2012 års motionssammanställning inför distriktskongressen

1

Motioner till 2012 års distriktskongress Nr Motion Arb.kom. Föredragande Sid 1. Fastighetsavgift Malå Lennart Holmlund 3 2. Arbetsskadeförsäkring Umeå Per-Erik Johansson 4 3. Samordningsförbundens finansiering bör förbättras Umeå Erik Bergkvist 6 4. Att socialdemokraterna inför ett kompkonto, för att människor ska… Umeå Katarina Köhler 8 5. Insemination på lika villkor Umeå Harriet Hedlund 11 6. Bra mat – en rättighet för alla Umeå Marita Fransson 13 7. Hur våra skattepengar används ska inte vara företagshemligheter Umeå Peter Olofsson 16 8. Avveckla inte sjukvården i V-botten Umeå Peter Olofsson 18 9. Förbud mot vinstutdelning i friskolor som drivs i vinstsyfte Umeå Isak Frohm 20 10. Kongress vartannat år Umeå Katarina Köhler 22 11. Medlemskapets värde Umeå Katarina Köhler 24 12. Ny lag om terapifrid behövs Umeå Janeth Lundberg 25 13. En socialt utformad bostadspolitik - tryggt och anpassat boende för äldre Umeå Lennart Holmlund 26 14. Verka för ett mänskligt arbetsliv Umeå Per-Erik Johansson 31 15. Utred ett nytt ekonomiskt system Umeå Bert Öhlund 33 16. Gemensamt ägande för ett hållbart resursanvändande Umeå Mikael Berglund 35 17. Utveckla den högre utbildningen och möjligheten för fler att studera Umeå Isak Frohm 37 18. Gör gröna folkhemmet till nästa samhällsbygge Umeå Mikael Berglund 43 19. Avskaffa RUT avdraget Umeå Mikael Lindfors 45 20. Rätt till heltid Umeå Per-Erik Johansson 47 21. Barnomsorg på obekväm arbetstid Umeå Lilly Bäcklund 49 22. Sex timmars arbetsdag Umeå Lennart Holmlund 51 23. Genusvetenskap i lärarutbildningen Umeå Isak Frohm 52 24. Delad föräldraförsäkring Umeå Åke Nilsson 54

2

Nr Motion Arb.kom. Föredragande Sid 25. Beskattning av kraftproducenter Storuman Mikael Berglund 56 26. Kulturhus i Tärnaby Storuman Mikael Lindfors 58 27. E4an Umeå-Skellefteå Robertsfors Johan Söderling 60 28. Permanent förläggning av distriktskongressen till Lycksele Norsjö Johan Söderling 61 29. Företagsflyttningar Lycksele Gun Ivesund 62 30. Kontanthantering Lycksele Gun Ivesund 63 31. Regionalt ungdomsinflytande Lycksele Erik Bergkvist 65 32. Stoppa vinstdrivande vårdföretag Lycksele Harriet Hedlund 66 33. Utomhusvistelse till våra äldre Lycksele Janeth Lundberg 67 34. Pedagogiska måltider till personer med demenssjukdom Lycksele Janeth Lundberg 69 35. Ekonomisk trygghet i de sociala försäkringssystemen Malå Åke Nilsson 70 36. A-kassans regler för arbetslösa med politiska uppdrag (förtroendevalda) – en demokratifråga Bjurholm Karin Malmfjord 71 37. ”Zebralagen” eller väjningsplikt vid oövervakade övergångsställ Skellefteå Mikael Lindfors 73 38. Kraftigt ökade bedrägerier Skellefteå Karin Malmfjord 75 39. Utökad facklig/politisk samverkan Skellefteå Per-Erik Johansson 77 40. Avskaffandet av omotiverade skatteprivilegier Skellefteå Bert Öhlund 79 41. Vårdgarantier och annat otyg Skellefteå Marita Fransson 82 42. Statliga verks hantering av dröjsmålsavgifter Skellefteå Mikael Berglund 85 43. Insemination på lika villkor Skellefteå Harriet Hedlund 86 44. Påreglera telemarknaden Skellefteå Isak Frohm 89 45. Skyddandet av kvinnors och barns rättigheter Skellefteå Gun Ivesund 91 46. Ang. möjligheten att komma i kontakt med försäkringskassan Vindeln Åke Nilsson 93

3

1. Fastighetsavgift Motionär: Martin Norehn, Malå arbetarekommun Enligt Lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift ska Fastighetsavgift betalas för

sådana fastigheter som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhusenhet,

ägarlägenhetsenhet, hyreshusenhet eller lantbruksenhet om det på lantbruksenheten finns

vad som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus eller tomtmark för småhus.

Om nu lagen ska finnas kvar tycker jag att även energianläggningar borde ingå i den

kommunala fastighetsavgiften.

Med anledning av detta föreslår jag

att distriktskongressen ger våra riksdagsledamöter i uppgift att driva frågan om att

energianläggningar ska ingå i den kommunala fastighetsavgiften

Malå den 6 oktober 2011

Martin Norehn

Malå arbetarekommun ställer sig bakom motionen.

Distriktsstyrelsens svar på motion nr 1 Föredragande: Lennart Holmlund Motionären föreslår att energianläggningar ska ingå i den kommunala fastighetsavgiften. Alla bostäder i småhus, ägarlägenheter och hyreshus får kommunal fastighetsavgift. Energianläggningar omfattas inte av den kommunala fastighetsavgiften. Energianläggningar används till att producera el, gas, värme eller kyla och kräver tillstånd för att kunna produceras. Enligt lagen om skatt på energi är all elektrisk kraft som förbrukas i Sverige skattepliktig. Skattesatsen beror dels på om du är privatkund eller företagskund och i det senare fallet vilken verksamhet som företaget bedriver, men också var i landet elen används. Samtliga kommuner i Norrbottens-, Jämtlands och Västerbottens län, samt kommunerna Ljusdal, Malung, Mora, Orsa, Sollefteå, Torsby, Ånge, Älvdalen och Örnsköldsvik är kommuner med lägre energiskattesats. Det som motionären förslår, dvs. att energianläggningar skulle ingå i den kommunala avgiften, skulle slå sönder nuvarande system och skapa större orättvisa mellan medborgare i olika kommuner. Beroende på om medborgarna har ”turen” eller ”oturen” att bo i rätt eller fel kommun så skulle det enligt motionärens förslag få stor påverkan på just den kommunens ekonomi och möjlighet att påverka sin nivå på skattesatsen. Det skulle även inom exempelvis Västerbottens län skapa stora skillnader mellan kommuner, inte bara mellan kommuner i norr och söder. Vinnarkommuner i Västerbotten skulle vara de kommuner som har energianläggningar då de geografiskt ligger i kommunen och i så fall skulle omfattas av en fastighetsavgift medan förlorare är de kommuner som inte har egna energianläggningar. Motionären bygger sin tanke på ett system som finns i Norge, men i Sverige har vi ett inkomst- och utjämningssystem som omfördelar utifrån kommunernas förutsättningar. Det kommunala utjämningssystemet syftar till att göra det möjligt att tillhandahålla en likvärdig service för kommunmedborgarna. Det gör att kommunerna tilldelas resurser utifrån två grunder; antingen inkomst- eller strukturutjämning.

4

Inkomstutjämning baseras på kommunens inkomster från skatteintäkter. En kommun med högre inkomst per invånare betalar pengar till staten som omfördelar till kommuner med lägre inkomst. Strukturutjämningen utjämnar för kostnader som inte går att påverka såsom t.ex. ålderssammansättning och geografi. Sveriges system bygger på solidaritet med varandra, mellan medborgare och kommuner. Det bör inte förändras. Med anledning av ovanstående förslår distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta att avslå motionen

2. Arbetsskadeförsäkring Motionär: Ulf Björk, Umeå arbetarekommun I Sverige har vi haft tre arbetsskadeförsäkringar 1977, 1993 och 2002. Tanken med LAF 2002 var att kvinnors arbetssjukdomar; ospecifik muskelsmärta, skulle kunna godkännas. I övrigt var LAF 1993 för "skarpt" skriven, därför förändringen 2002. Som det ser ut i dagsläget får många av LO:s medlemmar inte sina arbetssjukdomar godkända. En av anledningarna till att man inte uppfyller LAF, som vi ser det, är att Försäkringskassan har omorganiserats och att Arbetsskadenämnderna har försvunnit och det medborgerliga inflytandet inte längre finns. Detta är högerregeringens förändringar. Den socialdemokratiska partikongressen 2009 beslutade att det medborgerliga inflytandet skulle återställas på något sätt. Högerregeringens förändring av sjukpenning och sjukersättning har medfört att allt färre kommer att få sina arbetsskador och livräntor prövade. Därför var S-kongressens beslut om införande av arbetsskadesjukpenning positiv. Som det ser ut är arbetsskadeanmälningar i dagsläget i många fall undermåliga, vilket kan medföra att Försäkringskassan har svårt att fatta beslut på ett korrekt underlag. Företagshälsovården bör därför vara behjälplig i samband med exponerings- och arbetsskadeutredningar. Försäkringskassan styrs i dag i alltför stor utsträckning av försäkringsmedicinska rådgivarnas utlåtanden och bedömningar. Det är sällan som handläggarna går emot utlåtanden från försäkringsmedicinska rådgivarna. Försäkringsmedicinska rådgivarens kompetens är dessutom varierande och på intet sätt en garant för rättssäkerhet och likabedömning. Försäkringsmedicinske rådgivarens möjligheter att i tillräcklig omfattning hålla sig ajour med de vetenskapliga rön som har betydelse för en korrekt bedömning i varje enskilt fall är starkt begränsade. Som exempel på detta förlorar medlemmarna sin rätt till arbetsskada och livränta på grund av att försäkringsmedicinska rådgivare ofta hänvisar till åldersförändringar, fast de oftast inte har några belägg för detta. Som bevis för att de har fel finns det vetenskap och konsensus som styrker att det i många fall inte är degenerationer/besvär som ger besvär. Ändå skyller de försäkringsmedicinska rådgivarna alltför ofta på åldersförändringar, vilket är helt felaktigt. Det krävs en förändring för att komma till rätta med de systembrister som finns i ärendehanteringen i dag, där också en sammanblandning mellan försäkringsmedicin och försäkringsjuridik sker i alltför stor omfattning.

5

Det händer alltför ofta att, när det kommer in nya medicinska underlag från behandlande läkare eller annan expertis, handläggarna utan att ta kontakt med försäkringsmedicinsk rådgivare går emot underlagen, trots att de inte har medicinsk kunskap. Förvaltningsdomstolarna har i dagsläget begränsad medicinsk kompetens. Trots det använder man sällan sakkunnighetsutlåtande, vilket medför att ärendehantering och beslut i alltför stor utsträckning inte överensstämmer med lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) och dess intentioner. Detta liksom hanteringen inom Försäkringskassan bidrar till upplevd rättsosäkerhet bland aktörer och försäkrade inom systemet. I och med detta är det rimligt att försäkringsmedicinska rådgivarna kopplas bort från Försäkringskassan och att en oberoende resurs som Yrkes- och miljömedicinska kliniker tar över försäkringsmedicinska rådgivarnas roll. Även det medborgerliga inflytandet bör återinföras för att stärka rättssäkerheten. Vi föreslår Distriktskongressen besluta ge Distriktsstyrelsen i uppdrag att verka för att arbetsskadenämnderna återinförs att företagshälsovården eller de arbetsmiljömedicinska klinikerna är behjälplig i

samband med exponerings- och arbetsskadeutredningar att de försäkringsmedicinska rådgivarna kopplas bort från Försäkringskassorna

samt att en oberoende resurs som yrkes- och miljömedicinska kliniker tar över försäkringsmedicinska rådgivarnas roll

att arbetsskadesjukpenningen återinförs att motionen sänds till den parlamentariska utredningen Umeå den 14 november 2011 IF Metalls S-förening gm Ulf Björk Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären tar upp frågan om rätt till arbetsskadesjukpenning. Då Försäkringskassans handläggare går på de försäkringsmedicinska rådgivarnas bedömning och utlåtanden är det viktigt för bedömningen att underlaget är bra. För att säkerställa detta bör företagshälsovården involveras i utredningarna då dessa har kunskap när det gäller det specifika fallets förutsättningar, vilket inte alltid de försäkringsmedicinska rådgivarna besitter, samt att förvaltningsdomstolarna ofta använder dessa rådgivares bedömningar och utlåtanden som underlag. Då de försäkringsmedicinska rådgivarna inte alltid har den specialistkompetens som behövs i det enskilda fallet, samtidigt som förvaltningsdomstolarna använder sig att detta material får den enskilde inte en rättssäker bedömning. Genom att som motionen föreslår koppla bort försäkringsrådgivarna och ersätta dessa med en oberoende resurs torde man säkerställa den enskildes rätt till en riktig bedömning. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta

6

att anta motionen som sin egen att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till de

socialdemokratiska ledamöterna i den parlamentariska utredningen Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 att anta motionen som sin egen att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till de socialdemokratiska ledamöterna i den parlamentariska utredningen Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 2 Föredragande: Per-Erik Johansson Motionären pekar på ett antal omständigheter kring hantering och beslutsgång avseende arbetsskadeförsäkringen som det finns anledning beakta och som bör ligga till grund för en omprövning av utformningen av denna. Det är distriktsstyrelsens mening att medborgarinflytandet i socialförsäkringarna bör stärkas. Likaså bör det tillförsäkras de försäkrade att ett tillfredsställande underlag finns vid handen då beslut skall fattas. Beslut som många gånger har stor betydelse för den enskilde vid skada/sjukdom som uppstått i arbetet. Att vid skada/sjukdom som uppstått i arbetet garanteras ett försäkringsskydd i den form som motionären föreslår ligger i linje med en socialdemokratisk politik för socialförsäkringarna.

Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta:

att bifalla motionen

att sända motionen till partikongressen 2013

3. Samordningsförbundens finansiering bör förbättras Motionär: Ulf Björk, Umeå arbetarekommun I dagens Sverige finns drygt åttiofem samordningsförbund och mer än 200 kommuner är med i något samordningsförbund. Samordningsförbunden arbetar för att rehabilitera de som står längst från arbetsmarknaden och är utan arbete. En del av dessa människor har försörjningsstöd, en del har aldrig haft något arbete. De samhällsekonomiska utvärderingar som samordningsförbunden själva har gjort visar på goda positiva effekter på både samhällsnivå och för respektive samverkanspart. Man kan främst framhålla den positiva utvecklingen för många människor som har deltagit i och genomgått Finsams olika aktiviteter. De har därigenom fått ett eget arbete och egen försörjning.

7

Det är viktigt att staten förändrar lagstiftningen så att de inte är bundna av procentsatser. Som det är i dag måste kommun och landsting gå in med 50 procent för att få ut de pengar som staten har fördelat. En av fördelarna med samordningsförbundet är att det i styrelsen finns en politiker från kommunen, en politiker från landstinget, en tjänsteman från Försäkringskassan, en tjänsteman från Arbetsförmedlingen. Man får på så vis en bredd som är positiv för samordningsförbunden. Lokala utvärderingar visar entydigt på positiva effekter för medborgare som upplever sig sedda, fått stärkt självkänsla, upplevt bättre hälsa och ökad arbetsförmåga samt fått hjälp att ta itu med de problem som är ett hinder för att komma till egen försörjning. Vi föreslår Distriktskongressen ge riksdagsledamöterna i uppdrag att verka för att staten tillför mer resurser till samordningsförbunden att förändra lagstiftningen så att staten inte är bundna av procentsatser för att

bevilja medel Umeå den 14 november 2011 IF Metalls S-förening genom Ulf Björk Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären tar upp en viktig fråga om hur finansieringen ska ske av de antal samordningsförbund som startats i Sverige. Nuvarande regelsystem utgår från att staten svarar för 50 %, kommun och landstinget svarar för den andra halvan. Det som hände i budgetproppen var rätt väg att gå. Det vill säga att samordningsförbunden fått ett anslag i det stora anslaget för rehabilitering. Med en egen rubrik med avsatta medel. Dock kommer det att behövas mer pengar för att svara upp mot de nya samordningsförbunden som bildas, i dagsläget är medlen konstanta blir det fler förbund minskar kakan. Det andra är att arbeta för att komma ifrån de procentsatser som styr i nuvarande system. Stat 50 %, landstig och kommun 25 vardera. Detta borde vi komma ifrån så vi kan fokusera på en modern rehabiliteringen över huvudmannagränserna. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta att anta motionen som sin egen att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09

8

att anta motionen som sin egen att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 3 Föredragande: Erik Bergkvist Motionen tar upp en mycket viktig fråga, hur de längst från arbetsmarknaden skall kunna komma tillbaka. Distriktsstyrelsen delar motionärens och Umeå AKs uppfattning att systemet måste tillåta mer flexibilitet, samtidigt som statens finansiering inte får urholkas. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta: att bifalla motionen att sända motionen till partikongressen 2013 att ge länets S-riksdagsledamöter i uppdrag att arbeta i motionens anda

4. Att socialdemokraterna inför ett kompkonto, för att människor ska få ett mer flexibelt arbetsliv och möjlighet att själva bestämma mer över sin tid Motionär: Ulf Liljegren, Umeå arbetarekommun Dagens rutbidrag är kanske en lösning på vissa människors problem med att ta hand om sina barn, städa eller putsa fönster. Men det löser däremot inte problemet för oss som inte har råd med kö av olika sorter betjänttjänster. För oss människor som inte har råd med barnflickor(varken vitt eller svart, eller bara under kollektivavtalet avlönade), städare eller fönsterputsare är det orättvist att vi ska vara med och betala för att människor bor i hus så stora att de inte hinner städa dem, eller att vi ska vara med och betala för statsråds barnflickor. Vi betalar för miljonärens städhjälp, när pengarna istället kunde gå till pensionärens hemhjälp. Bland mina gamla arbetskamrater och bland mina extraarbetande studiekamrater är det inte många som använder rutbidraget, någon kanske gör det ibland, men då inte ofta för summor som lika gärna hade kunnats betalas vitt. Så visst kan rutbidraget lösa livspusslet för en del, men för oss de många har det bara inneburit att våra skattepengar går från skola, vård och omsorg, till att bli ett bidrag till dem som har olika betjänttjänster. Att vara stressad är ingen höginkomsttagarsjukdom, utan i tvärtom. Våra vänner och bekanta stupar också i soffan efter jobbet, bara för att direkt studsa upp och försöka hinna med alla bestyr som måste hinnas med. För om det är något, att inte få ihop livspusslet, så är det en folksjukdom. För många handlar det inte heller om att få ihop tidspusslet, utan också plånboksbekymren. Kostnaden för ett tandläkarbesök kan se olika ut, ett hål kan lagas i tanden, samtidigt som det blir ett på kontot, när notan kommer och jag har varit tvungen att ta ledigt från arbetet och förlorat lön. Eller så jobbar jag in timmarna och försöker sedan hinna med lika mycket som innan, fast under kortare tid.

9

Frågan om hur pusslet med pengar och tid, att ha råd att gå tidigare för att hämta från dagis eller ta en välbehövd ledig eftermiddag eller vad det nu kan vara, ska lösas är en fråga som socialdemokratin bör ha svar på innan nästa val. Ett förslag till lösning på problemet skulle vara ett kompkonto, efter modell av träindustriavtalets arbetstidskonto. Kontot går till så att en viss procent på lönen läggs i ett konto och blir en viss lön för ett visst antal lediga timmar. Ex. 0,5 % innebär 9 lediga timmar. Då kan jag som arbetare ta ledigt 1 timme, och få pengar från mitt konto. Självklart sker detta som alla andra ledighetsansökningar, i en ömsesidig förståelse, i de flesta fall. 0,5 % skulle kunna vara en början och tas från de redan överfinansierade sociala avgifterna. Egenföretagare skulle kunna få ett förhöjt grundavdrag och pensionärer höjt grundpension. Efter ett semesterår kan, om det finns timmar kvar, betalas ut i pengar, eller in i ppm. Har du då inte tid att ta ledigt, så kan du använda pengarna till att köpa tjänster som städning, fönsterputs eller barnflickor, men gör det utan bidrag från dina arbetskamrater, anställda eller övriga skattebetalare. Dagens system där den med mycket pengar kan köpa sig fritid genom städhjälp, på bekostnads av den behövandes hemhjälp. Är ett system som vi måste byta ut, det är också en fråga för socialdemokratin att lösa. Hur får vanligt folk samma rättigheter som bonusdirektörer och statsråd? Därför vill jag: att socialdemokratin vill införa ett kompkonto, ett system för mer fritid och flexibilitet

för alla. att socialdemokratin ersätter avdraget för hushållsnäratjänster med ett förslag om

ett privatkonto, där människor får ett visst antal lediga timmar till sitt förfogande. att Umeå representantskap bifaller motionen i sin helhet och verkar i dessa anda. att motionen skickas vidare till partidistriktets årskonferens. Ulf Liljegren Ålidhem-Sofiehems s-förening Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären lyfter upp en fråga som berör alla oss. Motionen handlar om att få ihop livspusslet och att trötta kroppar efter en dag arbete ska ha rätt till kompkonto för ledighet. Förväntningarna på oss arbetstagare kan ibland vara för stora. Motionären menar att rut går ut och kompkonto ska gå in på arbetsplatsen. De fackliga organisationerna strider dagligen för medlemmarnas arbetsmiljö så att vi alla kan klara ett ”helt” arbetsliv. Det förväntas att vi ska springa fortare och fortare på arbetsplatsen och samtidigt ska ha ett bra samliv med nära och kära. Historiskt har vi socialdemokrater jobbat via de fackliga organisationernas kollektivavtal gällande bl.a. semester, löner och kompetensutveckling. Vi socialdemokrater lovade i valet 2011 att till skapa utbildningskonto så att den enskilde skulle kunna bidra till att utveckla arbetsplatserna och bli mer attraktiv på arbetsmarknaden. Kunskap är en konkurrensfaktor för våran samhällsutveckling och vi tror att detta skapar arbetstillfälle i Sverige

10

Att tillskapa ledighetskonto är däremot arbetsmarknadens parter, fackföreningsrörelsen och arbetsgivarorganisationerna roll att jobba med. Vi håller med om att rut går långt ner på prioriteringslistan och skola vård och omsorg går före i våra politiska prioriteringar. För att hålla isär begreppen” vad och hur frågor” så är det här en kollektivavtalsfråga och ska tas med de fackliga organisationerna. Komptid och andra anställnings överenskommelser regleras genom kollektivavtal och ska förhandlas mellan arbetsmarknadens parter. Lagstiftning och andra regelverk regleras genom regering och riksdag. Vi uppmanar motionären till att aktivt jobba med frågan tillsammans med den fackliga organisationen där frågan har möjlighet att utvecklas. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta att motionen skickas som enskild att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 att motionen skickas som enskild att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 4 Föredragande: Katarina Köhler Motionärer pekar på ett problem som vi alla berörs av. Det är inte enkelt att få dygnets timmar att räcka till och som motionären också påpekar, att få pengarna att räcka till alla måsten. Distriktsstyrelsen menar dock att detta är en fråga för de fackliga organisationerna att driva. Vi har i Sverige den ordningen att de fackliga organisationerna tillsammans med arbetsgivarna i förhandlingar gemensamt tar ansvar för frågor som rör villkoren för arbetstagarna på arbetsplatserna, både vad gäller löner, ersättningar, arbetsmiljö osv. Att vi Västerbotten skulle besluta oss för att frångå denna ordning vore inte förnuftigt. Distriktsstyrelsen föreslår därför distriktskongressen att avslå motionen

11

5. Insemination på lika villkor Motionär: Tove From, Linda Westerlind, Emma Mattsson, Umeå arbetarekommun Idag i Västerbottens Läns Landsting när heterosexuella par söker vård för barnlöshet får de först genomgå en undersökning av fertiliteten hos båda parterna. Om sjukdom fastställs så får de tre lanstingsfinansierade inseminationer. Om sjukdom inte kan säkerställas så skickas paret hem i två till tre år (beroende på ålder och andra omständigheter) för fortsatta egna befruktningsförsök. Om paret efter denna prövotid fortfarande inte lyckats bli gravida så blir de automatiskt sjukdomsförklarade och får därför tre landstingsfinansierade inseminationer. Om ett kvinnligt samkönat par söker sig till landstinget för barnlöshet så betraktas deras barnlöshet inte som en sjukdom utan som en ”naturlig” följd av deras sexuella läggning och de får därför betala 12000 kr per inseminationsförsök. Detta system är tämligen unikt. I de flesta andra landsting betalar såväl samkönade som heterosexuella par endast patientavgift. Ingen skillnad görs mellan par som söker hjälp för barnlöshet baserad på deras sexuella läggning. Oavsett olikhet eller inte så resulterar detta i diskriminering. Även om orsakerna är olika så handlar det fortfarande om barnlöshet och det är det som är relevant. Att begränsa sig till att bara kunna erbjuda landstingsfinansierad insemination vid sjukdomstillstånd är en märklig avgränsning. Vi borde utgå ifrån vår socialdemokratiska ideologi och mänskliga rättigheter och inte fastna vid ett sjukdomsbegrepp. Vi vill därför att kvinnliga samkönade par ska få inseminera på rättvisa villkor, det vill säga

endast till patientavgift

att Arbetarekommunen antar motionen som sin egen och sänder den vidare till Västerbottens Socialdemokratiska partidistriktsårskonferens

Tove From Linda Westerlind Emma Mattsson SSU Umeå Antagen av SSU Umeås ordinarie medlemsmöte den 15 oktober 2011 Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionärerna beskriver en tillämpning av nuvarande regelverk inom Västerbottens läns landsting där kvinnliga samkönade par hamnar i en situation där de aldrig kan få del av samma regler som heterosexuella infertila par. Kvinnliga samkönade par missgynnas på grund av sin sexuella läggning och får betala en högre avgift än infertila heterosexuella par som på grund ”sjukdom” är ofrivilligt barnlösa. Av naturliga skäl kan inte kvinnliga samkönade par försöka hemma i två eller tre år och bör därför behandlas lika som heterosexuella par. Detta bör inte ses som en naturlig följd av sin sexuella läggning. I enlighet med en sådan argumentation borde också heterosexuella par där orsaken till barnlösheten inte medicinskt kan fastställas betala egenavgift. En sådan utveckling är naturligtvis inte önskvärd. Rätten till barn är en aktuell politisk fråga, särskilt när genomsnittsålder för förstföderskor ökar och detta kan leda till att fler har behov av assisterad befruktning, vilket också kan leda till ökade kostnader för landstingen. Därför har landstingspolitiker ett intresse av att reglera rätten till assisterad befruktning trots att lagen säger att det ska ges till kvinnliga samkönade

12

par såväl som kvinnor i heterosexuella par. Frågan har också att göra med vilka sorters familjer samhället vill premiera. Kvinnor som lever i samkönade relationer kan ju i praktiken lida av svårigheter att bli gravida, men så som infertilitetsbegreppet definierat blir det i praktiken omöjligt att diagnosticeras och på så sätt visa att man är berättigad till reducerad avgift. På så sätt gynnas vissa familjebildningar. Kärnfamiljen har ett starkt fäste av tradition i Sverige, men inom Socialdemokratin välkomnar vi alla typer av familjer. För kvinnor i en samkönad relation som måste betala 12000 kronor för varje insemineringsförsök kan endast par med den ekonomiska tryggheten ha råd att med samhällets hjälp skaffa barn. Kvinnliga samkönade par som inte har dessa ekonomiska förutsättningar får förbli barnlösa eller lösa det utan samhällets stöd. Det är enligt svensk lagstiftning förbjudet att särbehandla utifrån sexuell läggning, och att detta måste vara den utgångspunkten från vilken diskussionen tar avstamp. Motionärerna beskriver på ett tydligt sätt detta missförhållande och därför bifaller Umeå arbetarkommun motionen i sin helhet och antar den som sin egen. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta att anta motionen som sin egen att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 att anta motionen som sin egen att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 Distriktsstyrelsens svar på motion nr 5 Föredragande: Harriet Hedlund Motion nr 5 och nr 43 gäller båda Västerbottens Läns Landstings regler för insemination av kvinnliga samkönade par. Därav ett gemensamt svar på båda motionerna. Detta är en mycket svår fråga och den har diskuterats under lång tid. Det är olika regler och kostnader i landet. I Norrlandstingen har vi samarbetat omkring regler för ofrivillig barnlöshet sedan 1999. Reglerna har reviderats vid några tillfällen och senast 2006 då lesbiska par fick möjlighet till hjälp på svenska sjukhus. Norrlandstingens regionförbund skulle ha tagit ett beslut om revidering av nuvarande regler, vårdprogram och avgifter den 29/2. Det beslutet har flyttats fram på grund av att SKL arbetar med att nationellt harmonisera regler mm när det gäller ofrivillig barnlöshet. Enligt landstingets nuvarande regelverk utreds en av kvinnorna landstingsfinansierat, vem beslutas av paret. Om det inte finns några medicinska skäl får de själva betala för 3 inseminationsförsök. Om dessa försök inte leder till graviditet får de precis som heterosexuella par en landstingsfinansierad IVF behandling. Diskrimineringsfrågan är prövad i domstol och landstinget hade inte diskriminerat lesbiska par enligt domen. Enligt riksdagens beslut om prioriteringar så återfinns ofrivillig barnlöshet som en lägre prioriterad åtgärd inom hälso- och sjukvården. Rättvisa och rätten och önskan att få barn gäller inte bara heterosexuella eller lesbiska par. Det gäller även ensamstående kvinnor (lagförslag väntas att de ska få möjlighet till insemination i Sverige), homosexuella manliga par, par som trots insemination och IVF inte

13

blivit gravida och som väljer att adoptera. Adoption är väldigt kostsamt och för homosexuella svårt att få möjlighet till. Det vore mycket olyckligt att fatta beslut enligt motionärernas krav innan förslaget om harmonisering är klart. Det kommer med stor säkerhet att öka landstingets kostnader och vara en del av framtida prioriteringsdiskussioner. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen att besluta att motionen anses besvarad

6. Bra mat – en rättighet för alla Motionär: Jon Kristoffersson, Umeå arbetarekommun Privata, vinstdrivande bolag som leder skattemedel ut från landet till förmån för riskkapitalister är inte de bästa producenterna av näringsriktig kost åt de som behöver det. Pengarna som därmed försvinner kunde ha gått till mer närproducerad och näringsriktig mat. Vi tycker att vi borde ändra så att all mat som lagas inom landstinget och kommunen ska lagas på plats. Det finns flera goda skäl till detta: 1. Barn som har stressade föräldrar och inte har tid att få riktig mat serverad hemma ska åtminstone få möjligheten att få den serverad på sin förskola och skola. 2. Dålig skolmat bidrar till att elever hoppar över maten vilket i sin tur bidrar till att eleverna har svårare att koncentrera sig, och det bidrar till sämre prestationer. 3. När det gäller äldre så räknar man med att en tredjedel av de som är över 70 är i riskzonen för att klassas som undernärd. Anledningarna till att det är så vanligt bland äldre är flera. Bland annat beror det på att när man blir äldre försämras aptiten, och kroppen producerar fler mättnadsgivande hormoner. Dessutom försämras smaken och luktsinnet. Många äldre blir utöver detta torra i munnen på grund av deras läkemedel, och har då svårare att tugga och svälja maten. Detta gör att det är ännu viktigare att äldre och sjuka får god och näringsrik mat. Det finns många fler argument för det hela som man kan ta fram, men egentligen ska det inte behövas. Det här handlar, som Juholt skulle ha sagt, om att vi ska investera i varandra och skapa en så bra välfärd som möjligt. Det vi vill är att vi jobbar mot ett mål om att alla äldreboenden, skolor, förskolor samt sjukhusavdelningar ska laga sin egen mat i egna kök. Äger vi våra egna produktionsanläggningar för kost har vi dessutom större inflytande över upphandlingen av råvarorna. Vi kan tänka ekologiskt, närproducerat, vi kan laga maten från grunden, vi kan ta större arbetsmiljöansvar och en uppsjö av andra krav vi genom entreprenadiseringarna avhänt oss makten över. Men kostnaden då? Kommer inte detta att totalt bryta sönder all offentlig ekonomi? Svaret är nej. På kort sikt innebär säkerligen detta en ökad kostnad. Dock ser vi vinsterna på lång sikt. Vi ser att ökade upphandlingar av råvaror från näraliggande gårdar är en förtjänst för regionen, vi ser att förbättrade resultat i skolan leder till ökade skatteintäkter och minskade sociala kostnader på sikt, och vi anser dessutom att de människor som skall bygga vårt land, och de som byggt det, förtjänar den bästa tänkbara servicen vi kan erbjuda.

