kommunexperten · 2014-07-20 · kommunexperten fundamental finansiell analys av sveriges kommuner...

KommunexpertenFundamental finansiell analys av Sveriges kommunerUtges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 600 kr exkl moms Nr 3, 2009

Analyserade kommuner i det här numretESKilStUNA har inte långt kvar till A-betyg. Det som drar ner det samman-fattande betyget till B, är delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Annars har Eskilstuna A på alla övriga analysfrågor och kan bland annat visa upp ett högt spa-rande … Sidan 5

lErUm är en mycket välskött kommun med högsta betyg på alla analysfrågor. Och det finns få kommuner med så låg kommunskuld; av Sveriges 290 kommuner ligger Lerum så högt som på plats 8. Med en sparnivå på 6,5 procent (år 2007) av de totala intäkterna är man med råge över nivån för god hushållning … Sidan 15

HEBy har högsta betyg på alla analysfrå-gor utom Finansiell hälsa. Där är betyget C och därför bli det sammanlagda betyget också C. Det som drar ner helhetsintrycket är det låga sparandet där den genomsnitt-liga nivån för mätperiodens fem sista år är just över 2 procent … Sidan 21

BUrlöv har högsta betyg på de två ana-lysfrågorna Kommunskuld och Finansiella möjligheter. Det som drar ner det sam-manfattande betyget till C är de finansiella riskerna. Det finns ett kritiskt mönster mellan de två nyckeltalen skattekraft och sysselsättning … Sidan 27

Det finns indikationer på konsumtionslån i mUllSjö och amorteringsförmågan är svag. Man bygger skulder och skuldflödes-graden visar att de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter. Man tappar befolkning och på den senaste tioårsperioden har man minskat med 3,6 procent … Sidan 36

SävSjö är en B-kommun. Man har B-be-tyg på alla analysfrågor utom Finansiella möjligheter där man har A (högsta be-tyg). Det finns en potentiell finansiell risk som ledningen i kommunen skyndsamt bör hantera och det gäller kombinationen minskande befolkning och tomma lägen-heter i allmännyttan … Sidan 44

mjölBy är en C-kommun. Det beror i huvudsak på att man har för hög kommun-skuld. Man är skuldsatt och troligen finns konsumtionslån. Annars har man högsta betyg på såväl Finansiell hälsa som Finan-siella risker och Finansiella möjligheter … Sidan 51

HAlmStAd har högsta betyg på alla ana-lysfrågor och går in på plats 20 på listan över Sveriges mest välskötta kommuner. Man har låg kommunskuld, högt sparande och en stadig tillströmning av inflyttare … Sidan 57

Statliga bidrag ska vara effektivitetsrättvisa! Den ekonomiska krisen gör att det är läge för keynesiansk efterfrågestimulerande ekonomisk politik. Det anses vara ett bra sätt att ge bidrag till kommunerna så att de under krisen kan behålla sina anställda. Inför vårpropositionen 15 april nämns beloppet 9 000 miljoner kronor till kommunerna. Nykeyne siansk bidragsgivning kan vara bra – förutsatt att man använder effektivitetskriterier … Sidan 42

Senaste ratinglistan!Kommunexpertens nionde ratinglista presenteras i det här numret. Jäm-fört med 2/2009 har två nya kom-muner kommit in på A-listan: Lerum och Halmstad. Lerum går in på andra plats medan Halmstad belägger plats 21 … Sidan 12

Etiska koder behövs i krislägenNationalekonomer och statsvetare säger att institutionella ”checks and balances” behövs för att demokratin ska fungera effektivt. Inför svårare ekonomiska tider är det dags att För-eningen Sveriges Kommunalekono-mers (KEF) yrkesetiska kodex för kommunal ekonomer införs operatio-nellt … Sidan 34

2 Kommunexperten nummer 3, 2009 Kopiering förbjuden. Se redaKtionSrutan.

Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 100 kommuner per år.

Ansvarig utgivare: Hans Jensevik

Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Rolf Oward och Hans Jensevik

Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward

Grafisk form: ett ess grafisk form & produktion

Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, 753 20 Uppsala.

E-post: [email protected]

Tryck: Ljungbergs Tryckeri Kommunexperten trycks på Profil Bulk 90 gram

Prenumeration: 018-14 60 33

Prenumerationspris 12 nummer: 6 000 kronor exkl moms

Lösnummer: 600 kronor exkl moms

Grupprenumerationer: 018-14 60 33

Beställning av fler exemplar: 018-14 60 33

Webbplatser: www.kommunexperten.se och www.ehandel.kommunexperten.sehttp://kommunexperten.blogspot.com/

ISSN 1654-7748

Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR eller marknads föringssyfte.

innehållKommentaren ................................................................................... 3

Kommunalekonomisk analys – så här går det till .................................. 4

Eskilstuna ......................................................................................... 5

Kommunexpertens ratinglista .......................................................... 12

Lerum ............................................................................................. 15

Heby ............................................................................................... 21

Burlöv ............................................................................................. 27

Vet du var du ska investera? ............................................................ 33

Omvärldsanalys: Etiska koder .......................................................... 34

Mullsjö ............................................................................................ 36

Aktuell debatt: Effektivitetsrättvis statlig bidragsgivning .................. 42

Sävsjö ............................................................................................. 44

Mjölby ............................................................................................ 51

Halmstad ........................................................................................ 57

innehåll

Analystidningen KommunexpertenKommunexperten är en analystidning som kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 290 kommuner.

Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner – inte hur det borde vara. Kommunexperten är sålunda en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra–fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun!

Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, eko no mi chefer, infor mations chefer, närings livschefer,

journalister, fackligt aktiva, riks dags ledamöter, ban kanställda, investerare, fastig hets förvaltare och mark nadsförare.

Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan 1991. Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna – alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på.

Kommunexperten – landets enda ana lys tidning för oberoende kommunal ekonomisk analys.

www.kommunexperten.seKommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst

hörd. Tanken är att Kommun experten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du

vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på [email protected].

Kopiering förbjuden. Se redaKtionSrutan. Kommunexperten nummer 3, 2009 3

Nya världsbilderEtt av de stora kunskapsskiftena var för fyra hundra år sedan när en platt jord blev rund – en helt ny världsbild. Forskare kom med vetenskapliga bevis och påven som företrädde det religiöst korrekta lyste dem i bann. Tro stod mot vetande och vetenskaplig bevisning. Det tog hundra år.

För 150 år sedan kom Darwin med sin evolutionsteori, som bland annat innebar att Jorden inte är 6 000 år gammal som bibeln påstår utan mycket äldre. Samma sak hände igen. Tro ställdes mot vetande, och kyrkan gjorde starkt motstånd.

Under 15 år har ett analysprogram utvecklats som ger helhetsanalyser av Sveriges 290 kommuner. Det har mött och möter fortfarande hårt motstånd från etablerade konsulter. Det var nytt. Inte kunde man analysera kommuner som små länder! Konsulter som saknar det starka verktyget fick ett gemensamt intresse att hålla gruppen i Uppsala utan för. Men gruppen i Uppsala startade en analystidning för att tillämpa sina metoder och visa hur man gör.

viktiga analyser där alla kommuner är medI varje nummer analyseras åtta kommuner, men en sådan analys innehåller

bara en bråkdel av den information om kommunerna som finns i analyssystemet. Den bild som en daglig analys av kommuner ger, skiljer sig mycket från den som konsulterna och experterna i Stockholm har. Vad vi ser är verkligheten och den är inte trovärdig från ett stockholmsperspektiv.

Men det är också möjligt att göra ett urval och beskriva samma egenskaper för 290 kommuner. Kommunexperten gjorde ett försök med det i 11/2008 för att påvisa orimligheterna i det system för utjämning av skatteinkomster och kostnader som tillämpas i Sverige. Det väckte ingen uppmärksamhet.

Nu gör vi ett nytt försök och publicerar artikeln ”Effektivitetsrättvis statlig bidragsgivning”. Det ska bli intressant att se hur den bemöts!

Åtgärder vidtasDet började med Robertsfors på TV och Svenljunga på radion. Det fortsatte med Tranås och man varslade lärare. Alla tre kommunerna är analyserade i Kommunexperten. Tidningen finns på kommunalrådens skrivbord och de vet vad de ska göra. De tror inte, de anser inte, de tycker inte – de vet. Men vare sig TV eller radio söker kunskap utan rapporterar reflexmässigt vad som sker och intervjuar någon varslad lärare.

vårpropositionen den 15 aprilDet är taktiskt att varsla lärare först. Det sätter maximalt tryck på regeringen att ge pengar till kommunerna i vårpropositionen den 15 april. Men det räcker inte med lärare, och staten har inte så mycket pengar som dess representanter gör anspråk på. Man ska ha överskott över en konjunkturcykel sägs det. Statistiker vet att man alltid kan välja ett intervall för att få det resultat man vill. Om man slår ut de statliga över och underskotten över åren från och med 1970 och justerar dem med de 250 miljarder som överförts från ATPsystemet, får man ett årligt genomsnittligt strukturellt underskott i statens finanser på 31 miljarder kronor per år de senaste 40 åren. De pengar som staten delar ut nu och i vårpropositionen den 15 april finansieras genom belåning av framtida generationer.

När det sägs i politiken att Sverige har ordning på sina statsfinanser betyder det bara att underskotten är så låga att Sverige fortfarande är mycket kredit värdigt.

Hans Jensevik

Kommentaren

Paradigmskifte i kommunsektornEtt av syftena med Kommunexperten är genom sina analyser och artiklar bidra till ett kunskaps-mässigt genombrott i kommunsektorn, ett paradigmskifte som gynnar alla som är intresserande av hur ekonomin och finanserna ser ut i Sveriges 290 kommuner.


Kommunalekonomisk analys

Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kom muner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är:

• kommunskulden?

• den finansiella hälsan?

• de finansiella riskerna?

• de finansiella möjlig heterna?

• ledningsförmågan?

På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris.

Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma del

betyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyra gradig skala, Bra, OK, Svag och Dålig.

Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder).

Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckel talen skuldflödesgrad, sparnivå, skuld balansgrad, rörelse kapital och kapitalbildning.

Finansiella risker består av följande sex nyckel tal: investeringsnivå, skatte

kraft, folk mängd, sysselsättning, bostads över skott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande.

De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kom munen har möjlighet att via skatte höjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser.

Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut.

Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från SCB och Sveriges kommuner.

Kommunalekonomisk analys – så här går det till

Betygsmatris

Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter

A* • • • •B

C

d

Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs a

Fem analysfrågor

i. Kommunskuld ii. Finansiell hälsa

iii. Finansiella risker

iv. Finansiella möjligheter

v. ledningsförmåga**

Nitton finansiella nyckeltal

• Förpliktelse- belopp

• Amorterings-förmåga

• Sparnivå

• Skuldflödesgrad

• Skuldbalansgrad

• Rörelsekapital

• Kapitalbildning

• Investeringsnivå

• Skattekraft

• Befolkning

• Sysselsättning

• Bostadsöverskott

• Borgen och förmedlade lån

• Skattehöjning

• Avgiftshöjning

• Kostnadsnivåer

• Majoriteter

• Handlingskraft

• Avgiftspolitik

*Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på www.kommunrating.se**Kommenteras men betygsätts ej


Eskilstuna

indikativ betygsmatris

Kom

mun

sk

uld

Fina

nsie

ll hä

lsa

Fina

nsie

lla

risk

er

Fina

nsie

lla

möj

lighe

ter

A • • •B •C

d

Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs b

= Nivån för finansiell elit licens

Faktaruta EskilstunaBetyg: B (indikativt 2009)

Befolkning: 94 785 (2008)

Kommuntyp: Större städer

Kommunalskatt: 21,98 (2008)

medelskattenivå: 20,71 (2008)

En procents skattehöjning: Cirka

141 miljoner 2007

Förvaltningarnas totala intäkter:

4 920 miljoner 2007

Egna ägda företags andel av kon

cernomsättningen: Cirka 19 procent

Finansiell Elitlicens: ingen

medlem i Kommuninvest: ja

mediabild och bakgrundUnder hednatid fanns det två handelsplatser i området kallade Tuna och Fors, och de utgjorde ett centrum för handeln i Rekarnebygden. I samband med att den engelske missionärsbiskopen Eskil var verksam i och runt handelsplatserna (på 1000talet) fick området rykte om sig att vara en slags kristen huvudort. Det gjorde att orten kunde leva vidare trots att biskopssätet flyttades till Strängnäs.

Under reformationen drogs klosteregendomarna in och gjordes om till kungsgård, och ett slott (Eskilstunahus) uppfördes där klostret en gång stått. Det slottet var ett av Hertig Karls residens och han ville göra orten till en riktig industristad, speciellt för olika former av smide. Skälet till det var att Eskilstuna låg lämpligt till; nära

till Bergslagen och nära till kraft från vatten fallen.

Hertig Karl lät också bygga Eskilstuna kanal för att ge orten sjöförbindelse. På den här tiden kallades inte orten Eskilstuna utan Tunafors. Eftersom man låg så nära Torshälla fick man inte stadsprivilegier, så det dröjde tills 1659 innan Eskilstuna blev stad.

Karl X Gustav hade planer på att bygga en verkligt stor industristad, Karl Gustavs Stad, och försåg livländaren Reinhold Rademacher med sådana privilegier att han kunde flytta sina verkstäder vid Kirkholm till Eskilstuna. Först 1833 förenades Eskilstuna och Karl Gustavs Stad till en enhet.

Media skriver om den stora branden de 25 februari i år när Quality Hotel Statt brann, en av dom största bränderna i Eskilstuna genom tiderna. Man

berättar också om att Eskils tuna kommun är en av ett antal orter i EUprojektet CLIQ som syftar till att främja innovationer och entreprenörskap.

viktiga analysvillkorAnalyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988–2007. Bokslutsprognos för 2008 är inlagd och före pressläggning finns SCBs preliminära siffror tillgängliga som indikerar det utfall för sparandet som presenteras här. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga siffer serier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar.

Eskilstuna har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Eskilstuna har samlat sina egna

Eskilstuna – potentialer finns för AbetygEskilstuna har inte långt kvar till A-betyg. Det som drar ner det sammanfattande betyget till B, är delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Annars har Eskilstuna A på alla övriga analysfrågor och kan bland annat visa upp ett högt sparande (över kommunallagens hushållningskrav), en välskött allmännytta utan tomma lägenheter och en befolknings-tillströmning som innebär att Eskilstuna växer både årligen och långsiktigt. De finansiella möjligheterna är goda och det finns exempelvis utrymme att höja avgifterna med cirka 50 miljoner på några års sikt.


Eskilstuna

ägda bolag i en koncern, Eskilstuna Kommunföretag AB. En mindre del av Kommunens förvaltningsfastig heter ägs av det egna bolaget, Eskilstuna Kommunfastigheter AB, som också är kommunens allmännyttiga bostadsföretag. Det senare påverkar de kritiska nivåerna för nyckeltalen spar och investeringsnivå.

KommunskuldDen första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden.

För Eskilstuna ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 80 000 kronor per invånare. Det är över medeltalet men relativt långt från kommunen med den största skulden (137 000 kronor per in

vånare). Eskilstuna ligger på plats 230 av Sveriges 290 kommuner.

