2011 årsredovisning...26,1 miljoner ton lkab:s produktion av järnmalmsprodukter 2011, varav cirka...

2011åRSReDoVISNING

HåLLBARHeTSReDoVISNING

LKAB | 2011

året som gått – överblick 6

Vd-kommentar 8

Affärsidé och strategi 12

åRSBeRÄTTeLSe

Tillväxt på en global marknad 14Mineralreserver och mineraltillgångar 17Fou positionerar LKAB 18

HåLLBARHeTSReDoVISNING

en hållbar strategi mot ökad produktion 20 Prioriterade hållbarhetsfrågor 21 Intressentdialoger 21

Attraktiva samhällen 23 Samhällsomvandling 23 Långsiktig tillväxtmotor 26 Genererat och fördelat ekonomiskt värde 27 Sponsring 27

Attraktiva LKAB 28 Värderingar 28 utbildning 29 Rekrytering, personalomsättning 29 Jämställdhet och mångfald 30 Hälsa och säkerhet 30 olycksfall 31 Sjukfrånvaro 31 Hälsa och drogfrihet 31

Ansvarsfull järnmalmsproduktion 34 Tillväxt och tillstånd 34 energi 36 Koldioxid, utsläpp till luft 38 Damning, luftkvalitetsmätningar 41 Vibrationer, buller, spill 42 Landskapspåverkan, efterbehandling 42 åtalsanmälningar 42 utsläpp till vatten, mätning av vattenkvalitet 42 Avfall och deponier 44 Nya affärsmöjligheter 44 Hantering av avfall, ReACH 45

Hållbarhetsstyrning i LKAB 46 Mål och utfall 47 GRI-index 48 Revisors rapport 50

BoLAGSSTYRNINGSRAPPoRT

Struktur för Bolagsstyrning 52Bolagsstyrning i LKAB 53Styrelse 59 Koncernledning 62Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapport 64

eKoNoMI

Koncernöversikt 65Förvaltningsberättelse 68Finansiella rapporter och noter 78Förslag till vinstdisposition 114Revisionsberättelse 115

APPeNDIx

ordlista 116Adresser 117årsstämma och finansiell information 118

oM LKAB

PERFORMANCE IN IRONMAKING LKAB är en högteknologisk mineralkoncern som verkar på en global marknad och står för innovationer, forskning, utveckling och produktion i internationell toppklass. Kundlöftet Performance in Ironmaking innebär att LKAB:s produkter ger våra kunder mervärden i deras produktion.

LKAB PELLEts 2011 Största delen, 88 procent, av LKAB:s produktion på 26,1 Mt järnmalmsprodukter bestod av järnmalmpellets med drygt 66 procents järnhalt. Väl avvägda och utprovade tillsatser i pelletstillverkningen ökar produktiviteten, minskar energibehovet, ger lägre slitage och minskar förekomsten av slagg vid ståltillverkningen.

tILLväxt PÅ GÅNG LKAB:s tillväxtmål är drygt 37 miljoner ton järnmalmsprodukter per år, från 2015. För det behövs mer järnmalm att förädla till högkvalitativa produkter. Därför vill LKAB öppna tre nya gruvor i Svappavaarafältet.

FoU stödER LKAB:s tILLväxt en mineralisering kan kallas malm när det är lönsamt att bryta fyndigheten. Fou-verksamhet inklusive processutveckling skapar malm och bidrar till LKAB:s lönsamhet och konkurrenskraft.

HöG KvALItEt I PROdUKtIONEN under 2011 uppnådde LKAB:s leveranser ett kvalitetsvärde på 96,7 procent. Det är det bästa så kallade K-värde som uppnåtts för ett helår sedan mätningarna påbörjades år 2000.

MINsKAdE UtsLäPP tILL LUFt Trots att pelletsproduktionen mer än tredubblats, har LKAB lyckats halvera utsläppen av svaveldioxid, fluor och stoft de senaste 30 åren.Den kraftiga reduceringen har uppnåtts genom effektivare produktion, ny teknik och ökad kunskap. Målet är att utsläppen ska minska ytterligare. tILLsAMMANs FöR MILjöNs sKULL efter framgången med det europeiska samarbetsprojektet uLCoS medverkar LKAB nu i det japanska projektet Course 50 (Co

2 ultimate

Reduction in Steelmaking) med målet att minska koldioxidutsläppen från japanska stålverk med uppåt 30 procent. I dessa projekt har LKAB:s experimentmasugn i Luleå en central roll.

sAMHäLLsOMvANdLING 97 procent av befolkningen i Gällivare och 96 procent i Kiruna säger sig enligt SIFo acceptera samhällsomvandlingen i Malmfälten. LKAB gjorde även i 2011-års bokslut en avsättning för samhällsomvandlingen på 1 234 Mkr.

17%äR KvINNOR av de anställda inom LKAB.under de senaste åren har ande-len kvinnliga anställda inom LKAB ökat stadigt. en medveten satsn-ing som gett resultat. Det långsik-tiga målet är att andelen kvinnor ska vara 40 procent.

LKAB ReDoVI-SAR eTT Re-SuLTAT FÖRe SKATT På FJoRToNTuSeN åTTAHuNDRAeN MILJoNeR KRoNoR FÖR 2011. eTT ReKoRD åTeR IGeN!

De SeNASTe 30 åReN HAR LKAB:s PRoDuKTIoN ÖKAT MeD MeR ÄN

300%SAMTIDIGT SoM uTSLÄPPeN AV SVAVeLDIoxID, FLuoR oCH SToFT HAR MINSKAT MeD

50%

3 LEDORD EngagErad • nytänkandE • ansvar LKAB:s värdegrund slogs fast 2011 och bildar förkortningen eNA – symbolen för hur alla medarbetare tillsammans skapar framtidens samstämmiga och starka LKAB.

VärldsklassNOBELPRIstAGARE I MALMFäLtENDan Schechtman, nybliven Nobelpristagare i kemi, besökte Lapplands Gymnasium för en bejublad föreläsning för cirka 250 elever. Besöket möjliggjordes genom stiftelsen LKAB Akademi som har målet att kommunerna i Malmfälten ska ha Sveriges bästa skolor.

5,1 MILJARDeRINvEstERAdE LKAB I vERKsAMHEtEN UNdER 2011under 2000-talet har investeringarna i den egna verksamheten överstigit 30 miljarder kronor. Bland investeringarna återfinns två pelletsverk, en ombyggd hamn i Narvik samt nya lok och vagnar för att nämna några. De idag största pågående investeringarna är nya huvudnivåer i Kirunas och Malmbergets underjordsgruvor.

+10 miljoner tonLKAB:s tILLväxt öKAR MALMBEHOvEtPlanen är att tre dagbrott i Svappavaarafältet ska vara i drift senast 2015 för att möjliggöra produktion av ytterligare cirka 10 miljoner ton järnmalmsprodukter årligen. Gruvberget är redan i produktion. under 2011 har en provbrytning av dagbrottet Mertainen gjorts och under 2012 görs ansökan om permanent brytning, likaså om en tömning av vattnet från det gamla dagbrottet Leveäniemi.

SHANGHAIINtERNAtIONELLA HANdELsväGARunder 2011 har LKAB etablerat ett inköpskontor i Kina. Syftet är att kostnadseffektivisera inköpen för att stärka LKAB:s globala konkurrenskraft. LKAB Trading Co Ltd kommer successivt att kapa mellanled och köpa direkt från producenterna. Inköpsvolymen beräknas till cirka 10-15 procent långsiktigt.

26,1miljoner tonLKAB:s produktion av järnmalmsprodukter 2011, varav cirka 23 Mt var pellets.

17,1 MtSKePPADeS FrÅn hAmnen i nArviKmed 187 fartyg.

5,7 MtlevererADeS FrÅn luleÅmed 405 fartyg.

2,9 MtövrigA leverAnSertill kund och lager

68vAgnAr /tÅgSätts k långa tåg.

100 tlAStviKt /vAgn

6 800 tlAStviKt /tÅgSätt

10 046 PerSoner vAr regiStrerADe i SäKerhetSutbilDningvid slutet av 2011. LKAB har bytt tidigare säkerhetsutbildning för entreprenörer och ersatt den med SSG:s Säkerhetskörkort Entré. Utbildningen innehåller både en allmän och en LKAB-specifik del och alla entreprenörer som ska utföra arbete inom LKAB:s industriområden ska genomgå utbildningen med godkänt resultat.

Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ). LKAB är helägt av svenska staten.

Verkställande direktör: Lars-Eric Aaro

Styrelseordförande: Marcus Wallenberg

Organisationsnummer: 556001-5835

1200nYA meDArbetArebehöver LKAB anställa fram til år 2015. Nästan 400 anställdes under 2011.

MiljövinstermeD lKAb green PelletSDe totala koldioxidutsläppen för framställningen av råstål, cirka 2 000 kg CO

2/ton, reduceras när LKAB-pellets används som järnråvara.

Framställningen av LKAB-pellets genererar sju gånger lägre koldioxidutsläpp jämfört med sintring vid stålverken och tre gånger lägre än vid pelletstillverkning baserad på hematit. Minskningen blir cirka 215 kg respektive cirka 95 kg CO

2/ton råstål.

Gre

te S

olva

ng S

tolt

z

HR

dir

ektö

r

6 | LKAB 2011 i siffror

Koncernsammandrag

Mkr 2011 2010 2009 2008

Nettoomsättning 31 122 28 533 11 558 23 128

Rörelseresultat 14 705 12 312 659 10 327

- rörelsemarginal, % 47,2 43,2 5,7 44,7

Resultat före skatt 14 801 12 381 1 192 10 389

- vinstmarginal, % 47,6 43,3 10,3 44,9

Skatt - 3 841 -3 275 -473 -2 748

Årets resultat 10 960 9 106 719 7 641

Anläggningstillgångar 27 679 25 083 23 688 21 414

Omsättningstillgångar 26 051 21 546 11 867 14 915

Eget kapital 37 893 32 951 25 375 25 218

Årets kassaflöde 649 5 415 -3 140 3 948

Avkastning på eget kapital, %* 30,9 31,5 2,8 32,2

Soliditet, % 70,5 70,7 71,4 69,4

Investeringar** 5 126 3 973 3 543 4 716

Medeltal anställda 4 191 4 030 3 778 4 086

* Efter skatt ** materiella anläggningstillgångar

2011Resultatet före skatt på 14 801 Mkr var det bästa någonsin i kronor räknat.

En avsättning på 1 234 Mkr gjordes för samhällsomvandling i Kiruna och Malmberget.

En utdelning på 5 000 Mkr föreslogs till ägaren.

02 | Februari

Avtal tecknades om den första ”Gruvstadsparken” i Kiruna, inkluderande nytt stadshus och flytt av flera kulturbyggnader. Markbe-hov i centrala Malmberget presenterades.

05 | Maj

Provbrytning startade i Mertainen. LKAB gav bidrag på 50 Mkr till stiftelsen HLRC vid LTU och meddelade att man bildar en LKAB Akademi. Ett informationskontor invigdes i Kiruna.

04 | april

Lars-Åke Helgesson valdes till ny ordförande i LKAB:s styrelse. Beslut togs om köp av fyra linjelok och 300 malmvagnar. Vd Lars-Eric Aaro disku-terade strategi med mer-parten av de anställda.

01 | januari

Delar av huvudnivå M1250 började testas i Malmber-get. Verksamhet för Public Affairs etablerades i Brys-sel. Idéstudie startade om eventuell utvinning av apatit och sällsynta jordartsmetaller.

03 | Mars

Miljööverdomstolen sa nej till LKAB:s ansökan om brytning i Gruvberget. LKAB överklagade till HD. Oväder och kyla stoppade tåg och båtar. Skeppslas-taren i Narvik stoppades i tre veckor för akut underhåll.

06 | juni

Familjdedagar med cirkus anordnades och gratis be-sök erbjöds på Teknikens Hus i Luleå. Stipendier till gymnasieelever delades ut och innovativa förslags-ställare och förbättrings-grupper prisades.

Året som gått - överblick

1 500

1 200

900

600

300

0

Världens export av järnmalm och produktion av råstål (Mt)

Världens export av järnmalm (prel. 2011)

Världens produktion av råstål ( 2011)

(Källa: CRU, december 2011, worldsteel, januari 2012)

1960 1970 1980 1990 2000 2011

lKab | Koncernen Mining Division inkl Marketing & logistics Division

produktion järnmalmsprodukter (Mt)

2011 2010 2009Pellets 22,9 22,1 14,7

Fines* 3,2 3,2 3,0

Summa 26,1 25,3 17,7

* inkl specialprodukter

produktion per ort (Mt)

Järnmalmsprodukter 2011 2010 2009Pellets Kiruna 12,8 12,2 8,1

Pellets Svappavaara 3,6 3,4 2,3

Pellets Malmberget 6,5 6,5 4,3

Specialprodukter Kiruna 1,0 0,9 0,5

Fines Malmberget 2,2 2,3 2,5

Summa 26,1 25,3 17,7

nyckeltal – Mining

Mkr 2011 2010 2009Omsättning 28 335 25 908 9 613

Rörelseresultat 13 624 11 524 537

Rörelsemarginal, % 48,1 44,5 5,6

Operativa tillgångar 34 064 29 331 27 862

Operativa skulder 11 881 10 031 6 885

Investeringar * 5 067 3 908 3 461

Avskrivningar* 1 805 1 735 1 741

Nedskrivningar* 1 300 0

Medeltal anställda 3 535 3 376 3 158

– varav moderbolaget 3 166 2 998 2 800

Produktion, Mt 26,1 25,3 17,7

Leveranser, Mt 25,7 26,0 18,7

Lager, Mt 1,6 1,1 1,6

* materiella anläggningstillgångar

Europa är koncernens största marknad.

Omsättning per marknadsområde 2011 (%)

Övriga 5%

Europa 67%

Mellanöstern/Asien 28%

2006 2007 2008 2009 2010 2011

30 000

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

0

Nettoomsättningen ökade till 31 122 (28 533) Mkr. Rörelseresul-tatet ökade med 19 procent till 14 705 (12 312) Mkr.

Nettoomsättning ( 2011) Rörelseresultat

nettoomsättning och rörelseresultat (Mkr)

2006 2007 2008 2009 2010 2011

50

40

30

20

10

0

Avkastning på eget kapital (efter skatt)

Mål avkastning på eget kapital (efter skatt)

Avkastningsmålet är 10 procent efter skatt över en konjunkturcykel.

avkastning på eget kapital (%)

2011Roger Johansson utsågs i januari till ny vd för Minelco AB, den svenska delen av verksamheten. Rekord i tillverkning av magnetitprodukter i Minelcos produktionsanläggning i Malmberget. Under året levererades sista lasten magnetit till gasledningsprojektet Nord Stream i Östersjön. Minelco tilldelades i augusti EU:s AEO-certifikat ”Godkänd ekonomisk aktör”.

09 | septeMber

Ett nytt agglomererings-laboratorium invigdes i Malmberget. Inköpskontor etablerades i Kina. LKAB:s konstförening firade 50 år. Iggesundsparken invigdes i Kiruna. Omfördelning av leveranser mellan kunder och marknader startade och pågick året ut.

10 | OKtOber

Marcus Wallenberg tillträdde som ny styrelse-ordförande. SveMins arbetsmiljöpris tilldelades Nils Thuuri. Länsstyrelsen avvisade LKAB:s ansökan om tömning av vattnet från Leveäniemigruvan.

07 | juli

LKAB:s sommarskola för barn 11-13 år pågick. Vd Lars-Eric Aaro sommar-pratade i radions P1. Rälsläggning för den nya järnvägen i Kiruna påbörjades. Konstprojek-tet ”Tomma rum” pågick i Malmberget.

11 | nOVeMber

Tage Lundin utsågs till årets svenska inköpschef. Sista båten med fines avgick till kunden Ruukki, som från januari 2012 övergår till 100 procent pellets. LKAB köpte fiktiva koldioxidkrediter från Sveaskog.

08 | augusti

LKAB:s energicertifi-kat uppgraderades till europeisk standard; EN 16001. Utbildning star-tade i samlad verksam-hetsstyrningsprocess.

12 | DeceMber

Nobelpristagaren Dan Schechtman gästade LKAB Akademi. Nya järnvägen i Kiruna provkördes. Planering startade för informa-tionskontor i Svappa-vaara.

LKAB 2011 i siffror | 7

2011Peter Schmid utsågs i september till ny vd för Wassara AB. LKAB Mekaniska AB (tidigare KGS Mekaniska) fortsatte samarbetet med K-industrier om LKAB:s order på 300 nya malmvagnar. LKAB Berg & Betong AB (tidigare KGS) fyllde 50 år. LKAB Fastigheter AB (tidigare Fastighets AB Malmfälten) förvärvade ett bostadsområde av TOP Bostäder i Gällivare samt byggde bostäder i såväl Gällivare som Kiruna kommuner.

2011I maj tecknades nya årspriser för järnmalmspro-dukterna, innebärande +20 procent som genom-snitt för samtliga produkter.

Logistikverksamheten flyttades i oktober från Mining till Marketing & Logistics.

Rekord i produktion och leverans av pellets.

Minerals Division special businesses Division

skeppat

2011 2010 2009Från Narvik, Mt 17,1 17,2 14,1

Båtar, antal 187 215 157

Från Luleå, Mt 5,7 5,8 2,3

Båtar, antal 405 437 293

Övriga leveranser till kund

och lager; Mt 2,9 3,0 2,3

Summa, Mt 25,7 26,0 18,7

leveranser (Mt)

2011 2010 2009Pellets 20,9 20,8 14,3

Fines* 4,8 5,2 4,4

Summa 25,7 26,0 18,7

* inkl specialprodukter

nyckeltal – special businesses

Mkr 2011 2010 2009

Omsättning 2 523 1 861 1 098

Rörelseresultat 405 244 168

Rörelsemarginal,% 16,1 13,1 15,3


Operativa skulder 610 449 375

Investeringar* 39 55 55

Avskrivningar* 62 56 39


Medeltal anställda 298 274 236


nyckeltal – Minerals

Mkr 2011 2010 2009

Omsättning 2 628 2 814 2 141

Rörelseresultat 603 433 -95

Rörelsemarginal,% 22,9 15,4 -4,4


Operativa skulder 676 721 1 029

Investeringar * 21 10 13

Avskrivningar * 24 30 47


Medeltal anställda 358 380 384


Hemmamarknad för LKAB:s masugnspellets är Europa och för direktreduktionspellets Mellanöstern och Nordafrika.


Övriga 4%

Europa 68%


Europa är dotterbolaget Minelcos hemmamarknad, till-växten sker även i stor utsträckning på andra marknader.



Övriga 12%

Europa 53%

Merparten av omsättningen från övriga dotterbolag är tjänster till moderbolaget.



Övriga 4% Europa 95%

30

25

20

15

10

5

0

Produktion, Mt ( 2011)

Produktivitet, ton/anställd

2006 2007 2008 2009 2010 2011

produktion och produktivitet

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

0

Mt Ton anställd

Årets resultat före skatt blev 14,8 miljarder kronor, en resultatförbättring med 19 procent jämfört året innan. Historiskt höga järnmalmspriser och stark efterfrå-gan på LKAB:s produkter driver den mycket positiva resultatutvecklingen.

Finansiell oro och skuldkris medförde att efter-frågan på järnmalm sjönk i Europa under årets två sista kvartal. Flera järnmalmsleverantörer tappade volymer. LKAB lyckades dock snabbt och flexibelt omfördela produkter mellan kunder och marknader. Leveranserna blev 25,7 miljoner ton (Mt) och nådde nästan upp till fjolårets rekordresultat på 26 Mt. Pro-duktionen ökade med över tre procent, från 25,3 till 26,1 Mt. Speciellt glädjande var att vi slog pelletsre-kord i både leveranser och produktion.

| Nischleverantör på en växande marknadLKAB är totalt sett en liten järnmalmsleverantör, även om vi producerar cirka 90 procent av järnmalmen inom EU. Vår globala nisch är förädling till klimat-smarta järnmalmspellets med hög kvalitet kombine-rad med kunskap och erfarenhet. Som världens näst största pelletsleverantör är vårt mål att alltid leverera produkter i världsklass, inget annat duger. Tack vare innovationer och forskning i framkant samt långsik-tiga och nära kundrelationer har LKAB kontinuerligt lyckats utveckla sina processer och produkter. Mark-nadsstrategin är att ge mer kundnytta än konkurren-terna, att leverera det vi kallar för Performance in Ironmaking eller effektivitet i järnframställning hos våra kunder.

Marknaden för järnmalm har vuxit med nästan 250 procent de senaste 10 åren och den globala markna-den har blivit allt mer volatil, det vill säga snabbrörlig. Under samma tid har LKAB ökat leveranskapaciteten

med 30 procent, men det räcker inte. Kunderna växer och vi behöver växa med dem. Nu står ett fönster öp-pet på vid gavel, det är nu vi har chansen att bygga ett större och starkare företag. Målet är LKAB37, en ök-ning av leveranskapaciteten med drygt 35 procent till 37 Mt järnmalmsprodukter årligen från 2015.

För LKAB är det affärskritiskt att vara en bety-dande leverantör hos varje kund. Min största oro är att LKAB inte får en nödvändig snabb tillståndspro-cesstid för att växa i takt med kundernas efterfrågan och att förbli en prioriterad leverantör hos dem. Om LKAB:s produkter har för liten andel i en stålprocess, då kan respektive kund inte längre uppleva det mer-värde som vi levererar i våra produkter. LKAB blir då en leverantör som alla andra och vi riskerar en margi-nalisering på marknaden. LKAB behöver en betydan-de plats i kundernas masugnar och DR-verk för att vi ska kunna genomföra differentieringsstrategin. Utan tillväxt är risken stor att LKAB tappar marknadsande-lar och att konkurrenter tar vår plats.

| Attraktiva LKAB behöver attraktiva samhällenTillväxt skapar också utmaningar. Framtidstron är stark. I Kiruna och Gällivare kommuner pågår LKAB-investeringar för över 25 miljarder kronor och arbets-lösheten är mycket låg.

LKAB är i högsta grad ett kunskapsföretag och behöver i stark konkurrens från andra gruvföretag och branscher attrahera både befintliga och nya med-arbetare. Vi räknar med att behöva rekrytera cirka 1 200 personer fram till 2015, under förutsättning att vi i tid erhåller nödvändiga miljötillstånd och kan för-verkliga tillväxtresan.

Attraktiva samhällen, där våra medarbetare och deras familjer trivs och utvecklas, är nödvändiga för

”Nu står ett fönster öppet på vid gavel, det är nu vi har chansen att bygga ett större och starkare företag. Målet är LKAB37, en ökning av leveranskapaciteten med drygt 35 procent till 37 Mt järnmalmsprodukter årligen från 2015.”

Ett större och starkare LKAB

8 | Vd-kommentar

Rekordresultat med framtidstro och tillväxt. Så kan man sammanfatta året 2011. Samtidigt saknas inte utmaningar för framtiden. I takt med den globala utvecklingen, när välstånd och ekonomisk utveckling når allt fler människor på jorden, ökar efterfrågan på råvaror. Inte minst på stål och därmed också på järnmalm.

LARS-ERIC AARO VD OCH KONCERNCHEF

oss som attraktiv arbetsgivare. För att stärka skolor-na i Malmfälten har vi under 2011 exempelvis bildat en LKAB Akademi. LKAB tar självklart också ansvar för den samhällsomvandling som orsakas av vår verksamhet och har, precis som under 2010, gjort en avsättning i bokslutet för samhällsomvandlingen i Ki-runa och Malmberget. Denna gång med 1 234 miljoner kronor.

LKAB är med och driver på utvecklingen i Norr-botten tillsammans med kommunerna och andra samarbetspartners. I takt med att LKAB avvecklar egna bostäder som påverkas av gruvornas utbred-ning, har vi startat arbetet med att bygga nya. Det finns en stor marknad för byggentreprenörer och konsulter/arkitekter som ska bygga de nya städerna. Det gemensamma målet är att bygga bostäder som ”sticker ut” och som gör städerna lockande för dagens och framtidens invånare. LKAB:s egna bostäder ska till exempel kännetecknas av nytänkande, design och energismarta tekniska lösningar och materialval.

LKAB har valt att lägga och finansiera en stor del av den tillämpade forskningen vid en speciell centrumbildning vid Luleå tekniska universitet (LTU), stiftelsen Hjalmar Lundbohm Research Centre. Idag arbetar cirka 25 forskare inom stiftelsen och under 2011 utsågs fyra nya professorer i vetenskapsområ-den som är av strategisk vikt för både LKAB och LTU. LKAB har under året bidragit med ytterligare 50 mil-joner kronor till stiftelsen.

LKAB är ett starkt varumärke som har byggts av generationer av engagerade, nytänkande och an-svarstagande medarbetare i över 120 år. Vad gäller nytänkande så körde LKAB redan på 1960-talet förar-lösa tåg under jord och det var långt innan vi förstod att det hette IT.

Under 2011 har vi slagit fast våra värderingar och gjort en modernisering av företagets profil. I allt mer volatila marknader, förändringar i samhällsstruktur och förändrade attityder, behöver vi säkerställa om-givningens syn på företaget. LKAB är ett hightech- företag som skapar mervärden för kunder och sam-hället i stort. Det vill vi att alla våra intressenter ska veta om, exempelvis genom att vi arbetar med aktiva marknads- och kommunikationsaktiviteter.

Värderingarna ska också vara tydliga i resultaten som företaget levererar. Olyckorna med frånvaro har minskat med cirka 40 procent jämfört med året innan, ett tecken på ansvarstagande. LKAB:s arbetssätt är och förblir ”Säkerheten först” med det långsiktiga målet noll olyckor. Sjukfrånvaron ligger på fortsatt mycket låga nivåer och arbetet med jämställdhet och mångfald tar aldrig paus. Ett synligt resultat är att an-delen kvinnor stadigt växer.

| Långsiktigt miljöarbeteLKAB:s högkvalitativa och klimatsmarta järnmalms-produkter, främst pellets, effektiviserar kundernas processer samtidigt som de minskar de globala ut-släppen av växthusgasen koldioxid. LKAB:s pellets tillverkas av magnetit, ett mineral som i tillverknings-processen omvandlas till hematit. Oxidationen avger 60 procent av den värmeenergi som behövs i tillverk-ningsprocessen. Därför behöver LKAB tillsätta vä-

sentligt mindre mängder av fossila bränslen, som kol och olja i produktionen jämfört med konkurrerande mineraler och processer.

I syfte att minska utsläppen av växthusgaser finns sedan 2005 ett handelssystem med utsläppsrätter för koldioxid inom EU. Inför den tredje handelsperioden 2013 till 2020 förväntas LKAB få en tilldelning som täcker en stor del av behovet av utsläppsrätter. Detta är i linje med systemets intentioner att belöna koldio-xideffektiva producenter som befinner sig i en global konkurrensutsatt position. Definitivt beslut om tilldel-ningen tas av EU-kommissionen under 2012.

LKAB är den enda pelletsleverantören i värl-den som har kostnader för utsläppsrätter och där-för är vår inställning att ett handelssystem ska vara världsomspännande för att kunna reducera de globala utsläppen och samtidigt öka konkurrens-kraften hos företag som väljer att arbeta aktivt med energi- och koldioxidreducerande teknik.

Vi arbetar i nära samarbete med järn- och stål-industrin i Europa med att på sikt minska koldioxid-utsläppen med 50 procent, det så kallade ULCOS-projektet. Efter framgången med detta projekt deltar LKAB nu också med vår unika experimentmasugn i det japanska projektet Course 50 som har målet att minska koldioxidutsläppen i de japanska stålverken med uppåt 30 procent.

LKAB söker även nya lösningar, som att tillsam-mans med Sveaskog intressera omvärlden för ett handelssystem med koldioxidkrediter knutna till kol-dioxidbindning i snabbt växande skog.

Tillgången till energi till konkurrenskraftiga pri-ser är mycket viktig för LKAB, som är en av landets enskilt största elkonsumenter. Vi arbetar aktivt med att minska energibehovet och med att ersätta fossila bränslen med förnybar energi. Resultaten från dessa ansträngningar räcker dock inte till för det stora be-hovet. Därför är LKAB också delägare i basindustrins gemensamma vindkraftsbolag VindIn AB. Genom bo-laget väntas LKAB få tillgång till förnybar elkraft som motsvarar upp emot fem procent av det totala elbeho-vet under 2015.

| Framtida utsikterBranschanalytiker tror på en fortsatt god efterfrågan på högkvalitativa järnmalmsprodukter. Industrialise-ring, välståndsbyggande och urbanisering, främst i Asien, ger ett ökat behov av järnmalm i världen. Under första kvartalet 2012 har det visat sig att efterfrågan på LKAB:s pelletsprodukter är fortsatt hög och i syn-nerhet på direktreduktionspellets.

LKAB har investerat mer än 30 miljarder kronor i verksamheten under 2000-talet och fortsätter att investera cirka fem miljarder kronor per år de när-maste åren.

För att kunna växa behöver LKAB tillgång till mer järnmalm att förädla. Därför är det viktigt att företa-get kan investera i ny gruvkapacitet, att vi får nöd-vändiga tillstånd i tid för de nya gruvorna Gruvberget, Mertainen och Leveäniemi i Norrbotten.Lika viktigt är att logistiken mellan produktionsor-terna och hamnarna klarar att transportera de väx-ande volymerna. Trafikverket kommer att förlänga

10 | Vd-kommentar

”LKAB är ett starkt varumärke som har byggts av generationer av engagerade, nytänkande och ansvarstagande medarbetare i över 120 år. Vad gäller nytänkande så körde LKAB redan på 1960talet förarlösa tåg under jord och det var långt innan vi förstod att det hette IT.”

fyra mötesplatser på Malmbanan. Arbetet skall vara klart 2015 och då har LKAB också totalt 17 moderna tågsätt i ständigt omlopp mellan produktionsorterna i Malmfälten och de egna hamnarna i Luleå och Narvik.

Med flera års starka resultat i ryggen fortsätter arbetet att med engagemang, nytänkande och ansvar bygga ett större och starkare LKAB, till gagn för till-växten i Norrbotten, Sverige och Europa.

Vd-kommentar | 11

Luleå, mars 2012

Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef

12 | Årsberättelse 2011

LKAB är Europas största järnmalmsproducent. Men ur ett globalt perspektiv är LKAB en min-dre aktör. En stor del av LKAB:s konkurrens-kraft ligger därför i att vara en framstående och viktig leverantör till stålindustrier med höga produkt- och kvalitetskrav. Utifrån det perspektivet har LKAB på bara några decen-nier förflyttat sin marknadsposition från att vara en utpräglad råvaruproducent till att bli en av världens ledande utvecklare av föräd-lade järnmalmsprodukter.

Hos LKAB finner man en hög och jämn pro-duktkvalitet och ett stort kundfokus. Genom tillverkning av världens mest klimatsmarta järnmalmsprodukt, LKAB Green Pellets, har LKAB en unik position i en värld där såväl kun-der som kundens kunder lägger allt större vikt vid minskad miljöpåverkan.

Affärsidé och strategi

LKAB:s affärsidé: att, med utgångspunkt från Malmfälten, för världsmarknaden tillverka och leverera produkter och tjänster för järn tillverkning som skapar mervärden för kunderna. Andra närbe släktade produkter och tjänster, som bygger på LKAB:s kunnande och som stöder huvudaffären, kan ingå i verksamheten.

LKAB:s vision är att av kunderna uppfattas som den leverantör som ger störst mervärde och därmed vara ledande inom sina utvalda mark-nadssegment. Varumärkeslöftet ”Performance in Ironmaking” sammanfattar bolagets höga ambition och innebär att LKAB ska erbjuda pro-dukter som förbättrar kundernas produktions-resultat och lönsamhet i effektivare processer.

LKAB:s affärsstrategi är att utveckla, tillverka och sälja järnmalmsprodukter med egenska-per som överträffar konkurrenternas. Ett vik-tigt affärsstrategiskt mål är också att vara en betydande leverantör åt respektive kund. För att behålla och stärka sin branschposition och inte bli marginaliserad, måste LKAB kunna garantera tillgången på järnmalmsproduk-ter i takt med att kunderna växer. Att kraftigt öka produktionen de närmaste åren är därför LKAB:s koncernövergripande mål.

LKAB har identifierat sex strategiska utveck-lingsområden som är avgörande för att bolaget ska kunna följa affärsstrategin och nå målet om en årsproduktion på drygt 37 miljoner ton fär-diga järnmalmsprodukter år 2015.

Årsberättelse 2011 | 13

| TILLVäxTLKAB ska växa organiskt eller genom förvärv för att säkerställa järnmalmsråvaran. Inom tillväxt ryms också uppgraderingar och effektiviseringar i befintlig logistik- och produktionsstruktur samt utveckling av nya affärer och mervärden genom koncernens egna fyndigheter och kompetens.

Effektmål: LKAB ska minst växa i takt med kunderna och därmed fortsätta vara en betydande leverantör.

| ÖKAD FLExIBILITET Allt större skiftningar i den globala ekonomin gör det nödvändigt att bättre kunna hantera variationer i ef-terfrågan på olika produkter och olika marknader. En högre produktions- och produktflexibilitet, permanent närvaro på tillväxtmarknader som exempelvis Kina, samt försäljning till kunder utanför stålmarknaden ska minska effekterna av svängningar på marknaden.

Effektmål: LKAB ska genom diversifiering kunna erbjuda den bredd av produkter som efterfrågas, samt stärka marknadspositionen vid konjunktursvackor.

| PERFORMANCE IN IRONMAKING LKAB är globalt ledande inom pelletisering. Tack vare en uthållig FoU-satsning har LKAB en grundläggande förståelse för produkternas funktion i kundernas re-duktionsprocesser och en egen tillverkning i världs-klass. Med den världsunika experimentmasugnen och det nyligen invigda Agglomereringslaboratoriet som bas håller LKAB successivt på att bygga upp ett kom-plett forskningscenter runt stål- och pelletstillverk-ning.

Effektmål: Att leverera marknadens bästa mervärde genom att utveckla och leverera produkter som ökar kundens affärsnytta och konkurrenskraft.

| SäKER OCH RESURSSNÅL PRODUKTIONHållbarhet i den industriella värdekedjan, från malm till färdiga produkter i kundernas processer, är affärskri-tiskt för LKAB. Säkerhet och tillgänglighet i gruvorna påverkar uppsatta tillväxtmål. Ökade energikostnader slår direkt mot lönsamheten. Handeln med utsläpps-rätter för koldioxid påverkar både den egna pelletspro-duktionen och valet av förnybara energikällor. Effek-tiviseringar och kostnadskontroll innebär ett mindre resursutnyttjande och förbättrar lönsamheten.

Effektmål: Konkurrenskraften stärks genom ständiga och hållbara förbättringar som ger ökad effektivitet i verksamheterna.

| SAMHäLLSOMVANDLINGLKAB:s malmbrytning i Kiruna och Malmberget inne-bär att allt mer mark måste tas i anspråk för gruvdrif-ten. För att inte LKAB:s produktion ska påverkas, är det nödvändigt att samhällsomvandlingarna sker med god framförhållning och i gemensam sak med kommu-nerna samt i samförstånd med samhällsmedborgarna. LKAB deltar aktivt i arbetet med att bygga de nya ”att-raktiva samhällena”, exempelvis vad gäller infrastruk-tur, bostäder och utbud.

Effektmål: Att hantera samhällsomvandlingen så att produktionsstörningar undviks, samt agera på ett sådant sätt att människorna känner förtroende för LKAB.

| ATTRAKTIVA LKABSom det teknologiskt ledande järnmalmsföretaget i världen är kompetensförsörjning en avgörande fråga för LKAB:s utveckling. Tillväxtmålen innebär att 1 200 nyanställningar måste göras 2011-2015. LKAB bygger sin attraktionskraft som arbetsgivare inåt i företaget genom ett aktivt arbete med säkerhet och hälsa, jäm-ställdhet och mångfald samt prestations-, kompetens- och karriärutveckling. Bolaget arbetar också varumär-kesbyggande utåt, lokalt, nationellt och internationellt, mot olika samhällsinstanser, myndigheter och organi-sationer samt potentiella medarbetare.

Effektmål: Att stärka LKAB:s varumärke så att rätt kompetens kan rekryteras, samt öka intresset och förståelsen för LKAB bland externa intressenter vilkas beslut påverkar bolaget och affärsverksamheten.

performance in ironmaking

Flexibilitet

säker- och resurssnål produktion

tillväxtsamhälls-

omvandlingattraktiva

lKab

engagemang - nytänkande - ansvar

LKAB:s värderingar ENA:r koncernen och bildar en stadig grund för det större och starkare LKAB som byggs med sex strategiområden i fokus.

Tillväxt på en global marknad


2011 blev ännu ett starkt år för LKAB. Det slogs rekord i produktionen och leveranserna av järnmalmsprodukter nådde nästan upp till fjolårets rekordnivå. LKAB klarade sig bra i den globala konkurrensen. Detta trots att året slutade i finansiell oro med försämrad betalningsförmåga hos flera EUländer.

LKAB levererade 25,7 miljoner ton färdiga järnmalms-produkter, vilket i stort sett var det förväntade utfallet. Målet för 2011 var initialt leverans på 27 miljoner ton. På grund av störningar i produktionsanläggningar, lo-gistiksystem samt rågodsbrist på grund av låga järn-halter i Malmbergsgruvan, reviderades prognosen under andra halvåret till cirka 26 miljoner ton.

| Flexibilitet upprätthöll leveranser Under årets sex första månader visade järnmalms-marknaden inga tecken på avmattning. Men som en följd av obalanserna i världsekonomin drog stålver-ken i Norden ner sin produktion till runt 75 procent av det normala under tredje kvartalet. Bortfallet på cirka 600 000 ton kunde LKAB dock i linje med flexibilitets-strategin styra över till andra kunder och starkare marknader.

även stålverken ute i Europa minskade sin pro-duktion, vilket till största delen inte påverkade LKAB utan drabbade konkurrerande järnmalmsproducen-ter. Ett kvitto på att LKAB:s intention att vara lyhörd, kvalitetsmedveten och en betydande leverantör hos varje kund minskar effekterna och stärker bolagets position under osäkra marknadsförhållanden.

Skuldkrisen, efterdyningarna av jordbävningen i Japan och framförallt kreditåtstramningar i Kina, fick också spotpriset på den asiatiska marknaden att sjunka med 30 procent i oktober. Marknadsaktörer med rörlig prissättning pressades hårt och tvingades tillbaka till förhandlingsbordet. LKAB, som även under 2011 i samförstånd med kunderna hade tecknat års-avtal, påverkades dock inte i någon större utsträck-ning. Däremot innebär LKAB:s flexibilitetsstrategi med ökade volymer till nya marknader, exempelvis Kina, att årsprismodellen i vissa fall kan ersättas med någon form av rörliga prisavtal.

| Fortsatt goda marknadsutsikterSvängningarna i världsekonomin till trots är det un-derliggande stålbehovet i världen fortsatt högt. De se-naste tio åren har den globala järnmalmsmarknaden vuxit med nästan 250 procent och under 2011 ökade den totala försäljningen av järnmalm i världen (sea-borne trade) med 4,1 procent jämfört med 2010.

Kina är alltjämt världens största stålproducent och järnmalmsimportör och ökade sin stålproduktion med 8,9 procent 2011 jämfört med året innan. Impor-ten av järnmalm ökade med 10,9 procent, en ökning med 67,1 miljoner ton under samma period. LKAB:s leveranser till Kina ökade under 2011, från fem till nära sex procent.

LKAB:s hemmamarknad i Norden och Europa, som står för cirka 70 procent av LKAB:s totala för-säljning, är på grund av fortsatt skuldkris däremot fortsatt osäker. Dock indikerar signaler från den eu-ropeiska stålindustrin att botten kan vara nådd. Stål-produktionen i Mellanöstern och Nordafrika, MENA, var under 2011 stabil med undantag av Egypten och Libyen.

Första kvartalets leveranser under 2012 har också bekräftats av kunderna i normal omfattning och efterfrågan på LKAB:s pellets är hög, i synnerhet gällande DR-pellets till MENA-länderna. Marknadsut-sikterna för 2012 bedöms därför som goda trots flera osäkerhetsfaktorer.

Då världsmarknadspriset på järnmalmsproduk-ter gick ned under fjärde kvartalet 2011, justerades LKAB:s priser ned för första kvartalet 2012. Prisnivån för andra till fjärde kvartalet är för närvarande svår-bedömd, men prisnivåerna kommer sannolikt fortsatt att ligga på historiskt höga nivåer.

| Naturliga mineralerLKAB levererar via dotterbolaget Minelco industrimi-neraler till många olika branscher och applikationer. Året 2011 präglades i stort av god efterfrågan på bo-lagets prioriterade mineraler; magnetit, glimmer och huntit. Minelcos produktportfölj innehåller enbart naturliga mineraler, vilket pekar på möjliga framtida konkurrensfördelar jämfört med syntetiska material eftersom miljölagstiftningarna skärps i allt fler länder.

även på marknaden för industrimineraler märk-

gruVinDustrin ViKtig För sVerige

Gruvnäringen är en prioriterad fråga för både Norrbottens och Sveriges tillväxt. Svenska staten som dels är ägare till LKAB, dels till infrastrukturen, kan skapa rätt förutsättningar för att tillväx-ten ytterligare stärks.

- Planer för infrastrukturen är långsiktiga. Samtidigt måste vi säkerställa att vi är flexibla, så att investeringar sker vid rätt tid-punkt och på rätt sätt för att göra största möjliga nytta för alla aktörer.

En ökande andel transporter på Malmbanan ställer höga krav på att infrastrukturen är väl utbyggd och fungerar. En av de po-tentiella flaskhalsarna vid ett ökat transportflöde är Ofotbanen, sträckningen Riksgränsen - Narvik, där bland annat kapacitet för lastvikt och antalet mötesplatser inte svarar upp mot behovet.

- Vi vill gärna se Malmbanan som ett logistikflöde, från Luleå till Narvik. Därför har jag en dialog med min norska kollega om Ofotbanen och hur den delen ska kunna anpassas efter behovet.

En väl fungerande dialog ökar alltid möjligheten till bra lös-ningar för alla parter.

- Jag blir så glad när jag träffar företrädare för LKAB; man sö-ker hela tiden möjligheter istället för problem. LKAB är en bra samhällsaktör som lyckas skapa både stolthet och framtidstro hos människor.

Catharina elmsäter-Svärd, infrastrukturminister

Årsberättelse 2011 | 1514 | Årsberättelse 2011

tes en osäkerhet under årets sista kvartal. Osäkerhe-ten medförde en nedgång i leveranserna till polymer-industrin som köper samtliga prioriterade mineraler. Bygg- och anläggningsindustrin samt marknaden för förnybar energi, där magnetit är en huvudprodukt men även andra mineraler som till exempel glimmer, baryt och hematit handlas, visade inga tecken på av-mattning. Efterfrågan på Minelcos huvudprodukter i Asien, zirkon och titanium-mineraler, var hög under de första nio månaderna, men bromsades in under slutet av året. Trots osäkerheten om konjunkturen och nedgången på vissa marknader blev försäljningsvoly-men för helåret bättre än planerat.

Magnetitverksamheten fortsatte att gå bra och Minelcos anläggning i Malmberget slog nytt pro-duktionsrekord under 2011. Efterfrågan från vat-tenreningsindustrin var hög och översteg leveran-skapaciteten. I Nordamerika ser efterfrågan på magnetitprodukter från vattenreningsindustrin fort-satt bra ut och det finns avsättning för all magnetit som kan produceras från Malmfälten. I Europa växer marknaden för förnybar energi, vilket skapar möjlig-heter till nya affärer.

Efterfrågan på mineraler med flamskyddande egen-skaper som Minelcos huntit ser bra ut inför 2012. Minelcos delägda gruva i Turkiet innehåller världens största kända fyndighet av huntit.

Produktionsanläggningarna i Turkiet och England är nära kapacitetstaket och projektering för ökad kapacitet pågår. Försäljningen 2011 var den högsta hittills. Marknaden för eldfasta mineraler är stabil, i synnerhet de återvunna mineralerna i takt med att återvunna mineraler ökar i efterfrågan tack vare så-väl ekonomiska som ekologiska hänsyn. Huvudmark-naden är England men planer finns på att utveckla affären i första hand i övriga Europa där marknaden för eldfasta material har en långt större potential i och med populationen av stålverk. Företaget ser även en möjlighet att återvinna LKAB:s egna eldfasta avfall. Stor potential finns även på Nordamerikamarknaden.

| Bästa resultatet någonsinTrots prisfall och svagare marknad under sista kvar-talet gjorde LKAB ett rörelseresultat för helåret 2011 på 14 705 miljoner kronor, det bästa resultatet för koncernen någonsin. Ett resultat som kan tillskrivas bibehållna leveransvolymer och en över året genom-snittligt hög prisnivå, plus 20 procent jämfört med 2010, för samtliga i järnmalmsprodukter i medeltal.

Det som påverkade LKAB:s affär mest under 2011 var inte marknadsfaktorer, utan bristande tillgång på järnmalmsråvara, en del störningar i förädlingsverk och malmtransporter samt ett oförutsett underhålls-stopp på skeppslastaren och sent ankommande båtar till utlastningshamnen i Narvik. Det senare innebar bland annat att delar av decembers järnmalmsleve-ranser lämnade Narvik först i januari 2012.

| Europas största järnmalmsprojektEfterfrågan på LKAB:s produkter är fortsatt hög. Den positiva utmaningen under 2012 är att producera och leverera de volymer som kunderna önskar. Största hotet mot LKAB:s tillväxtmål på 37 Mt är därför i dags-läget tillgången på järnråvara och flaskhalsar i järn-vägstransporten till utlastningshamnarna.

Tillskottet på järnmalm är planerat att till största delen tas från Europas just nu största järnmalmspro-jekt, tre nya dagbrott i Svappavaarafältet; Gruvberget, Mertainen och Leveäniemi. Produktion sker sedan sommaren 2010 i Gruvberget, provbrytning har skett under året i Mertainen.

| Tillstånd och logistik bromsar Tillståndsansökningar om permanent brytning i Mertainen samt tömning av den gamla dagbrottsgruvan Leveäniemi på vatten lämnades in i början av 2012. Råvarubrist kan allvarligt hota LKAB:s tillväxtplaner och möjlighet att följa marknadens och kundernas utveckling. Tillsammans med branschorganisationen SveMin driver LKAB frågan om hur gruvnäringen som helhet kan bistå berörda myndigheter att förenkla hantering och förkorta handläggningstider av tillståndsärenden.

reKOrDår För prODuKtiOn Och pellets

LKAB:s leveranser av järn-malmsprodukter blev 25,7 mil-joner ton under 2011. Andelen pellets ökade till rekordnivån 20,9 Mt. Det motsvarar cirka 81 procent av den totala leverans-volymen.

Totalt producerade LKAB 26,1 Mt järnmalmsprodukter under året. Så stora volymer har inte tillverkats sedan föräd-lingsgraden successivt börja-de höjas från styckemalmer och fines, till allt mer pellets. Detta skedde i början på 1980-talet då olivinpelletsen introducerades. Volymen producerad pellets upp nådde 22,9 Mt, även det ett rekord som motsvarar cirka 88 procent av produktionen.


MalMbanan –ryggraDen i öKaD MalMprODuKtiOn

En förutsättning för LKAB:s affärsverksamhet är de effektiva transporterna längs svenska Malmbanan och norska Ofotbanen från gruvorna i Malmfälten till utlast-ningshamnarna i Luleå och Narvik. Varje dag går 15 malmtåg till Narvik eller Luleå, vilket motsvarar cirka 1 700 lastbilslaster om dagen. Det innebär en transportvolym på mer än en lastbil i minuten, dygnet runt, varje dag året om.

Sedan 2010 sker alla malmtransporter från LKAB med nya lok och vagnar. De nya IORE-loken klarar att dra 68 vagnar jämfört med tidigare 52 och lastkapaciteten per malmvagn har ökat från 80 till 100 ton. Sammantaget har det gett LKAB en teoretisk ökning av transportkapaciteten med 60 procent. Idag äger LKAB 13 tågsätt vilket ger en maximal transportkapacitet på 33 miljoner ton produkter per år.

För att järnvägen ska klara de nya, tyngre tågsätten med 30 tons axellast har Tra-fikverket sedan mitten av 90-talet utfört ett omfattande förstärkningsarbete. I septem-ber 2011 stod det också klart att Trafikverket under 2012 och 2013 förlänger fyra mö-tesplatser mellan Gällivare och Luleå, samt Kiruna och Riksgränsen. Ett beslut som välkomnas av LKAB och innebär en efterlängtad kapacitetshöjning längs Malmbanan.

Ett problem för malmtransporterna är dock att Malmbanans förlängning i Norge, Ofotbanen, inte har rustats upp i samma takt. Trots att kapaciteten finns för att öka malmtågens lastvikt längs Malmbanan finns inte den möjligheten på Ofotbanen. Det innebär att LKAB inte kan nyttja tågsättens kapacitet fullt ut för att klara säkerhets-marginalerna på norsk sida. Antalet mötesplatser är också för få för att fler tågsätt per dygn ska kunna passera. Det har skapat en logistisk falskhals som oroar LKAB och kan påverka bolagets tillväxtplaner. LKAB för dock diskussioner med norska Jernbaneverket om lösningar på kapacitetsbehovet.

Samtidigt finns frågeställningar gällande kapaciteten på både svensk och norsk sida om fler operatörer i framtiden kommer att trafikera Malmbanan och Ofotbanen. LKAB:s tillväxtstrategi förutsätter en transportkapacitet på Malmbanan på minst 40 miljoner ton järnmalmsprodukter år 2015. Det innebär behov av ännu fler och läng-re mötesplatser på järnvägssträckningen mellan gruvorterna och hamnarna i Luleå och Narvik.

Årsberättelse 2011 | 1716 | Årsberättelse 2011

Mineralreserver omfattar mine-ral inom beviljade bearbetnings-koncessioner. Mineralreserven i Kiruna omfattar mineral ovan 1365 m avv. Mineralreserven i Malmberget omfattar mineral ovan 1250 m avv för Östra fältet. För Västra fältet omfat-tas mineral ovan 600 m avv. Mineralreserver för Gruvberget omfattar magnetitmineral ovan 220 m avv. Proportionen av bru-tet tonnage gråberg/malm inom dagbrott är 1,7. Vid beräkningar av reserverna har priserna gäl-lande år 2004–2005 använts.

Mineraltillgångarna i Kiruna redovisas ned till 1500 m avv. och i Malmberget redovisas för Östra fältet ned till 1250 m avv och mellan 600 och 800 m avv. för Västra fältet. På djupare nivåer på respektive ort saknas information för uppskattning av halter och mängder. Mineraltill-gångarna för Gruvberget redovi-sas inte i denna rapport.

| Mineralreserver och mineraltillgångarLKAB redovisar mineralreserver och mineraltillgång-ar enligt rekommenderade regler antagna av SveMin (FRB-standarden). De baseras på ”The International Template for the public reporting of exploration re-sults, mineral resources and mineral reserves, July 2006”, framtagen av Committee for Mineral Reserves International Reporting Standards (CRIRSCO). Håkan Selldén, är LKAB-specialist på malmbasutveckling och ”kvalificerad person” ackrediterad av SveMin. Han har mer än 30 års erfarenhet av gruv- och mineral-industrin och har sammanställt LKAB:s redovisning i tabellerna till höger.

| LKAB, nischspelare på en global, växande marknadVärldens tre största järnmalmsleverantörer är Vale, Rio Tinto och BHP Billiton. Tillsammans stod de för cirka 38 procent av den beräknade järnmalmspro-duktionen i världen under 2011 (1 825 Mt). LKAB till-verkade samma år 26 Mt järnmalmsprodukter, vilket motsvarar cirka 1,4 procent av världsproduktionen. Järnmalmsexporten (seaborne trade) i världen var cirka 1 079 Mt under 2011, Vale, Rio Tinto och BHP Billiton stod tillsammans för cirka 60 procent. Större delen av LKAB:s leveranser, 21 Mt av 26 Mt 2011, gick på export. Det motsvarar en marknadsandel på cirka två procent.

| LKAB, en av världens ledande pelletsproducenterDen globala pelletskapaciteten 2011 var 518 Mt och produktionen cirka 430 Mt. Med nuvarande pellets-kapacitet på cirka 26 Mt är LKAB en av världens le-dande pelletsproducenter. Vale i Brasilien är världens största pelletsproducent, med en kapacitet på cirka 48 Mt. Andra stora pelletsproducenter är Cliffs (USA), Metalloinvest (Ryssland-CIS) och Samarco (Brasilien). Av den sjöburna pelletshandeln på cirka 120 Mt stod LKAB för cirka 14 procent.

Mineraltillgångar utöver mineralreserver

per 31 december 2011 (ingående sovringsverk)

Kvantitet, Mt Procent Fe 2011 2010 2011 2010Kiruna Känd 93 95 48,9 49,0Indikerad 160 159 45,7 45,2Antagen 81 81 44,2 46,5

leveäniemi Känd 80 80 47,1 47,1Indikerad 30 30 47,0 47,0Antagen - - - -

mertainenKänd - - - -Indikerad - - - -Antagen 157 - 34,9 -

malmberget Känd 21 116 39,8 43,4Indikerad 175 - 39,8 -Antagen 30 - 42,7 -

Mineralreserver

per 31 december 2011 (ingående sovringsverk)

Kvantitet, Mt Procent Fe 2011 2010 2011 2010Kiruna Bevisad 590 579 48,7 48,7Sannolik 76 79 47,1 46,2

malmberget Bevisad 174 270 42,4 42,5Sannolik 105 - 41,2 -

gruvberget Bevisad 8 10 53,2 53,2Sannolik - - - -

lKab

övrigaVärldshandeln med järnmalm

Största exportländerna

Australien

Brasilien

Indien

Sydafrika

Kanada

Sverige

Största importländerna /regionerna

Kina

Japan

EU

Sydkorea

Mellanöstern

Källa: CRU, december 2011


Utvecklingsarbete i LKAB:s industriella värdekedja

Fyra integrerade arbetsprocesser

RåmaterialProspektering Järnframställning hos kund

Fyndighetsutveckling

Malm från befintliga och nya fyndigheter

Befintliga och förbättrade produkter

Processutveckling Produktutveckling Applikationsutveckling

Gruvbrytning Anrikning Pelletisering Produkter Logistik

LKAB:s industriella värdekedja, från malm till färdiga produkter i kundernas processer, är lång och komplex. Forsknings- och utvecklings-arbetet kräver ett tvärfunktionellt arbetssätt och en förbättrad processintegration för att LKAB ska nå tillväxtmålet om 37 miljoner ton.

tVå VÄgar till stål MeD lKab:s FraMtiDsprODuKter

Den dominerande metoden i världen för att framställa råjärn är i masugn. I masugnsprocessen hettas järnbärarna (pellets, sinter eller styckemalm) upp och syret tas bort, reduceras, med torrdestillerat kol (koks). Över 90 procent av allt stål i världen produceras i masugnar. En av svagheterna i masugnsproces-sen är miljöpåverkan, då reduktionsprocessen skapar stor mängd koldioxid. En annan svaghet är ett stort energibehov som oftast kommer från fossila bränslen.

Av de andra järnframställningsmetoderna är de naturgasbaserade direktreduktionsprocesserna do-minerande. I DR-processen sker reduktionen av syret med naturgas i stället för koks och vid lägre tem-peratur. Järnbärarna bildar då en porös järnmassa, så kallad järnsvamp, som sedan vidareförädlas till olika stålkvaliteter. DR-processerna har mindre klimatpåverkan då de genererar mindre koldioxid per producerat ton stål jämfört med masugnsstål. LKAB forskar runt nya generationer av DR-pellets där utsläppen av koldioxid kan minskas radikalt, uppåt 80 procent och även mer.