14

Detta arbete kommer att ta tid, men vi anser att det är värt det. Vi yrkar därför: att våra kommunala företrädare skall arbeta för att all mat som går till kommunala

verksamheter skall tillagas i kommunal regi och på plats att våra landstingsföreträdare skall arbeta för att all mat som går till landstingets

verksamheter skall tillagas i landstingets regi och på plats att Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar motionen

vidare till Västerbottens socialdemokratiska partidistriktsårskonferens Jon Kristoffersson Antagen av SSU Umeås medlemsmöte den 15 november 2011. Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären vill att samtliga skolor, äldreboenden, förskolor och sjukvårdsavdelningar ska laga mat på plats. Styrelsen delar inte den bilden. Umeå kommun har de senaste åren gjort stora investeringar i köksutrustning utifrån gällande krav på livsmedelshantering. Beslut är 2010 taget om hur en sammanhållen matprocess ska se ut inom verksamheterna i grundskolan och förskolan och i samordningen med kommundelsnämnderna. Uppföljningen av detta kommer att ske 2012. Resultatet av det utredningsarbete som föregått beslutet visar att för att skapa en hållbar matprocess behöver kommunen styra tillagningen till färre antal kök än idag samtidigt som mottagnings- och serveringsköken blir fler. Det beror dels på strängare krav i livsmedelslagstiftningen från 2006 samt arbetsmiljökrav som ställer krav på stora investeringar i ny köksutrustning. Kök är dyra lokaler att både bygga och underhålla. Men en sammanhållen verksamhet är också att föredra ekonomisk synpunkt då kostnaden per portion blir högre om mat ska lagas på varje mindre enhet. Det är inte ekonomiskt försvarbart att ha ett tillagningskök på exempelvis en mindre förskola då en större produktionsenhet ligger hundra meter därifrån. En annan effekt kommunen ämnar åstadkomma är fler heltidstjänster och mer likvärdig kompetensutveckling för kökspersonal. En risk- och konsekvensanalys görs av varje kök för att välja den lösning som är bäst för kommunen. Motionären eftersträvar vidare samordnad upphandling av råvaror. Detta är också en del i det beslut som kommunen fattat där inriktningen är mot ekologiska livsmedel. En annan viktig miljöaspekt i beslutet är att antalet transporter ska minska. Med färre antal tillagningskök ökar förvisso antalet transporter av matportioner men minskar samtidigt antalet transporter av råvaror. Den andra delen av motionen handlar om hurvida kommun och landsting ska kunna upphandla matproduktion eller själv tillaga den. Umeå arbetarekommun har tidigare diskuterat skolmaten på Midgårdsskolan och då fastslagit att kan inte kvaliteten säkerställas så är Socialdemokraterna beredda att återta matproduktionen i egen regi. Det är dock viktigt att komma ihåg att idag sköts en stor del av Umeå kommuns matproduktion i egen regi utifrån den produktionskapacitet som finns. Maten produceras enligt rådande näringsrekommendationer.

15

När det gäller landstinget så bedömer styrelsen inte heller förslaget som genomförbart att varje sjukvårdsavdelning skulle tillaga maten själv. Styrelsen föreslår med bakgrund av ovanstående representantskapet att besluta: att avslå att-sats nr 1 att skicka att-sats nr 2 skickas som enskild att avslå att-sats nr 3 och skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 som

enskild Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 att avslå att-sats nr 1 att skicka att-sats nr 2 som enskild att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 6 Föredragande: Marita Fransson Motionären vill att LT och Kommun skall platslaga mat på mindre enheter såsom

vårdavdelningar och förskolor, vilket innebär att det blir svårare att erbjuda enstaka portioner

av specialkost, sårbart vid sjukfrånvaro samt svårt att erbjuda heltidstjänster. Små enheter

har också svårt att klara de rekommendationer som den skärpta livsmedelslagen (2006)

säger, det är viktigt att man följer lagarna för livsmedelshantering under tillagning transport,

kylning och servering för att förhindra olika typer av matförgiftning. Det är inte alltid bäst att

laga mat på plats vilket kan bero på olika faktorer, som personalens kompetens, kökets

utrustning hur väl man uppfyller hygienkraven samt också serveringsmiljön. Att laga mat till

många personer kräver att så många som möjligt skall få så bra mat som möjligt.

Motionären vill även att vi skall skapa ett större inflytande över upphandlingarna av råvaror.

Idag så upphandlar en part med hängavtal till andra intressenter både för att få bra matvaror

samt ett bra pris Vad gäller upphandling där ett av kraven skulle vara närproducerat är inte

möjligt pga Lagen om Offentlig upphandling. Med färre antal kök ökar antalet transporter ut i

kommunen men minskar antalet transporter av råvaror.

Det är inte ekonomiskt försvarbart att ställa kravet att all mat skall tillagas på plats tex

vårdavdelningar och förskolor, en sådan åtgärd skulle innebära stora ekonomiska

investeringar för både kommun och landsting.

Däremot så är det mycket viktigt att den mat som produceras är varm och följer rådande

näringsrekommendationer samt har en bra serveringsmiljö.

Distriktstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta

att avslå motionen

16

7. Hur våra skattepengar används ska inte vara företagshemligheter Motionär: Alejandro Caviedes, Umeå arbetarekommun Ökningen av antalet privata utförare av välfärdstjänster har medfört att allt större delar av vår gemensamt finansierade sektor undgår allmän granskning. Den vård som Carema, Attendo mfl bedriver genom skattemedel omfattas inte av offentlighetsprincipen, vilket innebär att allmänheten har nästintill inga möjligheter att granska vart våra skattepengar går och hur den vården bedrivs. Detta är ett stort demokratiskt problem. Därför fattade vi beslut på senaste partikongressen (2009) att vi skulle verka för att all skattefinansierad verksamhet ska omfattas av offentlighetsprincipen. Så länge vi inte vinner regeringsmakten, kommer vi inte att kunna stifta en sådan lag. Men i de enskilda kommuner och landsting där vi styr, kan vi bidra till att ta steg i den riktningen. Umeå Arbetarekommun har t ex ett repskapsbeslut om krav på att ett företag ska låta sig omfattas av allmän insyn som villkor för upphandling. Detta var ett av arbetarekommunens vallöften inför kommunvalet 2010: I den offentliga upphandlingen ska krav ställas på villkor i enlighet med svenska kollektivavtal. Tack vare den svenska offentlighetsprincipen har missförhållanden inom den offentliga välfärden upptäckts och debatterats. Vi vill nu ställa motsvarande krav på de privata aktörer som verkar inom den skattefinansierade välfärden. Skattefinansierad vård, skola och omsorg är ingen marknad och de företag som verkar där måste leva upp till medborgarnas högt ställda krav på insyn i både verksamhet och ekonomi. Hur våra gamla vårdas eller hur skattepengar används ska inte vara företagshemligheter. De anställda ska ha meddelarskydd.(Umeå Arbetarekommuns Kommunpolitiska handlingsprogram 2010-2014, s. 7-8) När även vårt parti har majoriteten i landstinget vore det rimligt att ställa samma krav i samband med upphandlingar inom landstinget. Det finns exempel på kommuner och landsting som faktiskt fått in krav på allmän insyn i samband med upphandlingar, så varför skulle inte vi kunna göra det? Därför yrkar jag på: att ledamöterna i den socialdemokratiska landstingsgruppen verkar för att krav på

allmän insyn ska ställas i samband med upphandlingar i landstinget. att Umeå arbetarekommun antar denna motion som sin egen och skickar den

vidare till partidistriktets årskonferens. Alejandro Caviedes, Umeå. Umeå arbetarekommuns motionssvar Landstinget i Västerbotten går endast ut med upphandling på områden där bedömning gjorts att de inte kan bedriva verksamheten själva. Det är viktigt att göra en ordentlig värdering av vad som ska upphandlas. 2008 tog landstinget fram ett PM om förutsättningarna för att ställa krav på meddelarfrihet vid upphandlingar. Landstinget arbetar även aktivt med att upphandlingar ska innehålla villkor där leverantören omfattas av allmän insyn. Landstinget ställer följande villkor vid upphandlingar:

17

För leverantören och dennes anställda och uppdragstagare ska, i fråga om verksamhet som omfattas av detta avtal, gälla vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen om rätt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande förbud mot att ingripa mot missbruk av tryckfriheten eller yttrandefriheten eller medverkan till sådant missbruk förbud mot att efterforska upphovsman eller meddelare Leverantören ska inför avtalsstart, vid nyanställningar och då uppdragstagare anlitas lämna information om innehållet i denna bestämmelse. Leverantören ska på begäran från landstinget lämna skriftlig redogörelse för vilka åtgärder leverantören vidtagit för att uppfylla förpliktelserna i denna bestämmelse. Landstinget äger rätt att häva avtalet om leverantören bryter mot bestämmelserna. I avtalen för Hälsoval Västerbotten finns följande villkor: Leverantören är skyldig att utan oskäligt dröjsmål och utan kostnad efter det att landstinget framställt begäran härom till landstinget lämna sådan information om entreprenader som avses i 3 kap 19 a § kommunallagen (1991:900). Sådan begäran ska i normalfallet vara skriftlig. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur angelägenheten utförs. Informationen ska lämnas i skriftlig form. Det åligger landstinget att i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Leverantören är inte skyldig att lämna information om utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för leverantören, om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos landstinget. Leverantören är inte skyldig att lämna information rörande löner eller andra kostnader hos leverantören. Information som lämnats till landstinget enligt första stycket ska ej anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Denna bestämmelse har ingen verkan på räckvidden av övriga bestämmelser i detta avtal. Mot ovanstående beskrivning anser Umeå AK att socialdemokratiska landstingsgruppen verkar för att krav på allmän insyn ska ställas i samband med upphandlingar i landstinget. Umeå AK delar motionärens uppfattning om att privata utförare av välfärdstjänster borde omfattas av offentlighetsprincipen. En sådan förändring måste ske på nationell nivå. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta att anta motionen som sin egen att skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 att anta motionen som sin egen att skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 Christer Lindvall, ordförande

18

Distriktsstyrelsens svar på motion nr 7 Föredragande: Peter Olofsson Distriktsstyrelsen delar Umeå arbetarekommuns resonemang och uppfattning om att landstingsgruppen verkar för att krav på allmän insyn ska ställas i samband med upphandlingar i landstinget. Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskonferensen besluta att motionen anses besvarad

8. Avveckla inte sjukvården i Västerbotten! Motionär: Oskar Vesterberg, Umeå arbetarekommun Landstingets i Västerbottens senaste besparingskrav har väckt enorma reaktioner ifrån alla håll och kanter. Detta bevisar klart och tydligt att den yttersta gränsen för vad som kan sparas in på har blivit passerad. Både vid kust och inland har stora besparingar lagts på livsviktiga verksamheter som kan äventyra människors chans till överlevnad om de dras in. Allt ifrån de indragna akutplatserna i Sorsele i inlandet, ambulanserna i Malå och Dorotea samt de stora platsneddragningarna vid kusten i Skellefteå och Umeå. Att det dessutom är Socialdemokrater som är med och genomför detta är något som säkerligen får partiets grundare August Palm att vrida sig både ett och två varv i graven. Undertecknad är väl medveten om att detta till största del är regeringens fel då statsbidragen sänkts och att ett nytt skatteutjämningssystem är på väg att införas som gör att intäkterna krymper ännu mer. Men det är tyvärr bara att gilla läget och försöka göra det bästa av situationen, något som dock inte länets landstingspolitiker kan ansetts ha gjort fullt ut. En väl fungerande och omfattande sjukvård är oerhört viktigt att kunna ha för ett levande och välmående län med trygga och friska invånare. Liv är ovärderligt och desto mer sjukvården avvecklas desto mer liv kommer att gå åt vilket är fullkomligt oacceptabelt och långt ifrån värdigt Västerbottens invånare. För att kunna göra detta måste landstingsskatten höjas. Dock måste landstingspolitikerna utåt vara oerhört tydliga med varför skatten höjs och förklara att det görs eftersom ifrån statligt håll hålls på pengarna istället för att satsa dem på viktiga saker. Därför yrkar jag att: att Landstinget i Västerbotten drar tillbaka de senaste besparingarna. att Alternativt att budgeten underbudgeteras och fakturan skickas till Anders Borg

på finansdepartementet. att Landstingsskatten höjs för att klara av minskade intäkter ifrån statsbidrag och

den nya skatteutjämningen. att Länets socialdemokratiska landstingspolitiker verkar i motionens anda. att Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen. att Motionen skickas till Socialdemokraterna i Västerbottens distriktskongress

2012. SSU Umeå, Oskar Vesterberg

19

SSU Umeå har antagit motionen som sin egen på ett medlemsmöte den 15 november 2011. Umeå arbetarekommuns motionssvar Västerbottens Läns Landsting har en finansiell utmaning att minska den totala kostnaden med 150 miljoner kronor för verksamheten 2012. Den borgerliga regeringen har bidragit till detta underskott genom att frysa statsbidragen och istället prioritera sänkt skatt för högavlönade och sänkt restaurangmoms. Om dessutom skatteutjämningssystemet förändras enligt det förslag som ligger så ska landstinget hantera ytterligare minskade intäkter med ca 320 miljoner från 2013. Det skulle vara önskvärt att skicka räkningen till Anders Borg men tyvärr är det inte genomförbart. Som ledande parti tillsammans med miljöpartiet i landstinget, måste vi ta ansvar för en ekonomi i balans. Tar vi inte detta ansvar är det medborgarna som drabbas. Landstinget har beslutat att inte använda sig av generella besparingar utan istället arbeta med strukturförändringar och riktade insatser inom en rad områden. Förslaget till omställning i landstinget har ett helhetsperspektiv som innebär att resurserna ska fördelas över hela länet på ett så effektivt sätt som möjligt. Det finns inga enkla åtgärder för att klara så stora effektiviseringar och helt förståeligt har landstingets beslut väckt starka känslor och reaktioner hos befolkningen. Ett annat alternativ till åtgärd är skattehöjning, men det bör i första hand genomföras på statsnivå. Det är enda sättet att få en progressiv skatt där man betalar skatt efter bärkraft. Höjd landstingsskatt drabbar alla i länet lika och bidrar till en platt-skatt. En sådan höjning blir mest kännbar för dem som har låg inkomst. Det minskar också utrymmet för kommuner som har det tungt ekonomiskt. Ett stopp för skattesänkningar och frysta statsbidrag och istället prioritera mera resurser till vård och omsorg är det vi alla måste jobba för. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta att motionen skickas som enskild att skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 att motionen skickas som enskild att skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 8 Föredragande: Peter Olofsson Distriktsstyrelsen delar Umeå arbetarekommuns resonemang och uppfattning om att det är nödvändigt att landstinget arbetar med strukturförändringar och riktade insatser för att få en budget i balans. Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktsårskonferensen besluta att avslå motionen

20

9. Förbud mot vinstutdelning i friskolor som drivs i vinstsyfte Motionär: Ulf Viklund, Umeå arbetarekommun Fristående skolor, eller som de oftast kallas friskolor, har andra huvudmän eller ägare än stat eller kommun och kan delas in i två huvudgrupper: Friskolor som har en pedagogisk idé som grund (exempelvis Waldorf- och Montessoriskolor). Dessa friskolor går aldrig eller sällan med överskott och om sådant uppstår, går vinsten in i den fortsatta verksamheten. Där finns inte heller några privata intressenter som ägare. Friskolor som har ett mer eller mindre klart uttalat vinstsyfte. I dessa kommersiella friskolor försvinner ibland vinsten utomlands till stora företag med oklara ägarförhållanden. Eller så ägs sådana friskolor av riskkapitalföretag vars ägande enbart beror på förhoppningar om framtida hög avkastning eller antaganden om stigande aktiekurser som ger vinst vid framtida försäljning. Det finns många nackdelar med de kommersiella friskolorna: Offentlighetsprincipen åsidosätts och allmänhetens insyn förhindras då i de flesta fall yttrande- och meddelarfriheten försvinner Byråkratin växer eftersom de kommunala skolorna finns kvar parallellt med friskolorna och tillsynen av och bidragsgivningen till friskolorna kräver extra resurser Kommunerna får ökade kostnader för skolväsendet Privatisering innebär oftast nedskärningar för att få maximal vinst Dessa friskolor har enligt Skolverkets och Skolinspektionens undersökningar lägre andel behöriga lärare, lägre lärartäthet, lägre antal undervisningstimmar och sämre utrustning jämfört med offentliga skolor men ändå har många kommersiella friskolor betygsnivåer som ligger klart högre än vad genomförda nationella prov visar att eleverna bör ha En stor andel av friskolorna har inget skolbibliotek vilket enligt lagen ska finnas Kommersiella friskolor är i de flesta fall till nackdel för glesbygden och försvårar en jämlik utbildning över hela landet Segregation och klassklyftor växer fram i dessa friskolors spår Jag föreslår därför att distriktskongressen ger våra riksdagsledamöter i uppdrag att arbeta för att

kommersiella friskolor inte ska få dela ut sina vinster till ägarna utan allt överskott skall investeras i den fortsatta verksamheten.

Ulf Viklund, Holmsunds S-förening Holmsunds s-förening ställer sig bakom motionen /Annette Andersson, ordförande SSU Umeå ställer sig bakom motion angående förbud mot vinstutdelning i friskolor som drivs i vinstsyfte. / Paulina Granberg, ordförande Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären tar upp en viktig fråga som berör oss alla. Antingen går man i skolan eller så betalar man skatt till bl a avkastning för fri/ privat skolor. Nä säger många på det sistnämnda, men så ser det ut på dagens skolmarknad. Idag är det godkänt att hämta ut vinster på våra skattemedel som ska gå till skolan. Istället för att anställa en specialpedagog kanske skolorna tvingas till avkastningskrav för ägarna. Med andra ord mjölkas våra skattepengar ut till exempelvis skatteparadis som istället borde läggas i klassrummet.

21

Skolan kan gå med vinst, men då ska vinsten återinvesteras i våra barn. Den kommunala skolan kan göra satsningar vissa år genom att skolan skapat ett överskott från tidigare år. Därigenom investeras pengarna i våra barn genom fler specialpedagoger, upprustning av lokaler, nya läromedel osv. Behoven inom skolan är oändliga och därför är det viktigt som motionären förslår att friskolor inte ska få dela ut vinster till ägarna utan att allt överskott ska återinvesteras i våra barn. Vi socialdemokrater vet vem som kommer i kläm i detta bollande med pengar, våra barn! Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta att anta motionen som sin egen att skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutande vid sammanträde 2012-01-09 att anta motionen som sin egen att skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 9 Föredragande: Isak Frohm Motionären tar upp en viktig fråga som på senare tid varit väl debatterad och en rad av exempel finns där skattefinansierad verksamhet har misshushållats så att övervinster kunnat utgå. Vid kongressen 2009 var friskolor och vinster från dessa en av de mest debatterade frågorna, kanske just därför blev kongressbesluten långt ifrån tydliga och kan tolkas på en mängd sätt. Vår nuvarande hållning är följande: ”En kunskapsbaserad ekonomi börjar i skolan där alla barn har rätt att lyckas. Vår hållning är därför att skattemedel avsedda för skolan också ska gå till skolan. Eventuella överskott bör återinvesteras i verksamheten. Överskott plockas ut ur fristående skolor på en rad andra sätt än genom ren vinstutdelning. Det kan handla om exempelvis höjda styrelsearvoden, högt prissatta köp av tjänster från dotterbolag, höga internräntor och realisationsvinster vid ägarbyten. Det är därför i praktiken mycket svårt att direkt reglera möjligheten att ta ut vinst. Utredningen måste ha ett vidare syfte än så. Det bör prövas hur lagstiftaren generellt kan skärpa kvalitetskrav för att säkerställa att offentliga bidrag stannar i skolverksamheten. Ett alternativ är att Skolinspektionen ges utökade befogenheter att granska skolors ekonomi och rätt att kräva tillbaka offentliga bidrag som används på felaktigt sätt”. Dagens förhållningssätt i vårt eget parti är inte mycket tydligare än det beslut som togs 2009. Med det parlamentariska läget som det är i dag så finns ingen majoritet för ett förändrat synsätt, och skärpt lagstiftning. Därför måste vinster i välfärden vara en central del i de förhandlingar som vi hoppas genomföra med våra samarbetspartier vid en valseger 2014. Det beslut som togs i frågan på kongressen 2009 var en kompromiss och blev otydliga och omöjliga att följa, vilket bidragit till att ge partiet en otydlig prägel.

22

Motionären vill att länets riksdagsledamöter arbetar för att kommersiella friskolor inte ska få dela ut sina vinster till ägarna utan allt överskott skall investeras i den fortsatta verksamheten. Det blir svårt eller nära nog omöjligt att få till en förändring om inte partiets politik ändras. Därför föreslår distriktsstyrelsen att motionen anses besvarad men att motionen bör sändas till partikongressen 2013 för att partiet ska lägga fast en tydlig politik för privat verksamhet i välfärdssektorn som partiet rakryggat kan gå till val på 2014.

Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen att distriktskongressen beslutar att motionen anses besvarad

10. Kongress vartannat år Motionär: Studiecirkeln om partiets egna organisation, Ersboda s-förening Christer Lindvall, Umeå arbetarekommun När det socialdemokratiska partiet kallar till kongress är det av tradition en stor och viktig politisk händelse, här formas framtiden. Det är på kongressen de stora idéerna formas och de stora politiska reformerna är sprungna ur våra kongresser. Men i takt med att de politiska förutsättningarna ändrats blir också villkoren för hur politiken formas annorlunda. I de nuvarande partistadgarna slås i 4§, 2 momentet fast att ordinarie kongress hålls året före det år ordinarie val till riksdagen äger rum. Där regleras också att extra partikongress hålls då partistyrelsen beslutar så eller när en allmän omröstning bland partimedlemmarna beslutar att den ska äga rum. Före 1994 hade vi treåriga kongressperioder och att de numera är fyraåriga eftersom riksdagsvalen genomförs vart fjärde år. I praktiken har inte det fungerat. Vi har tvingats överbrygga de långa mandatperioderna genom olika åtgärder. Den främsta åtgärden är att Kalla till extra partikongress som genomförts 1996, 2000, 2004, 2007 och 2011. Med ordinarie kongress vartannat år blir det också möjligt att dela upp arbetsuppgifterna mellan kongresserna under en mandatperiod. Vår uppfattning är att det är bättre med korta kongressperioder för att uppnå de effekter tidigare kongresser eftersträvat med sina beslut. Vårt förslag innebär att ordinarie kongress även hålls året efter riksdagsval och att vi inte har behov av vare sig extra kongresser eller rådgivande förtroenderåd. Behöver man mellan perioden fatta avgörande/större beslut, föreslås träffar mellan partistyrelsen och ordföranden i partidistrikten. Vi yrkar att partikongressen beslutar; att distriktsstyrelsen ställer sig bakom motionen att partikongressen beslutar att ändra 4§, 2 momentet i partistadgarna

till följande lydelse; ” Ordinarie partikongress hålls året före och året efter det år ordinarie val till riksdagen hålls”

att det rådgivande förtroenderådet avskaffas Studiecirkeln om partiets egna organisation Ersboda s-förening

23

Motionen antagen vid medlemsmöte 2011-11-10 med Ersboda socialdemokratiska förening /Christer Lindvall, ordförande Umeå arbetarekommuns motionssvar Arbetarekommunens styrelse delar motionärernas analys av att mandatperioderna mellan våra ordinarie kongresser är väl långa, då man så ofta måste tillkalla extrakongresser. Med inplanerade tätare kongresser kanske det också är möjligt att mer djupgående diskutera våra framtidsvisioner och våra stora politiska reformer. Skulle ordinarie partikongresser genomföras året före och året efter det ordinarie valet till riksdag hålls, delar arbetarekommunens styrelse motionärens åsikt om att förtroenderådet inte längre fyller ett syfte. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta att anta motionen som sin egen att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen

2013 Umeå arbetarekommuns representanskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 att anta motionen som sin egen att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Distriktsstyrelsens svar på motion nr 10 Föredragande: Katarina Köhler Motionären pekar på det faktum att våra stadgar avseende kongressperiod, har funnits sedan tiden då det var 3-åriga mandatperioder för riksdagen. Också det faktum att förändringar i samhället och i världen runt omkring oss sker snabbare i dag än tidigare bekräftar behovet av kortare kongressperioder. Ekonomiska aspekter är också viktiga i sammanhanget och distriktsstyrelsen menar att det blir mindre kostsamt med kongressperioder vartannat år då man i så fall slipper förtroenderåd och extra kongresser. Det pågår idag en organisationsutredning inom partiet. Deras arbete ska vara klart under 2012. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen att avslå motionen men att skicka motionen till organisationsutredningen

24

11. Medlemskapets värde Motionär: Studiecirkeln om partiets egna organisation, Ersboda s-förening Christer Lindvall, Umeå arbetarekommun Ett av skälen till att bli medlem i vårt parti, handlar om önskan om att vilja påverka och utveckla politiken. Givetvis finns det andra skäl till medlemskap, social samvaro, personlig utveckling och känslan av grupptillhörighet. En viktig del av värdet i medlemskapet är att tillvarata lusten och rätten att påverka politikens innehåll. Därför kan vi ej förlita oss till begreppet supporter. Vi yrkar att partikongressen beslutar att ta bort begreppet supporter att arbetarekommunen ställer sig bakom motionen att distriktsstyrelsen ställer sig bakom motionen och sänder den till

partikongressen Studiecirkeln om partiets organisation Ersboda s-förening Motionen antagen vid medlemsmöte 2011-11-10 med Ersboda socialdemokratiska förening / Christer Lindvall, ordförande Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären önskar att SAP skall upphöra med att nedvärdera medlemskapets betydelse genom att använda begrepp som "supporter" i sin marknadsföring. Umeå arbetarekommun delar fullständigt denna uppfattning. Vi måste som parti förstå att vi inte är någonting utan våra medlemmar, och medlemmarnas uppfattning måste inte bara påverka partiets riktning utan faktiskt utgöra partiets riktning. Detta är styrkan i folkrörelsen. Vi skall aldrig uppmana folk att sitta på läktaren och vifta med färgglada halsdukar. Alla medlemmar behövs på planen. Vi är en progressiv rörelse för ett humant Sverige utan klassklyftor, inget fotbollslag. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta att anta motionen som sin egen att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen

2013 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 att anta motionen som sin egen att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Christer Lindvall, ordförande

25

Distriktsstyrelsens svar på motion nr 11 Föredragande: Katarina Köhler Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att begreppet ”supporter” inte känns som en relevant term gällande medlemskap i vårt parti. Som motionären beskriver så är det medlemmarna som är navet i partiet och allt utgår ifrån deras uppfattningar om människans villkor i samhället, det som skapat en socialdemokratisk politik. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen att bifalla motionen. att skicka vidare motionen till partikongressen 2013

12. Ny lag om terapifrid behövs Motionär: Daniel Kronlid, Umeå arbetarekommun Socialdemokratin och terapi har en sak gemensamt: bägge handlar om att ge människor som behöver det en andra chans i livet. Rätten att få gå i terapi när man behöver det kan tyckas självklar. Det gäller dock inte alla. För en del människor innebär terapin att de utsätts för påtryckningar att inte berätta om delar av sin bakgrund för terapeuter och psykologer, men också att deras rätt att gå i terapi ifrågasätts till exempel av släktingar och anhöriga som känner sin makt över patienten hotad i och med terapin. Möjligheten att gå till terapeuten eller psykologen kan även förstöras genom till exempel ofredande, olaga hot och hemfridsbrott. Offret kan till exempel vara en vuxen person i en familj med alkoholmissbruk som vill ändra sitt destruktiva liv genom att gå i terapi men som utsätts för ofredanden och hemfridsbrott på grund av att patienten vågar prata om sitt liv i terapirummet. Det kan till exempel handla en tonåring som utsätts för olaga hot och fridskränkningar när denne vill berätta för sin terapeut om livet i en släkt som präglas av hedersförtryck. En lag om besöksförbud och lag om grov fridskränkning finns redan. Det tillägg som behövs är en kompletterande paragraf till lagen om grov fridskränkning som definierar terapisituationen som fredad i lag. Jag föreslår alltså att kränkning av någons rätt att gå i terapi med automatik ska betraktas som en grov fridskränkning. Lagparagrafen ska hjälpa psykologer, terapeuter och patienter genom att garantera trygga förutsättningar för både det terapeutiska samtalet och den emotionella helandeprocess patienterna går igenom i det terapeutiska sammanhanget. Terapeuter och psykologer ska också vara skyldiga att informera sina patienter om att terapifrid råder i Sverige och att det är åklagarmyndigheten som utfärdar besöksförbud efter föregående polisanmälan om till exempel ofredande och fridskränkning. Därför föreslår jag: att begreppet “terapifrid” införs som ett tillägg till lagen om grov fridskränkning. att rätten att få gå i terapi ska vara garanterad i lag.

26

att individer som bryter mot patienters rätt till terapifrid ska kunna ges besöks- och kontaktförbud under den tid terapin pågår.