I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utan för kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Eskilstunas fall ger en försiktig värdering runt 61 000 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 19 000 kronor, vilket med god marginal understiger de 36 200 kronor som är gränsen för indikation på konsumtionslån. Det finns inga tecken på konsumtionslån och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget Bra.

Eskilstunas amorteringsförmåga är också Bra. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt 3 år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån.

Med betyget Bra på förpliktelsebeloppet får Eskilstuna delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld.

Finansiell hälsaDen andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning.

Sparandet i Eskilstuna får betyget OK. År 2007 är sparnivån 4,8 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 4,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 4,1 procent.

Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. I Eskils tuna lånar förvaltningarna långt (2 742 miljoner kronor) och förmedlar lån (2 036 miljoner kronor) till de kommunägda bolagen. Skillnaden bokförs som långa lån (netto) i förvaltningarna. Den delen ligger på 13 procent av intäkterna och trenden växer obetydligt. Eftersom den första kritiska nivån är 25 procent av de totala intäkterna, blir betyget Bra på skuldflödesgraden.

För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Eskilstuna betyget OK. Måttet anger om summan av korta och långa skulder (netto, se ovan) växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Skuldbalansgraden är runt 32 procent av tillgångarna och trenden faller sakta. Första kritiska nivån ligger dubbelt så högt på 60 procent. Belastningen som flyttar ner ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 105 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån är 95 procent.

För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Svag. Korta skulder är i genomsnitt större än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår och trenden faller obetydligt.

Kapitalbildningen får i Eskilstuna betyget OK. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparandet i Eskilstuna under den senaste nioårsperioden 4,2 procent av de to

Eskilstuna kommun 2007, kr/inv

Bruttoförpliktelsebelopp 79 928

Vissa tillgångar värderade -61 065

Nettoförpliktelse belopp 18 863

Kommunskuld Bra

OK

Svag

dål

ig

Förpliktelsebelopp •Amorteringsförmåga •

0

20

40

60

80

100

120

140

160FörpliktelsebelopptKr/inv

Kommun 230 efter storlek på bruttoförpliktelserna

Kritisk nivå 3, 61 200 kr/invKritisk nivå 2, 46 200 kr/invKritisk nivå 1, 36 200 kr/invNettoförpliktelsebelopp

290 260 230 200 170 140 110 80 50 20

Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (290) längst till vänster

KOmmUNSKUld ANAlySFrÅgA i


Eskilstuna

tala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 5 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 0,8 procent.

Med betyget OK på sparnivå får Eskils tuna delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa.

Finansiella riskerDen tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget Då

lig och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen Svag och Dålig på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras.

Nyckeltalet investeringsnivå är Bra. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 5,5 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt växande kommun som Eskils tuna bör investeringsnivån ligga på 8,5 procent av de totala intäkterna. Efters om Eskilstuna Kommunfastig

heter AB äger en mindre del av kommunens verksamhetsfastigheter och hyr ut dem till de kommunala förvaltningarna, bör investeringsnivån justeras ner något jämfört med normen. Det blir cirka 6 procent av de totala intäkterna. Med i genomsnitt 5,5 procent investeringar de senaste 5 åren indikeras ingen risk att man drar på sig stora framtida drift och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig.

Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara in

Bedömningsgrunder

Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk.

Finansiella risker B

ra

OK

Svag

dål

ig

Investeringsnivå •Skattekraft •Befolkning •Sysselsättning •Bostadsöverskott •borgen m m •

Bostadsöverskott%

1998

1997

1996

1995

1994

1993

1992

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2008

2007

Befolkningsökning 10 år%

1989

–

1998 19

90–

1999 19

91–

2000 19

92–

2001 19

93–

2002 19

94–

2003 19

95–

2004 19

96–

2005 19

97–

2006 19

98–

2007

Eskilstuna kommun Länet Riket

0

4

8

12

16

-2

0

2

4

6

FiNANSiEll HälSA ANAlySFrÅgA ii

Staplar över kritiska nivåer innebär

Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner

Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar

Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar

En procent av totala intäkter är 49,2 miljoner kronor.

Finansiell hälsa Bra

OK

Svag

dål

ig

Sparnivå •Skuldflödesgrad •Skuldbalansgrad •Rörelsekapital •Kapitalbildning •1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Sparnivå i procent av totala intäkter%

0

1

2

3

4

5

6

7

KriSUtlöSANdE FiNANSiEllA riSKEr ANAlySFrÅgA iii


Eskilstuna

komsten utvecklas i förhållande till rikets. Den är under rikssnittet. Med en något växande trend de senaste sex åren får skattekraften betyget Bra.

När det gäller nyckeltalet befolkning får Eskilstuna betyget Bra. Man växer både årligen och långsiktigt. Även åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska sned heter jämfört befolkningspyramiden för riket.

När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Eskilstuna en långsiktig trend som är något bättre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får därför betyget Bra.

De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Eskilstuna får på bostadsöverskott betyget Bra eftersom det inte finns några tomma lägen heter som drar pengar.

Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Man har borgen och förmedlade lån på 41 303 kronor per invånare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 15 000 kronor, men också över den högsta på 27 000 kronor per invånare. Med ett i genomsnitt negativt rörelsekapital de senaste fem åren är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen).

De sex nyckeltalen ger samman taget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker.

Finansiella möjligheterDen fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress.

Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Eskilstunas skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Västerås) år 2008. Eftersom Västerås har lägre skattesats med 1,64 procent finns ingen potential och betyget blir Dålig på skattehöjning. Eskilstuna höjde skatten senaste gången 2003 med 0,5 procent.

När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 51 miljoner inom 2–4 år. Det gäller främst avgifter inom förskola och barnomsorg, äldre och handikappomsorg, kultur och fritidsverksamhet. Cirka 35 miljoner av potentialen finns inom äldre och handikappomsorg. På avgiftshöjningar blir betyget Bra. Det indikeras även en viss avgifts potential inom den kommunala affärsverksamheten (45 miljoner kronor).

Kostnadspressen kalkyleras till cirka 765 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Eskilstuna på kostnadspress ska få betyget Bra. Man kan pressa kostnaderna med cirka 250 miljoner kronor inom äldre omsorg, med 165 miljoner inom social omsorg, med 100 miljoner kronor vardera inom förskola 1–5 år och det som kallas infrastruktur och

skydd Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Dessutom kan man pressa kostnaderna med 50 miljoner kronor inom kulturverksamheten.

Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 141 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjlig heterna i enbart de kommunala verksamheterna på 765 miljoner en sänkt skatt på cirka 5,4 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 94 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 87 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på cirka 692 personer.

Eskilstuna får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter.

ledningsförmågaAnalysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna.

För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget OK för Eskilstuna (här finns bara betygen OK och Svag). Under de senaste fyra mandatperioderna har det funnits ett majoritetsblock.

Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? Eskilstuna är en stor kommun med ett stort befolkningsunderlag. Det innebär en tung extern press på förvaltningen. Det finns en belastning eftersom så många anställda som 94 per tusen invånare indikerar relativt stora arbetslag. Det finns ytterligare också en belastning eftersom många partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende och beslutshante

möjligHEtEr ANAlySFrÅgA iv

Bedömningsgrunder

Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner.

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600Kostnadspress

Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länetEskilstuna potential 766 Mkr

Mkr

Finansiella möjligheter B

ra

OK

Svag

dål

ig

Skattehöjning •Avgiftshöjning •Kostnadspress •


Eskilstuna

ringen. På nyckel talet handlingskraft är betyget Svag.

Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar, kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget OK.

Eskilstuna – det speciellaEskilstuna är med sina 94 785 invånare nummer 15 i storlek av Sveriges kommuner och tillhör klassen större städer. Den är även stor till ytan i sitt läge söder om Mälaren och med en vik av Hjälmaren i väster. I söder finns Katrineholm (analyserad i Kommunexperten 1/2008) och Flen (11/2008). Arboga och Köping i väst och Hallsta hammar och storebror Västerås i norr är ännu inte analyserade.

När det gäller kommunikationer är man bäst integrerad i öster med Strängnäs och det är pendelavstånd till Södertälje och Stockholm om man inte har för stora krav. Även Enköping i nordöst finns inom pendelavstånd. Därmed är de flesta kommunerna i Mälarregionen nämnda, och troligen har Eskilstuna en gräns till Örebro ute i Hjälmaren.

Eskilstuna har det indikativa finansiella betyget B. Det beror på att delbetyget för analysfrågan finansiell hälsa är B. Det betyder att man sköter den vardagliga ekonomin ganska bra, men att man skulle behöva göra det något bättre. På övriga tre analysfrågor har Eskilstuna högsta delbetyg (A). Det framgår av betygsmatrisen i faktarutan. Det behövs bara en något högre sparnivå för att meritera sig för A på analysfrågan finansiell hälsa, vilket också visas av diagrammet under den analysfrågan. Med en tuffare ekonomistyrning skulle Eskilstuna kunna vara en Akommun inom några år.

Nu antyder utfallet för 2008 för sparandet att utvecklingen inte går den vägen, och till det ska läggas effekterna av den finansiella krisen. Men vad som än händer är det ett hushållnings problem och den finansiellt svage hjälper ingen annan. Det bör sägas eftersom prioriteringsprofilen är lite speciell i Eskilstuna: De stora överkostnaderna finns nämligen inom omsorgerna och man är mycket kostnadseffektiv inom grundskola och gymnasieskola. För att vara mer exakt så är överkostnaderna inom förskola 1–5 år, äldreomsorg och social omsorg sammantaget 500 miljo

ner kronor och inom grundskola och gymnasieskola 20 miljoner kronor. Vad betyder det? Här finns två möjliga förklaringar och man får undra vilken som har mest bäring på verkligheten. Den ena är en gråthumanistisk attityd som reflexmässigt styr pengar till så kallade svaga grupper samtidigt som det finns ett kunskapsförakt som tillåter resursmässig åderlåtning av de utbildande verksamheterna. Det är möjligt att det också betalar sig röstmässigt i en traditionell gammal arbetarstad som Eskilstuna. Förmodligen är det inte så med tanke på den positiva utvecklingen i Eskilstuna.

Den andra och därför troligare förklaringen är att kommunen satsat på att höja kvaliteten i all utbildning. Det sker normalt genom bättre ledning och styrning, och en bieffekt är även en bättre ekonomistyrning av verksamheten. Den blir kostnads effektivare i samma omfattning som den blir mer kvalitetseffektiv. Många tror att stora överkostnader automatiskt betyder god kvalitet men det finns inte stöd för det vare sig i de ekonomiska läroböckerna eller i undersökningar av verkliga förhållanden. Är det förklaringen, finns mycket pengar och ökad effektivitet

Bedömningsgrunder

Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar.

ledningsförmåga Bra

OK

Svag

dål

ig

Majoriteter* •Handlingskraft •Avgiftspolitik •* Nyckel talet Majoriteter har bara två

betyg: OK och Svag.

1983

–

1985 19

86–

1988 19

89–

1991 19

92–

1994 19

95–

1998 19

99–

2002 20

03–

2006 20

07–

2010

ModeraternaFolkpartietÖvriga vågmästarpartierMiljöpartiet (Vågmästare)Vänsterpartiet

KristdemokraternaCenterpartiet (Vågmästare)SverigedemokraternaSocialdemokraterna

Politisk fördelning%

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

lEdNiNgSFörmÅgA ANAlySFrÅgA v


Eskilstuna

att utvinna ur de tre verksamheterna förskola 1–5 år, äldreomsorg och social omsorg. Det är något att ta vara på i sämre ekonomiska tider.

Till problematiken hör att Eskils tuna har kombinationen hög skatt och stora överkostnader. De senare kan i sänkt skatt anges till 5,4 procent och det ska jämföras att den genomsnittliga överkostnaden är cirka 3 procent. För en stor kommun med skalkostnader som Eskilstuna torde mer normala överkostnader ligga på 2 procent, och då finns en potential att sänka skatten på 3,4 procent. Jämförelsekommunen för nyckeltalet skattehöjning är Västerås med 1,64 procents lägre skatt. Överkostnaden inom de tre verksamheterna förskola 1–5 år, äldreomsorg och social omsorg på 500 miljoner kronor motsvarar en sänkt skatt på 3,55 procent. Alltså finns det utrymme att både möta den finansiella krisen och ta matchen med Västerås. Det kan konstateras att Eskilstuna har potential och delbetyget på analysfrågan finansiella möjligheter är A.

Det finns en trippel som en kommunanalytiker omedelbart observerar i Eskilstuna, nämligen ett högt bruttoförpliktelsebelopp inom analysfrågan kommunskuld, att bara ett nyckeltal inom analysfrågan finansiell hälsa har betyget Bra och att nyckeltalet borgen och förmedlade lån inom analys frågan finansiella risker har betyget Dålig. Det antyder att Eskilstuna kan ha dragit på sig en hel del onödiga skulder genom åren. I det avseendet är Halmstad, som också är en stor kommun, ett utmärkt jämförelseobjekt och en tydlig kontrast. Halmstad analyseras också i det här numret.

Till skillnad från Halmstad är ränteintäkterna 2007 från kommunens förmedlade lån till egna ägda bolag cirka 95 miljoner och räntekostnaderna för förvaltningarnas upptagna långa lån 90 miljoner kronor. I skuldfria Halmstad var inte det saldot 5 miljoner kronor utan 115 miljoner kronor, och nettointäkten motsvarade 3 procent av de totala intäkterna. Jämför den möjligheten med högsta kritiska

nivå för sparandet i diagrammet under finansiell hälsa som är 4,5 procent av de totala intäkterna. Hade Eskilstuna varit utan långa lån, så hade 90 miljoner kunnat öka sparandet och det hade motsvarat 2 procent av de totala intäkterna. Varför har Eskilstuna så många långa lån i förvaltningarna?

Det finns en historisk period från 1988 (varifrån det finns statistik för alla kommuner) fram till 1999 där investeringarna i stort sett varje år låg över sparandet och det byggdes lån. För vissa år var investeringarna mycket över sparandet. Det var inte investeringarna som var för höga utan sparnivåerna som var mycket för låga. Åren 1992 och 1993 var sparnivåerna till och med negativa. Kommunen lånade till driftskostnader. Det var under den tiden som skulder byggdes upp i förvaltningarna och som man genom en koncernbildning lyckades lägga ut på de kommunägda företag som förmedlade lån. Eskilstuna är inte ensam om att ha gjort det. Det finns kommuner som har pumpat upp de förmedlade lånen över vad de egna ägda företagen är värda, men det har Eskilstuna inte gjort. Det bör nämnas att det var ekonomisk kris i Sverige 1992 och 1993 när sparnivåerna var negativa och Eskilstuna drabbades, som många andra industrikommuner, svårt under denna period.

Alla komponenter som ingår i kommunskulden (förvaltningarnas skulder, pensionsskulden och borgen) är höga och ger ett högt bruttoförpliktelsebelopp på 79 928 kronor per invånare, men det räcker med avkastningsvärderingar på två av kommunens större före tag för att komma ner till ett netto på 18 863 kronor per invånare. Därmed finns en god marginal upp till 36 200 kronor per invånare som anger lägsta kritiska nivå för (besvärande) konsumtionsskulder. De två företagen är kommunens allmännyttiga bostadsföretag Eskilstuna Kommunfastigheter AB och Eskilstuna Energi och Miljö AB. Det finns mycket mer att värdera. För analysfrågan kommunskuld är del betyget A.