För effektiva DR-processer krävs järnmalmsråvara av mycket hög kvalitet. LKAB:s DR-pellets har mycket hög järnhalt och innehåller tillsatser som ökar produktiviteten, minskar energibehovet, minskar slitage samt slaggprodukter och ger stålindustrin marknadens bästa ”value-in-use”. Andelen DR-pellets i LKAB:s produktion är cirka 30 procent, och efterfrågan inom stålindustrin ökar stadigt. DR-pellets är därför en allt viktigare produkt för LKAB.

| FoU positionerar LKAB LKAB:s koncernövergripande strategi är att vara en betydande leverantör i kundernas produktmix för att undvika att bli marginaliserad. För att kunna växa med kunderna krävs ökad produktion, men också produkter som följer såväl kundernas krav och ut-veckling mot effektivare processer. LKAB är idag världsledande inom utvecklingen av högteknologiska pelletsprodukter av järnmalm. Förmågan att hela ti-den ligga steget före konkurrenterna är avgörande för LKAB:s långsiktiga konkurrenskraft.

LKAB:s forskning och utveckling kännetecknas av långsiktighet och en hög intensitet. Innovationer som olivinpellets och kunskap om storskalig underjords-brytning är historiskt viktiga milstolpar inom FoU som har lagt grunden till LKAB:s marknadsposition idag. LKAB kan som enda järnmalmsproducent erbjuda testverksamhet i en experimentmasugn, en unik möj-lighet för LKAB:s kunder att i samverkansprojekt med LKAB utveckla nya produkter, trimma masugnspro-cesser och utveckla ny teknik för bättre lönsamhet. Ett framgångskoncept som bland annat bidrar till att säkra leveransvolymer under sämre marknadsför-hållanden.

| Affärsstrategiskt viktigtFör att stärka det teknologiska försprånget har LKAB inrättat ett forskningslaboratorium för pelletisering i Malmberget. Agglomereringslaboratoriet innebär en unik möjlighet för LKAB att utveckla nya pellets-typer genom tvärvetenskaplig forskning inom bland annat mineralteknik, kemi, metallurgi och styr- och reglerteknik. På några års sikt kommer även en ex-perimentanläggning för direktreduktionsproces-ser att uppföras och på längre sikt planeras också för ett experimentpelletsverk. Målet är ett komplett forskningscenter för pelletiserings- och reduktions-processer som ska säkerställa LKAB:s position som världens ledande pelletstillverkare även i framtiden.

Förutom forskning runt nya pelletsprodukter och hur dessa ska användas i kundernas processer pågår ett intensivt arbete med att utveckla de egna brytnings- och tillverkningsprocesserna mot lägre kostnader och miljöpåverkan. Andra prioriterade forskningsområden är hur man kan maximera pro-duktutfallet av malmen i befintliga och nya fyndighe-ter, samt hur säkerheten och tillgängligheten i gru-vorna ska kunna öka.

Forskning och utveckling har en central roll i och för LKAB:s sex strategiska fokusområden. Exempel-vis har process- och produktutveckling direkta effek-ter på LKAB:s lönsamhet. Ett utökat malmutbyte på en procent, från gruva till färdig produkt, ger ett ökat resultat på cirka 180 miljoner kronor. Ökad produktion i förädlingsverken innebär runt 500 miljoner kronor i ökad vinst per miljon årston.

| Forskning enligt open innovation Eftersom LKAB har en affärsstrategi baserad på teknologiskt ledarskap har bolaget sedan länge valt långtgående samverkan med externa kompetens-centra, både nationellt och internationellt. Den egna forskningen är nära knuten till Luleå tekniska univer-sitet, Hjalmar Lundbohm Research Centre och LKAB Excellence Centre in Mining and Metallurgy. Den ex-terna forskningssamverkan skapar både synergier i forskningsarbetet och är en avgörande faktor vid re-krytering av egen kompetens.

De största stålproducerande länderna 2011 Mt

Kina 683,26

Japan 107,6

USA 86,25

Indien 72,2

Ryssland 68,74

Sydkorea 68,47

Tyskland 44,29

Ukraina 35,33

Brasilien 35,16

----

Sverige 4,87

Källa: worldsteel

FaktaSandvik LH621Drivsystem: dieselSkopkapacitet: 21 ton (13 st V70)Vikt: 57 tonDäck: Ø 2,0 m

Volvo V70i jämförelse

12,0 m

2,9 m

Källa: Mats Strömsten, forskningsingenjör, LKAB, Sandvik SVENSKA GRAFIKBYRÅN. FOTO: FREDRIC ALM

775 m

964 m

1. Operatören som styr maskinen har hjälp av skärmar, joystick och manöverreglage.

2. Datakommunikationen går via en �beranslutning till produktionsområdet.

3. I orten går signalen trådlöst via wlan till maskinen.Antennerna är

placerade på strategiska ställen i orterna.

Maskinen är bestyckad med starka strålkastare för att ge bra sikt.

Maskinen kan även köras manuellt med en person i hytten. Styrningen av maskinen är

baserad på laserscanners som sveper runt maskinen och läser av ortväggarna och navigerar med hjälp av dessa.

Fyra videokameror på maskinen hjälper operatören.

• Den fjärrstyrda maskinen är avspärrad av ett säkerhetssystem, Access Control System, ingen ska kunna gå in i området när maskinen är i drift.

• Vid varje ingång till den fjärrstyrda maskinen finns två stycken lasergrindar, om ljusstrålarna bryts när maskinen är i drift så aktiveras ett snabbstopp.

• Fjärrstyrd lastning har även tidigare använts i LKAB:s gruva i Kiruna, då med ett system kallat SALT4 vilket togs i drift 1999 och användes fram till 2009.

Man kan lasta på natten, direkt efter sprängning, så fort sikten är tillräckligt bra. Spränggaserna tar ett par timmar att vädra ut, så manuell körning måste vänta i flera timmar. För arbetsmiljön är det bättre såväl ergonomiskt som säkerhetsmässigt. Operatören vistas inte alltid vid brytningsfronten och sitter heller inte hela arbetstiden i en skumpande maskin, inte heller vid datorskärmar. Det finns möjlighet att växla mellan automation och att köra maskinen manuellt, vilket ger omväxling i jobbet.

Ett bra exempel på LKAB:s världsledande FoU-arbete är det nya systemet för fjärrstyrning i Kirunagruvan som möjliggör ökad nattlastning. Tack vare detta kan leveransnivån bibehållas trots övergången till ny huvudnivå.

FjÄrrlastning öKar prODuKtiOnen

18 | Årsberättelse 2011 Årsberättelse 2011 | 19

”LKAB har varit pionjär i den här utvecklingen”

Ur ett affärs- och konkurrensperspektiv är det absolut nödvändigt för LKAB att växa med kunderna när ef-terfrågan på den globala järnmalmsmarknaden ökar. Om stålverken drar ner sin produktion är det den järn-malmsleverantör med störst andel i produktmixen som har störst chans att få behålla sina leveranser.

LKAB:s produkter ger ett mervärde för kunderna. Med LKAB Green Pellets blir stålverkens produktivitet högre och utsläppen mindre. För att skillnaden mot andra produkter ska märkas, behöver LKAB:s andel i kundens process vara tillräckligt stor.

Att vara en betydande leverantör till varje enskild kund innebär att tåligheten mot marknadssväng-ningar och lågkonjunktur ökar. Det innebär i sin tur att LKAB ges större möjlighet att fortsätta vara en stark arbetsgivare, samhällsbyggare och tillväxtmotor i lo-kalsamhällena och regionen.

En hållbar strategi mot ökad produktion

20 | Hållbarhetsredovisning 2011

Långsiktighet och hållbarhetsfrågor som yttre och inre miljö har en djup och grundläggande koppling till och förankring i LKAB:s verksamhet. Hållbarhet har en central roll i koncernens strategier och tillväxtmål som anger färdriktningen för bolagets affärsverksamhet framöver. Företagets huvudprodukt, LKAB Green Pellets, är världens klimatsmartaste järnmalmsprodukt med stor betydelse för LKAB:s framtida konkurrenskraft.

När mer malm tas upp ur gruvorna kommer också mer mark att tas i anspråk och samhällena omvand-las. Samhällsomvandlingens stora utmaning är inte bara stadsdelar som behöver flyttas, utan också att med respekt möta varje enskild individs frågor, osä-kerhet och oro. LKAB:s engagemang på verksamhets-orterna har historiskt präglats av goda samhällsre-lationer. Att mötas i samförstånd och tillsammans bygga ett nytt och bättre samhälle är den verkliga samhällsomvandlingen.

Att agera utifrån ett hållbarhetsperspektiv ger LKAB möjlighet att utnyttja de möjligheter samt pa-rera de hot, som bolaget långsiktigt kan möta ekono-miskt, miljömässigt och socialt. Hållbarhet är därför en viktig del i LKAB:s affärsverksamhet och ett styr-medel för tillväxt och värdeskapande som är fullt inte-grerat i bolagets sex strategiska fokusområden.

tillVÄxt

öKaD Flexibilitet

perFOrMance in irOnMaKing

sÄKer Och resurssnål prODuKtiOn

saMhÄllsOMVanDling

attraKtiVa lKab

LKAB:s sex strategiska fokusområden

20 | Hållbarhetsredovisning 2011 Hållbarhetsredovisning 2011 | 21

| Prioriterade hållbarhetsfrågorLKAB arbetar inom fyra områden med hållbarhets-arbetet: samhällsomvandling, hälsa och säkerhet, mångfald samt miljö och klimatpåverkan. Det är inom dessa områden företaget har betydande risker och möjligheter utifrån ett hållbarhetsperspektiv och de är också integrerade i LKAB:s strategier. Förbätt-ringsarbetet sker systematiskt med nyckeltal mot uppsatta mål inom de fyra fokusområdena. Se även hållbarhetsstyrning på sid 46.

I årets väsentlighetsanalys har LKAB gått igenom de frågor som vi har uppfattat att våra intressenter tycker är särskilt viktiga. Dessa frågor är attraktiva samhällen, kompetensförsörjning, hälsa och säker-het, tillgång på järnmalmsråvara, utsläpp och ener-gianvändning. Vi beskriver hur vi arbetar med dessa frågor längre fram i hållbarhetsredovisningen.

| Intressentdialoger och väsentlighetsanalysEn intressent har av LKAB definierats som en grupp som har intresse av och påverkas av LKAB:s verk-samhet. De viktigaste intressenterna är ägare, kun-der, medarbetare, myndigheter, leverantörer, närbo-ende och media. Utmärkande för LKAB är de djupa relationer bolaget har till lokalsamhällena, lokala myndigheter, markägare och den samiska befolkning-en. Dialogerna ger LKAB ett viktigt utifrånperspektiv och visar tydligt vilka hållbarhetsfrågor som intres-senterna upplever som viktiga.

LKAB har under 2011 påbörjat ett arbete med att skapa tydliga rutiner för att hantera inkommande syn-punkter och klagomål på verksamheten där kontakter med intressenter och hantering av ärenden struktu-reras och kan följas upp. Under 2011 har 41 klagomål kommit in. I huvudsak handlar det om vibrationer och damning samt i något fall även buller. Läs mer om in-ressentdialoger nedan och på sid 24.

intreSSentgruPP DiAlogtillFällen FrÅgor

Kunder Samverkansprojekt, möten Green pellets, leveranssäkerhet och performance in ironmaking - pelletskvalitet

Medarbetare Medarbetarsamtal, workshops, utbildningar, lönekartläggning, strategimöten med VD

Säkerhet, kompetensutveckling, löner, medinflytande

Myndigheter, Länsstyrelse och kommuner

Offentliga och enskilda möten och samråd, workshops

Miljö-, mark-, och planeringsärenden, samhällsomvandlingen

ägaren Enskilda möten, styrelsemöten, årsstämma, ministerbesök i Malm-fälten

Mål och strategier för hållbarhets-arbetet, jämställdhet, mångfald, korruption, energieffektivisering, samhällsomvandlingen

Leverantörer Utbildningar, möten, avtals-diskussioner

Samarbetsfrågor, avtal, säkerhet och arbetsmiljö, miljö

Närboende och rennäringen Möten, besök på informations-kontoren, samverkansavtal, direkt-distribuerad tidning till samtliga hus-håll i Kiruna, Svappavaara, Gällivare/Malmberget, chatt

Samhällsomvandlingen, byggnationer och ersättningar, damning, buller, vibrationer, renflyttningsleder, vinter-bete, anläggningspåverkan, rörelse-frihet, jakt, fiske

Media Pressmeddelanden, presskonfe-renser, möten

Samhällsomvandling, ekonomiskt resultat, tillståndsfrågor

intressentDialOger unDer året

Intressentdialogerna är viktiga informationskällor och känselspröt mot omvärlden. LKAB får även in synpunkter från intressenter genom branschföreningar, samarbeten och i den kontinuerliga omvärldsbevakningen. Omfattningen av dialogarbetet och antalet kanaler ökar. Här är några exempel på engagemang med intressenter under året.


saMVerKansaVtal MeD saMebyar

Samtliga tre orter i Norrbotten där LKAB bryter järnmalm, Kiruna, Svappavaara och Malmberget, ligger mitt i eller i anslutning till den mark där samebyarna har sina året-runt-marker, det vill säga ovillkorlig rätt till renbete året om. LKAB för en nära dialog med samerna om miljöpåverkan och markanvändning och har i flera fall upprättat formella avtal med olika samebyar på samtliga verksamhetsorter.

Under 2011 ledde planeringen av de nya dagbrottsgruvorna i Svappavaara till dis-kussioner i sex fall med samebyarna Gabnas och Laevas. Diskussionerna gällde ren-flyttningsleder, vinterbete och möjlighet att korsa vattendrag vintertid. Som ett led i att identifiera och hantera påverkan från planerad gruvbrytning på rennäringen upp-rättade LKAB samverkansavtal med båda samebyarna. Samverkansavtalet reglerar LKAB:s och samebyarnas samverkan under framtagandet av fördjupade rennärings-analyser och sociala konsekvensbeskrivningar.

- Historiskt sett har samebyarna fått flytta på sig när gruvverksamhet ska ta mark i anspråk, samebyarna har nödgats anpassa sina näringar i takt med gruvverksam-

hetens utbredning. Idag förs en dialog som ska skapa bättre möjligheter för att same-byarna och de befintliga gruvor som finns, ska kunna leva sida vid sida, säger Tor-Erik Huuva, ordförande, Laevas sameby. även om vi inte är helt nöjda med de inskränk-ningar i renbetesområden och friluftsliv som sker, visar ändå LKAB att de lyssnar på rennäringen och att de vill ha en dialog.

När arbetet med analyser och konsekvensbeskrivningar är klart återstår för LKAB och samebyarna att avtala om hur påverkan av den framtida planerade verksamhe-ten på rennäringen kan regleras.

- Som jag ser det har dialogen med LKAB fungerat väldigt bra och det har varit lätt att få tag på de ansvariga i olika frågor, säger Lars-Eric Kuhmunen, ordförande, Gabna sameby. Vi är medvetna om att det är svårt att slå fast alla planer exakt i de-talj, men alla förändringar som har kommit fram under resans gång har vi fått infor-mation om direkt.

Överst: En av de 10 broarna över den 18 kilometer långa nya järnvägssträckan i Kiruna är en viltpassage, täckt med jord, gräs och träd, som används exempelvis vid renflyttningar.Ovan: Lars-Eric Kuhmunen, Gabna sameby och Tor-Erik Huuva, Laevas sameby.


| Aktuellt under 2011

•1 234 miljoner kronor avsätts för samhällsomvand-ling i Kiruna och Malmberget.

•LKAB bildar en LKAB Akademi. Ett av målen är att utveckla gymnasieskolorna i Kiruna och Gällivare till Sveriges bästa. Akademin är en del i LKAB:s satsning på framtida kompetensförsörjning och att engagera ungdomar i samhällsutvecklingen.

•HLRC, Hjalmar Lundbohm Research Centre, på

Luleå tekniska universitet, får 50 miljoner kronor, att användas för forskning runt samhällsomvandling och logistik.

•Flera tvärvetenskapliga forsknings- och samver-

kansprojekt med LKAB, Malmfältskommunerna och LTU påbörjas. Bland annat Nya Giron, ALICE (Att-ractive Living In Cold Environment) och ATTRACT (Attractive and Sustainable Cities in Cold Climate). Samtliga med syfte att stimulera tillväxt och flexi-belt, innovativt och hållbart samhällsbyggande.

•Lindbäcks bygg uppför 28 nya energisnåla lägenhe-

ter på Bäckåsen i Gällivare med LKAB som finansiär. Bygget ligger inom IUC Norrbottens samverkans-projekt LÅGAN med mål att uppföra hus med en en-ergiförbrukning på endast 75 kWh/m2, nära kravet på passivhus.

• I öppen dialog med de boende, fastighetsbolag,

skolorna och Gällivare kommun bedriver LKAB pro-jektet ”Ett snyggare Malmberget” med mål att till-sammans skapa en trivsam närmiljö för de boende utifrån deras egna önskemål. En satsning som un-der 2011 dessutom gav 17 ungdomar sommarjobb.

•Projektet Nya Gällivare drivs fram till och med 2012

av kommunen i nära samarbete med kommuninne-vånarna och det lokala näringslivet, inkl LKAB. Syfte och mål är att ta fram ett bra beslutsunderlag för samhällsomvandlingen och belysa dess affärsmöj-ligheter, både lokalt och regionalt. Bland annat ge-nomfördes den välbesökta tillväxtkonferensen och workshopen Byggfälten, där intressenter från hela Sverige diskuterade samhällsomvandlingens möj-ligheter.

•Kiruna Bågskytteklubb, vars utomhusbana för fem

år sedan hamnade inom LKAB:s deformationszon, fick nya lokaler och bana som uppfyller Svenska bågskytteförbundets regler.

Attraktiva samhällen

Samhällsomvandlingen är en prioriterad hållbarhetsfråga och en väsentlig del av LKAB:s tillväxtstrategi. När mer mark tas i anspråk för gruvdriften är LKAB:s mål att bidra till att de nya samhällen som byggs upp ska bli bättre än de gamla gällande infrastruktur, bostäder, utbud och samhällsfunktioner. LKAB:s attraktionskraft som arbetsgivare är starkt knuten till livskvaliteten i lokalsamhällena.

Samhällsomvandlingen är följden av LKAB:s fortsatta gruvdrift och tillväxtplaner, vilka innebär att delar av Kiruna, Malmberget och Svappavaara måste flyttas. Samma tillväxt innebär också kraftigt ökat behov av kompetenta entreprenörer/konsulter och arbetskraft inom LKAB de närmaste åren. Livsmiljön väger tungt när kvalificerade medarbetare ska rekryteras och ett attraktivt LKAB förutsätter attraktiva samhällen.

I takt med att gruvbrytningen under jord fortsät-ter, påverkas samhällena i Kiruna och Malmberget i grunden. Under de närmaste 20 åren räknar LKAB med att cirka tre tusen lägenheter behöver avvecklas bara i Kiruna. Det är en utmaning för alla inblandade: boende, kommuner, markägare, samebyar, myndig-heter, LKAB och många andra. LKAB:s ambition är att i samverkan och dialog vara med och bygga de fram-tida samhällena. Målet är att säkerställa gruvdriften med fortsatt fungerande och attraktiva samhällen under omvandlingsfasen.

| Ökad informationEn av de viktigaste frågorna rörande samhällsom-vandlingen är tillgängligheten på information. Under-sökningar visar att över 80 procent av de närboende i Malmfälten läser tidningen LKAB Framtid. Webben lkabframtid.com har i februari 2012 slagits samman med www.lkab.com i samband med nylanseringen av webbplatsen, På webben finns nu ett speciellt avsnitt riktat till boende i Malmfälten. I maj 2011 öppnade LKAB ett nytt informationskontor i Kiruna som snabbt blev populärt. Under året hade kontoret drygt 10 000 besök, där besökarna ställde frågor om exempelvis LKAB:s gruvbrytning och samhällsomvandlingarna. I Malmberget hade informationskontoret cirka 2 400 besök under året. Beslut är taget att uppföra ett infor-mationskontor även i Svappavaara under 2012.

Baserat på villkor i detaljplanen bestämmer LKAB med kommunerna hur områdena ska användas och parkerna utformas. De boende på gruvorterna får även lämna in förslag på vad gruvstadsparkerna ska innehålla.

Gruvstadsparkerna är ett sätt att underlätta sam-hällsplaneringen och ge en trygg boendemiljö under omvandlingsfasen. Den första etappen av gruvstads-parken i Kiruna invigdes i september 2011. Detaljpla-nen godkändes av Länsstyrelsen i december 2011 efter överprövning enligt plan och bygglagen gällande kulturmiljöer av riksintresse. Ett överklagande hante-ras för närvarande i Mark- och miljödomstolen.

| Nya bostäder byggs och planerasLKAB har påbörjat ombyggnationen av två kaserner i en första etapp som skapar 24 nya lägenheter på gamla Jägarregementet i Kiruna. Lägenheterna ska upplåtas av LKAB Fastigheter och vara inflyttnings-klara i början av 2013. Totalt planeras uppåt 250 lä-genheter inom området. På berget Luossavaaras sydsluttning planeras i en första etapp 150 nya lä-genheter. LKAB har ansökt om planbesked hos Kiruna

| Fler intressentdialogerLKAB utförde omfattande intressentdialoger runt samhällsomvandlingen under året. Förutom dagliga möten med samhällsmedborgarna på informations-kontoren, genomförde LKAB flera enskilda och ge-mensamma möten, seminarier och samråd med olika samhällsinstanser, ministrar på besök, myndigheter, skolor, intresseorganisationer, mark- och fastighets-ägare, företrädare för samerna, företag med flera. Frågorna berörde exempelvis hållbart byggande och samhällsomvandlingens möjligheter, värdering och fastighetsköp, åtaganden, kompensation och att in-volvera ungdomar i förändringsarbetet.

| GruvstadsparkerDe markområden som påverkas av deformationer växer. Deformationerna mäts och prognoser görs för hur länge ett område kan bebos och användas. Det innebär att området kan vara tillgängligt för allmän-heten under många år trots deformationer. LKAB har tillsammans med kommunerna i Kiruna och Gällivare beslutat att anlägga allmäntillgängliga grönområden som buffertzoner mellan bebyggelse och industri-mark, så kallade gruvstadsparker.


Juldagen 2011 öppnades en skridskobana i Gruvstadsparken i Kiruna, ett samarbete mellan LKAB och Kiruna kommun. Det bjöds på julmusik, pepparkakor och varma drycker. En eldstad för korvgrillning fanns också på plats.

saMhÄllsOMVanDling - inte bara bygga nya hus

Samhällsomvandlingen är mer och mer ett faktum i Malmfälten. Både Ki-runa och Malmberget påverkas i oli-ka utsträckning. Nya dragningar för vägar och järnvägar, bostadsområ-den flyttas och till stor del är det nya städer som tar form. Maria Viklander, professor vid Luleå tekniska univer-sitet, har arbetat med projektet ”Nya Giron” som är en del för att utforma det nya Kiruna. Projektet Attracti-ve living in cold environment (Alice) omfattar hela Malmfälten och startar under 2012.

- Vi har en chans att inte bara byg-ga nya hus, utan även skapa ett helt nytt samhälle med allt vad det inne-bär. Nya byggnadstekniker och nya byggmaterial kan ge ett framtida hållbart samhälle. Hela infrastruktu-ren ingår – vägar, energifrågor samt vatten och avlopp. Och framför allt har vi chansen att bygga ett samhälle där människor kan trivas och vilja bo.

I samhällsomvandlingsprojektet arbetar förutom forskare från Lu-leå tekniska universitet även repre-sentanter från berörd kommun och LKAB, vilket i sig kan vara en utma-ning.

- Ibland pratar vi inte riktigt sam-ma språk. Särskilt måste inledande möten få ta den tid de tar så att alla förstår varandra. Efter ett tag brukar det lösa sig bra.

maria viklander Professor, Institutionen för sam-hällsbyggnad och naturresurser,

Luleå tekniska universitet


Första nObelFörelÄsningen i MalMFÄlten

LKAB arbetar aktivt för att hitta nya vägar för att engagera och entusiasmera ung-domar, framtidens samhällsbyggare och medarbetare. I år utnyttjade LKAB sitt in-ternationella kontaktnät för att få årets Nobelpristagare i kemi, Dan Schechtman, att på Lapplands gymnasium och även via livesändning på internet inspirera gymnasie-elever från Malmberget, Kiruna Pajala och Jokkmokk. Arrangemanget modererades

av två skickliga gymnasieelever från Välkommaskolan; Johan Björnström och Victor Norberg. Dan Schechtman var imponerad: ”LKAB Akademi är en mycket viktig sats-ning som får unga elever intresserade av en teknisk utbildning på hög nivå. Det stöder framtidstro, teknisk utveckling och tro på industrin som framtidsbyggare. Det är vik-tigare för Sverige än ni anar”.

kommun och räknar med att börja bygga 2013 med inflyttning hösten 2014.

I Gällivare blev de första 28 lägenheterna på Bäckåsen inflyttningsklara 2011. Efter att LKAB har gått i bräschen har också fler aktörer, bland andra HSB, startat projekt för nybyggnation i Gällivare.

| Förvärv, flytt och efterbehandlingLKAB förvärvade tre fastigheter i Kiruna under året med anledning av samhällsomvandlingen. För dragningen av nya E10 och framtida byggprojekt på Loussavaara har LKAB rivit ett antal äldre industri-byggnader och sanerat marken så att den uppfyller krav för att kunna användas för bostadsändamål. Antalet förvärvade fastigheter i Gällivare uppgick till 14 under året. Sex byggnader på bolagsområdet Jo-hannes i Malmberget revs och markområdena efter-behandlades. även sex kulturbyggnader på området demonterades och lagras tillfälligt i förråd i Vitåfors i avvaktan på ny placering.

På Grönland, vid den tidigare olivingruvan, har dotterbolaget Minelco utfört mindre kvarstående ef-terbehandling under sommaren och hösten.

Koncernens utbetalningar avseende samhällsomvandlingen uppgick 2011 till 869 Mkr, varav 624 Mkr avsåg ny järnväg inkl förberedande arbeten.

Svensk lagstiftning säger att ett gruvbolag som påverkar sin omgivning ska betala för den skada och intrång som verksamheten orsakar. Fram till ut-gången av 2011 har ut betalningarna för samhällsomvandlingarna, skade-ståndsersättningar för infrastrukturell påverkan, i Malmberget och Kiruna skett enligt ovanstående diagram, hittills totalt drygt 2,8 miljarder kronor.

I bokslutet för 2011 gjorde LKAB en avsättning på 1 234 miljoner kronor för samhällsomvandlingen i Kiruna och Malmberget.

Utbetalningar samhälls- omvandling (Mkr)

20082007 2009 20112010

900

800

700

600

500

400

300

200

100

0

Långsiktig tillväxtmotor


LKAB är Norrbottens största industrikoncern. Under 2011 gjorde bolaget sitt bästa resultat någonsin, trots vikande konjunktur. Genom starkt fokus på hållbar tillväxt, genererar LKAB stora och långsiktiga ekonomiska värden åt sina intressenter.

Under 2010 var LKAB Sveriges största industriinves-terare och åttonde största exportör med ett export-värde på cirka 23 miljarder kronor. 2011 ökade LKAB investeringarna från cirka fyra till över fem miljarder kronor. En stor del av investeringarna kom lokalsam-hällena och regionen till godo. LKAB:s kraftiga tillväxt är direkt och indirekt en ekonomisk bas för entrepre-nörer, konsulter och arbetskraft från hela länet och övriga delar av landet. LKAB bidrar på så sätt till ökat småföretagande, privat köpkraft och kommunala skatteintäkter.

Det innebär att LKAB skapar stort ekonomiskt värde för sina intressenter inklusive ägaren och är en av de viktigaste drivkrafterna för lokalsamhällenas och hela regionens ekonomiska utveckling. Trots de negativa effekter som bland annat skuldkrisen i Eu-ropa hade på världskonjunkturen under andra halvan av 2011, klarade sig LKAB genom sin flexibla produkt- och försäljningsstrategi bra. LKAB är en starkt bidra-gande faktor till att Norrbotten är Sveriges mest fram-gångsrika tillväxtregion även i vikande konjunktur.

| Leverantörer gynnasFör att kunna producera järnmalmspellets krävs ut-rustning och tjänster som köps in från en rad leve-rantörer globalt, vilket skapar arbetstillfällen i många länder.

Samtidigt har lokala leverantörer en viktig roll för LKAB:s verksamhet, särskilt kring service, repa-rationer och transporter. LKAB är beroende av lokala entreprenörer som bistår med specialkunskap, ut-rustning och extra arbetskapacitet. Ett stort antal tek-niska konsulter bistår LKAB i utveckling och projek-tering. Dessa lokala leverantörer gynnas ekonomiskt av en växande svensk gruvindustri som LKAB repre-senterar. Under 2011 betalade LKAB sammanlagt 11 625 miljoner kronor till sina leverantörer.

LKAB förväntar sig att leverantörer ska ha ett hållbarhetsarbete som omfattar miljö, säkerhet och andra sociala frågor, exempelvis respekt för mänsk-liga rättigheter.

| AffärsetikLKAB:s värdegrund och etikpolicy drar upp riktlin-jerna för den enskilde medarbetarens ansvar och hur koncernen och dess anställda ska agera såväl inåt i företaget som utåt i sina omvärldsrelationer. LKAB har som mål att bedriva en sund och framgångsrik verksamhet med hög integritet.

Alla som arbetar med inköp i LKAB ska genomgå

Anders Dahlin, Johan Bucht och Erik Hjortsberg blickar upp mot ren Svappavaaramalm.

| SponsringLKAB:s sponsring syftar till att stärka varumärket och bidra till nytta för såväl mottagaren som lokal-samhället. På verksamhetsorterna sponsras främst kultur och idrott, vilket är en del i LKAB:s satsning på attraktiva samhällen och som bidrar till bättre folk-hälsa. Strategin är att erbjuda bredd i sponsringen som bidrar till locka fram unga talanger och hjälpa dem till toppen. Några exempel är världselitbrottarna, Sofia och Johanna Mattson, Henna Johansson samt de olympiska mästarna och världsmästarna på längd-skidor; Charlotte Kalla och Marcus Hellner. Marcus utsågs på Idrottsgalan 2011 till årets manlige idrot-tare, var delaktig i årets lag och fick bragdguldet med skidherrarna.

LKAB har ett avtal med Norrbottensteatern om en kultursatsning på barn- och ungdomsteater i Malm-fälten.

LKAB:s sponsorverksamhet i form av bidrag till främst utbildning, kultur och idrott i norra Sverige och Norge uppgick till 134 miljoner kronor.

utbildningen ”Köpkortet” som beskriver de risker som föreligger gällande korruption, mutor och bestickning och hur detta ska hanteras. Under 2011 har 38 med-arbetare genomgått utbildningen och hittills totalt 215 personer. LKAB har inte behövt vidta åtgärder för fall av korruption under året och har inte heller avslutat några kontrakt med samarbetspartners på grund av korruptionsöverträdelser.

Långsiktig tillväxtmotor


Cirka 6 000 personer deltog i LKAB:s familjedagar i Norrbot-ten under sommaren 2011. Cirkus Maximum, med direktör Bengt Källqvist i spetsen, höll sammanlagt fyra föreställningar.

Längdskidåkaren Charlotte Kalla är en av de elitidrottare som LKAB sponsrar. Hon tävlar för Tärendö IFK och utsågs på Idrotts-galan 2011 till årets kvinnliga idrottare.

Av det värde på 31 991 miljoner kronor som LKAB:s verksamhet genererade under 2011 fördelades 24 050 Mkr till olika intressent-grupper och 7 941 Mkr återinvesterades i koncernen. Av skatterna erlades 4 083 Mkr i Sverige, 26 Mkr i Norge och 56 Mkr i övriga länder.

Genererat och fördelat ekonomiskt värde (Mkr)

Leverantörer 11 625 (11 696)

Anställda 3 260 (2 907)

Aktieägare 5 000 (500)

Skatter 4 165 (2 575)

| Engagemang lokalt och internationelltAtt engagera sig i lokalsamhällena och aktivt bidra till samhällsutvecklingen är en viktig fråga för LKAB oavsett verksamhetsort. I Kiruna deltar LKAB i det lokala arbetsgivarnätverket för personal- och arbets-miljöfrågor, KIRSAM. I Gällivare och Kiruna finns LKAB med som ägare i de lokala näringslivsbolagen Expan-dum och Progressum som alla syftar till utveckling av näringslivet i kommunerna. LKAB är också delägare i riskkapitalbolaget Norrskenet.

LKAB sponsrar även teknikrelaterad verksam-het i skolorna och till ungdomar genom projektet HjärnQulan. Det gäller bland annat bidrag till speciell teknisk utrustning, studieresor till LKAB eller annan tekniskt intressant verksamhet som Teknikens hus i Luleå och Berzeliusdagarna i Stockholm.

I de länder som LKAB:s dotterbolag Minelco är verksamt pågår flera mindre engagemang för att bi-dra till en positiv utveckling.

Beträffande ytterligare information om koncernens och moderbolagets generering och distribution av eko-nomiska värden hänvisas till årsredovisningens resul-tat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser.



•Utbildningen ökade med drygt 45 procent till 6,7 utbildningsdagar per medarbetare och år. Förutom omfattande utbildningsinsatser på arbetsmiljö och säkerhet genomfördes utbildningar inom verksam-hetsstyrning, prestationsutveckling och underhåll. även omfattande anläggningsutbildningar, med an-ledning av nya huvudnivåer i gruvorna i Kiruna och Malmberget, genomfördes.

•Djupintervjuer genomfördes med 60 medarbetare av varierande bakgrund som ett led i ”Attraktiva LKAB”. Läs mer på sidan 30.

•Cirka 110 miljoner kronor satsas på nyinrättade LKAB Akademi och till Hjalmar Lundbohm Research Centre vid Luleå tekniska universitet. Läs mer under ”Attraktiva samhällen” på sid 23.

•LKAB genomförde flera uppmärksammade rekryte-ringsevent. Exempelvis tillsammans med Swedish Lapland på vildmarksmässan i Stockholm, något som gav stor nationell uppmärksamhet och bra PR. Flygets dag på F21 i Luleå hade över 40 000 besöka-re och många passade också på att besöka LKAB:s rekryteringsmonter.

•Ökade och uppmärksammade rekryteringsinsatser under året gav nära 6 000 jobbansökningar, 10-15 kvalificerade sökanden per utlyst tjänst. Av dessa har cirka 400 fasta tjänster och 950 vikariat tillsats.

• Av de nyanställda 2011 med tillsvidareanställning var 28 procent kvinnor. Bland vikarierna var mot-svarande siffra 38 procent. Andelen kvinnor i LKAB har ökat, från 14,3 procent år 2010 till 16,7 procent 2011. Det innebär att antalet kvinnor i koncernen har fyrdubblats sedan år 2000.

• En lönekartläggning har genomförts för 2011. Inga generellt osakliga löneskillnader har konstaterats, men ett antal enskilda fall har uppmärksammats och dessa har lett till justeringar.

LKAB byggs av kunskap. Medarbetarna är den smältdegel av kompetenser som positionerar bolaget på en global, konkurrensutsatt marknad. Att vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera, behålla och kontinuerligt utveckla kvalificerad arbetskraft är ett högproriterat arbetsområde.

För LKAB:s position som en av världens ledande pel-letsleverantörer är medarbetarnas engagemang och kvalifikationer avgörande. Strävan att ständigt ut-veckla och förbättra verksamheten genomsyrar hela koncernen. Medarbetarna och deras kompetens bi-drar högst påtagligt till utvecklingen av LKAB som ett attraktivt och konkurrenskraftigt företag. Det strate-giska fokusområdet ”Attraktiva LKAB” påverkar alltså i högsta grad LKAB:s möjligheter att uppfylla kundlöf-tet Performance in Ironmaking.

| Våra värderingarGenerationer av medarbetare har i över ett sekel byggt varumärket och ständigt utvecklat företaget. Idag är LKAB ett annat företag än då det grundades för 122 år sedan. Fortfarande bryts järnmalmen i Malmfälten, men arbetet, erfarenheterna, verktygen, produkterna och kunderbjudandet är i grunden förändrade.

När omvärlden förändras behöver även bilden av LKAB moderniseras och koncernens värderingar, strategier och mål tydliggöras såväl utåt som inåt i organisationen. Under 2011 har vd Lars-Eric Aaro träffat över 3 500 medarbetare i Sverige och Norge för att förklara koncernens strategier och vart LKAB är på väg. även nya verktyg för verksamhetsstyrning har tagits fram, där fokus ligger på ökad delaktighet och motivation.

Ett av de verktyg som togs fram under året var LKAB:s värdegrund. Den utarbetades genom ett om-fattade arbete där medarbetarna var delaktiga och engagerade genom ett flertal aktiviteter som exem-pelvis intervjuer, enkäter och workshops. LKAB:s vär-degrund bygger på tre starka värdeord; Engagerad, Nytänkande och Ansvar. Tillsammans med kundlöftet Performance in Ironmaking är värdegrunden en av koncernens viktiga styrmedel, såväl inåt som utåt, i det dagliga arbetet mot tillväxtmålet LKAB37.

Dotterbolaget Minelco har under året arbetat med en process för HR-dialoger för att identifiera utveck-lingsområden för personalarbetet. Syftet är också att informera om policys och instruktioner för etik, infor-mation, kvalitet, miljö- och energi, personal, arbets-miljö och resor.

Attraktiva LKAB

ANSVAR

NyTäNKANDE

ENGAGERAD

Hållbarhetsredovisning 2011 | 2928 | Hållbarhetsredovisning 2011

prestatiOnsutVecKling VÄssar lKab

I början av 2011 startades ett projekt mellan LKAB och PTK-facken i Sverige att gemensamt ta fram och införa ett enkelt och effektivt arbetssätt för att utveckla, driva och belöna goda prestationer. Målet var att hitta enhetligare och tydligare arbetssätt för koncernens olika modeller gällande medarbetarsamtal, utvecklingssamtal, kompetensutvecklingssamtal, lönesamtal och lönedialog. Utbildningen syftar till att få medarbetaren att känna ansvar och, med stöd från närmaste chef, driva och utveckla sin egen prestation mot satta mål samt agera enligt LKAB:s värderingsgrund, ENA; Engagerad, Nytänkande, Ansvar.

Antal tillsvidareanställda fördelade per region 2011

totaltSverige 3 371

Norge 177

Finland 3

Holland 22

Tyskland 16

Belgien 3

England 207

Slovakien 1

Turkiet 37

Asien 58

USA 5

Totalt 3 900

LKAB hade vid årsskiftet 3 900 tillsvidare anställda medarbetare, varav 1 228 tjänstemän och 2 672 kollek-tivanställda. 43 personer var deltidsanställda. Valmöj-ligheter finns till heltidsanställning respektive deltid för medarbetare med små barn.

| UtbildningAtt attrahera, utveckla och behålla medarbetarkom-petens inom koncernen är affärskritiskt för LKAB. Bo-laget satsar kraftigt på möjligheter till utveckling för medarbetarna, exempelvis genom utbildningar och karriärväxling.

Under 2011 genomfördes stora utbildningssats-ningar inom prestationsutveckling, verksamhetsstyr-ning och underhåll. Det ettåriga traineeprogrammet genomfördes för fjärde gången med åtta deltagare. Antalet utbildningsdagar per anställd och år blev 6,7 (4,6). Målet om minst fem utbildningsdagar per år och anställd uppfylldes med råge.

2011 byttes LKAB:s tidigare säkerhetsutbildning för entreprenörer ut och ersattes av SSG:s Säker-hetskörkort Entré. Det är en datorbaserad/interaktiv utbildning som används av många olika företag inom industrisektorn. Utbildningen innehåller både en all-män och en LKAB-specifik del och alla entreprenörer som ska utföra arbete inom LKAB:s industriområden ska genomgå utbildningen med godkänt resultat. Ut-bildningen har en giltighet på tre år men bytet med-förde att alla entreprenörer som arbetar åt LKAB ge-nomförde utbildningen under året. Totalt var 10 046 personer registrerade för LKAB:s utbildning hos SSG i slutet av 2011.

| Rekrytering och personalomsättningMed ökad produktion och pensionsavgångar kommer LKAB att behöva anställa cirka 1 200 nya medarbeta-re fram till 2015. Utmaningarna är många. Spännvid-den på efterfrågad yrkeskompetens är stor och den starka tillväxten i Norrbotten i kombination med gene-rationsväxling skapar konkurrens om arbetskraften.

LKAB:s rekryteringsprocess är bred och omfat-tande. Genom en öppen och aktiv dialog bygger LKAB varumärket och bilden av bolaget som ett trovärdigt företag. LKAB:s engagemang i grund- och gymnasie-skolor samt högskolor och universitet vässar utbild-ningarna samt ger företaget ett bra utgångsläge för framtida rekrytering. Genom ett aktivt arbete med mångfalds- och jämställdhetsfrågor strävar LKAB efter att vara en arbetsplats för alla och därigenom kunna bredda rekryteringsbasen. Målet på lång sikt är att andelen anställda kvinnor i koncernen ska upp-gå till 40 procent.

Genom en nära och dynamisk dialog med medar-betarna och tydliga värderingar strävar LKAB efter att stärka företagets attraktionskraft och identitet som arbetsgivare. Utvecklingen av medarbetarna sker kontinuerligt och karriär inom olika delar av kon-cernen och/eller som ledare uppmuntras, under 2011 har också en chefsplattform tagits fram.

Personalomsättningen under året var 16,7 pro-cent. Cirka 400 nya medarbetare anställdes och cir-ka 220 personer lämnade koncernen, de flesta genom pensionsavgångar.

Personalomsättning koncernen

År Procent2006 6,2

2007 8,0

2008 8,2

2009 4,6

2010 12,2

2011 16,7

Räknat på antal externa avgångar och rekryteringar i relation till tillsvidareanställda per 31 december före-gående år. Personalomsättning uppdelad på regioner el-ler ålder redovisas inte.

Göran Lantto, Marie-Louise Fors och Agne Vallsten arbetar på förädlingsverken i Svappavaara.

| Jämställdhet och mångfaldLKAB är historiskt sett en mansdominerad arbets-plats. Så sent som 1976 var kvinnor förbjudna i gru-vorna. Men såväl tiderna som gruvarbetaryrket har förändrats och idag är LKAB en arbetsgivare som intresserar många kvinnor, framför allt i den yngre generationen. Antal och andel kvinnor framgår av vid-stående diagram. Andelen kvinnor i LKAB:s styrelse är 50 procent och i koncernledningen 33 procent.

Kompetensförsörjning är ett strategiskt mycket viktigt arbetsområde för LKAB. För att få en bred bas för kommande rekryteringar strävar företaget att vara en attraktiv arbetsgivare för alla, oavsett kön, ålder, funktionshinder, kulturell bakgrund och sexuell läggning. Ur detta perspektiv är det viktigt för LKAB att motverka alla former av diskriminering på arbets-platserna.

Arbetet med jämställdhet och mångfaldsfrågor inom LKAB sker dels på avdelningsnivå, dels i en partssammansatt grupp kallad mångfaldsgruppen. En handlingsplan för likabehandling har tagits fram av flera avdelningar och en undersökning om likabe-handling har genomförts av extern part under 2011. Undersökningen utfördes genom 60 djupintervjuer med medarbetare av varierande bakgrund. Den pre-liminära rapporten visar att åtgärder behövs. ärendet är under behandling av mångfaldsgruppen som ska presentera resultat och handlingsplan under 2012.

En anmälan inkom till DO gällande upplevd diskri-minering i samband med tillsättande av praktikplat-ser i LKAB under 2011. Ingen diskriminering kunde påvisas och DO lade ner ärendet utan åtgärd. Ett antal


18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

Andel kvinnor i LKAB (%)

Andel kvinnor i LKAB Andel kvinnliga chefer

20012010

20022003

20042005

20062007

20082009

Andelen kvinnor är 16,7 procent i LKAB-koncernen. Inom moderbolaget, där drygt 80 % av de anställda finns, följer LKAB upp även andelen kvinnliga chefer med underställd personal och andelen var 15,9 procent under 2011. Tidi-gare år omfattande begreppet kvinnliga chefer den totala andelen kvinnor i ledande ställning, med eller utan un-derställd personal. Den siffran är 19,3 procent för 2011.

2011

Antalet kvinnor har stadigt ökat inom koncernen och upp-gick vid årsskiftet till 622. Det långsiktiga målet är minst 40 procent kvinnor. I dag, med totalt cirka 4 000 anställda, motsvarar målet cirka 1 600 kvinnor.

fall av trakasserier har rapporterats till LKAB:s HR-avdelning under året. Dessa har utretts och LKAB har vidtagit åtgärder enligt gällande rutiner.

Medelålder för LKAB:s medarbetare är 42,8 år (exklusive de anställda utanför Sverige inom dotter-bolaget Minelco).

| Hälsa och säkerhetSedan 2006 bedriver LKAB ett kraftfullt och målinrik-tat arbetsmiljöarbete i hela koncernen under parollen ”Säkerheten först”. Syftet är i första hand att påverka medarbetarnas beteenden och attityder samt foku-sera på förebyggande riskhantering. Arbetet syftar också till att i förväg identifiera risker och analysera tillbud och olycksfall.

Säkerhetsarbetet i LKAB bygger på att medar-betarna själva är djupt engagerade i processen och att de tar ansvar för sig själva och andra. Målet är att skapa insikt och på så sätt förändra beteendet och därmed skapa en säker arbetsplats. Ett viktigt inslag i säkerhetsarbetet är därför utbildning. Under 2011 lanserades två nya utbildningar: ”LKAB:s Säker- hetskörkort”, som alla nyanställda ska genomgå innan de börjar i företaget, samt en fyratimmarsutbildning i arbetsmiljövärderingar första dagen som anställd.

Dotterbolaget Minelco har under året arbetat med att förankra LKAB:s arbetsmiljövärderingar hos såväl medarbetare som i arbetssätt och i styrande doku-ment, bland annat en hälsa- och säkerhetsmanual och ett centralt rapporteringssystem.

Antal kvinnor i LKAB (Antal)

1 600

1 400

1 200

1 000

800

600

400

200

0

Antal kvinnor i LKAB över tiden

20102001

20022003

20042005

20062007

20082009

2011

Antalet olycksfall med frånvaro sjönk med cirka 40 pro-cent jämfört med 2010.

Totalt antal olycksfall med frånvaro i koncernen. ( 2011)

Antalet olycksfall per miljon arbetade timmar.

2006 2007 2008 2009 2010 2011

20

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

Arbetsolyckor med frånvaro

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Antal olyckor Antal olycksfall per

miljon arbetade timmar

| Hälsa och drogfrihetGenerellt sett är hälsan inom LKAB god visar de ar-betsmiljökartläggningar och hälsokontroller som utförs. Dock finns indikationer på en viss ökning av stressrelaterade besvär. Detta har inneburit att det förebyggande arbetet med stresshantering har in-tensifierats, bland annat genom utökning av personal för stöd i psykosociala frågor samt utbildningar för medarbetare. De anställda får också utbildning i ar-betsmiljökunskap som även inkluderar ergonomi och psykosocial arbetsmiljö. LKAB driver ett förebyggan-de arbete med friskvård, bland annat med kostnadsfri träning och mål om att öka antalet genomförda trä-ningstillfällen med minst fem procent per år. Antalet träningstillfällen under året var totalt 34 224, en ök-ning med drygt 7 procent jämfört med 2010.

För LKAB är det av säkerhetsskäl helt nödvändigt med en drog- och alkoholfri arbetsmiljö. Sedan 2006 utbildas alla chefer och skyddsombud om alkohol- och drogmissbruk. Som en del av det förebyggande arbetet införde LKAB år 2006 slumpvisa drogtester för alla anställda och entreprenörer i den svenska verksamheten. Om en anställd testas positivt för otill-låtna substanser, erbjuds rehabilitering med målet att missbruket ska bort och personen vara kvar.

prisat arbetsMiljöarbete

Genom att tillsammans göra ge-mensam sak i arbetet med Sä-kerheten först lyckades perso-nalen på anrikningsverk KA3 och pelletsverk KK4 i Kiruna hål-la arbetsplatsen fri från olyckor med sjukskrivning i mer än 1,5 år. För den bedriften fick chefen, Nils Thuuri, ta emot branschfö-reträdaren SveMins arbetsmil-jöpris på 25 000 kronor.

Priset var en lagseger som visar att säkra arbetsplatser bara kan uppnås när alla är en-gagerade, tar ansvar för sig själv och andra samt att säker-hets- och arbetsmiljöarbetet är ständigt närvarande på dagord-ningen.

| OlycksfallAntalet olycksfall med frånvaro uppgick till 48, vilket ska jämföras med 77 olycksfall föregående år. Anta-let olyckor per miljon arbetade timmar minskade från 11,3 till 6,8. Målet om en minskning av antalet olyckor med 20 procent infriades därmed.

Det är naturligtvis glädjande att olyckorna mins-kar. En viktig framgångsfaktor är det långsiktiga och systematiska arbete som har bedrivits inom bolaget med avseende på arbetsmiljö och säkerhet. LKAB:s långsiktiga mål är noll olycksfall. Arbetet med ”Säker-heten först” är en av LKAB:s viktigaste prioriteringar och i strategiplanen som fastställdes 2010 är målet för de närmaste åren en minskning av olyckorna med 50 procent till 2012.

| SjukfrånvaroLKAB har under många år haft en mycket låg sjuk-frånvaro sett till riksgenomsnittet. Långtidssjukfrån-varon har under de senaste åren legat kring 0,5 pro-cent. Att LKAB har så få långtidssjukskrivna kan till stor del tillskrivas det systematiska arbetet med re-habilitering som bedrivs inom företaget. Inom moder-bolaget finns rehabiliteringssamordnare som utreder de fall där någon varit sjukskriven i mer än 28 dagar. Tillsammans med ansvarig chef och berörd individ fastställs en åtgärdsplan för att få tillbaka personen i arbete så snart det är medicinskt lämpligt. Arbetet sker i nära samarbete med Försäkringskassan i Sve-rige och motsvarande myndigheter i övriga länder.

Antalet anmälda arbetssjukdomar per 1 000 an-ställda var 3,74.

Hållbarhetsredovisning 2011 | 3130 | Hållbarhetsredovisning 2011

Sjukfrånvaron 2011 blev marginellt högre än under 2010; 2,9 (2,6) procent. Långtidssjukfrånvaron var 0,5 procent och korttidsfrånvaron 2,4 procent. LKAB:s mål är att lång-tidssjukfrånvaron maximalt ska uppgå till 1,5 procent, ett mål som har uppfyllts sedan flera år tillbaka.

2005 2007 2008 2008 2010 2011

Sjukfrånvaro (%)

5

4

3

2

1

0

Korttidssjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro

Koncernen, sjukfrånvaro i procent uppdelat på kort- och långtidsfrånvaro.

2006

Att rapportera och analysera risker och tillbud är viktigt för att undvika olyckor. Under året rapporterades 6 353 risker och 2 849 tillbud.

Före 2006 ingick riskrapporter i begreppet ”tillbud”.

8 000

7 000

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

Tillbud och risker (Antal)

Tillbud Risker

2006 2007 2008 2009 2010 2011


| Anna Ahlgren, kvalitetsingenjör, Kiruna, en spännande rekrytering från LundAtt klara kompetensförsörjningen är en kritisk framgångsfaktor för LKAB, både för att klara pensionsavgångar och en ökad produktion. Under åren fram till 2015 ska cirka 1 200 personer nyanställas till olika funktioner inom företaget. Förutom att rekrytera medarbetare från närregionen är det viktigt att kunna attrahera personer som bor på andra orter, oavsett om de har en anknytning till LKAB:s verksamhetsorter sedan tidigare eller inte.

För Anna Ahlgren var studieorten Jönköping ett första steg norrut från uppväxtorten Lund. Det största steget norrut, till Kiruna, var inte direkt planerat.

- Jag visste att det fanns ett företag som hette LKAB och att det hade någonting med gruvor att göra. Under ett besök på en karriärmässa i Stockholm fick jag mer information och jag bestämde mig för att söka en traineeplats.

Flyttlasset gick till Kiruna för en anställning som trainee. Tjänsten innebär att nyutexaminerade kan utvecklas och få utbildning innan de påbörjar sin anställning. Som en del i utbildningen ingår besök i alla LKAB:s verksamheter - allt från gruva till hamn. Efter traineeperioden på ett år har Anna nu övergått till en tjänst som kvalitetsingenjör vid anrikningsverken KA1 och KA2.

- Jag kan verkligen rekommendera LKAB som en spännande och utvecklande arbetsplats där man kan arbeta med det mesta.

Tillgång på järnmalm är avgörande för att LKAB ska klara tillväxtmålet om 37 miljoner ton järnmalmsprodukter till 2015. Tillskottet av järnmalm måste komma från nya fyndigheter. Miljötillstånd för gruvverksamheten är därför affärskritiskt. Ett ansvarsfullt miljöarbete ger också ett direkt utslag på LKAB:s kostnadskurva samt stödjer bolagets strategier och mål.

Ansvarsfull järnmalmsproduktion


| Tillväxt och tillståndFör att klara tillväxtmålet med en produktion om 37 miljoner ton järnmalmsprodukter till 2015, är ökad tillgänglighet på järnmalmsråvara LKAB:s viktigaste framgångsfaktor. Arbete med att öka produktionen i befintliga gruvor pågår, men helt avgörande är till-skott från nya fyndigheter. De planerade dagbrotts-gruvorna Gruvberget, Mertainen och Leveäniemi nära Svappavaara är centrala för råvaruförsörjningen. Till-stånd för gruvverksamheten är därför affärskritiskt.

Att miljöärenden måste genomlysas noggrant och fullt ut är en självklarhet. LKAB:s mål är att vara ett branschföredöme ur ett miljö- och hållbarhetsper-spektiv och företaget står bakom alla de miljökrav som ställs på koncernens verksamhet. Däremot finns ett önskemål i hela gruvnäringen om kortare hand-läggningstider av tillståndsärendena. Branschorga-nisationen SveMin driver också frågan hur gruvnä-ringen som helhet ska kunna bidra till att snabba upp processerna.

Råvarubrist är ett allvarligt hot mot LKAB:s till-växtplaner och möjlighet att följa marknadens och

kundernas utveckling. Idag är efterfrågan på LKAB:s förädlade järnmalmsprodukter större än tillgången. Problem i råvaruförsörjningen förhindrar LKAB från att ta nya marknadsandelar och att vissa fall bli den betydande leverantör som eftersträvas ur ett konkur-rensperspektiv.

Grundläggande för LKAB:s verksamhet är att ha moderna och uppdaterade miljötillstånd. Grundläg-gande är också att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande villkor. I tillstånden regleras hur verk-samheten får hantera utsläpp, restprodukter och av-fall från gruv- och förädlingsprocesserna. Samtliga tillståndspliktiga verksamheter lämnar årliga miljö-rapporter som finns att läsa på LKAB:s hemsida. Läs även mer i förvaltningsberättelsen på sidan 74.

| Tömningen av LeveäniemiLKAB har under året ansökt om tömning av vattnet i den gamla dagbrottsgruvan Leveäniemi i Svappa-vaara. Leveäniemigruvan är en viktig råvarukälla i LKAB:s planerade produktionsökning. Tömningen

Insatsvaror kton

2011 2010 2009mining

Råmalm 42 700 42 600 27 400

Sprängämnen 19 19 15

Tillsatsämnen 1 852 866 569

Betong 2 496 480

mineralsMineraler, försålda 1 487 1 879 1 216

Tillsatser 0,07 0,06 0,07

Förpackningsmaterial 0 0 1,41

1) Olivin, dolomit, bentonit, kalk och kvartsit. Avser levererade mängder till produktion. Differenser mellan levererade och förbrukade mängder i pro-duktion kan variera, bland annat beroende på kemi och precision på mät-utrustning.

2) Ballasten i betongen (35 vikts%) utgörs av krossat gråbergsavfall från gruvverksamheten.

Siffrorna har avrundats, utom vad gäller tillsatser och förpackningsmaterial.