Daniel Kronlid Ersboda s-förening Motionen antagen vid medlemsmöte 2011-11-10 Ersboda socialdemokratiska förening. / Christer Lindvall, ordförande Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären beskriver situationer när en redan utsatt person utsätts för påtryckningar att inte få ta del av erforderlig vård och behandling. Kan detta underlättas av en tilläggsparagraf till lagen om grov fridskränkning är vi positiva till detta. Vi utgår då ifrån att "lagstiftad rätt till att gå i terapi" innebär att det redan finns diagnos och remiss från läkare. Behovet måste fastställas av den medicinska professionen. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta att anta motionen som sin egen att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen

2013 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 att anta motionen som sin egen att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Distriktsstyrelsens svar på motion nr 12 Föredragande: Janeth Lundberg Distriktsstyrelsen instämmer i Umeå arbetarekommuns svar och föreslår distriktskongressen att bifalla motionen att skicka vidare motionen till partikongressen 2013

13. En socialt utformad bostadspolitik – Tryggt och anpassat boende för äldre Motionär: Gamla Gardets s-förening, gm Börje Lundström, Umeå arbetarekommun Bostadspolitiken i dag Den bostadspolitik som nu förs innebär att samhället accepterat att bostaden blivit en marknadsvara bland alla andra. Tillgång, efterfrågan, köpkraft och spekulation styr bostadsmarknaden. Hyresrätterna missgynnas kraftigt och hyrorna skjuter i höjden på grund

27

av ständigt ökade produktionskostnader och vinstuttag av byggföretagen. Den omvandling, av hyresrätter till bostadsrätter, som i dag sker på många håll, innebär att människor med låga inkomster och utan eget kapital inte kan vara med i konkurrensen om en bra bostad. I socialdemokraternas partiprogram, antaget 2001, finns följande skrivning: ” Bostadspolitiken är en oundgänglig del av den generella välfärden, och utgör det fjärde benet i välfärdspolitiken utöver vård, skola och omsorg. En bostad är en social rättighet, och det är därför ett samhälleligt ansvar att trygga bostadsförsörjningen. Starka allmännyttiga och kooperativa företag är nödvändiga för att motverka segregation och för att hålla nere boendekostnaderna.” I socialdemokraternas skuggbudget för 2012 finns likartade formuleringar: ” Vi socialdemokrater ser bostadspolitiken som ett inslag i den generella välfärdspolitiken och som en del i samhällsbyggandet för en långsiktigt hållbar utveckling. Samhället måste därför ta ett ansvar för att trygga bostadsförsörjningen. Vi vill ha ett samhälle med blandande bostadsområden och stor rörlighet på bostadsmarknaden där alla människor, inte bara de med goda ekonomiska förutsättningar, ges möjlighet att leva i bra bostäder till rimliga kostnader i en stimulerande och trygg miljö.”(Citat ur skuggbudgeten 2012) Här saknas formuleringen att bostaden är en social rättighet. Vår uppfattning är att socialdemokraterna också i framtiden och inför valet 2014 ska behålla den klara och tydliga målsättning för bostadspolitiken som finns formulerad i det citerade avsnittet i 2001 års partiprogram. Bakgrund till motionens förslag Gamla Gardets socialdemokratiska förening har genomfört ett treårigt idé- och utvecklingsprojekt med rubriken, ”Ett tryggt boende för äldre - på lika villkor och utan spekulation”. Projektet visar tydligt på ett stort behov av ett tryggt och anpassat boende för äldre. Den målgrupp som vår motion riktar in sig på är äldre personer, ensamstående eller par, som kan klara eget boende på egen hand eller med stöd från hemtjänsten. Även yngre personer med funktionsnedsättningar av olika slag ingår i målgruppen. I skuggbudgeten 2012 sägs: ”Centralt är att det befintliga beståndet av bostäder utnyttjas så effektivt som möjligt, t.ex. att flyttkedjor möjliggör att större bostäder frigörs för unga barnfamiljer och att äldre kan erbjudas bättre anpassat boende.” Vi inser att det befintliga bostadsbeståndet bör utnyttjas effektivare genom s.k. flyttkedjor, unga ”byter” bostad med äldre. Men för att göra detta möjligt krävs att bostäder anpassade och tillgängliga för äldre tas fram i nyproduktion och/eller genom ombyggnad/reparation. I det bostadsbestånd som nu finns i de flesta kommuner saknas nästan helt den typ av bostäder som skulle kunna tillgodose behovet av ett tryggt och anpassat boende för äldre. I den mån trygghetsboenden byggs i dag är boendekostnaden så hög att äldre med låg pension och litet eller inget sparkapital inte har möjlighet att bo i dessa lägenheter. Beskrivning av det samhällsproblem som motionen belyser * Antalet äldre och särskilt gruppen äldre/äldre ökar kraftigt under kommande år. Andelen personer som är 55 år och äldre beräknas enligt SCB att uppgå till 49 % redan 2020. * Många äldre känner oro för hur boendet ska fungera när man blir äldre och man av olika skäl inte längre kan bo kvar i lägenheten eller huset där man kanske bott i många år.

28

* Ensamhet och isolering i den egna lägenheten eller huset är ytterligare ett skäl till att man vill flytta till ett boende där man kan få sociala kontakter men ändå ha ett eget boende. * De flesta äldre vill bo i en egen lägenhet, men ha tillgång till hjälp och stöd av hemtjänst samt service av olika slag i närmiljön. Gamla Gardets förslag till trygghetsboende för äldre Vad är ett trygghetsboende? eget boende men med möjlighet till sociala kontakter bostäderna ska vara väl förberedda för hemtjänstinsatser bostäderna ska vara anpassade och tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Gemensamma utrymmen ska finnas i varje hus för att möjliggöra trivsel, trygghet och sociala kontakter mellan de boende. Tillgång till servicetjänster av olika slag ska finnas i närmiljön, t.ex. restaurang/matservering, husvärdar, m.m. Det ska finnas goda möjligheter att ta sig till och från området med lokaltrafiken. En ny alternativ social bostadspolitik krävs. För att vår vision om bra bostäder till rimliga kostnader ska bli verklighet för alla krävs en alternativ socialdemokratisk bostadspolitik med social profil. Utgångspunkten för en sådan politik finns redan formulerad i 2001 års partiprogram där det sägs: ” Bostadspolitiken är en oundgänglig del av den generella välfärden, och utgör det fjärde benet i välfärdspolitiken utöver vård, skola och omsorg. En bostad är en social rättighet, och det är därför ett samhälleligt ansvar att trygga bostadsförsörjningen.” I det föregående har vi beskrivit behovet av bra och anpassade bostäder för äldre. Vi har också i ett antal punkter angett de krav som måste ställas på ett bra och anpassat boende för äldre, ett trygghetsboende. Vår övertygelse är att ett äldreboende av det slag som vi föreslår i vår motion, på sikt kommer att innebära samhällsekonomiska vinster i form av minskade kostnader för särskilt boende och institutionsvård av olika slag. Samtidigt behålls självständigheten och integriteten för den boende under avsevärt längre tid av livet. I det bostadspolitiska program som 2013 års kongress beslutar om är det viktigt att konkreta åtgärder fastställs som ger förutsättningar att i framtiden bygga trygghetsboenden i enlighet med Gamla Gardets förslag. Gamla Gardets socialdemokratiska förening i Umeå föreslår att kongressen beslutar; att ett bostadspolitiskt program med social profil utarbetas inför valet 2014. Bostaden ska vara en social rättighet för alla. att hyresrätten och bostadsrätten jämställs från ekonomiska utgångspunkter vid

nybyggnation och reparation/ombyggnad, så att bättre rättvisa mellan boendeformerna uppnås.

att statliga investeringsstimulanser för byggande av trygghetsboenden för äldre

införs, enligt samma modell som använts tidigare för att stimulera byggande av studentbostäder.

Investeringsstimulanserna kan bestå av: * momsbefrielse eller reducerad moms

29

* statliga lånegarantier för ombyggnad och renovering * någon annan form av investeringsstöd att ett särskilt ROT-avdrag med inriktning; Reparation-Ombyggnad-Tillgänglighet

samt energioptimering, införs. Avdraget ska stimulera till ombyggnad av äldre fastigheter till trygghetsboende för äldre.

att det inkomstrelaterade bostadsstödet ska vara inflationsskyddat och utformas så

att även äldre med låg pension har ekonomiska möjligheter att bo bra. Bostadsstödet ska vara ett komplement till statliga stöd för att stimulera byggandet av bra, billiga och anpassade bostäder för äldre.

Umeå den 14 november 2011 Gamla Gardets socialdemokratiska förening i Umeå Börje Lundström Ordförande Motionen antogs vid medlemsmöte 2011-11-10 med Ersboda socialdemokratiska förening /Christer Lindvall, ordförande Umeå arbetarekommuns motionssvar Bostadspolitiken har genomgått dramatiska förändringar, nu senast vid den ekonomiska krisen. Det relativt omfattande subventionssystem som fanns tidigare är nog svårt att införa igen med samma utformning, inte minst med hänsyn till ekonomin. Systemet har heller inte varit helt rätt avvägt då det byggt upp förmögenheter åt de som redan har det bäst ställt. Styrelsen yttrar sig på att-satserna i tur och ordning. Den första att satsen handlar om att ta fram ett bostadspolitiskt program. Partistyrelsen har redan tillsatt en bostadspolitisk arbetsgrupp som har fått i uppdrag att se över det som motionären åberopar. Då arbetet sedan tidigare är initierat finns ingen anledning att tillsätta ytterligare en arbetsgrupp att ta fram ett program till 2013 års partikongress då ett bostadspolitiskt program ska fastställs. Den andra att-satsen syftar till att jämställa bostadsrätter med hyresrätter ur ekonomisk synpunkt. Det finns bostadssubventioner redan idag, dock är boendeformen egna hem mest gynnad med 30 % avdragsrätt på räntekostnaderna. Detta gör att en stor orättvisa råder mellan upplåtelseformerna. Socialdemokraterna har vid flera tillfällen tagit beslut om att det ska råda neutralitet mellan alla upplåtelseformer och det anser styrelsen fortfarande är den rätta vägen. Hur denna neutralitet ska uppnås har vi däremot inte preciserat men uppdraget finns redan beskrivet i gällande partiprogram. Den tredje att-satsen handlar om subventioner i någon form av byggande av trygghetsboenden. Motionären lyfter fram förslag på hur detta skulle kunna gå till, bland annat olika momssatser för byggande. En uppfattning styrelsen inte delar då det riskerar att skapa ett ännu mer svårbegripligt skattesystem än det nu rådande. Däremot är förslaget om investeringsstimulanser rent allmänhet intressant och bör bifalls. Styrelsen tar dock inte ställning och vill ej heller låsa sig till specifikt vilka åtgärder som bör användas då det kan variera. Det viktiga är att stödet inte permanentas utan används som stimulans i perioder då det behövs stimulans för att möta konjunkturförändringar. Den fjärde att-satsen handlar om att införa ett särskilt ROT-avdrag för energioptimering och ombyggnad. Styrelsen menar att ROT-avdraget ska användas på samma sätt som

30

eventuella subventioner i byggandet. Dessa ska inte kunna förutses av marknaden utan enbart användas för att stimulera marknaden vid behov. Styrelsen delar motionärernas uppfattning att reglerna för ROT bör villkoras med energibesparande åtgärder. De bör också gälla flerfamiljshus men däremot ser styrelsen det svårt att villkora för boende för en särskild grupp. Förutom äldre är ett annat stort behov, möjligen till och med större, boende för ungdomar och studenter på större studieorter. Olika medborgargruppers behov ska dock inte ställas mot varandra. I dagsläget är bostadsbyggandet på så pass låg nivå att all ny- och ombyggnad bör stimuleras. Den femte att-satsen handlar om att inflationsskydda bostadsstödet. Styrelsen anser att bostadsstödet bör utformas på ett sådant sätt att det följer kostnadsutvecklingen för boendet, inte inflationen där alla andra kostnadsökningar är inräknade. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta att skicka att-sats nr 1 som enskild att skicka att-sats nr 2 skickas som enskild att anta att-sats nr 3 i den del som handlar om investeringsstimulanser att anta att-sats nr 4 i den del som handlar om energibesparing och flerfamiljshus att skicka att-sats nr 5 som enskild att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen

2013 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 att skicka att-sats nr 1 som enskild att skicka att-sats nr 2 som enskild att anta att-sats nr 3 i den del som handlar om investeringsstimulanser, resten av att-satsen skickas som enskild att anta att-sats nr 4 i den del som handlar om energibesparing och flerfamiljshus, resten av att-satsen skickas som enskild att skicka att-sats nr 5 som enskild att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen

2013 Christer Lindvall, ordförande

31

Distriktsstyrelsens svar på motion nr 13 Föredragande: Lennart Holmlund Distriktsstyrelsen delar Umeå arbetarekommuns uppfattning. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta: att avslå att-sats nr 1 att avslå att-sats nr 2 att bifalla att-sats nr 3 i den del som handlar om investeringsstimulanser, resten av att-satsen avslås att bifalla att-sats nr 4 i den del som handlar om energibesparing och flerfamiljshus, resten av att-satsen avslås att avslå att-sats nr 5 att skicka vidare motionen till partikongressen 2013

14. Verka för ett mänskligt arbetsliv! Motionär: Jon Kristoffersson, Umeå arbetarekommun Det kapitalistiska samhället skapar ett arbetsliv där människor sätts i andra hand och vinsten i första. I takt med att industrialiseringens löpandebandsprinciper sprider sig, till tjänstesektorer och servicenäringar, sållas arbetskraft ut som inte lever upp till de mycket höga kraven på produktivitet och uthållighet. Det märks inte bara i hur människor slits ut, fasas ut eller ens tillåts introduceras i lönearbetet, det sätter sig dessutom i våra huvuden. Vårt sätt att se på världen och varandra. Som närande och tärande. Arbetare ställs mot varandra. Tänkandet har till och med letat sig in i våra demokratiskt styrda och ägda offentliga verksamheter. För arbetarrörelsen är utvecklingen ett hot. Vår rörelse är en rörelse mot ett samhälle där människors behov sätts främst. Offentliga sektorn är demokratins andrum i en kapitalistisk värld. Vi ska inte konkurrera med varandra utan hjälpa varandra. När marknadstänkandet och vinstsyftet dominerar skiktas, värderas och förnedras människor. Alla som inte antas leva upp till normen av en frisk, välutbildad, socialt kompetent, och fullt arbetsför förtrycks i arbetslivet av den norm på människa som näringslivet mejslar fram i sin jakt efter produktiv och vinstgenererande arbetskraft. Exemplen är många. Statistiken tydlig. Människor med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar nekas ofta tillträde till arbetsmarknaden och därmed ett självständigt liv. För människor med funktionsnedsättningar blir arbetslivet tungt och uteslutande. Vi vill att Socialdemokraterna ska arbeta för att offentlig sektor ska vara ett föredöme i att skapa ett arbetsliv för alla människor. Därför vill vi: att vi socialdemokrater ska arbeta för att all offentlig verksamhet är ett föredöme i

ett inkluderande, solidariskt och mänskligt arbetsliv.

32

att de socialdemokratiska riksdagsledamöterna ska verka för att få det privata näringslivet att fungera lika bra som vårt föredömliga offentliga ska göra.

att Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen, samt sänder den vidare till nästkommande distriktsårskongress.

att Västerbottens partidistrikt antar motionen som sin egen, samt skickar den vidare till nästkommande partikongress.

att Socialdemokraterna antar motionen som sin egen vid nästkommande partikongress.

Jon Kristoffersson, SSU Umeå Antagen av SSU-Umeås medlemsmöte 2011-11-15 Umeå arbetarekommuns motionssvar För att komma fram till ett mänskligare arbetsliv, så måste det arbetas för ett jämlikare samhälle. Kommunalarbetareförbundet har arbetat med ”mönsterarbetsplatsen” och det bör man dra lärdom av. Genom en Socialdemokratisk majoritet i Kommun och Landsting med har vi fackliga möjligheten att få till arbetsplatser som är föredömen. I ett mänskligt arbetsliv där vi kan arbeta fram till pensionering där är vi alla vinnare. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta att anta motionen som sin egen att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen

2013 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 att anta motionen som sin egen att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 14 Föredragande: Per-Erik Johansson Att människor ges möjlighet att bidra i arbetslivet och samhällsbyggandet efter förmåga, genom arbete ges möjlighet till sammanhang, sociala kontakter och en egen försörjning i ett arbetsliv som är inkluderande, och där arbetet inte sliter ut och bryter ned utan utvecklar människor, är en strävan som vi socialdemokrater omfamnar. SAP och Kommunal har under många år gemensamt arbetat med projektet Mönster-arbetsplatser till hösten 2011 då projektet lades ned för att ersättas av ett nytt arbete med en offensiv socialdemokratisk arbetsgivarpolitik som ska ta vid. Erfarenheterna från arbetet med Mönsterarbetsplatser har en viktig roll att spela i detta arbete.

33

Motionärens ambitioner om ett inkluderande, solidariskt och mänskligt arbetsliv omfattar såväl offentlig som privat sektor. Det är också vad en socialdemokratisk politik för utveckling av arbetslivet bör ha som målsättning. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att anta motionen som sin egen


15. Utred ett nytt ekonomiskt system Motionär: Oskar Vesterberg, Umeå arbetarekommun Sedan ett antal hundra år tillbaka har det pengabaserade ekonomiska system varit det som vi använt oss utav för att förenkla utbytet av varor och tjänster i samhället. På framförallt 1900-talet har detta system blivit allt mer globalt interagerat och kriserna likaså har ökat och blivit allt fler och fler samt tätare och tätare. Trots att det ekonomiska systemet underlättar en del saker förvärrar det dock mer än vad det underlättar. Ord som fattigdom, rikedom, korruption, ekonomisk brottslighet, klassklyftor, budget i balans, besparingar, överskott m.fl. är ord som utan systemet inte överhuvudtaget skulle ha existerat. I princip vad helst som ska göras i samhället måste ha en finansiering. Trots att både resurser och kunskap finns är samhällets utveckling och välmående alltid dikterat av hur mycket pengar som finns, eller snarare inte finns. Detta gäller både för den offentliga delen men även den privata. Vissa människor kan sitta med åtskilliga miljarder på bankkontot och klia sig i huvudet och fundera på vad som ska göras med alla pengarna samtidigt som andra människor varje dag måste hålla koll på vartenda öre och spendera det på rätt sak för att klara vardagen. Samma bakvändhet gäller också vid en jämförelse mellan hur mycket pengar som går till banksektorn och miljön. Till bankerna verkar det alltid finnas gott om pengar när de behöver hjälp och inte skött sig men när det gäller miljön finns det ofta inte nog med pengar för att göra de stora satsningar som skulle behövas göras för att tackla de stora utmaningar som väntar. Det är dags för människor och miljön att resa sig och en gång för alla få sätta sig i det främsta rummet och inte acceptera underkastelsen till ett system som inte producerar något annat än krascher, korruption, ekologisk förstörelse, mänskligt lidande med mera. Det är dags att slopa det pengabaserade systemet och införa ett nytt ekonomiskt system som till 100 % utgår ifrån ekologisk samt social hållbarhet och fördelar resurser på ett jämlikt och rättvist sätt. Det ska inte vara planekonomi, det ska inte vara anarki utan det ska helt enkelt vara ett system som ska fungera mycket bättre än det nuvarande. Därför yrkar jag: att En omfattande utredning genomförs i syfte att komma fram till hur utformning

och funktionen för ett nytt ekonomiskt system ska se ut med tonvikt vid hållbart resursproducerande, rättvis fördelning, upprätthållandet av en omfattande välfärd, ett fungerande tjänstesystem och så vidare.

att Sverige efter utredningen om möjligt försöker införa systemet samt driver

frågan internationellt för ett genomförande globalt eller mellan vissa länder. att Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen.

34

att Motionen skickas till Socialdemokraterna i Västerbottens distriktskongress 2012.

att Motionen skickas till Socialdemokraternas partikongress. SSU Umeå, Oskar Vesterberg SSU Umeå har antagit motionen som sin egen på ett medlemsmöte den 15 november 2011. Förtydligande motion ''Utred ett nytt ekonomiskt system” I motionen beskriver jag att det är det ekonomiska system som är grundat på pengar som är det som jag vill föreslå ska avskaffas i förmån för ett nytt som inte är baserat på det. I att-sats nummer ett föreslås att ett nytt ekonomiskt system ska utredas med avseende på vissa saker som beskrivs. Detta nya ekonomiska system menar jag ska vara ett nytt system som inte är baserat på det valuta/pengabaserade system som finns idag. Sedan vad som ska vara istället för pengar får vara en öppen fråga för utredningen. Det som är viktigast är att lösningar kan arbetas fram till problem som ojämn resursfördelning o.s.v., det är själva bakgrunden till förslaget om ett nytt sätt att organisera samhällets resurser på. Oskar Vesterberg Umeå arbetarekommuns motionssvar Socialdemokratin har alltid haft visionen om ett bättre framtida samhälle som ledstjärna men också varit framgångsrik i att hantera det dagliga samhällsbyggandet. Motionären lyfter fram en vision om ett samhälle där människan och miljön sätts i främsta rummet, det är en vision som många delar. Motionären hävdar att det är det pengabaserade systemet som är roten till korruption, ekologisk förstörelse, mänskligt lidande mm. Fattigdom, rikedom, klassklyftor mm hävdas vara begrepp som inte skulle existera utan ett pengabaserat system och att fenomenet är ett antal hundra år gammalt. Pengar, penningar, monetära system har en långt längre historia än så och kan spåras till de gamla sumererna. Greker, romarriket med flera antika kulturer hade sina monetära system. Judas betalning i tio silverpenningar som pris för att peka ut Jesus i Bibelns berättelse känns igen. Vissa kulturer har använt andra föremål än präglade mynt eller senare tryckta sedlar som haft ett visst värde och använts för att idka handel. Grunden för över- och underordning styrs av hur vi väljer att organisera våra samhällen och vilka värden som de grundar sig på. Marx analys av kapitalismens funktionssätt och framväxten av klasser under kapitalismen har sin relevans för att förstå dagens samhälle och den ekonomiska utvecklingen. Under ståndssamhället fanns också samhällsklasser, liksom under feodaltiden och tidigare samhällsformer med över- och underordning, klassklyftor, fattigdom och rikedom, korruption etc. Motionären pratar i brödtexten om att det är dags att slopa det pengabaserade systemet och införa ett annat ekonomiskt system, beskriver vad ett sådant system ska utgå ifrån samt anger vad det inte ska vara. Striden idag om morgondagens samhälle står mellan politik och marknad. Det avspeglas bl a i de motkrafter som mobiliseras vid varje antydan till reglering av marknaden i allmänhet och de finansiella marknaderna i synnerhet. Marknaden är en bra tjänare (reglerad) men en dålig herre (oreglerad). Om visionen om ett bättre framtida samhälle ska vara möjligt kräver det både förändringar som vi själva kan påverka nationellt och sådant som kräver internationellt samarbete för att kunna förverkligas. Frågan om slopandet av pengar som betalningsmedel vid handel bör inte vara huvudfokus för socialdemokratins strävanden utan politikens reglering av marknaden och utformning av

35

skatte-, fördelnings-, bostads-, utbildnings-, arbetsmarknads-, arbetslivs- och folkhälsopolitiken för att utjämna människors livsmöjligheter och därigenom frigöra människor. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta att motionen skickas som enskild att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen

2013 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 att motionen skickas som enskild att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen

2013 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 15 Föredragande: Bert Öhlund Distriktsstyrelsen delar Umeå arbetarkommuns syn på motionens förslag. Det är knappast penningsystemet i sig som är problemet. Vårt samhälle är i stort uppbyggt på handel och på att vi ska byta varor och tjänster mellan människor, företag och länder. Så länge det är så kommer det att finnas behov av ett betalningsmedel och värderings-instrument. Att sedan dagens internationella ekonomiska system med bankkriser, kreditbubblor och statsfinansiella svårigheter är i stort behov av förändring och reglering motiverar knappast ett avskaffande av pengar. Distriktsstyrelsen föreslår därför distriktskongressen besluta att motionen avslås.

16. Gemensamt ägande för ett hållbart resursanvändande Motionär: Oskar Vesterberg, Umeå arbetarekommun Det finns få saker i samhället vilket är så självklart och oifrågasatt som äganderätten. Att saker som en köper och använder ska vara ens egendom. Detta är dock ett beteende som är dikterat av marknaden och företagen för att kunna sälja så mycket produkter som möjligt utan någon som helst hänsyn till ekologisk hållbarhet eller rättvis resursfördelning. Mycket saker som vi äger ligger också oftast och samlar damm samtidigt som någon annan skulle kunna ha nytta av dem istället. Detta gäller allt ifrån den minsta digitalkameran till den största fyrhjulsdrivna bilen. Äganderätten är ett begrepp som måste få en ny innebörd, gemensam äganderätt. Alltså att det ska möjliggöras till att låna/hyra saker som en behöver för en viss tid och sedan lämna tillbaka det för att någon annan ska kunna låna det. Detta ska gälla både för saker såsom foto/filmkameror, datorer och så vidare. Detta är inget nytt då vi har haft biblioteken väldigt länge och varför kan inte biblioteken få möjlighet att låna ut saker också? När det gäller bilarna borde kommunalt styrda bilpooler införas. Även om målet ska vara att få alla att åka kollektivt är det många som fortfarande är beroende eller invanda av att använda bilen så

36

bilpooler är nödvändigt i en övergångsperiod. När det gäller cyklar bör gratis kommunal cykelutlåning införas. När det gäller möjlighet att låna saker för tillfällig användning kan den verksamheten antingen införlivas i biblioteken alternativt startas upp som en egen verksamhet. Därför yrkar jag: att Kommunala bilpooler införs. att Kommunal cykelutlåning införs. att Kommunala utlåningscentrum införs. att De socialdemokratiska kommunpolitikerna i Umeå verkar för att Umeå kommun

ska utreda och införa det som föreslås i motionen. att Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen och verkar i dess anda. att Motionen skickas till Socialdemokraterna i Västerbottens distriktskongress

2012. att Motionen skickas till Socialdemokraternas partikongress. SSU Umeå, Oskar Vesterberg SSU Umeå har antagit motionen som sin egen på ett medlemsmöte den 15 november 2011. Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären lyfter i motionen upp ett principiellt resonemang kring äganderätten och hur Socialdemokraterna ska kunna skapa ett samhälle där inte köpkraft avgör människors livsvillkor. Som exempel på att motverka detta föreslås i motionen att bilpooler, cykeluthyrning och särskilda utlåningscentrum tillskapas. I Umeå kommun har sedan slutet av 2008 en miljöbilpool inrättats för kommunens behov av tjänsteresor istället för att kommunen nyttjar inköpta tjänstebilar eller egen bil. Detta har lösts genom upphandling och inneburit att kommunen drastiskt minskat antalet resor i tjänsten med bil. Allmänheten har också möjlighet att nyttja bilpoolen så ur denna aspekt så får motionärens synpunkter anses tillgodosedda. I frågan om cykelutlåning har försök gjorts genom Umeåregionens hållbarhetsprojekt Be Green, det har finansierats genom att olika företag sponsrat cyklar för uthyrning. Det har dock krävt konstant bemanning och haft en säsongsbetonad karaktär. I samband med verkställandet av den nya fördjupade översiktsplanen för Umeå öppnar sig dock möjligheter att utveckla detta. Kommunen har beslutat att man ska göra försök med gröna friköp vilket innebär att fastighetsägare kan undantas från att säkerställa parkeringsplatser mot att satsningar gör på hållbara transportsätt som exempelvis tillhandahålla anställda busskort eller cyklar etc. Den nya parkeringspolicyn syftar dessutom till att arbetsplatsparkeringar läggs utanför centrumkärnan vilket kan komma kräva att cykelpendling möjliggörs. I och med dessa nya förutsättningar skulle man kunna tänka sig att kommunen tar initiativ till ett cykeluthyrningssystem. Sådana cykeluthyrningssystem finns redan utvecklade idag och är helt automatiserade med olika stationer där man kan låna och lämna cyklar. Med hjälp av applikationer i mobiltelefonen så kan sedan vem som helst följa vart det finns lediga cyklar att hyra för en billig penning. Göteborg stad har infört detta system och finansierar det genom att upplåta reklamytor till ett företag.

37

När det gäller utlåningscentrum så bedömer styrelsen att det går att utveckla lånedelen via biblioteken. Det är en fråga som bör åläggas s-gruppen i kulturnämnden att utveckla och bedöma vad som är möjligt; redan idag pågår en utlåning av tv-spel för att skapa alternativ för medborgarna till att göra dyra inköp. En utvecklad utlånings- och uthyrningsverksamhet är helt i linje med kommunens ambition att främja en kultur baserad på open source. Vidare anser styrelsen att motionens intentioner bör ingå i riktlinjerna för partiets kommunpolitik och därför skicka motionen vidare till partikongressen 2013. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta att anta motionen som sin egen att skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen

2013 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 att anta motionen som sin egen att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen

2013 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 16 Föredragande: Mikael Berglund Distriktsstyrelsen anser att motionens intention både ur en rättvise- och miljöaspekt innehåller tankar och förslag som både är nödvändiga och önskvärda. Att ge medborgarna alternativ till ett resursslukande levnadssätt är att ta ansvar för framtiden. Att genomföra detta behöver som Umeå arbetarekommun beskriver inte stå i konflikt med marknaden. Det kan genom gott politiskt handlag genomföras genom kloka lösningar där företag som förstår hur framtiden ser ut gynnas, och politiken styr utvecklingen. Distriktsstyrelsen föreslår därför distriktskongressen att besluta att motionen bifalls att skicka vidare motionen till partikongressen 2013

17. Utveckla den högre utbildningen och möjligheten för fler att studera Motionär: Oskar Vesterberg, Umeå arbetarekommun Att läsa på en högre utbildning är något som blir allt mer viktigt i dagens samhälle. Tyvärr brister kvalitén på högskoleutbildningarna när det gäller exempelvis antal timmar lärarledd tid och handledning. Även om statistiken pekar på att universiteten får en allt bättre representation när det gäller samhällsklasser kvarstår dock faktum att större delen av studenter kommer ifrån en bakgrund med en eller två högutbildade föräldrar. Undersökningar

38

pekar också på att fler skulle kunna tänka sig att studera på högre utbildning om de inte behövde skuldsätta sig så mycket. Att få fler att läsa på högre utbildning och fler från olika samhällsklasser är oerhört viktigt för både för samhällets utveckling samt mångfalden. Det livslånga lärandet är också viktigt för den personliga utvecklingen vilket är ovärderligt. Den högre utbildningens kvalité måste dock höjas med mer resurser till utbildningar som är eftersatta och införandet av ett mer generöst studiemedel. Minimum för lärarledda timmar bör ligga på 15 timmar, i linje med Sveriges förenade studentkårers krav, samt studiemedlet borde omvandlas till en studielön som beräknas enligt vad som anses som en rimlig levnadsnivå och de utgifter en student har med litteratur o.s.v. Därför yrkar jag: att Det satsats på den högre utbildningen med 15 timmars lärarledd tid som lägsta

riktmål. att Studielön införs med en rimlig levnadsnivå som mått. att Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen. att Motionen skickas till Socialdemokraterna i Västerbottens distriktskongress

2012. att Motionen skickas till Socialdemokraternas partikongress. SSU Umeå, Oskar Vesterberg SSU Umeå har antagit motionen som sin egen på ett medlemsmöte den 15 november 2011. Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionen har som ambition att få fler, och fler från olika samhällsklasser, att delta i högre utbildning. Detta motiveras bl a med att högre utbildning är något som blir allt mer viktigt i dagens samhälle. Det livslånga lärandet ses som viktigt för den personliga utvecklingen. Motionären vill också höja utbildningens kvalité. Som två konkreta åtgärder föreslås: - att det satsats på den högre utbildningen med 15 timmars lärarledd tid som lägsta riktmål. - att studielön införs med en rimlig levnadsnivå som mått Ett Sverige som bygger sin konkurrenskraft på kunskap behöver satsa på utbildning på alla nivåer. Utbildningen ska inte bara vara av yppersta klass, utan också tillgänglig för alla. Det gäller såväl grundutbildning som högre utbildning. Det är i vårt gemensamma intresse att utveckla kunskapsnationen Sverige och därför ett samhälleligt ansvar. Utbildning och forskning är av strategisk betydelse för samhällets utveckling. Inte minst som umebor lever vi med ett näraliggande exempel på den utvecklingskraften. Socialdemokratisk utbildningspolitik har medverkat till att den allmänna utbildningsnivån i Sverige är hög. De höga ambitionerna har ofta ifrågasatts, men de har visat sig tjäna Sverige väl. Vi behöver fortsätta på den vägen. Ett modernt samhälle ska inte säga nej till människor som vill studera utan tvärt om undanröja de hinder som begränsar viljan och möjligheterna. Det gäller i högsta grad högskole- och universitetsutbildning.