Högsta kritiska nivå för sparandet i diagrammet under finansiell hälsa är låga 4,5 procent av de totala intäkterna i en befolkningsmässigt växande kommun. Hur kan det komma sig? Det beror på att större delen av kommunens förvaltningsfastigheter fortfarande ägs av de kommunala förvaltningarna, men att betydande delar ägs av Eskils tuna Kommunfastigheter AB. Det innebär att delar av det reinvesterings och nyinvesteringsbehov som Eskilstuna har, tillgodoses av Eskilstuna Kommunfastigheter AB. Då ska också de två kritiska nivåerna i spardiagrammet justeras ner i motsvarande mån och det görs här med 0,75 procent av de totala intäkterna för både de kritiska intervallen re och nyinvesteringar ner till 1,25 procent av intäkter.

Eskilstuna har utvecklats i rätt riktning under senare år och nu stundar ekonomiska bistrare tider igen. Ändå finns potentialer för Abetyg om några år.

rekommendationerKommunledningen: Det behövs en något fastare ekonomistyrning som höjer sparnivån till minst 4,5 procent av de totala intäkterna och behåller den där. Var inte rädd – det finns potentialer! Då styr ni efter kommunallagens hushållningskrav istället för balanskravet och meriterar er snart för ett finansiellt betyg på Anivå. Är ni inte överens om vilka ekonomiska mål som gäller för den vardagliga hushållningen och hur de ska avläses bör ni snabbt blir ense med tanke på att sämre ekonomiska tider stundar.

Fundera på om ni ska ha den prioriteringsprofil mellan omsorg och utbildning som analysen indikerar. Studera Östersund, analyserad i Kommun experten 3/2008, som sett ut som Eskils tuna gör idag men som amorterat bort förvaltningarnas långa skulder. Kanske ska ägandet av förvaltningsfastigheterna renodlas i ett eget ägt bolag i koncernen med fler förmedlade lån som följd och effektiviserande hyresrelationer? Jämför även här hur


Eskilstuna

Östersund skapade utrymme för amorteringar

Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på Anivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni något för många. Men hur många ni än har varit så kan en Akommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Det finns inga avsatta pensionsmedel, så du är helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga.

Invånare: Du betalar en hög skatt till en relativt finansiellt välskött kommun med överkostnader i verksam

heterna, som är något högre än normalt. Det finns en liten övertalighet personal. Du kan därför kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan det i lugn årlig takt förbättras ytter ligare. Att de goda förutsättningarna består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på lägst Bnivå och helst Anivå varje år i framtiden. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna. Det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Eskils tuna.

Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens relativt goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 30 år, innebär det räknat på varje insats om 100 000 kronor minst 33 450 kronor. Om Eskilstuna etablerar uthålliga finanser på Anivå blir villan ännu mer

värd. Kommunen skulle kunna ha det som uttalat mål för varje år i framtiden. Även skattesänkningar bidrar till högre fastighetsvärden. Med den typen av åtgärder blir villan en ännu likvidare tillgång.

Företagare och investerare: Har Eskilstuna komparativa fördelar för ditt företag kan du fundera på att investera egna pengar i fast egendom i Eskilstuna. Överväger du lokaliseringar i en större kommun i den här delen av Sverige, är Eskilstuna en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar om Eskilstuna kommuns ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande relativt höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella Bkommunen Eskilstuna finns en Bkommun till i omgivningarna men också en Akommun, fyra C och två Dkommuner.

Skolinspektionen om Eskilstuna:

För få elever når kunskapsmålenEskilstuna kommun arbetar systematiskt för att utveckla kvaliteten i sina skolor och eleverna får i flera avseenden en bra utbildning. Trots det ligger betygsresultaten i kommunens skolor under genomsnitten i riket. Det konstaterar Skolinspektionen som har inspekterat utbildningsverksamheten i Eskilstuna kommun. I rapporten redovisas bland annat följande:

Inom förskoleverksamheten och förskoleklassen lyckas personalen i all

mänhet väl med att erbjuda barnen god pedagogisk verksamhet. Men kommunen måste se till att samtliga barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål.

I grundskolan bedöms inte elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Den dokumentation som tas fram beskriver många gånger vad eleven ska förbättra snarare än att fokusera på nödvändiga insatser från skolans sida. Kommunen måste därför se till att

kvaliteten på dokumentationen (individuella utvecklingsplaner, individuella studieplaner, åtgärdsprogram) förbättras.

Flera grundskolor ger särskilt stöd i alltför begränsad omfattning. På många håll koncentreras stödinsatserna till några ämnen och insatserna vad gäller studiehandledning på moders målet motsvarar inte behovet hos eleverna.

Aktuellt från kommunerna


Kommunexpertens ratinglistor

indikativa betygDen indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala: Bra, OK, Svag och Dålig.

Det blir en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper och en finger visning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktigare nyckeltal med betyget Bra kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget Bra, men av mindre vikt.

Kommuner är mycket olika och det har stor betydelse var man bor, äger fastigheter och bedriver verksamhet. Varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. Val av rätt kommun har därför ekonomisk betydelse. Rent objektivt sett är faktiskt kommunalvalen numera viktigare än riksdagsvalen för den enskilde medborgarens välfärd.

Vill du veta mer om en speciell kommun anger kolumnen längst till höger i vilket nummer den kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings webbplats www.kommunrating.se. Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver.

AkommunernaDet indikativa finansiella betyget A innebär två saker: För det första har

kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter nivåmässigt utlåtanden på högsta nivå. Kraven för Anivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som om de hålls i framtiden inte kommer att försämra det ekonomiska och finansiella läget. För det andra innebär Abetyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån.

Nya i Alistan den här månaden är Lerum och Halmstad. De markeras med fetstil i tabellen. 31 kommuner av analyserade 120 är 26 procent. Om det är ett representativt urval finns 75 Akommuner i Sverige.

BkommunernaI Bgruppen finns dels kommuner som knackar på dörren till Agruppen, dels sådana som är på väg ner i Cgruppen. Har man inte högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på, förblir man en Bkommun eller faller sakta.

Nya i Bgruppen den här månaden är Eskilstuna, Mjölby, Heby och Sävsjö och de markeras med fetstil i tabellen. 36 kommuner av analyserade 120 är 30 procent. Om det är ett representativt urval finns 87 Bkommuner i Sverige.

CkommunernaI Cgruppen finns kommuner som om deras ledningar inte agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin obevekligen kommer att falla ner mot Dgruppen.

Nya i Cgruppen den här månaden är Burlöv och Mullsjö och markeras med fetstil i tabellen. 29 kommuner av

analyserade 120 är 24 procent. Om det är ett representativt urval finns 70 Ckommuner i Sverige.

dkommunernaDgruppen är uppdelad på två delar. Den första omfattar kommuner som kan ”räknas hem”. Den andra klassas som finansiella kriskommuner eftersom de av egen kraft inte klarar att reda ut sin ekonomi utan måste ha extern hjälp. På de senare sätter vi i listan en finansiell dödskalle.

Det innebär att de i den övre delen inte är kriskommuner. De kan klara sina problem själva, men det kommer att kräva ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det 5–0 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att med egen kraft meritera sig för en plats i Agruppen.

Dödskallekommunerna har ställt till det för sig, men har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare.

Det finns inga nya kommuner i Dgruppen den här månaden. 24 kommuner av analyserade 120 är 20 procent. Om det är ett representativt urval finns 58 Dkommuner i Sverige.

det här är Sveriges mest välskötta kommunerHittills har Kommunexperten analyserat 120 kommuner. Det är 41,4 procent av Sveriges samtliga kommuner. I det här numret kompletteras listan med åtta nya kommuner. Nya på A-listan är Lerum och Halmstad.



rang Akommuner Bra OK Svag dålig Nr/år

1 Kävlinge 14 4 1 2/092 lerum 14 4 0 1 3/093 Säter 14 3 1 1 7/084 Värnamo 14 3 1 1 5/085 fagersta 14 3 1 1 11/086 Skellefteå 14 3 2 5/087 Karlstad 14 1 2 2 8/088 Markaryd 13 5 1 10/089 östersund 13 4 2 3/0810 Vaggeryd 13 4 1 1 8/0811 Älmhult 13 4 2 9/0812 Piteå 13 3 3 6/0813 Nykvarn 12 6 1 5/0814 Trollhättan 12 6 1 1/0915 Bromölla 12 5 1 1 1/0816 Kinda 12 5 1 1 1/0917 Skövde 12 5 1 1 11/0818 danderyd 12 5 2 10/0819 Hudiksvall 12 4 2 1 6/0820 Mark 12 4 2 1 9/0821 Halmstad 12 3 4 0 3/0922 Jönköping 12 2 3 2 2/0923 Skurup 11 4 3 1 4/0824 Göteborg 11 3 3 2 9/0825 Sunne 10 7 1 1 4/0826 osby 10 6 2 1 12/0827 Tierp 10 5 4 2/0828 gävle 10 4 4 1 1/0929 Östhammar 10 4 4 1 7/0830 Båstad 10 4 3 2 6/0831 tanum 9 9 1 1/08

rang Bkommuner Bra OK Svag dålig Nr/år

1 Lekeberg 13 4 1 1 3/082 Valdemarsvik 13 4 1 1 4/083 Laholm 12 6 0 1 2/084 Norsjö 12 5 1 1 2/085 Gällivare 12 5 0 2 2/096 Tranås 12 4 2 1 1/097 Skinnskatteberg 11 5 1 2 9/088 Herrljunga 11 4 3 1 4/089 Ulricehamn 11 4 3 1 12/0810 uddevalla 11 3 2 3 12/0811 upplands Väsby 11 2 4 2 11/0812 Kalmar 11 1 5 2 1/0813 Motala 10 5 3 1 10/0814 Eskilstuna 10 5 2 2 3/0915 Vadstena 10 4 4 1 9/0816 Klippan 10 3 5 1 5/0817 Norrköping 10 3 3 3 8/0818 Leksand 9 7 2 1 1/0819 orust 9 6 3 1 3/0820 Strömstad 9 6 2 2 2/0821 mjölby 9 5 4 1 3/0922 Heby 9 4 4 2 3/0923 Haninge 9 5 3 2 4/0824 Sölvesborg 9 4 5 1 10/0825 trelleborg 9 3 4 3 7/0826 perstorp 8 8 1 2 8/0827 Töreboda 8 8 1 2 2/0928 Forshaga 8 7 3 1 9/0829 Stenungsund 8 4 4 3 6/0830 Lycksele 7 9 2 1 8/0831 Söderköping 7 9 2 1 2/0932 Svenljunga 7 8 2 2 3/0833 Huddinge 7 6 5 1 6/0834 Ekerö 7 6 4 2 12/0835 Kristinehamn 6 7 3 3 7/0836 Sävsjö 4 11 1 3 3/09

Akommunerna Bkommunerna



rang Ckommuner Bra OK Svag dålig Nr/år

1 Solna 13 3 2 1 2/082 Tomelilla 12 4 2 1 2/083 Övertorneå 12 2 4 1 4/084 orsa 10 4 4 1 2/085 Falkenberg 10 3 3 3 10/086 Nordanstig 9 5 3 2 12/087 Hedemora 9 4 4 2 6/088 Strömsund 9 4 4 2 5/089 Burlöv 9 4 3 3 3/0910 Åstorp 9 4 3 3 11/0811 falun 9 2 6 2 2/0912 Sundsvall 8 6 3 2 4/0813 Ydre 8 6 2 3 3/0814 flen 8 5 4 2 11/0815 Kiruna 8 4 5 2 7/0816 Tingsryd 8 2 7 2 3/0817 Västervik 7 6 5 1 2/0818 Sandviken 7 6 3 3 9/0819 Katrineholm 7 5 6 1 1/0820 Vilhelmina 7 5 4 3 1/0921 Torsås 6 9 3 1 6/0822 mullsjö 6 4 8 1 3/0923 avesta 4 8 5 2 3/0824 Ljusdal 4 8 4 3 8/0825 Smedjebacken 4 9 2 4 12/0826 Mellerud 3 8 4 4 11/0827 Olofström 3 5 6 5 11/0828 Sollefteå 3 9 5 2 8/0829 Karlskoga 2 9 5 3 5/08

rang dkommuner Bra OK Svag dålig Nr/år

1 Värmdö 9 4 3 3 3/082 Hofors 9 4 1 5 5/083 Jokkmokk 8 5 2 4 1/084 boden 8 4 3 4 9/085 Åre 8 4 3 4 7/086 Sundbyberg 8 3 4 4 1/087 Bjurholm 7 3 5 4 10/088 Vaxholm 7 3 4 5 8/089 Södertälje 7 1 6 5 7/0810 Dals-Ed 6 5 4 4 7/0811 Söderhamn 6 4 3 6 2/0912 Vansbro 5 6 5 3 1/0913 Kramfors 5 6 3 5 1/0914 Arjeplog 5 5 6 3 11/0815 Bräcke 4 11 0 4 1/0816 gagnef 4 9 4 2 10/0817 dorotea 4 6 5 4 6/0818 berg 4 6 4 5 10/0819 Sorsele 4 3 6 6 5/0820 robertsfors 3 9 3 4 12/0821 grums 3 5 7 4 2/0922 degerfors 2 7 4 6 12/08

rang dkommuner Bra OK Svag dålig Nr 2008

1 Hallsberg 4 2 5 8 4/082 Laxå 2 4 6 7 1/09

Ckommunerna dkommunerna


lerum


Kom

mun

sk

uld

Fina

nsie

ll hä

lsa

Fina

nsie

lla

risk

er

Fina

nsie

lla

möj

lighe

ter

A • • • •B

C

d



Kommuntyp: Förortskommuner



En procents skattehöjning:

Cirka 65 miljoner 2007


1 820 miljoner 2007





mediabild och bakgrundLerum är en ung kommun. Man firar 40 år i år. Men historia finns det gott om: Inte minst finns det rikligt med fornminnen och fornlämningar i kommunen. Ett exempel är den så kallade hällekistan vid Jeriko – en åtta meter lång stenåldersgrav. Ett annat är Skallsjö kyrkoruin, ett tredje är en annan hällkista (Håvared).

Ett samhälle uppstod där Lerån och Säveån möts, och namnet Lerum kommer från ”lera” och ordledet ”um” som har betydelse av by eller hem.

Media berättar – givetvis – om att den unga kommunens firar 40 år under 2009. Det var den 1 januari 1969 som Lerum bildades genom att kommunerna Skallsjö, Stora Lundby och Lerums slogs ihop. Man noterar också att Lerums kommun får projektmedel av Folkhälsoinstitutet för att utveckla förebyggande arbete mot tobak.

Ett sorgligt inslag i Lerums nutidshistoria är den stora järnvägsolyckan 1987 som ägde rum inne på Lerums

station. Då frontalkrockade två person tåg, något som resulterade i nio personers död och att omkring 130 passagerare skadades.

Liksom de flesta kommuner har Lerum ett motto. Här lyder det: Lerum, mer än du tror. Det är en mycket passande devis, för det är säkert många som tror att Lerum inte alls är något välskött kommun. I själva verket är Lerum en av Sveriges mest välskötta kommuner med högsta betyg på alla analysfrågor.

viktiga analysvillkorAnalyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988–2007. Bokslutsprognosen för 2008 är inlagd och före pressläggning finns SCBs preliminära siffror tillgängliga som indikerar ett sämre utfall för sparandet än vad som presenteras här. Det påverkar dock inte betyget. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga

siffer serier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar.