Brutna mängder mineral kton

2011 2010 2009 Järnmalm, Sverige (kton) 42 700 42 600 27 400

Dolomit, Sverige (kton) 187 104 139

Olivin, Grönland (kton) 0 0 284

Huntit, Turkiet (kton) 31 17 16

LKAB bryter järnmalm ur underjordsgruvor i Kiruna respektive Malmberget och ur dagbrottsgruvan Gruvberget i Svappavaara.

Dolomit bryts i Masugnsbyn i dagbrott. Årsmätningar av utbrutna mängder utförs kring årsskiften varför antalet salvor och därmed mängder kan va-riera mellan åren.

Dotterbolaget Minelco bryter huntit i Turkiet, även det i dagbrott.

Olivin bryts inte längre av LKAB.

Siffrorna har avrundats.


omfattar cirka 27-35 miljoner kubikmeter vatten som under cirka två års tid ska avvattnas via ett närlig-gande bäcksystem till Torne älv.

Länsstyrelsen har avvisat ansökan med motive-ringen att miljöeffekterna är osäkra. Främst är det halten koppar som oroar och då utifrån kopparns ef-fekter på fiskbeståndet i bäcksystemet Liukattijoki och inte på Torne älv. även om halterna av koppar är mycket låga, vill länsstyrelsen inte i onödan utsätta

bäcksystemet för belastning ifall miljötillstånd för gruvbrytningen sedan inte medges.

LKAB:s egna provtagningar visar att vattnet i Leveäniemi dagbrott inte överskrider miljökvalitets-normer för vare sig koppar eller andra metaller. LKAB har nu reviderat planen för tömningen av gruvan så att den helt utesluter väsentliga miljöeffekter. En ny ansökan inlämnades i början av 2012.

Dagbrottsgruvan Leveäniemi öppnades 1964 men stängdes 1983 av marknadsskäl. Gruvan planeras nu åter att öppnas som en av tre nya gruvor i Svappavaarafältet. De två andra är Gruvberget och Mertainen.

SVENSKA GRAFIKBYRÅN

Planeratdagbrott

Pumpstation

1 m2/sek

Pumpstationpå �otte

Flytande ledningovanpå ramper

LKABsindustribyggnader

Pumpstationning

85 meter

Vattenvolym som ska tömmasTotalt ska nästan 30 miljoner m3 vatten bort.

SSVENSKASVENSKAA GRAFIKBYRÅNA GRAFIK

TTTToToToTotTotTotTotaTotaTotaotaaalltltltttt sssssskskskskaskaskaska ska nnnänäsässoooototototaotaotaotataltaltaltaltaltaltalt lt slt st st st st ss ststastans anstan 3stan 30stan 30kkkakakaka ka nka nka näa näsa näsnäsnäsnäs 000 m0 mi0 miljo0 miljo0 miljoststastastanstan 3stan 30stan 30tan 30an 30n 30 ononeoneroner moner moner m00 m0 mi0 milj0 miljo0 miljo0 miljomiljojoj mmmm vavatvattetteeooneoneroner moner moner mner mer m enen ben boen bobororvvat vattevatteattettete rrtrt.rt.rtenenen ben bon borborborortt.t.t..500 m500 m

GruvbergetGruvberget

SVAPPAVAARA

Liuk

atijo

kkLi

ukat

ijokk

Pumpstationer

Högsta punkt/luftintaglufti

Mettjärnen

Utsläppspunkt

Cirka 50 globen

LKAB är en av Sveriges största enskilda elkonsumenter och står för cirka 1,5 procent av landets totala elförbrukning. Ökade energikostnader och större miljöfokus gör att LKAB aktivt arbetar för att minska energibehovet och ersätta fossila bränslen med förnybar energi.

I kärnverksamheten, performance in ironmaking, flä-tas affärs- och hållbarhetsmål samman. Trots möj-ligheten att nyttja oxidationsenergin från magnetit-malmen i pelletstillverkningen är LKAB i högsta grad energiberoende. I den egna produktionsprocessen är energimålet klart definierat: att jämfört med 2006 minska energianvändandet med fem procent per ton producerad pellets fram till 2012. Totalt ska energi-förbrukningen minska med två procent per ton färdig järnmalmsprodukt (både pellets, fines och produkter utanför stålmarknaden). Energikostnaderna ska sam-tidigt minska med 200 miljoner kronor per år.

LKAB:s har arbetsprocesser för energiarbetet med särskilda energikoordinatorer. De samlar upp och bereder energieffektiviseringsförslag som disku-teras och beslutas tillsammans med representanter från samtliga verksamhetsområden på energikom-mittéer och energiforum (interna möten).


•Användandet av elenenergi, fossila bränslen och återvunnen spillvärme uppgick under 2011 till to-talt 3,9 TWh, fördelat på 2,2 TWh el, 0,9 TWh olja, 1,2 TWh kol och 0,4 TWh återvunnen spillvärme.

•LKAB:s energiförbrukning per ton pellets ökade un-der 2011 med 3 procent jämfört med året innan.

•LKAB har som mål att minska energiförbrukningen per producerad ton pellets med fem procent till 2012 mot jämförelseåret 2006. Utfallet till och med 2011 samt prognoser för 2012 indikerar att målet inte kommer att nås.

•Som delägare i basindustrins gemensamma vind-kraftsbolag VindIn AB kommer LKAB:s andel av den förnybara elkraften enligt plan att motsvara upp emot fem procent av det totala behovet år 2015.

•Sedan 2004 medverkar LKAB i Energimyndighetens program för energieffektivisering (PFE) och får där-med reducerad elskatt med 0,5 öre per förbrukad kWh. Motprestationen är att LKAB arbetar struktu-rerat med energifrågorna och dokumenterar åtgär-derna.

Energi


Tillvaratagen överskottsvärme internt (GWh)

2006 2007 2008 2009 2010 2011

4 500

4 000

3 500

3 000

2 500

2 000

1 500

1 000

500

0

Avser Kiruna, Svappavaara och Malmberget Avser anläggningarna i Kiruna, Svappavaara, Malmberget, Luleå och Narvik, inklusive dotterbolag men exklusive försäljning till extern användare.

2011 års energiförbrukning omfattar endast interna transporter medan 2010 års energiförbrukning inkluderar såväl interna som externa transporter. Givet detta kan diagrammet ovan bli missvis-ande. Om den interna förbrukningen av fordonsbränsle uppskat-tas ha varit densamma 2010 som förbrukningen 2011, har energi-förbrukningen per ton pellets därmed ökat med ca 3 %.

Mål

Energiförbrukning per ton pellets (MWh/ton pellets)

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

0,25

0,20

0,15

0,10

0,05

0

Pelletsproduktion

Olja Kol El

2006 2007 2008 2009 2010 2011

27

24

21

18

15

12

9

6

3

0

Energiförbrukning

4 500

4 000

3 500

3 000

2 500

2 000

1 500

1 000

500

0

GWh Mt

Avser Kiruna, Svappavaara, Malmberget, Luleå och Nar-vik, inklusive dotterbolagen men exklusive försäljning till extern användare och malmtågens energiförbrukning. Mellan åren 2006 och 2010 redovisades totalt inköpt fordonsbränsle som olja. Från och med 2011 ingår endast internt förbrukad fordonsbränsle som olja. Givet detta kan diagrammet ovan bli missvisande. Om den interna förbrukningen av fordonsbränsle uppskattas ha varit densamma 2010 som förbrukningen 2011, har den totala energiförbrukningen därmed ökat med ca 6 % mellan åren 2010 och 2011.

Fakta IORE

4,0 m

2,7 m2 x 22,9 m

IORE – det klimatsmarta loket!

Tillverkare: BombardierMaxhastighet: 80 km/hDragkraft: 1200 000 Newton.

Återmatande elbroms på IORE-loken har inneburit en årlig energibesparing på cirka 15 miljoner kronor per år.

Dubbla energimätare, mäter förbrukad och återmatad el.

När CATO (Computer Aided Train Operation) är i full drift kan systemet ge en ytterligare reducering av energikostnaden på 20 procent.

Det går att i gynnsamma fall ett tåg på 8 500 ton från Malmberget till Luleå med nära noll i energiförbrukning. IORE-loket från Bombardier är lika råstarkt som klimatsmart.

IORE-loket och 100 tons malmvagnar gör det möjligt att köra längre tågset på totalt 8 500 ton. IORE-loken med sin högre energieffektivitet och de nya vagnarna med lägre rullmotstånd ger en förväntad energibesparing på 15 procent.

Elkostnad för tågdriften för LKAB uppgår till cirka 50 miljoner kr per år. *

Totalt sett har övergången till nya tåg med modern teknik och en fortsatt satsning på ny teknik under en femårsperiod reducerat energikostnaden för malmtransporterna med cirka 50 procent. *

Narvik Riksgränsen

Kiruna

Malmberget

Luleå

100 km

FOTO: Bombardier, bilden är ett montage SVENSKA GRAFIKBYRÅN

Ett fullastat tågset som kör sträckan Malmberget–Luleå utan stopp kan nå nära noll i energiförbrukning.

Riksgränsen–Narvik är energikostnaden noll på norsk sida, den energi vi vinner dit kan ta oss upp tillbaka till Riksgränsen med tomma tåg.

*Transportarbete och elpriser enligt 2010 års volymer och energipriser.


VÄrlDens Mest KliMatsMarta pellets har VÄrlDens MiljöVÄnligaste transpOrter

En avgörande faktor för LKAB:s affär är de effektiva transporterna som sker längs Malmbanan till utlastningshamnarna i Narvik och Luleå. Femton gånger per dag transporteras färdiga järnmalmsprodukter samt tillsatsmedel längs Malmbanan motsvarande 1 700 lastbilar. Tack vare satsning på ecodriving och lokens förmåga att generera elenergi vid inbromsning kan energiförbrukningen sänkas med mer än

25 procent. Under perfekta förhållanden kan malmtågen generera nästan lika mycket energi som det förbrukar. Det uppmätta rekordet är en malmtransport till Narvik där energiåtermatning gav tillbaka 6 200 kWh av de 8 400 som förbrukades. Totalt förbru-kades enbart 2 200 kWh på hela sträckan.

Bränsleförbrukning 2011 (TJ)

Kol Diesel- bränsle- natur- elektri- olja olja gas citet 1

Kiruna 3 109 68 1 092 0 4 208

Svappavaara 1 039 6 125 0 825

malmberget 0 116 1 616 2 704

luleå 0 0 28 0 57

narvik 0 13 17 0 140

minelco 0 42 58 0 2 68

1) Elektriciteten som köps in från Vattenfall baseras på en energimix av 51 procent vatten, vind och bio-bränsle (förnybara energikällor), 48,7 procent kärnkraft samt 0,3 procent kol, olja och torv (fossila energi-källor), baserat på Vattenfalls elförsäljning 2009. Avser elförbrukning i Kiruna, Svappavaara, Malmberget, Luleå och Narvik samt Minelco men exklusive försäljning till externa användare.

2) Minelco har en förbrukning av naturgas som motsvarar energivärd 6 GJ (0,006 TJ) för 2011.

iOre, det klimatsmarta loket

Runt fem procent av världens totala koldioxidutsläpp kommer från förädling av järnmalm och ståltillverkning. Enligt en studie som utförts av MEFOS under 2010 har LKAB världens mest koldioxidsnåla förädlingsprocess och bedriver även ledande forskning runt effektivare järnmalmsprodukter för minskade utsläpp inom stålindustrin.

När LKAB:s magnetitmalm sintras till pellets tillförs drygt hälften av energibehovet genom oxidation av magnetit till hematit i sintringsprocessen. Utsläppen av koldioxid i LKAB:s pelletstillverkning blir därför bara en sjundedel jämfört med sintring av fines och en tredjedel jämfört med pellets som tillverkas av he-matit. Det är ett faktum som gör LKAB Green Pellets till en unik produkt. Minskade koldioxidutsläpp från gruva till råstål är en strategiskt viktig marknadspo-sition och en av LKAB:s starkaste konkurrensförde-lar. LKAB är världsledande på området koldioxidsnål pelletstillverkning och arbetar för att ta fram nästa generation pellets och teknologier med mål att kraf-tigt minska koldioxidutsläppen ytterligare.

Minskade utsläpp från de egna processerna är ett viktigt arbetsområde för LKAB. Huvuddelen av koldi-oxidutsläppen kommer från sintringen av råkulor från magnetit till hematit i pelletsverken. Övriga koldioxid-utsläpp kommer huvudsakligen från transporter. För att minska LKAB:s utsläpp av CO

2 krävs att pellets-

verken ställs om för att använda alternativa bränslen istället för kol och olja. Det är en stor omställning som kräver investeringar och forskningsinsatser för att säkerställa kvaliteten på pelletsprodukterna. I projek-tet FlexiFuel som startade 2011 ersätts fossilt bränsle i transporter och panncentraler med biobränsle. Där-utöver pågår försök med att använda förgasat bio-bränsle i pelletsprocessen.

Koldioxid | Aktuellt under 2011

•Utsläppen av koldioxid per ton producerad pellets minskade med knappt en procent jämfört med 2010.

•LKAB arbetar utifrån scenariot att kraftigt begränsa koldioxidutsläppen på sikt. För att uppnå en lång-siktig uthållig energiförsörjning arbetar LKAB med flera olika projekt, t ex Flexifuel och andra projekt som studerar möjligheter till alternativa bränslen. Strategier och mål relaterade till förnybara bräns-len kommer att fastställas 2012.

•Det europeiska forskningsprojektet ULCOS, Ultra Low CO

2 Steelmaking, som bland annat har bedri-

vits i LKAB:s experimentmasugn i Luleå gick 2011 in i en ny fas med konvertering av en fullstor masugn i Frankrike. Målet är att minska koldioxidutsläppen från stålproduktionen med upp till 50 procent.

•Erfarenhet och spetskunskaper om koldioxidsnål ståltillverkning har gjort LKAB till en internationellt eftersökt teknik- och kunskapsleverantör. Efter framgången med ULCOS medverkar LKAB nu i det japanska projektet Course 50 (CO

2 Ultimate Reduc-

tion in Steelmaking) med mål att minska koldioxid-utsläppen i stålverken med uppåt 30 procent.

•Från 2013 börjar en ny tredje handelsperiod för ut-släppsrätter. Den innebär att EU lägger nya mål för CO

2-reduktion på 20-30 procent och att den tidigare

fria tilldelningen av utsläppsrätter inte täcker alla utsläpp. Företag förväntas i större utsträckning minska sina koldioxidemissioner alternativt köpa en större del av behovet. Under 2011 har alla industrier som berörs av handelssystemet i EU fått ansöka om en viss fri tilldelning. Beroende på hur koldioxidef-fektiv en industri är jämfört med aktörer inom EU, desto högre fri tilldelning kan man bli berättigad till. LKAB har ansökt om fri tilldelning av utsläppsrätter som delvis täcker bolagets behov. Beslut om tilldel-ning tas av EU-kommissionen 2012. Läs mer i för-valtningsberättelsen på sidan 75.

•ABCD-projektet, där LKAB och skogsindustrin sam-arbetar för att i så kallade kolsänkor binda koldioxid i skogens biomassa, fortskrider. Under 2011 köpte LKAB fiktiva koldioxidkrediter i ökad tillväxt från Sveaskog för 300 000 kronor.

•Dotterbolaget Minelco påbörjade ett arbete med att ta fram koldioxidavtryck för valda produkter samt ett arbetssätt för att välja fartygstransporter uti-från miljöpåverkan. Stor del av landtransporterna har gått med järnväg istället för med lastbil. Minelco Ltd har undertecknat regeringens åtagande att re-ducera påverkan på miljön (Climate Reduction Com-mitment) 2011. Företagen betalar en statlig skatt på CO

2-utsläpp för att skapa incitament att minska

utsläppen. Planer för att minska utsläppen kommer att tas fram.


De totala koldioxidutsläppen för framställningen av råstål, ca 2 000 kg CO

2/ton, reduceras när LKAB-pellets används som järnråvara. Framställ-

ningen av LKAB-pellets genererar sju gånger lägre koldioxidutsläpp jäm-fört med sintring vid stålverken och tre gånger lägre än vid pelletstillverk-ning baserad på hematit. Minskningen blir ca 215 kg respektive ca 95 kg CO

2/ton råstål.

Källa: Benchmarking of Carbon Dioxide Emissions from Iron Ore Pelletizing, Lawrence Hooey, MEFOS, 2010-05-24

Sinter Hematitbaserade pellets

LKAB-pellets

CO2-utsläpp vid sintring och pelletisering (kgC0

2/ton)

300

250

200

150

100

50

0


| Utsläpp till luftLKAB:s utsläpp till luft kommer i huvudsak från malmförädlingsverken och består huvudsakligen av koldioxid, kväveoxider, stoft samt sura gaser som sva-veldioxid, vätefluorid och väteklorid. I sovrings-, anrik-nings- och pelletsverken är stoftkällorna inkapslade och kopplade till stoftutsugningssystem där den ingå-ende luften renas före utsläpp till atmosfären.

De senaste 30 åren har LKAB:s utsläpp till luft halverats trots att pelletsproduktionen mer än tre-dubblats. Minskningen härrör från effektivare pro-duktion, ny teknik och effektivare reningsanläggning-ar, ökad kunskap och ökad medvetenhet. Projektering av rökgasanläggningar för Svappavaara pelletsverk och det äldsta pelletsverket (Bandugnsverket) i Malm-berget pågår. Investeringen i Bandugnsverket är på cirka 700 miljoner kronor och innebär att utsläppen av svavel, klorider och fluorider kommer att minska med cirka nittio procent. Samtidigt med rökgasre-ningen, installeras även ny stoftrening som är fem gånger effektivare än den nuvarande. Det innebär att Bandugnsverket tar klivet in bland de pelletsverk som har världens lägsta utsläpp, liksom pelletsverken i Ki-runa redan har.

Under år 2011 har stoftreningsanläggningar bytts i Malmbergets sovringsverk i syfte att minska stoft-utsläppen till luft och möta kommande utsläppskrav för anläggningarna. Villkor angående utsläpp till luft innehålls för alla anläggningar under 2011. Riktvärden har överskridits vid ett antal tillfällen i Malmberget och Kiruna och finns att läsa om i förvaltningsberät-telsen på sidan 75.

Direkta och indirekta utsläpp.

Förbränning av fossila bränslen och tillsatsmedel i pelletspro-cess och oljepannor utgör 76% av LKAB:s koldioxidutsläpp.

Förbrukning av el (indirekta utsläpp) utgör 22%.

Den förbrukade mängden fordonsbränsle internt inom LKAB står för cirka 2 % av koldioxidutsläppet. Transporter utförda av entre-prenörer är inte med i underlaget, ej heller koldioxidutsläpp för malmtransporter med tåg.

Pelletsprocess 692 kton CO2

Elförbrukning 201 kton CO2

Interna transporter 15 kton CO2

Koldioxidutsläpp %

Pelletsprocess 76%El 22%

Interna transporter

2%

Utsläpp till luft kton

2011 2010Stoft 1,84 1,55

Svaveldioxid, SO2 2,03 2,28

Vätefluorid, HF 0,18 0,22

Väteklorid, HCI 0,59 0,68

Kväveoxider, NOx 4,14 4,19

Koldioxid, CO2 707 696

Avser verksamheterna i Kiruna, Svappavaara och Malmberget. För stoft och koldioxid ingår också Luleå och Narvik. Redovisade koldioxidutsläpp omfattar koldioxid från pelletsprocess och olje-pannor samt interna transporter.

LKAB:s kapacitetsuppbyggnad sker utifrån stränga miljökrav. Se-dan 1980 har utsläppen av stoft, svaveldioxid och fluor nästan halverats, samtidigt som pelletsproduktionen mer än tredubblats.

Avser verksamheterna i Kiruna, Svappavaara och Malmberget. För stoft ingår också Luleå och Narvik.

Pellets Mt

40

35

30

25

20

15

10

5

08580 95 00 05 10 11

Utsläpp till luft

8 000

7 000

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

Utsläpp ton

90

Stoft Fluorväte

Svaveldioxid Pelletsproduktion

Utsläpp per producerat ton pellets (g/ton pellets)

2006 2007 2008 2009 2010 2011

250

200

150

100

50

0

Kväveoxid Klorväte

Stoft Fluorväte

Svaveldioxid

Utsläpp från malmförädlingen i Kiruna, Svappavaara och Malmberget


LKAB:s nyaste pelletsverk KK4 i Kiruna tillhör de pelletsverk som har världens lägsta utsläpp. Tack vare en investering på 700 miljoner kronor tar även Malmbergets äldsta pelletsverk, Bandugnsverket, klivet in bland dessa rena pelletsverk.

let. Inom området pågår omfattande krossnings- och logistikverksamhet i form av lossning och lastning. LKAB har startat ett projekt med syfte att successivt flytta verksamheten från UNIO till annan plats för att minimera damningen mot Kiruna.

| LuftkvalitetsmätningarLKAB kontrollerar regelbundet den diffusa dam-ningen i samhällena genom mätningar av nedfallande stoft vid ett antal mätpunkter. För att få en tydligare bild av dammspridningen har antalet mätpunkter suc-cesivt ökats. I Malmberget, Koskullskulle och Kiruna finns dessutom mätstationer som ger information om luftkvaliteten, till exempel halt av suspenderade partiklar (TSP) och hälsovådliga partiklar (PM10), dvs små inandningsbara partiklar vars storlek avgör hur långt ner i luftvägarna de når och därigenom riskerar hälsoproblem. Den diffusa damning som verksam-heten bidrar till är av nedsmutsande karaktär. Inga resultat tyder på att det damm som sprider sig mot samhället är hälsovådligt.

LKAB har inga specifika villkor gällande damning. Det finns i Sverige inga vedertagna normer,

riktvärden eller motsvarande beträf-fande damning i form av nedfallande stoft. LKAB arbetar dock sedan många år tillbaka mot ett eget målvärde för

nedfallande stoft. Framför allt under de senaste åren har LKAB kunnat

konstatera att målvärdet inte alltid har kunnat uppnås i alla punkter på de olika verksam-

hetsorterna, vilket främst beror på den utökade

verksamheten med stora pågående an-läggningsar b eten och nystartad gruv-verksamhet.


Under sommaren 2011 har LKAB planterat 40 000

skogsplantor vid Koskullskulle för att få en skyddande

vegetation som motverkar spridningen av damm.

| DamningGruvverksamhet och malmförädling innebär att stora mängder malm och gråberg krossas och se-pareras. Det ger upphov till diffus damning. Vid si-dan av detta uppkommer damning även från sand-magasin, lastning, lossning och annan hantering av material, kalk- och gråbergsdeponering samt vä-gar och transporter. Att hitta lösningar för att mot-verka uppkomsten av damning är en viktig fråga. LKAB arbetar kontinuerligt med damningsbe-kämpande åtgärder, exempelvis med bevattning av vägar samt sopning och saltning så fort snön smäl-ter. Under 2011 har ett stort antal kontinuerligt tra-fikerade grusbelagda vägar asfalterats för att mini-mera damningen. Arbetet med asfaltering kommer att fortgå under 2012 och framåt.

Under 2010 har man i Malmberget frost-säkrat delar av det ledningssystem som förser sprinkleran läggningen kring Kaptensgropen med vatten. Åtgärden har inneburit att bevattnings-säsongen har kunnat förlängas med två månader jämfört med 2010. Under sommaren 2011 har LKAB planterat 40 000 skogsplantor vid Koskullskulle för att få en skyddan-de vegetation som motverkar spridningen av damm. Vidare har krossningsverksamheten och mate-rialhanteringen vid den så kallade Nalo-deponin inom industriområdet setts över i syfte att minska spridningen av damm i närområdet.

I Svappavaara kommer en bevattnings-anläggning för krossningsanläggningen för Gruvberget vara klar sommaren 2012. Den tillfälliga kross- och sov-ringsanläggningen har nu flyttats till gråbergsdeponin där verksam-heten ligger mer skyddad från samhället.

I Kiruna är verksamheten på nedre industriområdet (UNIO) en primär källa till diffus damning mot samhäl-

FaKta partiKelstOrleK

Inandningsbara partiklar har i typiska fall en storlek på ca 10 µm (0,01 mm) eller mindre. De största som kan tränga ner i lungorna har en diameter kring 15 µm. Luftens innehåll av par-tiklar i denna storlek brukar be-tecknas som PM10 (particulate Matter 10). Partiklar med be-nämningen PM2,5 har en diame-ter på mindre än 2,5 µm och är därmed ännu mindre partiklar.

| EfterbehandlingEfterbehandlingsåtgärder utförs successivt när verk-samheter på LKAB:s industriområden avslutas. Åt-gärderna handlar om att ”återställa” landskapet till önskad funktion och utseende. Åtgärder som genom-förs är vegetationsetablering, stabilisering och när det är nödvändigt sanering. Läs mer i förvaltningsbe-rättelsen på sidan 75.

| ÅtalsanmälningarDe två åtalsanmälningar som inkom under 2011 be-skrivs i förvaltningsberättelsen på sidan 75. Inga ska-deståndskrav är i övrigt riktade mot LKAB.

| Utsläpp till vattenFörädling av malm kräver stora mängder vatten och LKAB återanvänder cirka 75 procent av det vatten som används. Överskottsvattnet återförs till älvar och sjöar efter noggrann kontroll av vattenkvaliteten. Det vatten som används kommer från uppumpat gruv-vatten från underjordsgruvorna, från nederbörd samt från Lina älv och Kalix älv. Dessa uttag är inte så stora att de kan anses påverka vattendragen negativt.

Processvattnet renas dels via förtjockare, dels genom sedimentation i sandmagasin. Det vatten som inte återanvänds avleds, bräddas, till Lina älv och via Mettä Rakkurijärvi till Kalix älv. Under 2011 har 10,7 miljoner kubikmeter vatten återförts i vattensyste-men. Övrigt vatten från LKAB:s verksamhet leds till de kommunala avloppsnäten för efterbehandling.

Spillvatten, sanitärt avloppsvatten, från LKAB:s anläggningar inom Vitåfors industriområde i Malm-berget leds via sedimentationsbassänger genom markinfiltrationsbäddar och vidare till klarningsma-gasinet för processvatten. Se även tabell nedan.

| Mätning av vattenkvalitetFlera av de vattendrag som tar emot vatten är biflö-den till, eller ingår i, Natura 2 000 områden. För att säkerställa kvaliteten i de vattensystem som tar emot överskottsvatten genomför LKAB biologiska och vat-tenkemiska utvärderingar. Provtagningarna är en del av egenkontrollen.

Vattnet som avleds kontrolleras för innehåll av olika ämnen exempelvis kväve, fosfor, zink och koppar samt för pH-värde och alkalinitet. ämnena löses upp från mineralytor när vattnet används som media vid malning och separationsprocesser. även odetonerade sprängämnen löses upp och ökar kväveföreningar i vattnet. Läs mer om kväve på nästa sida.

| VibrationerDet finns två orsaker till vibrationer som är kopp-lade till gruvverksamheten. Sprängningar nattetid ger vibrationer som kan uppfattas av närboende. Vid underjordsbrytning sker förändringar och rörelser i bergmassan nära brytningsområdena, så kallad seis-misk aktivitet. Detta ger ibland upphov till vibrationer och skakningar som känns av i närliggande delar av samhällena. LKAB är medveten om att dessa för gruvverksamheten naturliga händelser kan upple-vas obehagliga och informerar därför de närboende löpande på www.lkab.com om såväl uppkomna som förväntade händelser, samt uppmanar till dialog och synpunkter. All seismisk aktivitet i LKAB:s gruvor övervakas kontinuerligt och noga med avancerad mätutrustning och alla större händelser analyseras av bergmekaniker. Från 2012 kommer LKAB att införa kvartalsvis rapportering av vibrationer och informa-tionen kommer att finnas på LKAB:s webbsida.

| BullerBullermätningar genomförs årligen på alla verksam-hetsorter och årets mätningar är inom föreskriva ni-våer. En bullerkartläggning som genomförts i Svap-pavaara visar att dag- och kvällsvillkoret kan komma att överskridas med 1 dB(A). LKAB har inlett arbete enligt en handlingsplan för prioriterade bulleråtgär-der i Svappavaara.

| SpillI malmförädlingsverken används olja och vid återfyll-ningar, när utrustning går sönder, kan det uppstå spill. Likaså vid läckage från fordon. Under år 2011 inträffa-de 15 oljespill av mer signifikant karaktär inom LKAB:s industriområden. Saneringsåtgärder och andra åtgär-der i syfte att förhindra vidare spridning av förorening-arna har vidtagits i den utsträckning det varit möjligt. Händelserna bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Tillsynsmyndigheten har i samtliga fall informerats om det inträffade

| LandskapspåverkanBrytning och förädling av malm och mineraler med-för förändringar på landskapet. Exempel är dagbrott, deformationszoner, gråbergsupplag och dammar för gruv- och processvatten. Gruvbrytningen tar stora arealer i anspråk. Malmfyndigheternas läge gör att även samhällen påverkas, läs mer på sid 23-25.

För miljötillstånd krävs miljökonsekvensbeskriv-ningar där bland annat studier av landskapsbilden, flora och fauna ingår. Dessa ger LKAB en nulägesbild och är utgångspunkt för att hantera konsekvenserna av gruvverksamheten. I dialog med intresseorganisa-tioner har LKAB under 2011 genomfört naturvårdsin-satser för fågellivet i Mertainen.

LKAB vill påbörja gruvbrytning i Mertainen och har under 2011 gjort en naturvärdesinventering i området. Inventeringen klassificerar naturvärden i området och ingår i LKAB:s ansökan om tillstånd. En inventering har även gjorts för tömningen av Leveäniemi gamla dagbrott, läs mer om Leveäniemi på sidan 35.

Utsläpp till vatten

2011 2010 2009Kväve, N (ton) 324 201 206

Totalfosfor, P (kg) 497 440 702

Spårmetaller (kg) 1, 2 151 88 250

1) Krom, kadmium, koppar, nickel, bly, zink och arsenik. 2) inkl Narvik 2008-2010



VeM sKa ta ansVar För sVeriges Mest FörOrenaDe sjö?

I Kiruna ligger sjön Ala Lombolo som är allvarligt förorenad av tungmetaller, främst kvicksilver men också bly, zink, koppar och kadmium. Kvicksilvret härstammar främst från LKAB:s gamla laboratorium, men till viss del även från folktandvården. Utsläppen skedde genom det kommunala avloppsnätet i varierande omfattning från slutet på 1800-talet fram till 1967 då ett nytt kommunalt reningsverk uppfördes. När det togs i drift så upphörde föroreningarna. även av försvarsmakten dumpad ammu-nition ligger på botten av sjön, vilket försvårar en sanering.

Både LKAB och försvarsmakten har av kommun och myndigheter vid dåvarande

tidpunkt haft erforderliga tillstånd för att släppa ut kemikalier från laboratoriet i det kommunala avloppsnätet samt att dumpa ammunitionen i Ala Lombolo. En ansvars-utredning gjord av SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) under 2011 pekar på att varken kommunen, försvarsmakten eller LKAB kan hållas juridiskt ansvariga för för-oreningarna i Ala Lombolo. LKAB känner ett ansvar för att tillsammans med övriga parter åtgärda de föroreningar som finns i sjön. SGU har utsetts till huvudman för sa-neringsprojektet och diskussioner mellan SGU och inblandade parter har inletts un-der 2011.

KVÄVehalt i återFört Vatten återreMitterat till MarK- Och MiljööVerDOMstOlen

Det vatten som LKAB inte återanvänder och som återförs i vattensystemen innehåller relativt höga halter gödande substanser i form av framför allt kväve. Kvävet kommer från det sprängämne som används i gruvorna och som till stor del består av ammo-niumnitrat. LKAB är för närvarande inne i en tillståndsprocess gällande just utsläpp av kväve till vatten.

LKAB har sedan 1998 arbetat med åtgärder för att minska kväveläckaget och ut-redningar rörande kvävebalans, kvävets effekter i vattendragen och möjligheter till extern kväverening. Resultat och utredningar har vid ett flertal tillfällen redovisats till Miljödomstolen. Det villkor LKAB erhöll av Miljödomstolen 2009 för utsläpp av kvä-

vebärande ammoniak i vatten överklagades till Miljööverdomstolen. LKAB ansåg att villkoret ställde orimliga krav gällande utsläpp av kväve i förhållande till en tveksam miljövinst.

Miljööverdomstolen valde att inte ta upp ärendet för prövning, varpå LKAB valde att överklaga till Högsta domstolen. I november 2011 beslutade Högsta domstolen att ärendet ska återremitteras till Mark- och miljööverdomstolen för prövning. För LKAB innebär beslutet att de villkor som ålagts LKAB inte vinner laga kraft. Att ärendet åter tas upp innebär att LKAB får möjlighet att ytterligare argumentera för rimligare krav kopplade till tydligare miljönytta.

LKAB:s informationskontor i Kiruna Folkets Hus invigdes 26 maj 2011. Ansvarig för kontoret är informatör ylva Sievertsson. Kontoret har snabbt blivit populärt och hade drygt 10 000 besök under året, under vilka många frågor ställdes om bolagets verksamhet, inte minst samhällsomvandling och miljö.

| Avfall och deponierStörsta delen avfall från LKAB:s verksamhet utgörs av gråberg, den ekonomiska termen för alla bergarter som inte är malm. När malm och gråberg skilts åt i sovringsprocessen, deponeras gråberget på upplag. Dotterbolaget Minelcos mineralverksamhet i Turkiet skapar mindre mängder gråbergsavfall och avtäck-ningsmassor som deponeras enligt särskild plan och enligt lokala föreskrifter.

Förutom gråberg hanterar LKAB mindre volymer av avfallskalk/reningsavfall, skrot, verksamhetsav-fall och farligt avfall. Hanteringen är i hög grad regle-rad. Totalt deponerades 21 Mt gråberg, 6,4 Mt anrik-ningssand samt 42 kton kalkavfall under 2011.

Kalkavfall uppstår vid fluorreningsanläggningen i Svappavaara samt i svavelreningsanläggningarna i Kiruna och Malmberget. Avfallet innehåller bland annat klorider, järnstoft och oreagerad kalk som ut-gör låg risk för människa och miljö. LKAB följer dock länsstyrelsens särskilda deponibestämmelser och behandlar avfallet i slutna system.

LKAB har under många år utforskat möjligheter-na att återvinna material ur gråbergsdeponierna och anrikningssanden från förädlingsverken. Återvinning av magnetitmalm ur gamla deponier har skett sedan 2009 och under 2011 processades 8,6 Mt deponerat material vilket resulterat i 2,6 Mt återvunnen malm. I Malmberget startade LKAB under 2011 en process-anläggning för återvinning av magnetit ur slig som körs ut i buffertdammarna vid driftstörningar, vilket resulterat i återvinning av cirka 100 kton magnetit-koncentrat.

Hanterat avfall LKAB-koncernen Avrundat till heltal

2011 2010 2009Verksamhetsavfall 1 ton 9 670 8 133 2 202

Skrot ton 6 921 6 946 7 385

Farligt avfall 2 ton 1 909 1 243 711

Farligt avfall 2 % 10 8 7

1) Trä, gummi, deponi, brännbart, osort 2) Def enl Avfallsförordning SFS 2011:927

Hanterat avfall LKAB-koncernen Avrundat till heltal

2011 2010 2009Torrt gråberg kton 21 000 14 860 10 689

Anrikningssand kton 6 418 4 993 2 767

Kalkavfall kton 42 36 24


| Nya affärsmöjligheterAnrikningssanden från järnmalmsförädlingen inne-håller apatit och sällsynta jordartsmetaller. Apatit är ett fosformineral som används för tillverkning av konstgödsel och sällsynta jordartsmetaller är ett samlingsnamn för 17 olika metaller som är mycket sällsynt förekommande i naturen.

Efterfrågan på konstgödsel och jordartsmetal-ler är mycket stor. Sällsynta jordartsmetaller an-vänds bland annat i elektronik, motorer, glas, bilar och som legeringsämnen inom stålindustrin. Ex-empelvis består vibrationsenheten i en iPhone av 0,25 gram dysprosium. LKAB undersöker nu, bland annat i samarbete med Luleå tekniska universitet, om möjligheten att utveckla nya affärer genom att återvinna anrikningssanden.

I England bedriver dotterbolaget Minelco verk-samhet för återvinning av eldfast material. Förfrå-gan på eldfast material ökar och utvecklas och Mi-nelco ser över möjligheterna att återvinna eldfast material i andra regioner än de nuvarande. Minelco Ltd producerar regelbundet vetenskapliga artiklar till känd tidskrift för att öka kunskapen kring an-vändning av eldfasta material.

Minelco omhändertar också fragmenterad marmor som istället för att bli avfall används som kemikalier till polymer, harts, fogmassa, lim samt rengöring.

LKAB:s mål är att öka andelen sorterat avfall från 50% för jämförelseåret 2006 till 80% fram till 2012. Målet är uppfyllt och andelen sorterat avfall uppgick för 2011 till 98%. Måluppfyllesen för 2009 samt 2010 är korrigerade på grund av ett beräkningsfel i tidiga-re års redovisningar.

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

2009 2010 2011 Mål

Andel sorterat avfall i järnmalmsverksamheten (%)

Kiruna Malm-berget

Svappa-vaara

Luleå Narvik Totalt


reach

REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals) är en EU-förordning som reglerar kemiska ämnen. Alla järnmalmspellets och tackjärnet från experimentmasugnen är registrerade och godkända enligt REACH. De flesta av Minelcos produkter är naturligt förekommande mineral och inte kemiskt modifierade. De fåtal produkter som är kemiskt modifierade blev registrerade före årsskiftet 2010. Säkerhetsdatablad för järnmalmspellets, tackjärn och Mi-nelcos produkter finns framtagna. Bladen är anpassade till EU:s förordning om klassificering, märkning och förpackning, CLP, och till det globala systemet för klassificering och märkning av ke-mikalier, GHS.

LKAB har utvecklat effektiva metoder för att utvinna restmalm ur äldre produktionsortar. Huvudskyddsombudet Roger Niemi inspekterar innan utlastningen startar.

| Hantering av avfallLKAB sorterar verksamhetsavfall och 2011 uppgick andelen sorterat avfall till 98 procent.

Skrotavfall genererar intäkter eftersom det går att sälja. Under 2011 sålde LKAB järn- och metallskrot för 8,9 miljoner kronor.

I LKAB:s verksamhet utgör smörjfettsrester och spillolja största delen av det farliga avfallet. För åter-vinning anlitar LKAB Stena Recycling AB som har god-kända tillstånd att hantera farligt avfall.

Genom verksamhetscheferna följer LKAB upp sorteringsgraden på cirka 20 olika platser. LKAB har en sorteringsgrad på 98 procent och det goda resulta-tet beror på stort engagemang hos medarbetare och entreprenörer.

Under 2011 har insatser inriktats på att öka den interna källsorteringen genom inventering och an-passning av källsorteringssystem och förbättrad skyltning för farligt avfall. Separat transport av farligt avfall från miljöstationerna har införts för att öka sä-kerheten och effektiviteten. Informationsinsatser och utbildningar pågår kontinuerligt.

LKAB:s styrning utgår från affärsidé, vision och strategier, samt koncernövergripande mål. Styrningen syftar till att garantera koncernens åtaganden och affärsverksamhet samt till att skapa förtroende för att LKAB i alla intressentrelationer agerar långsiktigt och uthålligt.

| Ansvar för hållbarhetsarbetetLKAB:s styrelse, som är ytterst ansvarig för koncer-nens hållbarhetsstyrning, har gett revisionsutskottet till uppgift att internt följa upp arbetet. Det operativa ansvaret för hållbarhetsarbetet ligger hos vd, som utsett en styrgrupp för att hantera och ansvara för de övergripande hållbarhetsfrågorna i den dagliga driften. Styrgruppen består av direktörerna för kon-cernenheterna Ekonomi, Kommunikation, Personal, Samhällsomvandling och Teknik och Affärsutveckling.

År 2010 flyttades ansvaret för hållbarhetsfrågor-na från Kommunikation till Teknik och Affärsutveck-ling och under 2011 tillsattes en arbetsgrupp med ansvar att identifiera, sammanställa och säkerställa hållbarhetsinformationen i koncernen. I arbetsgrup-pen ingår dotterbolagen samt Ekonomi, Kommuni-kation, Miljö, Energi, Personal, Samhällsomvandling, Produktion samt Inköp. Arbetet i arbetsgruppen följs av LKAB:s interna kvalitetsrevisorer. Utsedd hållbar-hetsansvarig inom avdelning Kvalitet ansvarar för att rapportera till styrgruppen.

Ekonomisk styrning utgår från ägarens mål och LKAB:s uppdrag att utveckla en framgångsrik verk-samhet genom att utvinna, förädla och marknadsföra mineraler.

| Styrning av sociala frågorPersonaldirektören ansvarar för det strategiska per-sonalarbetet. LKAB har ett decentraliserat ansvar för det operativa arbetet med personalfrågor. Personal-frågor hanteras även i olika forum i den svenska verk-samheten, exempelvis lönesättningskommitté och rehabiliterings- och mångfaldsgrupp.

Arbetet med samhällsomvandling utgår från stra-tegiska fokusområden och mål, se nästa sida. Direk-tören för samhällsomvandling ansvarar för arbetet.

| Styrning av miljöarbetetI LKAB har vd det övergripande ansvaret för miljöfrå-gorna. Det operativa miljöarbetet och ansvaret dele-geras till divisions- och enhetscheferna och vidare till verksamhetscheferna. Kvalitetsavdelningen tillsam-mans med miljöchefen hanterar löpande frågor om

yttre miljö i koncernen. Eftersom gruvverksamhe-ten bedöms ha en omfattande påverkan på miljö och omgivningar, är den också starkt reglerad i lagar och förordningar. LKAB beaktar alltid miljöaspekterna i beslut och åtgärder och verkar för en långsiktigt håll-bar och lönsam utveckling. LKAB:s miljö- och energi-policy ligger till grund för styrningen av miljöarbetet och miljöledningssystemet som är certifierat enligt standarden ISO 14 001 säkerställer att arbetet be-drivs systematiskt och strukturerat i hela koncernen. Moderbolaget och LKAB Berg&Betong är dessutom certifierade enligt den europeiska standarden för en-ergi EN 16001. En komponent i miljöcertifieringen är de riskanalyser som beaktar Försiktighetsprincipen. Syftet är att förebygga negativa miljökonsekvenser. LKAB:s miljömål beskrivs på nästa sida. Läs mer om tillstånd och egenkontroll i förvaltningsberättelsen, sidorna 74-75.

Inom LKAB Sverige finns ett händelserapporte-ringssystem dit samtliga miljöhändelser ska rappor-teras. Till systemet ska även inkommande klagomål registreras för hantering.

| Policys och styrdokument Som stöd för bolagets hållbarhetsarbete, strategier och mål har LKAB ett antal koncernpolicys och styr-dokument, vilka samtliga har beslutats av LKAB:s styrelse. Under 2011 fastslog LKAB efter omfattande arbete och intern dialog koncernens nya värdegrund. Ledorden för LKAB:s värderingar är Engagerad, Ny-tänkande och Ansvar som tillsammans bildar förkort-ningen ENA – symbolen för hur alla tillsammans ska-par framtidens samstämmiga LKAB.

LKAB:s värdegrund och policys finns på webb-platsen www.lkab.com.

lKAb:s värdegrund – enAKvalitetspolicyetikpolicymiljö- och energipolicyPersonalpolicyinformationspolicyFinansiella policys

Hållbarhets- styrning i LKAB


priOriteraDe hållbarhetsFrågOr 2012•Kvalitetssäkrad process för effektiv tillståndshantering •Resurseffektivitet: energi och råvara inklusive återvinning av avfall•Utsläpp till luft och vatten •Hälsa och Säkerhet •Mångfald •Kompetensförsörjning •Attraktiva samhällen

Mål Och utFallLKAB:s övergripande mål är att växa med marknaden och vara en betydande leverantör åt respektive kund. Grundläggande för LKAB:s tillväxt är ansvar för kund, samhälle, människor och miljö. För att driva hållbarhets-frågorna har LKAB satt upp ett flertal ekonomiska, miljömässiga och sociala mål.

mÅl utFAll

ekonomi• LKABskageägaren(staten)enlångsiktiglönsamhetsommotsvarareller

överträffar ägarens krav. Det långsiktiga avkastningskravet är satt till 10 procent över en konjunkturcykel.

• LKABskaökaproduktionenfrån26miljonertontillöver37miljonertonår 2015.

• LKABlevereradebästarörelseresultatetnågonsin,cirka14,7miljarderkoronor. Utdelningen till ägaren föreslås till fem miljarder kronor.

• LKABlevererade 25,7 miljoner ton färdiga järnmalmsprodukter. Tillväxt-strategin att öka leveranserna till 37 Mt från år 2015 står fast.

Samhälle• HanterasamhällsomvandlingensåattförtroendeförLKABupprätthålls

och produktionsstörningar undviks.• Säkrakompetensförsörjningengenomattbidratillattbygga”Attraktiva

samhällen” där människor vill leva och bo.

• CivilrättsligtavtalrörandesamhällsomvandlingeniKirunatecknatmedKiruna Kommun.

• ArbetemednyajärnvägeniKirunapågårochdeninvigsaugusti2012.• LKAB:snyainformationskontoriKirunainvigdes26maj.• GenomKirunaKommunharStatensKonstrådfinansieratkonstnärsgrupp

som inom ramen för Gruvstadsparksprojektet under 2011 gjort en förstu-die med förslag på konstnärlig gestaltning och utsmyckning i Kiruna och Gruvstadsparken.

•LKABFastigheterhargenomförttreworkshopsmedintressentgrupperom framtidens boenden i Kiruna.

•LKABharnedmonteratsexkulturbyggnaderpåbolagsområdetMalmber-get och lagrat dem i förråd i Vitåfors i avvaktan på ny placering.

•LKABharbyggtförstaetappenmedflerbostadshus(28lgh)påBäckåseniGällivare, inflyttning 2011.

•LKABhartillsammansmedGällivarekommunochstörrefastighetsägarehanterat 220 förslag och genomfört samhällsförbättringar för bibehållen och ökad trivsel under avvecklingsfasen, projekt Ett Snyggare Malmberget.

• LKABarbetartillsammansmedKirunaKommunomplan-ochmarkfrå-gor för att hantera de behov som finns och uppstår lokalt i Svappavaara.

• Flertalavtalmedmark-ochsakägareomtömningavLeveäniemiklara.

medarbetare• AndelenkvinnoriLKABskalångsiktigtuppgåtill40procent.Avnyrekry-

teringarna ska minst 30 procent vara kvinnor.• Andelenlångtidssjukfrånvaroskamaximaltuppgåtill1,5procent.• AntaletgenomfördaträningstillfällenfördeiSverigeanställdaskaöka

med 5 procent varje år.• Varjeanställdskakompetensutvecklas10dagarperår,varavminsthälf-

ten ska vara utbildningsdagar.• Antaletolycksfallmedfrånvaropermiljonarbetstimmarskasjunkamed

20 procent jämfört med föregående års utfall. Det långsiktiga målet är noll olycksfall.

• AndelenkvinnoriLKABökadefrån14,3procentår2010till16,7procent.Av de nyanställda 2011 med tillvidarekontrakt var 28 procent kvinnor. Bland vikarierna var motsvarande siffra 38 procent.

• Långtidsfrånvaronvidsjukdomuppgicktill0,5procent.• AntaletträningstillfällenblanddeiSverigeanställdaökademed 7,3 pro-

cent.• Utbildningochkompetensutvecklinginomkoncernenökadekraftigt.Anta-

let dagar för kompetensutveckling ökade från 4,6 till 6,7 per anställd och år.

• Olycksfallsfrekvensenpermiljonarbetstimmarminskademedcirka40procent, från 11,3 till 6,8.

miljö• Energiförbrukningenpertonproduceradpelletsskaminskamed5pro-

cent år 2012 jämfört med 2006.• Spridningenavstoftskareducerasmed10procentår2012jämförtmed

2006.• Andelensorteratavfallskaökatillminst80procentår2012.

• Energiförbrukningenpertonproduceradpelletsökademed3procentjämfört med 2010, bland annat beroende på omfattande anläggningsarbe-ten och malmåtervinning ur deponier. Totalt har LKAB:s energiförbrukning per ton pellets minskat marginellt jämfört med referensåret 2006.

• Spridningenavstoftökadeunder2011jämförtmed2010.Totaltharstoft-spridning minskat med 21% relativt referensåret 2006.

• Andelensorteratavfalluppgicktill98procent,enökningmed48procent-enheter sedan referensåret 2006.


48 | Hållbarhetsredovisning. GRI Index 2011

| Redovisningsprinciper och tillämpning av GRI

Strategi och profil

1. Strategi och analys

1.1 uttalande från VD om hållbar utveckling 8-10 F

1,2 påverkan, risker och möjligheter 20-21, 23, 26, 28, 34, 34, 36, 38, 47

F

2. organisationsprofil

2.1 Organisationens namn 68 F

2.2 Varumärken, produkter och/eller tjänster 6, 14-15, 17-18 F

2.3 Organisationsstruktur, enheter, affärsområden, dotterbolag och joint ventures

6-7, 52, 70, 73-74, 112

F

2.4 lokalisering av huvudkontoret 117 F

2.5 länder där organisationen har verksamhet 112, 117 F

2.6 Ägarstruktur och företagsform 53, 68 F

2.7 Marknader 14-18 F

2.8 Organisationens storlek 6-7, 14-17, 65 F

2.9 Väsentliga förändringar under redovisningsperioden beträffande storlek, struktur eller ägande

inga väsentliga förändringar.

F

2.10 utmärkelser och priser under redovisningsperioden 31 F

3. information om redovisningen

3.1 redovisningsperiod 48 F

3.2 Datum för publiceringen av den senaste redovis-ningen

48 F

3.3 redovisningscykel 48 F

3.4 Kontaktperson för redovisningen 49 F

3.5 processer för definition av innehållet i redovisningen 20-21 F

3.6 redovisningens avgränsning 48-49 F

3.7 eventuella särskilda begränsningar för redovisning-ens omfattning och avgränsning

48-49 F

3.8 redovisningsprinciper för joint-ventures, dotterbolag och andra enheter som väsentligt kan påverka jämförbarheten

48-49, 87-88 F

G3- upplys-ningar Beskrivning

Sida i Års- redovisning och Hållbarhets- redovisning F

= Fu

llstä

ndig

D =

Del

vis

gri inDex g3

LKAB rapporterar årligen enligt GRI:s riktlinjer (Global Reporting Initiative) G3 och Hållbarhetsredovisningen ingår som en del i LKAB:s Årsredovisning 2011. Föregående års rapport publicerades i mars 2011.

LKAB har använt GRI:s vägledning för att fastställa innehållet i redovisningen. I in-dexet nedan ingår de kärn- och tilläggsindikatorer från G3 som bedömts relevanta ba-serat på en analys av bolagets intressenter och viktigaste frågor. Den inkluderar också utvalda indikatorer från branschsupplementet ”Mining and Metals”.

Symbolen ”D” anger delvis rapportering och ”F” anger fullständig rapportering en-ligt vägledningen i GRI:s indikatorprotokoll.

I enlighet med riktlinjerna från ägaren är hållbarhetsredovisningen granskad av ex-

terna revisorer, bestyrkanderapporten finns på sidan 116. LKAB bedömer att redovis-ningen uppfyller GRI-nivå B+, vilket även bekräftas av de externa revisorerna.

omfattning och avgränsningredovisningen har liksom föregående tre år en tyngdpunkt i den nordiska verksam-heten med järnmalmsverksamheten i Sverige och Norge. Den utgör cirka 90 procent av koncernens totala omsättning. LKAB har under 2011 arbetat för att verksamheten inom Minelco i större grad ska vara integrerad i rapporten.

Det framgår löpande i rapporten i samband med rapportering av data vilka enhe-ter som omfattas. Förändringar vad gäller avgränsning, omfattning eller mätmetoder

3.9 Mätmetoder och beräkningsunderlag 49 F

3.10 Förklaring av effekten och skälen för förändringar av information som lämnats i tidigare redovisningar

48-49 F

3.11 Väsentliga förändringar vad gäller avgränsning, omfattning eller mätmetoder som använts i redovisningen.

48-49 F

3.12 gri index 48-49 F

3.13 policy och praxis för externt bestyrkande 48, 116 F

4. Styrning, åtaganden och intressentdialoger

4.1 Organisationens bolagsstyrning 52-58 F

4.2 beskriv huruvida styrelseordföranden också är verkställande direktör

54 F

4.3 antalet styrelsemedlemmar som är oberoende och/eller inte ingår i företagsledningen

60-63 F

4.4 Möjligheter för aktieägare och anställda att komma med förslag till styrelsen eller företagsledningen

53 F

4.5 Koppling mellan ersättning till styrelse och ledning och organisationens resultat (inklusive sociala och miljömässiga resultat)

55-56, 76-77, 95-97

F

4.6 rutiner och processer inom styrelsen rörande intres-sekonflikter

53-55 F

4.7 process för krav på styrelseledamöternas kvalifika-tioner vad gäller hållbarhetsfrågor

53 D

4.8 Värderingar, policies, uppförandekod och principer för ekonomiskt, miljömässigt och socialt arbete

13, 20-21, 26, 28, 46, 56

F

4.9 styrelsens övervakning av hur organisationen hante-rar ekonomiska, miljömässiga och sociala risker och möjligheter

46 F

4.10 processer för att utvärdera styrelsens arbete i synnerhet vad gäller ekonomiska, miljömässiga och sociala prestationer

46, 55 F

4.11 tillämpning av Försiktighetsprincipen 46 F

4.12 externa hållbarhetsdeklarationer, principer eller andra initiativ som organisationen anslutit sig till eller stödjer

18, 27, 36, 38, 48 F

4.13 Medlemskap i organisationer 17, 23, 27, 36, 38 F

4.14 intressentgrupper som organisationen har kontakt med

20-21, 24 F

4.15 princip för identifiering och urval av intressenter 20-21 F

4.16 Kommunikation med intressenter, inklusive frekvens och typ av kontakter

20-21, 24 F

4.17 Viktiga områden och frågor som har lyfts via kom-munikation med intressenter

20-21, 24 F

48 | Hållbarhetsredovisning. GRI Index 2011 Hållbarhetsredovisning. GRI Index 2011 | 49

ekonomisk påverkan

upplysningar om hållbarhetsstyrningen 46-47, 56 F

ec1 skapat och levererat direkt ekonomiskt värde 27 F

ec2 Finansiell påverkan samt andra risker och möjlig-heter hänförliga till klimatförändringen

10, 20, 36-39, 75-76

D

miljöpåverkan

upplysningar om hållbarhetsstyrningen 46-47 F

en1 Materialanvändning 34 F

en3 Direkt energianvändning per primär energikälla 36-37 F

en4 indirekt energianvändning per primär energikälla 36-37, 76 F

en5 energibesparingar genom effektivitetsförbättringar 36-37 D

en6 initiativ till energieffektiva produkter och tjänster samt produkter och tjänster baserade på förnyelse-bar energi, samt resultat i minskat energibehov

10, 20, 36-38 D

en12 Väsentlig påverkan från aktiviteter, produkter och tjänster på den biologiska mångfalden i skyddade områden, eller områden med hög biodiversitet

42 D

en16 totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser 38-39, 75-76 F

en20 nOx, sO2 samt andra väsentliga luftföroreningar 39-41, 76 F

en21 totalt utsläpp till vatten, i kvalitet och recipient 34-35, 42-43, 76 D

en22 total avfallsvikt, per typ och hanteringsmetod 44-45 F

en23 totalt antal samt volym av väsentligt spill 42, 75 D

en25 identitet, storlek, skyddsstatus och värde avseende biologisk mångfald för vattenmassor samt relaterade naturmiljöer som väsentligt påverkas av organisatio-nens utsläpp av vatten

42-43, 75 F

en28 summa av betydande böter och antal icke-monetära sanktioner för brott mot miljölagstiftning och be-stämmelser

42 F

MM 3 total mängd gråberg, bearbetningsavfall och slagg som innebär potentiella miljöfaror

44-45 F

MM 11 system och utveckling relaterat till hur material används i processer och produkter

34, 36-38, 44 F

jämfört med föregående år förklaras i redovisningen i anslutning till data.

