politiska bloggare. Nyhetsbrevsvetera-nen och utrikesministern får dessutom ex-emplifi era problemet med omodererade bloggar som är öppna för kommentarer och där diskussionen spårar ur.

Åklagare inledde tidigare i år förunder-sökning mot Bildts blogg Alla dessa dagar. Att inte skyndsamt ta bort anonyma skri-benters utfall mot palestinier kan vara hets mot folkgrupp.

Ibland har även bloggarna själva problem med att det går för fort från tanke till tangent. Morgan Hjalmarsson, kommunalråd i Borås, har uppmärksammats för att i ett inlägg ha klassat kolleger i lokalpolitiken med omdö-men som snyggast, blåast och klokast. ●

JOHAN CARLSTRÖM, RIKSANTIKVARIEÄMBETET

” Bloggen hjälper oss att nå nya grupper av surfare.”

FOTO: ANNA BOMAN

juridik


KO R R U P T I O N



Trots att Sverige hör till världens minst korrupta länder är mutor ändå ett problem. Den offent-liga sektorn är särskilt utsatt enligt Brottsföre-byggande rådet. I en kartläggning redovisas exempel på såväl retroaktiva belöningar som vänskapskorruption vid upphandlingar.

KORRUPTION ANSES VARA ett rätt litet pro-blem på våra breddgrader. Internationellt brukar Sverige uppmärksammas som nå-got av ett föregångsland. Enligt den ideel-la organisationen Transparency Interna-tional har bara Danmark, Finland, Nya Zealand och Singapore mindre korrup-tion än Sverige.

Den låga korruptionsgraden brukar för-klaras med ett väl fungerande politiskt och rättsligt system, offentlighetsprincip och med att medborgarna inte tolererar korruption. Därmed inte sagt att det sak-nas problem.

Antalet mut- och bestickningsärenden har ökat under senare år. Om det beror på ett mer aktivt arbete på området – sedan år 2003 fi nns det en riksenhet för korrup-tionsfrågor vid Åklagarmyndigheten – el-

ler att denna typ av brott faktiskt har ökat är oklart.

– Korruption är maktmissbruk, fastslår Lars Korsell, brottsforskare och verksju-rist vid Brottsförebyggande rådet. Den som tar emot mutor missbrukar sin makt och sin position.

KOMPENSERAR LÅG LÖNBrottsförebyggande rådet har i en färsk rapport gått igenom de 147 ärenden som handlagts av Riksenheten mot korruption mellan åren 2003 och 2005. Av rapporten att döma fi nns det exempel på mutor, be-stickning och maktmissbruk.

Klart är att mutgivare inte sällan agerar på direkt uppdrag av sin arbetsgivare. Över 80 procent av muttagarna i Riksen-hetens ärenden är verksamma inom den

AV PER ERIKSSON

Korruption fi nns också i Sverige

Muta behöver inte handla om pengar utan kan lika gär-na röra sig om resor, lite för dyra måltider, information, biljetter till idrott och teater samt älgjakt, säger Chris-ter van der Kwast, överåklagare och chef för Riksenhe-ten mot korruption.FOTO: THOMAS CARLGREN

juridik


KO R R U P T I O N


offentliga sektorn medan 95 procent av mutgivarna återfi nns inom den privata sektorn.

– Vissa gärningspersoner ser korrup-tion som ett sätt att kompensera en lön som de anser vara för låg.

Lars Korsell, som tillsammans med Mo-nika Karlsson skrivit rapporten, förklarar att den svenska korruptionen är diskret. Därmed är den svår att upptäcka:

– Korruption på svenska innebär ofta ”retroaktiv” belöning i syfte att långsiktigt stärka en relation och därmed påverka kommande affärer.

FARLIGA MEDELÅLDERS MÄNDe som i regel misstänks för korruptions-brott är ofta medelålders män, enligt un-dersökningen är genomsnittsåldern 53 år. De har också ofta makt och infl ytande.

Lars Korsell betonar korruptionens ska-dor på samhället:

– När de rättvisa spelreglerna sätts ur spel går seriösa företag miste om kontrakt, och både privata och offentliga sektorer köper ”för dyrt”.