Lerum har en organisation med politiska visionsnämnder och de verksamhetsdrivande förvaltningarna är enligt organisationsschema inritade under kommunstyrelsen.

KommunskuldDen första analysfrågan består av nyckel talen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelse beloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden.

Bruttoförpliktelse beloppet på cirka 35 000 kronor per invånare. Det är långt under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (137 000 kronor per invånare). Lerum

A och mer än du trorLerum är en mycket välskött kommun med högsta betyg på alla analysfrågor. Och det finns få kommuner med så låg kommunskuld; av Sveriges 290 kommuner ligger Lerum så högt som på plats 8. Med en sparnivå på 6,5 procent (år 2007) av de totala intäkterna är man med råge över nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunal-lagens hushållningskrav. Kapitalbildningen är god, det finns inget bostadsöverskott och man har goda möjligheter till både avgiftshöjning och kostnadspress. Dessutom är Lerum en infyttningskommun med en befolkningsökning på 8,3 procent under den senaste tioårsperioden.

Faktaruta lerumBetyg: A (indikativt 2009)



ligger på plats 8 av Sveriges 290 kommuner.

Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelse belopp. I Lerums fall behöver man inte göra någon värdering eftersom bruttoförpliktelsebeloppet redan ligger under lägsta kritiska nivå (36 200 kronor per invånare). Men företagen visar vinster och en försiktig värdering kan vara värdet för borgen och förmedlade lån på cirka 7 000 kronor per invånare. Netto förpliktelsebeloppet blir cirka 28 000 kronor, vilket med god marginal understiger de 36 200 kronor som är gränsen för indikation på konsumtionslån. Det finns inga tecken på konsumtionslån och därför får nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget Bra.

Lerums amorteringsförmåga är också Bra. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, används enbart för att amortera lån.

Med betyget Bra på förpliktelsebeloppet får Lerum delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld.

Finansiell hälsaDen andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning.

Sparandet betyget Bra. År 2007 är sparnivån 6,5 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 6,3 procent.

Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. I Lerum lånar förvaltningarna långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Den delen ligger på 1 procent av intäkterna, och skillnaden bokförs som långa lån (netto) i förvaltningarna. Efter som den första kritiska nivån är 25 procent av de totala intäkterna blir betyget Bra på skuldflödesgraden.

Också på nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Lerum betyget Bra. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Med få långa lån (netto) och med korta skulder är skuldbalansgraden just över 20 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger tre gånger så högt på 60 procent.

För nyckeltalet rörelsekapital är betyget OK. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår och är 2007 mindre än omsättningstillgångarna. Men sparandet har inte fyllt på kassan lika snabbt som utgifterna för investeringarna tömt den utan kommunen har ökat den långa upplåningen senare år.

Kapitalbildningen får betyget Bra. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 6,59 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4,31 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 2,28 procent. Det innebär att det i genomsnitt under perioden funnits utrymme att amortera långa lån.

Med betyget Bra på sparnivå får Lerum delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa.

Finansiella riskerDen tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget Dålig och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen Svag och Dålig på två nyckeltal kan räcka för indikation av en risk som behöver hanteras.

Nyckeltalet investeringsnivå är Bra. Under de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 6,2 procent av de totala intäkterna och mycket under normen på 8,5–9 procent som tillämpas för kommuner med starkt växande befolkning, dvs kommuner som ökar med mer än fem procent un

lerum

lerum kommun 2007, kr/inv


Kommunföretagens värde -6 869


Kommunskuld Bra

OK

Svag

dål

ig


0

20

40

60

80

100

120

140




290 260 230 200 170 140 110 80 50 20




lerum

der en tioårsperiod. För Lerums del är ökningen 8,3 procent. Det finns därför ingen risk att man drar på sig stora framtida drift och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig.

Nyckeltalet skattekraft anger att den kommunala beskattningsbara inkomsten är något över rikssnittet. Med en svagt fallande trend de senaste sex åren får skattekraften betyget OK.

På nyckeltalet befolkning får Lerum betyget Bra. Man växer mycket både årligen och långsiktigt. Åldersstruktu

ren innehåller inga allvarligare kritiska snedheter jämfört befolkningspyramiden för riket. Dock markeras dels pucklar i åldrarna 0–6 år och 7–15 år, dels en utflyttning i utbildningsgenerationen 19–25 år.

När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Lerum en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får därför betyget Bra.

De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och

borgen. Lerum får på bostadsöverskott betyget Bra eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar.

Betyget för borgen och förmedlade lån är Bra. Man har borgen och förmedlade lån på 7 132 kronor per invånare. Det är under den första kritiska nivån på 15 000 kronor.


Bedömningsgrunder



ra

OK

Svag

dål

ig



1989

–

1998 19

90–

1999 19

91–

2000 19

92–

2001 19

93–

2002 19

94–

2003 19

95–

2004 19

96–

2005 19

97–

2006 19

98–

2007

200120001999 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Investeringsnivå%

0

3

6

9

12

0

5

10

Lerum kommun Länet Riket








OK

Svag

dål

ig



0

1

2

3

4

5

6

7

8

9



lerum

Finansiella möjligheterDen fjärde analysfrågan utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress.

Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Lerums skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Partille) år 2008. Lerum har högre skatt med 0,59 procent, så det finns ingen potential. Därför blir betyget Dålig på skattehöjning. Lerum höjde skatten senaste gången 2003 med 0,39 procent och sänkte den två gånger därefter 2007 och 2008 med 0,1 procent varje gång.

När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 41 miljoner inom 2–4 år. Det gäller främst avgifter inom förskola och barnomsorg, äldre och handi kappomsorg, kultur och fritidsverksamhet. Cirka 20 miljoner av potentialen påvisas inom äldre och handikappomsorgen. För avgiftshöjningar blir betyget Bra. Det indikeras en viss potential inom den kommunala affärsverksamheten.

Kostnadspressen kalkyleras till cirka 211 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Lerum på kostnadspress ska få betyg Bra. Man kan pressa kostnaderna med cirka 40 miljoner kronor inom det som kallas infrastruktur och skydd. Vidare kan man pressa kostnaderna med 30 miljoner vardera inom förskola 0–5 år och gymnasieskola, med 25 miljoner vardera inom äldreomsorg och social omsorg, med 15 miljoner inom förskola 6 år och med 10 miljoner var

dera inom grundskola, fritidsverksamhet, kultur och politik.

Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 66 miljoner utgör kalkyl mässigt de finansiella möjlig heterna i enbart de kommunala verksamheterna på 211 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,2 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna, som närmar sig vad som får anses normalt, är till en del personal eftersom det finns 83 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidrag enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 80 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på cirka 113 personer.

Lerum får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter.

ledningsförmågaAnalysfråga fem är indikation av ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckel tal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna.

För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget OK för Lerum (här finns bara betygen OK och Svag). Under de senaste fyra mandatperioderna har det i genomsnitt saknats majoritetsblock.

Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fat

tade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget OK. Det finns en belastning eftersom många partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende och beslutshanteringen.

Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns ingen sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget Bra.

lerum – det speciellaLerum klassas som förortskommun i sitt läge mellan Göteborg och Alingsås. Göteborg analyserades i Kommunexperten 9/2008. Ingen av de andra kommungrannarna är ännu analyserade, dvs Partille, Härryda, Bollebygd och Ale. Lerum är stor till både yta och befolkning med 38 085 invånare 2008.

Lerum har det finansiella indikativa betyget A. Det är ett starkt A med hela 14 av 19 nyckeltal med betyget Bra. Man går in på Alistan och belägger andra plats när 120 kommuner är analyserade. Kävlinge, en pendlingskommun, intog första platsen förra månaden. Göte borg finns också med på Alistan på plats 24 och där finns för närvarande 31 kommuner. Lerum är klart bättre än storebror i sydväst.

Vad är speciellt i en mycket bra kommun som Lerum? Man kan berömma det som är bra och leta efter svag heter. Originellt är årsredovisningen som bara omfattar 24 sidor.

Låt oss följa analysschemat och börja med kommunskulden. Det finns åtta kommuner som har så lågt bruttoförpliktelsebelopp att det under stiger lägsta kritiska nivå 36 200 kronor per invånare, vilket är gränsen för indi k ation på konsumtionslån. Lerums bruttoförpliktelsebelopp är 35 203 kronor per invånare och kommunen belägger plats 8. Av övriga 7 är 5 förorts kommuner som Lerum. Knivsta klassas som pendlingskommun och Skinnskatteberg är en ”övrig kommun” med mindre än 12 500 invånare.

När siffrorna har kvalitetssäkrats under analysens gång så ska ingen mer


Bedömningsgrunder


Kostnadspress

Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länetLerum potential 211 Mkr

Mkr

0

50

100

150

200

250

300

350

400


ra

OK

Svag

dål

ig



lerum

Bedömningsgrunder



OK

Svag

dål

ig


betyg: OK och Svag.

1983

–

1985 19

86–

1988 19

89–

1991 19

92–

1994 19

95–

1998 19

99–

2002 20

03–

2006 20

07–

2010


KristdemokraternaCenterpartiet (Borgeligt)SverigedemokraternaSocialdemokraterna


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

tid egentligen ägnas åt en så extremt låg kommunskuld. Men som framgår av diagrammet under kommunskuld kvittas det låga bruttoförpliktelsebeloppet ner med 6 869 kronor per invånare ändå för Lerum. Det beror på att de egna ägda företagens status ändå måste granskas för att se om de har vinster som bär deras skulder. Lerum har få och ekonomiskt problemfria före tag. Därför kan kommunens borgen och förmedlade lån på 6 869 kronor per invånare räknas av och ge en hyfsad marginal mellan nettobeloppet 28 334 kronor per invånare och lägsta kritiska nivå 36 200 kronor per invånare.

Lerum är delägare i Förorternas Bostads AB, som i övriga delar ägs av Mölndal, Kungälv och Härryda. Lerum har därmed en liten del av den allmännytta som räknat i antal lägenheter per invånare uppgår till cirka en tredjedel av genomsnittskommunen. Här finns en låg borgen som inräknas i

kommunskulden. De förmedlade lånen på 188 miljoner kronor gäller KB Hedehem, som är ett serviceboende för äldre. Dessutom finns det mycket lönsamma Lerum Energi AB. Skulle de företagen värderas och också avräknas bruttoförpliktelsebeloppet jämte en avsättning i pensionsfond på cirka 90 miljoner kronor, skulle nettobeloppet knappast vara positivt längre. Netto finns inga skulder. Delbetyget för kommunskuld ska vara A.

När det gäller finansiell hälsa har fyra av fem nyckeltal betyget Bra och bara ett, det ofta mindre viktiga rörelsekapital, betyget OK. Det mest betydelsefulla nyckeltalet sparnivå har betyget Bra, och i diagrammet under finansiell hälsa visas nio år av redovisade höga sparnivåer som de flesta år med god marginal överstiger högsta kritiska nivå för god hushållning enligt lagens krav. Bokslutsprognosen för 2008 visar även den en godkänd hög nivå men SCBs preliminära siffror an

tyder en nedjustering. Ändå ska delbetyget för analysfrågan finansiell hälsa vara A.

Men lite speciellt är att investeringarna (som det framgår av diagrammet under analysfrågan finansiella risker) var mycket låga under flera år i början av 2000talet för att senare år nå 8,5–9 procent av intäkterna som kalkylmässigt behövs i en kommun som växer snabbt – som i Lerum med över 5 procent per tioårsperiod. Även det speglas i ett diagram under analysfrågan finansiella risker. Det kan tänkas att konsekvenser i form av tillkommande driftkostnader efter de senaste åren höga investeringar kan minska överskotten mer än ledningen planerat – och så tillkommer den ekonomiska krisen.

Det väcker frågan om det historiskt investerats för lite i Lerum och det kan konstateras att Lerums tillgångar uppgår till 69 procent av genomsnittsvärdet för riket. Det kan tyda på att Lerum har en väl liten produktiv förmögenhet i förhållande till sin snabbt växande befolkning. Det har, som diagrammet visar, investerats mycket de senaste två åren och långa skulder har växt från 54 miljoner kronor 2005 och till 217 miljoner 2007. Det är också fullt rimligt att kommuner som växer



1 Kävlinge 14 4 1 2/20092 lerum 14 4 0 1 3/20093 Säter 14 3 1 1 7/20084 Värnamo 14 3 1 1 5/20085 fagersta 14 3 1 1 11/2008

24 Göteborg 11 3 3 2 9/2008

Kommun


lerum

så snabbt som Lerum lånar upp till en tredjedel av sina investeringsutgifter.

När det gäller krisutlösande finansiella risker har även här alla 6 nyckeltalen betyget Bra utom ett, nyckeltalet skattekraft, som har betyget OK. Den kommunala beskattningsbara inkomsten ligger på 106 procent av rikets och faller över de senaste sex åren mycket sakta. Det speciella är ändå inte det, utan att nyckeltalet borgen har betyget Bra, vilket mycket få kommuner har. Det speglar igen att Lerum har en mycket låg kommunskuld. Delbetyget för finansiella risker ska vara A.

På analysfrågan finansiella möjligheter har Lerum ett nyckeltal med betyget Dålig (skattehöjning) och här har man både höjt och sänkt skatten under senare år. Lerum höjde skatten senaste gången 2003 med 0,39 procent och sänkte den två gånger därefter 2007 och 2008 med 0,1 procent varje gång. Det blir gåtfulla skatteförändringar om man ser till sparnivåerna i diagrammet under finansiell hälsa. Kanske ledde skattehöjningen 2003 till att sparnivån kunde behållas på hög nivå det året, men den föll igenom året efter eller 2004. Sparnivån återställdes 2005 utan skattehöjning. Får man förmoda att Lerum försökte inleda ett långsiktigt årligt skattesänkningsprogram med en liten sänkning varje år från 2007 för att dels ta upp kampen med Partilles lägre nivå, dels signalera till omvärlden och speciellt näringslivet om en intressant kommun att lokalisera sig i med starka finanser. Och så höll den ambitionen inte längre än två år.

Det finns potentialer i både möjligheterna att höja avgifter och pressa ner kostnader. De är väl fördelade på alla verksamheter och övertaligheten personal är inte stor. Det finns inga behov inom de tre första analysfrågorna som behöver finansieras. Därmed riktas heller inga krav på att potentialer behöver utvinnas. Även om så vore fallet finns det så goda finansiella möjligheter att delbetyget på analysfrågan ändå skulle vara A. Lerum lever upp till sitt motto:

”Lerum, mer än du tror”, eftersom man

har ett A, som är så mycket ”mer” att man går upp på andra plats i Alistan.

rekommendationerKommunledningen: Fortsätt att hålla hårt i ekonomin. Lerum har den ekonomi som morgondagens beslutsfattare behöver för att infria alla framtida åtaganden, som att:

• drivaenverksamhetmed bibehållen standard

• betalaallainvesteringarmed sparöverskott

• betalaavtalspensioner• behållaettgottföretagsklimat• tryggaengodvärdetillväxt

för fastighetsägarna Ett sätt att behålla den finansiella styrkan är att förelägga sig ett och endast ett mål och förverkliga det – kanske att alltid vara Akommun och utvärdera detta öppet varje år.