Datainsamlingrapportering av konsoliderad finansiell information sker i koncernens finansiella sys-tem. Personaldata kommer från personalsystem, personalrapporter, databaser och manuella rutiner, och omfattar tillsvidareanställda i hela koncernen om inget annat anges.

Miljöinformationen avser LKAB:s Mining Division samt Minerals Division om ing-et annat anges. Underlaget hämtas framför allt från de processer som har inrättats inom ramen för miljö- och energiledningssystem, miljörapporter, miljökonsekvensbe-

skrivningar och egenkontrollprogram. Extern rapportering av koldioxidutsläpp enligt LKAB:s övervakningssystem sker till ackrediterad kontrollör, till Naturvårdsverket och till Länsstyrelsen i Norrbottens län.

KontaktKontaktperson för LKAB:s Hållbarhetsredovisning är Avdelningschef för Kvalitet, Monica Quinteiro, e-post: [email protected].

Social påverkan

upplysningar om hållbarhetsstyrningen 26, 28, 46-47 F

la1 total personalstyrka, uppdelad på anställningsform och region

29 F

la2 totalt antal anställda och personalomsättning, per åldersgrupp, kön och region

28-29, 76 F

la7 Omfattningen av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade arbetsdagar, frånvaro samt totala antalet arbetsrelaterade dödsolyckor per region

30-31, 76 F

la10 genomsnittligt antal tränings- och utbildningstimmar per anställd och år, fördelat på personalkategorier

28-29, 76 F

la13 sammansättning av styrelse, ledning och medarbe-tare nedbruten på mångfaldsindikatorer

30, 59-63, 76 F

hr4 antal fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder 30 F

MM5 Verksamhet som är närbelägen urbefolkningars områden och formella överenskommelser med urbefolkningar

22-23 F

MM6 antal och beskrivning av tvister relaterade till mark-användning samt lokalbefolknings eller ursprungs-folks hävd och rättigheter

22 F

MM7 användning av klagofunktioner för att lösa tvister relaterade till markanvändning samt lokalbefolknings eller ursprungsfolks hävd och rättigheter

21, 23, 46 D

sO1 utformning och omfattning av de rutiner som utvärderar verksamhetens påverkan på samhällen, inklusive inträde, verksamhet och utträde

22-26 F

sO3 andel anställda som genomgått utbildning i organi-sationens policyer och rutiner avseende motverkan mot korruption

26-27 D

sO4 åtgärder som vidtagits på grund av korruptions- incidenter

27 F

MM9 antal områden där hushåll omlokaliserats, dess omfattning och påverkan

24-25 F

50 | Bestyrkanderapport 2011

| Revisors rapport över översiktlig granskning av LKAB:s hållbarhetsredovisning

Till läsarna av LKAB:s hållbarhetsredovisning

InledningVi har fått i uppdrag av styrelsen i LKAB att översiktligt gran-ska innehållet i LKAB:s hållbarhetsredovisning för år 2011. Vår översiktliga granskning omfattar information avseende verk-samhetsåret 2011. Vår översiktliga granskning omfattar LKAB:s hållbarhetsredovisning som återfinns på sidorna 20-49 i LKAB:s Årsredovisning och Hållbarhetsredovisning 2011. Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för det löpande arbetet inom miljö, arbetsmiljö, kvalitet, socialt ansvar och hållbar utveck-ling samt för att upprätta och presentera hållbarhetsredovisning-en i enlighet med tillämpliga kriterier. Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning.

Den översiktliga granskningens inriktning och omfattningVi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av Far. En över-siktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhets-redovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IAASBs standarder för revision och kvalitetskontroll och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översikt-lig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den ut-talade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

De kriterier som vår granskning baseras på är de delar av Sustai-nability Reporting Guidelines G3, utgiven av The Global Reporting Initiative (GRI), som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt de redovisnings- och beräkningsprinciper som företaget särskilt tagit fram och angivit. Vi anser att dessa kriterier är lämp-liga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.

Vår översiktliga granskning har, utifrån en bedömning av väsentlighet och risk, bl.a. omfattat följande:

a. uppdatering av vår kunskap och förståelse av LKAB:s organisation och verksamhet

b. bedömning av kriteriernas lämplighet och tillämpning avseende in-tressenternas informationsbehov

c. bedömning av resultatet av företagets intressentdialogd. intervjuer med ansvariga chefer, på koncernnivå, dotterbolagsnivå och

på utvalda enheter i syfte att bedöma om den kvalitativa och kvantita-tiva informationen i hållbarhetsredovisningen är fullständig, riktig och tillräcklig

e. tagit del av interna och externa dokument för att bedöma om den rap-porterade informationen är fullständig, riktig och tillräcklig

f. analytisk granskning av rapporterad informationg. bedömning av företagets uttalade tillämpningsnivå avseende GRI:s

riktlinjerh. övervägande av helhetsintrycket av hållbarhetsredovisningen, samt

dess format, därvid övervägande av informationens inbördes överens-stämmelse med tillämpade kriterier

i. avstämning av den granskade informationen mot hållbarhetsinforma-tionen i företagets årsredovisning för 2011

SlutsatsGrundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledningen att anse att LKAB:s hållbar-hetsredovisning 2011 inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan angivna kriterierna.

Stockholm den 28 mars 2012

Deloitte AB

Peter Gustafsson Lennart NordqvistAuktoriserad revisor Specialistmedlem i Far

50 | Bestyrkanderapport 2011 | 51

Sara Pietikäinen, Rúnar Gudmundsson och deras son Svante bygger en framtid i Kiruna.

Bolagsstyrningsrapport | 2011

52 | Bolagsstyrningsrapport

1. bOlagsstÄMMa

Ägare staten

4. styrelse

väljer / utser

informerar /rapporterar

5. reVisiOnsutsKOtt 6. Valuta- Och FinansutsKOtt 7. ersÄttningsutsKOtt

8. VD Och KOncerncheF

2. styrelsenOMinering 3. externa reVisOrer

struKtur För bOlagsstyrning

LKAB:s aktieägare, svenska staten, är den som ytterst fattar beslut om bolagets styrning. På årsstämman utser aktieägaren styrelse, styrelsens ordförande och revisorer. Styrelsen ansvarar inför ägaren för bolagets orga-nisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. Bilden nedan sammanfattar hur styrning och kontroll är organiserad i LKAB.

Bolagsorganen beskrivs närmare på sid 53 i bolagsstyrningsrapporten.

1 BolagsstämmaBolagsstämman är LKAB:s högsta be-slutande organ och det forum där ak-tieägaren formellt utövar sitt inflytan-de. Årsstämman beslutar bland annat om fastställande av resultat- och ba-lansräkning, ansvarsfrihet för styrelsen, ny styrelse och nya revisorer, ersätt-ning till styrelseledamöter och revisorer samt riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riksdagsledamöter har rätt att närvara vid bolagsstämmor i LKAB. Bolagsstämmor i LKAB är även öppna för allmänheten.

2 StyrelsenomineringLKAB har ingen valberedning. Beredning av beslut om nominering av styrelsele-damöter sker istället genom en styrelse-nomineringsprocess i enlighet med sta-tens ägarpolicy. Arbetet koordineras av enheten för statligt ägande vid Finans-departementet.

3 Externa revisorer Revisor utses av årsstämman för en pe-riod om ett år. Revisorn är ansvarig in-för aktieägaren på stämman och lämnar en revisionsberättelse över bland annat årsredovisningen och styrelsens för-valtning. Riksrevisionen har även förord-nat en revisor i LKAB för en period om tre år från årsstämman 2010 till och med årsstämman 2013. Revisorerna rappor-terar muntligen och skriftligen löpande till revisionsutskottet om hur revisionen har bedrivits och revisorernas bedöm-ning av ordningen och kontrollen i bola-get. Revisorerna lämnar också en sam-manfattande redogörelse för revisionen till styrelsen i sin helhet.

4 StyrelseStyrelsen ansvarar för bolagets organi-sation och förvaltar bolagets angelägen-heter för ägarens räkning. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets ekonomis-ka situation och se till att bolaget är or-ganiserat så att bokföringen, medels-förvaltningen och bolagets ekonomiska

förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen utser leda-möter i styrelsens tre utskott (revisions-, valuta- och finans- och ersättningsut-skotten) och fastställer en arbetsord-ning för styrelsen och en instruktion för verkställande direktören. Av dessa do-kument framgår hur ansvar och befo-genheter fördelas mellan styrelsen som helhet och utskotten samt mellan styrel-sen och verkställande direktören. Sty-relsen utser även verkställande direktör. Styrelsen består av åtta stämmovalda ledamöter och tre ledamöter samt tre suppleanter utsedda av de anställa i bo-laget enligt lagen om styrelserepresen-tation för de privatanställda.

5 RevisionsutskottRevisionsutskottet övervakar den finan-siella rapporteringen genom att gran-ska alla kritiska redovisningsfrågor och andra förhållanden som kan påverka den finansiella rapporteringens kvalita-tiva innehåll. Revisionsutskottet består av tre av styrelsen utsedda styrelsele-damöter.

6 Valuta- och finansutskottValuta- och finansutskottet förbereder och följer bland annat bolagets likvidi-tetsförvaltning och valutasäkringspro-gram. Valuta- och finansutskottet består av fyra av styrelsen utsedda styrelsele-damöter.

7 ErsättningsutskottErsättningsutskottet bereder beslut om verkställande direktörens anställnings-villkor och stödjer verkställande direktö-rens arbete med lönesättning av ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet består av tre av styrelsen utsedda sty-relseledamöter.

8 Verkställande direktör Verkställande direktör utses av styrel-sen. För verkställande direktören gäl-ler, förutom instruktioner från styrelsen, reglerna i aktiebolagslagen och en rad andra författningar om bolagets bokfö-ring, medelsförvaltning och kontroll över verksamheten.

bOlagsstyrning i lKab

LKAB är ett av svenska staten helägt aktiebolag. Bo-lagsstyrningen inom LKAB utgår från svensk lagstift-ning, statens ägarpolicy och interna riktlinjer. I sta-tens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande, vilken fastställs årligen, redogör regeringen för sina uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och sin inställning i viktiga principfrågor avseende bolags-styrningen av statligt ägda bolag. Svensk kod för bo-lagsstyrning (Koden) ingår som en del av ägarpolicyn.

aKtieÄgare Och bOlagsstÄMMa

| AktieägareLKAB är helägt av svenska staten, företrädd av reger-ingen via Finansdepartementet.

Staten utövar sitt ägande genom en årligen fast-ställd ägarpolicy, nomineringar till styrelsen samt of-fentliggjorda riktlinjer för rapportering. Statens behov av insyn tillgodoses med direkt ägarrepresentation i styrelsen. Rapporter till ägare och styrelse är viktiga styrinstrument för löpande uppföljning och utvärde-ring av bolagen. Statligt ägda företag ska vara minst lika väl genomlysta som företag noterade på börsen.

Styrelsen samordnar genom ordföranden sin syn på frågor av avgörande betydelse med företrädare för ägaren. Till sådana frågor hör främst större strate-giska förändringar i företagets verksamhet och större förvärv, fusioner eller avyttringar, men även beslut som innebär att företagets riskprofil eller balansräk-ning förändras på ett avsevärt sätt.

| Årsstämma 2011LKAB:s årsstämma ägde rum den 27 april 2011. Års-stämman är öppen för allmänheten, som i anslutning till denna ges möjlighet att ställa frågor till styrelse och bolagsledning. Vid årsstämman 2011 närvarade cirka 140 personer. Kallelse sker via post till aktieäga-ren samt via annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och på LKAB:s hemsida. Kallelsen skickas även till Riksdagens centralkansli och information om att kal-lelse har skett annonseras i Dagens Nyheter.

Ordförande vid stämman 2011 var styrelsens ordfö-rande Björn Sprängare. På stämman fattade aktieä-garen beslut om bland annat följande:

•Utdelning med 7143 kronor per aktie motsvarande totalt fem miljarder kronor.

•Styrelsen ska bestå av sju stämmovalda ledamöter .•Omval av samtliga styrelseledamöter utom Björn

Sprängare som avgick från posten styrelseordfö-rande, och Christer Berggren.

•Nyval av Lars-Åke Helgesson till ordförande i sty-relsen.

•Nyval av det registrerade revisionsbolaget Deloitte AB, med den auktoriserade revisorn Peter Gustafs-son till huvudrevisor.

•Arvode till styrelseledamöterna med 570 000 kro-nor per år till ordföranden och 250 000 kronor per år till ledamot. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet eller till arbetstagarre-presentant.

•ändring av 6 § (styrelse och revisorer) och 7 § (kal-lelse till bolagsstämma) i bolagsordningen

Protokollet från årsstämman 2011 och de senaste årens stämmoprotokoll finns tillgängliga på LKAB:s hemsida (www.lkab.com).

| Extra bolagsstämma LKAB höll den 12 oktober 2011 en extra bolagsstäm-ma, vid vilken Marcus Wallenberg valdes till ny ordfö-rande i styrelsen.

| Styrelsenominering För statligt ägda bolag som inte är marknadsnoterade tillämpas inte Kodens regler rörande beredning av beslut om nominering av styrelseledamöter och revi-sorer. LKAB har således ingen valberedning, utan is-tället genomförs en styrelsenomineringsprocess i en-lighet med statens ägarpolicy. Arbetet koordineras av enheten för statligt ägande vid Finansdepartementet. LKAB:s kompetensbehov analyseras utifrån bolagets verksamhet, situation och framtida utmaningar samt styrelsens sammansättning. Urvalet av ledamöter görs utifrån en bred rekryteringsbas i syfte att ta till-vara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfarenheter.

| Externa revisorerRevisorerna ska på uppdrag av ägaren oberoende granska styrelsens och den verkställande direktö-rens förvaltning samt bolagets årsredovisning och bokföring. De externa revisorerna har också genom-fört översiktlig granskning av en delårsrapport. An-svaret för val av revisorer ligger hos ägaren och val av revisorer beslutas på årsstämman. Från och med 2011 utses revisorerna i de statliga bolagen för en mandatperiod om ett år. För det fall omval av reviso-rer övervägs, utvärderas alltid revisorernas arbete.

Vid årsstämman den 27 april 2011 valdes Deloitte AB till revisor för en period om ett år. Huvudansvarig revisor är Peter Gustafsson.

Riksrevisionen kan enligt lagen om revision av statlig verksamhet förordna en eller flera revisorer att delta i den årliga revisionen av statliga bolag. Riks-revisionen har förordnat den auktoriserade revisorn Filip Cassel att vara revisor i LKAB från årsstämman 2010 till och med årsstämman 2013. Som suppleant för Filip Cassel har, för samma period, den auktorise-rade revisorn Carin Rytoft Drangel förordnats.

Ersättning till revisorerna framgår av Not 7, sidan 98 i årsredovisningen.


styrelse

| Styrelsens sammansättningLKAB:s styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst sex och högst elva stämmovalda ledamöter utan suppleanter. Styrelsen består av åtta stämmo-valda ledamöter och tre ledamöter samt tre supple-anter utsedda av de anställa i bolaget enligt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda. Mellan årsstämman den 27 april och bolagets extra stämma den 12 oktober, då Marcus Wallenberg valdes till ny ordförande i styrelsen, bestod styrelsen av sju stäm-movalda ledamöter.

En avvikelse i förhållande till Koden är att styrel-seledamöters oberoende i förhållande till staten som större ägare inte redovisas. Koden är huvudsakligen riktad mot bolag med spritt ägande. Skälet till Kodens krav på att bolag ska ha minst två styrelseledamö-ter som är oberoende i förhållande till större aktieä-gare och att samtliga styrelseledamöters oberoende till större ägare ska redovisas är i huvudsak för att skydda minoritetsägare. I statligt helägda bolag sak-nas därför skäl att redovisa denna form av oberoende.

Styrelsens ledamöter har en bred och omfattande erfarenhet från näringslivet och flertalet upprätthål-ler andra uppdrag som ledamot i styrelsen för större företag. Flera ledamöter har arbetat i LKAB:s styrelse under lång tid och är förtrogna med bolagets verk-samhet. Styrelsen sammansättning framgår av tabel-len på sidorna 59-61.

| Styrelsearbetets grunderVanligen har styrelsen sju möten per år; i februari, mars, april, juni, augusti, oktober och december. Mö-tena följer en fastställd föredragningsplan för att sä-kerställa styrelsens behov av information.

Vid styrelsemötena närmast efter varje kvartal behandlas den senaste delårsrapporten samt prog-nosen för innevarande år. Det innebär att styrelsen gör en kontinuerlig utvärdering av läget i verksamhe-ten och i den ekonomiska ställningen samt tar ställ-ning till specifika investeringsprojekt. Därmed prövas strategier och delegationer till verkställande direktö-ren löpande.

Årets första möte är vanligtvis ett bokslutssam-manträde, då även revisorerna deltar. Vid det andra styrelsemötet avhandlas årsredovisningen. Det tredje till sjätte mötet ägnas bland annat åt verksamhets-, strategi- och personalfrågor samt marknadsutveck-lingen. Vid årets sista styrelsemöte fattas beslut om budget och verksamhetsplan för nästföljande år.

Vid styrelsens sammanträden deltar supplean-terna till arbetstagarnas representanter. Verkstäl-lande direktören ingår inte i styrelsen, men deltar i styrelsens sammanträden.

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning och en instruktion till verkställande direktören. Dessa dokument klargör den grundläggande kompetensför-delningen mellan styrelsen, styrelsens utskott, ordfö-randen och verkställande direktören.

| StyrelseordförandeStyrelsens ordförande väljs av bolagsstämman. Lars-Åke Helgesson valdes till ny ordförande i LKAB:s sty-relse efter Björn Sprängare vid årsstämman i april 2011. Vid en extra bolagsstämma i oktober valdes där-efter Marcus Wallenberg till ny styrelseordförande.

De särskilda uppgifter som styrelseordföranden har i styrelsearbetet följer av aktiebolagslagen, Ko-den och ägarpolicyn och preciseras ytterligare i sty-relsens arbetsordning. Ordföranden ska bland annat organisera och leda styrelsens arbete, säkerställa att styrelsen fullgör sina uppgifter och att dess be-slut verkställs på ett effektivt sätt, tillse att styrelse-arbetet utförs effektivt och säkerställa att styrelsen årligen genomför en utvärdering av det egna arbetet.

En särskild uppgift som åligger styrelseordföran-den i statliga bolag är det s k samordningsansvaret. Det innebär att styrelsen genom ordföranden ska samordna sin syn med företrädare för ägaren när bo-laget står inför viktiga avgöranden. Till sådana frågor hör bland annat strategiska förändringar i företagets verksamhet och stora förvärv, fusioner eller avytt-ringar, men även beslut som innebär att företagets riskprofil eller balansräkning förändras på ett avse-värt sätt.

| UtskottEnligt statens ägarpolicy är det styrelsens ansvar att bedöma behovet av att inrätta särskilda utskott. LKAB:s styrelse har inrättat ett revisionsutskott, ett valuta- och finansutskott och ett ersättningsutskott. Utskottens arbete är i huvudsak av beredande och rådgivande karaktär, men styrelsen kan i särskilda fall delegera beslutsbefogenheter till utskotten. Ut-skottens ledamöter och ordförande utses vid det kon-stituerande styrelsesammanträdet efter årsstäm-man varje år.

RevisionsutskottRevisionsutskottet består av Lars-Åke Helgesson, ordförande, Hanna Lagercrantz och Anna-Greta Sjö-berg. Christer Berggren ingick i utskottet till årsstäm-man 2011, då han avgick ur LKAB:s styrelse. Vid sam-manträdena deltar även verkställande direktören och ekonomidirektören.

I revisionsutskottets uppgifter ingår bland annat att övervaka bolagets redovisning, finansiella rappor-tering och riskhantering samt att bereda styrelsens förslag till vinstdisposition för verksamhetsåret. Un-der året har revisionsutskottet hållit sju sammanträ-den.

Valuta och finansutskottValuta- och finansutskottet består av Lars-Åke Hel-gesson (efter årsstämman), ordförande, Hanna La-gercrantz, Anna-Greta Sjöberg och Seija Forsmo (ef-ter årsstämman). Björn Sprängare, Christer Berggren och Thomas Kohkoinen ingick i utskottet till årsstäm-man 2011, då de avgick ur LKAB:s styrelse. Vid sam-manträdena deltar även verkställande direktören,


ekonomidirektören och finanschefen.I valuta- och finansutskottets uppgifter ingår bland annat att förbereda och följa LKAB:s valutasäkrings-program och likviditetsförvaltning. Under året har ut-skottet hållit nio sammanträden.

ErsättningsutskottErsättningsutskottet består av Lars-Åke Helgesson, ordförande, Hanna Lagercrantz och Stina Blombäck (efter årsstämman). Björn Sprängare och Christer Berggren ingick i ersättningsutskottet till årsstäm-man 2011, då de avgick ur LKAB:s styrelse. Vid sam-manträdena deltar även verkställande direktören och personaldirektören.

I ersättningsutskottets uppgifter ingår bland an-nat att bereda och utvärdera ersättningsvillkoren för verkställande direktören och lönesättningsprinci-perna för personerna i bolagets koncernledning samt att årligen utvärdera bolagets belöningssystem för anställda. Under året höll ersättningsutskottet två sammanträden.

| Utvärdering

Utvärdering av styrelsenUtvärdering av styrelsens arbete sker en gång per år med frågor kring hur styrelsen som kollektiv och de enskilda ledamöterna uppfyller sin uppgift. Utvärde-ringen används i styrelsens interna arbete. Ordföran-den ansvarar för behandlingen av resultatet, så att det kan bilda en grund för diskussioner och förbättringar. Utvärdering av ordföranden görs normalt av ägaren, men kan även utgöra en del av styrelsens egen ut-värdering.

Utvärderingen sker antingen via en enkät eller en fördjupad intervju av de stämmovalda ledamöterna samt de anställdas ordinarie styrelserepresentan-ter. Hela styrelsen får ta del av utvärderingen liksom verkställande direktören i tillämpliga delar. Styrel-sens ordförande ombesörjer att ägaren får del av ut-värderingen inför nomineringsarbetet.

Utvärdering av verkställande direktörenUtvärderingen av verkställande direktören är en grundläggande uppgift i styrelsens arbete. En sam-manställning av styrelsens uppfattning görs av ord-föranden, som förmedlar styrkor och svagheter till såväl styrelse som verkställande direktör.

| Styrelsens arbete 2011Under året har styrelsen hållit tio sammanträden, va-rav två telefonmöten. Styrelsens sammanträden hålls vanligen på verksamhetsorterna, i Stockholm eller kombineras med besök i LKAB:s marknadsområden. Ledamöternas närvaro vid 2011 års styrelsemöten och utskottsmöten framgår av tabellen på sid 60-61.


Mål Och strategi

LKAB:s mål är att producera järnmalmsprodukter med ett högt kvalitetsvärde till en konkurrenskraftig kost-nadsnivå. Jämfört med andra järnmalmsföretag, där nästan alla bryter malm i dagbrott, är LKAB:s kapital-belastning större då underjordsbrytningen kräver mer omfattande investeringar. Genom att nyttja den installe-rade produktionskapaciteteten maximalt kan en konkur-renskraftig kostnadsnivå upprätthållas.

Verksamheten är starkt konjunkturberoende. Där-för är det nödvändigt att LKAB har en sådan finansiell styrka att konjunktursvängningar under flera år kan överbryggas och att företaget själv kan finansiera en stor del av de investeringar som krävs för att säkerställa företagets framtid.

LKAB har mot denna bakgrund internt satt det lång-siktiga avkastningskravet på operativa tillgångar till 10 procent (efter skatt), mätt som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Under åren 2007-2011 har avkastning-en på operativa tillgångar varit 32, 49, 3, 42 respektive 45 procent.

Avkastningsmålet syftar bland annat till ge ägaren en långsiktig lönsamhet som motsvarar ägarens krav.

Långsiktighet präglar LKAB:s förhållningssätt till kunderna. Det har bland annat inneburit uthållig sats-ning på forskning och utveckling för att säkerställa löftet till kunderna om ett mervärde av produkterna i deras processer (Performance in Ironmaking). Under 2011 valde LKAB att teckna årsavtal med kunderna. LKAB:s syfte med årsavtal var att skapa förutsättningar för långsiktigt stabil verksamhet för både kunder och för bolaget.

Under året har bolagets värderingar konkretiserats och formulerats. Engagemang, Nytänkande och Ansvar ska utgöra grund för allas agerande.

LKAB befinner sig i ett skede av tillväxt med syfte att möta kundernas efterfrågan och behålla positionen på pelletsmarknaden samtidigt som bolagets långsiktiga konkurrenskraft ska stärkas. Det målmedvetna och om-fattande investeringsprogram som har genomförts ger förutsättningar för fortsatt tillväxt och planen att öka produktion och leveranser med cirka 35 procent fram till 2015 ligger fast.

För bolagets styrning finns parallellt med den in-terna dialogen av styrelsen fastställda principer, mål, policys och instruktioner.

ersÄttningsprinciper

RiktlinjerÅrsstämman 2011 beslutade om ersättningsnivåer till styrelseledamöter och revisorer samt riktlinjer för er-sättning till ledande befattningshavare. För ersättning till koncernledningen har årsstämman beslutat att re-geringens vid var tid gällande riktlinjer för anställnings-villkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande ska tillämpas. Den totala ersättningen är baserad på en fast ersättning, förmåner och pension. Ingen rörlig lön utgår till ledande befattningshavare som ingår i koncernledningen.

I Not 6 på sidorna 95-97 i årsredovisningen beskrivs bland annat ledande befattningshavares ersättningar.


Belöningssystem och målLKAB:s belöningssystem är utformat för att stödja koncernens strategiska mål som är baserade på pro-duktionsvolym, arbetsmiljö och produktkvalitet och beskrivs på sidan 76 i Förvaltningsberättelsen.

Ersättning till styrelsenDet sammanlagda arvodet till de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna uppgår enligt årsstämmans be-slut till 2 015 TSEK, se Not 6 på sidan 97.

pOlicyDOKuMent Beskrivningar och utdrag KvalitetspolicyLKAB ska eftersträva kundernas nuvarande och kommande förväntningar genom att engagera alla i ständiga förbättringar. Varje anställd är ansvarig för kvaliteten i sitt arbete och ska eftersträva noll fel i allt som görs.

EtikpolicyMed hög integritet och moral bedriver och utvecklar LKAB en sund och framgångsrik verksamhet. Bolaget ska alltid följa de lagar och förordningar som gäller i de länder där LKAB är verksamt samt respektera För-enta Nationernas Deklaration om mänskliga rättighe-ter. Bolaget ska sträva efter en oklanderlig affärsetik och ett ansvarsfullt energi- och miljöarbete liksom en stark och varaktig relation till anställda som bygger på ömsesidig respekt.

InformationspolicyBolagets information ska bidra till ökad kunskap och förtroende bland företagets intressenter genom ett förutseende, etiskt, öppet, tydligt och snabbt informa-tionsarbete. LKAB:s medarbetare ska vara informe-rade om dels företagets verksamhet, omvärld, mål, strategier och resultat, dels om den egna arbetsplat-sen och dess roll i verksamheten. Externa intressen-ter ska kontinuerligt och i tid ges en rättvisande bild av företaget och dess verksamheter. De regler för in-formationsverksamhet som rekommenderas företag noterade på Stockholmsbörsen ska i möjligaste mån följas. LKAB:s etikpolicy med riktlinjer är vägledande även för informationsarbetet.

Miljö och energipolicy Miljö- och energipolicyn ingår även som en del i etik-policyn och omfattar också leverantörer verksamma inom koncernen, både de som finns inom LKAB:s om-råden och de som verkar utanför.

Genom ständiga förbättringar av arbetsmiljön, yttre miljön och energianvändningen bidrar LKAB till en långsiktigt hållbar och lönsam utveckling. Gällande lagar, författningar, fastställda myndighetskrav samt andra åtaganden som LKAB stöder utgör minimikrav. LKAB:s attityd ska vara öppen och saklig i dialogen och samarbetet med myndigheter och samhället. En ar-betsmiljö, som är stimulerande och säker eftersträvas och anställda ska ges kontinuerlig miljöutbildning. Ny teknik och nya rön värderas med hänsyn till arbetsmil-jö, miljöskydd, energianvändning samt resurssnålhet.

Personalpolicy Policyn ska bidra till att LKAB är och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Arbetsplatserna ska vara trygga, säkra och utvecklande där alla har och tar an-svar för den egna och andras säkerhet. Förutsättning-arna ska vara goda för långsiktigt friska medarbetare. Medarbetarnas engagemang och goda arbetsinsatser är en nödvändig förutsättning för långsiktig konkur-renskraft, lönsamhet och produktivitet vilket i sin tur skapar förutsättningar för bra anställningsvillkor.

FinanspolicyValuta- och finanspolicyn reglerar mål, ansvar, rappor-tering, uppföljning samt hantering av LKAB:s valuta-, förvaltnings-, likviditets- och kreditrisker. Styrelsen beslutar om policyns innehåll och delegerar uppfölj-ningen till Valuta- och finansutskottet. Ekonomidirektö-ren ansvarar för den operativa uppföljningen.

lKab:s leDning

Verkställande direktörVerkställande direktörens allmänna ansvar framgår av instruktion för vd och arbetsordning för styrelsen. Enligt dessa ska verkställande direktören:

•Leda, planera, utveckla och kontrollera bolagets verksamhet i enlighet med av styrelsen fastställda mål och strategier.

•Sörja för att bolagets bokföring fullgörs i överens-stämmelse med lag och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt.

•Övervaka att även övriga för bolagets verksamhet gällande författningsbestämmelser och andra fö-reskrifter följs, att styrelsens beslut och övriga för bolagets verksamhet beslutade åtgärder verkställs samt att bolagets verksamhet är ändamålsenligt organiserad och bedrivs i enlighet med bolagsord-ningen.

•Ansvara för föredragning och övrig rapportering till styrelsen.

•Fastställa instruktioner och funktionsbeskrivningar som bedöms erforderliga och som inte fastställts av styrelsen.

•Ansvara för alla bolagets löpande mediakontakter, i ägarfrågor och större strukturfrågor ansvarar ord-föranden för mediakontakterna.

•Ansvara för introduktionsprogram för nytillträdda styrelseledamöter.

Styrelsens ordförande godkänner vd:s eventuella uppdrag utanför bolaget. Uppgifter om vd framgår av sidan 63.

Koncernledning och koncernledningsstrukturLKAB:s verksamhet bedrivs i mycket stor utsträck-ning i moderbolaget. Viss verksamhet bedrivs även i dotterbolag i Sverige och i flera andra länder. Kon-cernledningen består av vd, åtta divisions- res-pektive enhetschefer verksamma inom moderbo-laget. Förutom divisionscheferna för Mining och Marknad&Logistik ingår cheferna för koncernenhe-terna Teknik&Affärsutveckling, Samhällsomvandling,


Finans, Group Control, Personal och Kommunikation. Under 2011 har följande förändring i ansvars-

strukturen skett; Logistikverksamheten har överförts från Mining och tillsammans med Marknad bildat den nya divisionen Marknad&Logistik. Avdelningen Group Control har flyttats från enheten Finans till en egen koncernenhet. Koncernstaber har inrättats för Public Affairs i Bryssel och för Koncernservice, som har bil-dats genom en avknoppning från enheten Kommuni-kation.

Dotterbolagen styrs genom att koncernledning-ens medlemmar har ordförandeskapet i dotterbola-gens styrelser. Dotterbolagen bedriver självständigt sina verksamheter i enlighet med bolagets uppdrag i koncernen så som det formulerats i bolagsordningen.

Ansvar och befogenheter har tilldelats enskilda befattningshavare, snarare än grupper och kommit-téer. Detta innebär att koncernledning och lednings-grupper i linjeorganisationen är samrådsorgan och inte beslutsorgan.

Uppgifter om koncernledningen framgår på si-dorna 62-63.

intern KOntrOll aVseenDe Den Finansiella rappOrteringen

Styrelsens ansvar för intern styrning och kontroll reg-leras i aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. I årsredovisningsla-gen uttrycks krav på att bolaget årligen ska beskriva bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har det övergripande ansvaret för den finansiella rap-porteringen och i dess arbetsordning regleras styrel-sens och revisionsutskottets inbördes arbetsfördel-ning. Genomgångar av den interna kontrollen sker även med bolagets revisorer, som normalt deltar vid årets första styrelsemöte.

Kvalitetssäkringen av bolagets finansiella rap-portering sker genom att styrelsen, efter beredning i revisionsutskottet, behandlar väsentliga redovis-ningsfrågor och de finansiella rapporter som bolaget lämnar. Styrelsen behandlar även frågor rörande in-tern kontroll, regelefterlevnad, väsentlig osäkerhet i redovisade värden, ej korrigerade felaktigheter, hän-delser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar, eventuellt konstaterade oegentlig-heter samt andra förhållanden som påverkar de fi-nansiella rapporternas kvalitet.

| KontrollmiljöLKAB:s struktur för den interna kontrollen baseras på en definierad ansvarsfördelning mellan styrelsen, styrelsens utskott samt verkställande direktör. Vidare bygger den interna kontrollstrukturen på bolagets organisation och på det sätt affärsverksamheten be-drivs, vilket innefattar väldefinierade roller och an-svarsområden, delegering av befogenheter, styrande dokument som exempelvis policys samt tydligt defi-nierade planerings- och stödprocesser.

De mest väsentliga delarna av kontrollmiljön avseende den finansiella rapporteringen, inklusive

upprättandet av koncernredovisningen, behandlas i koncerngemensamma styrande dokument avseende redovisning, finansiella transaktioner och befogen-hetsreglering. Koncerngemensamma riktlinjer och system för inrapportering och konsolidering av kon-cernens räkenskaper syftar till att säkerställa den finansiella rapporteringen och riktigheten i koncern-redovisningen.

| RiskbedömningLKAB styrs genom processer där riskhantering är in-byggd i varje enskild process. Inom koncernen finns dels metoder för att säkerställa att de risker som bo-laget utsätts för hanteras enligt riktlinjer och meto-der, dels för att värdera och begränsa dessa risker.

LKAB arbetar löpande med att identifiera och kartlägga risker i de processer som är kopplade till den finansiella rapporteringen och upprättandet av koncernredovisningen. För de mest väsentliga pro-cesserna har riskanalyser genomförts och för iden-tifierade risker har rutiner fastställts för att hantera och minimera dessa risker.

För den finansiella rapporteringen har ett antal områden med högre risk identifierats, bland annat avseende redovisnings- och skattefrågor kopplade till samhällsomvandlingen i Malmfälten samt den stora mängden planerade och pågående investeringspro-jekt. Andra mer generella risker är förlust eller för-skingring av tillgångar samt andra väsentliga fel i bolagets redovisning, exempelvis avseende bokföring och värdering av balansräkningsposter, fullständig-het avseende resultaträkningens poster eller avvikel-ser från upplysningskrav.

| KontrollaktiviteterViktiga delar i LKAB:s kontrollstruktur är kontrol-ler avseende godkännande av affärstransaktioner (attestinstruktioner), befogenhetsbeskrivningar och bokslutsinstruktioner. Därutöver finns specifikt upp-rättade kontroller avseende bokslutsprocessen och processerna för delårsbokslut och årsredovisning som tar hand om mer unikt förekommande risker för fel i den finansiella rapporteringen.

Koncernens juridiska personer som bedri-ver affärsverksamhet har ekonomichefer och rap-porterande enheter har controllers. Dessa deltar i prognostisering och analys av dotterbolagens och de rapporterande enheternas resultat. Analyserna omfattar tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden. även för samhällsomvandlingen och för de strategiska investeringsprojekten finns utsedda controllerresurser som följer upp, analyserar, gör prognoser samt utreder särskilda frågor rörande den finansiella informationen. För upprättandet av kon-cernredovisningen har LKAB ett koncerngemensamt konsolideringssystem där bolagens ekonomichefer/controllers ansvarar för riktigheten i den inrappor-terade finansiella informationen (utfall, budget och prognoser). Tillsammans med den övergripande ana-lys som utförs på koncernnivå bidrar detta till att mi-nimera risken för väsentliga fel i den finansiella rap-porteringen.


En plan för interna kontrollaktiviteter upprättas årli-gen inom den koncerngemensamma controllerfunk-tionen. De senaste åren har särskilt fokus lagts på uppföljning av stora investeringsprojekt som genom-förs inom LKAB samt uppföljning av aktiviteter kopp-lade till pågående samhällsomvandling.

Under 2011 har interna kontrollaktiviteter genom-förts bland annat inom utvalda pågående investe-ringsprojekt, samhällsomvandlingen samt specifika, avgränsade delar av verksamheten. Granskningar har till största del skett i samarbete med externa fristå-ende revisorer, där inriktningen har definierats utifrån en riskbedömning för varje separat genomgång. Re-sultaten från genomförda granskningar har samman-fattats i granskningsrapporter och återkoppling sker till berörda verksamheter. Efterlevnad av beslutade åtgärder efter genomförda granskningar följs upp lö-pande av den koncerngemensamma controllerorga-nisationen.

En löpande och hög IT-säkerhet är en förutsätt-ning för god intern kontroll av den finansiella rap-porteringen. Därför finns regler och riktlinjer för att säkerställa tillgänglighet, riktighet, sekretess och spårbarhet i informationen i affärssystemet. Under året har IT-kontroller granskats av extern part.

| Information och kommunikationLKAB har informations – och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen. Övergripande infor-mation om gällande kontrollstruktur finns tillgänglig för alla anställda via LKAB:s intranät. Målet är att regelbundet gå igenom förändringar och bakomlig-gande skäl till existerande kontroller och utveckla dessa i syfte att upprätthålla en god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. I samband med genomgången av kontrollstrukturen identifieras också ansvar för uppföljning av att kontrollstrukturen finns på plats, är känd och att kontrollen utförs på av-sett sätt.

LKAB:s riktlinjer avseende den finansiella rap-porteringen och koncernredovisningen uppdateras löpande. Förändringar kommuniceras till berörda funktioner och verksamheter via e-mail, intranätet samt via möten.

För kommunikation med externa parter finns en informationspolicy som ger riktlinjer för hur informa-

tion ska ske. Syftet med policyn är att säkerställa att alla informationsskyldigheter efterlevs på ett korrekt och fullständigt sätt. Extern finansiell kommunika-tion lämnas via årsredovisning, delårsrapporter, bok-slutskommuniké, pressmeddelanden samt via LKAB:s hemsida www.lkab.com.

| UppföljningBokslut upprättas månadsvis för LKAB-koncernen vilket rapporteras till koncernledningen. Till styrelsen sker rapportering kvartalsvis samt för hela räken-skapsåret.

Varje enhetschef samt verkställande direktör för dotterbolag är ytterst ansvarig för den löpande upp-följningen av den finansiella informationen för res-pektive enhet/bolag. Informationen följs även upp per division av koncernfunktioner, av koncernledning och slutligen av styrelsen. LKAB:s revisionsutskott utgör en viktig funktion för uppföljningen av den finansiella rapporteringen.

uttalanDe 2011I enlighet med uttalande från Kollegiet för svensk bo-lagsstyrning lämnas inget uttalande om hur väl den interna kontrollen har fungerat under året.

Någon internrevisionsfunktion finns idag inte upprättad inom LKAB. Styrelsen har prövat frågan och beslutat att befintliga strukturer för uppföljning och utvärdering av den interna kontrollen ger ett till-fredställande underlag för styrelsens utvärdering av den interna kontrollen. För vissa specialgranskningar kan också externa insatser göras. Beslutet omprövas årligen.

Luleå 2012-03-28

Styrelsen genom ordföranden

Marcus Wallenberg


| Revisorer och sekreterare

REVISORER

Deloitte AB Peter Gustafsson Auktoriserad revisor. Huvudansvarig

Förordnad av RiksrevisionenFilip CasselAuktoriserad revisor

SEKRETERARE

Malin SundvallChefsjurist, LKAB. Styrelsens sekreterare sedan 2008.

| Styrelse 2011

| Styrelsens arbetstagarrepresentanter. Ordinarie

Suppleanter

Marcus Wallenberg, direktör, ordförande

Bertil Larsson,malmhamnsarbetare

Tomas Strömberg,tillredare

Per-Ola Eriksson,landshövding

Jan Thelin,svetsare

Pentti Rahkonen,processoperatör

Stina Blombäck,direktör

Hanna Lagercrantz, departementssekreterare

Egil M. Ullebø, direktör

Anna-Greta Sjöberg,vd

Seija Forsmo, senior forskare

Stefan Fagerkull, projektledare

Maija-Liisa Friman,direktör

Lars-Åke Helgesson,direktör, ordförande perioden 27 april – 12 oktober 2011


styrelsen

MARCUS WALLEnBERG, ORDFöRAnDE STInA BLOMBäCK PER-OLA ERIKSSOn MAIJA-LIISA FRIMAn

Befattning Direktör Hållbarhets- och EnergidirektörBillerud AB

Landshövding Norrbottens län Direktör

Utbildning Bachelor of Science of Foreign Service, Georgetown University, Washington D.C. USA

Civilingenjör kemi, Kungliga Tekniska Högskolan 1974.

Civilingenjör kemi, Helsinki University of Technology 1978.

Invald år 2011* 2002 1991-1999 och sedan 2004** 2008

Född 1956 1951 1946 1952

Andra styrelseuppdrag Ordförande i SEB (Skandinaviska Enskilda banken), SAAB AB och AB Electrolux. Ledamot i AstraZeneca Plc, Knut & Alice Wallenbergs Foundation, Stora Enso Oyj och Temasek Holdings Ltd.

Ledamot i Luleå Energi AB, Kalix Vindkraft AB, Part AB, Norrlandsfonden och LTU Holding AB.

Ordförande i Längmanska företagar-fonden och Norrbottens läns hushåll-ningssällskap.

Ordförande i Ekokem Oy och Helsinki Deaconess Institute. Vice ordförande i Metso Oyi. Ledamot i TeliaSonera AB, och Neste Oil Oyj.

Bakgrund 1999-2005 Vd och koncernchef Inves-tor AB, 1993-1999 Executive Vice Pre-sident Investor AB, 1990-1993 Director, Stora Feldmühle AG, Düsseldorf.Före 1990 olika befattningar inom Skandinaviska Enskilda Banken Stock-holm och London, Citicorp Hong Kong, S.G. Warburg Co. Ltd. London, Deutsche Bank AG Frankfurt och Hamburg, Citibank, N.A. New york.

Hållbarhets- och Energidirektör Billerud AB sedan 2010. Vd Billerud Karlsborg 2001-2010. Forskningsdi-rektör Assi Domän 1999-2001. Olika befattningar i svensk skogsindustri 1974-1999: ASSI Karlsborg, Billerud Gruvön, ASSI Kraftliner, ÅF-IPK och Assi Domän.

Landshövding sedan 2003. Ordförande Teracom AB 2001-2003. Generaldi-rektör NUTEK 1999-2003. Ordförande i Landshypotek AB 1994-2005. Ordfö-rande Finansutskottet 1991-1994 och vice ordförande 1994-1998. Grupp-ledare för Centerpartiets riksdags-grupp 1991-1998. Riksdagsledamot 1982-1998.

Koncernchef Aspocomp Group Oyj 2004-2007. Vd Vattenfall Oy 2000-2004. Vd Gyproc Oy 1993-2000. Olika chefsbefattningar i Kemira Oyj i Fin-land, Mexico och USA 1978-1993.

Ersättning 302 417 kr* 250 000 kr 172 917 kr** 250 000 kr

Styrelsemöten närvaro Närvarat 2 av totalt 10 möten .* Närvarat 6 av totalt 10 möten. Närvarat 10 av totalt 10 möten. Närvarat 6 av totalt 10 möten.

Revisionsutskott närvaro __ __ __ __

Valuta- och finansutskott närvaro

__ __ __ __

Ersättningsutskott närvaro __ Närvarat 2 av totalt 2 möten. __ __

*Tillträdde i styrelsen den 12 oktober 2011. **Avgick ur styrelsen den 31 december 2011.

LARS-ÅKE HELGESSOn HAnnA LAGERCRAnTz AnnA-GRETA SJöBERG EGIL M. ULLEBø

Befattning Direktör Departementssekreterare, Finansdepartementet

Vd, Crispa AB Direktör

Utbildning Civilekonom Handelshögskolan Göteborg 1971. Gymnasieingenjör.

Civilekonom, M. Science, Handelshög-skolan Stockholm 1993, M. Phil. in Eco-nomics, Cambridge University 1994.

Civilekonom MBA Handelshögskolan Stockholm 1989.

Civilingenjör Norges tekniske høgskole. Företagsekonom Norges Handels-høgskole. Studier vid Tempelton College, Qxford.

Invald år 2000* 2010 2005 2001

Född 1941 1970 1967 1941

Andra styrelseuppdrag Ordförande i Translink Holding AB. Ledamot i Ballingslöv International AB, Axel Christiernsson AB, Crane Inc., Dalton MA USA, Crane AB och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.

Ledamot i SBAB Bank AB och Svenska Rymdaktiebolaget.

Ordförande i St Eriks Vårdbolag AB. Ledamot i Hufvudstaden AB.

Ordförande i Østfold Energi AS och Deltagruppen AS. Ledamot i Store Norske Spitsbergen Grubekompani AS, Nordic Mining ASA och Borg Havn IKS.

Bakgrund Vd och koncernchef Stora 1992-1998. Divisionschef Stora 1988-1992. Kon-cernchef Haldex 1981-1988.

Regeringskansliet sedan 2008. Aktieanalytiker och Investor Relations på SEB 1999-2008. Corporate Finance på S.G. Warburg, UBS, Brunswick-Warburg 1994-1998.

The Royal Bank of Scotland, Nordic Region 1998-2011, olika befattningar bl a CFO och Managing Director. Bergaliden AB 1993-1998 (Vd 1997-1998). BPA 1991-1993. Sandvik de Mexico 1989-1991.

Orklakoncernen 1970-2006.

Ersättning 480 222 kr 0 kr 310 000 kr 250 000 kr

Styrelsemöten närvaro Närvarat 9 av totalt 10 möten. Närvarat 10 av totalt 10 möten. Närvarat 10 av totalt 10 möten. Närvarat 7 av totalt 10 möten.

Revisionsutskottnärvaro

Närvarat 7 av totalt 7 möten. Närvarat 6 av totalt 7 möten. Närvarat 7 av totalt 7 möten. __

Valuta- och finansutskottnärvaro

Närvarat 5 av totalt 9 möten.** Närvarat 8 av totalt 9 möten. Närvarat 9 av totalt 9 möten. __

Ersättnings-utskottnärvaro

Närvarat 2 av totalt 2 möten. Närvarat 2 av totalt 2 möten. __ __

*Ordförande i styrelsen under perioden 27 april 2011 – 12 oktober 2011. **Tillträdde i utskottet den 27 april 2011.


styrelsens arbets tagarrepresentanter. OrDinarie

SEIJA FORSMO TOMAS STRöMBERG JAn THELIn

Befattning Senior forskare och expert inom partikelteknologi

Tillredare Svetsare

Utbildning Civilingenjör kemi, Helsinki University of Technology 1980, teknologie doktor i processmetallurgi, Luleå tekniska universitet 2007

Gymnasieutbildning Utbildad internationell svetsspecialist

Invald år Suppleant sedan 2010 Ordinarie sedan 2011

2011 2010

Född 1955 1967 1955

Andra styrelseuppdrag Ledamot i SACO-klubben Malmberget-Luleå samt i programstyrelser för Gruvforskningsprogrammet (Vinnova) och CAMM (LTU).

Vice ordförande i klubb Gruv4:anLedamot i IF Metall Avd 1

Ordförande i klubb Gruv 12:an Kiruna, IF Metall Malmfälten.Ledamot i LKAB Berg&Betong AB.

Bakgrund Anställd i LKAB sedan 1988. Tidigare anställd i Outokumpu Oy och Kemira Oyj.

Anställd i LKAB sedan 1987 Anställd i LKAB 1974-1977 och sedan 1995. Anställd inom olika verkstadsbo-lag 1977-1995.

Ersättning 0 kr 0 kr 0 kr

Styrelsemöten närvaro Närvarat 10 av totalt 10 möten. Närvarat 4 av totalt 10 möten.* Närvarat 8 av totalt 10 möten.

Valuta- och finansutskottnärvaro

Närvarat 1 av totalt 9 möten.** __ __

* Tillträdde i styrelsen den 27 april 2011. ** Tillträdde i utskottet den 27 april 2011.

styrelsens arbetstagarrepresentanter. suppleanter

STEFAn FAGERKULL BERTIL LARSSOn PEnTTI RAHKOnEn

Befattning Projektledare Malmhamnsarbetare Processoperatör

Utbildning Ingenjör, Berg- och anläggnings-teknik, Bergsskolan Filipstad

Gymnasieutbildning Gymnasieutbildning

Invald år 2011 2010 2010

Född 1963 1955 1965

Andra styrelseuppdrag Ledamot i Ledarnas klubb i Kiruna Ordförande i Klubb Svartöstaden, IF Metall Norrbotten

Ordförande i Klubb Gruv 135:an, IF Metall Malmfälten

Bakgrund Anställd i LKAB 1987-1989 och sedan 1995. Studier samt FN-tjänst mellan 1989-1995

Anställd i LKAB 1974-1996 och sedan 1999. Anställd i Dynalite 1996-1999.

Anställd i LKAB sedan 1987

Ersättning 0 kr 0 kr 0 kr

Styrelsemöten närvaro Närvarat 5 av totalt 10 möten.* Närvarat 9 av totalt 10 möten. Närvarat 10 av totalt 10 möten.

*Tillträdde som suppleant den 27 april 2011.

62 | Koncernledning

PER-ERIK LInDVALL KATARInA HOLMGREn LOTTA FOGDE AnDERS KITOK

Befattning Direktör, Technology & Business Development

Direktör, Group Control Direktör, Communications Direktör, Mining Division

Utbildning Bergsingenjör, Luleå tekniska universitet, 1980

Civilekonom, Luleå tekniska universitet, 1986

Bachelor of Arts, Denison University, Ohio, USA, 1989

Civilingenjör Maskin, Luleå tekniska universitet, 1982

Anställningsår 2001 2010 2008 1985

Född 1956 1963 1966 1957

Andra uppdrag Ordförande Norrskenet AB och Stiftelsen Bergforsk. Vice ordförande Luleå tekniska universitet.Ledamot Botnia Explora-tion AB

Ledamot Teknikens Hus Luleå samt Attraktiv Region

Ledamot Progressum AB, MCC AB. Suppleant Underhållsföretagen

Bakgrund LKAB 1980-1989, Bergbygg AB 1989-1991, Boliden 1991-2000

Kårhuset i Luleå AB 1985-1986, Skatteverket 1987-1997, Luleå tekniska universitet 1997-2003, LKAB 2003-2007, Polarbröd 2007-2010

Sveriges Radio 1991-1995, Expressen 1996, Regeringskansliet 1996-2004, Egen företagare 2005-2008

Ericsson 1983-1985

Ersättning Se Not 6, sid 97 Se Not 6, sid 97 Se Not 6, sid 97 Se Not 6, sid 97

| Koncernledning 2011

Koncernledning | 63

LEIF BOSTRöM LARS-ERIC AARO MARKUS PETäJänIEMI GRETE SOLVAnG STOLTz AnDERS FURBECK

Befattning Direktör, Finance Vd, koncernchef * Direktör, Marketing & Logistics Division

Direktör, Human Resources Direktör, Samhällsomvandling

Utbildning Civilekonom, Luleå tekniska universitet 1990

Bergsingenjör (M.sc), Luleå tekniska universitet 1982

Civilingenjör Samhälls-byggnadsteknik och teknisk miljövård, Luleå tekniska universitet, 1985

Magisterexamen Ekonomi, Luleå tekniska universitet 1993

Civilekonom, Handels hög-skolan Göteborg, 1985

Anställningsår 1992 2001 2005 2009 1985

Född 1959 1956 1959 1970 1957

Andra uppdrag Ordf Hjalmar Lundbohm Research Centre och LKAB Excellence Centre vid LTU, ledamot VindIn AB

Ordf SKGS, Vice ordf SweMin. Ledamot Kungliga Ingenjörs-vetenskapsakademien. Hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet 2007

Ordf Karriärcentrum vid LTU. Ledamot SweMin

Bakgrund NCC 1980-1992 LKAB 1976, 1981-1984, Viscaria AB 1984-1987, Boliden 1987-1989, Secoroc 1989-1992, Boliden 1992-1998, ASSI Domän 1998-2001

NAB 1985-1988, Kiruna Värmeverk 1988-1995, De-Icing Systems 1995-1996, Sema/Schlumberger/Atos Origin/WMData 1996-2005

LKAB 1993-1995, SCA 1995-2008, Northland Resources 2008-2009

Ersättning Se Not 6, sid 97 Se Not 6, sid 97 Se Not 6, sid 97 Se Not 6, sid 97 Se Not 6 ,sid 97

* Vd, eller honom närstående fysisk eller juridisk person, har inte väsentliga aktieinnehav eller delägarskap i företag som LKAB har betydande affärsförbindelse med.

Till årsstämman i Luossavaara Kiirunavaara AB (publ), org.nr 5560015835

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2011, som ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 52-63, och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolags-styrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.