Riksrevisionen pekade redan våren 2006 på ett oroväckande svagt skydd mot korruption i statlig verksamhet. Svenska myndigheter beskrivs som aningslösa. Man vill helt enkelt inte tro att den egna personalen skulle vara mutbar.

Riksrevisionen noterade att de riskbe-dömningar som hittills gjorts på lednings-nivå hos myndigheterna, sällan innefatta-de risken för mutor. Kontrollfunktionerna beskrevs som klena.

– För att även i framtiden vara försko-nade från korruption måste vi skärpa vår uppmärksamhet, sa riksrevisor Kjell Lars-

son när rapporten ”Skydd mot korruption i statlig verksamhet” presenterades.

LITE FÖR DYRA MÅLTIDERDet råder ingen tvekan om att det fi nns lockelser för personer som utför upp-handlingar av varor och tjänster med stora ekonomiskt värden. Men det är heller inte alltid solklart vad som är muta eller be-stickning.

– Det behöver inte handla om pengar utan kan lika gärna röra sig om resor, lite för dyra måltider, information, biljetter till idrott och teater samt älgjakt, säger Christer van der Kwast, överåklagare och chef för Riksenheten mot korruption.

De fl esta av de misstänkta muttagarna har inte uttalat krav på att få en muta. Många av dem som gett mutor har använt en subtil, men ändå direkt påverkan:

– Förhoppningen är att tjänster under-förstått leder till gentjänster, summerar Lars Korsell. ●

” Korruption på svenska inne-bär ofta ”retroaktiv” belöning i syfte att långsiktigt stärka en relation och därmed påverka kommande affärer.”

>> För att effektivt förebygga korruption krävs fl era olika åtgärder. Brottsförebyggande rådet tipsar i rapporten ”Kor-ruptionens struktur i Sverige – den korrupte upphandlaren” om att försöka identifi era riskgrupper, till exempel personer med indirekt och direkt infl ytande, liksom personal som har löpande kontakt med leverantörer.Myndigheter bör utarbeta tydliga riktlinjer som är an-passade till den egna verksamheten. Riktlinjerna måste kommuniceras tydligt samtidigt som kontroll och insyn förbättras. Anonyma rapporteringssystem underlättar för medarbetare att slå larm om missförhållanden.Rapporten från Brottsförebyggande rådet kan laddas ned kostnadsfritt som pdf från webben: korturl.se/iclj.

Så förebygger du korruption

Brottsförebyggande rådets rapport tipsar om konkreta åtgärder för att identifi era risker för korruption i organisationen.

Den svenska korruptionen är diskret och därmed svår att upptäcka, menar Lars Korsell, brottsforskare och verks-jurist vid Brottsförebyggande rådet. FOTO: ESTER SORRI

www.miljoaktuellt.se

september 2007, m-plus nr 10/11 1

Nyhetsbrev från MiljöAktuellt

m-plus nr 10/11 September 2007

I det här numret

produceras av Miljöaktuellts redaktion. Ägare är IDG. Redaktör: Mikael SaloE-post: [email protected] utgivare: Mikael SaloISSN: 1402-7577Prenumerationer: Titeldata AB, www.prenservice.sem-plus tryckt: 0770-457111 m-plus e-post: 0770-457179

länsstyrelsernas uppgift att kon-kretisera och verka för de natio-nella miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverket skriver att den statliga förvaltningen ger bättre garantier för att miljömålsarbetet förvaltas och utvecklas enligt de riktlinjer som riksdagen och re-geringen har beslutat. I höst ska finansdepartementet och statsrådet Mats Odell titta närmare på förslagen och syn-punkterna på Ansvarskommitténs betänkande. Den nya organisatio-nen med större län och nya regi-onkommuner skulle enligt utre-darna kunna införas i ett första steg före valet 2010.