Ge inte upp ambitionen om ett långsiktigt årligt skattesänkningsprogram. Det kan räcka med 0,05 procent per år. Potentialer finns. Då är Lerum med på rätt ställe i alla ekonomireportage, och billigare och trovärdigare reklam än att bli omtalad i artiklar finns knappast.

Lerum förvaltar kassabalanser som är avsatta för betalning av framtida avtalspensioner och är således en rik kommun i andras ögon även om det är resultatet av ekonomisk skötsamhet. Fundera på möjligheten att skydda medlen bättre, kanske genom att lägga dem i en pensionsstiftelse. Lerum är medlem i KommunInvest där det finns en solidarisk borgen.

Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Och ni är obetydligt för många även om kommunen för närvarande har pensionsfonder för utbetalning av cirka 12 procent av era framtida avtalspensioner. En tryggare placering av medlen kan vara en pensionsstiftelse. En ytterligare säkerhet är att kommunen i framtiden behåller ett finansiellt betyg på Anivå. Då finns pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten även om ni har varit för

många anställda. Det är faktiskt din yttersta trygghet.

Invånare: Du betalar en normal skatt till en mycket finansiellt välskött kommun med normala överkostnader i verksamheterna. Du kan kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Genom kvalitetsstyrda effek tiviseringar kan det i lugn årlig takt förbättras ytter ligare. Att de senaste årens goda förutsättningar består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på Anivå varje år i fram tiden. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna. Det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Lerum.

Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om Lerums kommuns mycket goda finanser och relativt låga skatt vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 30 år så innebär det räknat på varje insats om 100 000 kronor minst 33 450 kronor extra. Med uthålliga finanser på Anivå skapas förutsättningar för att allt fast kapital kan bli ännu mer värt. Kommunen skulle kunna ha ett betyg på Anivå som uttalat mål för varje år i framtiden. Även skattesänkningar bidrar till högre fastighetsvärden. Med sådana åtgärder blir fastigheten en ännu värdefullare tillgång.

Företagare och investerare: Har Lerum komparativa fördelar för ditt företag kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Lerum. Överväger du lokaliseringslägen med bra kommunikationer nära Göteborg och söker en bra kommun är Lerum en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar enkelt om kommunens ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande höga nivå genom att följa upp det finan siella betyget. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i Akommunen Lerum finns fem Akommuner till i omgivningarna samt en Bkommun.


Heby


Kom

mun

sk

uld

Fina

nsie

ll hä

lsa

Fina

nsie

lla

risk

er

Fina

nsie

lla

möj

lighe

ter

A • • •B

C •d

Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C


Faktaruta HebyBetyg: C (indikativt 2009)


Kommuntyp: Övriga kommuner

med 12 500 till 25 000 invånare






680 miljoner 2007



Finansiell Elitlicens: Ingen


mediabild och bakgrundHistoriskt är mycket i Heby kopplat till tegel och man var ett tag centrum för svensk tegelbruksindustri. Den gyllene epoken varade från slutet av 1800talet fram till cirka 1940. Nu finns egentligen bara ett bruk kvar och det är tegelbruket i Vittinge som tillverkar takpannetegel.

Även järnvägen har varit av stor betydelse för Heby och man var från mitten av 1880talet ett stationssamhälle på den viktiga sträckan Stockholm–Dalarna. Under linjenedläggningens tid var Heby en av de stationer som drogs in. Numer gör allt fler tåg uppehåll, vilket underlättar pendling. De finns också planer på att Upptågen som trafikerar sträckan Tierp–Upplands Väsby också ska öppna en linje som går mellan Sala och Uppsala.

I modern tid är Heby känd som länsbytarkommunen. Det var 2007 som man bytte län från Västmanlands län till Uppsala Län. Som kommunal devis har kommunen Heby – Mitt i allt

och det får ju en förstärkt innebörd med tanke på länsbytet.

När det här skrivs berättar media om mässan Heby kommun bryr sig som äger rum i början av mars. En mässa som samlar de aktörer i samhället som bryr sig om barnen och deras familjer. Media berättar också att skatte intäkterna minskar för Uppsala läns kommuner, något som för Hebys del innebär minskade skatteintäkter på cirka 5 miljoner kronor under 2009. Media noterar också att invånarna i lilla Enåker, i västra utkanten av Heby kommun, går samman för att hävda sina intressen.

viktiga analysvillkorAnalyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988–2007. Bokslutsprognosen för 2008 är inlagd. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar.

Heby har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr

verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunens verksamhetsfastig heter överfördes 2004 till det nybildade Heby fastigheter AB. Det senare påverkar de kritiska nivåerna för nyckeltalen spar och investeringsnivå. Det allmännyttiga bostadsföretaget heter Hebygårdar AB och köptes 2004 av Hebyfastigheter AB och är idag dess dotterbolag.

KommunskuldDen första analysfrågan består av nyckel talen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden.

Bruttoförpliktelsebeloppet ligger på cirka 58 000 kronor per invånare. Det är lägre än medeltalet och långt från kommunen med den största skulden

trivsamt är kostsamtHeby har högsta betyg på alla analysfrågor utom Finansiell hälsa. Där är betyget C och därför bli det sammanlagda betyget också C. Det som drar ner helhetsintrycket är det låga sparandet där den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år just över 2 procent. Det ska jämföras med 3,5 procent som är den nedre gränsen enligt kommunallagens hushållningskrav. Vidare noteras en viss befolkningsminskning och Heby har tappat 1,9 procent under den senaste tio-årsperioden. Annars är kommunskulden låg, man har god kapitalbildning och kan glädja sig åt ökad skattekraft.


(137 000 kronor per invånare). Heby ligger på plats 94 av Sveriges 290 kommuner.

Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Hebys fall ger en försiktig värdering cirka 23 000 kronor per invånare och nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 35 000 kronor, vilket utan större marginal understiger 36 200 kronor som är gränsen för indikation av konsumtionslån. Det finns således inga konsumtionslån och därför ges nyckel talet förpliktelsebelopp betyget Bra.

Hebys amorteringsförmåga är också Bra. Den teoretiska återbetalnings tiden är i genomsnitt 0 år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån 5 år.

Med betyget Bra på förpliktelsebeloppet får Heby delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld.

Finansiell hälsaDen andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå,

skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning.

Sparandet får betyget Svag. År 2007 är sparnivån 4 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 3,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperio dens fem sista år just över 2 procent. De två översta kritiska nivåerna (för re och nyinvesteringar) är nedjusterade (något mer än halverade utrymmen, se analysvillkoren ovan).

Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. I Heby lånar förvaltningarna långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Men skillnaden bokförs som långa lån (netto) i förvaltningarna. Den delen är 0 procent av intäkterna. Den första kritiska nivån passeras vid 25 procent av de totala intäkterna och betyget blir därför Bra på skuldflödesgraden.

På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Heby betyget OK. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens

förmögenhet i form av olika tillgångar. Utan långa lån (netto) och med korta skulder är skuldbalans graden 30 procent av tillgångarna och trenden faller. Första kritiska nivån ligger på 60 procent. Men betyget blir inte Bra eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. Det ger en belastning och betyget blir OK.

På nyckeltalet rörelsekapital är betyget Svag. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår men är 2007 ändå större än omsättningstillgångarna. Eftersom sparandet har fyllt på kassan snabbare än vad utgifterna för investeringarna tömt den har den korta upplåningen minskat.

Kapitalbildningen får betyget Bra. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 2,94 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 1,89 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 1,05 procent, vilket innebär att man kan amortera lån.

Med betyget Svag på sparnivå får Heby delbetyget C på analysfrågan Finansiell hälsa.


Nyckeltalet investeringsnivå är Bra. Under de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 1,7 procent av de totala intäkterna och under normen på 5,5 procent. Det är normen som tillämpas för kommuner med en befolkning som under en tioårsperiod utvecklas inom intervallet +/ 5 procent. För Hebys del är minskningen

Heby

Heby kommun 2007, kr/inv




Kommunskuld Bra

OK

Svag

dål

ig


0

20

40

60

80

100

120

140




290 260 230 200 170 140 110 80 50 20




1,9 procent. Eftersom Hebyfastigheter AB äger kommunens verksamhetsfastigheter och hyr ut dem till de kommunala förvaltningarna bör investeringsnivån i snitt justeras ner till cirka hälften av normens värde. Det är cirka 3 procent av de totala intäkterna. Med i genomsnitt 1,7 procent investeringar de senaste 5 åren indikeras ingen risk att man drar på sig stora framtida drift och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig.

Nyckeltalet skattekraft anger att den kommunala beskattningsbara är under

rikssnittet. Med en stigande trend de senaste sex åren från 81 procent av rikets genomsnitt och till 85 procent får skattekraften betyget Bra.

På nyckeltalet befolkning får Heby betyget OK. Befolkningen minskar både årligen och långsiktigt. Åldersstrukturen innehåller inga allvar ligare kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Dock markeras en svacka, dvs en utflyttning i samhällsbyggargenerationen 26–44 år.

För nyckeltalet sysselsättning uppvisar Heby en långsiktig trend som är

bättre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får därför betyget Bra.

De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Heby får på bostadsöverskott betyget Bra eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar.

Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Man har borgen och förmedlade lån på 27 056 kronor per invånare, vilket är över den lägsta kritiska nivån på 15 000 kronor per in

Heby

Bedömningsgrunder



ra

OK

Svag

dål

ig


Skatteunderlag/invånare%

1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009

Bostadsöverskott%

1998

1997

1996

1995

1994

1993

1992

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2008

2007

75

80

85

90

Kommunens andel av medelskattekraften i Riket

048

121620








OK

Svag

dål

ig



-1

0

1

2

3

4

5

6



vånare men också just över den högsta på 27 000 kr per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen).


Finansiella möjligheterDen fjärde analysfrågan som utvärderas med nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för nyckeltalen utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 9 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (0 Mkr), Hälsa (9 Mkr) och Risk (0 Mkr).

Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Hebys skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Enköping) år 2008. Heby har högre skatt med 1,52 procent, så det finns ingen potential. Därför blir betyget Dålig på skattehöjning. Heby höjde skatten 2007 med 1 procent och sänkte den därefter 2008 och 2009 med 0,24 respektive 0,25 procent.

För avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 8 miljoner inom 2–4 år. Det gäller främst avgifter inom förskola och barnomsorg, äldre och handikappomsorg, kultur och fritidsverksamhet. Cirka 5 miljoner av potentialen påvisas inom äldre och

handikapp omsorgen. Den risk som behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 9 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan alltså stå för 88 procent av det totala behovet (8 miljoner av 9 miljoner). Nyckel talet har de tre kritiska procentnivåerna 100, 66 och 33. Eftersom 88 procent bara klarar de två lägsta kritiska nivåerna 33 och 66 procent blir det en belastning. Betyget blir därför OK på avgiftshöjningar. Det indikeras även vissa avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten.

Kostnadspressen kalkyleras till cirka 66 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Heby på kostnadspress ska få Bra. Man kan pressa kostnaderna med cirka 20 miljoner kronor inom äldreomsorg, med 15 miljoner inom grundskola, med 10 miljoner inom gymnasieskola, med 8 miljoner vardera inom förskola 0–5 år och fritidsverksamhet och med 3 miljoner kronor inom vardera förskola 6 år och politik.

Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 19 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjlig heterna i enbart de kommunala verksamheterna på 66 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,5 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skatte nivån. Överkostnaderna, som ligger något över nivån med vad som får anses normalt, är till en del personal eftersom det finns 86 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidrag enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde

79 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på cirka 97 personer.

Heby får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter.

ledningsförmågaAnalysfråga fem är indikation av ledningsförmåga via nyckel talen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna.

För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget Svag (här finns bara betygen OK och Svag). Under de senaste fyra mandatperioderna har det i genomsnitt saknats majoritetsblock, de minskar trendmässigt i betydelse, vågmästarpartiernas trend växer och det finns ett vågmästarläge senaste mandatperioden, Länsbytarpartiet.

Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget OK. Det finns en belastning eftersom många partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende och beslutshanteringen.

Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget OK.

Heby – det speciellaHeby mellan Uppsala och Sala bytte län 2007 från Västmanland till Uppsala efter en lång intern politisk strid som leddes av ett lokalt parti, Länsbytarpartiet. Heby har sju kommungrannar varav fyra är analyserade i Kommunexperten, Avesta i 3/2008, Sandviken i 9/2008, Gävle i 1/2009 och Tierp i 2/2008. Ännu inte analyserade är Uppsala, Enköping och Sala.

Heby lät analysera sig första gången 1995. En bekymrad ekonomichef hade kontaktat Svensk Kommunrating redan under 1994 med en ekonomi i fritt

Heby


Bedömningsgrunder


Kostnadspress

Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länetHeby potential 66 Mkr

Mkr

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180


ra

OK

Svag

dål

ig



fall. Han fick inget gehör från ett socialdemokratiskt styre med en stark man som kommunalråd, som styrde med stöd av vänster och miljö partierna. Heby har därefter analyserats många gånger och kommunens moderna historia innehåller många starka personligheter och stridiga viljor i politiken.

I kommuner där det har varit svårt med kontinuiteten sätter det ofta spår i främst analysfrågan finansiell hälsa. Under sådana omständigheter vill det gärna gå snabbt både upp och ned, som det också har gjort i Heby. Sparnivån har pendlat mellan en topp på 5,4 procent av de totala intäkterna 2000 och en botten fyra år senare på 0,1 procent för att tre år senare igen nå mycket godkända 4 procent av de totala intäkterna – allt inom en period om tio år som diagrammet omfattar. Så har det sett ut i Heby ända sedan kommunal statistik började samlas in 1988.

Heby har högsta del betyg A på analysfrågorna kommunskuld, finansiella risker och finansiella möjligheter. Det är analysfrågan finansiell hälsa som med sitt delbetyg C också sätter slutbetyget till C. Och så har det varit genom åren. Under ett år efter 1988, nämligen 2001, var Heby en Bkommun, vilket torde framgå av diagrammet för sparandet, för att fyra år senare

klassas som Dkommun. Av samma diagram framgår att Heby egentligen skulle bli en Dkommun igen längre fram i vår när bokslutet för 2008 är tillgängligt, om den sparnivå som delårsprognosen (till och med augusti) anger skulle bli utfall, dvs 2,2 procent av de totala intäkterna. När den femåriga mättrenden flyttar fram ett år byts 2003 års värde på 3,4 procent av intäkterna ut mot 2,2 procent för 2008 och då sjunker medelvärdet på 2,02 procent under lägsta kritiska nivå för avtalspensioner på 2 procent av intäkterna. Det utlöser ytterligare en belastning. Men Heby bör klassas som Ckommun med tanke på den växande trenden i sparnivån, men det är inget starkt C som Heby har.