Deloitte AB

Peter Gustafsson Filip Cassel Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av Riksrevisionen

| Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

64 | Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Koncernöversikt | 65

| KoncernöversiktResultaträkningar (Mkr) 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001

Nettoomsättning 31 122 28 533 11 558 23 128 16 385 14 615 14 337 8 988 7 466 5 186 4 870

Kostnad såld vara -15 190 -15 276 -10 029 -12 166 -9 509 -7 706 -7 535 -6 180 -5 959 -4 515 -4 383

Bruttoresultat 15 932 13 257 1 529 10 962 6 876 6 909 6 802 2 808 1 507 671 487

Försäljningskostnader -223 -213 -202 -200 -178 -178 -174 -289 -285 -135 -86

Administrationskostnader -640 -451 -377 -448 -344 -333 -349 -353 -247 -192 -246

FoU kostnader -328 -213 -237 -258 -217 -165 -159 -235 -116 -101 -116

Övr rörelseintäkter/kostnader -36 -68 -54 271 11 23 -11 10 64 50 28

Rörelseresultat 14 705 12 312 659 10 327 6 148 6 256 6 109 1 941 923 293 67

Finansiella intäkter 503 418 705 575 572 546 550 227 181 191 125

Finansiella kostnader -407 -349 -172 -513 -376 -420 -208 -145 -129 -88 -130

Resultat före skatt 14 801 12 381 1 192 10 389 6 344 6 382 6 451 2 023 975 396 62

Skatt -3 842 -3 275 -473 -2 748 -1 665 -1 785 -1 904 -456 -286 -96 -15

Årets resultat 10 960 9 106 719 7 641 4 679 4 597 4 547 1 567 689 300 47

Hänförligt till:

Moderbolagets aktieägare 10 960 9 106 719 7 641 4 679 4 597 4 546 1 568 690 305 54

Minoritetens andel 1 -1 -1 -5 -7

Planenliga avskrivningar ingår med 1 899 1 836 1 827 1 462 1 166 997 952 1 079 1 049 994 954

Balansräkningar (Mkr)

Immateriella anläggningstillgångar OT 270 321 310 428 329 387 477 211 182 22 8

Materiella anläggningstillgångar OT 26 285 23 087 21 551 19 893 16 702 11 746 7 928 6 316 6 476 6 583 7 056

Finansiella anläggningstillgångar 1 124 1 675 1 827 1 094 2 416 2 208 1 393 219 245 322 261

Summa Anläggningstillgångar 27 679 25 083 23 688 21 415 19 447 14 341 9 798 6 746 6 903 6 927 7 325

Varulager OT 2 449 2 074 2 301 2 715 1 635 1 631 1 423 1 006 976 870 870

Kundfordringar OT 4 592 3 395 2 276 1 946 1 922 1 697 1 846 1 194 1 198 724 711

Likvida medel och kortfristiga placeringar 18 201 14 562 6 195 9 643 5 991 6 982 7 091 4 516 2 944 3 045 2 780

Övriga fordringar OT 808 1 515 1 095 612 685 1 214 416 195 316 117 245

Summa Omsättningstillgångar 26 051 21 546 11 867 14 916 10 233 11 524 10 776 6 911 5 434 4 756 4 606

Summa Tillgångar 53 730 46 629 35 555 36 331 29 680 25 865 20 574 13 657 12 337 11 683 11 931

Summa operativa tillgångar 34 405 30 392 27 533 25 594 21 273 16 675 12 090 8 922 9 148 8 316 8 890

Eget kapital 37 893 32 951 25 375 25 218 22 251 19 076 14 802 10 044 9 004 8 673 8 609

Minoritetsintresse 4 3 4 3 46

Avsättningar* 2 209 2 154 2 160

Långfristiga skulder 11 375 9 555 7 512 6 836 4 963 4 627 3 598 2 230 2 2 41

Kortfristiga skulder 4 462 4 123 2 668 4 275 2 466 2 162 2 170 1 380 1 118 851 1 075

Summa Eget kapital och skulder 53 730 46 629 35 555 36 329 29 680 25 865 20 574 13 657 12 337 11 683 11 931

Kassaflödesanalyser

Kassaflöde före förändring av rörelsekapital 13 656 13 951 2 931 11 545 7 200 5 688 6 073 2 776 1 782 1 356 978

Förändring av rörelsekapital 92 -1 184 -43 -1 201 -124 358 -553 79 -556 -172 -19

Kassaflöde från den löpande verksamheten 13 748 12 767 2 888 10 344 7 076 6 046 5 520 2 855 1 226 1 184 959

Investeringar i befintliga verksamheter -5 126 -3 973 -3 543 -4 682 -5 968 -4 844 -2 648 -973 -592 -532 -1 050

Operativt kassaflöde 8 639 8 867 -655 5 662 1 108 1 202 2 872 1 882 634 652 -91

Förvärv av verksamhet, minoritet och tillgång -7 0 -9 -35 0 -75 -29 -384 -41

Investeringar i kortfristiga placeringar -2 990 -2 952 308 303 -381 217 -1 846 -1 748

Övrigt 17 80 7 -8 192 151 123

Kassaflöde efter investeringar 5 649 5 915 -340 5 948 884 1 570 1 074 105 250 611 -91

Utdelning -5 000 -500 -2 800 -2 000 -2 000 -1 500 -520 -281 -351 -254 -233

Övrigt från finansieringsverksamheten -43 -92 44

Årets kassaflöde 649 5 415 -3 140 3 948 -1 159 70 554 -176 -101 265 -280

Koncernens nyckeltal

Nettoomsättning Mkr 31 122 28 533 11 558 23 128 16 385 14 615 14 337 8 988 7 466 5 186 4 870

Tillväxt av nettoomsättning % 9,1 146,9 -50,0 41,2 12,1 1,9 59,5 20,4 44,0 6,5 -0,2

Rörelsemarginal % 47,2 43,2 5,7 44,7 37,5 42,8 42,6 21,6 12,4 5,6 1,4

Vinstmarginal % 47,6 43,3 10,3 44,9 38,7 43,7 45,0 22,5 13,1 7,6 1,3

Avkastning på totalt kapital % 30,3 31,0 3,8 33,0 24,2 29,3 38,9 16,7 9,2 4,1 1,6

Avkastning på eget kapital % 30,9 31,5 2,8 32,2 22,6 27,1 36,6 16,5 7,8 3,5 0,5

Avkastning på operativa tillgångar % 45,4 42,4 2,5 49 32 43 58 21 11 3 1

Soliditet % 70,5 70,7 71,4 69,4 75,0 73,8 72,0 73,6 73,0 74,3 72,5

Medeltal anställda 4 191 4 030 3 778 4 086 3 885 3 737 3 563 3 482 3 433 3 078 3 172

* redovisas som lång respektive kort skuld från 2004 enl IFRS.

Definitioner

Rörelsemarginal: Rörelseresultatet i procent av nettoomsättningen

Vinstmarginal: Resultat efter finansiella poster i procent av årets nettoomsättning

Avkastning på totalt kapital: Resultat efter finansiella poster + finansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutning

Avkastning på eget kapital: Årets resultat enligt resultaträkningen i procent av genomsnittligt eget kapital

Avkastning på operativa tillgångar: Rörelseresultatet i procent av av genomsnittliga operativa tillgångar

| F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E 68

| F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R – KO N C E R N E NResultaträkning 78Rapport över totalresultat 78Rapport över finansiell ställning 79Rapport över förändringar i eget kapital 80Rapport över kassaflöden 81 | F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R – M O D E R B O L A G E TResultaträkning 82Rapport över totalresultat 82Balansräkning 83Rapport över förändringar i eget kapital 85Kassaflödesanalys 86 | N O T E RNot 1 Väsentliga redovisningsprinciper 87Not 2 Intäkternas fördelning 94Not 3 Segmentsrapportering 94Not 4 Övriga rörelseintäkter 95Not 5 Övriga rörelsekostnader 95Not 6 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar 95Not 7 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 98Not 8 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag 98

EKONOMISK REDOVISNING I 2011

Innehållsförteckning | 67

Not 9 Finansnetto 98Not 10 Bokslutsdispositioner 99Not 11 Skatter 99Not 12 Resultat per aktie 101Not 13 Immateriella anläggningstillgångar 101Not 14 Materiella anläggningstillgångar 102Not 15 Andelar i joint ventures 104Not 16 Moderbolagets andelar i intresseföretag 104Not 17 Fordringar på koncernföretag och intresseföretag 104Not 18 Finansiella placeringar 105Not 19 Andra långfristiga värdepappersinnehav 105Not 20 Långfristiga fordringar och övriga fordringar 105Not 21 Varulager 106Not 22 Kundfordringar 106Not 23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 106Not 24 Eget kapital 106Not 25 Pensioner 107Not 26 Avsättningar 108Not 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 109Not 28 Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer 109Not 29 Investeringsåtaganden 110Not 30 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 111Not 31 Närstående 111Not 32 Koncernföretag 112Not 33 Obeskattade reserver 113Not 34 Kassaflödesanalys 113 Förslag till disposition beträffande bolagets vinst 114Revisionsberättelse 115Ordlista 116Adresser 117Årsstämma och finansiell information 118

INNEhåll SIDAN

| FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEStyrelsen och verkställande direktören för Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ),

förkortat LKAB, organisationsnummer 556001-5835 lämnar här års-och koncern-

redovisning för räkenskapsåret 2011.

| ÄGARFÖRHÅLLANDENLKAB bildades år 1890 och är ett av svenska staten helägt aktiebolag, med säte

i Luleå, Sverige. Antalet aktier uppgår till 700 000 och aktiekapitalet uppgår till

700 Mkr.

| KONCERNENKoncernredovisningen för 2011 avser moderbolag och dotterbolag, tillsammans

benämnda koncernen. Även ägd andel i joint venture företag ingår. Benämningen

LKAB avser moderbolaget, koncernen benämns som LKAB-koncernen eller bara

koncernen och avser divisionerna Mining, Minerals och Special Businesses.

| VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRETI februari tecknade LKAB avtal med Kiruna kommun om den första så kallade

”Gruvstadsparken”, en buffertzon mellan bebyggelse och industriområde, som

skall vara klar 2018. Senare under året invigdes den första delen; Iggesundspar-

ken. Under året inleddes förhandlingar med Gällivare Kommun avseende sam-

hällsomvandlings-frågor i Malmberget.

Miljööverdomstolen avslog i mars LKAB:s ansökan om gruvbrytning i Gruvber-

get, Svappavaara. LKAB överklagade domen till Högsta domstolen och driver tills

vidare verksamheten med verkställighetsförordnande från Miljödomstolen.

Vid årsstämman i april valdes Lars-Åke Helgesson till ordförande i LKAB:s sty-

relse efter Björn Sprängare. I oktober utsågs Marcus Wallenberg till ny ordförande

på en extra bolagsstämma.

I maj tecknades nya årspriser för järnmalmsprodukterna. Avtalen innebar en

20-procentig ökning jämfört med föregående år i medeltal för samtliga produkter.

Provbrytning av järnmalm startade i dagbrottet Mertainen.

I september invigdes ett nytt agglomereringslaboratorium i Malmberget. Tra-

fikverket utlovades i budgeten medel för att förlänga fyra mötesplatser på Malm-

banan innan 2015. LKAB etablerade ett bolag i Shanghai, Kina.

I december avgick första båtlasten med direktreduktionspellets till en ny kund

i Abu Dhabi.

| KONCERNEN

Koncernen (Mkr) 2011 2010

Nettoomsättning 31 122 28 533

Rörelseresultat 14 705 12 312

Vinstmarginal 47,6 % 43,3 %

Eget kapital 37 893 32 951

Soliditet 70,5 % 70,7 %

Kassaflöde 649 5 415

Medeltal anställda 4 191 4 030

Omsättning och resultatKoncernens nettoomsättning ökade med 9 procent och blev 31 122 (28 533) Mkr.

Ökningen fördelas på faktorerna pris 22 %, valuta -13 % och volym/mix 0 %. Utan

några säkringar i US-dollar hade valutaeffekten uppgått till -16 %.

Koncernens rörelseresultat ökade med 19 % och uppgick till 14 705 (12 312) Mkr,

vilket främst förklaras av prisökningar på järnmalm, i snitt 20 %. Resultatet på-

verkades negativt av en lägre US-dollarkurs under året. I fjolårets resultat ingick

en avsättning för samhällsomvandling om 2,9 miljarder kronor. I år har resultatet

påverkats netto med 1,2 miljarder kronor. Av dessa avser 1,6 miljarder kronor

i avsättning för Malmberget och 0,4 miljarder kronor avser upplösning av tidi-

gare reservering för ny järnväg i Kiruna. Produktionskostnaderna inom Mining

Division är högre under 2011 jämfört med 2010. Det förklaras till en del av ökad

andel malm från Gruvberget och äldre malmtippar med högre utvinningskostnad.

Kostnader för produktionsstörningar samt uppstart av nya gruvor inom ramen för

LKAB 37 påverkar också utfallet. Under året har bidrag på 109 Mkr, i huvudsak

avseende forskning, utgivits till Luleå Tekniska Universitet.

InvesteringarKoncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar för år 2011 uppgick

till 5 126 (3 973) Mkr. Utbetalningar för pågående arbeten med nya huvudnivåer i

Malmberget och Kiruna har dominerat utbetalningarna.

Finansiell ställningLKAB-koncernens soliditet uppgick till 70,5 (70,7%).

Avsättningar för Samhällsomvandlingen i Kiruna och Malmberget uppgick vid

slutet av år 2011 till 5 103 Mkr. Årets resultat belastades med 1 234 (2 997) Mkr

för kostnader som har uppstått på grund av gruvbrytningens påverkan på sam-

hällena Kiruna och Malmberget.

Avsatt till pensioner uppgick till 2 529 (2 305) Mkr vid årets slut. Under året har

skulden förändrats bland annat för att en ny princip använts för redovisning av

aktuariella vinster och förluster. Mer information om förändringens påverkan på

resultat- och balansräkning framgår av rapport över förändringar i eget kapital

och Not 25 pensioner.

De långfristiga finansiella placeringarna i form av aktier i SSAB har under året

minskat i värde med 647 Mkr och uppgår till 748 Mkr vid årets slut 2011.

Det positiva kassaflödet för år 2011 kan främst hänföras till rörelsens resultat.

Det operativa kassaflödet för året uppgick till 8 639 (8 867) Mkr. Årets kassaflöde

uppgick till 649 (5 415) Mkr. Utdelning om 5 000 (500) Mkr har utbetalats till äga-

ren. Likviditeten (likvida medel och kortfristiga placeringar) uppgick till 18 201

(14 562) Mkr.

Under året uppgick inflödet av US-dollar från järnmalmsförsäljningen till 4 061

(3 200) MUSD, varav 2 260 (1 940) MUSD var terminssäkrat till genomsnittskursen

6,82 (7,82). Den genomsnittliga kursen på avistamarknaden uppgick för motsva-

rande period till 6,50 (7,21) SEK/USD.

Utestående terminssäkringar var vid utgången av året 970 MUSD, terminssäk-

rat till genomsnittskursen 6,76 SEK/USD. Vid motsvarande tidpunkt föregående år

uppgick terminssäkringarna till 880 MUSD och genomsnittskursen till 7,23 SEK/

USD.

| RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORERLKAB är en internationell koncern och är exponerad för olika risker. Riskhantering

är en viktig del av verksamheten för att minimera påverkan av faktorer som ligger

utanför koncernens kontroll. Inom koncernen finns dels metoder för att säker-

ställa att de risker som bolaget utsätts för hanteras enligt fastlagda riktlinjer och

metoder, och dels metoder för att värdera och begränsa dessa risker.

Svängningar i världsekonomin kan påverka starkt den globala stålproduktionen

som i sin tur direkt påverkar efterfrågan av järnmalm. Övriga risker kan vara en

försvagning av dollarn, fallande pelletspriser, höjda avgifter och skatter för energi

och ökade kostnader för utsläppsrätter.

LKAB:s största konkurrenter, till skillnad från LKAB, bryter sin malm i dagbrott.

De har därmed avsevärt lägre produktionskostnader. För LKAB:s del är hög och

jämn produktkvalitet samt kostnadseffektivitet kritiska faktorer för att klara kon-

kurrensen. Den stora fördelen jämfört med konkurrenterna är den högkvalitativa

magnetitmalmen.

Nedan beskrivs de rörelserisker och finansiella risker som är av betydelse för

LKAB.

ÅRSREDOVISNING | 2011

68 | Förvaltningsberättelse

Rörelsens riskerVolymberoendeEfterfrågan av järnmalmspellets är mer volatil jämfört med fines vid pris- och

konjunkturförändringar. lKAB med cirka 82 procent andel pellets är mer konjunk-

turkänsligt än konkurrenterna, då förbrukningen av fines till ståltillverkare med

egna sinterverk är mer stabil och ofta ligger som en bas i produktionen. Normalt

har lKAB full avsättning för sina produkter, men företaget måste ha beredskap för

att klara framtida konjunktursvängningar, bland annat genom större flexibilitet i

järnmalmsprodukter, produktion, försäljning och finansiell styrka.

Prisberoendehandeln med järnmalm sker i US-dollar och baseras på utbud och efterfrågan.

Slutgiltigt pris fastställs genom bilaterala förhandlingar mellan leverantör och

köpare. En förskjutning av tyngdpunkten inom globala järnmalmshandeln till

Asien har bl.a. inneburit att det idag finns i huvudsak tre olika sätt att prissätta

järnmalm, d.v.s. årspris, spotpris och indexerade kvartalspris. lKAB har föredragit

årsavtal för att kunna ha långsiktighet i planeringen av verksamheten och för att

bland annat undvika kvartalsvisa variationer i leveranserna. Pellets-priset base-

ras på sinterfinespris med en pelletspremie. Kostnaderna för sjöfrakt spelar stor

roll för ståltillverkare eftersom de ingår i den totala kostnaden för kunden. Kun-

derna värderar leverantörerna utifrån totala kostnadsbilden att ta hem materialet

i kombination med de mervärden som produkterna skapar i samband med använ-

dandet. Därigenom gynnas lKAB på den europeiska marknaden när fraktpriserna

är höga, medan avlägset belägna gruvor får ökad konkurrenskraft vid låga frakt-

priser. Denna närhetsfördel värderas i samband med prissättningen.

KundberoendeDen globala järnmalms- och stålmarknaden är föremål för strukturella föränd-

ringar och antalet aktörer har minskat. Mining Division har relativt få kunder och

prioriterar att växa med befintliga kunder som innebär att varje enskild kund ökar

i betydelse. långsiktiga kundrelationer och en kundstruktur med en spridning på

olika marknader har en viss utjämnande effekt för leveranserna och riskexpo-

neringen. En hög och jämn produktkvalitet, logistisk närhetsfördel i kombination

med att erbjuda mervärdeskapande produkter och tjänster är viktiga som riskmi-

nimerande åtgärder. Minerals Division har en diversifierad kundbas och produkt-

portfölj utöver magnetit, som till viss del dämpar konjunktursvängningar, då olika

geografiska områden, kundsegment och mineraler har olika konjunkturcykler.

Samhällsomvandlingar i Malmfälten lKAB:s expansion vid verksamhetsorterna i Malmfälten innebär en successiv ut-

bredning av deformationszoner, som förorsakas av gruvbrytningen. Det är därför

oundvikligt att samhällsstrukturen långsiktigt förändras. Tillsammans med be-

rörda, såsom stat/ägare, kommuner, myndigheter, andra företag, fastighetsägare

och övriga berörda, bedriver lKAB ett aktivt arbete för att finna gemensamma

lösningar för strukturomvandlingen. I takt med påverkan (ekonomisk/fysisk skada

på egendom) föranlett av genomförd malmbrytning där legal eller informell för-

pliktelse gentemot extern part finns, avsätter lKAB medel för dessa åtaganden

(se not 26).

hittills har främst lKAB:s eget område påverkats av brytningen, men nu berörs

även bebyggelse och infrastruktur utanför detta område. Deformationerna är eller

kommer att bli så pass omfattande att det är nödvändigt att successivt flytta delar

av Kiruna och Malmberget permanent.

Samhällsomvandlingen i Malmfälten har belastat och kommer att belasta

lKAB:s resultat och likviditet med avsevärda belopp under de kommande åren.

lKAB behöver därför vara finansiellt starkt och ha en god intjäningsförmåga för

att ta ansvar för de befintliga åtaganden som samhällsomvandlingen inneburit.

Därutöver tillkommer även framtida krav till följd av den framtida gruvbrytningen.

Koncessioner och tillståndOlika tillståndsansökningar är förenade med olika typer av risker beroende på

vilken typ av projekt och tillstånd som söks. Riskerna kan variera mellan obetyd-

liga till mycket allvarliga, men kan i generella ordalag vara risker för förseningar i

projekt som kan medföra kostnadsökningar eller störningar/stopp i produktionen

gruva/verk.

Övriga rörelseriskerlKAB:s verksamhet är energikrävande, varför ett kontinuerligt arbete för att finna

energisnåla lösningar i verksamheten är prioriterat liksom att säkerställa leve-

ranser av el till konkurrenskraftiga priser. lKAB deltar i EU:s handelssystem med

utsläppsrätter för koldioxid, vilket innebär ökade direkta och indirekta kostnader

för lKAB. lKAB:s främsta konkurrenter i Brasilien och Australien omfattas inte

under handelsperioden 2008–2012 av sådana system, vilket snedvrider konkur-

rensen till lKAB:s nackdel.

Finansiella riskerlKAB är exponerat för olika typer av finansiella risker. Med finansiella risker av-

ses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i

valutakurser, räntenivåer, refinansierings- och kreditrisker. hanteringen av finan-

siella risker regleras av en koncerngemensam policy som fastställts av styrelsen.

lKAB har en centraliserad finansfunktion, lKAB Treasury Centre, som handhar

huvuddelen av koncernens finansiella riskhantering. En selektiv strategi används

där avvägning sker mellan kostnad och förtjänstmöjlighet, med målsättningen att

minimera och neutralisera risker i kommersiella flöden. lKAB Treasury Centre

agerar också som koncernens internbank och stödjer därför dotterföretagen med

finansiering, placering och valutaaffärer samt agerar som rådgivare i finansiella

frågor.

ValutariskerSåväl lKAB:s framtida betalningsflöden (transaktionsexponering) som omvärde-

ring av fordringar och skulder i utländsk valuta (omräkningsexponering) är expo-

nerade för risker knutna till förändringar i valutakurser. De utländska dotterföre-

tagen inom koncernen verkar främst i sina lokala valutor och såväl investeringar

som finansieringar görs huvudsakligen i den lokala valutan i syfte att reducera

omräkningsexponeringen.

TransaktionsexponeringDen största transaktionsexponeringen inom lKAB-koncernen återfinns inom

Mining Division. All prissättning av järnmalm sker i US-dollar och transaktions-

exponeringen, utan valutasäkringar, är därmed stor. Den exakta storleken av

transaktionsexponeringen är svår att fastställa långt fram i tiden eftersom den

till stor del beror på marknadspriset på järnmalm som normalt fastställs årsvis.

Under år 2011 uppgick transaktionsexponeringen till cirka 4 061 (3 200) MUSD

och 10 öres förändring av valutakursen USD/SEK, utan terminssäkring, påverkar

därför lKAB:s rörelseresultat med ungefär 406 (320) Mkr. lKAB tillämpar kassa-

flödessäkring vid säkring av framtida kassaflöden i US-dollar.

Enligt lKAB:s valutapolicy är målet att, genom att tillämpa selektiv valutasäk-

ring, i möjligaste mån reducera valutakursförändringarnas inverkan på resultat-

räkningen varför värdet av framtida transaktionsexponering tidvis terminssäkras.

Styrelsen har inrättat ett valuta- och finansutskott som sammanträder fyra till

sex gånger per år och som bland annat bereder styrelsens beslut om hantering

av Mining Divisions valutarisker, inom ramar fastställda av styrelsen. I huvudsak

sker säkring av bedömda flöden i US-dollar för aktuell prognosperiod, vilket nor-

malt sett är rullande tolv månaders horisont. Som ramar för säkring av framtida

bedömda exponering i US-dollar gäller att säkringsnivån maximalt får uppgå till

80, 60 resp. 50 % av det beräknade nettoflödet för 12, 24 resp. 36 månader framåt

68 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | 69

i tiden. Ingen säkring får ske längre än 36 månader utan särskilt beslut från bo-

lagets styrelse. För år 2011 låg säkringsnivån på 56 procent av transaktionsex-

poneringen.

För övriga bolag inom koncernen uppstår transaktionsexponeringen främst ge-

nom inköp av råvaror i främmande valutor. Varje dotterföretag ansvarar för sin

valutaexponering och all terminssäkring sker mot lKAB Treasury Centre.

OmräkningsexponeringlKAB säkrar normalt sett inte sin omräkningsexponering med motivet att den inte

är betydande och att en säkring över tiden ej heller skulle ge något mervärde för

koncernen.

Ränterisker och aktieprisriskerlKAB:s finansieringskällor är eget kapital, avsättningar och kortfristiga rörelse-

krediter, vilket medför att lKAB främst är exponerat för ränterisker vad gäller pla-

ceringar av likvida medel. Enligt lKAB:s placeringspolicy får den genomsnittliga

durationen av placeringar på penningmarknaden uppgå till maximalt tre år. Per

den sista december 2011 uppgick lKAB:s placeringar på penningmarknaden till

15 591 (11 708) Mkr. Durationen uppgick till 105 (111) dagar. En procents höjning

av marknadsräntan skulle per bokslutsdagen ha medfört en resultateffekt på 46

(30) Mkr. lKAB placerar en del av den likviditet som har en längre placeringshori-

sont än fem år, främst avsett för att täcka den del av lKAB:s pensionsskuld som

inte täcks av andra tillgångar, i aktierelaterade placeringar. Per den sista decem-

ber 2011 uppgick marknadsvärdet på placeringar i aktier exkl. SSAB-aktier till

1 065 (1 049) Mkr. En tioprocentig genomsnittlig nedgång på aktiekurserna skulle

medföra en negativ resultateffekt på 107 (105) Mkr.

KreditriskerlKAB:s kreditrisker är främst förknippade med kundfordringar, derivat och kort-

fristiga placeringar. Vad gäller krediter i kundfordringar prioriterar lKAB långsik-

tiga kundrelationer vilket medför att huvudparten utgörs av väl etablerade kunder.

Under 2011 svarade de fem största kunderna för 61 (71) procent av nettoförsälj-

ningen i moderbolaget. Exportremburser används när så bedöms nödvändigt.

lKAB har inte haft några väsentliga kundförluster de senaste fem åren. Under

2011 har den genomsnittliga kredittiden på kundfordringarna legat stabilt kring

38 (40) dagar. Enligt lKAB:s placeringspolicy får kortfristiga placeringar endast

ske i låntagare med hög kreditvärdighet och hög likviditet som svenska staten,

bolag helägda av svenska staten, landsting, kommuner, kommunala bolag eller

företag som i ett ratingsystem erhållit hög kreditvärdighet. Inga avsteg från pla-

ceringspolicyn har skett under 2011. På bokslutsdagen uppgick 32 (37) procent

av placeringarna i penningmarknadsinstrument utgivna av svenska staten och

svenska banker. lKAB har inte haft några kreditförluster i kortfristiga placeringar

under de senaste fem åren. lKAB använder sig av flera olika banker med hög

kreditvärdighet för derivattransaktioner.

LikviditetsriskerlKAB försäkrar sig om att hålla en god finansiell beredskap genom riktlinjer som

reglerar risktagande och placeringshorisont. lKAB har en stor andel likvida medel

och ingen skuldsättning. lKAB har en outnyttjad lånefacilitet på ca 5 000 Mkr. lik-

vida medel uppgick per 2011-12-31 till 8 695 (8 046) Mkr. Soliditeten per balans-

dagen uppgick till 70 (71) procent. God balans mellan kort och långfristig place-

ringshorisont ska säkra det långsiktiga likviditetsbehovet. likvida medel placeras

i huvudsak på den svenska penningmarknaden till värdepapper med hög likviditet.

lKAB arbetar med likviditetsprognoser på kort och lång sikt

FörsäkringsskyddSom skydd för eventuellt oförutsedda händelser försäkrar lKAB bland annat kon-

cernens anläggningar runt om i världen. De enskilt största försäkringsbara ris-

kerna avser egendom och avbrott, där produktionsanläggningar och hamnar har

ett försäkringsmässigt allriskskydd genom koncernens eget försäkringsbolag,

lKAB Försäkring AB. Skador överstigande 300 Mkr är i sin tur återförsäkrade på

den internationella försäkringsmarknaden. Kontinuerligt sker ett aktivt och syste-

matiskt arbete för att förebygga skador och avbrott i produktionen. historiskt sett

har avbrott på grund av brand medfört de största ekonomiska förlusterna, varför

förebyggande arbete inom detta område är högt prioriterat.

I Sverige gäller ett strikt och obegränsat ansvar för skador på tredje man, or-

sakat av dammhaveri. lKAB har därför valt att försäkra sig genom en så kallad

dammansvarsförsäkring.

Övriga försäkringar som återfinns i koncernen är ansvars- och produktansvars-

försäkringar, patient- och tjänstereseförsäkringar, transportförsäkring samt VD-

och styrelseansvarsförsäkring.

Känslighetsanalys Känslighetsanalysen, som redovisas nedan, sammanfattar känsligheten på resul-

tatet i koncernen vid en hypotetisk förändring av räntor och priser på marknaden.

Moderbolagets leveransvolymer och prispåverkan är avgörande för koncernens

intäkter. leveransvolymerna är inte jämförbara mellan olika segment. Känslig-

hetsanalysen är indelat i två delar, leverans- och prisanalysen avser moderbola-

get och resterande delar avser hela koncernen.

KÄNSlIGhETSANAlYS 2011

Koncernen Exponering Förändring Effekt på

resultatet

leveranser av järnmalmsprodukter 25,7 Mt 1 Mt 674 Mkr1)

Pris för järnmalmsprodukter 10 procent 2 837 Mkr2)

Personalkostnader 3 261 Mkr 10 procent 326 Mkr

Energikostnader 1 589 Mkr 10 procent 159 Mkr

Transportkostnader 2 462 Mkr 10 procent 246 Mkr

SSAB-aktier 749 Mkr 10 procent 75 Mkr3)

Dollarkurs – utan terminssäkring 4 061 MUSD 10 öre 406 Mkr2)

Penningmarknadsplaceringar 15 591 Mkr 1 procent 46 Mkr4)1) Snittvärde, beräknat på oförändrad produktmix.2) Under 2011 var den totala nettoexponeringen 4 061MUSD, varav 2 260 MUSD

var terminssäkrade. 3) Värdeförändring redovisas i övrigt totalresultat.4) Värdeförändring redovisas i resultaträkningen på befintlig portfölj.

| MINING DIVISION

Mining Division (Mkr) 2011 2010


Rörelseresultat 13 624 11 524

Rörelsemarginal 48,1 % 44,5%

Medeltal anställda 3 535 3 376

Divisionens kärnverksamhet är att producera och sälja högkvalitativa järnmalms-

produkter till stålindustrin.

Nettoomsättningen ökade med 9 procent för året. Ökningen förklaras av prisök-

ningar som dock motverkats av lägre leveransvolym samt en lägre US-dollar kurs

under året. Med en extern omsättning på 28 025 (25 413) Mkr svarar Mining Divi-

sion för cirka 90 (89) procent av koncernens omsättning. årets resultat belastas

med 1 234 (2 997) Mkr för kostnader som har uppstått på grund av gruvbrytning-

ens påverkan på samhällena Kiruna och Malmberget.

Stål och järnmalmsmarknadenlångsiktigt har den ekonomiska oron i världen hittills inte förändrat det funda-

mentala vad gäller ökat stålbehov som driver tillväxten inom den globala järn-

malmsmarknaden. Efterfrågan är fortsatt historiskt hög och ser ut att öka ytter-

ligare. Industrialisering och urbanisering, främst i Kina, innebär ett ökat behov av

stål och därmed järnmalm. Detta i kombination med ett begränsat utbud leder

till en fortsatt generell brist på järnmalm i världen. Även om den kinesiska im-

porten av järnmalm inte ökar i samma takt som tidigare, så har efterfrågan av


järnmalm i resten av världen, efter det stora fallet under 2009, återhämtat sig.

Detta medförde att den totala sjöburna handeln med järnmalm ökade under 2011.

Branschanalytiker tror att den globala stålproduktionen och den sjöburna handeln

med järnmalm kommer fortsätta att vara på en stabil hög nivå och fortsätta att

växa de kommande åren, även om det kortsiktigt kan bli en avmattning på grund

av finansiell oro.

Konjunkturuppgången i världsekonomin tog fart under första kvartalet 2011,

men har sedan andra kvartalet successivt mattats av, främst på grund av ökad

osäkerhet om den europeiska och amerikanska statsskuldkrisen. Efter sommaren

publicerades allt mer statistik som tyder på en svag ekonomisk utveckling i OECD-

länderna. Marknaderna i Asien, speciellt Kina, drev efter årsskiftet 2011/2012

fortfarande på tillväxten i världen.

Utvecklingen i Europa och USA stagnerade under året. BNP-tillväxten brom-

sade in redan under slutet av 2010 och den relativt svaga konjunkturutvecklingen

under andra halvan av 2011 var väntad. Både Europa och USA uppvisade i slu-

tet på året generellt sett svaga arbets- och bostadsmarknader. Samtidigt pågick

kostnadsbesparingar i offentlig sektor och avvecklingen av skulder inom den pri-

vata sektorn fortsatte. Med andra ord är de världsekonomiska svårigheterna inte

över efter recessionen 2009. I synnerhet inte i Europa, där flera stater har en hög

skuldsättningsgrad.

Den ekonomiska tillväxten i Kina tappade fart under andra hälften av 2011 till

dess långsammaste takt på mer än två år. Från år till år föll BNP-tillväxten till 8,9 %

för 4:e kvartalet, från 9,1 % för 3:e kvartalet, från 9,5 % under andra kvartalet res-

pektive från 9,7 % under det första, vilket indikerar en måttligare expansion enligt

National Bureau of Statistics (NBS). Det osäkra globala ekonomiska läget, de hårt

pressade finansiella marknaderna och en stram penningpolitik har tillsammans

tyngt den inhemska produktionen i landet.

Den politiska oron i Mellanöstern och Nordafrika har tillfört en ny hotbild mot

stabiliteten och återhämtningen av den globala ekonomin. Samtidigt utgör regio-

nen en stor utvecklingspotential eftersom ländernas oljeintäkter skapar utrymme

för investeringar.

Den globala stålproduktionen, som använder järnmalm och stålskrot som rå-

vara, har legat på mycket höga nivåer under 2011, till och med högre än under re-

kordåret 2008. Detta trots en rad negativa faktorer, som den pågående statsfinan-

siella krisen inom euroområdet, jordbävningen i Japan och den politiska/sociala

oron i MENA-regionen. hot om hög inflation och instabilitet ledde till skärpningar i

form av penningpolitiska åtgärder hos regeringar i många tillväxtekonomier. Sta-

tistik sammanställd av World Steel Association (worldsteel) från 64 rapporterande

länder visade att den globala produktionen av råstål uppnådde 1 527 miljoner ton

under 2011, vilket är 6,8 procent högre än 2010 och ett rekord.

Stålindustrins kapacitetsutnyttjande under 2011 blev cirka 80 procent som ett

medelvärde, medan vissa regioner, exempelvis Europa, inte kom upp i den nivån,

i bästa fall till 75 procent.

Den främsta orsaken till de höga produktionsnivåerna är tillväxten i Kina som

generellt sett har varit hög under de senaste åren. Kinas produktion av råstål un-

der 2011 uppnådde 695,5 miljoner ton, en ökning med drygt 8,9 procent från 2010.

Efterfrågan på stål generellt inom Europa (som är lKAB:s hemmamarknad för

masugnsprodukter och svarar för cirka 75 procent av lKAB:s totala försäljning)

var svag under andra halvåret 2011, med förstärkt effekt av stor finansiell osäker-

het inom EU. Vissa stålverk i Europa har gjort nedskärningar i stålproduktionen

i försök att pressa upp prisnivåerna. En återhämtning av stålmarknaden sked-

de under inledningen av året och stålpriserna började vid årsskiftet att röra sig

uppåt. Men redan under andra kvartalet började priserna att stagnera och falla.

Oförändrade råmaterialkostnader i kombination med fallande stålpriser påverkar

ståltillverkarnas lönsamhet och de är oroliga för utvecklingen. Några masugnar

stängdes, både permanent och tillfälligt, för att förhindra överutbud av stål i för-

sök att stabilisera priserna. Förutom att stålverk i Europa skär ner produktion, ser

de över sina kostnader och genomför kostnadsbesparingsprogram.

World Steel Association (worldsteel) prognostiserade i oktober 2011 att den

globala efterfrågan på stål under 2012 beräknas öka med 5,4 procent.

JärnmalmsprisetDen globala prissättningen på järnmalm sker i US-dollar. lKAB har tillsammans

med sina kunder valt att under 2011 fortsätta att teckna avtal om årspriser, sam-

tidigt som många andra stora järnmalmsleverantörer har gått över till kvartals-,

index- och spotpriser. Avtalen om årspris för perioden april 2011 till och med

mars 2012 tecknades i maj och prisökningen motsvarade cirka 20 procent på fö-

regående års priser, som ett medeltal för samtliga lKAB:s järnmalmsprodukter.

Spotpriset för järnmalm i Asien har successivt drivits upp av högkostnadspro-

ducenter och varierade under en stor del av 2011 kring cirka 180 USD/ton. I slutet

på året sjönk spotpriset kraftigt med cirka 25 procent. Anledningen var att behovet

av järnmalm i Europa, Japan och Kina tillfälligt minskade med anledning av den

osäkerhet som råder i Europa och den ekonomiska åtstramningen i Kina. Detta

skapade ett överutbud på järnmalmsprodukter. Branschanalytiker bedömer att

överutbudet fortsätter en bit in i 2012 eftersom det inte finns tecken som tyder på

att köpmönstret på kort sikt hastigt skulle komma att förändras.

långsiktigt har dock inget fundamentalt förändrats inom marknaden för järn-

malm. Tillväxten i Kina kommer att kräva mer stål och landet kommer vara be-

roende av import av järnmalm. Så länge som tillgången av sjöburen järnmalm är

begränsad, så kommer Kinas lågvärdiga högkostnadsgruvor att hålla spotpriset

i Asien uppe.

Världsmarknadspriset på järnmalmsprodukter har gått ned under fjärde kvar-

talet 2011 vilket påverkar lKAB:s priser för första kvartalet 2012, de kommer att

justeras ned något. lKAB:s årsavtal med kunderna går ut 31 mars 2012, vilket

innebär nya priser för resten av året. Prisnivån för andra till fjärde kvartalen är

för närvarande svårbedömd, men priset kommer sannolikt fortsatt att vara på

historiskt höga nivåer.

Marknadsutsikterna för lKAB bedöms som goda, trots fortsatt skuldkris i Eu-

ropa. Signaler från europeiska stålindustrin indikerar att botten är nådd, men si-

tuationen är fortsatt osäker. Efterfrågan på lKAB:s pelletsprodukter är hög och i

synnerhet på DR-pellets till MENA-länderna. leveranser för första kvartalet har

bekräftats av kunderna i normal omfattning.

Verksamhet Järnmalmsprodukter (Mt) 2011 2010

leveransvolym 25,7 26,0

– varav pellets 21,0 20,8

Produktionsvolym 26,1 25,3

– varav pellets 22,9 22,1

Järnmalm bröts under 2011 i två underjordsgruvor och en dagbrottsgruva. Föräd-

ling skedde i sex pelletsverk och andra förädlingsanläggningar ovan jord.

Teoretisk installerad produktionskapacitet är för närvarande cirka 28 Mt föräd-

lade järnmalmsprodukter per år. Järnmalmspellets är divisionens huvudprodukt

och svarade 2011 för cirka 81 (80) procent av försäljningsvolymen. Produkterna

transporteras på Trafikverkets järnväg, den så kallade Malmbanan, med egna lok

och vagnar till lKAB:s utskeppningshamnar i luleå och Narvik. Där lastas järn-

malmsprodukterna på båt för vidare transport till kunder runt om i världen.

Den finansiella oron i USA och Europa begränsade inte försäljningen av järn-

malmsprodukter under året, men försenade en del leveranser. Omfördelning av

leveranser gjordes mellan kunder i Europa. Marknaden för direktreduktionspel-

lets i MENA-länderna var stabil och under året kontrakterades en ny kund i Abu

Dhabi.

Transporterna med tåg och båt begränsades under första halvåret på grund

av oväder, bland annat snöskred längs Malmbanan samt ett besvärligt isläge i

Bottenviken. Ett maskinhaveri på skeppslastaren i Narvik under första kvartalet

orsakade två veckors stopp i leveranserna. Utöver störningarna i logistiksystemet

har det varit problem i produktionsanläggningar i Kiruna och rågodsbrist på grund

av låga järnhalter i Malmberget. Sammantaget har störningarna inneburit att bud-

gerat årsmål på 27 Mt i leveranser och produktion inte uppnåddes.


Under 2011 arbetade divisionen mycket med utvecklingsområden för en säker

och resurssnål produktion. Arbetet med ”Säkerheten först” och bergförstärkning i

gruvorna intensifierades och arbetsmiljöarbetet har kompletterats med program-

met ”Ordning och Reda”, en satsning på cirka 200 miljoner kronor för åren 2011-

2012.

Produktionskapaciteten i de två underjordsgruvorna begränsades på grund

av säkerhetsarbeten i form av förstärkningar av produktionsområden och del-

vis tillfälligt stoppad verksamhet på grund av risk för seismiska händelser, d.v.s.

bergsrörelser som normalt uppstår vid brytning eftersom det sker förändringar

i bergspänningen. Den seismiska aktiviteten övervakas kontinuerligt, analyseras

och rapporteras regelbundet via vecko- och månadsrapporter. Tillskott på järn-

malm till förädlingsverken har erhållits från gamla deponier och från den första

nya dagbrottsgruvan i det så kallade Svappavaarafältet; Gruvberget.

Det ackumulerade kvalitetsvärdet på levererade produkter (K-värdet)* under

året var rekordhögt, 96,7 (95,2) %.

Aktiviteterna för tillväxt innebar bland annat arbete för att utöka malmbasen.

En prospekteringsavdelning bildades och divisionen fortsatte prospekteringen ef-

ter nya järnmalmsfyndigheter runt nuvarande verksamhetsorter och gruvor.

Omfattande arbeten utfördes avseende samhällsomvandlingarna i Malmfälten.

Arbetet inkluderade exempelvis anläggande av buffertzoner i form av så kallade

gruvstadsparker/miljözoner för att ingen ska bo i anslutning till ett gruvområde.

Ett avtal om den första gruvstadsparken tecknades med Kiruna kommun under

året och ett avtal om miljözon är under utarbetande med Gällivare kommun och

slutlig överenskommelse beräknas bli klar under 2012.

Divisionen fortsätter under 2012 arbetet med att hålla volymerna på hög nivå

och med att kontinuerligt höja den ”lägsta nivån” genom att nyttja all den ka-

pacitet som är investerad i produktions- och logistikanläggningarna. Samtidigt

pågår arbetet med att effektivisera och sänka kostnaderna för att bibehålla kon-

kurrenskraften och att klara investeringar och samhällsomvandlingar med egna

medel. Ett bolag har under 2011 etablerats i Kina som en del i arbetet med att

effektivisera inköpen.

Investeringarårets totala investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 5 067

(3 908) Mkr, vilket främst avsåg investeringar i nya huvudnivåer samt inom logis-

tikområdet.

Investeringar i gruvorVid den nya huvudnivån i Kiruna, KUJ 1365, pågick vid årsskiftet bygg- och an-

läggningsarbeten, mekaniska installationer samt arbeten med mobila maskiner

och styrsystem. Bergarbetena var i stort sett klara. De första delarna av den nya

huvudnivån kommer att driftsättas under 2013. Driftsättningen och brytningen av

den så kallade sjömalmen förutsätter en delvis torrläggning av stadssjön luos-

sajärvi för att förhindra att vattnet rinner ner i gruvan. Byggandet av en ny damm

inleddes under sommaren 2011, likaså arbeten för avbördning åt både norr och

söder. Anläggandet av en pumpledning till lKAB:s sandmagasin påbörjades under

hösten. Pumpstation och ledning söderut till en annan stadssjö (Yli lombolo) samt

avbördningskanal norrut färdigställdes under slutet av året.

Investeringen i en ny huvudnivå i Malmberget, M1250 fortgår. Driftstester av de

första delarna startade i början på 2011. Det första skipschaktet samt delar av hu-

vudnivån togs i drift under andra kvartalet, då halva produktionskapaciteten hade

installerats. Det som vid årsskiftet återstod i ortdrivning var delar av det andra

skipschaktet, verkstad samt transportort. Tyngdpunkten i byggjobben under 2012

blir färdigställandet av det andra skipschaktet.

Investeringar i logistikUnder 2011 levererades de sista av tidigare beställda 760 malmvagnar och samt-

liga vagnar är i drift på Malmbanan. För att möta det ökande transportbehovet

från tillväxtstrategin skrevs under året kontrakt för leverans av ytterligare fyra

nya vagnset, d.v.s. fyra nya linjelok och 300 malmvagnar, med leverans under de

närmaste åren fram till 2015. Beslut togs också att installera styrsystemet Com-

puter Aided Train Operation (CATO), i alla lok. CATO innebär att ett datorbaserat

system styr tågrörelser, hastighet och inbromsning av tåg, d.v.s. möjliggör optimal

körning inom angiven tågtidtabell. Med en mjukare körning av malmtågen mins-

kar energianvändningen samtidigt som slitaget på bromsar, hjul och räls minskar.

Vid årsskiftet var nio av befintliga 13 lok utrustade med CATO, resterande färdig-

ställs under 2012 och de fyra nybeställda loken när de levereras.

Trafikverket har under året uppfört rälsen för den nya järnvägssträckningen

runt Kiruna. Projektet finansieras av lKAB eftersom behovet av nya spår orsa-

kas av deformationsutbredningen. Järnvägen, som provkördes under december,

är planerad att tas i drift under hösten 2012. Den nya sträckningen innebär även

anläggningsarbeten inom lKAB:s områden, exempelvis med vägar, nya infarter

för tung trafik, rännor, magasin med pumpstation och diken, skyddsvallar, dam-

mar, etc.

I Narvik pågår investeringar för tillsatsmedelslastning (TIlA) och planerad

idrifttagning är under februari 2012.

Forskning och utveckling årets kostnad för forskning och utveckling uppgick till 328 (213) Mkr vilket mot-

svarar cirka 1,9 (1,3) procent av koncernens kostnader.

lKAB har positionen som en världsledande leverantör av järnmalmspellets.

Strategin för att behålla och stärka positionen är att växa tillsammans med kun-

derna och att koncentrera forskningsarbetet på ökade kunskaper inom produk-

tionskedjan från gruva till kund, med kundlöftet ”Performance in Ironmaking” i

fokus.

Två kampanjer har genomförts i experimentmasugnen i luleå. Kampanjerna

har varit inriktade på att testa produkter med inblandning av nytt rågods från

lKAB:s nya dagbrottsgruvor och/eller utgjort delar i projekt med kunder.

Investeringen i ett agglomereringslaboratorium i Malmberget innebär utökade

möjligheter i forskning om pelletisering.

I FoU-strategin ingår ett nära samarbete med luleå tekniska universitet (lTU).

Speciellt genom de två stiftelserna hjalmar lundbohm Research Centre (hlRC)

och lKAB Excellence Centre in Mining and Metallurgy at lTU. Under året har lKAB

donerat ytterligare 50 miljoner kronor till hlRC och verksamheten har utökats

med forskningsområdena samhällsomvandling och logistik.

De seismiska övervakningssystemen för underjordsgruvorna är fullt utbyggda

och driftsatta i både Kiruna och Malmberget. FoU bedriver tillsammans med två

internationella forskningsinstitutet (ACG och IMS) projekt som syftar till att mins-

ka risken för allvarliga seismiska händelser på grund av brytningen. Tillsammans

med ACG arbetar FoU också med utveckling och implementering av analysverktyg

för gruvseismisitet

En förstudie startade under året om eventuell utvinning av apatit och sällsynta

jordartsmetaller ur lKAB:s sandmagasin.

ProspekteringSom ett led i lKAB:s tillväxtstrategi bedriver lKAB bland annat prospekteringsar-

beten. Målet är att till 2015 säkra en malmbas som motsvarar en årsproduktion

av 37 miljoner ton färdiga järnmalmsprodukter. Därefter är målsättningen att öka

malmbasen ytterligare till 50 miljoner ton i årsproduktion. årets prospekterings-

insatser uppgick till cirka 20 miljoner kronor och lKAB räknar med att satsa yt-

terligare cirka 120 miljoner kronor under åren 2012-2013.

Prospekteringsarbetet bedrivs i befintliga järnmalmsgruvor och inom en ra-

die av 50 km runt lKAB:s förädlingsverk i Kiruna, Malmberget och Svappavaara.

årets arbeten har koncentrerats till Gruvberget och till de två andra planerade

gruvorna i Svappavaara-fältet; Mertainen och leveäniemi. Dessutom har prospek-

tering skett vid ett antal andra intressanta projekt, exempelvis lappmalmen och

Tuolluvaara i Kiruna samt Sikträsk i Malmberget. Alla tre projekten har potential

att bli nya gruvor. Prospektering sker även kontinuerligt mot djupet i de två un-

derjordsgruvorna.


* Se förklaring i ordlistan.

SamhällsomvandlinglKAB:s expansion vid verksamhetsorterna i Malmfälten innebär en successiv ut-

bredning av deformationszoner, som förorsakas av gruvbrytningen. Det är därför

oundvikligt att samhällsstrukturen långsiktigt förändras. Tillsammans med be-

rörda, såsom stat/ägare, kommuner, myndigheter, andra företag, fastighetsägare

och övriga berörda, bedriver lKAB ett aktivt arbete för att finna gemensamma

lösningar för strukturomvandlingen. I takt med påverkan (ekonomisk/fysisk skada

på egendom) föranlett av genomförd malmbrytning där legal eller informell för-

pliktelse gentemot extern part finns, avsätter lKAB medel för dessa åtaganden

(se not 26).

hittills har främst lKAB:s eget område påverkats av brytningen, men nu berörs

även bebyggelse och infrastruktur utanför detta område. Deformationerna är eller

kommer att bli så pass omfattande att det är nödvändigt att successivt flytta delar

av Kiruna och Malmberget permanent. Under år 2011 har den första gruvstads-

parken invigts i Kiruna, den kommer att utvidgas allt eftersom deformationerna

från gruvdriften breder ut sig.

lKAB arbetar aktivt med att erhålla de tillstånd som gruvdriften kräver. I Kiruna

har kommunen antagit detaljplanen för det första området i staden som berörs,

Bolagsområdet GP1. Antagandet av detaljplanen är dock fördröjd på grund av

länsstyrelsens överprövning enligt § 12.1 och § 12.2 Plan- och bygglagen (PBl)

gällande riksintresse Kulturmiljöer. Gränslinjen för lKABs miljövillkor rör sig in

mot staden och påverkas av pågående gruvdrift. Detaljplanen behöver godkännas

av länsstyrelsen och träda i kraft för att inte miljövillkoret ska överskridas när

påverkanslinjen passerar dagens industriområdesgräns. I en nära framtid kommer

detaljplaner även att behöva ändras i Malmberget. Mer information om dessa frågor

framgår av risker och osäkerhetsfaktorer och även i avsnittet aktuellt om tillstånd.

Samhällsomvandlingen i Malmfälten har belastat och kommer att belasta

lKAB:s resultat och likviditet med avsevärda belopp under de kommande åren.

lKAB behöver därför vara finansiellt starkt och ha en god intjäningsförmåga för

att ta ansvar för de befintliga åtaganden som samhällsomvandlingen inneburit.

Därutöver tillkommer även framtida krav till följd av den framtida gruvbrytningen.

| MINERALS DIVISION

Minerals Division (Mkr) 2011 2010


Rörelseresultat 603 433


Medeltal anställda 358 380

Industrimineralverksamheten organiseras i Minerals Division, som på marknaden

verkar under företagsnamnet Minelco. Bolaget utvecklar, producerar och mark-

nadsför industrimineralprodukter för många olika användningsområden och

branscher. Viktiga branscher är bygg och anläggning, olje- och gasutvinning, gum-

mi-, plast- och färgindustri, kemisk industri, bilindustri, gjuterier och tillverkning

av eldfasta material. Minelco har cirka 360 anställda, de flesta utanför Sverige,

varav cirka 200 i England. Med representation i Europa, Asien och USA spänner

verksamheten över stora delar av världen.

Nettoomsättningen minskade med cirka 7 procent, vilket i huvudsak beror på

lägre leveranser av främst magnetitprodukter under hela året. leveranserna av

magnetit för pipecoating till kunden EUPEC slutfördes i augusti månad. Med en ex-

tern omsättning på 2 623 (2 777) Mkr svarar Minerals Division för cirka 8 procent

av koncernens omsättning.

Under sista kvartalet har kostnader för nedläggning av olivingruvan på Grön-

land fakturerats Mining Division, vilket förklarar resultatförändringen. Rörelsere-

sultatet exklusive ovanstående post skulle uppgå till 403 MSEK för helåret.

IndustrimineralmarknadenVärldsmarknaden för Minelcos produktområden uppskattas till över 20 miljarder

kronor. På marknaden för industriell användning av magnetit utanför järn- och

stålindustrin är bolaget marknadsledande i Europa samt har en ledande position

för produkterna Glimmer och huntit inom plast- och färgindustri.

Efterfrågan på industrimineraler har generellt sett varit god de första kvartalen

men försvagades något i det fjärde kvartalet på samtliga marknader. inom bygg-

och anläggningsindustrin finns många projekt och därmed stora möjligheter, sär-

skilt inom området förnybar energi.

Europa är Minelcos hemmamarknad, en marknad som har visat fortsatt till-

växt under 2011, delvis ett resultat av marknadstillväxt och delvis tack vare ökade

marknadsandelar. En förskjutning av försäljning från den mogna västeuropeiska

marknaden till den växande östeuropeiska ses. Den största tillväxten sker i Asien

och i Nordamerika finns goda möjligheter till framtida tillväxt, exempelvis inom

miljösektorn.

VerksamhetDivisionens verksamhet stödjer järnmalmsaffären genom att identifiera och kom-

mersialisera andra användningsområden för järnmalm från lKAB. Magnetit pro-

duceras och vidareförädlas med ett högt produktvärde till en rad kunder vid sidan

av stålindustrin.

Minelcos produktportfölj innehåller ett stort antal industrimineraler med fo-

kus på ett begränsat antal strategiskt viktiga mineraler; Magnetit, Glimmer och

huntit. Affären för de strategiskt viktiga mineralerna bygger på kontroll av hela

processen från råvarukälla till slutanvändare, ”From Mine to End User”. 2011 var

ett framgångsrikt år för Minelcos produktionsenheter. Under året har två bolag

certifierats för ISO 14001.

Divisionens specialistkompetens inom mineraler, processer, applikationer och

marknad ger synergier för övriga strategiska affärsområden. Förutom att mark-

nadsföra de strategiskt viktiga mineralerna, som Minelco kontrollerar, har mark-

nadsnärvaron och expertisen företaget besitter gjort det möjligt att bygga upp en

ansenlig verksamhet kring eldfasta material samt för distribution och handel med

andra mineraler.

Investeringarårets investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till sammanlagt 21

(10) Mkr.

| SPECIAL BUSINESSES DIVISION

Special Business Division (Mkr) 2011 2010


Rörelseresultat 405 244


Medeltal anställda 298 274

Nettoomsättningen inom Special Businesses Division ökade med 36 procent, vil-

ket förklaras av ökade gruventreprenader samt ökad försäljning av bultning, be-

tongsprutning och krossning till Mining Division.

Investeringar uppgick till 39 (55) Mkr.

lKAB har organiserat ett flertal dotterföretag i Special Businesses Division. Fö-

retagen har sitt ursprung i lKAB:s kunnande som tillverkare och användare av

produkter och/eller tjänster. Bolagen är idag huvudsakligen underleverantörer till

divisionerna Mining och Minerals och har även externa kunder.

Wassara ABBolaget erbjuder gruv-, anläggnings- och energiindustrin kompletta system för

effektiv borrning i jord och berg, baserade på kärnkompetens inom vattendriven-

borrning.

Efterfrågan på Wassaras produkter ökade påtagligt på samtliga marknader un-

der 2011 och inom samtliga sektorer. För att öka kapaciteten och effektivisera

tillverkningen har beslut fattats under 2011 om investering i nya bearbetnings-

maskiner och att flytta tillverkningen till nya lokaler.

Under året har en ny vd anställts. Marknadsresurserna kommer att omstruktu-

reras under 2012 och inriktas på fyra affärssegment; gruva, undersökningsborr-

ning, förborrning för jetinjektering och dammförstärkning.


Utvecklingsarbetet har fortskridit väl under året och ett flertal nya eller förbätt-

rade produkter förväntas nå marknadslansering under 2012. Inom FoU-verksam-

heten planeras för ett utökat samarbete med lKAB inom såväl kortsiktiga förbätt-

ringsprojekt som långsiktigt arbete för att effektivisera brytningsarbetet.

LKAB Berg & Betong ABlKAB Berg & Betong AB levererar varor och tjänster huvudsakligen till lKAB-kon-

cernen. Företaget krossar och tillverkar mineralprodukter och betong samt utför

även bergentreprenader i form av bergförstärkning och ortdrivning samt ansvarar

för totalentreprenader i lKAB:s dagbrottsgruvor.

Betongproduktionen är fortsatt hög tack vare lKAB:s byggande av nya huvud-

nivåer i underjordsgruvorna i Malmberget och Kiruna. Entreprenaden i lKAB:s

dagbrottsgruva Gruvberget har genomförts planenligt under året. Dessutom har

provbrytning i den planerade gruvan i Mertainen också genomförts.

Ortdrivningsentreprenad i underjordsgruvan i Kiruna startade under februari.

Under året har omfattande krossnings- och sprängarbeten genomförts för anläg-

gande av ny järnväg (Trafikverket) och lKAB:s dammar i Kiruna samt malmåter-

vinning från äldre gråbergsdeponier.

LKAB Mekaniska ABFöretaget är ett dotterbolag till lKAB Berg & Betong AB och tillverkar stålkon-

struktioner och maskinkomponenter till verkstads-, gruv- och anläggningsindu-

strin samt utför montage och underhållsarbeten åt basindustrin i Malmfälten.

Under året avslutades partnerskapet i konsortiet Kiruna Wagon, som tillsam-

mans med K-industrier AB har uppdraget att tillverka lKAB:s nya malmvagnar.