39

Globaliseringen påverkar omställningstakten i ekonomin, ny och ständigt förändrad internationell arbetsfördelning medför ökat konkurrenstryck i åtskilliga branscher. Med ökat konkurrenstryck följer behov av förnyelseförmåga, anspråken på förändringstakt ökar. Individer och företag ställs inför krav på snabba omställningar och förmåga att ta till sig ny kunskap. De länder som i denna utveckling investerar i individernas utbildning och trygghet i omställningen står bättre rustade än andra. Sverige ska ha höga ambitioner för hela utbildningssystemet, inte minst som ett svar på ändrade och ökade kompetenskrav från arbetslivet, för att inte riskera Sveriges konkurrenskraft. Det behövs för att regioner med svag studietradition riskerar att förlora i växtkraft. Det behövs för människors livschanser och rörligheten på arbetsmarknaden. Och inte minst - vare sig näringsliv eller samhälle är betjänt av att kunskap och bildning begränsas till ett fåtal. Det är självklart att Sverige ska konkurrera med kunskap och kreativitet, inte med låga löner och lång arbetstid. Ett utvecklat utbildningssystem förbättrar också människors förutsättningar att aktivt delta i samhällsutvecklingen. På så sätt bidrar utbildningen också till demokratins utveckling. Utbildning har ett egenvärde, men stärker också individen. Högskoleutbildade har, allmänt sett, bland annat högre lön, högre sysselsättningsgrad och lägre arbetslöshet än de som inte studerat på högskolan Satsa mer på Universitet och högskolor En satsning handlar om resurser till högskolan, dvs statens bidrag till verksamheten. Det handlar om de studerandes ekonomiska villkor under studietiden, det handlar om kvalitén i undervisning och forskning, det handlar om resurser till forskning, det handlar också om högskoleutbildningens tillgänglighet också ur bl a geografiskt, socialt, kulturellt och etniskt perspektiv. Universitet och högskolor måste få tillräckliga ekonomiska resurser för såväl den forskning som behövs och ska bedrivas som för studenternas utbildning. Här ingår bl a möjligheterna att erbjuda mer lärarledd utbildning, men också att öka andelen disputerade lärare. Det är också fråga om vilket antal studenter som kan beredas plats. Ett viktigt inslag i den socialdemokratiska politiken har varit utbyggnaden av högskolan över hela landet. För lite mer än ett halvt sekel sedan var det bara universiteten i Lund och Uppsala, högskolorna i Stockholm och Göteborg, och ett mindre antal specialiserade yrkesskolor, som erbjöd eftergymnasial utbildning. Idag finns åtskilligt fler institutioner för eftergymnasial utbildning över hela landet. I princip ledde utbygganden till minst ett universitet eller en högskola i varje län. Vi har också sett en imponerande tillväxt av högskoleutbildade personer. 37 procent av de unga vuxna (25–34 år) har genomgått högre utbildning, jämfört med 25 procent av dem mellan 55 och 64 år. I Sverige vill nästan 60 procent av 15-och 18-åringarna läsa på högskolan. Andelen är högre bland kvinnor än bland män (SCB 2008). Social snedrekrytering

Läsåret 2005/06 var andelen högskolenybörjare med arbetarbakgrund 25 procent. Om rekryteringen till högskolan skulle motsvara fördelningen i befolkningen i åldrarna 19–34 år skulle ungefär 33 procent komma från arbetarhem. I och med att fler högskoleplatser tillkom i mitten av 1990-talet minskade den sociala snedrekryteringen till högskolan. Under åren 1993/94 till och med 2005/06 ökade andelen högskolenybörjare med sin bakgrund i arbetarhem från 18 till 25 procent av alla nybörjare. Etnisk snedrekrytering till högskolan

40

Antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund (personen är född utomlands eller har två föräldrar födda utomlands) ökade under tidsperioden 1997–98 till 2006–07 med 65 procent. Men fortfarande är även den etniska snedrekryteringen stor. Skillnaden mellan olika etniska grupper inom gruppen högskolenybörjare med utländsk bakgrund är mycket stor. Den etniska snedrekryteringen korrelerar med den sociala snedrekryteringen och åtgärder för att motverka den etniska snedrekryteringen är därför troligen sammanfallande med de åtgärder som bör vidtas för att motverka den sociala snedrekryteringen. Könsmässig snedrekrytering till och inom högskolan Andelen kvinnor i högskolans grundutbildning har successivt stigit. I mitten av 1940-talet låg andelen på drygt 20 procent, för att 1976 uppgå till 43 procent. I och med det vidgade högskolebegreppet i högskolereformen 1977 steg antalet kvinnliga studenter till 53 procent. Andelen kvinnor har därefter fortsatt att växa för att under de senaste åren uppgå till omkring 60 procent. Snedrekrytering inom högskolan Det finns en social, etnisk och könsmässig snedrekrytering, inte bara till, utan också inom högskolan. Inte minst mellan olika utbildningar men också i steget mellan olika nivåer inom akademin. En stor utmaning att komma till rätta med är att utbildningar inom högskolan är könsuppdelade vilket medverkar till att också många yrken domineras av ett kön. Gymnasieskola som ger högskolebehörighet Den moderatledda alliansregeringen har infört en uppdelning av gymnasiekolan i en del som ger högskolebehörighet och en annan, de yrkesförberedande programmen, som inte ger högskolebehörighet. Med det har man byggt en tröskel som för en stor grupp ungdomar begränsar möjligheterna att söka sig till högskola. Därtill lyckas man urholka värdet av den yrkesförberedande utbildningen som just yrkesutbildning. Bl a språkkunskaper är efterfrågade i de flesta branscher, inte minst engelska. Samtliga gymnasieutbildningar bör ge högskolebehörighet. Inte minst för att öka möjligheterna till breddad rekrytering till högskolan. Bättre studievillkor Ekonomin är, om än inte den enda, en viktig faktor för viljan att delta i högre utbildning. Personer från studieovana miljöer är mer tveksamma till att skuldsätta sig. (Högskoleverket, 2007). En förbättring av studieekonomin är således viktig. Dagens studiemedel består av bidragsdel och en lånedel. Bidraget är för heltidsstuderande 680 kr/vecka, lånedelen 1489 kr/vecka, dvs ca 8700 kr/månad till boende, mat, kläder, resor, litteratur och allt annat. Lånets andel är närmare 70 % av studiemedlen. En inte helt ovanlig situation är att heltidsstuderande också har arbete vid sidan om studierna för att klara ekonomin. Studiemedelssystemet ska ge alla möjlighet att studera oberoende av egna eller närståendes ekonomiska resurser. Studenters studiesociala situation är viktig för hur studenterna klarar sina studier. Studiemedlens totalbelopp bör därför höjas - i den takt ekonomin tillåter. Höjningen bör inriktas på bidragsdelen. Att gå så långt som till att helt ersätta studiemedlen med bidrag, och därtill höja dem, är en betydande utgiftsökning som måste ställas mot andra behov, inte minst högskolans resurser för undervisning och forskning. Enligt Högskoleverkets årsrapport var antalet helårsstudenter på grundnivå och avancerad nivå 321 000 under 2010. En omvandling av dagens studiemedel till studielön, utan att höja beloppet, för dessa 310 000 motsvarar en merkostnad på ca 17 miljarder. CSN redovisar för 2010 – med nuvarande regler – 9,9 miljarder som total kostnad för bidragen (studiebidrag och tilläggsbidrag för studerande med vårdnaden av barn). Totalt betaldes ca 22,5 miljarder ut i studiemedel, dvs 16,6 miljarder utgjorde studielån.

41

Andra inslag att överväga, för att förbättra den studieekonomiska situationen, är att för studerande utveckla skyddet vid sjukdom, föräldraskap och arbetslöshet. Föräldrapenningen för studenter bör ligga i vart fall i nivå med studiemedlen. Även studenter kan bli sjuka men till skillnad från andra har studenter en karenstid om 30 dagar. Studenter har inte heller, i motsats till andra, möjlighet till deltidssjukskrivning. Det kan ta några månader att ta steget från studietid till arbetsliv. Det är mycket oroande att studenter, som inte jobbat före studierna, saknar ekonomiskt skydd om de blir arbetslösa efter avslutade studier. Studietiden ger studenten en lägre pensionsgrundande inkomst jämfört med heltidsarbete, vilket påverkar den framtida pensionen negativt. En väg att kompensera högskolestudier är att höja det pensionsgrundande beloppet för högskolestudier. Till studieekonomin hör också möjligheterna till boende till rimliga kostnader. I sammanhanget är det också angeläget att peka på behovet att erbjuda rimliga villkor för sedan tidigare yrkesverksamma som vill, eller behöver, utveckla sin kompetens genom att t ex komplettera tidigare utbildning eller erövra en ny utbildning. Kvalitén i undervisningen Lärartätheten, och också lärarnas egen utbildningsnivå är två faktorer av vikt för undervisningens kvalitet. Det är därför angeläget att Universitet och högskolor får tillräckliga ekonomiska resurser för att erbjuda studenter mer av lärarlett arbete. I vad mån det lärarledda arbetet sak låsas till en given norm är mera tveksamt. Som ett mått på proportionerna lärare-studenter kan motionens förslag tjäna som ett riktmärke, vilket vi också uppfattar som motionärens avsikt. Den ambitionen behöver dock ställas mot andra angelägna resursbehov, såväl inom Universitet/högskolor som i övrigt, liksom mot åtgärder för att skapa studieekonomiska villkor som kan medverka till en breddad rekrytering. Sammantaget delar styrelsen motionärens ambition. Vi vill dock se åtgärder i motionens anda samlat och omfattande fler åtgärder. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta att motionen skickas som enskild att skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen

2013 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 att motionen skickas som enskild att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen

2013 Christer Lindvall, ordförande

42

Distriktsstyrelsens svar på motion nr 17 Föredragande: Isak Frohm Motionen lyfter viktiga frågeställningar och vill ge flera från olika samhällsklasser möjlighet att studera vidare i högre utbildning. Detta motiveras bl a med att högre utbildning är något som blir allt mer viktigt i dagens samhälle. Det livslånga lärandet ses som viktigt för den personliga utvecklingen. Motionären vill också höja utbildningens kvalité. Som två konkreta åtgärder föreslås: - att det satsats på den högre utbildningen med 15 timmars lärarledd tid som lägsta riktmål. - att studielön införs med en rimlig levnadsnivå som mått. Lärarledd tid och höjd kvalitet Det finns anledning att se över kvalitén i den högre utbildningen, särskilt inom de ämnesområden som idag har liten andel lärarledd tid. På många utbildningar, inte minst inom samhällsvetenskap och humaniora, behöver studenterna fler föreläsningar och seminarier, och uppsatsstudenter behöver mer tid med sina handledare. Det är dessutom brist på disputerade lärare vid ett antal av landets högskolor. Andelen disputerade lärare inom svenska universitet och högskolor bör öka för att leva upp till krav på forskningsanknytning och att all högskoleutbildning ska vila på vetenskaplig grund. Vi menar att det är i mötet mellan student och lärare som studenten kan utveckla de kunskaper som en akademisk utbildning ska innebära. En hög andel disputerade lärare är viktigt för att upprätthålla kvalitén och alla utbildningars status. Men högskolestudier innebär ett stort egenansvar och i praktiken är den lärarledda tiden därför olika under studietiden praktik, at tjänstgöring, projekt arbete mm. Vi har också på olika sätt försökt underlätta för distansstudier vilket gör det svårt att sätta miniminivåer för den lärarledda tiden det kan göras och görs för utbildningen som helhet men är svårare att göra på veckonivå. Bättre arbetslivskoppling En bra arbetslivsanknytning ger verklighetsförankring och högre kvalité i utbildningen. Det innebär också att fler studenter får kunskap om vad de utbildar sig till, samt att man därigenom kan göra mer välavvägda studieval. Arbetslivsanknytning ger förståelse för sammanhang och studiemotivation. Arbetslivsanknytning utjämnar också skillnaderna i kontakter på arbetsmarknaden som är så viktiga för att få det jobb studenten strävar efter. Högskolor och universitet bör få ett tydligt uppdrag att förbereda studenterna inför arbetslivet. Särskilt viktigt är detta för studenter som saknar kontakter och nätverk. Högskolor och universitet bör också få i uppdrag att inlemma karriärplanering för alla studenter tidigt i utbildningen, och studie- och karriärrådgivning på landets universitet och högskolor bör förbättras. Ett modernt samhälles utveckling förutsätter en ökad kontakt mellan akademin å ena sidan och näringsliv och samhälle å den andra sidan. En förbättrad arbetslivskoppling gynnar således inte bara studenterna utan är även viktigt för utvecklingen av näringsliv och samhälle. Genom en utökad kontakt så ökar också kunskaperna om den senaste forskningen i näringsliv och samhälle samtidigt som studenterna tillbaka till lärosätet tar med sig hur forskningsresultat nyttjas i praktiken. Arbetslivsanknytning kan ske på många olika sätt varav gästföreläsare, adjungerade professorer och praktik bara är några. Inom vissa utbildningsområden och program är praktik en självklarhet, inom andra områden är det lågt prioriterat. Vi menar att det är rimligt att sätta upp målsättningen att alla studenter som vill och som studerar för att få en examen erbjuds praktik under sin utbildning. Vi vill att detta bör tydligt formuleras i uppdragen till lärosätena, och lärosätena bör få i uppgift att redovisa vilka åtgärder man vidtagit och vilka resultat man uppnått.

43

Samtliga universitet och högskolor bör ges i uppdrag att systematiskt följa upp tidigare studenter för att på sätt ytterligare höja kvaliteten i utbildningen. Motionären vill omvandla studiemedlen till studie lön Vi vill att fler ska få möjlighet att studera vidare, både i komvux, yrkeshögskola och högskola. Men många studenter upplever sin ekonomiska situation som pressad och drar sig därför att överväga studier som en väg ur arbetslöshet. Vi vet att utbildning är den enskilt viktigaste insatsen för att stärka Sveriges konkurrenskraft, skapa tillväxt av nya jobb och bekämpa arbetslösheten. Den högre utbildningen spelar en allt större roll i vårt samhälle. En högskoleutbildning ökar möjligheterna att få ett jobb och allt fler ungdomar vill läsa på universitet eller högskola. Men samtidigt har studenternas ekonomiska situation försämrats under de senaste åren. Många studenter upplever att de ekonomiska villkoren går ut över studierna. Vi vill ge fler människor möjlighet till utbildning och möjlighet till ett livslångt lärande. Steget att påbörja en utbildning och ta studielån kan upplevas som olika stort för olika människor. Tyvärr spelar fortfarande samhällsklass och bakgrund stor roll för utbildning. Allt fler studenter har barn, och deras ekonomiska situation är särskilt pressad. Mycket mer behöver göras för grupper av studenter som har en särskilt utsatt ekonomisk situation, däribland studenter som har barn. Ett generöst och flexibelt studiestödssystem har en central roll för att bryta dessa mönster. Vår utgångspunkt är att det ska vara möjligt att klara sin försörjning under studietiden utan inkomster från arbete eller ekonomiskt stöd från anhöriga. Vi är positiva till att den som vill och har möjlighet att kombinera sina studier med arbete också gör det. Men för flera grupper av studerande är det inte möjligt att kombinera studier med arbete, eller innebär så stor ansträngning att studier eller familjeliv blir starkt lidande. Det gäller till exempel studerande med barn, studenter med funktionshinder och studenter med stor andel schemalagd tid under sina studier. Högskolestudier är en heltidssysselsättning och det förutsätter att studenter dels har en rimlig studiemedelsnivå och dels ett socialt skydd som fångar upp vid såväl sjukdom, föräldraskap som arbetslöshet. Med generella och förutsägbara system skapas en trygghet som väcker människors vilja att ta steget att påbörja studier och möjligheten att fullfölja dem. Nu sker ett viktigt arbete med att förändra socialförsäkringssystemen och det är viktigt att uppmärksamma studenters situation i det arbetet. Redan nu vill vi peka på två viktiga områden som behöver behandlas; antalet karensdagar och möjlighet till deltidssjukskrivning. Vi socialdemokrater förordar höjda studiemedel och menar att studielön skulle kunna vara en möjlig väg att gå för tex. Doktorander men skulle sända fel signaler till den stora massan studenter och övriga samhället. Sammantaget har vi föreslagit 937,5 miljoner kronor mer än regeringen på anslaget för 2011. Vi villa att studiemedelssystemet ska utformas så att det är motiverande att slutföra sina studier så snart som möjligt. Men vi vill poängtera att det viktiga arbetet med höjda studiemedel kommer att fortsätta. Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta att att-sats ett anses besvarad att att-sats två och fem avslås

44

18. Gör gröna folkhemmet till nästa samhällsbygge Motionär: Oskar Vesterberg, Umeå arbetarekommun Det är dags att ta nästa steg i att bygga det framtida samhället efter byggandet av välfärdsstaten. Eftersom borgarna redan börjat plocka ner den är det lika bra att bygga i princip en ny för enkelhetens skull när makten återtas 2014. Visionen om det gröna folkhemmet ska slås fast som partiets övergripande för en lång tid framöver. En intern arbetsgrupp bör tillsättas för att se över denna fråga och hur politiska visioner ska kunna utformas när det gäller exempelvis att bygga hållbara och i största möjligaste mån självförsörjande städer, bygga en heltäckande kollektivtrafik för hela landet och så vidare. Därför yrkar jag: att Gröna folkhemmet görs till övergripande vision i partiets politik. att En intern arbetsgrupp tillsätts för att arbeta fram stora reformer som är i linje

med det som föreslås i motionen. att Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen. att Motionen skickas till Socialdemokraterna i Västerbottens distriktskongress

2012. att Motionen skickas till Socialdemokraternas partikongress. SSU Umeå, Oskar Vesterberg SSU Umeå har antagit motionen som sin egen på ett medlemsmöte den 15 november 2011. Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären tar upp en viktig fråga för byggandet av det framtida hållbara och välmående samhället. Socialdemokratin under decennier har stått för ett kreativt framåtskridande välfärdsbygge som genererat en tillväxt i landet och trygghet för människor. I dagsläget står vi inför nya stora utmaningar att uppnå ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. När miljökvalitetsmålen beslutades bestämde man att de ska vara uppnådda inom en generation, vilket preciserades till år 2020, utom för målet Begränsad klimatpåverkan, där målåret sattes till 2050. I nuläget har många delmål 2010 eller 2015 som målår. Under 2008 tillsatte regeringen en utredning om miljömålens framtid. Slutbetänkandet kom i oktober 2009 där utredningen bl.a. föreslår att: Målåret för miljökvalitetsmålen ändras till 2025 Kvaliteten eller förutsättningarna för att nå kvaliteten ska vara uppnådda till målåret Delmålen ersätts med etappmål, som ska beslutas av regeringen (istället för av riksdagen) Vi har stått för uppbyggandet av det svenska folkhemmet och måste nu anamma de nya behov och utmaningar för fortsatt välfärd. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta

45

att anta motionen som sin egen att skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen


2013 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 18 Föredragande: Mikael Berglund En ambitiös och kreativ politik där socialdemokraterna återigen lyckas kombinera global, europeisk, nationell, regional och lokal utveckling är möjlig att genomföra med det gröna folkhemmet som mål. En politik där flera goda krafter samverkar, där Sverige kan bli en förebild för omvärlden och där mål som full sysselsättning, stora utbildningssatsningar och satsningar på ny teknik blir nödvändiga positiva bonuseffekter. Med tanke på frågans stora vikt och dess påverkan på andra politikiska sakområden så bör frågan möjligen beredas som motionären föreslår men arbetet måste vara på dagordningen i s-föreningar, arbetarekommuner, distriktsstyrelser och partistyrelsen. Det Gröna folkhemmet är inget särintresse utan en strategi för långsiktig överlevnad. Distriktsstyrelsen föreslår därför kongressen att besluta att motionen bifalls att skicka vidare motionen till partikongressen 2013

19. Avskaffa RUT avdraget Motionär: Umeå s-kvinnoklubb gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun Skattereduktion för hushållsnära tjänster infördes av högerregeringen sommaren 2007 och innebär att den som anlitar städhjälp, barnpassning eller annan arbetskraft i hemmet kan få halva kostnaden betald i form av reducerad skatt. Varje person kan på detta sätt få sin skatt reducerad med maximalt 50000 kronor om året. Beloppet avdrag är i sammanhanget missvisande eftersom skattereduktionen inte är ett avdrag, utan snarare ett bidrag från staten till de medborgare som har råd att betala för att låta någon annan utföra hemarbetet. Skattereduktionen för hushållsnära tjänster som den är utformad i dag utgör en djupt orättvis fördelning av samhällets resurser. I en situation där allt fler äldre får otillräcklig hjälp i sin hem och där låginkomsttagare med småbarn går på knäna under en dubbel arbetsbörda har regeringen valt att finansiera städhjälp till dem som i många fall redan anlitat städhjälp men valt att betala "svart". Regeringen har alltså genom skattesubvention mutat höginkomsttagare att betala "vitt".

46

Dagens statistik visar att RUT-avdrag är vanligast bland par med barn (35 - 44 år) och bland äldre ensamstående kvinnor (85 år och äldre). Av den totala skattereduktionen för RUT gick 64 % till den fjärdedel av hushållen som hade högst inkomst medan 7 % gick till den fjärdedel av hushållen som hade lägst inkomster. Tilläggas bör att eftersom RUT är en skattereduktion måste man ha en viss inkomst för att kunna ta del av den. Man kan inte få mer i skattereduktion än vad man skulle betalat i skatt. I skuggbudgeten 2011 skriver partiet --- Vi kommer vidare att återkomma med förslag som separerar hushålls- från ROT-arbeten, bland annat genom att olika tak införs och att möjligheten till skattereduktion för hushållsarbete tydligt riktas mot äldre och barnfamiljer.---- Vi vet att många kvinnor idag arbetar deltid bl.a. i hemtjänsten. Det behövs en förstärkt ekonomi i kommunerna för att finansiera/möjliggöra heltidsarbete. Resurser behövs också för att kvinnor med barn ska kunna arbeta på obekväma arbetstider. De skattepengar som idag används till RUT- bidrag skulle på så sätt tydligt riktas mot äldre och barnfamiljer Umeå s-kvinnoklubb yrkar att Partiet beslutar att avskaffa Rut avdraget helt. att pengar istället avsätts för att stärka vård och omsorg i

kommunerna. att Distriktskongressen beslutar att anta motionen och skicka den till

partikongressen 2013. Umeå s-kvinnoklubb Birgitta Mukkavaara ordförande Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären driver en viktig fråga. Införandet av RUT har inneburit en orättvis och osolidarisk omfördelningspolitik där resurser som hade kunnat satsas på välfärd istället gått åt att subventionera hushållstjänster åt höginkomsttagare. Detta ser vi tydligt när vi granskar hur pengarna fördelats utifrån inkomstgrupp, något som motionären redogör för. Vi vill dock betona att detta inte är det enda problemet med RUT. Att RUT innebär en omvänd robinhood-politik är de flesta inom rörelsen ense om. Men det råder delade meningar om huruvida RUT ska avskaffas helt eller om det ska reformeras. Vissa vill göra RUT tillgänglig för låginkomsttagare och LO-kollektivet. Andra vill att RUT enbart ska riktas till pensionärer och barnfamiljer. Detta tycker vi är helt fel väg att gå. Sedan RUT infördes har detta stimulerat tillväxten av en lågavlönad bransch präglad av deltider och otrygga anställningar. Marknaden för hushållsnära tjänster är svårreglerad. De anställda i denna bransch är särskilt utsatta och enda sättet att kunna förbättra arbetsvillkoren, nämligen facklig organisering, försvåras av hur denna bransch är beskaffad. Vi ser inte heller att vita jobb tränger undan svarta, utan forskningen visar snarare att de lever i symbios. En kombination av ett omfattande socialförsäkringssystem, solidarisk lönepolitik och aktiv arbetsmarknadspolitik har varit arbetarrörelsens framgångsrecept för att skapa en modern arbetsmarknad, där lågproduktiva jobb genom strukturomvandlingen ger vika för högproduktiva branscher som gör det möjligt att höja lönerna och skapa trygga anställningar. Tillväxten av hushållstjänstesektorn innebär istället en återgång i tiden. Vi går tillbaka till arbetsvillkor som vi genom strukturomvandlingen hade fjärmat oss ifrån och som vi aldrig skulle accepterat om det hade drabbat en mansdominerad bransch snarare än en kvinnodominerad sektor med stor andel anställda med utländsk bakgrund.

47

De svårigheter som barnfamiljer, äldre och andra grupper har att klara hushållsarbetet på egen hand motiverar inte att vi ska behålla RUT. Istället tycker vi att deras behov ska tillgodoses inom ramen för välfärdsinstitutionerna genom att förstärka kommunernas ekonomi, så de kan utveckla den offentliga sektorn genom att t ex införa heltider, barnomsorg på obekväm arbetstid mm. Vi delar således motionärens uppfattning att RUT måste avskaffas helt och att resurserna istället ska gå till att stärka vård och omsorg i kommunerna. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta att anta motionen som sin egen att skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen


2013 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 19 Föredragande: Mikael Lindfors Distriktsstyrelsen delar motionärens och Umeå arbetarekommuns representantskaps uppfattning att RUT måste avskaffas helt och att resurserna istället bland annat ska gå till att stärka vård och omsorg i kommunerna. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen att bifalla motionen att skicka vidare motionen till partikongressen 2013

20. Rätt till heltid Motionär: Umeå s-kvinnoklubb gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun I skuggbudgeten för 2011 skriver partiet---- Kvinnor och ungdomar används alltför ofta som flexibilitetsbuffertar på arbetsplatser. De anlitas vid behov och vid arbetstoppar – men slås ut lika snabbt som de kommer in. Kvinnor får i högre grad deltids- och tidsbegränsade anställningar istället för fasta jobb. Bland män dominerar heltidsanställningar. Vi är beredda att lagstifta om rätt till heltid--------- Det är glädjande att se att partiet har insett problemet med heltid och är ”beredda” att lagstifta om rätten till heltid. Det gäller att inte enbart vara” beredda.” Här krävs handfast handling. Det här är en ungdomsfråga idag och har alltid varit en jämlikhets och enormt viktig jämställdhetsfråga.

48

Tilläggas kan att avtalen i primär och - landstingskommuner är utformade så att om deltider får tillfälliga tilläggstimmar så får det enbart fyllnads upp till 40 timmar och först därefter övertidslön. Det är att utnyttja deltider i stället för att inrätta heltider. Huvudproblemet är dock att det inte går att försörja sig på deltider och att vara tvungen leva på hoppet att eventuellt få fyllnadstimmar är inte värdigt i ett jämlikt och jämställt samhälle. Heltid skall vara norm och lagstadgas. Umeå s-kvinnoklubb yrkar att partiet lagstadgar om rätten till heltid att Partidistriktet antar motionen och skickar den till partikongressen. 2013. Umeå s-kvinnoklubb Birgitta Mukkavaara ordförande Umeå arbetarekommuns motionssvar Det är i första hand kvinnor som tvingas arbeta deltid även när de vill ha en heltidsanställ-ning. Men det är också främst de unga kvinnorna som har de allra otryggaste anställningarna – s.k. behovsanställningar. De innebär att arbetsgivaren ringer när de anser sig ha behov. Dessa arbetstagare tvingas leva i ovisshet om arbetsgivaren tänker ringa på morgonen eller inte. Just denna anställningsform – ”ring och springvikariat”- ökar kraftigt. Ska det bli någon tillväxt om 25 år måste det födas barn idag. Men i den åldern då många skaffar familj lever de alltså med en ekonomisk osäkerhet. På grund av de otrygga anställ-ningsvillkoren är det svårt att få hyreskontrakt, telefonabonnemang eller banklån. Allt detta påverkar också i högsta grad möjligheten att bilda familj och våga skaffa barn. Så kan vi inte ha det. Vi måste få en lagstadgad rätt till heltid och en förenkling och förstärkning av reglerna för visstidsanställningar. Sanningen är att vår arbetsmarknad uppvisar ett otäckt mönster där mannen har den fasta anställningen på heltid och ska stå för försörjningen. Kvinnorna ska ha osäkra anställningar på deltid och finnas till hands när arbetsgivarna behöver mer arbetskraft, samt sköta det oavlönade hemarbetet. Grunden för tillväxt är antalet arbetade timmar. Vi behöver fler i arbete och mer timmar av dem som finns i arbete. Många skulle vilja öka sina arbetstider. Här finns en outnyttjad ar-betskraftsreserv som - i motsats till vad Svenskt Näringsliv påstår - direkt skulle öka till-växten. Vi kräver att grunden för alla anställningar om arbetstagaren inte önskar något annat ska vara tillsvidareanställningar på heltid. Det måste vara det normala och allt annat undantag. Vill arbetsgivaren göra avsteg från det måste det finnas sakliga skäl. I Umeå samarbetar vi med facken för att förändra arbetstiderna enligt detta koncept. Både frågan om förstärkning och förenkling av reglerna om visstid och en lagstadgad rätt till heltid har nu stötts och blötts tillräckligt länge. Regeringen har det underlag som behövs för att lägga lagförslag på riksdagens bord. Nu är det hög tid att gå från ord till handling. I politiken räknas inte avsikterna utan bara resultatet. Det är många som väntar på resultat nu. Alla annat än lagförslag i dessa båda frågor är helt oacceptabelt.

49

Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta att anta motionen som sin egen att skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen


2013 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 20 Föredragande: Per-Erik Johansson Ca 27 % av arbetskraften arbetar deltid. 2009 ville varannan deltidsarbetande, 500 000

personer, arbeta mer. De flesta av dessa, 280 000 personer, arbetade deltid på grund av att

de inte fick mer arbetstid eller inte hittade något heltidsarbete. Resterande 220 000

deltidsarbetande ville men kunde inte arbeta mer på grund av att de inte orkade eller hade

nedsatt arbetsförmåga.