KÄLLA:

Naturvårdsverkets yttrande 20070906, diarienummer 110-2808-07Se även Ansvarskommitténs utredninghttp://www.regeringen.se/sb/d/8728/a/77520Kontakt: Eva Johannison, Natur-vårdsverket, tel: 08-698 15 56

Den så kallade Ansvarskommittén föreslog i februari att inrätta 6-9 direktvalda regionkommuner för att ersätta dagens landsting. Utredarna föreslår också att kom-munerna ska lägga över den kom-munala tillsynen enligt Miljöbalken på länsstyrelserna.Det är enligt Naturvårdsverket synd att ändra på den kommunala tillsynen som i stor utsträckning fungerar väl. Utan stöd av tillsy-nens finansiering riskerar dessut-om kommunerna att tappa kraft i sitt utvecklingspolitiska miljöar-bete för hållbar utveckling. Kommunerna kan idag låta de tillsynsavgifter som debiteras gå in och finansiera tillsynen direkt. Tillsynen kostar flera miljarder om året och är till största delen skat-tefinansierad. Om denna skatte-bas försvinner bedömer

Naturvårdsverket risken som över-hängande för en sänkt ambitions-nivå i miljöarbetet.Naturvårdsverket föreslår i stäl-let ett bibehållet kommunalt till-synsansvar, med en betydande förstärkning av länsstyrelsens uppföljningsansvar och möjlighe-ter att ingripa där tillsynen inte fungerar.

Ansvarskommittén föreslår ock-så att regionkommunerna tar över

TILLSYN

”Dumt att dra ned på kommunal miljötillsyn”Det är dumt att lägga över delar av kommuner-nas tillsyn på länsstyrelserna. Det skriver Naturvårdsverket till Ansvarskommittén.

Lag och rätt sid 2

Från domstolarna sid 3

Ekonomi/styremedel sid 4

Avfall sid 4

Energi sid 5

Klimat sid 8

Hållbar utveckling sid 11

Produkter sid 12

Kemikalier sid 13

Sanering sid 14

Miljöteknik sid 14

Livsmedel sid 15

Vatten/avlopp sid 15

Sjö, hav och fiske sid 15

Kurser/seminarier sid 16

Fakta och extramaterial hittar du på miljoaktuellt.seunder fliken m-plus!

Vi som jobbar med långsiktig, fysisk, strategisk planering, na-turvård etc har behov av den sortens kortfattade miljöinfo med nyheter och med snygg och lättläst layout. Jag tycker därför att m-plus är bra som den är. Jag hämtar mycket nyheter där som jag använder i mitt arbete för argumentation, planering etc.Widar NarveloKommunekolog, Stadshuset Helsingborg

SÅ HÄR TYCKER EN AV VÅRA PRENUMERANTER OM MPLUS

WWW.MPLUS.SE/ERBJ POSTA DIREKT RING 08-453 61 00 FAXA 08-453 60 65

Leverera tidningen till:

Namn

Företag

Adress

Postadress

E-post

Telefon

Om annan fakturaadress:

Företag

Avdelning

Adress

Postadress

E-post

Telefon

Frankeras ej, IDG betalar

portot!M+013

MPLUSSvarspost20507188110 00 Stockholm

Ja tack, jag beställer direkt en helårsprenumeration, 14 nr till min e-postadressför 890 kronor + moms. På köpet får jag boken “ En varmare värld”, värde 254 kronor.[Frakt och exp.avgift tillkommer med 50 kronor]

Du som dagligen möter miljöfrågor har inte råd att halka efter. Därför vill vi ge dig en chans att hålla dig à jour med vad som händer på miljöområdet. m-plus bevakar nya lagar och domar i Sverige och EU inom miljöområdet. Dessutom skriver vi nyheter om klimat, energi, kemikalier och andra miljöfrågor.Klickbara länkar leder dig direkt till mer information. m-plus görs av redaktionen på Miljöaktuellt och har erfarna journalis-ter på miljöområdet.

Vågar du varautan m-plus?

Besök gärna vår hemsida:

www.mplus.se

Du som tecknar en helårsprenumeration på mplus får boken En varmare värld till ett värde av 254 kr på köpet. Boken beskriver växthuseffekten och klimatets förändringar.

EN VARMARE VÄRLD UTAN EXTRA KOSTNAD!

VÄRDE 254:-

14 NR AV MPLUS & ”EN VARMARE

VÄRLD FÖR 890 KR!