Genom en ny kommunallag avreglerades kommunerna i början av 1990talet i finansiell och ekonomisk mening. Naturligtvis var det många lokalpolitiker som inte frågade var den där kronan som man köpte service till väljarna för kom ifrån, om det var från skatter, avgifter, bidrag eller lån. Det var samtidigt finans och fastighetskris och så fick finanssektorn bekymmer med lånehungriga kommuner. En sådan kommun var Heby med sin starke man i politiken. Sparandet föll igenom till negativa värden 1995 och 1996 på 3,7

respektive 4,4 procent av de totala intäkterna samtidigt som investeringarna låg kvar på över 10 procent av intäkterna. De långa lånen växte från cirka 10 miljoner kronor 1993 till 140 miljoner 1995. Det är klart att både Hebys ekonomichef och Sala Sparbank var bekymrade och den första analysen inför kommunens politiker genomfördes i Sala Sparbanks lokaler den 21 februari 1997 på bankens initiativ. Hebys starke man visade inre resning och ekonomin förbättrades snabbt, vilket ledde till att han förlorade det kommande valet.

Borgarna tog makten i valet 1998 tillsammans med ett nybildat lokalparti, Hebys Väl, som sedan blev Länsbytarpartiet och fortsatte det ekonomiska saneringsarbetet – 2001 var Heby en Bkommun. Ekonomin ansågs inte längre vara något problem och som framgår av diagrammet för sparandet började kommunen falla igenom igen. Med en ny ekonomichef och en kommunchef ointresserad av ekonomiska frågor där fokus var på att byta län, började den ekonomiskt vingliga mandatperioden 2003–2006 med sparnivåer kring nollstrecket två år i rad 2004 och 2005. Ekonomichefen fick igenom ett fyraårigt avtal om finansiella analyser i ett försök att stabilisera läget utifrån, men det kunde inte hindra genomklappningen

Heby

Bedömningsgrunder



OK

Svag

dål

ig


betyg: OK och Svag.

1983

–

1985 19

86–

1988 19

89–

1991 19

92–

1994 19

95–

1998 19

99–

2002 20

03–

2006 20

07–

2010




0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100



Heby

de två åren 2004–2005. Två ekonomichefer senare år 2007 låg sparandet på godkänd nivå, men det berodde bland annat på en skattehöjning på 1 procent samma år.

Nu styr ett blocköverskridande samarbete mellan Moderater, Socialdemokrater, Vänsterpartiet och Folkpartiet i Heby och har som första punkt att sanera ekonomin. Läns bytet kostade inte så mycket som befarat och med bättre kontinuitet i ledarskapet har ekonomistyrningen blivit något fastare, vilket lett till två smärre skattesänkningar 2008 och 2009.

Med höga sparnivåer under perioden 2000 till 2003 amorterades långa lån ner från 160 miljoner kronor till 100 miljoner. Med konsulthjälp lades resten av lånen ut på de kommunala bolagen genom bildandet av Heby Kommunfastigheter AB 2004. Bolaget köpte kommunens förvaltningsfastigheter genom en revers på 130 miljoner kronor. Men konsulten underlät att upprätta hyresförhållanden mellan Heby Kommunfastig heter AB och kommunens förvaltningar med följd att verksamheterna fick mer pengar att röra sig med motsvarande de tidigare kapitalkostnaderna och bolaget en motsvarande förlust.

Var det en trevlig konsult som ville dölja lånen och fixa extra pengar till den kommunala verksamheten, eller en konsult som inte kunde avsluta jobbet genom brister i det kommunala ledarskapet 2004? Om det är åtgärdat idag finns en så stark effektiviserande kraft i konstruktionen med förvaltningsfastigheterna i ett eget ägt bolag och hyresrelationer att hela skattehöjningen 2007 ska kunna ges tillbaka till invånarna. Hittills har skatten sänkts 0,49 procent så det finns 0,51 procent kvar. Det kan konstateras att de kommunala bolagen med hittills så hyfsade redovisade vinster bär det förmedlade lånet på 130 miljoner kronor förutom en borgen på 263 miljoner (till kommunens allmännytta Hebygårdar AB) att det går att räkna fram ett nettoförpliktelsebelopp på 35 247 kronor per invånare just under lägsta kritiska nivå

36 200 kronor per invånare. Det finns således ingen indikation på konsumtionslån.

Beslutskulturen har allvarliga brister. Det är för mycket trivsam seminarieverksamhet i politiken, och den bristande fasthet och kontinuitet det för med sig försvagar den operativa styrningen och ledningen. Det avspeglas i det ekonomiska utfallet. Nu kan befaras att resultatet 2008 blir vad delåret speglar: Ett för lågt sparande på 2,2 procent av de totala intäkterna, och det inleder en ny svag ekonomisk period. Hebys trivsamma ledarskap kan bli kostsamt.

rekommendationerKommunledningen: Det behövs en fastare ekonomistyrning som höjer sparnivån (jämfört delårsprognos 2008 på 2,2 procent av de totala intäkterna) till minst 3,5 procent av totala intäkterna och behåller den där. Då styr ni efter kommunallagens hushållningskrav i stället för balanskravet. Var inte rädd och för försiktig eftersom det finns goda potentialer i kostnadspress. Var mer långsiktig i styrningen och ha som mål att alltid vara Akommun och utvärdera det varje år. Var även mer långsiktig beträffande skatte sänkningar genom att besluta om ett program med exempelvis 0,05 procent per år. Kommunskulden börjar bli hög med tanke på den knappa marginalen till indikation på konsumtionslån. Sköt därför företagen väl så att de visar skäliga vinster varje år och kan värderas högt.

Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på Anivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni något för många. Men hur många ni än har varit så kan en Akommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det finns inga avsatta pensionsmedel

så du är helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga.

Invånare: Du bor i en kommun med ett lågt finansiellt indikativt betyg, med hög skatt, med lite mer än normala överkostnader och med gott om personal i verksamheterna. Du kan därför kräva att få ut god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Förutsättningarna att få fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen kan förbättra ekonomin så man meriterar sig för ett finansiellt betyg på Anivå. Det finns ekonomiska potentialer för det. Stöd därför politiker som har de personliga kvaliteterna att slå vakt om en stark och uthållig kommunal ekonomi.

Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Utgå ifrån att en viktig sådan faktor är hur kommunen sköter sin ekonomi. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 30 år så innebär det räknat på varje insats om 100 000 kronor minst 33 450 kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen är aktiv i sin ekonomistyrning och håller höga årliga överskott. I takt med att Heby får bättre ekonomi så gör det din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Även skattesänkningar bidrar till att höja värdet på villan.

Företagare och investerare: Är du företagare i expansions eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Heby kan det indikativa finansiella betyget C vare en negativ signal. Men du kanske inte ska ta det betyget så allvarligt eftersom kommunen har finansiella möjligheter att relativt snabbt åtgärda problemen. Har därför Heby lokaliseringsfördelar för ditt företag kan du investera där eller stanna kvar om du redan är etablerad där. Du kan varje år kontrollera om Heby kommuns ekonomi utvecklas på önskat sätt genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i Ckommunen Heby finns två Ckommuner till i omgivningarna, samt tre B och två Akommuner.

Kommun


Burlöv


Kom

mun

sk

uld

Fina

nsie

ll hä

lsa

Fina

nsie

lla

risk

er

Fina

nsie

lla

möj

lighe

ter

A • •B •C •d



Kommuntyp: Förortskommuner






730 miljoner 2007




medlem i Kommuninvest: Nej

mediabild och bakgrundBurlöv är en bygd med anor långt tillbaka i historien. Här finns bland annat det som anses vara ett av de äldsta fynden av bosättning i landet, en boplats från äldre stenåldern (cirka 8 000 år f Kr).

Också Burlövs kyrka är av gammalt märke; man tror att den byggdes på 1100talet. Själva Burlövs by är ännu äldre.

Dagens Burlöv omfattar bara en socken (Burlövs socken) och består av de fem byarna Arlöv, Burlöv, Sunnanå, Tågarp och Åkarp. Det var Burlövs kyrkby som var huvudort fram till 1870talet när Arlövs samhälle så smått började ta över den rollen.

1809 blev Arlöv municipalsamhälle och 1869 anlades ett sockerbruk på orten. Det blev början på det industrisamhälle som gradvis växte fram och sockerbruket rekryterade bland annat jordbruksarbetare från socknarna och byarna runtomkring. Två år senare

(1871) fick Arlöv järnvägsstation (södra stambanan).

Järnvägen kom tidigare till Åkarp – redan 1855. Annars är det en relativ ung ort som har sitt upphov i en gammal bondby. Vid slutet på 1800 talet fanns bland annat takstolsfabrik, tegelbruk och pianofabrik i Åkarp.

Burlöv är till ytan Sveriges näst minsta kommun, bara 19 kvadrat kilometer. Bland dagens företag finns exempelvis Sockerbolaget, Nordsjö Nobel och Akzo Nobel.

Som så många andra kommuner har också Burlöv en devis. Här lyder den Den nära kommunen. Den officiella engelska versionen är måhända inte lika koncis: The municipality with best location.

Media skriver bland annat att det moderna Burlöv firar 50 år i år och det uppmärksammas med jubileumsskrift och utställning. Man berättar också om planerna på en ny stadsdel i Arlöv som ska innehålla ett nytt bad och

idrottsområde, hotell, kongresscenter och cirka 3 000 nya lägenheter.

viktiga analysvillkorAnalyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988–2007. Bokslutsprognos är inlagd för 2008. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar.

Burlöv har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Burlöv samlade 1999 sina egna ägda bolag i en koncern med modern Skärfläckan AB.

KommunskuldDen första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförplik

diagnosen är bidragsparadisBurlöv har högsta betyg på de två analysfrågorna Kommunskuld och Finansiella möjligheter. Det som drar ner det sam-manfattande betyget till C är de finansiella riskerna. Det finns ett kritiskt mönster mellan de två nyckeltalen Skattekraft och Sysselsättning med betygen Svag och Dålig. Att skattekraften sjunker beror i huvudsak på näringslivssvikt, vilket gör att det är för få i åldersgruppen 20 till 64 år som är ute i arbetslivet. Det gäller alltså för ledningen i Burlöv att göra kommunen attraktiv för företagsetablering, alternativt se till att Burlöv uppfattas som en bra inpendlingskommun till Malmö.

Faktaruta BurlövBetyg: C (indikativt 2009)



telser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden.

För Burlöv ligger bruttoförplikt elsebeloppet på cirka 62 500 kronor per invånare. Det är alldeles under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (137 000 kronor per invånare). Burlöv ligger på plats 128 av Sveriges 290 kommuner.

I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utan för kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförplikt elsebelopp. I Burlövs fall ger en försiktig värdering över 45 000 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir cirka 17 500 kronor, vilket med god marginal understiger 36 200 kronor som är gränsen för indikation av konsumtionslån. Det finns således inga konsumtionslån och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget Bra.

Burlövs amorteringsförmåga är Bra. Den teoretiska återbetalnings tiden är noll år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska ni

vån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån.

Med betyget Bra på förpliktelsebeloppet får Burlöv delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld.


Sparandet i Burlöv får betyget OK. År 2007 är sparnivån 6,5 procent av de totala intäkterna och på nivån för god hushållning eller 6,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens sista fem år är 5,1 procent. Bokslutsprognosen för 2008 visar fortsatt relativt hög sparnivå på 5,9 procent av de totala intäkterna.

Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skul

dernas andel av intäkterna. Den delen ligger på 0 procent av intäkterna. Den första kritiska nivån ligger på 25 procent av de totala intäkterna. Betyget blir Bra för skuldflödes graden i Burlöv.

För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Burlöv även här betyget Bra. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Utan långa lån och med enbart korta skulder blir skuldbalansgrad runt 18 procent av tillgångarna. Trenden är svagt fallande. Den första kritiska nivån ligger mer än tre gånger högre eller på 60 procent.

För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Bra. Korta skulder har växt lika snabbt som omsättningstillgångarna under mätperiodens senaste fem bokslutsår och de korta skulderna är betydligt mindre än omsättningstillgångarna.

Kapitalbildningen får betyget Dålig i Burlöv. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Burlöv under den senaste nioårsperioden 6,13 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 8,66 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 2,54 procent.

Burlöv har varje år under 2000 talet sålt tillgångar och gjort betydande reavinster. De har använts tillsammans med sparandet för att betala de årliga investeringsutgifterna. Det har anpassats så att rörelsekapitalet inte har behövt minskats eller långa lån tagits upp.

Med betyget OK på sparnivå får Burlöv delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa.

Finansiella riskerDen tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget Dålig och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen Svag och Dålig

Burlöv

Burlöv kommun 2007, kr/inv




Kommunskuld Bra

OK

Svag

dål

ig


0

20

40

60

80

100

120

140




290 260 230 200 170 140 110 80 50 20




Burlöv

Bedömningsgrunder



ra

OK

Svag

dål

ig


75

85

95

65

75

85

95Förvärvsfrekvens%

Totalt för BurlövRiketRiksmax Gnosjö

KommuntrendenRikstrenden19

9819

9719

9619

9519

9419

9319

9219

9119

9019

8919

9920

0020

0120

0220

0320

0420

0520

0620

07


1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009Kommunens andel av medelskattekraften i Riket








OK

Svag

dål

ig



0

2

4

6

8

10

12


på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras.

Nyckeltalet investeringsnivå är OK. Under de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 9,7 procent av de totala intäkterna och alldeles över normen på 8,5–9 procent som tillämpas för kommuner med växande befolkning, dvs kommuner där befolkningen ökat med mer än 5 procent under en tioårsperiod. Befolkningsökningen i Burlöv under den perioden är 9,6 procent. Det finns således knappast någon

risk att man drar på sig stora framtida drift och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig även om man ligger marginellt över en kritisk nivå, vilket betyget OK markerar.

Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en snabbt fallande trend de senaste sex åren får skattekraften betyget Svag.

När det gäller nyckeltalet befolkning får Burlöv betyget Bra. Man växer både årligen och långsiktigt.

Ålders strukturen innehåller inga större snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket.

När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Burlöv en långsiktig trend som är markerat sämre än motsvarande trend för riket, motsvarande två belastningar. Även konjunkturkänslighet indikeras och nyckeltalet sysselsättning får med tre belastningar betyget Dålig.

De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån.


Burlöv får på bostadsöverskott betyget Bra eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar.

Betyget för borgen och förmedlade lån är Svag. Man har borgen på 35 497 kronor per invånare. Det är över första kritiska nivån på 15 000 kronor per invånare, men också över nästa på 27 000 kronor per invånare.

De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C för analysfrågan Finansiella risker. Det beror på näringslivssvikt eller bristande attraktivitet som förortskommun till Malmö. Det indikeras av det kritiska mönstret mellan de två nyckeltalen Skattekraft och Sysselsättning med betygen Svag respektive Dålig. Det sker ett dramatiskt fall i beskattningsbar medelinkomst som beror på att för få i åldersgruppen 20 till 64 år är ute i arbetslivet.

Finansiella möjligheterDen fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter som utvärderas med nyckel talen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för nyckel talen jämförs med ett totalt behov av åtgärder på 2 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (0 Mkr), Hälsa (0 Mkr) och Risk (2 Mkr).

Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Burlövs skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Staffanstorp) år 2008. Eftersom Burlöv har högre skatte sats med 1,20 procent finns ingen

potential och betyget kan bara bli Dålig på skattehöjning.

När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 12 miljoner inom 2–4 år. Det gäller främst avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre och handikappomsorg, kultur samt fritidsverksamhet. Det indikeras en avgiftspotential på 7 miljoner kronor inom äldre och handikappomsorgen. För avgiftshöjningar blir betyget Bra.