KGS Mekaniska fortsätter dock samarbetet avseende tillverkning av den komplet-

terande ordern på 300 malmvagnar till och med 2012.

LKAB Kimit ABFöretaget är ett dotterbolag till lKAB Berg & Betong AB och är främst inriktat på

att förse lKAB med kunnande inom sprängämneshantering samt att tillverka och

sälja sprängmedel. Kimit ansvarar även för inköp av icke egentillverkade spräng-

ämnesprodukter, lagerhållning samt utveckling av sprängämnen och tillhörande

system inom lKAB-koncernen. Kimit säljer även sina produkter till andra före-

tag, främst på den nordiska marknaden. Sprängämnestillverkningen har haft en

fortsatt positiv utveckling under året. Produktionsvolymen beräknas ligga stabilt

kring nivån 22 000 ton per år och öka när lKAB:s nya dagbrottsgruvor tas i full

drift.

LKAB Fastigheter AB Företaget förvaltar bostäder och lokaler i Kiruna, Malmberget, Koskullskulle,

Gällivare och luleå. Beståndet består av ca 2 200 lägenheter och villor samt ca

35 000 m2 lokaler främst på Jägarskoleområdet i Kiruna. Under 2011 förvärvades

ett bostadsområde i Gällivare av det kommunala bostadsbolaget TOP Bostäder. I

förvärvet ingick 93 lägenheter, ett daghem och ett gruppboende. Bakgrunden till

förvärvet och kommande planerad nyproduktion av lägenheter är främst avveck-

lingen av lKAB:s egna bostadsområden i Malmberget och behovet av nya bostä-

der. I Kiruna planeras anläggandet av en så kallad Gruvstadspark som ska vara

färdig 2018. Inom det området finns idag ca 300 lägenheter som behöver avyttras

och lKAB Fastigheter AB:s bostadsområde Ullspiran berörs först. Sedan hösten

2008 pågår en planerad successiv avflyttning av permanentboende från området.

lKAB planerar för nybyggnation av lägenheter även i Kiruna och Svappavaara så

fort kommunerna är klara med detaljplaner för nya bostadsområden.

LKAB Nät AB Företaget är ett elnätbolag med koncession som eldistributör.

LKAB Försäkring AB Företaget är lKAB-koncernens interna försäkringsbolag. Bolaget arbetar globalt

för lKAB-koncernen med dess risker och egendoms- och avbrottsförsäkringar.

| HÅLLBARHETlKAB:s arbete med miljö, personal, arbetsmiljö och frågor som rör samhällsom-

vandlingarna finns även redovisat i avsnitten tillhörande hållbarhetsredovisning-

en i denna publikation.

| YTTRE MILJÖAllmäntlKAB-koncernens arbete skall präglas av hänsynstagande till miljön. lKAB har

för detta ändamål antagit en miljö- och energipolicy som, med beaktande av bola-

gets målsättning att upprätthålla en ekonomiskt sund och framgångsrik verksam-

het, skall styra koncernens handlande. Policyn finns på www.lkab.com.

Tillståndspliktig verksamhet – befintliga tillståndKoncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i moderbo-

laget samt i de svenska dotterbolagen. De största miljöpåverkande faktorerna i

dessa tillstånd är den landskapsförändring som gruvbrytningen medför, utsläpp

till vatten och luft från malmförädlingen, damning, buller, vibrationer samt verk-

samhetens energiförbrukning.

• Ettflertaltillståndavserstorskaliggruvverksamhetochanläggningarför

förädling av järnmalmsprodukter.

• EtttillståndavsergruvbrytningiKirunasunderjordsgruva.

• TvåtillståndavserförädlingavmalmiKirunaochSvappavaara.

• Ettgemensamttillståndfinnsförgruvbrytningochförädlingavmalmavse-

ende verksamheten i Malmberget.

• Etttillståndavserbrytningavtillsatsmedelsomanvändsvidmalmförädlingen.

• LKAB:sdammarberörsavettantaltillståndsomreglerarvattenverksamheten.

• Tvåtillståndavserhanteringavjärnmalmsprodukterochbindemedelvid

hamnanläggningarna i luleå och Narvik, vilka påverkar miljön främst genom

stoftutsläpp och damning.

• EtttillståndomfattarLKABKIMITAB:stillverkningavsprängämneniKiruna,

som i huvudsak påverkar miljön via utsläpp av kväveföreningar till det kom-

munala avloppsledningsnätet.

• EtttillståndfinnsförattbedrivakalkdeponiiKiruna.

• EtttillståndinnehasförverksamhetenvidUddeboOljedepåanläggningiLuleå.

Utöver ovanstående finns ett antal tillstånd som bara utnyttjas delvis eller oregel-

bundet, exempelvis tillstånd till morän och grustäkter.

Aktuellt om tillståndUnder 2008 ansökte lKAB hos Miljödomstolen om tillstånd för brytning av två

miljoner ton järnmalm per år från Gruvberget i Svappvaara. Tillstånd erhölls i

maj 2010 och verksamheten påbörjades samma månad med stöd av ett verkstäl-

lighetsförordnande. Naturvårdsverket överklagade domen till Mark och Miljööver-

domstolen med yrkande om att lKAB:s ansökan skulle avvisas på grund av att

den var för snävt avgränsad. Miljööverdomstolen biföll Naturvårdsverkets talan

och avvisade lKAB:s ansökan i mars 2011. lKAB har överklagat domen till högsta

domstolen (hD). För att hD ska ta upp målet krävs prövningstillstånd, vilket hD

ännu inte har tagit ställning till. Verksamheten i Gruvberget drivs tills vidare med

stöd av verkställighetsförordnandet. I juli 2011 kompletterades lKAB:s ansökan

gällande Svappavaara förädlingsverksamhet (ingiven i december 2010), så att den

numera omfattar även verksamheten vid Gruvberget.

Då gruvan leveäniemi i Svappavaara stängdes 1983, efter 19 års drift, ef-

terlämnades ett 115 meter djupt dagbrott. När verksamheten upphörde fylldes

dagbrottet sakta av tillrinnande yt- och grundvatten, vilket innebär att dagbrottet

numera innehåller ca 27–35 miljoner kubikmeter vatten. För att möjliggöra en

framtida gruvbrytning planerar lKAB att tömma vattnet till det närliggande bäck-

systemet liukattijoki/loungasjoki som avvattnas mot Torne älv.

Ansökan om tömning genom markavvattning gjordes under november 2010 till

länsstyrelsen. I oktober 2011 avvisade länsstyrelsen lKAB:s ansökan eftersom

de ansåg att projektet hade för stor miljöpåverkan för att kunna hanteras som ett


markavvattningsärende. lKAB har därefter förändrat den planerade utformning-

en och den tekniska lösningen. En ny ansökan om markavvattning har lämnats in

under februari 2012.

lKAB erhöll i april 2011 tillstånd från länsstyrelsen att provbryta maximalt

300 000 ton järnmalm ur dagbrottsgruvan Mertainen för processtekniska försök.

Gruvan ligger cirka 11 km nordväst om Svappavaara. Provbrytningen påbörjades

i maj och i november erhölls tillstånd för en utökad volym på 80 000 ton. Ansökan

om fullskalig brytning i Mertainen har lämnats in under mars 2012. lKAB har

även, efter en anmälan till Kiruna kommun under november 2011, påbörjat åter-

vinning av magnetit ur gamla restprodukthögar i gruvområdet.

lKAB erhöll i januari 2011 tillstånd från Miljödomstolen att anlägga och ta i

drift en ny avbördning norrut från stadsjön Norra luossajärvi i Kiruna samt till ny

damm och torrläggning av en del av sjön. Tillståndet överklagades av två privat-

personer, men vann laga kraft i juni. lKAB ålades att under en prövotid på fyra år

utreda dels hur godtagbara vattenförhållanden i den stadsnära sjön Ala lombolo

kan uppnås och vidmakthållas, dels förutsättningarna för att för framtiden säker-

ställa och förbättra flödesförhållandena i bäcken luossajoki. När utredningarna

har slutförts kommer domstolen att ta upp frågan om eventuella ändringar av

villkoren rörande vattenförhållandena i sjön Ala lombolo och bäcken luossajoki.

I beslut år 1998 omprövade dåvarande Koncessionsnämnden för miljöskydd

villkoren för lKAB:s tillstånd till verksamheten inom Kiirunavaara industriområde.

Koncessionsnämnden sköt därvid upp avgörandet av bland annat vilka villkor som

ska gälla beträffande utsläpp av kväve från klarningsmagasinet till recipienten

under en prövotid. år 2009 fastställde miljödomstolen slutliga villkor avseende

utsläppen av kväve i form av ammoniak från bolagets klarningsmagasin. lKAB

överklagade domen till Miljööverdomstolen (numera Mark- och miljööverdomsto-

len, MMÖD), som inte meddelade prövningstillstånd. Beslutet att inte meddela

prövningstillstånd överklagades till högsta domstolen, som i november 2011 be-

viljade prövningstillstånd i MMÖD och återförvisade målet till MMÖD. lKAB bereds

därmed möjlighet att föreslå nya, enligt bolagets bedömning, mer relevanta villkor

för bolagets kväveutsläpp till vatten.

En ny bentonitanläggning planeras på Sandskär i luleå kommun. Ansökan om

tillstånd (frivillig prövning) inlämnades till länsstyrelsens miljöprövningsdelega-

tion i juni 2011. Beslut förväntas i mars 2012.

För Uddebo Oljedepå i luleå kommun har ansökan om tillstånd för förändrad

depåverksamhet påbörjats. En ansökan lämnades in under december 2011.

Egenkontroll och avvikelser under 2011Egenkontroll är ett lagstadgat krav och ett hjälpmedel för att uppfylla kraven i

miljöbalken och i de olika tillståndsbesluten från myndigheter gällande verk-

samheten. Kravet på egenkontroll gäller all verksamhet som riskerar att orsaka

olägenhet eller skada på människors hälsa eller för miljön. Tillstånds- eller an-

mälningspliktiga verksamheter omfattas också av förordningen om verksamhets-

utövares egenkontroll.

Inriktningen och omfattningen av lKAB:s egenkontroll regleras i upprättade

kontrollprogram. Programmen beskriver verksamheten och de lagar och krav

som den omfattas av samt hur uppföljningen sker. lKAB genomför regelbundet

ett stort antal mätningar och undersökningar för att säkerställa kontrollen av de

skilda verksamheterna. Resultatet från egenkontrollen sammanfattas årligen

i verksamheternas miljörapporter som skickas till tillsynsmyndigheten, som är

länsstyrelsen. Rapporterna finns även på www.lkab.com.

I slutet av november 2011 lämnade länsstyrelsen in två åtalsanmälningar till

ekobrottsenheten på polismyndigheten i Norrbotten. Den första anmälan omfattar

totalt 13 olika incidenter involverande oljeläckage på lKAB:s verksamhetsorter

Kiruna, Malmberget och Svappavaara, vilka lKAB har anmält in sedan 2008. läns-

styrelsen anser att det inte kan uteslutas att brott på grund av oaktsamhet före-

ligger. Enligt gällande lagstiftning är länsstyrelsen skyldig att åtalsanmäla varje

misstanke om brott mot miljöbalkens bestämmelser.

Den andra anmälan gäller avsaknad av ett stoftreningsfilter i kolkvarnsanlägg-

ningen i Svappvaara. lKAB installerade filteranläggningen i juni 2011 och anmäl-

de anläggningen som drifttagen.

Under 2011 noterades inga avvikelser avseende villkor gällande vibrationer från

sprängningar på verksamhetsorterna i Malmberget, Kiruna eller Svappavaara.

Genomförda bullermätningar under året visade att föreskrivna ljudnivåer för

Malmberget, Kiruna och Svappavaara innehölls.

Villkoren för utsläpp till luft gällande stoft, svaveloxider, fluor- och klorväte

innehålls för 2011 för Kiruna och Svappavaara. I Svappavaara har dock ett över-

skridande av ett riktvärde för dammutsugning förekommit. länsstyrelsen är

underrättad. Gränsvärden för året innehölls även för Malmberget. Två månads-

medelvärden har dock överskridit riktvärdet. Det första gäller det äldre pellets-

verket (Bandugnsverket) där riktvärdet för svaveldioxid överskreds marginellt i

januari och mars på grund av höga svavelhalter i råkulorna och en hög oljeför-

brukning i förhållande till den då relativt låga produktionstakten. Tillsynsmyndig-

heten informerades om det inträffade. Det andra överskridandet gäller det andra

pelletsverket MK3 där riktvärdena för svaveldioxid, fluor- och klorväte överskreds

i oktober. Trots att utrustningen för rökgasrening har haft hög tillgänglighet under

året så medförde ett stopp i anläggningen under oktober ett överskridande. hän-

delsen anmäldes till tillsynsmyndigheten. Efter åtgärder har anläggningen åter

fungerat bra.

Efterbehandling/saneringEfterbehandling, som kan göras successivt och/eller efter avslutad verksamhet,

är en lagstadgad skyldighet där hänsyn skall tas till såväl säkerhets-, miljömäs-

siga, ekonomiska som estetiska aspekter. lKAB samverkar med tillsynsmyndig-

heten om hur de långsiktiga planerna för efterbehandling av gruvområdena ska

utformas. Några generella exempel på åtgärder är planerad uppläggning av grå-

bergsmassor, grässådd och trädplantering.

Under 2011 har lKAB genomfört efterbehandlingsåtgärder för cirka 37 Mkr. De

inkluderade transportkostnader för igenfyllnad av Tingvallskulle dagbrott, åter-

ställning av markområden efter malmåtervinningsprojekt samt skogsplantering-

ar och avsläntningsarbeten på det gamla dammområdet i Malmberget.

En plan för framtida gråbergsdeponering i Kiruna lämnades till länsstyrelsen i

början av 2011. Ett godkännande inväntas innan deponering kan påbörjas.

Rivningen av industribyggnaderna på luossavaara industriområde i Kiruna har

pågått under 2011 och är i stort sett avslutad. För närvarande pågår sanering av

förorenade områden samt markarbeten ovan och under jord för att säkerställa att

området i framtiden ska kunna nyttjas för bland annat bostäder. Arbetet bedöms

vara slutfört under vintern 2012. En slutbesiktning kommer att utföras av läns-

styrelsen och miljökontoret i Kiruna.

En ekonomisk säkerhet för provbrytningen i Mertainen är ställd med 0,3 Mkr.

lKAB har aktivt arbetat med att inventera förorenade områden enligt Naturvårds-

verkets metodik MIFO sedan 2003. I oktober 2011 skickades en omfattande revi-

dering och uppdatering av informationen om alla identifierade områden och risk-

klassning av dessa samt en inbördes prioriteringsordning kring hur lKAB avser

att arbeta vidare i frågan.

Handelssystem med utsläppsrätterI syfte att minska utsläppen av växthusgaser har EU bland annat infört ett han-

delssystem med utsläppsrätter för koldioxid. I handelssystemet, som begränsas

till EU:s medlemsstater, är lKAB den enda leverantören av järnmalmspellets.

lKAB:s främsta konkurrenter på pelletsmarknaden återfinns utanför EU, fram-

förallt i Brasilien. De berörs inte av EU:s handelssystem, vilket snedvrider konkur-

rensen till lKAB:s nackdel eftersom lKAB är en relativt liten spelare på en global

pelletsmarknad. lKAB anser att ett globalt handelssystem kan reducera de glo-

bala utsläppen och samtidigt öka konkurrenskraften hos företag med energi- och

koldioxideffektiv teknik, som lKAB.

Den nu gällande andra handelsperioden ersätts av en ny 2013, vilken också

innebär att nya tilldelningsprinciper kommer att tillämpas. Många industrisekto-

rer, liksom lKAB:s sektor järnmalmspellets, har definierats som ”utsatt för risk

för koldioxidläckage”. Det innebär att utsläppen riskerar att öka utanför EU om

sektorn missgynnas i förhållande till anläggningar med större utsläpp än de inom

handelssystemet. lKAB kan därför ansöka om en fri tilldelning som endast delvis


täcker de kommande utsläppen för perioden. Resterande behov av utsläppsrätter

måste därför köpas. Tilldelningsansökningarna lämnades in till Naturvårdsverket

i september 2011. I december 2011 fick lKAB ett preliminärt positivt besked om

tilldelning från Naturvårdsverket. Definitivt beslut tas av EU:s kommission under

2012.

Säkrade elleveranserDen ökade produktionen i lKAB:s anläggningar leder till ökande användning av

elenergi. Den används i huvudsak för gruvdrift och malmförädling. Inom några år

beräknas årsförbrukningen stiga ytterligare från cirka 2,1 under 2010 till drygt 3

TWh/år från år 2020. Marknadspriset på den nordiska elbörsen har ökat kraftigt

sedan avregleringen. Att säkerställa leveranser av elkraft till konkurrenskraftiga

priser är därför av stor strategisk betydelse för koncernen. lKAB har utarbetat

en långsiktig strategi för hantering av både energianskaffning och energieffek-

tivisering.

| PERSONAL

Statistik 2011 2010

Antal olycksfall med frånvaro 48 78

Olycksfallsfrekvens per miljon arbetstimmar 6,79 11,5

långtidssjukfrånvaro % 0,5 0,4

Korttidssjukfrånvaro % 2,4 2,2

Antal personer som tillsvidareanställdes 397 222

Varav kvinnor 111 54

Antal som lämnade lKAB 194 229

Varav kvinnor 17

Andel kvinnor i koncernen % 16,7 14,3

Andel kvinnliga chefer i koncernen % 15,9 17,8

Antal kompetensutvecklingsdagar per person och år 7 5

Utfall i moderbolagets Belöningssystem, kronor 60 000 28 919

Arbetsmiljö/hälsaUnder 2011 har lKAB haft en positiv utveckling vad gäller olycksfall i koncer-

nen. Antalet olycksfall med frånvaro minskade, likaså olycksfallsfrekvensen och

årsmålet med 20 procents minskning uppfylldes. Tack vare ett långsiktigt och

systematiskt arbete med förebyggande hälsovård och rehabilitering fortsätter

långtids- och korttidssjukfrånvaron att ligga på låga nivåer.

Rekrytering, avgångarlKAB:s mål är att 30 procent av nyrekryteringarna ska vara kvinnor och utfallet

blev 28 procent. Merparten av dem som lämnade koncernen gjorde det i samband

med pensionering.

Jämställdhet, likabehandling och mångfald Strävan mot en jämnare könsfördelning och ökad mångfald finns i alla rekryte-

ringsaktiviteter och under 2011 fortsatte andelen kvinnor att öka. Ökad mångfald

är ett strategiskt område för koncernen och under 2011 har fokus i arbetet varit

en kartläggning av nuläget. Externa psykologer har exempelvis genomfört inter-

vjuer med minoritetsgrupper och kartläggningen kommer att vara underlag för

kommande års aktiviteter inom området.

Kompetensutveckling och framtida kompetensförsörjningOmfattningen på kompetensutvecklingen ökade från 4,6 till 6,7 utbildningsdagar

och överskrider därmed målet som är 5 kompetensutvecklingsdagar per medar-

betare och år.

Utbildningsinsatser har genomförts inom arbetsmiljöområdet, bland annat

lKAB:s säkerhetskörkort och arbetsmiljövärderingar. Ett gemensamt arbetssätt

för verksamhetsutveckling har successivt införts i koncernen. Chefer och medar-

betare inom PTK-området har även utbildats i prestationsutveckling, ett verktyg

som införs 2012 och som ersätter tidigare medarbetar-, utvecklings- och löne-

samtal. Arbetssättet har tagits fram i samarbete med PTK-facken.

lKAB:s egen bergarbetarutbildning fortsätter att vara attraktiv. Under året har

lKAB Akademin etablerats i stiftelseform. Syftet med akademin är att stötta ut-

bildning och kompetensutveckling inom såväl regionens skolor som för den egna

personalen. Akademin gästades i december av årets nobelpristagare i kemi, Dan

Schectman, som föreläste för 250 ungdomar från gymnasieskolor i regionen.

BelöningssystemModerbolagets belöningssystem infördes vid halvårsskiftet 2000. Även dotterbo-

lagen lKAB Malmtrafik AB, lKAB Malmtrafikk AS, Minelco AB och lKAB Norge

AS omfattas av detta belöningssystem. VD och övriga ledande befattningshavare

omfattas inte.

Systemet följer ägarens riktlinjer för incitamentsprogram och baserar sig på

faktorer kvalitet, arbetsmiljö och uppfyllelse av produktionsmål. Belöningen är

från och med 1 januari 2010 maximerad till 60 000 kronor per år och heltids-

anställd under åren 2010-2011. Förutsättning för att belöning skall utgå är ett

positivt resultat för de verksamheter som ingår i systemet. För 2011 gav samtliga

parametrar utdelning. årets utfall blev det högsta sedan belöningssystemet inför-

des 2000; 60 000 (28 919) kronor per heltidsanställd med full närvarotid.

| BOLAGSSTYRNINGBeskrivning av bolagsstyrningen presenteras i en särskild bolagsstyrningsrap-

port i enlighet med 6 kap 8 § åRl. Rapporten ingår på sid 52-63 i detta dokument.

För beskrivning av de viktigaste inslagen i koncernens system för intern kontroll

och riskhantering i samband med upprättandet av koncernredovisning hänvisas

till bolagsstyrningsrapporten sidan 57, avsnitt Kontrollmiljö.

| STYRELSEN UNDER 2011 Styrelsen har under 2011 bestått av sju ordinarie ledamöter valda av årsstämman

(åtta ledamöter efter den extra bolagsstämman i oktober) samt tre ledamöter med

tre suppleanter, utsedda av de anställda. Vid årsstämman omvaldes samtliga sty-

relseledamöter förutom två ledamöter. lars-åke helgesson valdes till ordförande

i lKAB:s styrelse efter Björn Sprängare. Vid en extra bolagsstämma i oktober val-

des Marcus Wallenberg till ny styrelseordförande. Verkställande direktören har

inte ingått i styrelsen.

| STYRELSENS ARBETSORDNINGStyrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Styrelsen har under 2011 sam-

manträtt tio gånger. Sammanträdena följer en fastställd föredragningsplan ägnad

att säkerställa styrelsens behov av information och påverkas i övrigt av den sär-

skilda arbetsordning styrelsen följer. Normalt hålls sju möten varje år.

Vid styrelsemötena närmast efter varje kvartal behandlas den senaste delårs-

rapporten samt prognos för kalenderåret. Det innebär att styrelsen gör en kon-

tinuerlig utvärdering av strategier och delegationer till verkställande direktören

samt tar löpande ställning till specifika investeringsprojekt.

årets första möte är normalt ett bokslutssammanträde, då även revisorerna

deltar. Vid det andra mötet avhandlas årsredovisningen. Det tredje till sjätte mö-

tet ägnas bland annat åt verksamhets- och strategifrågor, personalfrågor samt

marknadsutvecklingen. Vid årets sista styrelsemöte fattas beslut om budget och

verksamhetsplan för nästföljande år.

En gång per år utvärderas styrelsens arbete. Ett skriftligt underlag samman-

ställs årligen med frågor kring hur styrelsen som kollektiv och de enskilda leda-

möterna uppfyller sin uppgift. Utvärderingen används i styrelsens interna arbete.

Ordföranden ansvarar för behandlingen av resultatet så att det bildar en grund

för diskussioner och förbättringar. Utvärdering av ordföranden görs normalt av

ägaren, men kan även utgöra en del av styrelsens arbete.


| RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVAREVid årsstämman 2011 beslöt stämman att godkänna styrelsens förslag till rikt-

linjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare.

lKAB:s riktlinjer följer regeringens gällande riktlinjer för anställningsvillkor för

ledande befattningshavare i företag med statligt ägande, antagna den 20 april

2009. Av riktlinjerna framgår bland annat att rörlig lön inte ska ges till ledande

befattningshavare, att pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de

inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och att avgiften inte bör överstiga 30

procent av den fasta lönen. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara

lägst 65 år.

Styrelsen föreslår årsstämman den 20 april 2012 att besluta om att ovanståen-

de riktlinjer och villkor skall tillämpas vid nyanställning av ledande befattningsha-

vare samt vid omförhandling med ledande befattningshavare. Styrelsens förslag

är utformade för att säkerställa att lKAB-koncernen kan erbjuda en marknads-

mässig och konkurrenskraftig kompensation som förmår attrahera och behålla

kvalificerade medarbetare till lKAB:s koncernledning. Koncernledningens ersätt-

ning omfattar fast grundlön, bil, kost- och livförsäkringsförmåner och pension.

Delarna avses skapa ett välbalanserat ersättnings- och förmånsprogram som

återspeglar individens prestationer, ansvar och koncernens utveckling. Den fasta

lönen, som är individuell och differentierad utifrån individens ansvar och presta-

tioner, fastställs utifrån marknadsmässiga principer och revideras årligen.

Avtal ingångna före årsstämman den 20 april 2012 har vid var tid följt regering-

ens gällande riktlinjer. För ytterligare information avseende ersättning till ledande

befattningshavare, se not 6.

| HÄNDELSER EFTER BALANSDAGENNya avtal för pris på järnmalm har tecknats avseende leveranser under första

kvartalet 2012 som innebär en sänkning med ca 12 % i US-dollar jämfört med

priset april – dec 2011.

| FÖRVÄNTNINGAR AVSEENDE DEN FRAMTIDA UTVECKLINGENStrategiplanen för de närmaste åren inkluderar en volymökning på drygt 35 pro-

cent till en årskapacitet på 37 miljoner ton järnmalmsprodukter år 2015. Tillväx-

ten är nödvändig för att möta en marknad i förändring där kunderna växer sig allt

större. Kunderna har i regel en till tre leverantörer av järnmalm, för att hålla så

hög jämnhet och kvalitet som möjligt i sina processer. För att fortsätta vara en

prioriterad leverantör hos kunderna, behöver lKAB växa tillsammans med dem.

För att nå tillväxt krävs ökad tillgång på järnmalm att förädla till högkvalitativa

och klimatsmarta pellets-, fines- och specialprodukter. Merparten av järnmalms-

tillskottet skall komma från nya gruvor och främst från tre dagbrottsgruvor i det

så kallade Svappavaara-fältet. Arbetet med nödvändiga tillstånd pågår och för

lKAB är det av yttersta vikt att tillståndsprocesserna inte drar ut på tiden.

Den första nya gruvan som öppnades är Gruvberget, där produktionen star-

tade under 2010. Gruvan förser lKAB:s pelletsverk i Svappavaara med järnmalm.

De två andra planerade gruvorna är Mertainen och leveäniemi. Provbrytning har

skett i Mertainen under sommaren 2011, med efterföljande tester inom FoU-orga-

nisationen. Resultaten ser mycket lovande ut och ansökan om permanent brytning

lämnades in under början av mars 2012. leveäniemi är ett gammalt dagbrott och

det måste tömmas på vatten innan brytning kan starta. länsstyrelsen avvisade

lKAB:s första ansökan under 2011 och en ny ansökan har lämnats in under fe-

bruari 2012.

Prospektering pågår i gruvorna och i närområdena kring nuvarande verksam-

hetsorter efter ytterligare järnmalmsfyndigheter. En prospekteringsverksamhet

är under uppbyggnad och den totala prospekteringskostnaden beräknas uppgå

till 120 miljoner kronor under åren 2012-2013.

Tillväxtstrategin förutsätter en transportkapacitet på Malmbanan på minst 40

miljoner ton järnmalmsprodukter år 2015. Det innebär behov av längre mötes-

platser på banan mellan luleå och Narvik. Trafikverket, som äger Malmbanan,

har budgeterat medel för uppförandet av fyra förlängda mötesplatser. Detta är

viktigt, speciellt eftersom även andra aktörer trafikerar och planerar att trafikera

banan. lKAB har under 2011 beställt fyra dubbla nya energieffektiva och klima-

tanpassade linjelok och 300 malmvagnar à 100 ton. år 2015 kommer lKAB att

ha 17 tågsätt med 68 vagnar vardera. Kapaciteten blir då 20 tåg per dygn mellan

produktionsorter och hamnar.

lKAB:s exponering på elmarknaden ökar och marknadspriserna på el är sti-

gande. Den övergripande tillväxtstrategin leder till ökad användning av elenergi,

detta trots kraftfulla satsningar på energieffektiviseringar. En långsiktig strategi

är framtagen för såväl energianskaffning som energieffektivisering för att hantera

framtida prisutveckling och en ökad energiåtgång. Inom några år beräknas årsför-

brukningen på el stiga från 2,1 till drygt 3 TWh fram till 2020.

Kontinuerlig forskning och utveckling i världsklass är en förutsättning för att

lKAB ska behålla sitt teknologiska världsledarskap på järnmalmspellets. FoU-

arbetet är en central del i lKAB:s övergripande strategier och innebär kraftfulla

satsningar på forskning under kommande år.

Pågående investeringsprojekt samt lKAB:s framtidsplaner innebär stora stra-

tegiska investeringar och därmed stora utbetalningar under de närmaste åren.

Den fortsatta underjordsbrytningen i Kiruna och Malmberget och etableringen av

nya gruvor i Svappavaara-fältet innebär dessutom stora kostnader för samhälls-

omvandlingar på samtliga tre orter. Detta ställer höga krav på koncernens förmå-

ga att generera tillräckliga rörelseresultat och kassaflöden under kommande år.

| UTDELNINGSPOLICY SAMT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITIONlKAB har en utdelningspolicy innebärande att utdelning till ägaren långsiktigt

skall utgöra 30 – 50 procent av resultat efter skatt och anpassas till en genom-

snittlig resultatnivå över en konjunkturcykel. Styrelsen föreslår årsstämman att

utdelning ska uppgå till 7 143 (7 143) kr per aktie motsvarande 5 000 (5 000) Mkr.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående

vinstmedel 23 389 Mkr disponeras enligt följande:

Utdelning, 700 000 st aktier 7 143 kr per aktie 5 000 Mkr

Balanseras i ny räkning 18 389 Mkr

Summa 23 389 Mkr

Samtliga belopp i denna årsredovisning anges i Mkr om annat ej anges.

Avrundningsdifferenser kan förekomma.


| Resultaträkning för koncernen

1 januari - 31 decemberMkr Not 2011 2010 1, 31 Nettoomsättning 2, 3 31 122 28 533Kostnad för sålda varor -15 190 -15 276Bruttoresultat 15 932 13 257 Försäljningskostnader -223 -213Administrationskostnader -640 -451Forskning- och utvecklingskostnader -328 -213Övriga rörelseintäkter 4 366 322Övriga rörelsekostnader 5 -403 -390Rörelseresultat 3, 6, 7, 8 14 705 12 312 Finansiella intäkter 503 418Finansiella kostnader -407 -349Finansnetto 9 96 69 Resultat före skatt 14 801 12 381 Skatt 11 -3 841 - 3 275Årets resultat 10 960 9 106 hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 10 960 9 106 Resultat per aktie före och efter utspädning (kronor) 12 15 657 13 008 Rapport över totalresultat för koncernen årets resultat 10 960 9 106 Övrigt totalresultat årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter -10 -107årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas -646 -112årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar -65 218Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat -218 -630Aktuariella vinster och förluster -172 -7*Skatt hänförlig till komponenter i kassaflödessäkringar 94 110 Övrigt totalresultat -1 017 -528Årets totalresultat hänförligt till: Moderbolagets ägare 9 943 8 578* De poster som under året överförts till årets resultat redovisas i resultaträkningen dels under raden nettoomsättning dels under raden skatt.*Ändrad i jämförelse med bokslutskommunikén. Effekten av ändrad redovisningsprincip för aktuariella poster redovisas som justering av ingående eget kapital.

78 | Finansiella rapporter – Koncernen

| Rapport över finansiell ställning för koncernen

Per den 31 december Mkr Not 2011 2010 2010-01-01 1, 31 Tillgångar 15, 29 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 13 270 321 310 Materiella anläggningstillgångar 14 26 285 23 087 21 551 Andelar i intresseföretag 1 1 1 Finansiella placeringar 18, 28 1 038 1 658 1 761 långfristiga fordringar 20 85 16 65Summa anläggningstillgångar 27 679 25 083 23 688 Omsättningstillgångar Varulager 21 2 449 2 074 2 301 Kundfordringar 22 4 592 3 395 2 276 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 23 144 103 230 Övriga kortfristiga fordringar 20 665 1 412 865 Kortfristiga placeringar 18, 28,34 9 506 6 516 3 564 likvida medel 34 8 695 8 046 2 631Summa omsättningstillgångar 26 051 21 546 11 867Summa tillgångar 53 730 46 629 35 555 Eget kapital och skulder Eget kapital 22, 24 Aktiekapital 700 700 700 Reserver 515 1 380 1 903 Balanserat resultat 36 678 30 871 22 270Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 37 893 32 951 24 873Summa eget kapital 37 893 32 951 24 873 långfristiga skulder Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 25 2 775 2 528 2 660 Avsättning Samhällsomvandling 4 664 3 596 1 991 Övriga avsättningar 26 161 160 122 Uppskjutna skatteskulder 11 3 775 3 271 3 241Summa långfristiga skulder 11 375 9 555 8 014 Kortfristiga skulder leverantörsskulder 1 982 1 471 1 185 Skatteskulder - 530 242 Övriga kortfristiga skulder 570 228 149 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 1 241 1 164 1 050 Avsättningar Samhällsomvandling 26 439 655 42 Övriga Avsättningar 26 230 75 Summa kortfristiga skulder 4 462 4 123 2 668 Summa skulder 15 837 13 678 10 682Summa eget kapital och skulder 53 730 46 629 35 555 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser för koncernen Per den 31 december Mkr Not 2011-12-31 2010-12-31Ställda säkerheter 30 243 251Ansvarsförbindelser 30 51 67

78 | Finansiella rapporter – Koncernen Finansiella rapporter – Koncernen | 79

| Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Reserver Balanserade vinstmedel Aktie- Omräknings- Verkligt Säkrings- inkl årets Totalt egetMkr Not 1 kapital reserv värdereserv reserv resultat kapitalIngående eget kapital 2010-01-01 700 14 1 425 464 22 772 25 375Ändring av redovisningsprincip för akutariella poster enligt IAS 19 -502 -502Justerat ingående eget kapital 2010-01-01 700 14 1 425 464 22 270 24 873årets resultat 9 083 Justering pensionskostnad 23 Justerat årets resultat 9 106 9 106Övrigt totalresultat 24 -107 -112 -304 -5 -528årets totalresultat -107 -112 -304 9 101 8 578Utdelningar -500 -500Enligt balansräkning 2010-12-31 700 -93 1 313 160 30 871 32 951 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Reserver Balanserade vinstmedel Aktie- Omräknings- Verkligt Säkrings- inkl årets Totalt egetMkr Not 1 kapital reserv värdereserv reserv resultat kapitalIngående eget kapital 2011-01-01 700 -93 1 313 160 30 871 32 951årets resultat 10 960 10 960Övrigt totalresultat 24 -10 -647 -208 -153 -1 018årets totalresultat -10 -647 -208 10 807 9 942Utdelningar -5 000 -5 000Enligt balansräkning 2011-12-31 700 -103 666 -48 36 678 37 893

80 | Finansiella rapporter – Koncernen

| Rapport över kassaflöden för koncernen (indirekt metod)

1 januari – 31 december Mkr Not 2011 2010 1, 34 Den löpande verksamheten Resultat före skatt 14 802 12 381Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 2 886 4 419Betald inkomstskatt -4 032 -2 849Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 13 656 13 951 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/Minskning (+) av varulager -375 227Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar -463 -1 887Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder 930 476Kassaflöde från den löpande verksamheten 13 748 12 767 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -5 126 -3 973Avyttring av materiella anläggningstillgångar 17 97Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -6Förvärv av dotterföretag -7Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -33Avyttring av finansiella anläggningstillgångar 22Avyttringar/investeringar (netto) i kortfristiga placeringar -2 990 -2 952Kassaflöde från investeringsverksamheten -8 099 -6 852 Finansieringsverksamheten Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare -5 000 -500Kassaflöde från finansieringsverksamheten -5 000 -500 Årets kassaflöde 649 5 415 likvida medel vid årets början 8 046 2 631likvida medel vid årets slut 8 695 8 046 Koncernen – operativt kassaflöde (Mkr) 2011 2010Kassaflöde från den löpande verksamheten 13 748 12 767Investeringar i materiella anläggningstillgångar -5 126 -3 973Övriga operativa investeringar 17 73Operativt kassaflöde (exklusive kortfristiga placeringar) 8 639 8 867Kortfristiga placeringar (netto) -2 990 -2 952Kassaflöde efter investeringsverksamheten 5 649 5 915Kassaflöde från finansieringsverksamheten – lämnad utdelning -5 000 -500Periodens kassaflöde 649 5 415

80 | Finansiella rapporter – Koncernen Finansiella rapporter – Koncernen | 81

82 | Finansiella rapporter – Moderbolaget

| Resultaträkning för moderbolaget

1 januari - 31 december Mkr Not 2011 2010 1, 31 Nettoomsättning 2, 3 28 282 25 825Kostnad för sålda varor -13 579 -13 815Bruttoresultat 14 703 12 010 Försäljningskostnader -138 -112Administrationskostnader -508 -296Forsknings- och utvecklingskostnader -318 -202Övriga rörelseintäkter 4 219 224Övriga rörelsekostnader 5 -379 -181Rörelseresultat 6, 7, 8 13 579 11 443 Resultat från finansiella poster: Resultat från andelar i koncernföretag 43 -22Resultat från andelar i intresseföretag 1Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 147 20Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 380 250Räntekostnader och liknande resultatposter -123 -257Resultat efter finansiella poster 9 14 026 11 435 Bokslutsdispositioner 10 -2 373 -59 Resultat före skatt 11 653 11 376 Skatt 11 -3 046 -3 003Årets resultat 8 607 8 373 Rapport över totalresultat för moderbolaget årets resultat 8 607 8 373Övrigt totalresultat 0 0Årets totalresultat 8 607 8 373

| Balansräkning för moderbolaget

Per den 31 december Mkr Not 2011-12-31 2010-12-31 1, 31 Tillgångar 29 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 13 58 116Materiella anläggningstillgångar 14 21 165 18 773Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 32 1 410 1 400 Andelar i intresseföretag 16 1 1 Fordringar hos koncernföretag 17 1 296 992 Fordringar hos intresseföretag 17 Andra långfristiga värdepappersinnehav 19, 28 127 123 Andra långfristiga fordringar 20, 28 170 111 Uppskjuten skattefordran 11 288 319Summa finansiella anläggningstillgångar 3 292 2 946 Summa anläggningstillgångar 24 516 21 835 Omsättningstillgångar Varulager m.m. 21 1 879 1 472Kortfristiga fordringar Kundfordringar 22 4 146 2 991 Fordringar hos koncernföretag 17 1 570 1 299 Övriga kortfristiga fordringar 20 688 1 110 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 23 80 75Summa kortfristiga fordringar 6 484 5 475 Kortfristiga placeringar 18, 34 17 073 13 491Kassa och bank 34 830 631Summa omsättningstillgångar 26 266 21 069Summa tillgångar 50 782 42 904

82 | Finansiella rapporter – Moderbolaget Finansiella rapporter – Moderbolaget | 83

| Balansräkning för moderbolaget

Mkr Not 2011-12-31 2010-12-31Eget kapital och skulder 1, 31 Eget kapital 24 Bundet eget kapital Aktiekapital (700 000 st) 700 700 Reservfond 697 697 Fritt eget kapital Balanserat resultat 14 782 11 410 årets resultat 8 607 8 373Summa eget kapital 24 786 21 180 Obeskattade reserver 33 14 509 12 135 Avsättningar Avsättning Samhällsomvandling 26 5 103 4 251 Övriga avsättningar 25,26 1 777 1 570Summa avsättningar 6 880 5 821 Kortfristiga skulder leverantörsskulder 1 398 992 Skulder till koncernföretag 1 906 1 233 Aktuella skatteskulder 447 Övriga kortfristiga skulder 255 95 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 1 048 1 001Summa kortfristiga skulder 4 607 3 768Summa eget kapital och skulder 50 782 42 904 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser för moderbolaget Per den 31 december Mkr Not 2011-12-31 2010-12-31Ställda säkerheter 30 240 248Ansvarsförbindelser 30 176 130


| Rapport över förändringar i eget kapital för moderbolaget se not 24 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserat årets TotaltMkr Aktiekapital Reservfond resultat resultat eget kapitalIngående eget kapital 2010-01-01 700 697 11 910 13 307årets totalresultat 8 373 8 373Utdelning -500 -500Utgående eget kapital 2010-12-31 700 697 11 410 8 373 21 180 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserat årets TotaltMkr Aktiekapital Reservfond resultat resultat eget kapitalIngående eget kapital 2011-01-01 700 697 19 783 21 180årets totalresultat 8 607 8 607Utdelning -5 000 -5 000Utgående eget kapital 2011-12-31 700 697 14 782 8 607 24 786

84 | Finansiella rapporter – Moderbolaget Finansiella rapporter – Moderbolaget | 85

| Kassaflödesanalys för moderbolaget (indirekt metod)

1 januari – 31 december Mkr Not 2011 2010 1, 34 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 14 026 11 435Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 2 600 4 044Betald inkomstskatt -3 841 -2 745Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 12 785 12 734 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/Minskning (+) av varulager -407 180Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar -630 -694Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder 1 285 761Kassaflöde från den löpande verksamheten 13 033 12 981 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -4 652 -3 779Avyttring av materiella anläggningstillgångar 778 291Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -5Förvärv av dotterbolag -10 -7Förändring av finansiella anläggningstillgångar -368 -745Avyttringar/investeringar (netto) i kortfristiga placeringar -3 150 -2 814Kassaflöde från investeringsverksamheten -7 402 -7 059 Finansieringsverksamheten Utbetald utdelning -5 000 -500Kassaflöde från finansieringsverksamheten -5 000 -500 Årets kassaflöde 631 5 422 likvida medel vid årets början 7 838 2 416Likvida medel vid årets slut 8 469 7 838


Not 1 | Väsentliga redovisningsprinciper

1 | Överensstämmelse med normgivning och lag Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekom-mendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”. De avvikel-ser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovis-ningslagen (åRl) och tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl. årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och VD den 28 mars 2012. Koncernens resultaträkning och rapport över finansiell ställ-ning och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 20 april 2012.

2 | Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet av moderbolagets och koncernens finansiella rapporterhuvudprincipen är att tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffnings-värden, Ett fåtal vissa finansiella tillgångar och skulder värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatin-strument, finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde via resultatet eller finansiella tillgångar som kan säljas.

3 | Funktionell valuta och rapporteringsvalutaModerbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsva-lutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är, om inte annat anges, avrundade till närmaste miljoner kronor.

4 | Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattning-ar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar av redovisningsprinciper gjorda av företagsledningen som har en bety-dande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan med-föra väsentliga justeringar i det påföljande årets finansiella rapporter beskrivs närmare i avsnittet 28 Viktiga uppskattningar och bedömningar.

5 | Väsentliga tillämpade redovisningsprinciperDe nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag och joint venture företag.

6 | Nya och ändrade standarder och tolkningar för 20116.1 Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRSNedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 januari 2011. Övriga ändringar av IFRS standarder och tolkningar med tillämp-ning från och med 2011 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.

6.1.1. IAS 19 Ersättningar till anställdaRedovisningen av aktuariella vinster och förluster har förändrats i jämförelse med ti-digare år och tidigare kvartal under 2011. Redovisningsprincipen tillämpas retroaktivt från ingången av 2010 och innebär att aktuariella vinster och förluster redovisas i den period de uppstår i övrigt totalresultat. Effekten på eget kapital vid ingången av 2010 uppgick till -502 Mkr. Effekter i resultat- och balansräkning i jämförelse med tidigare år framgår i rapport över förändringar i eget kapital och i not 25 Pensioner.

| Noter till de finansiella rapporterna

7 | Nya standarder och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår (2012) eller senare och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nedan beskrivs respektive ändringar som bedöms vara tillämpliga för lKAB koncer-nen. lKAB:s bedömning är att förändringarna inte medför några väsentliga effekter på de finansiella rapporterna. Det skall nämnas att det stora flertalet av föreslagna stan-darder och tolkningar inte ännu är godkända för tillämpning inom EU.

IFRS 9 Finansiella instrumentDenna standard är det första steget i processerna att ersätta IAS 39, ’Finansiella in-strument: värdering och klassificering’. IFRS introducerar två nya krav för värdering och klassificering av finansiella tillgångar och kommer sannolikt att påverka koncernens redovisning av finansiella tillgångar. Standarden är inte tillämplig förrän räkenskapsår som börjar 1 januari 2015. Dock har standarden ännu inte antagits av EU och får inte förtidstillämpas. Koncernen har ännu att utvärdera den fulla inverkan av IFRS 9 på de finansiella rapporterna. IFRIC 20 Stripping Costs in the Production Phase of a Surface MineEtt utkast finns för redovisning av “stripping costs” i dagbrott som avses att tillämpas från 1 januari 2013 eller senare. Koncernen har ännu att utvärdera den fulla inverkan av IFRIC 20 på de finansiella rapporterna.

IAS 19 (ändringar) Ersättningar till anställdaFörslag finns till ändringar i IAS 19. Koncernen har ännu att utvärdera den fulla inverkan av IAS 19 på de finansiella rapporterna. Företagsledningen bedömer att standarder med tillämpning från räkenskapsår 2012 inte kommer att få en väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter. Före-tagsledningen håller för närvarande på att analysera eventuella effekter av de nya och ändrade standarder på koncernens finansiella rapporter med tillämpning från räken-skapsår 2013 och senare:

IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (ändring)IAS 12 Inkomstskatter (ändring)IFRS 7 Finansiella instrument (ändring)IFRS 10 Consolidated Financial Statements (ersätter IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter)IFRS 11 Joint ArrangementsIFRS 12 Disclosure of Interests in other EntitiesIFRS 13 Fair Value Measurement IAS 27 Separata finansiella rapporter (ändring)IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint venture (ändring)IAS 32 Klassificering av teckningsrätter

8 | Klassificering m.m.Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som för-väntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

9 | RörelsesegmentrapporteringEtt rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver affärsverksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av före-tagets högste verkställande beslutsfattare, vilket är koncernledningen, för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Tre rörelseseg-ment är identifierade inom lKAB koncernen: Mining Division, Minerals Division och Spe-cial Businesses Division. Se not 3 för ytterligare beskrivning av indelningen och presen-tationen av rörelsesegment.

10 | Konsolideringsprinciper10.1 DotterföretagDotterföretag är företag som står under ett bestämmande-inflytande från moderbo-laget. Bestämmande-inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett fö-retags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande-inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberät-tigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

86 | Finansiella rapporter – Moderbolaget Noter till de finansiella rapporterna | 87

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det kon-cernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt över-tagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av summan av de verkliga värdena per förvärvsdagen för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och för emitterade egetkapital-instrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet, värdet på minoriteten samt det verkliga värdet på tidigare innehav och det verkliga värdet på förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med för-värvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

10.2 Joint ventures Joint ventures är redovisningsmässigt de företag för vilka koncernen genom samarbets-avtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. I koncernredovisningen konsolideras innehav i joint ventures enligt klyvningsmetoden. Klyvningsmetoden innebär att för joint venture företag redovisas koncernens ägarandel av företagens intäkter och kostnader respek-tive tillgångar och skulder i koncernens resultaträkning och rapport över finansiell ställ-ning. Detta görs genom att samägarens andel av tillgångar och skulder, intäkter och kostnader i ett joint venture företag, slås ihop post för post med motsvarande poster i samägarens koncernredovisning. Endast eget kapital som intjänats efter förvärvet re-dovisas i koncernens egna kapital. Klyvningsmetoden tillämpas från den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet erhålls och fram till den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet upphör.

10.3 Transaktioner som elimineras vid konsolideringKoncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföre-tag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med gemensamt kontrol-lerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.

11 | Utländsk valuta11.1 Transaktioner i utländsk valutaTransaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valuta-kurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som förelig-ger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde och redo-visas i resultaträkningen.

11.2 Utländska verksamheters finansiella rapporter Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncern-mässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella va-luta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna som vid respek-tive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat kom-ponent, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet omklassifi-ceras de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till den avyttrade utlands-verksamheten från eget kapital till årets resultat som en omklassificeringsjustering vid tidpunkten som vinst eller förlust på försäljningen redovisas.

12 | Intäkter – försäljning av varor12.1 Försäljning av varor Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen.

12.1.1 Försäljning av järnmalm, Mining Divisionhandeln med järnmalm sker i US-dollar och det finns tre olika sätt att prissätta järn-malm d.v.s. årspris, spotpris och indexerade priser. Vanligtvis blir ett avtal mellan något av de större gruvföretagen och den asiatiska eller europeiska stålindustrin globalt väg-ledande. Därefter sluter lKAB avtal med sina kunder. Tidpunkten för prisuppgörelsen kring det globala priset varierar. Vissa år nås prisuppgörelser tidigt och andra år senare, varför en uppskattning av priset nästan alltid måste göras för det nya året, innan priset är överenskommet. På senare tid har andelen försäljning av järnmalm till spotpris eller indexerade priser ökat på den globala marknaden. lKAB har hittills mest sålt järnmalm till årspris. Försäljning av järnmalm redovisas vid leverans till kund i enlighet med försäljnings-villkoren. Försäljningen redovisas med avdrag för mervärdesskatt och omräkning sker enligt gällande valutakurs. Om försäljningen är valutaterminssäkrad sker omräkning till terminssäkrad valutakurs. Vid leverans utfärdas ofta en preliminär fakturering avseende järn- och fukthalt i leveransen. När slutliga och fastställda värden erhållits, justeras intäkterna vid behov, och intäkterna fastställs. Intäkterna redovisas i nettoomsättningen.

12.1.2 Försäljning av industrimineraler, Minerals DivisionMinerals Division inom lKAB-koncernen bedriver handel med en rad olika mineraler, både mineraler i egen ägo, ex vis magnetit, huntit och mica, men även externa mineraler som antingen processas vidare inom koncernen eller säljs vidare i oförändrat skick till slutkund. handeln med industrimineraler sker antingen i landets lokala valuta eller i någon av de större valutorna, ex vis USD och EUR. Mineralen magnetit köps in från Mining Division, priserna avtalas en gång per år och baseras på moderbolagets globala prisuppgörelse på järnmalmsprodukter. Övriga egna mineraler prissätts internt, medan externa mineraler prissätts enligt prisuppgörelse med respektive leverantör och kan ske årsvis eller med kortare intervall. Försäljningen av mineralerna redovisas till kund i enlighet med uppgjorda försälj-ningsvillkor. Försäljningen redovisas med avdrag för mervärdesskatt och omräkning sker enligt gällande valutakurs. Om försäljningen är terminssäkrad sker omräkning till terminssäkrad valutakurs. Fakturering sker vid leverans till kund enligt överenskommet pris och betalningsvill-kor. Intäkterna redovisas i nettoomsättningen.

12.2 Hyresintäkterhyresintäkter från fastigheter redovisas linjärt i resultaträkningen baserat på villkoren i hyres- (leasing) avtalet. Intäkterna redovisas i övriga rörelseintäkter.

13 | Leasingleasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. Koncernens leasingavtal är i all väsentlighet operationella. Operationell leasing innebär att leasingavgiften redovisas linjärt över leasingperio-den. Vissa rörliga avgifter kostnadsförs dock vanligen löpande.

14 | Finansiella intäkter och kostnaderFinansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, räntekostnader på förmånsbestämd pensionsförpliktelse, utdelningsintäkter, orealiserade och realiserade vinster och förlus-ter på finansiella placeringar samt derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten. Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämp-ning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter respektive räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventu-ella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungligen redovisade värdet av fordran respektive skuld och det belopp som regleras vid förfall. Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Resultat från försäljning av finansiella placeringar redovisas då de risker och fördelar förknippade med ägandet av instrumenten i allt väsentligt överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumenten. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.

15 | SkatterInkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

88 | Noter till de finansiella rapporterna

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämp-ning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i tempo-rära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovi-sat eller skattepliktig resultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom över-skådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och under-skottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.

16 | Finansiella instrumentFinansiella instrument som redovisas i rapport över finansiell ställning inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

16.1 Redovisning i och borttagande från Rapport över finansiell ställningEn finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapport över finansiell ställning när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bo-laget presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om fakturan ännu inte skickats. Kundfordringar tas upp i rapport över finansiell ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldig-het föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från rapport över finansiell ställning när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapport över finansiell ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapport över finansiell ställning endast när det föreligger en legal rätt att kvitta belop-pen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången, förutom i de fall bo-laget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då likviddagsredovisning tillämpas. Ett avista köp eller försäljning i värderingskategorin Fair value option redovisas per likviddag. lKAB saknar skulder som värderas enligt fair value option. likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid understigande tre månader från anskaffningstidpunkten vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

16.2 Klassificering och värderingFinansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumen-tets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiella tillgångar och skulder som redo-visas till verkligt värde via resultatet, vilka redovisas till verkligt värde exklusive trans-aktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instru-mentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transak-tionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen redovisas derivatinstrument på sätt som beskrivs nedan. Används derivatinstrument för säk-ringsredovisning och till den del denna är effektiv, redovisas värdeförändringar på derivatinstrumentet i resultaträkningen vid samma tidpunkt och på samma rad i re-sultaträkningen som den säkrade posten. Även om säkringsredovisning inte tillämpas, redovisas värdeökningar respektive värdeminskningar på derivatet som intäkter res-pektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom finansnettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och huruvida användningen relateras till en rörel-sepost eller en finansiell post. Vid säkringsredovisning redovisas ineffektiv del på sam-ma sätt som värdeförändringar på derivat som inte används för säkringsredovisning.

lKAB har valt att i enlighet med IAS 39 inte inkludera räntekomponenten i valutater-minskontrakt i säkringsförhållandena vid tillämpning av säkringsredovisning i koncer-nen. Värdeförändringar på valutaterminer hänförliga till räntekomponenten redovisas istället som en finansiell intäkt eller en finansiell kostnad på raden ”Räntekomponent i valutaterminskontrakt” eftersom räntekomponenten anses vara finansiell till sin ka-raktär.

16.3 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatetDenna kategori består av två undergrupper; finansiella tillgångar som innehas för han-del och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas lö-pande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. I kategorin Fair value option ingår de finansiella instrument som värderas och följs upp till verkligt värde. För ytterligare information om vilka finansiella instrument som ingår, se not 28.

16.4 Lånefordringar och kundfordringarlånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv mark-nad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffnings-värde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.

16.5 Finansiella tillgångar som kan säljasI kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat, dock ej sådana som beror på nedskrivningar, ej heller ränta på skuldin-strument och utdelningsintäkter samt valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i årets resultat.

16.6 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatetDenna kategori består av två undergrupper, finansiella skulder som innehas för handel och andra finansiella skulder som företaget valt att placera i denna kategori (den s.k. Fair Value Option), se beskrivning ovan under ”Finansiella tillgångar värderade till verk-ligt värde via resultatet”. I den första kategorin ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsin-strument. Förändringar i verkligt värde redovisas i årets resultat.

16.7 Andra finansiella skulderlån samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

17 | Derivat och säkringsredovisning Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och va-lutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den ini-tiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i årets resultat vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats.

17.1 KassaflödessäkringarDe derivatinstrument som används för säkring av framtida kassaflöden redovisas i rap-port över finansiell ställning till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas direkt mot övrigt totalresultat och ackumulerade värdeförändringar redovisas i separat kom-ponent i eget kapital, tills dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen. De säk-rade flödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade transaktioner.