Frågan om rätten till heltidsarbete handlar om klass och kön. Det är arbetarkvinnorna som

många gånger arbetar deltid mot sin vilja och därmed förlorar rätten till sin egen försörjning.

Det här är flexibilitet på arbetsgivarens villkor. Genom att ha deltidsanställda som vill jobba

mer har arbetsgivaren alltid tillgång till den arbetskraft han behöver medan de anställda

tvingas leva i otrygghet utan att veta om de klarar sin försörjning. Då det är omöjligt att

försörja sig på en deltidslön så blir deltidsanställda beroende av eventuella mertidstimmar,

något som minskar möjligheten att planera såväl arbets-, fritids- som familjeliv. Det ofrivilliga

deltidsarbetet innebär också att kvinnor generellt sett har sämre möjligheter än män att själva

välja hur de vill leva sina liv. Det är tid att ändra på dessa förhållanden.



att skicka vidare motionen till partikongressen 2013

21. Barnomsorg på obekväm arbetstid Motionär: Umeå s-kvinnoklubb gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun För ensamstående eller par där båda arbetar är ordnad barnomsorg på dagtid en självklarhet genom barnomsorgsgarantin. För de föräldrar som arbetar på obekväm arbetstid är livspusslet nära nog omöjligt att få ihop. En del har rent av har tvingats ge upp sina yrken, för att barnomsorg saknas. Barnomsorg på obekväm arbetstid är en jämställdhetsfråga! Drygt hälften av LO-kollektivets kvinnor med barn har obekväm eller oregelbunden arbetstidsförläggning.

50

Idag har kommunerna ingen skyldighet att tillhandahålla omsorg på kvällar och helger. Istället beror det främst på den politiska viljan i den aktuella kommunen om barnomsorg på obekväm arbetstid, när så är befogat, överhuvudtaget erbjuds. Det som i en kommun anses som en självklar rättighet, utifrån barnkonventionens princip om ”barnets bästa”, gäller inte alls i en annan kommun. I skuggbudgeten 2011 skriver partiet -------------------------- Många arbeten idag kräver att man kan arbeta kvällar och nätter. För många, inte minst ensamstående, kan det vara väldigt svårt att förena arbetsliv med föräldraskap. Vi vill stimulera fler kommuner att tillhandahålla barnomsorg på obekväm tid och avsätter 200 hundra miljoner kronor för detta 2012. -------------------- Det är inte att inskränka det kommunala självstyret att ställa krav på att kommunerna ska vara skyldiga att tillhandahålla omsorg även på obekväma arbetstider. Tvärtom stärks arbetslinjen, jämställdheten ökar och livskvalitén förbättras. Om viljan är att alla ska kunna arbeta så måste naturligtvis en barnomsorgsgaranti, utifrån principen om barnets bästa, gälla alla barnfamiljer. Umeå s-kvinnoklubb yrkar att partiet med kraft verkar för att rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid blir

lagstadgad. att distriktskongressen antar motionen och skickar den till partidistriktets kongress 2013. För Umeå S-kvinnor Birgitta Mukkavaara Ordförande Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären beskriver en vardag för de människor som har behov av barnomsorg på kvällar, nätter och helger. I motionen lyfts det faktum att kommunerna fått extra anslag och en uppmaning om att lösa behovet enligt motionärens beskrivning. I en del kommuner är detta genomfört. Styrelsen håller med om att det inte bör finnas någon skillnad i lagstiftningen mellan människor på grund av när på dygnet arbetstiden är lagd, något som de flesta i denna situation inte har någon möjlighet att påverka. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta att anta motionen som sin egen att skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen

2013 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 att anta motionen som sin egen

51

att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013

Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 21 Föredragande: Lilly Bäcklund Distriktsstyrelsen instämmer i arbetarekommunens resonemang och föreslår distriktskongressen att bifalla motionen att skicka vidare motionen till partikongressen 2013

22. Sex timmars arbetsdag Motionär: Umeå s-kvinnoklubb gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun Kraven om en generell arbetstidsförkortning till sex timmars arbetsdag har drivits under många år. Under högkonjunktur har vi inte haft råd med just den reformen. Detsamma har gällt under lågkonjunktur. Så när har vi råd? Tempot i arbetslivet har drivits upp alltmer och de som inte har orkat med har slagits ut. Regeringen har "löst” problemet genom införandet av hushållsnära tjänster. Den så kallade pigskatten. Maud Olofssons skaldade ord "livspuzzel" klaras av - i varje fall för höginkomsttagare - genom att vi alla via skattsedeln betalar för den tid och den hjälp som dessa behöver. Lågavlönade anställda inom vård och omsorg t.ex. undersköterskor, barnskötare m.fl. ställs utanför. En generell arbetstidsförkortning till sex timmar är något som gynnar såväl jämlikhet som jämställdhet. Lika villkor för alla - oavsett lön. Umeå(s)kvinnor yrkar att Partiet beslutar att 6-timmars arbetsdag skall införas. att Distriktskongressen beslutar att anta motionen och skicka den till partiets kongress 2013. Umeå s-kvinnoklubb Birgitta Mukkavaara ordförande Umeå arbetarekommuns motionssvar En kortare arbetsdag är något många människor strävar efter och vill uppnå. Vi har också fått ett samhällsklimat med högre tempo och ofta högre arbetsbelastning. Organisationer effektiviseras till det yttersta och det ställs allt högre krav på var och en som individ. Allt sedan 80-talet har så gott som alla organisationer, privata som offentliga genomgått återkommande effektiviseringar som oftast resulterat varje individ ska utför mer arbete. Var och en kan nog inse att det finns en gräns för vad varje människa kan klara och hur långt en organisation kan effektiviseras utan att göra avkall på kvalitet och drägliga arbetsvillkor.

52

Effektiviseringar förklaras och försvaras oftast med en allt hårdare konkurrens såväl nationellt som globalt. Kortare arbetstid är precis som motionären säger ett sätt att bemöta Rut-avdraget. Med kortare arbetstid kan vi själva hantera våra behov av städning, barnpassning och annan service i hemmet. Troligen skulle våra barn också få en tryggare uppväxt med större närhet till sina föräldrar och ge en stark impuls mot ett mer jämlikt och jämställt samhälle. Just nu står Europa inför en ekonomisk kris, där både Euron och det Europeiska samarbetet är i gungning. Vi ser att många länder tvingas till åtstramning av villkor som förmånliga arbetstider, semesterförmåner och pensionsavtal. Det har blivit ett tydligt uppvaknande att vi i Sverige inte längre har världens mest förmånliga villkor. Inom en snar framtid har Sverige stora pensionsavgångar och man kan tydligt se en förestående brist av både arbetskraft och kompetens. I många branscher finns en oro att över att klara sitt uppdrag just på grund av brist på arbetskraft och kompetens. I vår del av landet är en förestående brist på arbetskraft extra stor och då speciellt i våra glesbygdsområden. I en tid då hela Europa, som numera ingår i vår omedelbara närhet, tampas med att förlänga arbetstider och samtidigt strama åt övriga pensions- och arbetsvillkor och med hänsyn till en kommande brist på arbetskraft är det inte rätt läge att föra fram ett krav på 6-timmarsdag. Men vi måste givetvis jobba vidare på att hitta instrument för att försvara en rimlig arbetsbörda för var och en inom de arbetstidslagar som just nu står till buds. Vi borde också harmonisera rådande arbetstidslagar till att många fackliga avtal nu även omfattar kortare arbetstid än 40 timmar. Helt enkelt borde avtal bli vägledande för kommande lagstiftning. 6-timmars arbetsdag måste långsiktig vara ett viktigt mål att sträva efter. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta att motionen skickas som enskild att skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen


2013 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 22 Föredragande: Lennart Holmlund Motionärerna föreslår i sin motion att partiet ska besluta att införa 6-timmars arbetsdag. Som

argument framförs att tempot i arbetslivet under lång tid blivit högre, att regeringens lösning

är RUT-avdraget och att detta mycket riktigt är förbehållet mycket få hushåll att nyttja

53

samtidigt som det betalas av alla. Vidare så hävdar motionärerna att en generell

arbetstidsförkortning skulle gynna såväl jämlikhet som jämställdhet.

Styrelsen utgår vi från att kravet på 6-timmars arbetsdag är ett krav på 30-timmars

arbetsvecka, annars innebär det att vi återinför 6-dagars arbetsvecka. Vidare utgår vi från att

motionärerna vill att arbetstidsförkortningen ska ske utan att inkomsten sänks. Detta innebär

att timlönen måste öka men 33 % för att kompensera inkomstbortfallet. Även kostnaden för

att anställa personal i både industri, välfärdstjänster och infrastrukturinvesteringar ökar

förstås med 33 %. I socialdemokraternas partiprogram antaget vid kongressen 2001 står;

"Alla ska ha rätt till inflytande över sin arbetstid. Vi vill förkorta arbetstiden i former som ökar

detta det egna inflytandet. Målet är en arbetstid, som motsvarar trettio timmars arbetsvecka."

I riktlinjerna som beslutades så sent som på extrakongressen 2011 står det; "Trycket har

ökat på många jobb och arbetsplatser. Prestationskraven är höga, livspusslet svårt att få

ihop och spänningshuvudvärk är vardag för många. Den nya tekniken gör att vi är nåbara

dygnet runt och allt fler förlänger arbetsdagen hemma vid datorn när barnen har somnat.

Hård konkurrens och slimmade organisationer ökar stress och belastning på de anställda

som är kvar. Med återkommande omorganisationer och förändringar följer nya kamrater,

men också stress och slitningar.

Vår socialdemokratiska slutsats av detta är inte att kräva generell arbetstidsförkortning.

Vi vill istället utveckla arbetslivet så att det ger utrymme för ett gott liv. Och större möjlighet

att förena arbete med personlig utveckling, aktiv fritid och tid för barnen. Om arbetslivet sliter

ut människor fysiskt och psykiskt så är det arbetslivet, inte människorna som jobbar där, som

behöver förändras."

Vi antar att motionärernas krav är att partiet ska ompröva sin inställning som antogs i

riktlinjerna från 2011. En generell arbetstidförkortning är en mycket kostsam reform. Som

räkneexempel kan man göra en enkel uppskattning. En riktad reform med en

föräldraförsäkring för barn 2 till 5 år med två timmars ersättning varje dag skulle kosta cirka

12-15 miljarder. Den gruppen omfattar cirka 10 % av arbetskraften. Därtill är det bara

kostnaden för ersättningen till föräldern, produktionsbortfallet motsvarar dubbelt upp på det

beloppet. Det finns mycket stora och angelägna behov i välfärden som vi skulle tvingas

prioritera bort om vi skulle genomföra en generell arbetstidsförkortning. Återuppbyggnaden

av våra välfärdsverksamheter, en rimlig ersättning till den som är sjuk eller arbetslös,

investeringar i kunskap och infrastruktur för att nämna några viktiga områden.

Det är inte heller givet att en arbetstidsförkortning leder till mindre stress. Risken är stor att

en arbetstidsförkortning sker på bekostnad av raster för måltider och att förväntan finns att

produktiviteten ska öka på de timmar som man arbetar. Som det skrivs i riktlinjerna från

2011, "Om arbetslivet sliter ut människor fysiskt och psykiskt så är det arbetslivet, inte

människorna som jobbar där, som behöver förändras". Detta tror styrelsen skulle bli än mer

tydligt vid en arbetstidsförkortning.

Möjligheten till en förkortad arbetstid kan gärna vara ett långsiktigt mål och stå i kontrast till

att målet är en livsstil med maximal varukonsumtion. Som en lösning på arbetslöshet eller

bristande jämställdhet och jämlikhet är det dock inget bra alternativ. En aktiv politik för

minskade klyftor och ökad rättvisa kräver en stark offentlig sektor och en stark ekonomi såväl

54

i de gemensamma kassorna som i företag och organisationer. Då behöver inte arbetstiden

minskas utan målet måste vara full sysselsättning och starka generella välfärdssystem.

Distriktsstyrelsen föreslår därför kongressen besluta

att motionen avslås

23. Genusvetenskap i lärarutbildningen Motionär: Umeå s-kvinnoklubb gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun Det är till stor del i förskolan och skolan som många av våra könsroller cementeras. Där har våra lärare det oerhört viktiga uppdraget att motverka traditionella könsroller och att lägga grunden för framtidens jämställda samhälle. De är, precis som andra, inga supermänniskor som med lätthet kan ställa sig utanför den samhällsstruktur som de vuxit upp i. Därför behöver lärarna ordentliga verktyg att använda sig av. De behöver utbildning i genusvetenskap. Detta genustänk ska inte bara genomsyra hela lärarutbildningen utan genusvetenskap ska också ligga som en egen obligatorisk kurs för alla lärare. Umeå s-kvinnoklubb yrkar att Partiet verkar för att genusvetenskap ska genomsyra hela lärarutbildningen. att Partiet verkar för att införa genusvetenskap som egen obligatorisk kurs på

lärarutbildningen. att Distriktskongressen antar motionen och beslutar att skicka motionen till

partikongressen 2013. Umeå s-kvinnoklubb Birgitta Mukkavaara ordförande Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären belyser en viktig fråga. För att kunna arbeta aktivt med jämställdhet krävs ett brett stöd. Ett stöd från skolans organisation, från politiker och skolans ledning. All utbildning, från förskola till högre utbildning, ska genomsyras av ett genusperspektiv. För att vara framgångsrik i genusarbetet krävs det att vi börjar tidigt. Föräldrarna är naturligtvis viktiga, men även samhället som är själva strukturbäraren måste ta sitt ansvar, i förskolan och skolan. Många som arbetar i förskolan och skolan kanske uppmärksammar problemen, men saknar verktyg. Det är därför viktigt att få till ett arbetssätt där man sprider kunskap, inspirerar och bidra med pedagogiska idéer. Ett arbetssätt där vi lyfter fram, förstärker och utveckla jämställdhetsarbetet i skolan och förskolan. Det är oerhört viktigt att genus tas upp i utbildningen för lärare för förskolan och skolan. Mer genusvetenskap i utbildningen gör det möjligt att lyfta nya perspektiv och synliggöra frågor och aspekter som tidigare varit dolda. En viktig fråga som man arbetar med inom genusvetenskapen är begreppen kön och genus. Att detta blir obligatoriskt som en kurs under utbildningen ser styrelsen därför som positivt.

55

Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta att anta motionen som sin egen att skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen


2013 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 23 Föredragande: Isak Frohm Motionären belyser en viktig fråga. För att kunna arbeta aktivt med jämställdhet krävs ett brett stöd, stöd från skolans organisation, från politiker och skolans ledning. All utbildning, från förskola till högre utbildning, ska tydligt genomsyras av ett genusperspektiv. Det finns brister i arbetet för jämställdhet inom lärarutbildningen och i den övriga den svenska högskolan, när det gäller långsiktighet, planmässighet, samverkan samt teoretisk och praktisk kunskapsöverföring. Lärosätena behöver kunskap och konkret stöd i sin verksamhet. Det behövs därför en statlig aktör som på systemnivå och med kraft kan driva på arbetet för ökad och stärkt jämställdhet i högskolan. Högskoleverkets uppdrag, eller den högskolemyndighet som tar över detta uppdrag, på jämställdhetsområdet måste därför konkretiseras och utvecklas. Verket bör följa upp, utvärdera och långsiktigt främja och stimulera arbetet för ökad och stärkt jämställdhet i akademin. Mera specifika uppgifter bör bland annat vara att systematiskt utvärdera jämställdheten på de enskilda lärosätena samt lämna förslag till regeringen om utbetalande av jämställdhetsbonus och ge information, råd och stöd till de lärosäten som efterfrågar det på områden som har särskild betydelse för jämställdheten. Det är av vikt att främja samverkan mellan institutioner och lärosäten i arbetet för jämställdhet, följa forskningen och det praktiska arbete som bedrivs på högskolor och universitet som har betydelse för jämställdheten. Samt återkommande åter rapportera till regeringen om utvecklingen avseende jämställdhet i högskolan samt lämna förslag till förbättringsåtgärder. En jämställdhetsbonus kan införas inom ramen för resurstilldelningssystemet. Vi har tidigare föreslagit att bonus ska utgå till lärosäten där jämställdheten, både kvantitativt och kvalitativt sett, efter systematisk utvärdering bedöms vara påtagligt god respektive ha påtagligt förbättrats. Jämställdhetsaspekter bör också i större utsträckning beaktas inom ramen för det nya kvalitetsutvärderingssystemet och examensbeskrivningarna i högskoleförordningen och bör ses över ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är betydelsefullt att eleverna känner sig väl till rätta i undervisningssituationen. Och det är därför av stor vikt att lärare har kunskap om genus och hur detta påverkar undervisningen. Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktskongressen beslutar. att bifalla motionen att skicka vidare motionen till partikongressen 2013

56

24. Delad föräldraförsäkring Motionär: Umeå s-kvinnoklubb gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun Ingen föds med kunskaper om hur man tar hand om barn, ändå faller den här lotten som vanligast på kvinnor. Mammor tar ut merparten av föräldraförsäkringen vilket leder till att mammorna inte får samma kunskaper på arbetsmarknaden som de förväntas ha i hemmet. Genom att vara hemma mera med barnen förlorar mammor inkomster, de får osäkrare anställningsförhållanden och riskerar att ses som tillfällig arbetskraft, detta samtidigt som de nyblivna papporna inte vågar ta ut fler föräldradagar än sina medarbetare med rädsla för att bli av med jobben. Den föräldraförsäkringsmodell vi har i Sverige idag gör inte annat än att konservera en gammal struktur med mammor som omsorgsgivare och pappor som försörjare. En helt delad föräldraförsäkring borde inte vara annat än en självklarhet i Sverige 2011. Vi som S-kvinnor måste föregå med gott exempel och leda jämställdhetsutvecklingen i Sverige. Ett steg i detta är att återställa skevdelningen av föräldraförsäkringen och trygga kvinnornas ställning på arbetsmarknaden genom att låta män och kvinnor vara hemma precis lika länge. Denna förändring av föräldraförsäkringen kommer att gynna kvinnorna, arbetsmarknaden och barnen. På sikt för enskilda kvinnor kommer den att leda till starkare ekonomisk ställning och mer självklar plats på arbetsmarknaden. I de politiska riktlinjerna från partikongressen 2009 finns att läsa-------- För att öka jämställdheten i samhället behöver föräldraförsäkringen delas lika mellan föräldrarna. Som ett steg på vägen vill vi att föräldraförsäkringen delas i tre lika delar. En tredjedel för vardera vårdnadshavaren, och en tredjedel som båda vårdnadshavare har möjlighet att ta ut. Detta ska ske genom att ytterligare månader knyts till respektive vårdnadshavare inom ramen för dagens försäkring.------ Vid förfrågan vad detta konkret innebar har vi fått svaret att i 1:a hand skall en pappa månad till införas. Det är inte tillfredställande Det är dags att riva gamla förtryckande murar/strukturer och bygga nya broar för ett nytt och jämställt Sverige. Umeå s-kvinnoklubb yrkar; att partiet beslutar att föräldraförsäkringen inom kommande mandatperiod delas i

tre delar. att partiet beslutar att föräldraförsäkringen på sikt skall delas helt. att Distriktskongressen antar motionen och sänder den till partiets kongress 2013. Umeå s-kvinnoklubb Birgitta Mukkavaara ordförande

57

Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären tar upp en angelägen fråga. Precis som motionären skriver tar kvinnor tar ut huvuddelen av föräldraförsäkringen. De arbetar även mer deltid än män och har större ohälsa. Kvinnor fullgör fortfarande, år 2011, huvuddelen av det obetalda hemarbetet. Det gör att de halkar efter i position och lön i arbetslivet, får sämre löneutveckling och pensioner på grund av den traditionella ansvarsuppdelningen. Föräldraförsäkringen ska därför delas mer rättvist. Om båda vårdnadshavarna tar lika del av ansvaret för barnen från början ökar chanserna att ansvaret fördelas mer jämnt längre fram. Då nås också de chefer som rekryterar, befordrar och sätter löner på arbetsmarknaden av insikten att barnen är ett delat ansvar. Det ger också signaler att barn har rätt till båda sina föräldrar. Kvinnor och män har samma rätt till nära relationer till sina barn. Jämställdheten i både hem och arbetsliv kan på så vis också öka. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta att anta motionen som sin egen att skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen


2013 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 24 Föredragande: Åke Nilsson En väl utbyggd och ett jämnställt uttag av föräldraförsäkringen är en viktig och angelägen

fråga. Ingen ska inte behöva välja mellan föräldraskap och arbete. I Sverige ska både

mammor och pappor kunna kombinera familj och arbete genom en väl utbyggd

föräldraförsäkring.

Distriktsstyrelsen föreslår distriktskonferensen besluta

att bifalla motionen att skicka vidare motionen till partikongressen 2013

25. beskattning av kraftproducenter Motionär: Maria Gardfall, Storuman arbetarekommun Idag beskattas kraftproducenterna för sin verksamhet baserat på styrelsens säte med bolagsskatt, som oberoende av produktionsställe betalas direkt till statskassan. Oavsett basen för kraftproduktionen (vatten, vind m m) tas ”råvaran” från en omgivning som medför

58

större eller mindre störningar. Idag kompenseras kommunerna där produktionsenheten är belägen på olika sätt, ibland inte alls. Kommunerna hoppas på ”kringeffekter” till följd av etableringen och står också med betydande kostnader för utökat behov avseende offentlig service och investeringar i infrastruktur. Det är dessutom ofta svårt att bedöma hur långsiktigt behovet är. Norge har som bekant ett väl fungerande system för återföring av vattenkraftsmedel. Ungefär sex miljarder NOK netto överförs till vattenkraftskommunerna enligt nedan: Naturresursskatt 1,3 öre/kwh (1,1 öre/kwh till kommunen och 0,2 procent till fylket Egendomsskatt Upp till 0,7 %. Kommunal skatt som kommunen själv beslutar om. Koncessionsavgifter Avgift för kraftstationer beräknad efter nhk (naturhestekraft) Indexjusteras vart 5:e år Avsätts till fond vars avkastning nyttjas till näringlivsutveckling Koncessionskraft Alla kraftkommuner har rätt att köpa el (upp till 10% av produktionen till självkostnad (2008: 9,48 öre/kwh). Elen får nyttjas i kommunen eller säljas fritt på marknaden. Om det norska systemet överförs till Sverige skulle det motsvara ungefär 3 öre/kwh bara för vattenkraften. Sammanlagt skulle detta innebära en återföring till vattenkraftskommunerna på ca 2 500 miljoner kronor per år. Samordning med andra kraftkällor/naturresurser ger ännu mer och skulle kunna bidra till ett ”rundare Sverige” där de negativa exploateringseffekterna minskar betydligt. Ett liknande system borde kunna tillämpas här i Sverige för vilken kraftproduktion eller naturresursutnyttjande som helst. Mest aktuellt just nu är vindkraft och gruvdrift, men även solenergin utvecklas. Nyttjandet av ”luftrummet” för kraftproduktion är inte reglerat i samma utsträckning som nyttjandet av mark och vatten. Mark ianspråktas under alla förhållanden för produktionen. Jag föreslår att socialdemokraternas företrädare på såväl distriks- som riksdagsnivå får i

uppdrag att en utredning tillsätts för att undersöka hur en förändring av kraft- och gruvbolagens beskattning kan ske, så att kommunerna där produktionsstället är beläget tillgodoförs beskattning baserat på enhetens produktion

att detta arbete har som mål att ett enhetligt system införs senast under nästa

mandatperiod Slussfors 2012-01-06 Maria Gardfall Medlem i Mellersta s-förening Storumans arbetarkommun Storumans Arbetarekommun behandlande motion den 11 januari och beslutade att ställa sig bakom motionen. Storumans Arbetarekommun Bengt Dalemalm Sekreterare

59

Distriktsstyrelsens svar på motion nr 25 Föredragande: Mikael Berglund Motionären föreslår att partiet ska genomföra en utredning med syfte att genomföra en förändring av kraft och gruvbolagens beskattning så att de kommuner där produktionen är belägen ska tillgodoföras beskattningsmedel. Det är inte svårt att förstå motiven bakom motionen, frånvaron av en aktiv och tillväxtfrämjande näringspolitik för hela landet är uppenbar. Det gör att det trots stora värden finns i såväl människors kompetens och arbetsvilja, som i näringar som turism, gruvdrift, energiproduktion mm så omöjliggörs dessa att nyttiggöras genom brister i infrastruktur, utbildningssatsningar och tillgång på kapital. Att avhjälpa detta genom att införa en kommunal skattemöjlighet på kraft och gruvproduktion innebär dock vissa problem. Dels blir det svårt att hävda att det inte ska gälla även kärnkraftsproduktion, vilket skulle ge Östhammars, Varbergs Oskarshamns kommun enorma intäkter. I Östhammars fall skulle tre öre ge ca 660 miljoner för 2010. Östhammar har skatteintäkter på 824 miljoner samma år. Det skulle bli en orättvisa och obalans som skulle bli helt omöjlig att hantera. Därtill så skulle det bli svårt att i vissa fall avgöra vilka kommuner som ska ha intäkterna. I kärnkraftens fall kommer lägeskommunen, kommuner i närheten m a a högre risk för skada i händelse av utsläpp, kommuner där många riskabla transporter passerar sker anse sig ha beskattningsrätt. När det gäller vattenkraft så är det givetvis både lägeskommun och de kommuner som fått nackdel av regleringar av vattendrag som vill komma i fråga. I fallet med gruvdrift så är det även där ofta flera kommuner som påverkas av t ex kraftigt ökade vägtransporter. Ett annat problem är att om förutsättningen är att det samma skatteuttag som ska gälla men med nya mottagare så blir statens inkomster lägre. Detta ska någonstans finansieras. Blickarna kommer då ofrånkomligt att riktas till de kommuner som har andra inkomster och skattebaser. Det är osannolikt att ett system som Norges, om det blev verklighet i Sverige, skulle kunna införas utan att påverka andra system som skatteutjämning, differentierad energiskatt, regionalpolitik och statens ansvar för infrastruktur. Vem som skulle vinna i slutänden på en sådan politik är omöjligt att avgöra. Säkert är att det skulle bli mycket svårt att för de små kommunerna att hävda sig i resursfördelningen och att det skulle bli omöjligt att avgöra vad som är rättvist och inte. Distriktsstyrelsen anser att ett system som föreslås i motionen kommer att öka motsättningarna och driva på konflikten mellan stad och land som den moderatledda regeringen och moderater i storstäder länge velat odla. De skulle hävda att skatteutjämningen skulle avskaffas, att bolagsskatten skulle bli kommunal och att regionalpolitik ska förbjudas. Det som socialdemokratin politiskt ska driva är en rättvis närings och tillväxt politik för hela landet. En rättvis skatteutjämning, bättre vägar, järnvägar, mobiltäckning, tillgång till utbildning mm överallt är avgörande för att hela Sverige ska ges möjlighet att bidra till en god välfärd i hela landet. Distriktsstyrelsen föreslår därför distriktskongressen att besluta att avslå motionen

60

26. Kulturhus Tärnaby Motionär: Lena Drangel, Storuman arbetarekommun För att skapa och upprätthålla kunskap om ett områdes historia är det viktigt att det finns en plats där man kan dokumentera och visa vad som skett och hur det ser ut idag. För att stärka känsla av identitet och tillhörighet hos människor är det viktigt att känna sin historia och att det finns faktiska kunskaper om det som varit. Detta skapar trygghet och upplevelse av sammanhang och mening. Det gör också att man förstår vad som händer idag och man kan förstå vad som kan hända i framtiden. Det finns i tärnaområdet en lång och intressant, för att inte säga unik, historia att visa för boende och för tillkommande besökare. Samerna har en lång historia i området, här finns både syd – och nordsamisk kultur, dessutom finns samiska samlingar, idag nedpackade och otillgängliga. Här finns dokumentation, spridd och otillgänglig, oumbärliga för den samiska identiteten och de samiska språken. Viktiga för förståelse av den samiska kulturen och för den samiska renskötselverksamheten. V har en nybyggarhistoria som är relativt ung och som finns delvis dokumenterad men otillgänglig för förståelse och fortsatt beskrivning av den historia som varit och är. Det är viktigt att skyndsamt bevara de minnen och den kunskap som fortfarande finns kvar men som med generationernas utdöende nu snabbt försvinner. Vi har en turistisk historia, långt från beskriven men viktig, under förutsättning av att den formuleras och tillgängliggörs och utformas så att den kan bli den turistmagnet den också bör vara. Det finns en alpin utställning, nedpackad och otillgänglig. Historien och den kultur som finns i tärnaområdet skall dokumenteras och göras tillgänglig för boende och för besökare. Detta är en viktig del av den nordliga region vi bebor och skall vara en viktig del av den kulturhistoria vi skall bygga i framtiden. Eftersom Umeå blir kulturhuvudstad 2014 anser jag att det finns anledning för vårt parti i Västerbotten att se ett kulturhus i Tärnaby i ett större sammanhang och som en del av kulturhuvudstadsåret. Region Västerbotten har klubbat en kulturplan för Västerbottens län, där man särskilt fastslår att man behöver möta behovet av ändamålsenliga lokaler, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas regionala mål för det kulturpolitiska arbetet är bl a - ökad tillgänglighet och delaktighet i syfte att möjliggöra allas rätt till kulturupplevelser främja kultur som drivkraft för tillväxt och som resurs för besöksnäringen. Strategiska utvecklingsområden är definierade: bl a -insatser för att öka deltagande i kulturlivet

61

-insatser som främjar samisk och nationella minoriteters kulturhistoria -insatser som stödjer mellankommunala och mellanregionala samarbeten Prioriterade utvecklingsområden för Region Västerbotten 2012-2015 är bl a: Utveckling av samverkan mellan NorrlandsOperan, professionella kulturutövare, kommuner och folkbildningen -länsövergripande samarbeten och projekt inför kulturhuvudstadsåret 2014 Sammanfattningsvis har vi i Tärnaby ett Folkets Hus som är till salu. Detta hus har försett området med samlingslokal, bibliotek, fritidsgårdsverksamhet, serveringslokal, bowlinglokal. Det finns ett tillhörande markområde som ger möjlighet till utbyggnation, t ex alpint centrum, museiverksamhet samt andra aktiviteter. Detta hus vill större delen av Tärnas befolkning ha till kulturhus, manifesterat vid stormöte. Vi i Tärna socialdemokratiska förening önskar med denna motion att distriktskongressen beslutar arbeta i enlighet med den kulturplan som Regionförbundet enigt antagit samt i enlighet med denna motions intentioner för att verkliga ett kulturhus i Tärnaby. Hemavan 3 januari 2012 Lena Drangel Tärna socialdemokratiska förening ställer sig bakom motionen. Storumans Arbetarekommun behandlande motion den 11 januari och beslutade att motionen ska skickas om enskild. Storumans Arbetarekommun Bengt Dalemalm Sekreterare Distriktsstyrelsens svar på motion nr 26 Föredragande: Mikael Lindfors Att vi socialdemokrater ska arbeta efter den kulturplan som är antagen, om det råder det inga tveksamheter om. Då det gäller den andra intentionen så vill motionären att Folkets Hus i Tärna ska köpas och bli kulturhus och att vi socialdemokrater i länet ska verka för detta. Denna fråga om eventuellt köp av Folkets Hus som motionären vill ska bli kulturhus måste ske på lokalnivå där t.ex. kommunen och lokala aktörer tillsammans med eventuell säljare diskuterar förutsättningarna för Folkets Hus i Tärna. Det kan inte vara regionens socialdemokraters roll att föra dessa samtal. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen att bifalla den första intentionen om att arbeta i enlighet med den kultur plan som är

antagen. att avslå den andra intentionen om att regionen ska verka för ett köp av folkets hus i

Tärna som motionären vill ska bli kulturhus

62

27. E4an Umeå - Skellefteå Motionär: Hans Lindgren, Patrik Nilsson, Robertsfors arbetarekommun E4 genom länet är och kommer att vara en viktig trafiklänk även vid en fortsatt utbyggnad av järnvägen. Den håller också numera bra standard med undantag av cirka 8 mil mellan Umeå och Skellefteå. Dessa 8 mil får i dagsläget anses som en av de sämsta sträckorna vad gäller E4 i Sverige. Preciserat gäller det sträckan mellan Lillåbron till Bygdeå inom Robertsfors kommun och sträckan mellan Sikeå till Skellefteå inom Robertsfors och Skellefteå kommun. Vi har levt i en tro att sträckan mellan Umeå och Skellefteå skulle vara ett prioriterat område för Västerbotten men har fått revidera vår inställning. Om man ser till det som gjorts de senaste åren har prioriteringarna gällt en fyrfilig väg söderut från Umeå och fyrfiligt norrut från Skellefteå däremellan har man anlagt några mil trefiligt med mitträcke närmast städerna. Fortfarande återstår en sträcka på cirka 8 mil mellan Umeå och Skellefteå som fortfarande har 80-tals standard. E4 mellan Umeå och Skellefteå får nog anses som en mycket viktig sträcka med mycket tung trafik inte bara för mellanbygden utan borde rimligen vara en tillväxtsfaktor för hela Västerbotten. Vi föreslår: att Distriktsstyrelsen får i uppdrag att verka för att berörda myndigheter och

instanser som prioriterar vägprojekt skyndsamt ser till att denna sträcka får den standard som övriga E4an har och trafiksituationen kräver

att Västerbottens S-riksdagsledamöter får i uppdrag att arbeta för detta i berörda

utskott och nämnder att länets S-ledamöter i Regionfullmäktige får i uppdrag att arbeta för detta att länets S-ledamöter i Länsstyrelsen får i uppdrag att arbeta för detta Hans Lindgren Patrik Nilsson Robertsfors arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen. Distriktsstyrelsens svar på motion nr 27 Föredragande: Johan Söderling E4:an är en viktig transportled genom länet och kommer så att förbli. De nämnda sträckorna är inte av den standard som kan förväntas. Den process som föreligger satsningar inom detta område är lång och den nationella planen fastställs centralt av regeringen. Nästa plan ligger för beslut inför 2018. Det regionala organ som hanterar underlag inför nya planen är region Västerbotten varför våra representanter i detta organ bör få uppdraget att bevaka upprustningen av nämnda sträckor. Länsstyrelsen har idag ingen styrelse i den form motionären åberopar. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen: att avslå första, andra och fjärde att-satsen, samt att bifalla tredje att-satsen

63

28. Permanent förläggning av distriktskongressen till Lycksele Motionär: Mattias Degerman, Norsjö arbetarekommun Västerbottens län är ett vidsträckt län som upptar 13,5 % av Sveriges yta. Från exempelvis Ammarnäs till Umeå är avståndet c:a 35 mil enkel väg. Eftersom distriktskongressen alternerar mellan Umeå, Skellefteå, Lycksele och Vilhelmina kan körsträckan variera stort för kongressombuden. Att vara distriktsombud är något som man gör på ideell basis och på sin fritid, varför Norsjö Arbetarekommun anser att man inte dessutom ska behöva ha en färdtid på 4 timmar eller mer. Norsjö är inte den Arbetarekommun som är mest missgynnad, vi har som längst c:a 19 mil till

Vilhelmina från Norsjö centralort och c:a 23 mil från kommunens utkanter. Dock ser vi att

kommuner i fjäll – och kustregionerna kan få väldigt långa resor med dagens upplägg,

kanske gäller detta särskilt för ombud från fjällregionen.