Kostnadspressen kalkyleras till cirka 138 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Burlöv på kostnadspress ska få betyg Bra. Man kan pressa kostnaderna med 40 miljoner kronor inom äldreomsorg, med 37 miljoner kronor inom social omsorg, med 20 miljoner kronor inom grundskolan och med 15 miljoner kronor inom det som benämns infrastruktur och skydd Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Dessutom finns 12 miljoner kronor inom förskola 1–5 år, 7 miljoner kronor inom vardera fritids och kulturverksamhet och 5 miljoner kronor vardera inom förskola 6 år och gymnasieskolan.

Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 23 miljoner kronor utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 138 miljoner en sänkt skatt på cirka 6 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på

skattenivån. Överkostnaderna är personal eftersom det finns 78 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 68 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på cirka 156 personer.

Burlöv får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter.


För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget Svag för Burlöv (här finns bara betygen OK och Svag). Under de senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse. Nu indikeras även ett vågmästarläge med Burlövs Väl (6 mandat) och Allianspartiet 2 mandat.

Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget OK. Det finns belastningar eftersom 78 anställda per tusen invånare tyder på stora arbetslag samt att det stora antalet partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende och beslutshanteringen.

Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns ingen sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget OK.

Burlöv – det speciellaBurlöv ligger mellan Malmö och Lomma. I öster finns Staffanstorp. Ingen av de kommunerna är hittills analyserade i Kommunexperten. Förortskommunen Burlöv blir det nu och får det finansiella indikativa bety

Burlöv


Bedömningsgrunder


Kostnadspress

Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länetBurlöv potential 138 Mkr

Mkr

020406080

100120140160180200


ra

OK

Svag

dål

ig



Burlöv

Bedömningsgrunder



OK

Svag

dål

ig


betyg: OK och Svag.

1983

–

1985 19

86–

1988 19

89–

1991 19

92–

1994 19

95–

1998 19

99–

2002 20

03–

2006 20

07–

2010




0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

get C. Innan vi fortsätter kan nämnas att e4 går genom kommunen och att stam banan föreslås få fyra spår genom Burlöv. På kartan ser det ut som om tätorts bebyggelsen i Burlöv satt ihop med den i Malmö.

Burlöv tillhör gruppen av kommuner som får lågt betyg därför att den har finansiella risker. Det är inom den analysfrågan som delbetyget för Burlöv är C och som därmed också bestämmer slutbetyget till C. På övriga tre analysfrågor har Burlöv delbetyget B på finansiell hälsa och högsta delbetyg A på de återstående två, kommunskuld och finansiella möjligheter.

Det finns risker av lite olika karaktär och de Burlöv har är typiska för en speciell grupp kommuner. Den första kommunen med liknande symptom, som analyserades i Kommunexperten, var Södertälje i 7/2008. Till den gruppen hör också Botkyrka, Landskrona och Malmö. Den kritiska kombinationen nyckeltal är låga betyg på skatte kraft och sysselsättning. Ofta har kommunen ett stort allmän nyttigt bostadsföretag och stora överkostnader inom den sociala omsorgen. Växande grupper invånare lever mer på bidrag än eget arbete, och det beror ofta på att det lokala näringslivet inte förmår för

sörja befolkningen. Diagnosen blir att kommunen framstår som ett bidragsparadis.

Benämningen bidragsparadis kan vara en positiv företeelse, som man är stolt över i Burlöv, när också andra värden än rent ekonomiska och finansiella vägs in i helheten. Det kanske ska nämnas som en möjlighet så här i inledningen av det speciella. Nu åter till de ekonomiska och finansiella frågorna:

Studera de två diagrammen under analysfrågan krisutlösande finansiella risker. I det övre diagrammet framgår hur förvärvsfrekvensens trend i Burlöv (den röda linjen) faller mycket snabbare än motsvarande trend för den statistiska genomsnittskommunen (blå linje). I det undre diagrammet visas hur den kommunalt beskattningsbara medelinkomsten i Burlöv faller jämfört med motsvarande medelinkomst för rikssnittet. Grundtesen är då att personer med lägre inkomster flyttar in i kommunen och de med högre flyttar därifrån. Men i Burlöv med den höga tillväxten i befolkningen är det förmodligen så att det flyttar personer till Burlöv inom alla inkomstskikt, men med en överrepresentation i de lägre.

Den andel av befolkningen som arbetar är relativt konstant över tiden, så förändringen bör gälla inkomsten. Statistik visar också att det inte rör sig om arbetslöshet och befolkningen växer snabbt utan pucklar eller svackor i åldersgrupperna. Det är inga större förändringar i befolkningspyramiden jämfört med riket. Det finns möjligen en svag tendens i en förändrad befolkning genom att relativt fler i åldersgruppen 18–44 år flyttar till kommunen. De inflyttande har således i stor utsträckning arbete, vilket en oförändrad förvärvsfrekvens visar, men lönerna är låga. Man behöver heller inte arbeta deltid så länge för att inräknas som förvärvsarbetande och ingå i förvärvsfrekvensen.

Nästa grundtes är att kommunen har en generösare bidragspolitik än grannkommunerna, något som rekryterar sociala bidragstagare till kommunen. Flyttar hushåll in som lever på bidrag faller givetvis den beskattningsbara medelinkomsten trendmässigt. Frågan är om Burlöv har stora överkostnader inom socialomsorgen. Nyckeltalet kostnadspress indikerar att överkostnaderna jämfört med Vellinge är 37 miljoner kronor. Här jämförs med tre olika grupper och det är alla 290 kommu



Burlöv

nerna, förortskommuner (det finns nio typer av kommuner) och med kommuner inom samma region (län). Nu råkar Vellinge ha de lägsta konsumentenhetskostnaderna av alla kommuner inom den sociala omsorgen, dessutom vara förortskommun som Burlöv och ligga i Skåne. Därför jämförs i alla tre avseenden kostnaden per invånare i Burlöv, som är 3 132 kronor med motsvarande för Vellinge som är 823 kronor per invånare. Skillnaden är 2 309 kronor per invånare och då 15 952 invånare finns i Burlöv blir överkostnaden 37 miljoner kronor.

Nu kan man fråga sig om Vellinge har extremt låga enhetskostnader men näst lägst (alla siffror gäller år 2007) är Norsjö med 841 kronor per invånare. Det finns stränga socialbidragsregimer i många kommuner strax över Vellinges nivå. Nivån i Burlövs tre konkurrentkommuner i det avseendet är Malmö med 5 372 kronor per invånare, Lomma med 895 kronor per invånare och Staffans torp med 2 081 kronor per invånare. När Malmö har högre kostnader bör kanske tesen om en generös bidragsregim i Burlöv förkastas, men i de större städerna har man högre kostnader, och faktiskt högst i Göteborg med 5 599 kronor per invånare. Och Göte borg, analyserad i Kommunexperten 9/2008, är Akommun och saknar helt den här indikerade risken. Däremot är faktiskt Malmö när det gäller fall i skattekraft och förvärvsfrekvens ännu extremare än Burlöv. Det går inte att bortse ifrån att attraktiviteten i viss mån beror på bidragsregimen och det gäller både för Malmö och Burlöv.

Nästa kriterium för den här riskgruppen kommuner är en stor allmännytta och Burlövs Bostäder AB är i antal lägen heter per invånare räknat dubbelt så stor som genomsnittkommunens allmännytta. De senaste 7 åren har antalet lägenheter enligt SCBs mätningar varit konstant 2 326. Med en befolkningsökning de senaste två åren på vardera cirka 2 procent förtätas boendet i Burlöv.

Risken som indikeras är således att det lokala näringslivet inte förmår för

sörja befolkningen med konsekvensen att två av de tre viktiga komponenterna i den lokala skattebasen faller igenom, nämligen beskattningsbar medel inkomst och sysselsättning. Gynnsamma bostadsförhållanden för de inflyttande och en generös bidragsregim utgör attraktiva faktorer som resulterar i en hög befolkningstillväxt. Risken består i att kommunen inte skulle klara sig på den egna skattebasen om det skulle bli nödvändigt. Det ger delbetyget C på finansiella risker.

När det gäller analysfrågan finansiell hälsa där delbetyget är B, eftersom sparnivån är något för låg, har värdena för de tre kritiska nivåerna normala värden. Trots en viss övertalighet personal är personalandelen bara 58,2 procent av verksamhetens kostnader, och det finns pengar avsatta motsvarande 17 procent av pensionsskulden så lägsta kritiska nivå ska inte vara högre än 2 procent av de totala intäkterna. Burlöv har inga långa lån. Att inga lån har upptagits och nyckeltalet kapitalbildning har betyget Dålig samtidigt som rörelse kapital har betyget Bra betyder att kompletterande medel för att betala investeringsutgifter tillförs från andra källor än verksamheten. Och kommunen har varje år sålt tillgångar och gjort betydande reavinster. Så länge det går att göra, kan man låta spar nivån vara något för låg.

Beträffande analysfrågan kommunskuld har inte Burlöv något högt bruttoförpliktelsebelopp med 62 337 kronor per invånare. Med en stor välfylld allmännytta som redovisar skäliga vinster finns bara där värden som ger ett nettoförpliktelsebelopp på 17 515 kronor per invånare. Det räcker för delbetyget A.

Burlöv har goda finansiella möjligheter och delbetyget är A på analysfrågan. Det är främst nyckeltalet kostnadspress som indikerar betydande överkostnader inom många verksam heter. Diagnosen blir att Burlöv uppfyller kriterierna för att vara ett bidragsparadis, men med tanke på att överkostnaderna inom de tre verksamheterna förskola 1–6 år, äldreomsorg och social omsorg kan summeras till

90 miljoner kronor av totalpotentialen 138 miljoner kronor, så är kanske benämningen omsorgsparadis bättre.

rekommendationerKommunledningen: Det behövs en något fastare ekonomistyrning som höjer sparnivån till lägst 6,5 procent av de totala intäkterna och behåller den där. Då styr ni efter kommunallagens hushållningskrav. Var inte rädd för att styra tufft eftersom det finns stora överkostnader i verksamheterna. Det bör i varje fall ske från och med den dag när det inte längre finns tillgångar att avyttra och försäljningslikvider att använda för att betala investeringarna.

Inte bara Burlöv utan hela Malmöområdet behöver fler företagare. Fundera på om inte en strävare bidragsregim kombinerad med andra åtgärder av näringsstimulerande natur kan få positiva konsekvenser för sysselsättning och lokal lönebildning.

Anställda i kommunen: Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på Anivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni något för många. Men hur många ni än har varit så kan en Akommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Bevaka även att avsatta pensionsmedel inte används till andra ändamål och agera bestämt om externa intressenter skulle gör anspråk på dem. Överväg av den anledningen att råda kommunen att bilda en pensionsstiftelse.

Invånare: Du bor i en kommun med ett lågt finansiellt indikativt betyg, med en jämförelsevis normal skatt, med stora överkostnader och med gott om personal i verksamheterna. Du kan därför kräva att få ut god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Förutsättningarna att få en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen kan hantera vissa risker –


Burlöv

dvs bättre balans mellan befolkning och lokalt näringsliv, något som förbättrar ekonomin så att Burlöv meriterar sig för ett finansiellt betyg på Anivå. Det finns goda ekonomiska potentialer för det. Stöd därför krafter som vill slå vakt om en stark och uthållig kommunal ekonomi.

Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Utgå ifrån att en viktig sådan faktor är hur kommunen sköter sin ekonomi. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 30 år så innebär det räknat på varje insats

om 100 000 kronor minst 33 450 kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen är aktiv i sin ekonomistyrning och håller höga årliga överskott. De bör användas främst till att hantera vissa risker gällande den dåliga balansen mellan befolkning och det lokala näringslivet. I takt med att Burlöv härigenom får en bättre ekonomi blir din villa till en allt värdefullare tillgång. Även skattesänkningar bidrar till att höja värdet på villan.

Företagare och investerare: Är du företagare i expansions eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Burlöv, kan det indikativa

finansiella betyget C vara en negativ signal. Men du kanske inte ska ta Cbetyget så allvarligt eftersom det gäller finansiella risker som kommunen kan hantera. Har därför Burlöv lokaliseringsfördelar för ditt företag kan du investera där eller bli kvar om du redan är etablerad där. Du kan varje år kontrollera om Burlövs kommuns ekonomi utvecklas på önskat sätt genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i Ckommunen Burlöv finns två Bkommuner i omgivningarna och en Akommun.

Normalt vet man vad man ska investera i, låt oss säga en fastighet. Inte lika ofta ställer man sig frågan var man ska investera, dvs spelar det någon roll i vilken kommun man köper den fasta egendomen? Att veta det gör faktiskt stor skillnad, bara på några år, för det har betydelse i vilken av Sveriges 290 kommuner man positionerar sig.

FastighetsinvesteringPlaceringsföretag berättar om aktier, fonder, fastigheter, shipping och privat equity. Placeringsföretagen köper en fastighet i en kommun och knyter samtidigt ett hyresavtal som ger 5‒10 procents avkastning varje år under tio år, och menar att det är en bra avkastning till en hygglig risk. Men märk väl att de bara pratar om denna höga avkastning under dessa tio år. De undviker att nämna skillnaden som kan uppstå mellan fastighetens inköpspris år ett och försäljningspris år tio. Anta att du

köper en andel i en fastig hets fond år ett för en miljon. Fonden faller sedan i värde med hälften till år tio. Även om den ger i genomsnitt en avkastning på, låt oss säga, sju procent per år, är inte avkastningen sju procent. Den är avsevärt mindre än det, totalt 2,7 procent. Men – vad händer med avkastningen om fonden för dubblar sitt fastighetsvärde på tio år? Jo, den är fortfarande sju procent, per år, även om den i verkligheten är mycket mer än det, totalt 12,7 procent.

Det behövs ingen större fantasi för att förstå vad som händer den som köper och belånar en fastighet i en potentiell finansiell kriskommun. Tänk om du köper i en kommun med fastighetsbubblor?

de kunniga vinnerLåt oss säga att du har möjlighet att köpa en fastighet i en region bestående av fem kommuner. Varför inte inves

tera i en fastighet i den finansiellt starkaste av dessa fem, eller åtminstone välja bort den finansiellt svagaste?

Säg att det blir en procents skillnad i värdeutvecklingen mellan dem. Den procentens bättre utveckling av värdet på varje 100 000 investerade kronor över 30 år är 33 450 kronor. För privatpersoner gäller det villor, insatslägenheter och sommarstugor. För företagare är frågan om man ska äga den fastighet där man har verksamheten. För fastighetsbolag som köper, säljer och förvaltar handlar det om att välja rätt kommun. För investerare, liksom för pensionssparare, gäller frågan vad försäljningsvärdet kan vara om något tiotal år. De som vet mest, tjänar mest.

Gå in på vår webbplats och klicka på knappen ”För investerare” så får du en snabb lektion hur du använder fundamental analys vid investeringsbeslut.

För investerare

vet du var du ska investera?


Omvärldsanalys

Under den här vinjetten publicerar Kommunexperten artiklar som vid ekonomiska beslut har betydelse för ägare av fast egendom, kommunföreträdare och investerare. Vilka osäkerheter finns i möjliga händelser och hur kan viktiga men osäkra aktörer handla?