88 | Noter till de finansiella rapporterna Noter till de finansiella rapporterna | 89

18 | Materiella anläggningstillgångar18.1 Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter av-drag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvär-det ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som kan ingå i anskaffningsvärdet är kostnader för leve-rans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda, om tillämpligt andra tillverkningsom-kostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången samt uppskat-tade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna och återställande av plats eller område där dessa finns. Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder be-handlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur rapport över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

18.2 Anläggningar under jordAnläggningar under jord, varifrån järnmalm utvinns, kan indelas i gråbergsbrytning och järnmalmsbrytning. Gråbergsbrytning utgörs dels av arbeten för att frilägga malmkrop-pen i samband med anläggandet av en ny huvudnivå, dels av anläggningar avseende transport- och underhållsfunktioner såsom järnvägar, vägar, orter, schakt, snedbanor (ett system för bil- och busstrafik från markplanet till arbetsplatserna under jord) samt anläggningar för service och el- och luftdistribution. Dessa utgifter för anläggningar, som är avsedda att nyttjas under längre tid än ett år, aktiveras i rapport över finansiell ställning. Avskrivning sker på ett systematiskt sätt under aktuell huvudnivås livslängd. Järnmalmsbrytning utgörs i huvudsak av aktiviteterna tillredning, rasborrning, ras-lastning, transport och uppfodring av malmen. Utgifter för dessa aktiviteter har en nytt-jandeperiod av högst ett år varför de kostnadsförs löpande.

18.3 DagbrottJärnmalmsbrytning ovan jord sker i så kallade dagbrott. För att frilägga malmkrop-pen sker ofta en jordavrymning där bland annat morän och gråberg tas bort. Under utvecklingsfasen aktiveras utgifterna som en del av anskaffningsvärdet för gruvan och avskrivning sker på ett systematiskt sätt under gruvans livslängd. Under själva produk-tionsfasen redovisas utgifterna som kostnad.

18.4 Prospekterings- och utvärderingsutgifterÖkad kännedom om järnmalmsfyndigheternas utvidgning är nödvändig för att ersätta utbrutna mängder och lägga grund för fortsatt utveckling av verksamheten inom Mining Division. Genom undersökningsarbeten med borrningar, främst från orter i anknytning till malmkroppen, kartläggs och definieras järnmalmskroppen. Undersökningsarbeten av malmfyndigheterna såväl i befintliga områden som i framtida områden inom gru-vorna kostnadsförs. Denna princip tillämpas även vid prospektering av områden utanför nuvarande gruvor. Utvärderingsarbeten av befintliga mineraltillgångar sker i mindre omfattning, främst för att ta fram underlag till en s.k. brytningsplan för mineraltillgångarna, och dessa ar-beten kostnadsförs.

18.5 Tillkommande utgifterTillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. En tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter eller delar därav. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på ut-bytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.

18.6 AvskrivningsprinciperAvskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedöm-da nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Anläggningar och utrustningar som nyttjas i dagbrott skrivs normalt av över den kortaste av förväntad livslängd och livslängden på den gruva som de hänförs till.

Beräknade nyttjandeperioder; – Rörelsefastigheter, hyresfastigheter 15 - 100 år – Maskiner och andra tekniska anläggningar 5 - 20 år – Inventarier, verktyg och installationer 5 - 20 år– Anläggningar under jord (genomsnitt) 12 år

Rörelsefastigheternas huvudindelning är byggnad, markanläggning och mark. Bygg-naderna och markanläggningarna består av flera komponenter vars indelningsgrund utgörs av funktion, t ex vägar, beläggning, serviceanläggningar, förädlingsverk mm. hyresfastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. hu-vudindelningen är byggnader och mark. Byggnaderna indelas i flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 15 – 100 år på dessa komponenter.

Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för av-skrivningen på hyresfastigheter.

– Stommar, grund och innerväggar 100 år– Vatten, avlopp, el och värmesystem 50 år– Ytterfasad 40 år– Fönster 50 år– Ytskikt och vitvaror 15 år

Förvärvas en fastighet utanför påverkanslinjen och i ett område för framtida brytning anpassas avskrivningstiden till när påverkanslinjen tangerar fastigheten i fråga. Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs vid varje rapportperi-ods slut och justeras vid behov.

19 | Immateriella tillgångar19.1 GoodwillGoodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskriv-ningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas årligen för nedskriv-ningsbehov, se redovisningsprincip i kapitel 21.1 Skillnaden mellan anskaffningsvärdet, värdet på minoriteten samt det verkliga värdet på tidigare innehav och det verkliga vär-det på förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill.

19.2 BrytningsrättigheterBrytningsrättigheter värderas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

19.3 Forskning och utveckling Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer. Utgifter för utveckling, där forskningsresultatet eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som tillgång i rapport över finansiell ställning, om produkten eller processen är tekniskt och kom-mersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. I värdet inkluderas direkt hänförbara utgifter, exempelvis varor och tjänster samt ersättningar till anställda. Om inte ovanstående kriterier är uppfyllda ska utgifterna kostnadsföras. hittills har inga utvecklingsutgifter uppfyllt kriterierna ovan varför lKAB kostnadsfört samtliga utgifter för utveckling när de uppstått.

19.4 Övriga immateriella tillgångar Övriga immateriella tillgångar, bland annat programvaror, som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar (se nedan) och ned-skrivningar.

19.4.1 UtsläppsrätterlKAB deltar i EU:s system för handel av utsläppsrätter. I februari erhöll lKAB utsläpps-rätter avseende koldioxid för året 2011. En utsläppsrätt är en rättighet att göra kol-dioxidutsläpp och därmed en immateriell tillgång. Tilldelning bokas mot förutbetalda intäkter, eftersom företaget inte har tjänat in några rätter vid tilldelning. Intjänandet görs i samma takt som faktiska utsläpp. När utsläpp görs uppstår en skuld att leverera utsläppsrätter för dessa utsläpp. Denna skuld klassificeras som ett utsläpp. Skulderna värderas till anskaffningsvärde för tilldelade utsläppsrätter. Intäkten periodiseras mot den kostnad den avser att täcka. När utsläppsrätten rapporteras skall motsvarande antal utsläppsrätter levereras in. Därmed förbrukas den immateriella anläggningstill-gången och avsättningen för gjorda utsläpp regleras. I den mån skulden att leverera


utsläppsrätter överstiger kvarvarande tilldelning av utsläppsrätter sker skuldföring av överskjutande belopp värderat till aktuellt marknadsvärde för det antal utsläppsrätter som krävs för att kunna reglera åtagandet. För information om belopp se not 26.

19.5 Tillkommande utgifterTillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i rapport över finansiell ställning endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

19.6 AvskrivningsprinciperAvskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräk-nade nyttjandeperioder. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det da-tum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:

– Brytningsrättigheter 30 - 50 år– hyresrätt 10 år– Kundorienterade immateriella tillgångar 3 – 5 år– Programvaror 5 år

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod prövas vid varje rapportperi-ods slut och justeras vid behov.

20 | Varulager Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. An-skaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågåen-de arbete inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksam-heten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkom-ma en försäljning.

21 | Nedskrivningar Koncernens redovisade tillgångar bedöms vid varje balansdag för att avgöra om det finns indikation på nedskrivningsbehov. För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.

21.1 Nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar samt andelar i dotterföretag, intresseföretag och joint venture Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas tillgångens återvinningsvärde. För goodwill beräknas återvinningsvärdet dessutom årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång grupperas tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentli-gen oberoende kassaflöden – en så kallad kassagenererande enhet. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar re-sultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter). återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

21.2 Nedskrivning av finansiella tillgångarVid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finan-siell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna upplupet anskaffningsvärde, exempelvis avtalsbrott, sen eller utebliven betalning från motpart eller konkurs, dels av betydande eller utdragen minsk-ning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. återvinningsvärdet för tillgångar tillhörande kategorierna lånefordringar och kund-fordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskriv-ning belastar resultaträkningens rörelseresultat.

Om en minskning i det verkliga värdet för en finansiell tillgång, kategoriserad som att den kan säljas, har redovisats direkt mot totalresultatet och det finns objektiva belägg för att en nedskrivning av tillgången skall göras, skall den ackumulerade förlusten som har redovisats i totalresultatet tas bort från totalresultat och redovisas i resultaträk-ningen, även om den finansiella tillgången inte har tagits bort från rapport över finansiell ställning. Förlusten som tas bort avser skillnaden mellan förvärvskostnaden och aktuellt verkligt värde, efter avdrag från eventuellt tidigare gjord nedskrivning på den finansiella tillgången.

21.3 Återföring av nedskrivningarEn nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS 36 tillämpningsområde reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet när tillgången skrevs ned. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. Nedskrivningar av investeringar, lånefordringar eller kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet ob-jektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella till-gångar som kan säljas och tidigare redovisats i årets resultat återförs inte via årets resultat utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföl-jande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av rän-tebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över årets resultat om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.

22 | Eget kapital22.1 Utdelningar Utdelningar redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.

23 | Resultat per aktieBeräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året.

24 | Ersättningar till anställda24.1 Avgiftsbestämda pensionsplanerSom avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgifts-bestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.

24.2 Förmånsbestämda pensionsplanerKoncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda pensionsplaner beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de an-ställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltnings-tillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig fö-retagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en fungerande marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade Projected Unit Credit Method. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar per rapportdagen. Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgång-ar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller genom att an-tagandena ändras. Under tidigare år har korridorregeln tillämpats för redovisning av aktuariella vinster och förluster. Från december 2011 redovisas samtliga aktuariella vinster och förluster direkt i övrigt totalresultat. Effekterna i jämförelse med tidigare år redovisas i rapporten Rapport över förändringar i eget kapital samt i not 25 Pensioner. I rapporten över finansiell ställning framgår redovisat värde för pensioner och lik-nande förpliktelser motsvarande förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunkten, med


avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångar och oredovisade kostnader avse-ende tjänstgöring under tidigare perioder. När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare pe-rioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen. När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad re-dovisas hela kostnaden direkt i årets resultat. När det finns en skillnad mellan hur pen-sionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller for-dran nuvärdesberäknas ej. Nettot av ränta på pensionsskulder och förväntad avkastning på tillhörande förvalt-ningstillgångar redovisas i finansnettot. Övriga komponenter redovisas i rörelseresul-tatet.

24.3 Kortfristiga ersättningarKortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En kortfristig skuld redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bo-nusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

25 | Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalnings-tidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i rapporten över finansiell ställning när det finns en befintlig legal eller informell för-pliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av eko-nomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden be-talning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbe-dömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

25.1 OmstruktureringEn avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelseförluster.

25.2 Efterbehandlingskostnader Avsättning för efterbehandlingskostnader redovisas när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse, till exempel i de fall miljödomstol kräver ekonomisk säkerhet för utvidgad verksamhet.

25.3 Avsättningar till följd av gruvdriftSe punkt 28 i not 1.

26 | EventualförpliktelserEn eventualföpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från in-träffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsätt-ning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

27 | MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPERModerbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. Även av Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden gällande för no-terade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka un-dantag från och tillägg till IFRS som skall göras.

De ändringar i RFR 2 Redovisning för juridiska personer som har trätt ikraft och gäller för räkenskapsåret 2011 har inneburit att koncernbidrag inte längre redovisas mot eget kapital. Ett koncernbidrag som moderföretaget erhåller från ett dotterföretag redovisas enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterföretag och redovisas som en finansiell intäkt. Koncernbidrag lämnade från moderföretaget till dotterföretag redovisas som en finansiell post.

27.1 Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciperSkillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

27.2 Dotterföretag, intresseföretag och joint-venturesAndelar i dotterföretag, intresseföretag och joint-ventures redovisas i moderbolaget en-ligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag, intresseföretag och joint-ventures. 27.3 Finansiella instrument och säkringsredovisningMed anledning av sambandet mellan redovisning och beskattning, tillämpas inte reg-lerna om finansiella instrument och säkringsredovisning i IAS 39 i moderbolaget som juridisk person. I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaff-ningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Värderingen av aktier och placeringar på penningmarknaden görs på portföljnivå. Det innebär att för instrument som ingår i samma portfölj avräknas orealiserade vinster mot orealiserade förluster. Överskjutande förlust redovisas som minskning av ränteintäkterna på raden ”Övriga ränteintäkter och liknande poster”. Över-skjutande vinst redovisas inte. Skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde.

27.3.1 Derivat och säkringsredovisningValutaexponering avseende framtida prognostiserade flöden säkras genom valutater-miner. Valutaterminer som skyddar det prognostiserade flödet tas inte upp i balansräk-ningen. Värdeförändringarna på terminerna redovisas i samma period som det prognos-tiserade flödet uppstår. Terminssäkrad volym i US-dollar avstäms mot framtida beräknat nettoinflöde av US-dollar. Om terminssäkrad volym överstiger värdet av beräknat nettoinflöde och en orea-liserad kursförlust föreligger redovisas den som finansiell kostnad. I det fall en orealise-rad kursvinst föreligger redovisas inte denna. Periodisering av terminsavdrag och terminspåslag på US-dollar säkringar sker enligt BFN R 7. Räntekomponenten anses vara finansiell till sin karaktär varvid den redovisas i finansnettot i moderbolaget. Som ansvarsförbindelse redovisas skillnaden mellan ge-nomsnittlig terminskontraktskurs och balansdagens kurs på ingångna valutatermins-kontrakt om balansdagens kurs är högre än genomsnittskursen på valutaterminskon-traktet.

27.4 Finansiella garantierModerbolagets finansiella garantiavtal består i huvudsak av borgensförbindelser till förmån för dotterföretag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Rådet för finansiell rapportering tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39 när det gäller finansiel-la garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.

27.5 Anteciperade utdelningarAnteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdel-ningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.

27.6 Immateriella anläggningstillgångar27.6.1 Forskning och utveckling I moderföretaget redovisas samtliga utgifter för forskning och utveckling som kostnad i resultaträkningen.


27.7 Ersättningar till anställda 27.7.1 Förmånsbestämda planerI moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Fi-nansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig av-dragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonte-ringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.

27.8 Skatter I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I kon-cernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

27.9 Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personerI moderbolaget redovisas avgivna och mottagna koncernbidrag som finansiell post. Ak-tieägartillskott förs direkt mot eget kapital och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.

28 | Viktiga uppskattningar och bedömningar Vid upprättande av de finansiella rapporterna måste företagsledningen och styrelsen göra bedömningar och antaganden som påverkar redovisade tillgångar, skulder, intäkter och kostnader samt övrig lämnad information, exempelvis ansvarsförbindelser. Nedan redogörs för de uppskattningar och bedömningar som bedöms vara de vik-tigaste för en förståelse av de finansiella rapporterna med hänsyn till graden av be-tydande bedömningar och osäkerhet. Förutsättningar för lKAB:s verksamhet ändras successivt vilket medför att dessa bedömningar förändras.

28.1 Avsättningar till följd av gruvdriftlKAB har utvunnit järnmalm i mer än 120 år i Norrbotten. Den teknik som används vid malmbrytning i underjordsgruvor leder till deformationer i form av sprickbildning av den mark där brytningen bedrivs. Deformationerna är eller kommer att bli så pass omfattande att det är nödvändigt att successivt flytta delar av Kiruna och Malmberget. lKAB har redan haft, och kommer att ha betydande utgifter med anledning av denna samhällsomvandling. Bland annat kommer lKAB att ha utgifter för att förvärva fastig-heter samt kommunal infrastruktur såsom el och va i berörda områden. Utgifterna beror på att lKAB enligt lag är skyldigt att ersätta skada som uppkommer genom gruvdriften. Avsättning för de skador som deformationerna förorsakar utgörs av redan uppkomna konstaterade skador samt skador som ännu inte konstaterats, men som kommer att uppstå med något års fördröjning till följd av befintlig brytning. För att matcha kostnader och intäkter tillämpar lKAB redovisningsreglerna om av-sättning i IAS 37; Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

Av dessa framgår att en avsättning skall redovisas när: 1. Det ska finnas en befintlig legal eller informell förpliktelse gentemot extern part,2. till följd av inträffade händelser,3. som förväntas medföra ett utflöde av ekonomiska resurser från bolaget vid reglering4. och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

En gräns för ersättningsgrundande påverkan av hittillsvarande brytning har definierats av lKAB vilken benämns påverkanslinjen. Påverkanslinjen i Kiruna, som successivt rör sig framåt, utgår ifrån den existerande miljövillkorslinjen enligt dom från miljödomstolen. Tillägg görs för säkerhetszon för rö-relser som förväntas tillkomma även om brytningen skulle upphöra (100 m) samt för bedömt område för s.k. gruvstadspark (350 m) vilket motsvarar ca sju års konverte-ringstid från stadsbebyggelse, via gruvstadspark till industriområde. Grundregeln är att ett åtagande redovisas först då påverkanslinjen tangerar den berörda fastighetsgränsen eller infrastrukturen. Även om det finns stora likheter mellan förhållandena i Kiruna och Malmberget skiljer sig de geologiska förutsättningarna åt, samt att det för Malmberget saknas ett av dom-stol fastställt miljövillkor. I Kiruna sker en successiv spridning av deformationerna med fortlöpande sprickbildning, medan i Malmberget sker en långtgående underminering av marken där samhällets centrala del är belägen. Deformationerna är en direkt följd av den bedrivna gruvdriften. För Malmberget kan konstateras att påverkansområdet från gruvdriften från flera olika malmkroppar i stort sett har ringat in Malmbergets centrum.

Den rådande situationen kan beskrivas som att Malmbergets centrala delar inte längre är ett fullt fungerande samhälle. Påverkan kommer att ske under en lång följd av år, där osäkerhet kommer att råda bl. a. kring de geologiska konsekvenserna, antaganden om bland annat marknadsvärden och rivnings- och deponiutgifter mm, varför det kan antas att avsättningsbeloppets stor-lek under ett antal år framöver kommer att beräknas med viss osäkerhet. Avsättningens storlek har beräknats utifrån objektiva värderingsmetoder för respek-tive tillgångsslag (järnväg, markområden, kommunal infrastruktur etc.), och har åsatts ett nuvärde. Avgörande för hur den skada som åsamkats av lKAB:s gruvbrytning skall behand-las redovisningsmässigt är var påverkanslinjen ligger vid varje tillfälle bokslutstillfälle. Samtliga skador/ersättningsanspråk som ligger inom påverkanslinjen beräknas och redovisas som avsättning samt som kostnad i resultaträkningen. Detta mot bakgrund av att lKAB redan har konsumerat de ekonomiska fördelar som gruvdriften genererat, eller med andra ord intäkterna har redan redovisats, men inte de skadekostnader som uppstår på grund av tidigare eller nuvarande brytning. Om en förvärvad fastighet inom påverkansområdet förväntas användas för tillfällig uthyrning under en period från förvärvet fram till utrymning, beräknas ett nyttjande-värde. Påvisar beräkningen ett positivt nettokassaflöde aktiveras det beloppet som en byggnadskomponent istället för att kostnadsföras. Byggnadskomponenten skrivs av un-der den period som den bedöms kunna nyttjas.

28.2 PensionsförmånerEtt flertal antaganden är viktiga inslag i de aktuariella metoder som används för att be-räkna pensionsåtaganden och de kan ha en väsentlig inverkan på redovisad nettoskuld och den årliga pensionskostnaden. Diskonteringsräntan och den förväntade avkastning-en på förvaltningstillgångar är två kritiska antaganden som används i beräkningen av årets pensionskostnad samt nuvärdet av pensionsförpliktelserna. Dessa antaganden bedöms varje år för varje pensionsplan i varje land. Ett flertal faktorer ändras inte lika ofta, exempelvis personalomsättning och pensionsålder. Det verkliga utfallet avviker ofta från de aktuariella antagandena av ekonomiska och andra orsaker. Diskonteringsräntan gör det möjligt att mäta framtida kassautflöden till nuvärde vid mättidpunkten. Denna ränta ska motsvara avkastningen på förstklassiga företagsobli-gationslån eller, om en fungerande marknad för sådana inte finns, statsobligationer. En sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet av pensionsskulden och den årliga kostnaden. För att bestämma den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångarna tar lKAB i beaktande tillgångarnas nuvarande och förväntade kategorifördelning och historisk såväl som förväntad avkastning på de olika kategorierna av tillgångar. Jämfört mot föregående år är den genomsnittliga diskonteringsräntan 3,70 (4,0) %.

28.3 SkatterVäsentliga bedömningar görs för att bestämma aktuella skattefordringar och -skulder, likväl som uppskjutna skatteskulder och -fordringar. lKAB måste bedöma sannolikheten för att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas för avräkning mot framti-da beskattningsbara vinster. Det verkliga utfallet kan avvika från bedömningarna, bland annat genom ändrade skatteregler eller utfallet av myndigheters eller skattedomstolars ännu ej slutförda granskningar av lämnade deklarationer.

28.4 TvisterlKAB är involverat i ett antal tvister och rättsliga förfaranden inom ramen för den löpan-de verksamheten. ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande den löpande affärsverksamheten. Enligt bästa bedömning är varken moderbolaget eller något dot-terbolag för närvarande involverat i något rättsligt förfarande eller skiljeförfarande som bedöms komma att ha någon väsentlig effekt på verksamheten, den finansiella ställ-ningen eller resultatet av verksamheten.


Not 3 | Segmentsrapportering

Segmentinformation Koncernledningen har fastställt rörelsesegmenten baserat på den information som används för att fatta strategiska beslut i den verksamhet som lKAB verkar i. Kon-cernens interna rapporteringssystem är uppbyggt utifrån detta och ett produkt- och divisionsperspektiv är valt. Koncernledningen bedömer och följer upp verksamheten i respektive division och uppföljningen är inriktad på rörelseresultatet samt operativa tillgångar i verksamheten. Internpris mellan koncernens olika segment är satta utifrån principen om ”arms-längds avstånd” dvs. mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av att transaktionerna genomförs. I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster. Ej fördelade poster består av finansnetto och skattekostnader. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segment är skattefordringar och skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder. I segmentens investeringar i materiella och im-materiella anläggningstillgångar ingår samtliga investeringar frånsett investeringar i korttidsinventarier och inventarier av mindre värde.

Koncernen består av följande rörelsesegment:Mining Division. Mining Division bryter och förädlar järnmalm till produkter som an-vänds i ståltillverkning. huvudprodukter är pellets respektive fines och antalet kunder är begränsat till ett tjugotal.

Minerals Division. Minerals Division utvecklar, producerar och marknadsför industri-mineralprodukter till ett flertal användningsområden och kunderna återfinns i många olika branscher världen över. De viktigaste branscherna är bland annat bygg och anläggning, olje- och gasutvinning, gummi, plast- och färgindustri, kemisk industri, bilindustri och gjuterier. Antalet kunder uppgår till flera tusen. Special Businesses. lKAB har ett flertal dotterföretag i Special Businesses. Bolagen är idag huvudsakligen underleverantör till Mining Division och Minerals Division. Exempel på tjänster och varor som tillverkas och säljs är borrutrustning, sprängämnen, betong, tunneldrivning, bergförstärkning, krossning av järnmalm.

Segmentinformationen som lämnats är följande:


Not 2 | Intäkternas fördelning

Koncernen ModerbolagetMkr 2011 2010 2011 2010Nettoomsättning: Varuförsäljning – järnmalm 28 024 25 413 28 282 25 825 Varuförsäljning – industrimineraler 2 623 2 777 Övrigt 475 343 Totalt 31 122 28 533 28 282 25 825

Rörelsesegment Koncernen Special Mining Division Minerals Division Businesses Totalt Elimineringar*** KoncernenMkr 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010Externa intäkter 28 024 25 413 2 623 2 777 475 343 31 122 28 533 31 122 28 533Interna intäkter 310 495 5 37 2 048 1 518 2 363 2 050 -2 363 -2 050 Totala intäkter 28 334 25 908 2 628 2 814 2 523 1 861 33 485 30 583 -2 363 -2 050 31 122 28 533 Rörelseresultat per rörelsesegment 13 624 11 524 603 433 405 244 14 632 12 201 14 632 12 201Koncernmässiga justeringar *) 73 111Rörelseresultat 14 705 12 312Finansnetto 97 69Resultat före skatt 14 802 12 381Skatt -3 842 -3 275årets resultat 10 960 9 106 Tillgångar 33 682 29 331 1 324 1 264 1 120 1 121 36 128 31 716 -2 021 -1 324 34 105 30 392Ofördelade tillgångar 19 625 16 237Summa tillgångar 53 730 46 629 Skulder 11 881 10 031 676 721 610 449 13 167 11 201 -1 106 -1 429 12 061 9 772Ofördelade skulder 3 776 3 438Summa skulder 15 837 13 210 Investeringar **) 5 066 3 914 21 10 39 55 5 126 3 979 5 126 3 979Avskrivningar 1 807 1 750 30 30 62 56 1 899 1 836 1 899 1 836Nedskrivningar 1 300 8 1 308 1 308 *) avser justeringen av koncernens pensionsskuld enligt IAS 19 **) avser materiella och immateriella anläggningstillgångar ***) avser koncerninterna transaktioner

Not 4 | Övriga rörelseintäkter

Koncernen ModerbolagetMkr 2011 2010 2011 2010hyresintäkter fastigheter 154 149 0 1Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar 4 13 0 Kursvinster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär 90 52 15 14Försäkringsersättning 0 8 8hyres- och arrendeintäkter 12 10 11 15Övrigt 106 90 193 186 366 322 219 224

Not 5 | Övriga rörelsekostnader

Koncernen ModerbolagetMkr 2011 2010 2011 2010Kursförlust på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär 38 41 Fastighetskostnader 103 90 Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar 4 3 Övrigt 258 256 379 181 403 390 379 181


Not 3 | Rapportering för segment (forts.)

Rörelsesegment (forts.) Geografiska områdenKoncernens försäljning sker i all väsentlighet från Sverige och därmed de svenska bolagen. Tillverkning av koncernens produkter har skett nästan uteslutande i Sverige. Investe-ringar har huvudsakligen genomförts i Sverige. Intäkterna redovisas i det land/region respektive kund har sin verksamhet. Redovisat värde på tillgångarna per land/region sker efter var tillgångarna är belägna och intäkterna redovisas med utgångspunkt varifrån försäljning, produktion, leverans och fakturering sker oavsett var kunderna är lokaliserade. Koncernen Sverige Övriga Europa Asien Övriga världen**)Mkr 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010Externa intäkter 28 865 26 458 1 257 978 1 000 956 141Tillgångar*) 23 799 20 908 2 747 2 483 9 14 2 3Investeringar *) 4 637 3 817 433 160 1 0 2 *) avser materiella och immateriella anläggningstillgångar **) länder som inte ingår i Europa eller Asien Information om större kunder Enligt IFRS 8 ska företag ange information om större kunder. lKAB koncernen har tre större kunder som var och en står för mer än tio procent av koncernens omsättning. Omsättningen för dessa kunder uppgick till 18 %, 11 % samt 10 % och redovisas i rörelsegrenen Mining Division. Moderbolaget Mining Division Minerals Division Special Businesses ModerbolagetMkr 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010Nettoomsättning 28 282 25 825 28 282 25 825 Moderbolaget Europa Asien Övriga världen ModerbolagetMkr 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010Nettoomsättning 19 220 17 312 7 900 6 846 1 162 1 667 28 282 25 825

Not 6 | Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar

Medelantalet anställda varav varav varav varavModerbolaget 2011 kvinnor män 2010 kvinnor mänSverige 3 166 17 % 83 % 2 998 15 % 85 %Totalt moderbolaget 3 166 17 % 83 % 2 998 15 % 85 % Dotterföretag Sverige 472 12 % 88 % 450 12 % 88 %Kina 43 21 % 79 % 41 20 % 80 %Nederländerna 22 32 % 68 % 25 32 % 68 %Norge 201 11 % 89 % 211 9 % 91 %Storbritannien 208 21 % 79 % 210 21 % 79 %Tyskland 17 47 % 53 % 20 50 % 50 %Övriga länder 62 26 % 74 % 75 21 % 79 %Totalt i dotterföretag 1 025 16 % 84 % 1 032 15 % 85 % Koncernen totalt 4 191 17 % 83 % 4 030 15 % 85 %

ledande befattningshavares ersättningar

Ledande befattningshavareMed ledande befattningshavare avses styrelseledamöter, verkställande direktören och andra ledande befattningshavare. Med andra ledande befattningshavare avses de tjänstemän som ingår i koncernledningen tillsammans med verkställande direktören.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavareTill styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Därutöver utgår särskilt arvode för utskottsarbete. För ersättningar till koncernledningen har årsstämman beslutat att regeringens vid var tid gällande riktlinjer för anställningsvillkor för personer i företagsledande ställning och för incitamentsprogram för anställda i statligt bolag ska tillämpas. Reger-ingens riktlinjer uppdaterades april 2009.

Berednings- och beslutsprocess vid fastställande av ersättningar till ledande befattningshavareErsättningsvillkoren för verkställande direktören och lönesättningsprinciperna för personerna i bolagets koncernledning bereds i ett ersättningsutskott som utses av styrelsen. Utskottet består av tre styrelseledamöter. Styrelsen fattar beslut på förslag av utskottet. För övriga personer i koncernledningen bekräftas den årliga lönerevisio-nen av styrelsens ordförande.

Principer för ersättningar till ledande befattningshavareTill verkställande direktören samt övriga personerna i koncernledningen utgår fast ersättning. Ersättningarna är pensionsgrundande. VD lars-Eric Aaros ersättning har varit 337.000 kr per månad. Pensionsålder för VD är 65 år. VDs pensionslösning är premiebestämd där lKAB avsätter årligen 30 % av VDs aktuella fasta lön per år till ett pensionsarrangemang, valt av VD, vilket kan

inkludera ITP-planen. Den del av premieutrymmet som inte åtgår för att täcka premier till ITP-planen kan VD använda för en kompletterande pensionslösning. Intjänade pensionsförmåner enligt tidigare anställningsavtal som direktör läggs i fribrev. VD har rätt att avstå lön till förmån för ytterligare pensionsavsättningar upp till en maximal nivå som bestäms av lKAB. För övriga ledande befattningshavare som kommit in i koncernledning före 2005 (2 personer) är pensionsåldern 60 år. Pension utgår för tiden fram till 65 års ålder med lägst 65 % av pensionsmedförande lön (definition enligt ITP-plan jämte förmån av fri bil) vid pensioneringstidpunkten. lämnad pensionsutfästelse säkerställs via av lKAB tecknad kapitalförsäkring hos försäkringsbolag. Pensionen är förmånsbestämd och oantastbar. Från 65 års ålder utgår pension enligt ITP-planen med komplettering för lönedelar mellan 30 och 50 basbelopp. Kompletteringen är 32,5% av pensionsmedfö-rande lön (definition enligt ITP-plan). åtagande utöver allmän pensionsplan säkerställs via av lKAB tecknad kapitalförsäkring hos försäkringsbolag. Utöver ITP-planens familjepension (efterlevandeskydd) utgår i tillägg särskild familjepension (utökat efter-levandeskydd). Eventuell återbäring på tecknade kapital- eller pensionsförsäkringar tillfaller befattningshavarna i sin helhet som förhöjd pension. För övriga ledande befattningshavare som kommit in i koncernledningen mellan 2005-2008 (3 personer) är pensionsåldern 62 år. Utöver kollektivavtalsreglerade pen-sionsförmåner (enligt ITP-planen) avsätts 14 – 18 % av grundårslönen i pensionspre-mie för tillkommande pensionsförmån. För övriga ledande befattningshavare som kommit in i koncernledningen fr.o.m. 2009 och framåt (3 personer) är pensionsåldern 65 år. Premien är avgiftsbestämd där lKAB avsätter årligen 30 % av aktuell fast lön per år. För gruppen ledande befattningshavare gäller en uppsägningstid av sex månader för båda parter. Vid uppsägning från företagets sida utgår därutöver ett avgångsvederlag om 18 månadslöner. För ytterligare information, se tabell ”Ersättningar och övriga förmåner till ledamöter i koncernledningen under 2011”.


Könsfördelning i företagsledningen per den 31 december 2011 2011 2010 2010 Andel Andel Andel AndelModerbolaget kvinnor män kvinnor mänStyrelsen 50 % 50 % 33 % 67 %Övriga ledande befattningshavare 33 % 67 % 33 % 67 % löner och andra ersättningar fördelade mellan ledande befattningshavare och övriga anställda samt sociala kostnader i moderbolaget ledande ledande Moderbolaget befattningshavare Övriga befattningshavare Övriga Mkr (19 personer) anställda Summa (21 personer) anställda Summalöner och andra ersättningar Sverige 21 1 582 1 603 17 1 356 1 373Moderbolaget totalt 21 1 582 1 603 17 1 356 1 373 Sociala kostnader1 907 7861varav pensionskostnader 348 317


Ersättningar och övriga förmåner till styrelsen 2011 2010Tkr Styrelsearvode 1) Styrelsearvode 1)Styrelsens ordförande Marcus Wallenberg2) 302 Styrelsens f.d. ordförande Björn Sprängare3) 350Styrelseledamot Christer Berggren3) 220Styrelseledamot Stina Blombäck 250 160Styrelseledamot Per-Ola Eriksson4) 173 160Styrelseledamot lars-åke helgesson5) 480 220Styrelseledamot hanna lagercrantz Styrelseledamot Anna-Greta Sjöberg 310 220Styrelseledamot Maija liisa Friman 250 160Styrelseledamot Egil M. Ullebö 250 160Summa 2 015 1 650 1) Arvodet avser perioden från årsstämman 2011-04-27 till årsstämman 2012-04-20 resp från årsstämman 2010-04-29 till årsstämman 2011-04-27. I arvodet ingår även ersättning för arbete i styrelsens revisionsutskott samt valuta- och finansutskott.2) Tillträdde ordförandeposten vid extra årsstämma i oktober 2011.3) Avgick vid årsstämman 20114) har avgått5) Ordförande i styrelsen under perioden 27 april 2011-12 oktober 2011. Ersättningar och övriga förmåner till ledamöter i koncernledningen under 2011 Rörlig Övriga Pensions- Pensions-Tkr Grundlön ersättning förmåner 1) kostnad 2) Summa förpliktelserVD lars-Eric Aaro 4 219 101 1 333 5 653 4 499Direktör leif Boström 2 060 91 857 3 008 196Direktör Anders Furbeck 2 010 70 1 429 3 509 4 297Direktör Grete Solvang Stoltz 1 731 87 554 2 372 18Direktör Per-Erik lindvall 2 207 94 1 996 4 297 6 441Direktör Anders Kitok 1 706 93 879 2 678 618Direktör Charlotta Fogde 1 491 75 553 2 119 39Direktör Katarina holmgren 1 539 91 496 2 126 129Direktör Markus Petäjäniemi 2 049 79 774 2 902 41Upplupen lön koncernledning, ofördelad 970 970 Summa 19 982 781 8 871 29 634 16 278 1) I övriga förmåner ingår bil, kost- och livförsäkringsförmåner. 2) Pensionskostnad exklusive särskild löneskatt. Ersättningar och övriga förmåner till ledamöter i koncernledningen under 2010 Rörlig Övriga Pensions- Pensions-Tkr Grundlön ersättning förmåner 1) kostnad 2) Summa förpliktelserVD lars-Eric Aaro 3 786 113 1 156 5 055 4 442Direktör leif Boström 2 015 84 847 2 946 165Direktör Anders Furbeck 1 984 72 1 161 3 217 3 486Direktör Grete Solvang Stoltz 1 570 80 354 2 004 9Direktör Per-Erik lindvall 2 195 91 1 645 3 931 5 261Direktör Anders Kitok 1 644 94 842 2 580 552Direktör Charlotta Fogde 1 446 87 511 2 044 25Direktör Katarina holmgren 3) 771 57 272 1 100 119Direktör Markus Petäjäniemi 4) 301 6 50 357 27Summa 15 712 684 6 838 23 234 14 086 Beloppen för grundlön är omräknade till slutlig lön för år 2010.1) I övriga förmåner ingår bil, kost- och livförsäkringsförmåner. 2) Pensionskostnad exklusive särskild löneskatt.3) Från och med 2010-05-10.4) Från och med 2010-11-15.

För information om bland annat ersättningar till anställda efter avslutad anställning, se not 25 Pensioner.


Not 7 | Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Koncernen ModerbolagetMkr 2011 2010 2011 2010Deloitte 2011, KPMG 2010 Revisionsuppdrag 5 6 3 3Revision utöver revisionsuppdrag 0 2 0 1Skatterådgivning 0 1 0 1Övriga tjänster 2 2 Övriga revisorer Revisionsuppdrag 3 1 3 1Skatterådgivning 2 0 1 0Övriga tjänster 3 0 2 0 Koncernen har bytt revisorer 2011 från KPMG till Deloitte. Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

Not 8 | Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag

Mkr Koncernen Moderbolaget 2011 2010 2011 2010Personalkostnader 3 261 2 814 2 603 2 212Material m.m. 4 167 3 834 2 340 2 288Energi 1 589 1 543 1 449 1 390Transporter 2 462 1 627 3 197 2 445Avskrivningar 1 898 1 836 1 483 1 442Nedskrivningar av anläggningstillgångar 308 300Övriga rörelsekostnader 3 406 4 581 3 851 4 529 16 783 16 543 14 923 14 606

årets resultat belastades med 1 234 (2 997) Mkr för kostnader som har uppstått på grund av gruvbrytningens påverkan på samhällena Kiruna och Malmberget. Av dessa avser 1,6 miljarder kronor i avsättning för Malmberget och 0,4 miljarder kronor avser upplösning av tidigare reservering för ny järnväg i Kiruna.

Not 9 | Finansnetto

KoncernenMkr 2011 2010Finansiella intäkter Ränteintäkter 319 123Räntekomponent i valutaterminskontrakt 84 Utdelning Finansiella tillgångar som kan säljas 25 13 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde (fair value option) 28 17Avkastning förvaltningstillgångar 47 56Nettovinst/nettoförlust Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde (fair value option) – avkastning aktieportföljer (exkl. utdelning) 208 – omvärdering av finansiella fordringar 1 Summa nettovinst/förlust 209Valutakursförändringar (netto) Summa finansiella intäkter 503 418

Finansiella kostnader Räntekomponent i valutaterminskontrakt -17Räntekostnader på förmånsbestämd pensionsförpliktelse -122 -131Räntekostnad lånefacilitet -48 -48Nettovinst/förlust Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde (fair value option) – avkastning aktieportföljer (exkl. utdelning) -194 omvärdering finansiella fordringar 0 Avveckling koncernföretag -2 Övriga finansiella kostnader -12 -15Valutakursförändringar (netto) -29 -138Summa finansiella kostnader -407 -349Finansnetto 96 69 De nettovinster och förluster som redovisas i finansnettot under posten valuta-kursförändringar avser främst valutaomvärdering av likvida medel. Avkastning på förvaltningstillgångar avser nettoavkastningen på pensionstillgångar. Avkastningen på förvaltningstillgångarna är inte en faktisk avkastning utan en förväntad avkastning på fonderade förpliktelser. Värderingen av aktieportföljerna är gjord med noterade köp-kurser per bokslutsdagen. Inga ränteintäkter eller räntekostnader hänförs till poster som inte värderas till verkligt värde. I Ränteintäkter ingår avkastning på penningmarknadsinstrument och obligationer med 300 (75) Mkr. En lägre ränta i svenska kronor jämfört med räntan i US-dollar har sedan kontrakten tecknades medfört en positiv effekt om 84 (-17) Mkr som är kopplad till posten ränte-komponent i valutaterminskontrakt. limitavgifter för lånefaciliteten belastar finansnettot med 48 Mkr (48) Mkr. Omvärderingen av finansiella fordringar är gjord med diskonterade kassaflöden utifrån tillgängliga marknadsräntor. Under år 2011 påverkade omvärderingen finans-nettot marginellt 0,5 (0,6) Mkr. Förstärkningen av den svenska kronan har medfört valutakursförluster under året på banktillgodohavanden. Övriga finansiella kostnader avser främst bank- och förvaltningskostnader. Moderbolaget Resultat från Resultat från andelar i andelar i koncernföretag intresseföretagMkr 2011 2010 2011 2010Utdelning/koncernbidrag 43 -22 1 Moderbolaget Resultat från övriga värdepapper och Övriga fordringar som ränteintäkter är anläggnings- och liknande tillgångar resultatposterMkr 2011 2010 2011 2010Ränteintäkter, koncernföretag 36 7 34 49Ränteintäkt, valutaterminspåslag 86 Ränteintäkter, övriga 315 120Avkastning, aktieportfölj 2 64Utdelning, aktier 25 12 28 17Försäljning övriga värdepapper 1 Omvärdering av finansiell fordran 1 Kursdifferenser, utländsk valuta 147 20 380 250 Utdelning på aktier som är finansiella anläggningstillgångar avser innehavet i SSAB.

I Ränteintäkter och liknande resultatposter ingår avkastning på penningmarknadsin-strument och obligationer med 300 (75) Mkr. Försäljning av övrigt värdepapper avser logica.


Räntekostnader och liknande resultatposter Moderbolaget Mkr 2011 2010Räntekostnad, limitavgift lånefacilitet -48 -48Räntekostnader, valutaterminsavdrag -9Räntekostnader, koncernföretag -18 -5Räntekostnader, pensionsskuld -35 -36Nedskrivning, finansiella anläggningstillgångar -1 -7Kursdifferenser, utländsk valuta -13 -141Räntekostnader, övriga -3 -8Övrigt -5 -3 -123 -257

Räntekostnader på pensionsskulden har beräknats efter en räntesats på 4,5 (5) %. Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar avser fordran på Jernbaneverket.

Övriga finansiella kostnader består främst av bank- och förvaltningskostnader.

Resultat från finansiella instrument som redovisas i rörelseresultatet framgår av denna tabell: Koncernen ModerbolagetMkr 2011 2010 2011 2010Valutakursvinst/förlust på kundfordringar och leverantörsskulder 113 11 15 14Nettovinst/förlust avseende derivat som redovisas i rörelseresultatet 615 1 152 615 1 154 De derivat som redovisas i rörelseresultatet avser främst säkringar av försäljningen.

Not 10 | Bokslutsdispositioner

Moderbolaget Mkr 2011 2010Skillnad mellan redovisad avskrivning och avskrivning enligt plan: Anläggningar under jord 0 1Byggnader och mark 1 1Maskiner och inventarier -184 -561Periodiseringsfond, årets avsättning -3 600 Periodiseringsfond, årets återföring 1 410 500Summa -2 373 -59

Uppskjuten skatt på bokslutsdispositioner uppgår till -624 (-16) Mkr. Den uppskjutna skatten på bokslutsdispositioner redovisas endast i koncernens resultaträkning.

Not 11 | Skatter

Redovisad i resultaträkningen Koncernen Mkr 2011 2010Aktuell skattekostnad (-) Periodens skattekostnad -3 197 -3 123Justering av skatt hänförlig till tidigare år -6 -14 -3 203 -3 137Uppskjuten skattekostnad (-) Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader -638 -138 -638 -138Totalt redovisad skattekostnad i koncernen -3 841 -3 275 Moderbolaget Mkr 2011 2010Aktuell skattekostnad (-) Periodens skattekostnad -3 008 -2 971Justering av skatt hänförlig till tidigare år -7 -14 -3 015 -2 985Uppskjuten skattekostnad (-) Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader -31 -18 -31 -18Totalt redovisad skattekostnad i moderbolaget -3 046 -3 003 Avstämning av effektiv skatt Koncernen 2011 2010 Mkr (%) 2011 (%) 2010Resultat före skatt 14 801 12 381Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 26,3% -3 893 26,3% -3 256Ej avdragsgilla kostnader 0,3% -43 0,1% -12Ej skattepliktiga intäkter -0,1% 16 -0,1% 11Skatt hänförlig till tidigare år 0,0% -6 0,0% -3Schablonränta på periodiseringsfond 0,4% -46 0,4% -42Övrigt -0,9% 131 -0,2% 27Redovisad effektiv skatt 26,0% -3 841 26,5% -3 275 Moderbolaget 2011 2010 Mkr (%) 2011 (%) 2010Resultat före skatt 11 653 11 376Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 26,3% -3 065 26,3% -2 991Ej avdragsgilla kostnader 0,3% -38 0,1% -7Ej skattepliktiga intäkter -0,5% 54 -0,2% 20Skatt hänförlig till tidigare år 0,1% -7 0,0% -3Schablonränta på periodiseringsfond 0,4% -46 0,4% -41Övrigt -0,5% 56 -0,2% 19Redovisad effektiv skatt 26,1% -3 046 26,4% -3 003 Skatt hänförlig till övrigt totalresultat Koncernen Mkr 2011 2010Kassaflödessäkringar 75 108Aktuariella vinster/förluster 19 2 94 110


Redovisad i rapport över finansiell ställning och balansräkningen Redovisade uppskjutna skattefordringar och -skulder Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande: Uppskjuten Uppskjuten Koncernen skattefordran skatteskuld NettoMkr 2011 2010 2011 2010 2011 2010Byggnader och mark 34 34 -29 -37 5 -3Maskiner och inventarier 92 94 -2 083 -1 987 -1 991 -1 893Pensionsavsättningar 469 456 469 456Periodiseringsfonder 7 7 -2 261 -1 697 -2 254 -1 690Säkerhetsreserv -118 -118 -118 -118Kassaflödessäkringar 17 -58 17 -58Underskottsavdrag 78 67 78 67Nedskrivningar 17 17 17 17Kortfristiga placeringar -3 -55 -3 -55Övrigt 7 8 -2 -2 5 6Skattefordringar/-skulder 721 683 -4 496 -3 954 -3 775 -3 271Kvittning -721 -683 721 683 Skattefordringar/-skulder, netto -3 775 -3 271 -3 775 -3 271 Redovisade uppskjutna skattefordringar och -skulder Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande: Uppskjuten Uppskjuten Moderbolaget skattefordran skatteskuld NettoMkr 2011 2010 2011 2010 2011 2010Byggnad och mark 33 33 33 33Maskiner och inventarier 92 94 92 94Pensionsavsättningar 156 185 156 185Övrigt 7 7 7 7Skattefordringar 288 319 288 319 Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag Redovisat över Redovisat motKoncernen Balans per Resultat- Övrigt Övriga Balans perMkr 1 jan 2010 räkningen totalresultat förändringar 31 dec 2010Byggnader och mark 4 -7 -3Maskiner och inventarier -1 671 -222 -1 893Pensionsavsättningar 463 -9 2 456Periodiseringsfonder -1 822 132 -1 690Säkerhetsreserv -118 -118Kassaflödessäkringar -166 108 -58Underskottsavdrag 69 -2 67Nedskrivningar 18 -1 17Kortfristiga placeringar -17 -38 -55Övrigt -1 9 -2 6 -3 241 -138 110 -2 -3 271 Redovisat över Redovisat mot Balans per Resultat- Övrigt Övriga Balans perMkr 1 jan 2011 räkningen totalresultat förändringar 31 dec 2011Byggnader och mark -3 8 5Maskiner och inventarier -1 893 -98 -1 991Pensionsavsättningar 456 -50 19 44 469Periodiseringsfonder -1 690 -564 -2 254Säkerhetsreserv -118 -118Kassaflödessäkringar -58 75 17Underskottsavdrag 67 11 78Nedskrivningar 17 17Kortfristiga placeringar -55 52 -3Övrigt 6 3 -4 5 -3 271 -638 94 40 -3 775


Redovisat över Moderbolaget Balans per resultat- Balans per Mkr 1 jan 2010 räkningen 31 dec 2010Byggnader och mark 28 5 33Maskiner och inventarier 134 -40 94Pensionsavsättningar 166 19 185Övrigt 9 -2 7 337 -18 319 Redovisat över Balans per resultat- Balans per Mkr 1 jan 2011 räkningen 31 dec 2011Byggnader och mark 33 0 33Maskiner och inventarier 94 -2 92Pensionsavsättningar 185 -29 156Övrigt 7 7 319 -31 288

Not 12 | Resultat per aktie

Antalet aktier uppgår till 700 000 st för året 2011 respektive 2010. Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgår till 10 960 (9 106) Mkr. Resultat per aktie blir där-med 15 657 (13 008) kronor per aktie. Inga optioner eller potentiella stamaktier finns, varför ingen utspädning återfinns.

Not 13 | Immateriella anläggningstillgångar

Samtliga immateriella anläggningstillgångar i koncernen är förvärvade. Brytnings- Koncernen rättig-Mkr Goodwill heter Övrigt TotaltAAckumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 2010-01-01 214 289 93 596Förändring av utsläppsrätter 6 6Avyttringar och utrangeringar 49 49årets valutakursdifferenser -18 -18Utgående balans 2010-12-31 196 289 148 633 Ingående balans 2011-01-01 196 289 148 633Omvärdering elcertifikat -5 -5Förändring av utsläppsrätter -50 -50Omklassificering 4 4årets valutakursdifferenser 3 -4 -1Utgående balans 2011-12-31 203 285 93 581 Ackumulerade avskrivningar Ingående balans 2010-01-01 1 -171 -23 -193årets avskrivning -11 -4 -15Avyttringar och utrangeringar -2 -2årets valutakursdifferenser -1 -1Utgående balans 2010-12-31 -182 -29 -211 Ingående balans 2011-01-01 -182 -29 -211årets avskrivning -0 -3 -3Omklassificering -4 -4Justering av tidigare år 9 9Avyttringar och utrangeringar årets valutakursdifferenser Utgående balans 2011-12-31 -4 -173 -32 -209 Ackumulerade nedskrivningar Ingående balans 2010-01-01 -93 -93årets nedskrivningar -8 -8Utgående balans 2010-12-31 -8 -93 -101 Ingående balans 2011-01-01 -8 -93 -101årets nedskrivningar årets valutakursdifferenser -1 -1Utgående balans 2011-12-31 -9 -93 -102

(forts) Redovisade värden Per 2010-01-01 215 25 70 310Per 2010-12-31 188 14 119 321 Per 2011-01-01 188 14 119 321Per 2011-12-31 190 19 61 270 Av- och nedskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen Koncernen Mkr 2011 2010Kostnad sålda varor -7 -23 -7 -23Varav nedskrivningar -8 Moderbolaget Brytnings- Mkr rättigheter Övrigt TotaltAckumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 2010-01-01 161 70 231Investering 5 5Förändring av utsläppsrätter 49 49Utgående balans 2010-12-31 161 124 285 Ingående balans 2011-01-01 161 124 285Förändring elcertifikat -5 -5Förändring av utsläppsrätter -50 -50Utgående balans 2011-12-31 161 69 230 Ackumulerade avskrivningar Ingående balans 2010-01-01 -161 -5 -166årets avskrivning -3 -3Utgående balans 2010-12-31 -161 -8 -169 Ingående balans 2011-01-01 -161 -8 -169årets avskrivning -3 -3Utgående balans 2011-12-31 -161 -11 -172 Redovisade värden Per 2010-01-01 65 65Per 2010-12-31 116 116 Per 2011-01-01 116 116Per 2011-12-31 58 58 Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter innehållande goodwillFöljande kassagenererande enheter, som utgör delar av primärsegmentet Minerals Division, har betydande redovisade goodwillvärden i förhållande till koncernens totala redovisade goodwillvärden: Mkr 2011 2010Minelco ltd 123 112Minelco OY 35 35 158 147Enheter utan betydande goodwillvärden, sammantagna 32 41 190 188 De kassagenererande enheternas återvinningsvärden baseras på samma viktiga antaganden. Nedskrivningsprövningen baseras på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde byg-ger på kassaflödesprognoser där de tre första åren baseras på den treåriga affärsplan som fastställts av företagsledningen för Minerals Division. Prognosperiodens totala längd motsvarar nyttjandeperioden för enheternas viktigaste tillgångar. De kassaflöden som prognostiserats efter de första tre åren har baserats på en årlig tillväxttakt på 2-3% (2) %, vilket motsvarar den långsiktiga tillväxttakten på enheternas marknader. De prognostiserade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en individuell diskon-teringsränta (WACC). Antaganden som är viktiga i den treåriga affärsplanen beskrivs nedan.


Viktiga variabler Metod för att skatta värdenMarknadstillväxt Efterfrågan på dessa produkter har historiskt följt konjunkturutvecklingen. Förväntad marknadstillväxt baseras på en övergång från rådande konjunktursituation till den förväntade långsiktiga tillväxten. Personalkostnader Prognosen för personalkostnader baseras på förväntad inflation och viss reallöneökning. Prognosen överensstämmer med tidigare erfarenheter.

Not 14 | Materiella anläggningstillgångar

Koncernen Maskiner och andra Inventarier, Pågående Byggnader Anläggningar tekniska verktyg och nyan-Mkr och mark under jord anläggningar installationer läggningar TotaltAnskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2010 7 412 4 180 18 915 3 123 5 921 39 551Förvärv 110 4 211 47 3 601 3 973Omklassificeringar 12 66 489 60 -627 0Avyttringar och utrangeringar -32 -1 -306 -40 -106 -485Valutakursdifferenser -137 -109 -13 3 -256Utgående balans 31 december 2010 7 365 4 249 19 200 3 177 8 792 42 783 Ingående balans 1 januari 2011 7 365 4 249 19 200 3 177 8 792 42 783Förvärv 90 16 95 67 4 859 5 126Omklassificeringar 37 489 666 48 -1 239 Avyttringar och utrangeringar -8 -46 -40 -1 -95Valutakursdifferenser 1 2Utgående balans 31 december 2011 7 484 4 754 19 916 3 252 12 411 47 816 Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2010 -1 870 -3 077 -9 714 -1 798 -16 459årets avskrivningar -273 -171 -1 112 -265 -1 821Avyttringar och utrangeringar 9 1 91 29 130Valutakursdifferenser 5 32 7 44Utgående balans 31 december 2010 -2 129 -3 247 -10 703 -2 027 -18 106 Ingående balans 1 januari 2011 -2 129 -3 247 -10 703 -2 027 -18 106årets avskrivningar -273 -181 -1 144 -293 -1 891Avyttringar och utrangeringar 2 37 19 59Valutakursdifferenser -1 -1Utgående balans 31 december 2011 -2 400 -3 428 -11 811 -2 301 -19 939 Nedskrivningar Ingående balans 1 januari 2010 -394 -399 -739 -10 -1 542årets nedskrivningar -39 -261 -300Avyttringar och utrangeringar 8 224 232Valutakursdifferenser 1 19 20Utgående balans 31 december 2010 -424 -399 -496 -10 -261 -1 590 Ingående balans 1 januari 2011 -424 -399 -496 -10 -261 -1 590årets nedskrivningar -1 -1Avyttringar och utrangeringar Valutakursdifferenser Utgående balans 31 december 2011 -425 -399 -496 -10 -261 -1 591 Redovisade värden 1 januari 2010 5 148 704 8 462 1 315 5 921 21 55131 december 2010 4 812 603 8 001 1 140 8 531 23 087 1 januari 2011 4 812 603 8 001 1 140 8 531 23 08731 december 2011 4 659 926 7 609 941 12 150 26 286 Av- och nedskrivningar fördelar sig på nedanstående rader i resultaträkningen Koncernen Mkr 2011 2010Kostnad för sålda varor 1 853 2 092Varav nedskrivningar 1 300Försäljningskostnader 22 3Administrationskostnader 12 21Forskning och utveckling 5 5 1 892 2 121 Fjolårets nedskrivning om 300 Mkr avser förvärvade fastigheter vilka tangerats av påverkanslinjen. För information om investeringsåtagande, se not 29.