Det finns två saker som klart talar för att stadigvarande förlägga distriktskongressen till

Lycksele:

Lyckseles geografiska läge i centrala Västerbotten gör att den genomsnittliga ressträckan för

kongressombuden blir betydligt kortare.

Lycksele har logistiken som behövs för att inhysa distriktskongressen, både vad gäller

kongresslokaler och logi för ombuden.

Vi föreslår därför distriktskongressen besluta:

att från och med 2013 hålla distriktskongressen i Lycksele varje år.

Norsjö 20120108 Enligt uppdrag från Norsjö Arbetarekommuns medlemsmöte 20111130 Mattias Degerman, sekreterare Motionen behandlades vid Norsjö Arbetarekommuns styrelsemöte 20120109. Motionen godkändes och antogs som sin egen. Mattias Degerman, sekreterare Distriktsstyrelsens svar på motion nr 28 Föredragande: Johan Söderling Motionens intention om att stadigvarande förlägga distriktskongressen till Lycksele kan ses som god. Då det gäller resväg ligger Lycksele centralt och lämpliga lokaler finns att tillgå. Vad motionen missar är att uppmärksamheten fördelas ut i länet och ett lokalt engagemang kring arrangemanget möjliggörs. I tider av sviktande intresse för politiskt engagemang bör den nuvarande geografiska spridningen av distriktskongressen inte underskattas. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen att avslå motionen

64

29. Företagsflyttningar Motionär: Sten Troberg, Lycksele arbetarekommun Vi får ibland uppgifter på att företag som går bra, men som av vissa skäl vill flytta verksamheten till andra orter i södra Sverige eller till övriga Europa. Detta innebär ett hårt slag för de som är anställda, men inte bara dom som det gäller, deras familjer kommer också att drabbas. Sedan tillkommer det även personer som jobbar som underleverantörer. Men även samhället drabbas eftersom det är en stor risk att det blir en utarmning av den kompetens som nu finns, genom de regler vi har på arbetsmarknaden. Detta är ett stort problem för inlandet speciellt. Det krävs därför insatser från länet och riket för att kunna få till en lösning på problemet. Det skrivs mycket om att det är kollektivavtal och arbetsmarknadslagarna som är ett stort hinder för sysselsättning, främst i inlandet. Men det största hotet mot sysselsättningen i inlandet är att bolag i Sverige eller utländska bolag köper upp väl fungerande företag och sedan utan vidare lägger ned dem och flyttar verksamheten till andra delar av Sverige, Europa eller andra låglöneländer. Detta är oacceptabelt och något vi med samlade krafter måste försvåra. Det borde finnas regler som gör det svårare och dyrare för företag att göra sådana här omflyttningar. Med bakgrund av ovanstående föreslår jag att det utreds om det finns möjlighet att införa regler som gör det svårare att flytta företag, att motionen bifalls av Lycksele arbetarekommun, att motionen bifalls av Västerbottens partidistrikt, att motionen skickas till partistyrelsen för vidare handläggning. Lycksele 2011-12-07 Sten Troberg LO-S-Fackklubben i Lycksele Lycksele arbetarekommuns motionssvar Motionären pekar på problemen med företagsnedläggelser och företagsflytt. Tyskland har ju hårdare regler för företag som hotar med nedläggelse eller flyttning. Även om vi inte skall/kan motarbeta strukturomvandling, borde man se över och skärpa reglerna, då företag signalerar att lägga ned eller flytta företagen. Med ovan anförda beslutar AK Styrelse att bifalla motionen Repskapsmötet 2012-01-17 beslutade enhälligt bifall till styrelsens förslag. Distriktsstyrelsens svar på motion nr 29 Föredragande: Gun Ivesund Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen att bifalla motionen

65

30. Kontanthantering Motionär: Sten Troberg, Lycksele arbetarekommun Polis, banker och Handels har gått ut gemensamt, med flera andra, i kampanj för att få ett kontantlöst samhälle, att man skall betala med kort i stället. Rent principiellt har jag inget emot detta, men nu börjar bankerna också flagga för att de inte kommer att ha någon kontanthantering över huvud taget. Sverige är ett föreningstätt land, Vi har många, många små föreningar som verkar i det ena eller andra området runt om i landet. Dessa föreningar lever mycket på att vid något kanske några tillfällen per år anordna lotterier, loppis med flera sådan här enkla arrangemang. Men vi kommer också själva att drabbas när vi är ute på gator och torg och pratar med människor och då samtidigt säljer våra glädjelotter. Det skulle vid sådana här tillfällen kunna gå att använda kort som betalning, men det förutsätter att föreningen har tillgång till en kortläsare. En liten förening som behöver använda en sådan här kortläsare 1 max 2 gånger per kommer att få höga kostnader om de själva skall hålla kortläsare. Lösningen på det hela borde vara att banker eller samhället (i form av polisen kanske) kunde stå till tjänst med dessa kortläsare, som föreningar kan låna gratis, eller till ringa kostnad. Med bakgrund av ovanstående föreslår jag att det utreds hur föreningar skall få tillgång till kortläsare, utan några större kostnader, att motionen bifalls av Lycksele arbetarekommun, att motionen bifalls av Västerbottens partidistrikt, att motionen skickas till partistyrelsen för vidare handläggning. Lycksele 2012-12-07 Sten Troberg LO-S-Fackklubben i Lycksele Lycksele arbetarekommuns motionssvar Motionären pekar på de problem det kontantlösa samhället medför. Bland annat föreningar men även andra kommer att drabbas. Motionären begär en utredning i denna fråga som kunde vara underlag för en socialdemokratisk motion i riksdagen. AK Styrelsen beslutar att godkänna motionen att den tillställes Partidistriktet Repskapsmötet 2012-01-17 beslutade enhälligt bifall till styrelsens förslag.

66

Distriktsstyrelsens svar på motion nr 30 Föredragande: Gun Ivesund Distriktsstyrelsen instämmer i Lycksele arbetarkommuns svar och vill därmed föreslå distriktkongressen att bifalla motionen att skicka vidare motionen till partistyrelsen

31. Regionalt ungdomsinflytande Motionär: Bo-Anders Johansson, Lycksele arbetarekommun Idag är situationen för landets och länets ungdomar allvarligare än på länge. Ungdomsarbetslösheten är hög. Ungdomar tillhör de stora förlorarna om man ser till skillnaderna i disponibel inkomst mellan olika generationer. Kvarboendet hos föräldrarna har ökat bland unga under 20 år. Ungdomars psykiska ohälsa ökar, särskilt bland unga kvinnor. För glesbygdskommunerna är situationen också allvarlig. Man har för hög medelålder, både i arbetslivet och i de beslutande församlingarna. Ungdomar är kommunernas framtid. Ungas frågor saknas på den politiska dagordningen. En majoritet av ungdomarna är intresserade av att påverka men de upplever att de står utanför samhället. Unga har inte hunnit skaffa sig lika mycket resurser i form av utbildning, kontakter, erfarenheter och ekonomi för att kunna påverka i samma utsträckning som äldre. I Västerbotten är detta en verklighet för alla kommunerna. Det skall finnas likvärdighet för de unga i regionen. En samordning i regionen kring ungdomspolitiken ger större förutsättningar till likvärdighet. Länets unga är också våra gemensamma ungdomar eftersom ungdomarna oftast flyttar till en annan kommun inom länet. Det finns regioner i Sverige som kommit längre än Västerbotten i att involvera unga i regionalt ungdomsinflytande. I bland annat Dalarna, Kalmar och Gävleborg ser man ungdomsinflytandet som en överlevnadsfråga för en regional hållbar utveckling och har utarbetat regionala målsättningar utifrån ungdomsperspektiv. Regionerna avsätter resurser för att stärka den lokala och regionala kompetensen i sektorsövergripande ungdomspolitik. I vårt grannlän Nordland Fylke finns 10 kommunala ungdomsråd och ett regionalt ungdomsråd med egen budget, med rätt till representation i den regionala beslutande församlingen och med rätt till arvode för sitt deltagande. Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att region Västerbotten får i uppdrag att utarbeta regionala målsättningar och en handlingsplan för ungdomars delaktighet och inflytande i den regionala utvecklingen och i regionala organ, att motionen bifalls av Lycksele arbetarekommun, att motionen bifalls av Västerbottens partidistrikt. Lycksele 2012-01-12 Bo-Anders Johansson Furuviks s-förening

67

Lycksele arbetarekommuns motionssvar Motionen om ett regionalt inflytande är en mycket viktig motion som förpliktigar. Sannolikt sker redan i kommuner och landsting många aktiviteter men det måste göras mer. Vi måste arbeta än mer fokuserat för att stärka ungdomars inflytande och delaktighet. Arbetarekommunens styrelse 2012-01-17 ställer sig bakom motionärens yrkanden att Region Västerbotten får i uppdrag att utarbeta regionala målsättningar och en

handlingsplan för ungdomars delaktighet och inflytande i den regionala utvecklingen och i regionala organ och

att motionen bifalls och sända den till distriktskongressen. Lycksele arbetarekommuns representantskap beslutade 2012-01-17 att bifalla motionen och sända den till distriktskongressen. Distriktsstyrelsens svar på motion nr 31 Föredragande: Erik Bergkvist Motionären tar upp den viktiga frågan hur ungdomars delaktighet i politiken kan ökas. Distriktsstyrelsen ser detta som en angelägen fråga, men i första hand en fråga för de olika politiska partierna. Det är partierna som äger representation, inte bara i Region Västerbotten utan även i Västerbottens läns landsting och länets 15 kommuner. Detta bör i första hand lösas i partierna och inte överlåtas åt någon myndighet eller institution. Distriktsstyrelsen kommer därför att tillsammans med vårt ungdomsförbund SSU ta upp en diskussion kring dessa frågor om hur vi kan utveckla ungdomars delaktighet. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att motionen avslås

32. Stoppa vinstdrivande vårdföretag Motionär: Marika Lindgren, Bert-Ove Bäckman, Lycksele arbetarekommun Vår sociala välfärd är utlämnad till vinstdrivande företag. Caremaskandalen har satt fokus på orimligheten inom vården av våra äldre. Hela upplägget med att låta våra skattepengar gå till bolag vars huvudsyfte är att tjäna pengar, måste förhindras. Dagens Samhälle hade nyligen en utmärkt genomgång av de olika riskkapitalbolag som i dag upphandlar mycket av dagens äldrevård, men även andra skattefinansierade omsorgsverksamheter inom kommunerna. Aftonbladet den 13 jan 2012 skrev "Svensk välfärd har blivit "big business" för internationella företag" Detta måste socialdemokraterna starkt ifrågasätta och motarbeta. Däremot borde socialdemokraterna bl a i kommunerna arbeta och uppmuntra för att få igång ekonomiska föreningar, intraprenader och kooperativa lösningar. Vi kräver att socialdemokraterna i länet arbetar för att stoppa vinstdrivande företag inom det sociala välfärdsområdet

68

att arbeta för och uppmuntra till intraprenader, ekonomiska föreningar och/eller kooperativa lösningar

att våra riksdagsledamöter får i uppdrag att arbeta utifrån motionens intentioner Lycksele arbetarekommun Marika Lindgren BertOve Bäckman Lycksele arbetarekommuns motionssvar Motionärernas beskrivning av hur många äldre människor och svaga grupper har det svårt och oacceptabelt. Vi måste med kraft förhindra detta. Är man skör är man också utsatt. Vi måste på olika sätt medverka till att detta upphör. Människor ska kunna vara trygga i sin vardag. Med anledning av ovanstående föreslår styrelsen för Lycksele arbetarekommun att representantskapet 2012-01-17 att bifalla motionen. Och att uppdra till våra riksdagsledamöter att arbeta i den riktning som motionärerna skriver att förhindra att våra skattepengar går till bolag vars huvudsyfte är att tjäna pengar. Lycksele arbetarekommun beslutade vid representantskapet 2012-01-17 att bifalla motionen i sin helhet och skicka den till distriktskongressen. Distriktsstyrelsen svar till motion nr 32 Föredragande: Harriet Hedlund Motionärerna kräver i sin motion att vinstdrivande företag inte ska tillåtas inom det sociala välfärdsområdet. Det är tyvärr inte så enkelt. Vinst i sig behöver inte vara något negativt, utan det handlar om hur man hanterar vinsten. Genom att återinvestera och höja kvaliteten och tillgängligheten för brukarna är vinst inte något negativt fenomen. Däremot ska vi ta tydlig ställning mot bolag med vinstkrav i vår välfärd. Den svenska välfärden får inte vara en guldgruva som möjliggör för rika riskkapitalister att bli ännu rikare. Våra skattepengar ska användas i skola, vård och omsorg i Sverige och inte bli vinst i något annat land. Den borgerliga regeringen driver på privatiseringar, etableringsfrihet och utförsäljningar. Det bidrar till en välfärd styrd av efterfrågan. Detta är något vi socialdemokrater med alla politiska medel måste motverka. Vår gemensamma välfärd ska styras av behov. Alla som bedriver offentligt finansierad välfärd ska lyda under samma regler och lagar. Krav ska också ställas på att vinst ska återinvesteras i verksamheten. Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktsårskonferensen besluta att avslå att-sats ett att bifalla att-sats två och tre

69

33. Utomhusvistelse till våra äldre Motionär: Mahmoud Al-Turk, Lycksele arbetarekommun Vi är otroligt duktiga och oerhört engagerande när det gäller att ta hand om våra äldre. Vi pratar alltid om att göra saker åt dem, och vi tycker att utevistelserna är självklara delar i den omvårdnad och omsorg som sker. Men är det självklart att våra gamla som idag bor i särskilda boende samt i hemtjänsten får chansen att komma ut och få sig en friskluft? För ett tag sedan skickade demensförbundet en enkät till alla sina medlemmar. En av frågorna löd enligt följande: Får din anhörige/närstående komma ut dagligen? 80 % svarade Nej. Demenssjukdomen leder till att personens förmåga att utföra olika aktiviteter i det dagliga livet successivt försämras. Personen får svårt att ta initiativ och kan bli passiv. Detta kan motverkas genom att ge personen möjlighet att delta i individuellt anpassade aktiviteter som till exempel hushållssysslor, utomhusvistelse, underhållning, musik och dans. Erbjuda personer med demenssjukdom möjlighet att delta i individuellt anpassade aktiviteter inklusive fysisk aktivitet. Detta gäller inte bara personer som har en nedsatt förmåga, det gäller även våra pigga äldre som inte heller får komma ut. Yrkande: att Västerbottens Socialdemokratiska partidistrikt uppmanar alla

socialdemokratiskt ledda kommuner att genomföra utevistelse för sina särskilda och ordinära boenden minst en timma i veckan sommar som vinter.

att våra riksdagsledamöter från Västerbotten driver frågan, att alla äldre personer

som bor på kommunernas särskilda och ordinära boenden skall komma ut i friska luften minst en timma i veckan sommar som vinter

Mahmoud Al-Turk Lycksele (S) Lycksele arbetarekommuns motionssvar Socialnämnden i Lycksele Kommun har under 2011 utrett förslag till värdegrundsgarantier där bland annat utevistelse ingår, under förutsättning att man är berättigad till insatser såsom promenad och utevistelse. Nämnden ställde sig positiv till förslaget och man ska titta mera på vad det skulle innebära ekonomiskt innan beslut fattas. Motionen har helt klart ett berättigande och därmed ställer sig Lycksele Socialdemokratiska Arbetarekommun bakom motionen och motionärens yrkanden Lycksele Arbetarekommun 2012-01-11 Repskapsmötet 2012-01-17 beslutade enhälligt bifall till styrelsens förslag. Distriktsstyrelsen svar till motion nr 33 Föredragande: Janeth Lundberg Motionären tar upp en viktig fråga, och det handlar om aktiviteter och utevistelse för de personer som har en demenssjukdom. Vården och omsorgen måste alltid sätta den äldres förmåga och behov i centrum och utforma den efter brukarens behov. Motionären vill att partidistriktet skall uppmana alla kommuner att genomföra utevistelse. Tanken är god och riktig, men partidistriktet kan inte bestämma hur socialnämnderna i länet

70

ska prioritera sin verksamhet. Det måste de få göra själva utifrån de behov och förutsättningar som finns just i deras kommun. Andra att satsen i motionen går ut på att våra riksdagsledamöter ska driva denna fråga nationellt. Partidistriktet ser samma svårigheter i denna att sats. Det är svårt att generalisera att alla ska komma ut en timme i veckan. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen att avslå motionen

34. Pedagogiska måltider till personer med demenssjukdom Motionär: Mahmoud Al-Turk, Lycksele arbetarekommun Vad betyder Pedagogiska måltider och vad är det för nytta med detta? Kosten och matens betydelse för äldre har varit i fokus länge och flera förbättringsåtgärder har vidtagits. En ytterligare kvalitetshöjande åtgärd som är viktig för demenssjuka är att personalen äter måltider tillsammans med de boende; vid samma tid, samma bord, och samma mat. Detta kallas för pedagogiska måltider. Genom att införa pedagogiska måltider blir mat situationen lugnare och de boende stimuleras till ett bättre näringsintag och bibehållande av sina funktioner. De åtgärder som kan vara aktuella är individuellt anpassat stöd vid måltiden (beröring, upp-muntran, att visa hur man gör, mimik, initiering med mera), ge personen möjlighet att själv ta mat och tillräckligt med tid för att kunna äta i lugn och ro, anpassa den fysiska miljön och ge ett individuellt anpassat stöd vid måltiden. Yrkande att Västerbottens Socialdemokratiska partidistrikt uppmanar samtliga

socialdemokratiskt ledda kommuner att genomföra pedagogiska måltider på sina boenden för personer som har en demenssjukdom.

att våra riksdagsledamöter från västerbotten driver frågan, att pedagogiska

måltider genomförs i alla kommuners boenden med personer som har en demenssjukdom.

Mahmoud Al Turk Lycksele (S) Lycksele arbetarekommuns motionssvar Rutiner i vardagen är viktig för de personer som drabbats av en demens. Detta för att upprätthålla och eventuellt förbättra de funktioner som den sjuke har. Lycksele Socialdemokratiska Arbetarekommun ställer sig bakom motionen och motionärens yrkanden. Lycksele Arbetarekommun 2012-01-11 Repskapsmötet 2012-01-17 beslutade enhälligt bifall till styrelsens förslag.

71

Distriktsstyrelsen svar till motion nr 34 Föredragande: Janeth Lundberg Pedagogiska måltider finns på en del ställen idag. De flesta drivs i projektform. Vården och omsorgen ska alltid ges efter brukarens individuella behov. Det är viktigt för att alla ska få vården anpassat efter just deras behov. Vi vill alla väl och vill ge den bästa vård och omsorg till våra äldre och dementa, men kommunerna måste själva få bestämma det utifrån de behov och förutsättningar som finns i just deras kommun. Partidistriktet ser också svårighet med att ge våra riksdagsledamöter i uppdrag att driva frågan nationellt. Det utifrån det kommunala självstyret, där varje kommun själv har rätten att fatta beslut. Distriktsstyrelsen föreslår kongressen att avslå motionen

35. Ekonomisk trygghet i de sociala försäkringssystemen Motionär: Mikael Abrahamsson, Malå arbetarekommun Regeringen har sänkt nivåerna i socialförsäkringssystemet som är tänkt att vara en trygghet när vi inte kan arbeta. Överskotten i systemen används istället till andra prioriteringar, däribland skattesänkningar. Regeringens försämringar med sänkning av nivåerna i de sociala trygghetssystemen påverkar sjukförsäkringen och därmed sjukpenningen, föräldrapenning, sjuk- och aktivitetsersättning, a-kassa m.m. Samt att detta även leder till en lägre ålderspension. För de som är friska och har ett arbete, och når upp till inkomsttaket 27 500 kr/månad är sjukpenningen idag knappt 80 % av sjukpenninggrundande inkomst. För den resterande del av inkomsten som överstiger inkomsttaket betalas ingen ersättning ut. För de som får sin ersättning från a-kassa är inkomsttaket 18 700 kr/mån vilket innebär att ungefär 12 % får ut en ersättning som motsvarar 80 % av sin inkomst. Sänkta nivåer i de sociala trygghetssystemen får därför stora konsekvenser för de som drabbas av sjukdom och arbetslöshet. Samt vid uttag av föräldraledighet där den av föräldrarna med lägsta inkomsterna oftast stannar hemma med föräldrapenning på så kallad sjukpenningnivå. Allt fler blir idag utförsäkrade från sjukförsäkringen och a-kassan vilket innebär att man hänvisas till försörjningsstödet, vilket leder till en lägre ålderspension. Vi föreslår att socialdemokraterna ger partistyrelsen i uppdrag att rätt nivå i de sociala trygghetssystemen återinförs Mikael Abrahamsson Malå Socialdemokratiska Förening Malå arbetarekommun ställer sig bakom motionen som sin egen.

72

Distriktsstyrelsen svar till motion nr 35 Föredragande: Åke Nilsson Distriktsstyrelsen delar motionärens syn på de försämringar som den borgerliga regeringen genomfört. En trygg sjukförsäkring och a-kassa är en del av en fungerande arbetslinje. Trygga människor vågar byta jobb, utbilda sig och starta företag. I socialdemokraternas budgetförslag för 2012 till riksdagen kan man i korthet läsa följande;

”En stark a-kassa som omfattar alla löntagare är en avgörande del av en väl fungerande

arbetslinje. Vi föreslår i denna motion ett tak för avgiften på 120 kr i månaden och en höjd

ersättningsnivån i a-kassan till 80 procent. Taket höjs till 910 kronor per dag från mars 2012.

Efter 100 dagars arbetslöshet trappas taket i a-kassan ned med 150 kronor per dag.”

”Vi vill att de allra flesta ska få 80 procent i ersättning vid sjukdom. På sikt vill vi att taket ska

vara tio prisbasbelopp. I ett första steg vill vi nu höja taket till åtta prisbasbelopp 2012 och 8,5

ppb 2013. Vi vill också att ersättningen ska vara 80 procent under hela sjukdomsperioden.”

Distriktsstyrelsen anser att motionens intentioner redan är tillgodosedda i och med att ovan

redovisade förslag finns intagna i Socialdemokraternas budgetmotion för 2012.

Distriktsstyrelsen föreslår distriktskonferensen besluta att anse motionen besvarad

36. A-kassans regler för arbetslösa med politiska uppdrag (förtroendevalda) – en demokratifråga Motionär: Wolfgang Hoffmann, Bjurholms arbetarekommun

Högerregeringen har försämrat a-kassareglerna på flera sätt och det drabbar inte enbart individen utan hela samhället. Vår demokrati förändras när rätten till politisk aktivitet tas från arbetslösa, när arbetslösa inte bara förlorat sitt arbete utom dessutom forceras/trängs ur sina politiska uppdrag/roller. Reglerna som av a-kassorna tillämpas idag medger den som har ett arvoderat politisk uppdrag ingen ersättning nar denne förbrukat sina 75 deltidsdagar (även det ett påhitt av högerregeringen). Det innebär att om den arbetslöse haft ett uppdrag med låt oss anta 4 timmar på v 4, så blir den politisk aktiva människan i fråga utan a-kassaersättning resten av vecka 4, eftersom det politiska uppdraget räknas som deltidsarbete under v 4 av a-kassan. Därmed har denne fritidspolitiker ingen rätt till ersättning för resten av v 4. Tryggheten som a-kassan ska ge den enskilde vid arbetslöshet, urholkas därmed om den arbetslöse i frågan är politisk aktiv. Maktstrategin visar sig tydlig, eftersom den arbetslöse "straffas" och isoleras ytterligare och han/hon hamnar i en vanmaktskänsla. Jag anser att det är förnedrande och fullständigt odemokratiskt och föreslår därför att våra riksdagsledamöter får i uppdrag att verka för en omgående förändring av

a-kassareglerna, så att arbetslösa kan utöva förtroendeuppdrag i t ex kommun och landsting och inte behandlas som 2:a klass medborgare

Wolfgang Hoffmann (Vitvattnet-Brännlands S-förening) Motionen antagen av Bjurholms arbetarekommun 2012-01-16 Martin Berglund, ordförande

73

Distriktsstyrelsen svar till motion nr 36 Föredragande: Karin Malmfjord Motionären skriver om försämringar i arbetslöshetskassans regelverk som de borgliga partierna införde år 2007 något som påverkar arbetslöshetsersättning negativt för de som tar på sig förtroendeuppdrag. De förändringar som infördes var enligt SO- Arbetslöshetskassornas Samorganisation (www.samorg.org) bland annat Skärpning av arbetsvillkoret Arbetsvillkoret skärps och nu krävs 80 arbetade timmar för att en månad ska få räknas med i arbetsvillkoret (tidigare 70 timmar). Tidsgräns för överhoppningsbar tid Överhoppningsbara tiden begränsas till fem år (tidigare sju år). Beräkning av ersättning Beräkningssättet för ersättningsgrundande uppgifter (normalarbetstid och dagsförtjänst) ändras så att de alltid måste beräknas på 12 månader även om den sökande har arbetat mindre än 12 månader. Den så kallade hjälpregeln tas bort vilket innebär att all frånvaro från arbetet – även sjukdom och vård av sjukt barn – påverkar normalarbetstiden och normalinkomsten negativt. Tid man får lön för – till exempel betald semester – räknas dock inte som frånvaro. Möjligheten att höja de dagpenninggrundande uppgifterna genom att under avbrott i arbetslösheten (minst 25 sammanhängande veckor) arbeta med högre lön och längre veckoarbetstid togs bort. Nyprövning Vid slutet av den arbetslöses ersättningsperiod ska a-kassan pröva om denne uppfyller ett nytt arbetsvillkor och därmed har rätt till en ny ersättningsperiod. Reglerna kring denna så kallade nyprövning ändrades. Den som uppfyller ett nytt arbetsvillkor och därmed har rätt att få en ny ersättningsperiod ska få 65 % av den gamla dagsförtjänsten eller 80 % av dagsförtjänsten i det nya arbetsvillkoret som sin dagpenning. Normalarbetstiden beräknas på nytt (på 12 månader). Det alternativet – gammal normalarbetstid och 65 % av den gamla dagsförtjänsten eller ny normalarbetstid och 80 % av den nya dagsförtjänsten – som ger högst dagpenning ska väljas. Studerandevillkoret och rätt till ersättning under ferieuppehåll försvinner Möjligheten att få ersättning under ferieuppehåll från studier tas bort. Den som har studerat måste ha avslutat eller definitivt avbrutit sina studier för att kunna få arbetslöshetsersättning. Studerandevillkoret tas bort vilket innebär att det enda sättet att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning är genom arbete. Deltidsbegränsningen Den 7 april 2008 infördes även nya regler för deltidsbegränsning, som innebär att maximalt 75 av ersättningsperiodens dagar får användas som deltidsdagar. Med deltidsdag avses en ersättningsdag i en vecka som innehåller både arbete och ersättning. Resterande dagar i ersättningsperioden får endast användas i veckor där den sökande inte utfört något arbete. En sökande som förbrukat sina 75 deltidsdagar anses ha giltig anledning att sluta sitt deltidsarbete på egen begäran utan att bli avstängd från ersättning, under förutsättning att inkomsten från deltidsarbetet understiger fastställd dagpenning som heltidsarbetslös. En sökande som förbrukat sina deltidsdagar har också godtagbara skäl att avvisa ett erbjudet arbete som understiger arbetsutbudet, om arbetsinkomsten från deltidsarbetet understiger 90 procent av den fastställda dagpenningen.

http://www.samorg.org/

74

När det gäller arbetslöshetsförsäkringen och förtroendeuppdrag är det två saker som

påverkar den a-kassegrundande ersättningen. Det ena är hur stor ersättningen är och tiden

för uppdraget. Uppdragen ska styrkas med hjälp av intyg.