– ett oumbärligt verktyg för dig som arbetar med miljöfrågor

MPLUS SKICKAS VIA MAIL OCH INTE I PAPPERSFORMAT.

+ moms.

[Levereras så långt lagret räcker].

”PC FÖR ALLA ÄR MER ÄN EN DATORTIDNING”

*ENLIGT ORVESTO KONSUMENT 2007:2

ÖVER 220 000 LÄSARE – VARJE MÅNAD!*


Proportionalitetsprincipen är en av de EG-rättsliga principer som ska tillämpas vid all offentlig upphandling, oavsett värde. Princi-pen innebär att de krav som ställs i en upphandling ska vara rele-vanta i förhållande till vad som upphandlas. Men var går gränsen för vad som är relevant?

Borås stad upphandlade tolktjänster. Som ett skall-krav i för-frågningsunderlaget angav Borås stad att anbudslämnarna skulle bifoga en lista över tolkar som arbetar åt anbudslämnaren. Listan skulle bland annat innehålla namn på tolken, personnummer och vilka språk som tolken tolkar.

En av anbudslämnarna menade att detta stred mot proportiona-litetsprincipen. Anbudslämnarna måste ju i sig klara de skall-krav på tolkade språk som Borås stad hade angivit. Kravet på lista med namn och personnummer på tolkarna var därför inte lämpligt för att uppnå syftet med upphandlingen.

Juristens analys

experten

FO

TO

: T

HO

R B

AL

KH

ED

Orimliga krav får enligt proportionalitetsprincipen inte ställas i upphandlingar. Men vad är orimligt? Länsrätten och kammarrätten kom till helt olika slutsats i en aktuell dom.

Vilka krav får ställas i en upphandling?

Fakta i målet

Kammarrätten kom till en annan slutsats

Domarna från läns- och regeringsrätten

Länsrätten ansåg att skall-kravet stred mot den EG-rättsliga prin-cipen om proportionalitet och menade därför att upphandlingen skulle göras om.

Målet överklagades till kammarrätten som den 1 november 2007 beslutade att Borås stad inte behövde göra om upphandlingen (målnummer 4475-07).

Kammarrätten gjorde bedömningen efter tre rekvisit (villkor som måste vara uppfyllda för att en lag ska gälla).

De tre rekvisiten är att kravet ska vara1. lämpligt och effektivt för att uppnå det eftersträvade syftet2. nödvändig för att uppnå det eftersträvade syftetSom tredje rekvisit ska de negativa effekter som kravet ger inte

vara oproportionerliga eller överdrivna jämfört med syftet med upphandlingen.

Kammarrätten fann att kravet uppfyllde de tre villkoren och gav Borås stad rätt. Upphandlingen behövde inte göras om.

Det framkom också under domstolsförhandlingarna att anbuds-lämnaren inte förfogade över de uppgivna tolkarna på så sätt som den tidigare hade uppgett.

Andra faktorer avgjorde

Ofelia Hendars analys av domen

Jag tvivlar på att kammarrätten hade kommit till samma utgång om anbudsgivaren faktiskt hade förfogat över de tolkar den offererat.

Det är inte domstolens sak i upphandlingsmål att bedöma om le-verantören klarar att leverera vad den offererar.

Jag kan tänka mig att kravet på namn, personnummer och tolkade språk är alltför långtgående och därför inte proportionerligt. Det borde räcka med antal tolkar, språk och sådan information som är av relevans för upphandlingen.

Upphandlingen kan överprövas innan den är slutförd

Konsekvenser för leverantörer

En leverantör bör alltid ha kritiska ögon inför ett förfrågningsunderlag. Anser leverantören att kraven är för höga har han möjlighet att anting-en höra efter hos den upphandlande enheten om den är medveten om att kraven är oproportionerligt höga, och föra en frivillig diskussion.

Alternativt kan leverantören vända sig till länsrätten. En leverantör behöver inte ha lämnat anbud för att ha talerätt, han ska bara vara potentiell anbudsgivare. Domstolen kan besluta att upphandlingen ska göras om från början. Man behöver alltså inte ha lämnat ett anbud eller vänta på tilldelningsbeslut för att ansöka om överprövning!