Moderbolaget Maskiner och andra Inventarier, Pågående Byggnader Anläggningar tekniska verktyg och nyan- Mkr och mark under jord anläggningar installationer läggningar TotaltAnskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2010 4 976 4 180 17 160 699 4 991 32 006Förvärv 33 4 116 14 3 612 3 779Omklassificeringar 35 66 465 57 -623 0Avyttringar och utrangeringar -16 -1 -59 -5 -312 -393Utgående balans 31 december 2010 5 028 4 249 17 682 765 7 668 35 392 Ingående balans 1 januari 2011 5 028 4 249 17 682 765 7 668 35 392Förvärv 71 16 44 32 4 489 4 652Omklassificeringar 36 489 666 47 -1 238 Avyttringar och utrangeringar -23 -7 -778 -808Utgående balans 31 december 2011 5 135 4 754 18 369 837 10 141 39 236 Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2010 -1 405 -3 077 -8 687 -491 -13 660årets avskrivningar -186 -171 -1 028 -54 -1 439Avyttringar och utrangeringar 6 1 59 4 70Utgående balans 31 december 2010 -1 585 -3 247 -9 656 -541 -15 029 Ingående balans 1 januari 2011 -1 585 -3 247 -9 656 -541 -15 029årets avskrivningar -182 -181 -1 057 -59 -1 479Avyttringar och utrangeringar 22 7 29Utgående balans 31 december 2011 -1 767 -3 428 -10 691 -593 -16 479 Nedskrivningar Ingående balans 1 januari 2010 -387 -399 -495 -9 -1 290årets nedskrivningar -39 -261 -300Utgående balans 31 december 2010 -426 -399 -495 -9 -261 -1 590 Ingående balans 1 januari 2011 -426 -399 -495 -9 -261 -1 590årets nedskrivningar -1 -1Utgående balans 31 december 2011 -427 -399 -495 -9 -261 -1 591 Redovisade värden 1 januari 2010 3 184 704 7 978 199 4 991 17 05631 december 2010 3 017 603 7 531 215 7 407 18 773 1 januari 2011 3 017 603 7 531 215 7 407 18 77331 december 2011 2 941 926 7 183 236 9 880 21 166 Av- och nedskrivningar fördelar sig på nedanstående rader i resultaträkningen Moderbolaget (Mkr) 2011 2010Kostnad för sålda varor 1 453 1 730Varav nedskrivningar 1 300Försäljningskostnader 20 Administrationskostnader 3 4Forskning och utveckling 4 5 1 480 1 739 Fjolårets nedskrivning om 300 Mkr avser förvärvade fastigheter vilka tangerats av påverkanslinjen. För information om investeringsåtagande, se not 29.


Not 15 | Andelar i joint ventures

KoncernKoncernen har ett 50-procentigt innehav i joint venture företaget likya Minelco, vars huvudprodukter är mineraler med flamskyddande egenskaper (UltraCarb). Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i joint venture

Indirekt innehav via dotterföretaget Andel i % Andel i %Minelco AB 2011 2010likya Minelco / Izmir, Turkiet 50 50 I koncernens finansiella rapporter ingår nedanstående poster som utgör koncernens ägarandel i joint venture företagets tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.

Mkr 2011 2010Nettoomsättning 18 18Kostnader -12 -13Finansiella poster 0 0Resultat 6 5 Anläggningstillgångar 5 5Omsättningstillgångar 10 9Summa tillgångar 15 14 Kortfristiga skulder -1 -2långfristiga skulder 0 -1Summa skulder -1 -3Nettotillgångar 14 11

Not 16 | Moderbolagets andelar i intresseföretag

Moderbolaget Mkr 2011-12-31 2010-12-31Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 2 2Utgående balans 31 december 2 2 Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början -1 -1Utgående balans 31 december -1 -1 Redovisat värde vid årets slut 1 1

Not 16 | (forts)

Specifikation av moderbolagets direkt ägda innehav av andelar i intresseföretag

Intresseföretag, org.nr och säte 2011 2010 Röst- och Röst- och Antal kapital- Redovisat kapital- Redovisat andelar andel i % värde (Mkr) andel i % Värde (Mkr)Svenska intresseföretag Progressum AB/556540-0768/Kiruna 120 42,8 0 42,8 0Norrskenet AB/556537-7065/Kiruna 2 500 33,3 0,35 33,3 0,35Expandum AB/556252-3281/Gällivare 1 665 33,3 0,17 33,3 0,17MCC AB/556644-8295/Kiruna 1 000 20,0 0,20 20,0 0,20 Utländska intresseföretag Futurum AS/-/Narvik, Norge 500 23,8 0 23,8 0

Not 17 | Fordringar på koncernföretag och intresseföretag

Moderbolaget Fordringar på Fordringar på koncernföretag intresseföretagMkr 2011-12-31 2010-12-31 2011-12-31 2010-12-31Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 1 januari 992 248 0 40Utlåning 400 807 Amortering -95 -63 -40Utgående balans 31 december 1 297 992 0 0 Redovisat värde vid årets slut 1 297 992 0 0 Kortfristiga fordringar hos koncernföretag och intresseföretag har ökat under året och uppgick vid året slut till 1 570 (1 299) Mkr.


Not 18 | Finansiella placeringar

Koncernen Mkr 2011-12-31 2010-12-31Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar Finansiella tillgångar som kan säljas Aktier och andelar 793 1 435Finansiella tillgångar avseende fonderade pensionsförpliktelser 245 223 1 038 1 658Kortfristiga placeringar som är omsättningstillgångar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet (fair value) Aktier och andelar 1 065 1 259 Räntebärande värdepapper 8 441 5 257 9 506 6 516

Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar avser till största del aktier i SSAB som är värderade till verkligt värde per 2011-12-31 enligt IAS 39. Det redovisade värdet i SSAB aktierna överstiger väsentligt anskaffningsvärdet. Värdeförändring under året redovisas direkt mot övrigt totalresultat.

Moderbolaget 2011-12-31 2010-12-31Specifikation av värdepapper Börsvärde Redovisat Börsvärde Redovisat Mkr eller motsv. värde eller motsv. värdePenningmarknadsinstrument 16 019 16 008 12 441 12 441Börsnoterade aktier/aktiefonder 1 065 1 065 1 259 1 050 17 084 17 073 13 700 13 491

Tabellen nedan beskriver förfallostrukturen på diskonteringsinstrument och statsobligationer.

Koncernen Totalt31/12 2010 Redovisat NominelltMkr < 3 mån 3-6 mån 7-12 mån 13-24 mån 25 > mån värde värdeRäntebärande värdepapper 10 064 806 172 493 173 11 708 11 653Totalt 10 064 806 172 493 173 11 708 11 653 Koncernen Totalt31/12 2011 Redovisat NominelltMkr < 3 mån 3-6 mån 7-12 mån 13-24 mån 25 > mån värde värdeRäntebärande värdepapper 13 376 1 284 323 323 285 15 591 15 578Totalt 13 376 1 284 323 323 285 15 591 15 578 Överskottslikviditeten hanteras inom ramen för den av styrelsen fastlagda finanspolicyn. Koncernens förfallostruktur bedöms likna moderbolaget i allt väsentligt. Uppgifterna i förfallostrukturen är uppgifter från moderbolaget.

Not 19 | Andra långfristiga värdepappersinnehav

Moderbolaget Mkr 2011-12-31 2010-12-31Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 123 91Förvärv 4 32Utgående balans 31 december 127 123 årets förändring på 4 Mkr avser aktieägartillskott till Vindin AB Specifikation av andra långfristiga värdepappersinnehav

Moderbolaget 2011-12-31 2010-12-31 Börsvärde Redovisat Börsvärde RedovisatMkr eller motsv. värde eller motsv. värdeSSAB 749 83 1 395 83Övrigt 44 44 40 40 793 127 1 435 123

Not 20 | långfristiga fordringar och övriga fordringar

Koncernen Mkr 2011-12-31 2010-12-31långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar Räntefritt lån Jernbaneverket 85 16 85 16 Övriga fordringar som är omsättningstillgångar PRI-saldo 20 16Momsfordran 285 110Skattefordran 310 1 006Valutaterminskontrakt (USD) 215Övrigt 50 65 665 1 412 Moderbolaget Mkr 2011-12-31 2010-12-31långfristiga fordringar Företagsägda kapitalförsäkringar 85 95Räntefritt lån Jernbaneverket 85 16 170 111 Övriga fordringar (kortfristiga) PRI-saldo 19 16Momsfordran 249 104Skattefordran 380 949Övrigt 40 41 688 1 110


Moderbolaget Mkr 2011-12-31 2010-12-31långfristiga fordringar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 111 142Utlåning 69 Amortering 0 -17Nedskrivning -1 -1Förändring värde kapitalförsäkring -9 -13Utgående balans 31 december 170 111

Not 21 | Varulager

Koncernen Mkr 2011-12-31 2010-12-31Råvaror och förnödenheter 1 565 1 353Varor under tillverkning 24 15Färdiga varor och handelsvaror 858 706 2 447 2 074 Moderbolaget Mkr 2011-12-31 2010-12-31Råvaror och förnödenheter 1 308 1 084Varor under tillverkning Färdiga varor 571 388 1 879 1 472

Not 22 | Kundfordringar

Kundfordringar redovisas efter hänsyn tagen till under året uppkomna kundförluster i koncernen som uppgick till 1 (1) Mkr.

Not 23 | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Koncernen Moderbolaget 2011- 2010- 2011 2010-Mkr 12-31 12-31 -12-31 12-31Försäkringspremier 6 5 Övrigt 138 98 80 75 144 103 80 75

Not 24 | Eget kapital

Koncernens specifikation av eget kapitalposten reserver Omräkningsreserv Mkr 2011 2010Ingående omräkningsreserv -93 14Justering med anledning av ändrad princip för redovisning av pensioner 16årets omräkningsdifferenser -10 -123Utgående omräkningsreserv -103 -93 Verkligtvärdereserv 2011 2010Ingående verkligtvärdereserv 1 313 1 425Finansiella tillgångar som kan säljas: Omvärderingar redovisade direkt mot övrigt totalresultat -647 -112Utgående verkligtvärdereserv 666 1 313 Säkringsreserv 2011 2010Ingående säkringsreserv 160 464Kassaflödessäkringar Redovisad direkt mot övrigt totalresultat -65 218 Upplöst mot resultaträkningen -218 -630 Skatt hänförlig till årets omvärderingar 75 108Utgående säkringsreserv -48 160

Summa reserver 2011 2010Ingående reserver 1 380 1 903årets förändring av reserver: Omräkningsreserv -10 -107 Verkligtvärdereserv -647 -112 Säkringsreserv -208 -304Utgående reserver 515 1 380 AktiekapitalPer den 31 december 2011 omfattade det registrerade aktiekapitalet 700 000 (700 000) stamaktier. Innehavaren av stamaktierna är berättigad till utdelning som fastställs efter hand och aktieinnehavet berättigar till rösträtt vid bolagsstämman med en röst per aktie. Kvotvärde uppgår till 1 000 kr/aktie.

OmräkningsreservOmräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finan-siella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.

VerkligtvärdereservFinansiella tillgångar som kan säljasVerkligtvärdereserv inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från rapport över finansiell ställning. Eventuell nedskrivning redovisas i resultaträkningen.

SäkringsreservSäkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoföränd-ringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkrings-transaktioner som ännu inte har inträffat.

UtdelningEfter balansdagen har styrelsen föreslagit följande utdelning. Utdelningen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 20 april 2012. Mkr 2011 20107 143 (7 143) kr per stamaktie 5 000 5 000 5 000 5 000 Föreslagen utdelning av styrelsen har överensstämt med beslut på årsstämman de senaste två åren.

ModerbolagBundna fonderBundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.

ReservfondSyftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täck-ning av balanserad förlust.

Fritt eget kapitalBalanserade vinstmedelUtgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning läm-nats. Utgör tillsammans med årets resultat fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

KapitalhanteringlKABs hantering av finansiella risker regleras i en finanspolicy godkänd av styrelsen. Valuta- och finansutskott förbereder och följer bolagets valutasäkringsprogram och finansiella riktlinjer. lKAB definierar sitt förvaltade kapital som eget kapital i koncer-nen med avdrag för orealiserade valutakursförluster/vinster på utestående US-dollar terminer/optioner. Under 2011 uppgick lKABs förvaltade kapital till 37,7 (33,3) Mdr. Enligt styrelsens policy är koncernens finansiella målsättning att ha en god kapital-struktur samt finansiell stabilitet och därigenom utgöra en grund för fortsatt utveckling av affärsverksamheten och kommande samhällsförändringar. Styrelsens ambition är att bibehålla en balans mellan hög avkastning och fördelarna och tryggheten som en sund kapitalstruktur erbjuder. Koncernens mål är att uppnå en avkastning på eget ka-pital på 10 %, 2011 var avkastningen 30,9 (31,5) %. I jämförelse ligger den genomsnitt-liga ränteintäkten för räntebärande placeringar på 2,59 (0,87) %.


lKAB har en utdelningspolicy innebärande att utdelning till ägaren långsiktigt skall utgöra 30 till 50 % av resultat efter skatt och anpassas till en genomsnittlig resultat-nivå över en konjunkturcykel. Föreslagen utdelning på 5 000 (5 000) Mkr motsvarar 46 (55) % av årets resultat efter skatt. Under året har ingen förändring skett i koncernens kapitalhantering. lKAB Försäkring AB har som enda bolag i koncernen ett lagstadgat kapitalkrav om 3 200 000 Euro, vilket motsvarar 29 (29) Mkr på balansdagen.

Not 25 | Pensioner

Förmånsbestämda pensionsplaner Koncernen 2010-Mkr 2011 2010 01-01Nuvärdet av ofonderade förpliktelser 2 395 2 229 2 346Nuvärdet av helt eller delvis fonderade förpliktelser 1 154 1 082 1 089Totalt nuvärde av förpliktelser 3 549 3 311 3 435Verkligt värde på förvaltningstillgångar -1 026 -1 008 -1 022Nuvärdet av nettoförpliktelsen 2 523 2 303 2 413 Effekt av begränsningsregel för nettotillgångar 7 -2 2Nettobelopp i rapport över finansiell ställning 2 530 2 301 2 415 Nettobeloppet redovisas i följande poster i rapport över finansiell ställning:Finansiella placeringar -245 -223 -245Avsättningar för pensioner, långfristig skuld 2 775 2 524 2 660Nettobelopp i rapport över finansiell ställning 2 530 2 301 2 415 Förmånsbestämda pensionsplanerhuvuddelen av lKABs pensionsplaner för anställda i Sverige är förmånsbestämda, vilket innebär att lKAB garanterar en procentuell andel av lönen i pension. Pensionså-tagandena i Sverige tryggas genom bokföringsmässiga avsättningar i egen regi, varav den större delen kreditförsäkras i FPG (Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti). löften om kommande pensionering före 65 år är till viss del villkorade av under-jordsarbete och säkerställs genom bokföringsmässiga avsättningar i egen regi utan kreditförsäkring. åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas ge-nom försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För denna plan har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa åta-gandet som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2011 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 146 (141) %, vilket var under det normalintervall på 125-155 % som anges i Alectas konsolideringspolicy för dessa försäkringar. För anställda i Belgien, Norge, Storbritannien och Tyskland har lKAB förmåns-bestämda pensionsplaner som komplement till lokal socialförsäkring. I Belgien är pensionen tryggad genom pensionsförsäkring, i Storbritannien genom en företags-egen pensionsstiftelse, i Tyskland genom bokföringsmässiga avsättningar i egen regi kombinerat med kreditförsäkring. I Norge tryggas pensionen dels genom företagsegen pensionskassa, dels genom bokföringsmässiga avsättningar i egen regi kombinerat med kreditförsäkring.

Förändringar av nuvärdet av förpliktelser för förmånsbestämda planerKoncernenMkr 2011 2010Förpliktelse för förmånsbestämda planer per den 1 januari 3 311 3 435Utbetalda ersättningar -191 -196Kostnad för tjänstgöring innevarande period 76 70Räntekostnad 122 131Effekt ny premiebaserad gruvplan samt regleringar Norge 0 -42Aktuariella förluster 178 27Övertagen förpliktelse 25 Valutakursdifferenser på förpliktelse och redovisad aktuariell förlust 28 -114Förpliktelser för förmånsbestämda planer per den 31 december 3 549 3 311

Förändringar av förvaltningstillgångarnas verkliga värde Koncernen Tkr 2011 2010Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 1 januari 1 008 1 022Avgifter från arbetsgivaren 65 30Utbetalda ersättningar -56 -56Förväntad avkastning 46 56Övertagen förpliktelse 25 Aktuariell vinst (+)/förlust (-) -73 20Valutakursdifferenser på förpliktelse och redovisad aktuariell förlust 12 -64Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 31 december 1 027 1 008 Av förvaltningstillgångarna som är fonderade i stiftelserna i England och Norge var 2011 30 % investerade i aktier och 70 % i räntebärande papper. Den verkliga avkast-ningen under 2011 uppgick till -26 (76) Mkr. Kostnad redovisad i årets resultat Koncernen Mkr 2011 2010Kostnader avseende tjänstgöring innevarande period 76 70Räntekostnad på förpliktelsen 122 131Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar -47 -56Begränsningsregeln tillgångar 8 Effekt ny premiebaserad gruvplan samt regleringar Norge -42Summa nettokostnad i resultaträkningen 159 107 Kostnaden redovisas på följande rader i resultaträkningen: Koncernen Mkr 2011 2010Kostnad för sålda varor 84 32Finansiella intäkter (redovisas mot finansnettot) -47 -56Finansiella kostnader (redovisas mot finansnettot) 122 131 159 107 Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser De väsentligaste aktuariella antagandena per balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt) Koncernen Procent 2011 2010Diskonteringsränta per den 31 december 3,7 4,0Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar per den 31 december 5,0 5,0Framtida löneökning 3,0 3,0Personalomsättning 3,5 3,5Framtida ökning av pensioner 2,0 2,0 Antaganden avser den svenska skuldenAntaganden om framtida dödlighet baseras på publicerad statistik och dödlighetstal. Den genomsnittliga återstående livslängden för en individ som går i pension vid 65 års ålder är 23 år för män och 25 år för kvinnor. Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna för år 2011 blev -2,5 (7) %.

Känslighetsanalys diskonteringsränta KoncernenMkr 1 % 1 %Förändring pensionsutfästelser 2011 190 160 I beräkningen av förändringen av pensionsutfästelserna ingår enbart de svenska utfästelserna.

historisk information KoncernenMkr 2011 2010 2009 2008 2007Nuvärde av förmånsbestämda förpliktelser 3 563 3 309 3 437 3 156 3 054Verkligt värde på förvaltnings- tillgångar -1 033 -1 008 -1 022 -975 -1 031Nettoförpliktelser 2 530 2 301 2 415 2 181 2 023


historisk information koncernen (forts) Mkr 2011 2010 2009 2008 2007Efrarenhetsbaserad justering avseende förvaltningstillgångarna -73 20 -41 -141 26Erfarenhetsbaserad justering avseende förmånsbestämda förpliktelser 186 16 17 88 -57 Av den historiska informationen så har åren 2008 och 2007 inte justerats för bort-tagandet av korridormetoden. Koncernen uppskattar att 40 Mkr blir betalda under 2012 till fonderade och ofon-derade förmånsbestämda planer och 33 Mkr uppskattas bli betalda under 2012 till de förmånsbestämda planer som redovisas som avgiftsbestämda.

Moderbolagets pensionsförpliktelseMkr 2011 2010PRI 586 521Övriga avsättningar som omfattas av tryggandelagen 227 201Avsättningar som inte omfattas av tryggandelagen 590 629 1 403 1 351härav kreditförsäkrat via FPG/PRI 813 722 Kapitalvärdet av pensionsförpliktelser för pensionering i företagets egen regi Moderbolaget Mkr 2011 2010Kapitalvärdet av pensionsförpliktelser vid ingången av året 1 351 1 371Kostnad exklusive räntekostnad som belastat resultatet 103 57Räntekostnad 35 37Utbetalning av pensioner -86 -114Kapitalvärdet av pensionsförpliktelser vid utgången av året 1 403 1 351 Kostnader avseende pensioner Moderbolaget Mkr 2011 2010Pensionering i egen regi Kostnad exklusive räntekostnad 103 57Räntekostnad 35 37Kostnad för pensionering i egen regi 138 94Pensionering genom försäkring Försäkringspremier 162 189Delsumma 300 283Avkastningsskatt på pensionsmedel 3 3Särskild löneskatt på pensionskostnader 70 64Kostnad för kreditförsäkring, förvaltningskostnader, övrigt 9 4Redovisad nettokostnad hänförligt till pensioner 382 354 Redovisad nettokostnad pensioner redovisas på följande rader i resultaträkningen: Moderbolaget Mkr 2011 2010Finansiella kostnader (redovisas mot finansnettot) 35 37Rörelsekostnad 347 317 382 354 De finansiella kostnaderna är beräknade med en räntesats på 4,5 %.

Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser. De väsentligaste aktuariella antagan-den per balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt)ModerbolagetProcent 2011 2010Diskonteringsränta per den 31 december 3,8 3,8 Moderbolaget uppskattar att 2 Mkr blir betalda till förmånsbestämda planer under 2011. åtagandena är beräknade baserat på lönenivå gällande per respektive balansdag.

Avgiftsbestämda pensionsplanerI Sverige har koncernen avgiftsbestämda pensionsplaner för arbetare som helt bekostas av företagen. I utlandet finns avgiftsbestämda planer vilka till del bekostas av dotterföretagen och delvis täcks genom avgifter som de anställda betalar. Betalning till dessa planer sker löpande enligt reglerna i respektive plan.

Koncernen ModerbolagetMkr 2011 2010 2011 2010Kostnader för avgiftsbestämda pensionsplaner 170 199 167 184

Under 2011 har avgångslösningar skett genom utbetalning i försäkring med 1 (53) Mkr.

Not 26 | Avsättningar

Koncernen Mkr 2011-12-31 2010-12-31AvsättningarSamhällsomvandling 5 103 4 251Utsläppsrätter för koldioxid 230 75Efterbehandlingskostnader 144 144Övrigt 16 16Totalt 5 493 4 486 Moderbolaget Mkr 2011-12-31 2010-12-31Avsättningar Samhällsomvandling 5 103 4 251Utsläppsrätter för koldioxid 230 75Efterbehandlingskostnader 144 144Totalt 5 477 4 470

Avsättning för samhällsomvandling avser skadeståndskostnader i Kiruna och Malm-berget förorsakade av markdeformationer hänförliga till hittillsvarande gruvbrytning. Skadeståndskostnaderna redovisas i resultaträkningen i posten kostnad för sålda varor.

Koncernen Övriga Samhälls- Utsläpps- avsätt-Mkr omvandling rätter ningar TotaltIB 2010 1 991 42 122 2 155årets avsättningar 2 698 38 2 736årets utsläpp 75 75Reglering föregående års utsläpp -42 -42återföring av avsättningar -100 -100Ianspråktagna avsättningar -338 -338UB 2010 4 251 75 160 4 486Varav utbetalas under 2011 655 75 730Varav utbetalas under 2012-2018 3 596 3 596Varav utbetalas efter 2018 160 160 IB 2011 4 251 75 160 4 486årets avsättningar 1 649 1 649årets utsläpp 155 155Reglering föregående års utsläppåterföring av avsättningar -415 -415Ianspråktagna avsättningar -382 -382UB 2011 5 103 230 160 5 493Varav utbetalas under 2012 439 230 669Varav utbetalas under 2013-2019 4 664 4 664Varav utbetalas efter 2019 160 160 Beträffande utbetalningstidpunkt avseende samhällsomvandlingskostnader, se not 1 pkt 28.

Moderbolaget Övriga Samhälls- Utsläpps- avsätt-Mkr omvandling rätter ningar TotaltIB 2010 1 991 42 108 2 141årets avsättningar 2 698 36 2 734årets utsläpp 75 75Reglering föregående års utsläpp -42 -42återföring avsättningar -100 -100Ianspråktagna avsättningar -338 -338UB 2010 4 251 75 144 4 470Varav utbetalas under 2011 655 75 730Varav utbetalas efter 2011 3 596 144 3 740 IB 2011 4 251 75 144 4 470årets avsättningar 1 649 1 649årets utsläpp 155 155Reglering föregående års utsläppåterföring av avsättningar -415 -415Ianspråktagna avsättningar -382 -382UB 2011 5 103 230 144 5 477Varav utbetalas under 2012 439 230 669Varav utbetalas under 2013-2019 4 664 4 664Varav utbetalas efter 2019 144 144

Verkligt värdeRedovisat och verkligt värde för finansiella instrument i koncernen redovisas nedan:

Koncernen 2011 Poster redovisade till verkligt värde via resultatet Finansiella Derivat som Finansiella tillgångar Innehas används i Kund- och tillgångar Summa Summa fair value för säkrings- låne- som kan Övriga redovisat verkligtMkr option handel syfte fordringar säljas skulder värde värdeAktier, finansiella anläggningstillgångar 793 793 793Aktier, kortfristigt innehav 1 065 1 065 1 065Räntebärande instrument, kortfrist innehav 8 441 8 441 8 441långfristiga fordringar 86 86 86Kund- och andra fordringar 4 958 4 958 4 958likvida medel* 8 695 8 695 8 695Övriga upplupna intäkter 144 144 144Summa 23 245 144 793 24 182 24 182 Valutaterminskontrakt (USD) 48 48 48leverantörsskulder 1 982 1 982 1 982Övriga skulder 377 377 377Upplupna kostnader 1 241 1 241 1 241Summa 1 982 48 1 618 3 648 3 648

* likvida medel inklusive kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel.Den maximala kreditriskexponeringen uppgick per balansdagen 2011-12-31 till 22 324 Mkr.lKAB saknar finansiella tillgångar som har förfallit till betalning eller nedskrivning som resulterat i kreditförluster.lKAB:s kreditlöfte om 5 Mdr är per 2011-12-31 outnyttjat.


Not 27 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Koncernen ModerbolagetMkr 2011-12-31 2010-12-31 2011-12-31 2010-12-31Elkraft 65 101 57 89löne- och personalkostnader 665 499 590 427Upplupna leverantörsskulder 414 395 391 363Övrigt 97 169 10 122 1 241 1 164 1 048 1 001

Not 28 | Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

Utöver nedanstående information se Förvaltningsberättelse avsnittet ”Finansiella risker” för ytterligare information. Koncernens transaktionsexponering fördelar sig på följande valutor:

2011 2010Valuta Effekt på Effekt på Effekt på Effekt påMkr Belopp Förändring Resultat Eget kapital Belopp Förändring Resultat Eget kapitalUSD 4 061 10 öre 406 3 200 10 öre 320 49NOK 594 10 öre 59 531 10 öre 53 EUR 26 10 öre 3 52 10 öre 5 GBP 10 öre 0 10 öre 0

Transaktionsexponeringen i US-dollar var under år 2011 till 2 260 (1940) eller 56 (61) % säkrad genom valutaderivat. Under 2011 förekom ingen ineffektivitet i terminssäkringarna som påverkat resultatet. Effekten på eget kapital vid förändring av underliggande valutakurser är beräknade genom en modellvärdering med priser hämtade från Reuters.

Utestående inklusive resultatavräknade valutaterminskontrakt per balansdagen (säljkontrakt) Förfalloår MUSD Intäktskurs2012 -970 6,76 Koncernen tillämpar säkringsredovisning för US-dollar och klassificerar sina termins-kontrakt som används för säkring av prognostiserade transaktioner som kassaflö-dessäkringar. Det verkliga värdet på terminskontrakten för att säkra prognostiserade flöden uppgick netto till -48 (215) Mkr per den 31 december 2011.

Omräkningsexponering lKAB säkrar normalt sett inte sin omräkningsexponering med motivet att det ej över tiden anses ge något mervärde för koncernen trots att den ökat de senaste åren på grund av expansionen inom Minerals. Omräkningsexponeringen i koncernen avser utländska nettotillgångar inom gruppen. Omräkningsexponering (miljoner i lokal valuta) Koncernen Mkr 2011 2010EUR 10 8GBP 33 34USD 1 0SGD 1 1DKK 215 1NOK 698 717CNY 35 21hKD 115 92

Koncernen 2010 Poster redovisade till verkligt värde via resultatet Finansiella Derivat som Finansiella tillgångar Innehas används i Kund- och tillgångar Summa Summa fair value för säkrings- låne- som kan Övriga redovisat verkligtMkr option handel syfte fordringar säljas skulder värde värdeAktier, finansiella anläggningstillgångar 1 435 1 435 1 435Aktier, kortfristigt innehav 1 259 1 259 1 259Räntebärande instrument, kortfrist innehav 5 256 5 256 5 256långfristiga fordringar 17 17 17Kund- och andra fordringar 4 592 4 592 4 592likvida medel* 7 199 848 8 047 8 047Valutaterminskontrakt (USD) 215 215 215Övriga upplupna intäkter 103 103 103Summa 18 323 215 951 1 435 20 924 20 924 leverantörsskulder 1 471 1 471 1 471Övriga skulder 228 228 228Upplupna kostnader 1 164 1 164 1 164Summa 1 471 1 392 2 863 2 863 * likvida medel inklusive kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel.Den maximala kreditriskexponeringen uppgick per balansdagen 2010-12-31 till 18 230 Mkr.lKAB saknar finansiella tillgångar som har förfallit till betalning eller nedskrivning som resulterat i kreditförluster.lKAB:s kreditlöfte om 5 Mdr är per 2010-12-31 outnyttjat.


löptidsanalys skulder Koncernen 2011 < 1 1–3 3–12 Mkr mån mån mån Summaleverantörsskulder 1 571 28 1 1 600Valutaterminskontrakt 53 3 56Övriga skulder 95 863 958Upplupna kostnader 626 167 303 1 096Summa 2 292 248 1 170 3 710 Koncernen 2010 < 1 1–3 3-12 Mkr mån mån mån Summaleverantörsskulder 1 037 34 0 1 071Övriga skulder 106 1 427 1 533Upplupna kostnader 582 60 273 915Summa 1 725 94 1 700 3 519

Koncernens förfallostruktur bedöms likna moderbolagets i allt väsentligt. Uppgifterna ovan är hämtade från moderbolaget. US-dollar terminerna har ett undervärde om 56 att jämföras med föregående års övervärde på 215 Mkr. löptiden på gjorda säkringar är 12 månader.

Övriga upplysningar finansiella instrument

I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderats till verkligt värde i rapporten över finansiell ställ-ning. Uppdelningen av hur verkligt värde bestämts görs utifrån tre nivåer.

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrumentNivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.

Koncernen 2011 Mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 SummaAktier, finansiella anläggningstillgångar 793 793Aktier, kortfristigt innehav 1 065 1 065Räntebärande instrument 8 071 370 8 441långfristiga fordringar 86 86likvida medel 8 695 8 695Valutaterminskontrakt (USD) -48 -48Summa 18 624 408 19 032

Koncernen 2010 Mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 SummaAktier, finansiella anläggningstillgångar 1 435 1 435Aktier, kortfristigt innehav 1 259 1 259Räntebärande instrument 4 874 382 5 256långfristiga fordringar 17 17likvida medel 7 199 7 199Valutaterminskontrakt (USD) 215 215Summa 14 767 614 15 381

I kategorin räntebärande instrument (Nivå 2) avses aktieindexobligationer som värde-rats med noterade priser på obligations- & derivatmarknaden. långfristiga fordringar (Nivå 2) är beräknade genom en nuvärdeberäkning av kapitalflödena. Valutater-minskontrakten (Nivå 2) är beräknade utifrån en egen värderingsmodell med priser hämtade från Reuters.

Beräkning av verkligt värdeFöljande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fast-ställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan.

VärdepapperVerkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen.

DerivatinstrumentTerminskontrakt är värderade till aktuellt marknadspris genom att använda noterade marknadspriser. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.

Övriga fordringar och skulderFör övriga fordringar och skulder motsvarar det redovisade värdet det verkliga värdet.

Not 29 | Investeringsåtaganden

Vid årets slut uppgick koncernens kvarvarande avtalsenliga åtaganden om att förvärva materiella anläggningstillgångar till 4 471 (3 871) Mkr. Av dessa åtaganden förväntas 2 538 (2 504) Mkr bli reglerade under det följande räkenskapsåret.

Moderbolagets åtaganden uppgick till 3 568 (3 558) Mkr, varav 2 131 (2 206) förväntas regleras under 2012.


Not 30 | Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Koncernen ModerbolagetMkr 2011-12-31 2010-12-31 2011-12-31 2010-12-31Ställda säkerheter I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar Fastighetsinteckningar 1 1 Företagsinteckningar 2 2 Företagsägda kapitalförsäkringar 85 95 85 95 Deposition av likvida medel 155 153 155 153Summa ställda säkerheter 243 251 240 248 Ansvarsförbindelser Garantiåtaganden, FPG/PRI 12 15 12 10 Garantiåtaganden, GP-planen 4 5 3 3 Borgensförbindelser till förmån för dotterföretag 99 110 Övrigt 35 47 32 7 Ingångna terminskontrakt 30 Summa ansvarsförbindelser 51 67 176 130

Företagsägda kapitalförsäkringar avser att täcka pensionsutfästelser för VD, tidigare VD och Kl medlemmar enligt det gamla förmånsbestämda pensionsavtalet. Värdet av kapital-försäkringarna minskar i takt med pensionsutbetalningarna.

Depositionen av likvida medel avser att täcka framtida kostnader för efterbehandlingsåtgärder och andra återställande åtgärder vid gruvorna den dag gruvverksamheten upphör.

Garantiåtaganden för PRI Pensionstjänst och Gruvplanen motsvaras av 2 % av utfästelserna på balansdagen. Utfästelsen i PRI avser skuldföringen av ITP2 premier för tjänstemän-nen och i gruvplanen den oantastbara utfästelsen för kollektivt anslutna medarbetarna.

Not 31 | Närstående

NärståenderelationerKoncernen står under ett bestämmande inflytande från svenska staten. Utöver de närstående relationer som moderbolaget har över sina dotterföretag (se not 32) har koncernen även en närståenderelation med Vattenfall AB och Trafikverket.

Sammanställning över närståendetransaktioner

Koncernen Försäljning Ränta och Inköp av Skuld till Fordran påNärståenderelation av varor till utdelning varor från närstående närståendeMkr år närstående (netto) närstående 31 december 31 decemberIntresseföretag 2011 13 40Intresseföretag 2010 16 2 39 Moderbolaget Försäljning Ränta och Inköp av Skuld till Fordran påNärståenderelation av varor till utdelning varor från närstående närstående Mkr år närstående (netto) närstående 31 december 31 decemberDotterföretag 2011 310 95 3 598 1 906 2 867Dotterföretag 2010 496 100 3 020 1 233 2 291 Intresseföretag 2011 13 40Intresseföretag 2010 16 2 39

lKAB:s gruvbrytning har påverkat de befintliga järnvägsanläggningar och omöjliggjort att anläggningar ligger kvar i sitt nuvarande läge. lKAB ersätter Trafikverket för utgifter som uppkommer i samband med uppförandet av de nya järnvägsanläggningarna. Inköp från Trafikverket uppgick till 350 (305) Mkr.

Till intresseföretaget Norrskenet AB har lKAB 1997 lämnat ett vinstandelslån på nominellt 40 Mkr.Ränta erläggs årligen och uppgick för 2011 till 444 (520) Tkr. Under år 2012 har lånet förlängts ytterligare ett år.

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning framgår av not 6 och not 25.

Transaktionerna med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.


Not 32 | Koncernföretag

Moderbolaget Mkr 2011-12-31 2010-12-31Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 1 400 1 400Kapitaltillskott 10 Utgående balans 31 december 1 410 1 400 Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag 2011-12-31 2010-12-31 Antal Andel i % Andel i % Redovisat Redovisat Dotterföretag / Organisationsnummer / Säte andelar 2011 2010 värde värdeSvenska dotterföretag lKAB Fastigheter AB / 556009-8849 / Kiruna 5 000 100 100 0 0Wassara AB / 556331-8566/ Stockholm 20 000 100 100 10 10lKAB Berg & Betong / 556074-8237 / Kiruna 24 000 100 100 47 47lKAB Nät AB / 556059-9796 / Kiruna 10 100 100 0 0Minelco AB / 556223-1786 / luleå 2 000 000 100 100 225 225lKAB Försäkring AB / 516406-0187 / luleå 10 000 100 100 100 100lKAB Malmtrafik AB / 556031-4808 / Kiruna 208 000 100 100 252 252Kiruna Stationsfastigheter AB / 556736-3840 / Kiruna 1 000 100 100 0 0 Utländska dotterföretaglKAB Norge AS / 918 400 184 / Narvik , Norge 300 000 100 100 763 763lKAB Far East Pte ltd / 198401144W / Singapore, Singapore 200 000 100 100 1 1lKAB S.A. / 403 455 761 / Bryssel 100 100 100 0 0lKAB Schwedenerz Gmbh / hRB 718 / Essen / Tyskland 100 100 100 2 2lKAB Trading (Shanghai) Co., ltd. / Shanghai / Kina 100 100 10 0Totalt moderbolaget 100 100 1 410 1 400 Indirekt innehav via dotterföretaget Minelco AB Minelco B.V. / 24236591 / Breda, Nederländerna 100 100Minelco Inc / 02-0551509 / Cincinnati, USA 100 100Minelco Gmbh / hRB 16692 / Essen, Tyskland 100 100Minelco Asia Pacific ltd / 876455 / hong Kong, hong Kong 100 100Microfine Minerals ltd / 0245817 / Welton, Storbritannien 100 100Minelco OY / 1934671-4 / helsingfors, Finland 100 100Minelco AS/A / S277716 / Nuuk, Grönland 100 100Minelco Tianjin Minerals Co / 70051551-5 / Dongli District Tianjin, Kina 100 100 Minelco limited / 04621769 / Derby, Storbritannien 100 100 Minelco Minerals ltd / 00103751 / Derby, Storbritannien 100 100 Quay Minerals ltd / 02732626 / Flixborough, Storbritannien 100 100 Tianjin Jindalai Mineral / 60089030-X / Dongli District Tianjin, Kina 100 100 Fergusson Wild & Co ltd / 2529921 / West Sussex, Storbritannien 100 100 Fordamin Company ltd / 00925517, Storbritannien 100 100 Minelco Specialities ltd / 1151578 / Derby, Storbritannien 100 100 Microfine hellas A.E. /-/Thessaloniki, Grekland 100 100 Indirekt innehav via dotterföretaget lKAB Berg & Betong AB lKAB Mekaniska AB / 556013-3059 / Kiruna 100 100lKAB Kimit AB / 556190-6115 / Kiruna 100 100 Indirekt innehav via dotterföretaget lKAB Malmtrafik AB lKAB Malmtrafikk AS / 974 644 991 / Narvik, Norge 100 100 Indirekt innehav via dotterföretaget lKAB Fastigheter AB Jägarskolan Fastigheter AB / 556594-9095 / Kiruna 100 100 Indirekt innehav via dotterföretaget Wassara AB Wassara limitada / Santiago / Chile 100 100


Not 33 | Obeskattade reserver

Moderbolaget Mkr 2011-12-31 2010-12-31Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Byggnader och mark Ingående balans 1 januari 7 8årets avskrivningar utöver plan Upplösning överavskrivningar -1 -1Utgående balans 31 december 6 7 Maskiner och inventarier Ingående balans 1 januari 5 843 5 282årets avskrivningar utöver plan 184 561Utgående balans 31 december 6 027 5 843 Anläggningar under jord Ingående balans 1 januari 0 1Avyttringar, utrangeringar och upplösning 0 -1Utgående balans 31 december 0 0 Periodiseringsfonder Avsatt vid taxering 2006 1 410Avsatt vid taxering 2007 1 400 1 400Avsatt vid taxering 2008 1 275 1 275Avsatt vid taxering 2009 2 200 2 200Avsatt vid taxering 2012 3 600 Utgående balans 31 december 8 475 6 285 Summa obeskattade reserver 14 508 12 135

Not 34 | Kassaflödesanalys

likvida medel - koncernen Mkr 2011-12-31 2010-12-31Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och bank 1 056 839Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel 1) 7 639 7 207Summa enligt rapport över finansiell ställning och kassaflödesanalysen 8 695 8 046 likvida medel - moderbolaget Mkr 2011-12-31 2010-12-31Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och bank 830 631Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel 1) 7 639 7 207Summa enligt balansräkningen och kassaflödesanalysen 8 469 7 837

1) likvida medel ingår kortfristiga placeringar (penningmarknadsinstrument) som har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:•Deharenobetydligriskförvärdefluktuationer•Dekanlättomvandlastillkassamedel•Deharenlöptidomhögsttremånaderfrånanskaffningstidpunkten.

Aktier och andelar Mkr 2011-12-31 2010-12-31Ingående balans 1 259 977Köp av aktier och andelar 2 246 2 575Försäljning av aktier och andelar -2 440 -2 502Orealiserade kapitalvinster aktier och andelar 209Aktier och andelar enligt balansräkningen 1 065 1 259 Betalda räntor och erhållen utdelning Koncernen ModerbolagetMkr 2011 2010 2011 2010Erhållen utdelning 53 31 229 80Erhållna räntor 103 48 171 101Erlagd ränta -52 -56 -70 -110 104 23 330 71 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Koncernen ModerbolagetMkr 2011 2010 2011 2010Avskrivningar 1 898 1 836 1 483 1 442Nedskrivningar 308 1 307Valutadifferenser -21 88 Orealiserade räntedifferenser i valutaterminskontrakt -26 Förändring finansiella tillgångar -69 Resultat vid försäljning och utrangering av materiella anläggningstillgångar 20 26 26Avsättningar för pensioner 25 -86 52 -20Övriga avsättningar 1 007 2 304 852 2 289Andra ej likviditetspåverkande poster 26 212 2 886 4 450 2 600 4 044 Förändring i rörelsekapitalet

Rörelsekapitalet i koncernen har påverkats med 271 Mkr som avser förändringen av säkringsreserv som redovisas mot koncernens eget kapital. Beloppet har inte påverkat koncernens kassaflöde och ingår därför inte i rörelsekapitalets förändring i kassaflö-desanalysen. Motsvarande belopp för 2010 var 386 Mkr.

Betald skatt Koncernen ModerbolagetMkr 2011 2010 2011 2010Skattekostnad enligt resultaträkningen -3 203 -3 267 -3 046 -3 003Förändring av skattefordringar/skulder -829 288 -826 240Justering för uppskjuten skatt 130 31 18 -4 032 -2 849 -3 841 -2 745 Förvärv av dotterföretagKoncernenMkr 2011 2010Byggnader och mark 9Summa tillgångar 9 Uppskjuten skatt 2Summa avsättningar och skulder 2 Köpeskilling: Avgår: likvida medel i den förvärvade verksamheten 7Påverkan på likvida medel 7

Under året har inga förvärv av företag skett men ett dotterbolag har bildats under året med ett eget kapital på 9,5 Mkr, lKAB Shanghai ltd.

114 | Vinstdisposition

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel 23 389 Mkr disponeras enligt följande:

Utdelning, 700 000 st aktier x 7 143 kr per aktie 5 000 MkrBalanseras i ny räkning 18 389 MkrSumma 23 389 Mkr

| Förslag till disposition beträffande bolagets vinst

Styrelsens intygandeStyrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamen-tets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. årsredovisningen respektive koncernredovis-ningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbola-get och de företag som ingår i koncernen står inför.

luleå den 28 mars 2012

Marcus Wallenberg Ordförande

Stina Blombäck lars-åke helgesson Anna-Greta Sjöberg Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Egil M. Ullebö Maija-liisa Friman hanna lagercrantz Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Seija Forsmo Jan Thelin Tomas Strömberg Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant

lars-Eric Aaro Verkställande direktör

årsredovisningen, koncernredovisningen och hållbarhetsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 28 mars 2012. Koncernens resultaträkning och rapport över finansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 20 april 2012.

Vår revisionsberättelse har lämnats den 28 mars 2012.

Peter Gustafsson Filip Cassel Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor huvudansvarig Förordnad av Riksrevisionen Deloitte AB

114 | Vinstdisposition Revisionsberättelse | 115

| Revisionsberättelse

Till årsstämman i luossavaara-Kiirunavaara AB (publ)Organisationsnummer 556001-5835

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningenVi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för luossavaara-Kiiruna-vaara AB (publ) för räkenskapsåret 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovis-ning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 67–114.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningenDet är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en års-redovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncern-redovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvarVårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grund-val av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåt-gärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefat-tar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovis-ningen och koncernredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UttalandenEnligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovis-ningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräk-ningen för moderbolaget och koncernen.

Övriga upplysningarårsredovisningen för räkenskapsåret 2010 reviderades av en annan stämmovald revi-sor som i sin revisionsberättelse daterad 23 mars 2011 uttalade sig enligt standardut-formningen om denna årsredovisning.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningarUtöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även revide-rat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) för räkenskapsåret 2011.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvarVårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträf-fande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsre-dovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UttalandenVi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberät-telsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.


Deloitte AB Filip Cassel Peter Gustafsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av Riksrevisionen

116 | Ordlista

| Ordlista

Anrikning: Rening av finmald malm genom separering till ett koncentrat av järnmalmspulver med mycket hög renhet, s k slig.

Avbördning: Utsläpp av vatten från ett magasin.

Basiskt pH: ph-värde över sju.

Beskickning: Material (malm, slaggbildare mm) som tillsammans med eventuellt bränsle fylls på i en ugn för t ex järnframställning.

Deformationsområde: Område som först berörs av deformationer, exempelvis på grund av gruvbrytning, dvs där instrument ger de allra första utslagen.

Deponeringsområde: Område där material, t ex anrik-ningssand eller gråberg, slutförvaras.

Deponiplan: långsiktig planering för var material slutförvaras.

Fast klyft: Malmen sägs vara i ”fast klyft” i sitt ursprungliga tillstånd i berggrunden innan den har brutits.

Flotation: Kemisk process/metod för partikelsepa-rering, används bl a vid anrikning av järnmalm.

GRI: Global Reporting Initiative. Internationellt samar-betsorgan av intressegrupper som har arbetat fram globala riktlinjer för hållbarhetsredovisning.

Glimmer: Mineral.

GWh: Gigawatt timme.

Hematit: Mineral, järnmalm (Fe2O3), även kallad blodstensmalm.

Huntit: Mineral

Huvudnivå: Transportnivå i gruvan till vilken malmen störtas i schakt från ovanför liggande brytningsnivåer.

Indikatorer: Mätbara nyckeltal enligt GRI för hållbar-hetsområdena – Ekonomi, Miljö och Socialt.

Inert avfall: Material som inte ändras nämnvärt vid slutförvaring.

Integrerade stålverk: Stålverk som täcker hela produktionskedjan från malm till stål och har både sinterverk och masugn.

Järnsvamp: (= DRI, Direct Reduced Iron). Slutprodukt från DR-processen. Fast, poröst järn som har vissa bergartsrester och syre kvar. hBI (hot Briquetted Iron) är en sammanpressad form av DRI som minskar risken för självantändning.

Jordavrymning: Förberedelse av mark för någon verk-samhet, man tar t ex bort vegetation etc för att komma åt underliggande material.

K-värde: Ett beräknat genomsnittligt kvalitetsvärde på levererade produkter, baserat på månadsvisa mät-ningar av ett antal bestämda parametrar.

Kalcit och silikater: Olika mineraler.

Lakvatten: Vatten som på något sätt passerat och tvättat ut element från ett material som passerats. Till exempel nederbörd som faller ned över ett upplag av berg/sten. Nederbörden ”tvättar” berget/stenarna och det vatten som kan återfinnas nedan upplaget som är påverkat av det material som passerats kallas lakvatten.

Magnetit: Mineral, ferrimagnetisk järnmalm (Fe3O4), även kallad svartmalm.

Mkr resp Mt: Förkortning av miljoner kronor resp miljoner ton.

Ofyndigt berg: Berg som inte är malm.

Olivin: Mineral.

Pelletisering, kulsintring: Process där slig blandas med tillsats och bindemedel och rullas till kulor. Kulorna sintras i ett pelletsverk. Den färdiga produkten kallas kulsinter eller med ett internationellt ord för pellets.

Performance in Ironmaking: lKAB:s kundlöfte.

Rågods: Benämning på ingående gods till ett malmför-ädlingsverk.

Råmalm: Den obehandlade men lossbrutna malmen.

Råjärn: Smält järn från masugn som sedan vidarefö-rädlas i stålverket.

Seismisk händelse: Bergrörelse, skalv.

Sintring: Upphettning av finkornig malm (fines=mull) till begynnande smältning. Därvid sammankittas (sintras) malmen till stycken (sinter) som kan användas i masugn.

Sovring: Grovsortering av krossad malm. Består hos lKAB av siktning av den krossade malmen i olika styckestorlek och därefter skiljs gråberget från järn-malmen med hjälp av magnetiska separatorer.

Stoftemissioner: Utsläpp av partiklar till luften.

Sulfider: Svavelföreningar som innehåller sulfidjoner.

TJ: Terajoule.

TWh: Terawatt timme.

Utbyte: Malmutbyte = Kvoten (förhållandet) mellan den nyttiggjorda råmalmen och den teoretiska malmmäng-den i fast klyft. Skillnaden utgörs av malmförluster bl.a. beroende på möjligheten att ekonomiskt bryta malmen. Viktsutbyte = Kvoten (förhållandet) mellan jär-ninnehållet i utgående färdig produkt och järninnehållet i ingående rågods till ett verk.

Utskov: Anordning för flödeskontroll som möjliggör utsläpp av vatten från ett magasin.

Value-in-use: lägsta möjliga kostnad för järn- och stålproduktion med minsta möjliga störningar. lKAB:s pellets ökar effektiviteten i masugnen, minskar t ex utsläpp, slaggbildning och energiåtgång.

Värderingar: Talar om hur vi beter oss, både mot varandra och mot omvärlden. De är ledstjärnor i vår vardag, vägleder oss i beslut och tydliggör vad som förväntas av alla som arbetar i företaget. lKAB:s vär-deringar: Engagerad, Nytänkande, Ansvar.

116 | Ordlista Adresser | 117

| Adresser

LKABKoncernkontoretBox 952 971 28 luleå.Tel 0771-760 000. Fax 0771-760 [email protected] Aaro, vd och koncernchef

| JÄRNMALM

MARKNAD OCH LOGISTIK

LKABFörsäljningskontor NordenBox 952, 971 28 luleå.Tel 0771-760 000. Fax 0771-760 [email protected] heyden, försäljningschef

LKAB S.A.Chaussée de la hulpe 150, BE-1170 Bryssel, Belgien.Tel +32-2 663 36 70. Fax +32-2 675 05 [email protected]öran Ottosson, vd

LKAB SCHWEDENERZ GmbHBredeneyer Strasse 182, D-45133 Essen, Tyskland.Tel +49 201 879 440. Fax +49 201 879 [email protected]öran Ottosson, vd

LKAB FAR EAST Pte. Ltd300 Beach Road #29-02, The Concourse, Singapore 199555.Tel +65 6392 49 22. Fax +65 6392 49 [email protected] Nordlund, vd

LKAB Malmtrafik AB 981 86 Kiruna.Tel 0771-760 500. Fax 0771-760 002.Markus Petäjäniemi, tf vd

LKAB Norge ASPostboks 314, NO-8504 Narvik, Norge.Tel +47 769 238 00. Fax +47 769 449 25.Magne leinan, vd

LKAB luleå malmhamnBox 821, 971 25 luleå.Tel 0771-760 000. Fax 0771-760 001.lars Andersson, platschef

| PRODUKTION

LKAB981 86 Kiruna. Tel 0771-760 000. Fax 0771-760 002.

LKABSvappavaara981 86 KirunaTel 0771-760 000. Fax 0771-760 002.

LKAB983 81 Malmberget. Tel 0771-760 000. Fax 0771-760 003.

| INDUSTRIMINERALER

Minelco Ltd.Flixborough Industrial Estate, Flixborough, North lincolnshire, DN15 8SF, England.Tel +44 1724 277411. Fax +44 1724 [email protected] Boulton, vd och koncernchef för Minelcogruppen

Minelco ABBox 952, 971 28 luleå.Tel 0920-381 60. Fax 0920-190 [email protected] Johansson, vd Minelco OyKaivoksentie 300, FI-71800 Siilinjärvi, Finland.Tel +358 17 266 0160. Fax +358 17 266 [email protected] laukkanen, vd

Minelco, Inc.2020 Scripps Center, 312 Walnut Street,Cincinnati, Oh 45202, USA.Tel +1 513 322 5530. Fax +1 513 322 [email protected] Drugge, vd

Minelco GmbHP.O. Box 10 25 54, DE-450 25 Essen, Germany.Tel +49 201 45060. Fax +49 201 4506 [email protected] Tepper, vd

Minelco B.V.Vlasweg 19, harbour M164, P.O. Box 16,Nl-4780 AA Moerdijk, The Netherlands.Tel +31 168 388 500. Fax +31 168 388 [email protected] Yvonne Dirken, vd

Minelco Asia Pacific Ltd.3407 China Resources Building, 26 harbour Road, Wanchai, hong Kong.Tel +852 2827 3000. Fax +852 2827 [email protected] Engel, vd

Minelco (Tianjin) Minerals Co., Ltd.Junyi Industrial Park, Jungliangcheng, Dongli District, Tianjin, P.R. China 300301.Tel +86 22 2435 1706. Fax +86 22 2435 [email protected] Qi, vd

Likya MinelcoITOB Organize Sanay Bölgesi Tekeli Beldesi, Menderes, Izmir, TÜRKIYE.Tel: +90 232 799 01 60. Fax: +90 232 799 01 74.

Minelco Slovak RepublicRepresentative Office, Panenska 13, SK-81103 Bratislava, Slovak Republic.Tel +421 2 5930 5753. Fax +421 2 5930 [email protected] Zilinsky, försäljningschef

Minelco SpainRepresentative Office, C./Nord no. 2 Ent.5, 08500 Vic,Spain.Tel/Fax +34 93 886 [email protected]

Minelco FranceRepresentative Office, 85 Rue Jean Rache59310 Saméon, FrankrikeTel : +33 320 055 [email protected]

Minelco GreeceRepresentative Office, 13, N.Kountouriotou str.,546 25 Thessaloniki, Greece.Tel: +30 2310 539073. Fax +30 2310 [email protected]

Minelco Singaporec/o lKAB Far East Pte ltd300 Beach Road #29-02, The Concourse, Singapore 199555.Tel +65 6392 49 22. Fax +65 6392 49 [email protected]

| DOTTERBOLAG

Wassara ABRosenlundsgatan 52118 63 Stockholm.Tel 08-84 95 50. Fax 08-84 02 [email protected] Schmid, vd

LKAB Berg & Betong ABBox 817, 981 28 Kiruna.Tel 0771-760 200. Fax 0771-760 [email protected] Söderman, vd.

LKAB Mekaniska ABTel 0771-760 210. Fax 0771-760 211.

LKAB Kimit ABTel 0771-760 220. Fax 0771-760 221.

LKAB Fastigheter AB981 86 Kiruna.Tel 0771-760 300. Fax 0771-760 [email protected] Aidanpää Edlert, vd

LKAB Nät AB981 86 Kiruna.Tel 0771-760 700. Fax 0771-760 [email protected]

LKAB Försäkring ABBox 952, 971 28 luleå.Tel 0771-760 600. Fax 0771-760 [email protected]

LKAB Trading (Shanghai) Co., Ltd.Unit 2007, 889 Yueda Plaza,1111 Changshou Road,Shanghai 200042KinaTel: +86 21 521 25103. Fax: +86 21 521 26029.E-post kontor: [email protected]@lkab.comAnders lundgren, vd

118 | årsstämma och finansiell information

| årsstämma

| Finansiell information

| Delårsrapporter 20 aprilDelårsrapport kvartal 1, 2012 AugustiDelårsrapport kvartal 2, 2012 OktoberDelårsrapport kvartal 3, 2012 Februari 2013Delårsrapport kvartal 4 2012, tillika Bokslutskommuniké 2012 KontaktpersonerFrågor angående innehållet i lKAB:s ekonomiska information kan ställas till leif Boström, ekonomidirektör och/eller lars-Eric Aaro, vd och koncernchef.

Frågor angående innehållet i hållbarhetsredovisningen kan ställas till Monica Quinteiro, avdelningschef Kvalitet och miljö.

lKAB:s årsstämma hålls fredag 20 april 2012, klockan 15.00 i luleå.

| DeltagandeStämman är öppen för allmänheten | KallelseKallelse till årsstämma, ekonomisk information och övrig information finns på www.lkab.com.Tryckt ekonomisk information kan beställas via e-postadress [email protected] version av årsredovisning finns tillgänglig den 20 april.

LKAB årsredovisning 2011.Producerad av LKAB i samarbete med Vinter.Hållbarhetsredovisningen är producerad med hjälp av KPMG.Foto: Fredric Alm, Andreas Lundberg samt LKAB.Tryck: Luleå Grafiska.

L K A B , B o x 9 5 2 , 9 7 1 2 8 Lu L e å | t e l 0 7 7 1 - 7 6 0 0 0 0 | w w w. l k a b . c o m

2011 årsredovisning...26,1 miljoner ton lkab:s produktion av järnmalmsprodukter 2011, varav cirka...

Documents