Det är deltids- och timarvoderade som påverkas av deltidsbegränsningen. De som är helt

arbetslösa berörs inte av begräsningen. Systemet bidrar snabbare med att den arbetslöse

förlorar rätten att erhålla arbetslösersättningen.

Det är en demokratifråga att även arbetssökande ska kunna ta på sig förtroendeuppdrag

samt tillfälliga arbete del av dag eller vecka utan att deras ekonomi försämras. Att straffa de

som tar på sig uppdrag del av dag eller vecka skapar klassklyftor.

Vi socialdemokrater står för allas lika värde därför ska alla arbetslösa behandlas lika och ha

lika många dagar som de kan få arbetslöshetsersättning för.

Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen att bifalla motionen att våra riksdagsledamöter får i uppdrag att verka för en omgående förändring av

a-kassareglerna, så att arbetslösa kan utöva förtroendeuppdrag i t ex kommun och landsting och inte behandlas som 2:a klass medborgare

37. ”Zebralagen” eller väjningsplikt vid oövervakade övergångsställen Motionär: Jan Johansson Sedan lagen om att motorfordonsförare har väjningsplikt vid oövervakade övergångsställen infördes 2001, så har lågt räknat 20 % fler fotgängare skadats lindrigt och ca 10 % fler skadats svårt. Häftiga inbromsningar har dessutom resulterat i ett ökat antal bilolyckor, med plåtskador och personskador som följd. Sedan så har, olyckligtvis, attityden bland fotgängare förändrats radikalt, från att se sig för innan man korsar gatan till att bara gå rakt över. Cyklister kommer susande över övergångsställen i tron att man har rätt till det. En fotgängare har en enda väldigt enkel uppgift att lösa när man ska korsa en väg eller gata: kommer det något fordon som kan skada mig eller inte? En bilförare däremot har en otrolig mängd information som ska processas, växla, styra, gasa, koppla, blinka, kontrollera trafiken både framåt, bakåt och åt sidorna, trafikskyltar bland alla reklamskyltar, affärsskyltar och erbjudanden, och nu har jag inte tagit upp saker som kaffedrickande, rökning, snusning, mobiltelefonpratande och sms:ande, sminkande, läsning, hysteriska barn och hysteriska sambor av bägge könen som har åsikter kring framförandet av bilen. Svåraste situationerna uppstår i stadstrafik vid höger eller vänstersväng in på en annan gata, där det plötsligt hoppar ut fotgängare i gatan, likt gubben ur lådan.

75

Om det är nederbörd får man öka på alla svårigheter mångdubbelt. Dessutom ökar bränsleförbrukningen massor av den ryckiga körningen som uppstår av alla start och stopp. Jag inser svårigheterna med att förändra lagen om väjningsplikt vid oövervakade övergångsställen, då den kom till för att harmonisera med många andra länder i övriga Europa. Jag ser också en eventuell försämring för de synskadade, men jag tror inte att stressade bilister diskriminerar synskadade när det kommer till själva överkörningen. Med ovanstående som bakgrund yrkar jag på: att man engagerar sig internationellt för att förändra lagen om väjningsplikt vid

oövervakade övergångsställen i hela Europa. att man engagerar sig internationellt, så att man åtminstone har samma regler

gällande väjningsplikt eller inte vid oövervakade övergångsställen i hela Europa.

att man ändrar lagen om väjningsplikt vid oövervakade övergångsställen i Sverige,

till den lagen vi hade innan eller bättre. att om man har kvar nuvarande lag om väjningsplikt vid oövervakade

övergångsställen, så bör man mera aktivt verka för att snabbare bygga bort möjligheten för fotgängare och cyklister att interagera med motorfordon på våra vägar och gator.”

Jan ”Janscha” Johansson Byske S-förening Byske s-förening har vid möte 2011-12-19 antagit motionen som sin egen. Skellefteå arbetarekommuns motionssvar: I vår lagstiftning ligger fokus på att det är oskyddade trafikanter – fotgängare och cyklister – som har störst behov av skydd i trafiken. Oskyddade trafikanter är de som råkar mest illa ut vid eventuella tillbud. Annan trafik – t ex biltrafik- måste anpassa sig och ta hänsyn till detta. Detta är en uppfattning som gäller för Sverige såväl som för Europa och för stora delar av världen i övrigt. Att försämra säkerheten för gång- och cykeltrafikanter är knappast något som kan anses ligga i allmänhetens intresse. Däremot är det förstås angeläget att så långt det är möjligt harmonisera våra trafikregler med de regler som gäller i övriga Europa och övriga världen. Ett sådant harmoniseringsarbete pågår också, där de ansvariga myndigheterna för Sveriges del är Trafikverket och Transportstyrelsen. I och med införandet av lagen om väjningsplikt vid obevakade övergångsställen förändrades synen på övergångsställen från att vara en säkerhetsåtgärd till att vara en åtgärd för att öka fotgängarnas tillgänglighet/framkomlighet. Detta har inneburit att många övergångsställen systematiskt har plockats bort eller hastighetssäkrats med exempelvis gupp, refug eller avsmalning av körbanan. Idag finns det fortfarande platser som inte hunnit åtgärdas men det arbetas ständigt med att förbättra trafiksäkerheten för gående och cyklister. När det gäller sikten, uppmärksamheten och liknande vid övergångsställen måste också ett högre krav ställas på fordonsförare än på gående eftersom det är fordonsförarna som har gått en trafikutbildning medan inte alla fotgängare och cyklister har det.

76

Det ideala är, precis som motionen tar upp, att separera all gång- och cykeltrafik från motordriven trafik. Detta är dock ett enormt arbete som kommer att ta lång tid. En separering av gående och cyklister gentemot motortrafik innebär inte endast en separering längs sträckor utan också i konfliktpunkter vid exempelvis korsningar. Endast detta innebär stora insatser eftersom det då måste byggas viadukter och/eller broar, vilket vi nog alla inser är oerhört stort arbete. Idag har gång- och cykeltrafik fått ökad betydelse i trafik- och transportplaneringen på alla nivåer och detta gör att det finns stora förutsättningar för att arbetet med separeringen av gång- och cykel gentemot motordrivna fordon ändå kommer få ökad betydelse och således gå fortare i framtiden. Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse föreslår att representantskapet beslutar att yrka avslag på motionens punkt 1 och 3, att motionens punkt 2 och 4 med detta yttrande anses vara besvarade. att därmed skicka motionen som enskild Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutar i enlighet med styrelsens förslag. Distriktsstyrelsen svar till motion nr 37 Föredragande: Mikael Lindfors Distriktsstyrelsen delar Skellefteå Arbetarekommuns åsikt att försämra säkerheten för gång- och cykeltrafikanter inte är något som kan anses ligga i allmänhetens intresse. Det är inte lagens fel att trafikanter är ouppmärksamma vid obevakade övergångsställen. Däremot bör stora insatser genomföras för att minska olyckor och olyckstillbud vid övergångsställen Pga. ouppmärksamma trafikanter. Insatser som kan göras är t.ex. reklam och informations-kampanjer i tv, sociala medier och i skolan mm. Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning att man bör omöjligt separera gång- och cykeltrafik gentemot motordrivna fordon i all framtida trafikplanering. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att avslå att-sats 1-3 att bifalla att-sats 4

38. Kraftigt ökade bedrägerier Motionär: Jan Johansson, Skellefteå arbetarekommun Fakturabedrägerier i Sverige har kraftigt ökat. Sedan år 2000 har dessa bedrägerier enbart i Västerbotten ökat från (615 st) till (2060 st) år 2010, en ökning med 235 %. En del av bedrägerierna består i att bedragaren skickar en faktura, och hoppas att mottagaren betalar. Men en del fakturabedrägerier är av det vidrigare slaget, där bedragaren med hot om både inkasso och kronofogden per telefon och brev försöker förmå offret att betala. Många av dessa bedrägeriförsök riktar sig till äldre, som kanske äger en gammal jordbruksfastighet. Trots polisanmälan (ärendet läggs ofta ned) och bestridande av fakturan,

77

fortsätter kraven och trakasserierna helt obekymrat. Det är nog så bekymmersamt när det drabbar människor i arbetsför ålder, men när man inriktar sig på pensionärer som knappt vet vad en dator är, och ej heller vet hur man ska gå till väga med att lösa detta, blir det orsak till en massa lidande och oro för alla de som hamnar i klorna på dessa hänsynslösa bedragare. Det är orimligt att vi låter detta får fortsätta. Med ovanstående som bakgrund yrkar jag på: att man tillför medel för att bilda en grupp eller enhet som med hjälp av polis,

åklagare och lagstiftning, kan ta krafttag mot dessa allt mer förekommande bedrägerier i hela Sverige.

Jan ”Janscha” Johansson Byske S-förening Byske S-förening har vid mötet 2011-12-19 antagit motionen som sin Skellefteå arbetarekommuns motionssvar: Bedrägerier har ökat kraftigt under senare år och finns i många olika former. Vanligaste formen är internetbedrägerier på Blocket. Enligt polisen klaras många av dessa brott upp då det oftast finns ett bankkonto där pengarna satts in. När det gäller falska fakturor eller påstådda annonser, pågår det ett nationellt arbete med att samordna handläggningen på ett och samma ställe då fakturorna oftast sprids över hela landet. Inom Europa finns det samarbeten för att kunna spåra konton men då handlar det om lite större belopp. Om kontot finns utanför EU så är det svårare att kunna spåra upp företaget. Enligt polisen så arbetar man med att bli snabbare på att samordna dessa brott. Viktigt är att småföretagare, föreningar och privatpersoner anmäler när man får en felaktig faktura. Vi kan konstatera att lagstiftningen idag inte är tillräcklig. För privatpersoner finns det s.k. "nix-abonnemanget" att tillgå, också ångervecka gäller vid telefonförsäljning, internet och postorderförsäljning. Någon motsvarande rätt finns inte för näringsidkare. Framförallt småföretagare utnyttjas i de här sammanhangen. Ofta saknar de små företagen kunskaper och resurser (bl.a. administrativa) som krävs för att bemöta felaktiga krav och bedrägerier. Därför är det viktigt att lagstiftningen motsvarar dagens situation och ger det stöd som privatpersoner och företag har rätt att kräva. Vi socialdemokrater menar att det är dags att utveckla den svenska lagstiftningen och civilutskottet har som första steg i detta beslutat att genomföra en hearing om bluffakturor i mars i år. Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse föreslår att representantskapet beslutar att anse motionen besvarad och därmed sänder den som enskild. Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutade

78

Distriktsstyrelsen svar till motion nr 38 Föredragande: Karin Malmfjord

Bluffakturor är ett växande problem. På fem år har antalet anmälningar gått från 3 000 till 17 000 år 2011. Oftast står organiserad brottslighet bakom de fakturor som skickas till företagare. Det är inte acceptabelt med den dramatiska utvecklingen av antal bluffakturor. Att tillföra medel för att bilda en grupp eller enhet är ingen lösning det måste till ett helhetsperspektiv för att minska bluffakturorna. Det handlar bland annat om tydligare lagstiftning. Högre krav måste även ställas på inkassobolagen, för de blir automatiskt bedragarnas förlängda arm när de tar på sig inkassokrav. Här kan myndigheterna ställa krav på utbildning så att anställda kan urskilja bluffakturor från oseriösa företag. Näringslivet kan även bidra med vad som kan göras för att minska antalet bluffakturor. Ett led för att påbörja arbetet med att minska bedrägerierna är att inbjuda till hearing i civilutskottet. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen att avslå motionen

39. Utökad facklig/politisk samverkan Motionär: Jan Johansson, Skellefteå arbetarekommun Socialdemokratin tappar väljare och förtroende, LO facken tappar medlemmar och förtroende. På våra arbetsplatser pratas det nästan inte alls politiskt/fackligt. En av anledningarna till att det inte pratas politik eller fackligfackliga frågor på våra arbetsplatser, är att folk känner att man inte kan vara med och påverka, och därför inte orkar engagera sig. Man vet ej heller generellt vad som händer inom politiken och hur politiska beslut slår både mot facken och den svenska välfärdsmodellen. Sedan så tror folk i allmänhet att samhället inte kommer att försämras/förändras oavsett vilket parti som sitter vid makten. Det pratas också i LO- leden om att man ska överväga ett fortsätta öppet ge stöd till socialdemokraterna. Att två kamporganisationer som socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen blir helt tagna på sängen av en enad och mycket väl förberedd borgerlighet, med en väl genomarbetad plan på hur man ska ta väljare från socialdemokratin och slå undan benen för facklig verksamhet, är inte så förvånande när sossar och fack övergått från att kämpa, till att bara förvalta en välfärd och arbetsvillkor som alla tar för givet. Det är av yttersta vikt för socialdemokratin att främja ett mycket nära partnerskap med LO-facken, för att få ut det politiska budskapet. Likaså är det av yttersta vikt för LO-facken att ha ett nära partnerskap med socialdemokratin, för att kunna driva igenom politiska beslut som gynnar facklig verksamhet. Många av de politiska beslut som tagits av en moderatstyrd borgerlig regering har slagit oerhört hårt mot facklig verksamhet. Med detta som bakgrund yrkar jag på: att Socialdemokratiska arbetarpartiet utreder hur man ska gå till väga för att utöka

samverkan med LO-facken, och tillsammans med det fackliga utarbeta strategier, nytänkande och ekonomiska/politiska/fackliga synergieffekter bl.a. när det gäller att få igång den politiska/fackliga medvetenheten bland väljare/fackmedlemmar

79

att Socialdemokratiska arbetarpartiet tar i beaktning, att inom LO-facken så finns det hårt arbetande förtroendevalda och medlemmar av vänsterpartistisk härkomst, och hittar en utökad samverkansform som inkluderar dessa också.

Jan "Janscha" Johansson Byske S-förening Byske S-förening har vid mötet 2011-12-19 antagit motionen som sin egen Skellefteå arbetarekommuns motionssvar: Motionen tar upp en väldigt viktig fråga om hur vi stärka arbetarrörelsen i framtiden. För Socialdemokraterna och LO-facken i Skellefteå är samverkan en självklarhet och har genom åren varit lyckosam. Samverkan mellan LO och Socialdemokraterna handlar inte om bara valrörelser utan om att arbetsplatsens frågor ska hamna på den politiska dagordningen. Både Socialdemokraterna och LO arbetar med att utreda om hur framtidens samverkan skall se ut. Vi kan konstatera att den traditionella samverkan blev annorlunda i valet 2010. LO hade beslutat att samverka som tidigare med Socialdemokraterna och inte Vänstern och Miljöpartiet. Socialdemokraternas samarbete med de två andra partierna gjorde att många inte viste hur man skulle göra. LO satsar mycket just för att öka medvetandet om vikten av att vara med i facket. ”Stora Resan” är ett projekt där LO ska lyssna till 100 000 unga vuxna om deras syn på facket. Detta skall sedan ligga som grund till framtida strategier för både facket och politiken. LO:s kongress är den som avgör om hur samverkan skall se ut för LO:s del och är ingen socialdemokratisk fråga. Socialdemokraternas samarbete med V och MP behöver funderas mycket över så vi i förra valet tappade många väljare. Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse föreslår att representantskapet beslutar att anse den först att satsen besvarad då utredningar pågår, att avslå den andra att satsen, att därmed sända motionen som enskild Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutar i enlighet med styrelsens förslag. Distriktsstyrelsen svar till motion nr 39 Föredragande: Per-Erik Johansson Motionären argumenterar för en nära och utökad samverkan mellan partiet och LO. Arbete med utredningar, rapporter och PM om hur detta ska utformas har genomförts och pågår inom arbetarrörelsens två grenar. Den facklig-politiska samverkan bygger på de gemensamma värderingarna, dvs synen på

hur samhället ska se ut. LO, som den enda av de fackliga centralorganisationerna, har tagit

ställning för socialdemokratin och mot borgerligheten utifrån det som är grunden för hela

fackföreningsrörelsen; makten över arbetslivet och fördelningen av produktionsresultatet. Det

brukar sammanfattas i värderingarna frihet, jämlikhet och solidaritet. Den facklig-politiska

80

samverkan grundar sig på denna gemensamma värdegrund och utgör en långsiktig och

kontinuerlig samverkan mellan SAP och LO.

Precis som LO kan bedriva påverkansarbete mot och samarbete med andra partier i enskilda

sakfrågor samarbetar SAP med andra fackliga centralorganisationer, SAP samarbetar också

med andra partier för att kunna påverka och genomföra politiska beslut inom parlamentariska

församlingar i den riktning som värdegrunden pekar ut. Den facklig-politiska samverkan är

dock förbehållen arbetarrörelsens två grenar.


att anse den första att-satsen besvarad

att att avslå den andra att-satsen

40. Avskaffandet av omotiverade skatteprivilegier Motionär: Daniel Ådin, Skellefteå arbetarekommun Saken är den att detta inte enbart handlar om ekonomiska teorier om tillväxt och efterfrågan. Det handlar om att gynna några och straffa andra. Det handlar om ideologiskt motiverade privilegier och inte en ansvarsfull hantering av ekonomin. Principen om skatt efter bärkraft är en av de äldsta principerna för skatteuttag som finns. Redan när Sverige, som land, grundades byggde skattelängderna på gårdarnas storlek d.v.s. den bärkraft som respektive gård hade. Om vi bortser från adelns privilegier så har den principen fått råda sedan dess. För några år sedan förändrades något. Den Moderatstyrda regeringen lanserade de s.k. Jobbskatteavdragen. Namnet till trots går detta inte ut på att sänka skatten för de med vanliga jobb...... Det går ut på att INTE sänka skatten för pensionärer, arbetslösa och sjukskrivna. Det ska löna sig att arbeta säger man. För min ekonomi har detta varit kanon. Jag har ett fast arbete och inkomster från politiska uppdrag, vilka båda ger rätt till jobbskatteavdrag. Jag jobbar inte mer än förut och jag kommer inte att jobba mer heller. De flesta som har jobb jobbar redan heltid och för de som tvingas jobba deltid är nog en heltidstjänst viktigare än avdrag på skatten. Avdraget går således främst till de som redan har det bra och utan krav. Inte nog med att vi, som redan har arbete, gynnas av jobbskatteavdraget. Vi kan dessutom köpa s.k. hushållsnära tjänster kraftigt subventionerat av skattemedel. Även här går de absolut största avdragen till de som redan tidigare använt sig av liknande tjänster. Jag påstår inte att det är något fel på den typen av tjänster. Däremot undrar jag över varför just de tjänsterna ska subventioneras. Jag slår vad om att det finns saker som fler har behov av som man hellre kunde satsa på! En av tankarna med RUT- avdraget var att det skulle skapa nya jobb..... vilket är ytterst tveksamt. Ett annat argument var att det skulle göra många svarta jobb vita vilket inte heller bevisats. Det kan också handla om samhällsekonomiska motiv. Sänkta skatter gör att hushållen får mer pengar att röra sig med och det kan, enligt de flesta ekonomiska teorierna, leda till ökad efterfrågan och fler jobb. Om detta nu stämmer så kan sänkta skatter hjälpa ekonomin. Om

81

det nu är så, varför ska skattesänkningen gå enbart till de som redan har det relativt bra? Den arbetslöses efterfrågan fungerar väl lika väl som den med arbetes? Saken är den att detta inte enbart handlar om ekonomiska teorier om tillväxt och efterfrågan. Det handlar om att gynna några och straffa andra. Införandet av RUT är ett steg i samma riktning. Det handlar om ideologiskt motiverade privilegier och inte en ansvarsfull hantering av ekonomin. Under de Moderatstyrda åren har de statliga skatterna sänkts med enorma summor. Detta har man finansierat genom att klämma sjuka och arbetslösa, genom försäljningar av gemensamma tillgångar och genom att skörda frukterna av en ansvarsfull ekonomisk politik av tidigare Socialdemokratiska regeringar. Att dra in skattepengar har förstås inget egenvärde. Det finns ingen anledning att dra in mer pengar än det som krävs för att täcka de behov som finns. Men är vi där än? Är det inte så att inkomstklyftorna i Sverige ökar? Är det inte så att fler barn faktiskt fått det sämre de senaste åren? Är det inte så att flera kommuner och landsting tvingats till hårda besparingar då behoven ökat i betydligt högre grad än inkomsterna? Ansvaret för att hantera problemen i samhället har redan tidigare, i huvudsak, legat på kommuner och landsting. Trenden är att ansvaret också ökar för varje år som går. Det kan t.o.m. krävas rejäla skattehöjningar på sikt ifall ekonomin ska "gå ihop". Kommunalskatten är den skatt som alla betalar. En höjning av kommunalskatten gör att de som tjänar minst får ännu mindre att röra sig med. Genom höjd statlig skatt och generösare bidrag till kommunerna kan vi slippa sådana effekter men då krävs det politisk vilja därtill. Ska vi följa principen om skatt efter bärkraft så måste det göras. Vi Socialdemokrater vill se ett samhälle som bygger på rättvisa. Ett samhälle där klyftorna minskar, där alla har möjligheten att utvecklas och sträva efter sina mål. Vi vill se ett samhälle som bygger på solidaritet och där ingen lämnas efter. Vi vill se ett samhälle där ekonomisk styrka inte ska vara avgörande för den framtid vi vill ge våra barn. För att åstadkomma detta krävs en tydlig och stark fördelningspolitik och det instrument vi har för detta är skattesystemet. Tyvärr har vårt parti varit allt annat än tydlig i skattefrågan. På frågan om vi tänker avskaffa jobbskatteavdraget har jag sett flera partiföreträdare svara ung. "Vi vill skatten ska vara lika oavsett om man är arbetande, pensionär eller arbetslös". Man vågar, med andra ord, inte säga att vi vill höja skatten. Jag tror nog många uppfattar det som om vi lovar att sänka skatten för alla. Högre skatter är ett måste om vi ska ha råd med det samhälle vi vill se. Att påstå något annat är rent hyckleri. Högre skatter är ett nödvändigt ifall vi vill återställa de orättvisor den Moderatledda regeringen skapat. Allt annat är att blunda för verkligheten. Högre skatter krävs för att vi ska kunna bedriva en aktiv fördelningspolitik som utgår från behov och minskar klass- och inkomstklyftor. Allt annat är en borgerlig chimär. Med min mest bestämda min yrkar jag: att Socialdemokraterna i Västerbotten ska arbeta för att det s.k. Rut- avdraget ska avskaffas

82

att Socialdemokraterna i Västerbotten ska arbeta för att skatt ska betalas efter bärkraft och inte ställning på arbetsmarknaden. att Socialdemokraterna i Västerbotten uttalar sig för höjd statlig skatt och värdet av en solidarisk finansiering av välfärden. att Socialdemokraterna som parti tar ställning mot de s.k. Jobbskatteavdragen. Daniel Ådin Skellefteå arbetarekommuns motionssvar: Är det inte så att orättvisorna ökar i vårt land, frågar motionären retoriskt. Och det kan inte sägas tydligt nog: Under Reinfeldtregeringen har fattiga blivit fattigare och detta före finanskrisen. Skattesänkningar har bidragit till att rika har blivit allt rikare. Dagens skattesystem är från 1990. Reformens omfattning var unik. Skattebaserna breddades, vi fick lika skatt på lika inkomst och legitimiteten stärktes. Plötsligt hade Sverige ett modernt skattesystem som kännetecknades av enkelhet, likformighet och breda skattebaser. Genom åren har dock över 500 förändringar i skattesystemet genomförts och behovet av ett nytt system är stort. Leif Pagrotsky har fått Partistyrelsens uppdrag att utforma ett förslag till ett nytt skattesystem och lämnade en rapport till Förtroenderådet i december 2011: ”…Reinfeldt har slagit nya rekord i att ställa till oreda i skattesystemet för att få igenom sina partipolitiska prioriteringar. Moderaterna har helt övergivit principen om lika skatt på lika inkomst. Skatteavdrag för att gå ut med hunden, men höjd skatt för den som blir arbetslös. Samma gäller principen om skatt efter bärkraft. Nästan alla progressiva inslag i skattesystemet har tagits bort. Bara den statliga skatten på högre inkomster och de extra 5 procenten på de högsta inkomsterna kvarstår, men nu börjar kampanjen också mot detta. För det andra har det de senaste 20 åren skett stora förändringar i Sveriges ekonomi. Vi har gått från en inflation på runt 10 procent till under 2 procent. Ett stort misslyckande är att arbetslösheten som då låg på cirka 2 procent nu ligger på 7 procent. Dessutom har klyftorna i samhället ökat dramatiskt, både vad gäller inkomster och förmögenheter. För det tredje har internationaliseringen accelererat med tydliga effekter på handlingsfriheten i skattepolitiken. Faktum är att när den första överenskommelsen träffades 1989 så fanns fortfarande Berlinmuren, Baltikum var en del av Sovjetunionen, Sverige var inte med i EU, och det var olagligt för svenskar att ha pengar på utländska bankkonton. Idag är det finansiella kapitalet ytterst lättrörligt och beskattningen av kapitalinkomster och kapitalvinster är utsatta för hård internationell konkurrens. Dessutom har världshandeln fått helt nya mönster, tullar har avskaffats och det är idag möjligt för många företag att välja till vilket land de vill styra sin produktion och sina vinster och var de vill betala sin skatt. För Moderaterna har skatterna ofta varit målet för det politiska engagemanget. Sänkt skatt har varit den röda tråden i deras politik i hundra år. Minns bara hur de kallade skattekvoten för ”ofrihetskvoten” för bara några år sedan, innan PR-byråerna förändrat deras sätt att uttrycka sig. För oss socialdemokrater är skatterna ett medel. Det medel som gör välfärdsstaten möjlig. Stabila trygghetssystem vid arbetslöshet, sjukdom och ålderdom. Bra skola och bra vård i livets olika skeden, på lika villkor för alla. Sådant som vidgar människors frihet och deras livschanser. För oss socialdemokrater är skatterna ett medel. Ett medel för att alla barn ska få en bra skolgång, att vi ska ha en sjukvård för alla och att de äldre ska få leva rika och värdiga liv. Vi

83

socialdemokrater håller på med politik för att vi vill göra människors liv bättre och friare. Att fler skall kunna förverkliga sina drömmar…..” Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse föreslår att representantskapet beslutar att bifalla motionen och därmed anta motionen som egen. att motionen sänds till länets s-riksdagsledamöter och till Leif Pagrotsky för

beaktande I det framtida arbetet med ett nytt skattesystem Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutade i enlighet med styrelsens förslag. Distriktsstyrelsen svar till motion nr 40 Föredragande: Bert Öhlund Skellefteå arbetarkommun har i sitt yttrande pekat på ett antal faktorer som betonar de viktiga frågor som tas upp i motionen och motiverar motionens förslag till åtgärder. Ett rättvist skattesystem är en av grundförutsättningarna för att skapa ett samhälle som är till för alla. Distriktsstyrelsen delar Skellefteå arbetarkommuns syn på motionens förslag och föreslår därför att motionen bifalls samt att motionen sänds till länets s-riksdagsledamöter och till Leif Pagrotsky för

beaktande i det framtida arbetet med ett nytt skattesystem.

41. Vårdgarantier och annat otyg Motionär: Daniel Ådin, Skellefteå arbetarekommun Detta är ett målmedvetet försök att föra fokus från det gemensamma ansvaret och den bärande tanken för vår samhällsmodell d.v.s. vård/stöd efter behov till en mer egoistisk syn på samhället. De senaste åren har vi, i partiet, ofta diskuterat om hur Moderaterna "tagit" våra ord och gjort dem till sina. Ska sanningen fram så har vi oss själva att skylla för mycket av detta. När Moderaterna kallar sig själva för "Det nya arbetarpartiet" bör den självkritiske sossen påminna sig om att vi själva slutat kalla oss Arbetareparti för länge sedan. Jag tror det var så tidigt som 1991 som vi övergick till att, i alla lägen, kalla oss för Socialdemokraterna och inget annat. Det har också skrivits många motioner om att ta bort A:et i SAP eftersom vi kan skrämma bort väljare som inte längre ser sig som "arbetare". Från vänsterhåll har det däremot diskuterats i åratal hur den nya "arbetarklassen" ska definieras. Moderaterna sket i detta och kallade sig bara arbetarparti och det visade sig att det fungerade utan att skrämma bort, eller definiera väljarna. Politiken handlar mer och mer om hur frågorna framställs. Vi vet att väljarna gillar våra värderingar och vi vet att våra värdeord har en positiv klang. Det är ingen slump att borgarna gärna pratar om rättvisa, solidaritet och gemensamt ansvar. Men inte nog med att vi "slarvat bort" våra egna ord. Vi är tyvärr väldigt duktiga på att anamma deras modeord. Arbetslöshet, sjukdomar och allmän utslagning kallas utanförskap även av våra företrädare. Att stå utanför något är oftast en individuell handling och ansvaret läggs således över på den utslagne.