Ofelia Hendar arbetar som jurist och upp-handlingsspecialist på Länsrätten i Göteborg.

Kan bli dyrt att ställa för höga krav

Konsekvenser för upphandlande enheter

Upphandlande enheter måste fundera på om de krav som ställs i för-frågningsunderlaget är proportionerliga och inte är för långtgående. En upphandlande enhet ska kunna lita på att leverantören kan upp-fylla det den åtar sig i upphandlingen utan att ställa för höga krav för att vara säker på leverans.

Om en leverantör trots allt inte klarar sina åtaganden blir det ett vanligt civilrättsligt kontraktsbrott. Den upphandlande enheten tar en risk att bryta mot LOU i de fall för höga krav ställs, vilket inte är helt ovanligt. Det innebär onödiga kostnader om upphandlingen i ett senare skede måste göras om bara för att kraven har varit alltför långtgående utan relevans för upphandlingsobjektet som sådant.

SVERIGES TIDNING FÖR CHIEF INFORMATION OFFICERS

Skånska småkommuner går samman – sparar 40 miljoner

Kungsbacka vinner på elektronisk handelHela handelsprocessen är automatiserad hos Kungsbacka kommun. Besparingarna är stora.

Billigt städanbud blev dyrtVästerås stad valde det lägsta städanbudet, men affären blev dyr i slutänden.

I varje nummer av Upphandling24Nyheter, debatten och expertkommentarerna.

NUMMER 1/2008 UTKOMMER 6 FEBRUARI

Besök oss på webben. Dagliga nyheter måndag till fredag. www.upphandling24.se

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING OCH ANBUD

Världens mest energisnåla, tysta och kompakta server!

PRIMERGY TX120

Ta från dom stora och ge till de småVill du utrusta kontoret med en fristående server är TX120 det perfekta valet. Med en arbetsljudnivå på högst 31 dB, bara 14 liter i volym och den lägsta energiförbrukningen hos en serietillverkad server (163W) kan servern lugnt placeras mitt i kontoret utan att störa sin omgivning. TX120 har beprövade serverkomponenter och tekniker som HotPlug och SAS. Du kan även få full fjärrstyrdhet med en tillkommande programvara.

Oavsett om du har en mindre fi rma eller ingår i ett större kontorsnät är TX120 en högintressant server.

Intel® Xeon® processor med dubbla kärnor 3040 1 GB internminne (8 GB max) Slimline DVD - CDRW läsare 2 st HotPlug 2,5” SAS diskplatser (diskar tillkommer)

Art.nr: VFY:TX120-101NC 73GB 2,5” SAS HotPlug disk: S26361-F3208-L173 (fl er storlekar fi nns)

Introduktions-erbjudandeTX120 server + 1 st 73GB SAS HotPlug disk

6.995:– exkl. moms(ord. pris 9.795:– exkl. moms)

Gäller t o m 080115, kontakta din Verva-återförsäljare för Verva-pris.

Rent 4Uhyra/mån 199:- exkl. moms

Celeron, Celeron Inside, Centrino, Centrino logo, Core Inside, Intel, Intel logo, Intel Core, Intel Inside, Intel Inside logo, Intel SpeedStep, Intel Viiv, Intel Xeon, Itanium, Itanium Inside, Pentium och Pentium Inside är varumärken eller registrerade varumärken tillhörande Intel Corporation eller dess dotterbolag i USA och andra länder. Priset gäller så långt lagret räcker, dock längst t o m 15 januari 2008. Kontakta din Verva-återförsäljare för Verva-pris. Vi reserverar oss mot eventuella feltryck.

KLICKA www.fujitsu-siemens.se

BESTÄLL hos din Verva-återförsäljare. För mer information ring 08-588 882 70.

VER

KE

T F

ÖR

FÖRVA LTNINGSU

TV

EC

KLI

N

GVERVA

NYHET

POSTTIDNING B ECONOMIQUEIDG AB 106 78 STOCKHOLM

2007-02 upphandling24

Documents