84

Ett annat exempel på hur vi gått i fällan är pratet om Vårdgarantier, Servicedeklarationer o.s.v. Det låter bra och vem vill inte garantera bra vård och omsorg? Men garantier gör inte att det blir mer pengar i kassakistan. Ifall någon ska ersättas för icke uppfyllda garantier så tas det av det gemensamma och kan då leda till att en annan verksamhet blir lidande. Detta är inget annat än ett spel för galleriet. Det är ingen slump att detta drivs av borgerliga politiker. Det är heller ingen slump att många privata läkare och vårdföretag stöder förslagen. Anledningen är att garantierna, allt som oftast, riktas till den enskilde och den enskildes behov. Detta är ett målmedvetet försök att föra fokus från det gemensamma ansvaret och den bärande tanken för vår samhällsmodell d.v.s. vård/stöd efter behov till en mer egoistisk syn på samhället. Det förs, redan nu, en intensiv lobbyverksamhet för att ex. plastikkirurgi för lindriga skönhetsfel och estetiska önskemål ska kunna betalas med skattemedel. Om vi tillåter att fokus flyttas från behov till garantier (rättigheter) så är risken att liknande krav kommer att dyka upp på fler områden. Om individen har rätt att ta del av den gemensamma kakan oavsett behov så kommer snart kraven på att själv få välja vart pengarna ska gå! Visst, det kan finnas skäl för att införa garantier av olika slag, om inte annat för att kunna vinna val, men i så fall är det nödvändigt att vi inte faller i fällan och gör dessa garantier på individnivå. Vi Socialdemokrater vill ha ett samhälle som bygger på äkta solidaritet, ett gemensamt ansvar. Den enda garanti vi bör utfärda är därför vård/stöd efter behov. Ska vi då formulera olika garantier och liknande måste dessa utgå från detta och inget annat! Med stöd av argumenteringen ovan yrkar jag: att Socialdemokraterna i Västerbotten agerar mot införandet av s.k. garantier, serviceförklaringar och annat otyg som för fokus från det gemensamma ansvaret och från vård/stöd efter behov! att Västerbottens kommuner uppmanas säga nej till liknande förslag på kommunal nivå. att Frågan förs vidare till partiet på central nivå. Daniel Ådin Skellefteå arbetarekommuns motionssvar: Motionären tar upp en både svår och aktuell fråga. Tjänstegaranti, kvalitetsutbud, serviceförklaringar – olika ord beskriver i stort sett samma sak: Vad kan man förvänta sig av en specifik tjänst. Kommunfullmäktige i Skellefteå har till exempel våren 2011 beslutat att ”Satsningar och tydliga serviceutbud” ska vara ett av fyra fokusområden. Så kallad rättighetslagstiftning finns redan. Det kan t ex gälla rätt till särskilt boende, där böter kan förekomma om lagen inte följs. Lagstiftning sätter således redan gränser. Västerbottens läns landsting garanter sedan länge att vård ska ges till alla på lika villkor. I Skellefteå kommun garanteras sedan årtionden barnomsorg inom en månad. Ordet

85

serviceutbud känns därför konstigt att till exempel avvända för den omsorg som individen enligt socialtjänstlagen har rätt till efter en biståndsbedömning av individens behov. Äldreomsorgens specifika grundvärderingar finns i socialtjänstlagen. Socialdemokraterna måste – också inom detta politikområde - tydligt fortsätta att arbeta utifrån socialdemokratins värderingar. När vi är tydliga, får begreppen serviceförklaringar, värdighetsgarantier och andra begrepp för samma frågor mindre betydelse i sig. Då blir t ex den värdegrundsbaserade äldreomsorgen självklar som vi beskriver i (S)kellefteås äldreomsorgsprogram: ”Socialdemokraterna anser att den äldres egenmakt ska vara stark och den äldres delaktighet ska vara självklar när det gäller hur omsorgen ska genomföras. Vi anser också att allas behov av omsorg ska tillgodoses på ett jämlikt, rättvist och solidariskt sätt samt att värdegrunden ska vara levande och alltid användas i omsorgsarbetet. Skellefteå kommuns värdegrund ska genomsyra organisationen och vara hållbar över tid och vägleda personalen till ett bra förhållningssätt i alla externa och interna kontakter och möten. Inom äldreomsorgen sker väldigt många möten varje dag. Möten som innebär att personalen och den äldre ska skapa en respektfull relation så att den äldre tryggt kan visa vilken hjälp som behövs utan att hamna i underläge eller i tacksamhetsskuld. Socialdemokraterna vill att det ska finnas en värdegrund för äldreomsorgen som utgår från såväl Skellefteå kommunens övergripande värdegrund, socialtjänstlagen som socialdemokratins värderingar.” Socialdemokraterna i Skellefteå anser att det är viktigt att vi arbetar i enlighet med motionen och tydligt redovisar våra värderingar. Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse föreslår att representantskapet beslutar att anse motionen besvarad och att den därmed sänds som enskild. Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutade i enlighet med styrelsens förslag. Distriktsstyrelsen svar till motion nr 41 Föredragande: Marita Fransson Motionären tar upp en viktig fråga, hur styrprinciper påverkar det gemensamma ansvaret. Den 1 november 2005 införde den socialdemokratiska regeringen den nationella vårdgarantin, i september 2008 införde den borgliga regeringen den så kallade kömiljarden, därutöver så har vi Rättighetslagstiftning samt olika garantier inom LT och Kommun. Incitamentsystem är statens möjlighet att med bidrags-belöningssystem driva utvecklingen i en viss riktning. Det rör ett flertal områden som tillgänglighet och patientsäkerhet, kvalitetsregister och öppna jämförelser samt sjukfrånvaro och rehabilitering också i äldrevården och barn- och ungdomspsykiatrin används incitament. Kan det då finnas några problem med att vården styrs av statens principer? Det finns en farhåga att t.ex. Vårdgarantin ska tränga undan större behov. Den viktigaste grunden för att få vård ska vara behovet. Större behov går före mindre. Vårdgarantin kan ändra på det. Patienter inom samma patientgrupp kan komma att prioriteras olika. Risk finns att patienter med låga medicinska behov kan få företräde framför mer allvarligt sjuka därför att de närmar sig eller har passerat en vårdgarantigräns. Patienter som behöver komma på återbesök, till

86

exempel kroniskt sjuka, får stå efter för ”nya” patienter. Kömiljarden ger incitament som förstärker detta Om landstingen inte klarar vårdgarantin måste de stå för kostnaden när patienten söker vård i annat landsting. Det uppstår resursförskjutningar och det kan vara så att det är patienter med måttliga skäl, men med social styrka som söker vården. Risken finns att det läggs mer resurser på att lättare sjuka ska få vård i tid. Om vi stärker patientens ställning så kan det bli fel. Enligt den etiska plattformen är det behovet som ska avgöra. I och med att vårdgarantin inte gäller hela vårdkedjan kan väntetiderna till röntgen eller magnetkamera bli flera månader långa. För att klara garantin skjuter läkarna på återbesöken, nationella riktlinjer saknas. För att styrprinciper ska fungera enligt våra värderingar så behövs det incitament för hela vårdkedjan. Distriktstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att anse motionen besvarad med hänvisning till utlåtandet

42. Statliga verks hantering av dröjsmålsavgifter Motionär: Jan Johansson, Skellefteå arbetarekommun Utdrag från Transportstyrelsen. "Skatten ska vara bokförd som betald på Transportstyrelsens konto för fordonsskatt den sista dagen i den månaden. Om den sista infaller på en helgdag, ska betalningen vara bokförd som betald senast den nästföljande vardagen" Systemet med dröjsmålsavgift är lagstadgat och ska främja intresset av att betalningen sker i rätt tid (Ändras inte av framflyttad förfallodag) verka för en snabb betalning även efter förfallodagen (Ändras inte av framflyttad förfallodag) ge staten rimlig ersättning för de extra kostnaderna (Ändras inte av framflyttad förfallodag) täcka statens ränteförlust och kostnader för faktisk utnyttjad kredit. (Staten ränteinkomster skulle minska enbart första månaden vid införandet, dröjsmålsavgiftsinkomsterna kommer med all sannolikhet att minska drastiskt) Varför kan det då vara svårt att hinna få in betalningen i tid? Man kan inte som brukligt är betala räkningarna innan den sista p.g.a. att: Man måste ta i beaktning den tid det tar för Internetbanken att överföra betalningen. (3 bankdagar) Man måste ta i beaktning den tid posten tar på sig att leverera (gireringskuvert) + 3 bankdagar Man måste ta i beaktning när den sista infaller (helg eller vardag) Det vanligaste är att man får sin lön utbetald den 25:e eller 27:e i månaden, och då blir utrymmet att hinna få betalningen bokförd innan den sista inte stort, speciellt om det är en kort månad. Jag tycker inte att statliga verk ska ha ett sådant förfarande när det kommer till att lägga på medborgare dröjsmålsavgifter. Inom den privata sektorn, där man allt som oftast är rädd om sina kunder, har man i regel den 10:e som brytpunkt, innan man anser att kunden inte betalat in i tid och på för straffavgiften. Med ovanstående som bakgrund yrkar jag på:

87

att regeringen ser över statliga bolags inbetalningsrutiner, och inför en generell rutin att förlägga sista betalningsdag till den sista i månaden, och sista bokföringsdag till tidigast den 6:e månaden efter.

Jan ”Janscha” Johansson Byske S-förening Byske S-förening har vid möte 2011-12-19 antagit motionen som sin egen Skellefteå arbetarekommuns motionssvar: Motionären tar upp en frågeställning kring dröjsmålsavgiftshantering som Transportstyrelsen hänvisar till. Motionären yrkar på att regeringen bör se över statliga bolagsinbetalningsrutiner och inför en generell rutin för när betalningsdag och bokföringsdag skall ske. Motionären hänvisar till att man får sin lön den 25;e eller den 27.e varje månad. Tyvärr glömmer motionären att vi har pensionärer, som erhåller sin pension den 18-19:e varje månad, arbetslösa som erhåller ersättning olika veckor, en del har lön den 15:e och det finns många andra olika utbetalningsdagar när människor erhåller olika inkomster. Motionären hänvisar till rutiner runt betalning via Internetbanken, gireringskuvert samt huruvida det är helg eller vardag så skall man ta det i beaktan. Motionären glömmer bort varje individs ansvar. Om vi stannar till Transportstyrelsens rutiner och inbetalning av fordonskatt, så har individen själv möjlighet att i god tid kolla upp när fordonskatten skall vara betald för sitt fordon. Om man då har lön den 25:e eller den 27:e varje månad, kan man i god tid planera och betala sin fordonskatt, så att fordonskatten är Transportstyrelsen tillhanda den dagen den skall vara betald oavsett om det är helg eller inte. Vi anser att individer själva måste ta ansvar över sin ekonomi och utifrån sina inkomster planera och ta ansvar att betala sina räkningar enligt det regler som finns oavsett om det gäller lagstadgad dröjsmålsavgift eller andra räkningar som individen har. Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse föreslår att representantskapet beslutar att avslå motionen och därmed sänder den till distriktskongressen som enskild Distriktsstyrelsen svar till motion nr 42 Föredragande: Mikael Berglund Motionären föreslår att partiet bör verka för en översyn av de statliga bolagens rutiner för inbetalningar så att de ligger på den sista dagen i månaden och i praktiken den 6:e i efterföljande månad. Gireringar eller internetbetalningar som görs i tid ska normalt fungera. I annat fall är det bankerna som förhalar betalningar som ska ställas till svars för detta. Motionären gör jämförelse med privata sektorn. Jämförelsen haltar då det inte är ovanligt att kredittiden är 10 eller 15 dagar hos privata företag. Det gör att man som privatperson måste utföra sina betalningsrutiner mer än en gång per månad. Distriktsstyrelsens delar i stort Skellefteå arbetarekommuns åsikter att de rutiner som finns idag är acceptabla. Distriktsstyrelsen föreslår därför kongressen att besluta att avslå motionen

88

43. Insemination på lika villkor Motionär: SSU Skellefteå, Skellefteå arbetarekommun Idag i Västerbottens Läns Landsting när heterosexuella par söker vård för barnlöshet får de först genomgå en undersökning av fertiliteten hos båda parterna. Om sjukdom fastställs så får de tre lanstingsfinansierade inseminationer. Om sjukdom inte kan säkerställas, skickas paret hem i två till tre år (beroende på ålder och andra omständigheter) för fortsatta egna befruktningsförsök. Om paret efter denna prövotid fortfarande inte lyckats bli gravida så blir de automatiskt sjukdomsförklarade och får därför tre landstingsfinansierade inseminationer. Om ett kvinnligt samkönat par söker sig till landstinget för barnlöshet så betraktas deras barnlöshet inte som en sjukdom utan som en ”naturlig” följd av deras sexuella läggning och de får därför betala 12 000 kr per inseminationsförsök. Detta system är tämligen unikt. I de flesta andra landsting betalar såväl samkönade som heterosexuella par endast patientavgift. Ingen skillnad görs mellan par som söker hjälp för barnlöshet baserad på deras sexuella läggning. Oavsett olikhet eller inte så resulterar detta i diskriminering. Även om orsakerna är olika så handlar det fortfarande om barnlöshet och det är det som är relevant. Att begränsa sig till att bara kunna erbjuda landstingsfinansierad insemination vid sjukdomstillstånd är en märklig avgränsning. Vi borde utgå ifrån vår socialdemokratiska ideologi och mänskliga rättigheter och inte fastna vid ett sjukdomsbegrepp. Vi vill därför: att Kvinnliga samkönade par ska få inseminera på rättvisa villkor, det vill säga

endast till patientavgift att Arbetarekommunen antar motionen som sin egen och sänder den vidare till

Västerbottens Socialdemokratiska distriktskongress. SSU Skellefteå Skellefteå arbetarekommuns motionssvar: Motionen tar upp en mycket svår fråga, nämligen rätten till biologiska barn. Ofta finns en uppfattning om att ”barn är allas rättighet” och vid en ofrivillig barnlöshet har man ”rätt” att få hjälp att skaffa biologiska barn. Samtidigt finns det alldeles för många barn som inte har föräldrar alternativt har föräldrar utan förutsättningar att ta hand om sina barn. Motionen anser att lesbiska par inte ska diskrimineras jämfört med heterosexuella par. Däremot tas inte frågan om ”alla människors lika värde” i form av homosexuella pars och ensamståendes rätt till biologiska barn, kostnader för adoptioner eller andra sätt att ta hand om barn, t ex som fosterföräldrar. ”Rätten” till biologiska barn är starkt kopplad till prioriteringar inom landstingen. Som motionären riktigt påpekar görs skillnad mellan sjukdom och andra hinder. På Västerbottens läns Landstings hemsida kan man läsa: ”Prioriteringsordningen utgår från riksdagens beslut om prioriteringar i vården och består av regler och principer för vilka som skall få landstingsfinansierad behandling. Reglerna bygger på kunskap om behandlingens effektivitet vid olika tillstånd, antalet patienter med olika typer av behov och tillstånd samt tillgängliga ekonomiska resurser.” Behandling för barnlöshet är en lågt prioriterad åtgärd. Sedan 2005-07-01 är det enligt lag tillåtet för lesbiska par att nyttja assisterad befruktning för att uppnå graviditet. Det kan antigen ske genom insemination av donerad sperma eller som befruktning utanför kroppen, provrörsbefruktning med donerad sperma s.k. ICSI.

89

För kvinna som är registrerad partner eller sambo med en annan kvinna gäller att utredning erbjuds ske inom landstinget till sedvanlig patientavgift. Par som efter utredning anses lämpliga för donatorinseminationsbehandling, …. får finansiera behandlingen själv, detta på grund av att oförmågan till graviditet är orsakad av annat än sjukdom. Par som vid den initiala utredningen befinns ha hinder för sedvanlig inseminations-behandling, alternativ genomfört 3 egenfinansierade inseminationsbehandlingar som inte lett till graviditet, kommer att erbjudas remiss för provrörsbefruktning enligt samma kriterier som i tillämpliga delar gäller heterosexuella par. Socialdemokraterna i Skellefteå anser det rimligt att särbehandla heterosexuella par med sjukdomsbild och lesbiska par, som ju inte är sjuka. Då landstingen i Sverige behandlar denna fråga på olika sätt, ser vi dock ett behov av samordning. Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse föreslår att representantskapet beslutar att avslå motionen och därmed sända den som enskild Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutade enligt styrelsens förslag. Distriktsstyrelsen svar till motion nr 43 Föredragande: Harriet Hedlund Motion nr 5 och nr 43 gäller båda Västerbottens Läns Landstings regler för insemination av kvinnliga samkönade par. Därav ett gemensamt svar på båda motionerna. Detta är en mycket svår fråga och den har diskuterats under lång tid. Det är olika regler och kostnader i landet. I Norrlandstingen har vi samarbetat omkring regler för ofrivillig barnlöshet sedan 1999. Reglerna har reviderats vid några tillfällen och senast 2006 då lesbiska par fick möjlighet till hjälp på svenska sjukhus. Norrlandstingens regionförbund skulle ha tagit ett beslut om revidering av nuvarande regler, vårdprogram och avgifter den 29/2. Det beslutet har flyttats fram på grund av att SKL arbetar med att nationellt harmonisera regler mm när det gäller ofrivillig barnlöshet. Enligt landstingets nuvarande regelverk utreds en av kvinnorna landstingsfinansierat, vem beslutas av paret. Om det inte finns några medicinska skäl får de själva betala för 3 inseminationsförsök. Om dessa försök inte leder till graviditet får de precis som heterosexuella par en landstingsfinansierad IVF behandling. Diskrimineringsfrågan är prövad i domstol och landstinget hade inte diskriminerat lesbiska par enligt domen. Enligt riksdagens beslut om prioriteringar så återfinns ofrivillig barnlöshet som en lägre prioriterad åtgärd inom hälso- och sjukvården. Rättvisa och rätten och önskan att få barn gäller inte bara heterosexuella eller lesbiska par. Det gäller även ensamstående kvinnor (lagförslag väntas att de ska få möjlighet till insemination i Sverige), homosexuella manliga par, par som trots insemination och IVF inte blivit gravida och som väljer att adoptera. Adoption är väldigt kostsamt och för homosexuella svårt att få möjlighet till. Det vore mycket olyckligt att fatta beslut enligt motionärernas krav innan förslaget om harmonisering är klart. Det kommer med stor säkerhet att öka landstingets kostnader och vara en del av framtida prioriteringsdiskussioner. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen att besluta att motionen anses besvarad

90

44. Påreglera telemarknaden! Motionär: Carin Lundberg, Skellefteå arbetarekommun Extrakongressen 2011 gav Partistyrelsen fyra uppdrag. Ett av dessa var: ”Det är nu dags att ställa frågan om avregleringarna har gett de effekter de lovade. När det gäller till exempel telemarknaden är svaret utan tvekan: Ja. Priserna har sjunkit kraftigt – samtidigt som möjligheterna att kommunicera kraftigt förbättrats. Men när det gäller elmarknaden verkar svaret vara ett lika tydligt nej. Bolagen täljer guld samtidigt som elpriserna skenar för både hushåll och företag. Det var inte vad vi väntade oss. Trots detta har den borgerliga regeringen gått vidare och utan konsekvensanalys privatiserat och avreglerat nya områden: apoteken, järnvägen, kollektivtrafiken och bilprovningen. Vi socialdemokrater kommer därför att genomlysa avregleringarna för att se till att de uppnår sina syften. Medborgarintresset måste sättas först. Vi är beredda att omreglera och påreglera om medborgarnyttan kräver det.” Uppdraget till Partistyrelsen måste förtydligas. Det räcker inte med att konstatera att priserna på telemarkanden sjunkit kraftigt. Med en avreglering följer en marknad på kapitalismens grund. Det måste ju löna sig att erbjuda tjänster. Mobiltelefonoperatörerna har tillstånd att bygga ut sina nät i den omfattning som krävs, dvs när det bor tillräckligt många kunder bor eller vistas och ställer krav, inte enligt krav på tillgänglighet till mobilnätet för alla. Telia har gjort halt i sina nedmonteringar av det fasta telefonnätet. Detta efter ”upptäckten” att trygghetslarm inte fungerade, den enda trygghet som ensamma gamla och sjuka har i sina hem. Men det är oklart vad som händer i framtiden. Under vinterstormarna har det dessutom visat sig att strömlösheten också innebär att telefonerna och därmed trygghetslarmen inte fungerar efter ett par timmar. Detta duger inte i ett solidariskt samhälle! Det måste anses som en mänsklig rättighet i ett modernt land som Sverige att kunna ringa via det fasta telefonnätet eller något av de mobila, oavsett var i landet man bor. Socialdemokraterna måste med kraft verka för en ”påreglering” av telemarknaden med inriktning att hela landet ska omfattas av telefoni. Jag föreslår att distriktskongressen beslutar att telemarknaden ska regleras så att hela landet har tillgång till telefoni att våra s-riksdagsledamöter får i uppdrag att via motioner eller på annat sätt får i

uppdrag att agera för detta. Carin Lundberg Prästbordets s-förening har antagit motionen som egen 2011-12-14

91

Skellefteå arbetarekommuns motionssvar: Att avregleringarna följts av många brutna löften är ingen nyhet. Det som denna motion berör är, tyvärr, bara ett exempel av många på hur en avreglerad (vinstdriven) marknad försöker strunta i sitt ansvar. Lägre priser och bättre service har vi sett väldigt lite av samtidigt som vinsterna för företagen ökat. Att nyinvesteringar och renoveringar av den ledningsbundna telefonin inte längre kan motiveras kanske inte är så mycket att säga om. Men det är viktigt att ev. nedmonteringar inte innebär att delar av landet överges helt och hållet. Telebolagen kommer att spara mycket pengar när det fasta telenätet avvecklas. Att ställa krav på att hela landet ska kunna nås av mobiltelefoni är därför inte ett orimligt krav. Avreglering är inte detsamma som att allt ska vara lönsamt. Man kan inte räkna på kostnaden för enskilda abonnenter och fatta beslut utifrån det. I och med avregleringen av telemarknaden lämnades ansvaret över till de privata aktörerna. Nu är det dags att kräva att de faktiskt tar det ansvaret! Därför föreslår Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse att representantskapet beslutar att bifalla motionen och därmed anta den som sin egen. Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutade i enlighet med styrelsens förslag. Distriktsstyrelsen svar till motion nr 44 Föredragande: Isak From Motionären lyfter viktiga frågor som gäller de grundläggande rättvise- och jämlikhetsfrågorna som seglat upp i vårt land på senare tid, möjligheten att kommunicera med ny teknik var än i landet du bor. I dag finns märkbara brister inte bara i mobiltäckningen utan i delar av landet har driftsäkerheten i det fasta telenätet visat sig oacceptabelt låg. Inte minst för de boende i glesbygd och för de som arbetar ute i skog och mark och längs kusterna är detta ett stort tillgänglighets och arbetsmiljöproblem. Det skapar även svårigheter för friluftsliv, jakt- och fiske, båtliv, turist- och besöksnäringen samt fastighetsägare i glesbygden. Till skillnad från regeringen vill vi Socialdemokrater inte vänta på att marknaden själv löser detta. Staten måste ställa hårdare och tydligare krav på teleoperatörerna än vad fallet är i dag. Vi är tydliga med att det ska finns fullgod mobiltäckning i hela landet, vi vill därför ställa hårdare krav på operatörerna genom PTS (Post och Telestyrelsen). Det lapptäcke av olika standard och ägarförhållanden på bredbandsnätet är i dag en stor orsak till det avbrott i IT- och teletrafiken. Vi anser därför att det kräver att ansvaret för stamnäten ligger på staten så att driftsäkerheten stärks och förbättras. Vi ser också oroväckande tecken på att nuvarande telekomregleringen fungerar dåligt och skapar osäkerhet för operatörerna, något som kan bromsa investeringar i ny kapacitet. Bredbandstillgängligheten är viktig oavsett var i Sverige man bor och oavsett om man bor i flerfamiljshus, radhus, villa eller i en eller fastighet på landsbygden. Hög hastighet i IT-infrastrukturen är helt avgörande för fungerande telefoni och data trafik såväl för privatpersoner, hushåll, företag och offentliga förvaltningar i hela landet.

92

Vi ser ett tydligt samhällsansvar som marknaden inte klarar. Därför behöver länsstyrelserna ett tydligare uppdrag i kartläggningen av befintliga nät, för att möjliggöra effektiva förbättringar. Staten behöver ta huvudansvaret och understödja för ny IT-infrastruktur. Det behövs en mer offensiv satsning för att klara målet med att digitalisera Sverige. Distriktsstyrelsen menar att det är nödvändigt med en ny kraftfullare agenda för ny teknik och fungerande kommunikationer i hela landet och föreslår distriktkongressen att bifalla motionen att våra s-riksdagsledamöter får i uppdrag att via motioner eller på annat sätt agera

för detta.

45. Skyddandet av kvinnors och barns rättigheter Motionär: Annika Nyman, Skellefteå arbetarekommun Nu får det vara nog! I Sverige idag säger vi att vi står upp för mänskliga rättigheter och stödjer människors rop på demokrati men å andra sidan ger vi inte fullgott skydd åt dem som flytt i rädsla för sitt eget och sina barns liv och framtid. Vårt sätt att agera är inget annat än hyckleri. Gör Sverige verkligen skillnad? Kvinnor utgöt en majoritet av världens befolkning men kvinnors lika rättigheter och möjligheter är fortfarande starkt eftersatt i många länder. Flickor och kvinnor nekas rätt till utbildning, inflytande (socialt, ekonomiskt och politiskt) äganderätt, rätt att bestämma över sin egen kropp och nekas rätt till fria och säkra aborter. Som socialdemokrater och som med människor är det självklart för oss att stödja människors rop på ökad frihet, mänskliga rättigheter och demokrati. Vi socialdemokrater kommer aldrig att acceptera att människor kränks och utnyttjas. Frihet, jämlikhet och solidaritet ska prägla vår migrationspolitik. Vi står upp för de mänskliga rättigheterna och känner djup solidaritet med kvinnor och barn i andra länder. Vi vill ge skydd åt dem som söker det här. Därför vill vi att Sverige gör skillnad och sätter stopp för utvisningar till de länder där förtryck av kvinnor råder. Vi vill: att respekten för liksom skyddandet och främjandet av kvinnors och barns

rättigheter ska genomsyra svensk migrationspolitik att barnkonventionen införs i svensk lag att stopp sätts för utvisning till länder där förtryck av kvinnor råder. Annika Nyman Byske S-kvinnor har den 8 december 2011 antagit motionen som egen. Byske s-förening har också antagit motionens beslutspunkter 1 och 2 som egna.

93

Skellefteå arbetarekommuns motionssvar: Asylrätten är en grundpelare för svensk socialdemokrati. Den är en mänsklig rättighet och utgår ifrån människors behov av skydd och deras fruktan för förföljelse. Vi vill att Sverige och EU ska ha en gemensam rättssäker, human, solidarisk och effektiv asylpolitik. Alla asylsökande ska garanteras en rättssäker och effektiv asylprövning i hela EU. Sverige har tagit och ska ta ett stort ansvar för att erbjuda skydd för flyktingar. Det finns många olika regler och lagar som bestämmer om man har rätt att stanna och bosätta sig i Sverige eller om hur man blir svensk medborgare. Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU-regler är en flykting en person som har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av; ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter, men det kan också vara så att myndigheterna inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper. Varje sökandes skäl ska prövas individuellt och man har rätt att få sin sak prövad i domstol. Rättssäkerheten i den svenska asylprocessen stärktes 2006 genom en ny utlänningslag. Då infördes en ny rättsordning med domstolsprövning för asylärenden. Trots dessa förbättringar finns det fortfarande finns klara brister som naturligtvis måste åtgärdas. I det stora hela måste dock svensk migrationspolitik anses som rättssäker där kvinnors och barns rättigheter säkerställs. Ett värdigt och fungerande återvändande för de människor som får avslag på sin asylansökan är en central del i den svenska migrationspolitiken. Det är av största vikt att Migrationsverket genom ett bra motivationsarbete vid avslagsbeslut kan motivera till och verka för ett värdigt återvändande. Att som motionären föreslår sätta stopp för utvisning till länder där förtryck av kvinnor råder skulle dock medföra stora problem med gränsdragning. Skulle t ex någon kunna utvisas till Irland, ett demokratiskt land inom EU men där förbud mot abort råder? Socialdemokraternas sätt att förverkliga Barnkonventionen har varit att gå igenom varje samhällsområde och ändra i alla lagar som berör barn så att varje lagstiftning utgår från barns bästa. Genomslaget för Barnkonventionen skulle dock bli ännu större om den gjordes till svensk lag. Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse föreslår att representantskapet beslutar att bifalla punkt 1 och 2 och därmed anta dem som egna, att ge länets s-riksdagsledamöter i uppdrag att arbeta för att Barnkonventionen

införlivas i svensk lag, att avslå punkt 3 och därmed skicka denna punkt som enskild. Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutade i enlighet med styrelsens förslag. Distriktsstyrelsen svar till motion nr 45 Föredragande: Gun Ivesund Distriktsstyrelsen föreslår att distriktskongressen besluta att bifalla att-sats 1 och 2

94

att ge länets S-riksdagsledamöter i uppdrag att arbeta för att barnkonventionen införlivas i Svensk lag

att avslå att-sats 3

46. Angående möjligheten att komma i kontakt med Försäkringskassan Motionär: Andreas Eriksson, Vindelns arbetarekommun Idag är det tyvärr både svårt och kostsamt att komma fram till Försäkringskassan. Väntetiderna är inte allt för sällan över 15 minuter. För många människor i ekonomisk knipa kan det vara riktigt kännbart att behöva ringa från sin mobil eller hemtelefon och ta den kostnaden. Det finns förvisso en kostnadsfri och personlig tjänst idag, Teletal. Men den vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Tjänsten innebär att en tolk, som kan tolka svårförstått tal, tolkar eller ger stöd i form av förtydligande, minnesstöd eller anteckningshjälp under telefonsamtal. Döva och hörselskadade kan också få hjälp via en förmedlingstjänst som nås via texttelefon. Men för de flesta finns inga kostnadsfria nummer till försäkringskassan annat än vid långa köer då kassan erbjuder en uppringningstjänst. Jag vet att det idag finns många som inte kontaktar försäkringskassan på grund av att de helt enkelt inte har råd, trots att de väntar pengar från sjuk- eller föräldrapenningen som inte kommer. Detta får till följd att de istället väntar och hoppas att det ska lösa sig, att pengarna ska komma in på kontot. Denna väntan kan få ödesdigra konsekvenser då individerna i fråga inte kan betala sina räkningar i tid, vilket i sig kan leda till förseningsavgifter eller till och med betalningsanmärkningar. Det kan också vara så illa att det inte finns pengar till mat på borden. Så här kan vi inte ha det i ett land som Sverige. Alla ska ha rätt att både enkelt och kostnadsfritt kunna komma i kontakt med Försäkringskassan. Därför föreslår jag: att Socialdemokraterna verkar för att införa ett kostnadsfritt nummer till

Försäkringskassan. att Socialdemokraterna verkar för att Försäkringskassan inför en kostnadsfri

uppringningstjänst i likhet med den som exempelvis Trygg-Hansa har idag. Du som kund går in på hemsidan, väljer ärende, skriver in ditt telefonnummer och sedan blir du uppringd.

att Socialdemokraterna verkar för att Försäkringskassan inför en tjänst där kunden

kan sms:a in sitt nummer till Försäkringskassan och sedan bli uppringd. Andreas Eriksson Socialdemokraterna Vindeln Vindelns arbetarekommuns representantskap har behandlat frågan 2012-01-12. Arbetarekommunen anser att motionen belyser en viktig fråga i samhället som behöver åtgärdas och beslutar att anta motionen som sin egen och skickar den därför till distriktskongressen.

95

Distriktsstyrelsen svar till motion nr 46 Föredragande: Åke Nilsson I motionen tas en viktig princip fråga upp nämligen hur långt och till vilken grad ska våra

myndigheter underlätta kontakten med vi ”vanliga medborgare”. Lagstiftningen blir allt

tydligare att vår omgivning ska tillgänglighets anpassas för olika funktionshinder. Arbeten

bedrivs generellt för att förenkla och öka förståelsen av olika regler. Motionens intentioner

och att satser stämmer väl överens med vår syn på att underlätta kontakter med olika

funktioner i samhället.




2012 års motionssammanställning inför distriktskongressen

Documents