Etiska koder heta i krislägenNationalekonomer och statsvetare säger att institutionella ”checks and balances” är viktiga företeelser i en demokrati för att den ska fungera effektivt. Nu inför svårare ekonomiska tider är det kanske dags att Föreningen Sveriges Kommunal ekonomers (KEF) yrkesetiska kodex för kommunalekonomer införs operationellt. Den här artikeln berättar om bakgrunden till reglerna och argumenterar för att KEF skulle bidra till att institutionalisera dem genom en yrkes etisk stödkommitté för kommunalekonomer som utsätts för olika typer av påtryckningar.

Kommunallagens finansiella avregleringI det här numret av Kommunexperten analyseras tre små kommuner med ett gemensamt problem: efter kommunallagens finansiella avreglering i början av 1990talet tappade de greppet över sin ekonomi. De tre kommunerna var Heby, Mullsjö och Sävsjö.

Ekonomicheferna i Heby och Mullsjö och kommunalrådet i Sävsjö kontaktade Svensk Kommunrating för att få hjälp. Vad var det som drev ekonomi cheferna till det? Det var deras nya yrkesetiska kod. Det var också då ekonomiska kristider, som liknar dem vi upplever nu. Det behövdes någon utifrån som man av artiga skäl var tvungen att lyssna på. Någon som hade starka diagnostiska verktyg. Det bör sägas att det var många kommuner som föll igenom ekonomiskt efter avregleringen i kommunallagen 1991.

Mitt under brinnande finans och fastighetskris 1992–1994 fick Sverige alltså en ny och i finansiell och ekonomisk mening helt avreglerad kom

munallag. Det var ingen operativ omreglering utan en faktisk avreglering. Redan nervösa kreditgivare fick en avreglerad kundkategori till och undersökningsplikten för att ge lån till kommuner blev helt plötsligt mycket skarp (läs om Heby i det här numret). Längre tillbaka fanns finansskandaler i kommunerna (läs om Uppsala i Kommunexperten 5/2008) och Haninge kommun hade fallit ihop finansiellt (se Kommunexperten 4/2008). Jokkmokk hade slirat på betalningar av kundfakturor i stället för att betala 500 procents ränta på en utökad checkkredit under valutakrisen. Det hade kablats ut i världen som kommunsektorkris i Sverige och kronan föll ännu snabbare. Det blev en bidragande orsak till att Riksbanken tvingades släppa kronkursen fri. Förtroendet för ekonomkåren nådde en bottennotering inom i stort sett alla branscher.

Kommunalekonomerna tog initiativetI det läget tog KEF initiativet till etiska regler för kommunalekonomer. De finns fortfarande tillgängliga på www.kef.se (dagens version). Ursprungsversionen från 1994 sammanfattas här intill. De är indelade under sju rubriker och det finns förklarande text till var och en. Den kompletta versionen från 1994 finns som en artikelfördjupning på www.kommunexperten.se med litteraturhänvisningar.

Utvärderades 1998 – fyra år senareReglerna fick omedelbart stort genomslag i ekonomkåren och i en utvärd

ering under 1998 drogs tre viktiga slutsatser: 1. Passiva politiker i små kommuner

tvingade ekonomerna att ta på sig rollen som ekonomiansvariga

2. Maktfullkomliga politiker i stora kommuner ville få siffrorna friserade

3. Ekonomerna ansåg att de etiska frågorna var mindre allvarliga 1998 än fyra år tidigare

De tre analyserna i det här numret av Heby, Mullsjö och Sävsjö belyser första punkten ovan. Efter en lång expansionsperiod av den offentliga sektorns utbud finansierad mer av skattehöjningar än ekonomisk tillväxt sedan 1970talet, stod behovsorienterade politiker inför uppgiften att ta ekonomiskt ansvar på ett helt nytt sätt. Nu gällde det mer att prioritera och effektivisera i den egna kommunens verksamhet än att söka lösningar genom mer intäkter.

Felaktig slutsatsMen det var inte bara politikerna som under 1990talet abdikerade från sina skyldigheter, utan även kommunalekonomerna lärde sig snart att stoppa etikreglerna i skrivbordslådan – och med all rätt. Varför skulle de ta ansvar för kommunens ekonomi om inte politikerna gjorde det?

Och många lite för moraliska kommunalekonomer avpolleterades av maktfullkomliga lokalpolitiker under de här åren. Forskare som utvärderade etikreglerna genom en stor enkät, drog slutsatsen i punkt 3 ovan att de etiska problemen var mindre allvarliga 1998 än 1994 medan den praktiska erfarenheten från verksamma inom sektorn visste att de som tillämpade reglerna


Omvärldsanalys

strikt ofta fick annan sysselsättning. Kommunalekonomerna tonade ner reglernas betydelse till förmån för strategin att lugnt invänta krisen och därefter få jobba med mer hederliga och kompetenta beslutsfattare.

Kritiken som inte nådde framInformellt diskuterades om inte KEF borde ha en permanent yrkesetisk stödkommitté för kommunalekonomer med resurser att hjälpa sina medlemmar som tog den etiska koden på allvar och tillämpade den. Varför levde inte organisationen KEF upp till innehållet i sin egen etiska kod och speciellt regel nummer 13?

Visst hade KEF tagit fram goda regler, men KEF levde inte upp till dem institutionellt sett. Det var mycket prat och lite verkstad. Var det så att KEF i feghet lät forskarna tona ner reglerna i stället för att ge dem operativa möjligheter? Drog styrelsen i KEF samma slutsats som sina många medlemmar? Kommunalekonomen är redovisningsekonom (som i den engelska traditionen accountant) och inte samhälls eller nationalekonom (economist). Den senare definierar ju ekonomi som hushållning med knappa resurser, och lever upp till den ständiga konflikt det innebär att förse beslutsfattare med prioriteringsunderlag.

två andra lösningarMen utvecklingen stod inte still. Diskussionerna om en återreglering av den kommunala ekonomin från statens sida hade redan börjat. Ekonomiskt lättsinniga lokalpolitiker, som misskötte ekonomin i en kommun, måste kunna stoppas. Hur skulle man operativt tolka de närmast floskelartade formuleringarna om ”god hushållning” i den nya kommunallagens åttonde kapitel? Med andra ord, på vilken nivå i den kommunala resultaträkningen skulle de reglerande åtgärderna sättas in? Eller skulle balansräkningen regleras? Det blev inte de som argumenterade för kassaflödet från verksamheten som vann den matchen utan de så kallade ”bottomliners”. Raden längst ner

på resultaträkningen, förändringen av eget kapital, är idag reglerat genom ett balanskrav. Politikerna ville ha en mycket mjuk variant av reglering – och fick det.

Vad hände med den andra punkten ovan, den att politiker gärna vill se att siffror friseras? Här kom den nya förstärkta revisionsmakten in som ett värdefullt bidrag och stöd för redovisningen. Men den har mindre betydelse för att reglera att ekonomin sköts efter som varje fullmäktige i landet har att tolka innebörden av balanskravet. Det finns ju den speciella egenheten att kunna besluta politiskt att bortse från besvärande ekonomiska poster i den kalkyl som årligen ska visa balanskravets tillämpning, om det anses lämpligt. Igen föredrog politikerna en mycket mjuk variant av reglering i stället för exempelvis lagprövning i författnings eller förvaltningsdomstol.

Nu är läget som 1994 igenMen nu är det kris igen i ekonomin och etikreglerna kan lyftas fram. Här kan KEF med många nya och yngre medlemmar som kanske inte var med förr och inte har den historiska erfarenheten göra en verklig insats. De yngre kommunalekonomer som nu byter av oss äldre kanske inte är så undfallande som många av oss var. De kanske är mer operativt lagda. KEF kan bidra till att införa institutionella

”checks and balances” genom att KEFs yrkesetiska kodex för kommunalekonomer införs operationellt, och det genom en yrkesetisk stödkommitté för kommunalekonomer. Då kan dagens kommunalekonomer avancera från accountants till economists – så som det bör vara.

Den diagnostiska verktygslådan är fortfarande intakt – nu som då – när de tre kommunerna bad om stöd i mitten av 1990talet. Det är med dess hjälp några få personer skriver analysartiklar för åtta kommuner varje månad. Det är en form av marknadens ”uppsikt” över 290 kommuners finanser. Törs vi, törs väl KEF vara med och bygga det goda samhället. Etik behövs.

Den fullständiga etiska koden med rubriker och kommentarer hämtar du ner som kompletterande information på www.kommunexperten.se. Välj alternativet “Analystidningen” på huvudmenyn, följt av ”Artikelfördjupningar” och klicka sedan på ”KEFs yrkesetiska kodex”.

KEFs yrkesetiska kodex1. Visa respekt för den kommu-

nala särarten och uppträd så att du stärker förtroendet för kommunal verksamhet.

2. Verka för en god ekonomisk hushållning och för att ekono-miska aspekter i verksamheten beaktas.

3. Var aktiv för att klargöra din roll och spelreglerna för ekono-mins hantering.

4. Grip varje tillfälle att i din om-givning öka kunskapen om och förståelsen för ekonomin.

5. Agera alltid professionellt och var mån om att ständigt öka ditt yrkeskunnande.

6. Dölj aldrig fakta om kommu-nens ekonomi och tveka inte att ta de initiativ som bevarandet av en god ekonomisk hushåll-ning erfordrar.

7. Verka för att beslut fattas efter saklig beredning och i medvetande om de ekonomiska konsekvenserna.

8. Var opartisk.

9. Värna om en öppen och korrekt information.

10. Missbruka inte uppgifter som du fått i förtroende.

11. Tänk på att du förvaltar all-männa medel. Spekulera inte, ta inga onödiga risker.

12. Uppträd så att du väcker respekt för dig själv och den yrkeskår du representerar.

13. Kommunalekonomer stödjer varandra aktivt i strävandena att upprätthålla en god yrkes-etik.

(enligt 1994 års utgåva)


mullsjö


Kom

mun

sk

uld

Fina

nsie

ll hä

lsa

Fina

nsie

lla

risk

er

Fina

nsie

lla

möj

lighe

ter

A •B • •C •d



Faktaruta mullsjöBetyg: C (indikativt 2009)


Kommuntyp: Pendlingskommuner






350 miljoner 2007





mediabild och bakgrundMullsjö är en ung kommun. Den bildades 1952 genom att kommunerna Bjurbäck, Nykyrka, Sandhem och Utvängstorp slogs ihop. Sandhem är den äldsta orten och har en kyrka som kan dateras till tidig medeltid. Norr om Sandhem fanns vägskälet Slättäng som hade stor betydelse för området i forna dagar eftersom här fanns såväl marknadsplats som gästgiveri och tingsplats. I området finns också ett så kallat hålvägssystem (dvs gamla ridvägar), som anses vara det största i Sverige.

Järnvägen kom till orten under andra hälften av 1800talet och bidrog till att moderniseringen av bygden tog fart. Man byggde järnvägsstationer i både Mullsjö och Sandhem, och det fanns förbindelse från Jönköping till Västra stambanan i Falköping. Inte minst sågverksindustrin såg potentialen i järnvägsutbyggnaden och man anlade sågverk i Mullsjö, Ryfors och Sandhem.

Mullsjö blev populär som semester och rekreationsort runt sekelskiftet.

Det gjorde att man byggde ett flertal pensionat och att mer välbemedlade byggde flotta sommarhus vid Mullsjön. Frilufts och idrottsstämpeln på Mullsjö förstärktes när Friluftshotellet byggdes i slutet av 1930talet och i princip fungerade som ett lokalt sportcentrum.

Som slogan har kommunen AttrAk-tiva Mullsjö och anspelar givetvis på ortens status som frilufts och sportort.

Media berättar om Mullsjö Kompetensnätverk och det samarbete som kommunen har med företagarna i Mullsjö. Man noterar också att revisorerna i Mullsjö kommun föreslår fullmäktige att inte bevilja ansvarsfrihet för kommunledningen.

viktiga analysvillkorAnalyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988–2007. Bokslutsprognosen för 2008 är inlagd före pressläggning finns SCBs preliminära siffror tillgängliga som indikerar ett bättre utfall för sparandet än vad som presenteras här. De påverkar dock inte betyget.

Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar.

Mullsjö har en organisation med två politiska nämnder och de verksamhetsdrivande förvaltningarna lyder enligt organisationsschema direkt under kommunstyrelsen.


För Mullsjö ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 69 000 kronor per invånare. Det är nära medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (137 000 kronor per invånare).

där toppfigurerna växlar oftaDet finns indikationer på konsumtionslån i Mullsjö och amorteringsförmågan är svag. Man bygger skulder och skuldflö-desgraden visar att de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter. Man har ett årligt lånebehov på 1,58 procent av intäkterna. Mullsjö tappar befolkning och på den senaste tioårsperioden har man minskat med 3,6 pro-cent. Däremot har man högsta betyg på Finansiella risker och näst högsta på Finansiella möjligheter. Det finns exempel-vis inga tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar och man har ett mycket lågt borgensåtagande.


mullsjö

Mullsjö ligger på plats 167 av Sveriges 290 kommuner.

Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett rättvisande nettoförpliktelsebelopp. En försiktig värdering ger cirka 25 000 kronor per invånare och netto förpliktelsebeloppet blir cirka 44 000 kronor. Det är under 46 200 kronor som är gränsen för den andra kritiska nivån för indikation på konsumtionslån. Eftersom invånarna har låga inkomster och små förmögenheter är förmågan nedsatt att hantera kommunskulden. Det ger en extra belastning och därför får nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget Svag. Det finns indikationer på konsumtionslån i Mullsjö.

Mullsjös amorteringsförmåga är också Svag. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt 11 år för de senaste fem bokslutsåren och därmed över första kritiska nivån 5 år. Men det utgår även en belastning för snabbt växande trend. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla

långa lån om sparandet används enbart för att amortera lån.

Med betyget Svag på förpliktelsebeloppet får Mullsjö delbetyget C på analysfrågan Kommunskuld.

Finansiell hälsaDen andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning.

Sparandet får betyget OK. År 2007 är sparnivån 4,7 procent av de totala intäkterna och något under nivån för god hushållning, dvs eller 4,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 4,4 procent.

Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. I Mullsjö lånar förvaltningarna långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Men skillnaden bokförs som långa lån (netto) i förvaltningarna. Den delen ligger på 46 procent av intäkterna

och trenden växer snabbt. Eftersom den första kritiska nivån är 25 procent av de totala intäkterna blir det en belastning, men Mullsjö får ytterligare en belastning för snabbt växande trend. Man närmar sig snabbt den andra kritiska nivån på 50 procent av de totala intäkterna. Därför blir betyget Svag på skuldflödesgraden.

Också på nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Mullsjö betyget Svag. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. De långa lånen (netto) tillsammans med de korta skulderna ger en skuldbalansgraden på 66 procent av tillgångarna och trenden växer. Första kritiska nivån ligger på 60 procent. Men betyget blir inte OK eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. Med en belastning för det blir betyget Svag.

För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Svag. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår, men är 2007 ändå större än omsättningstillgångarna. Sparandet har inte fyllt på kassan snabbare än vad utgifterna för investeringarna tömt den, utan kommunen har ökat den långa upplåningen senare år.

Kapitalbildningen får betyget Svag. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Mullsjö under den senaste nioårsperioden 3,71 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 5,29 procent. Det ger ett årligt låne behov på 1,58 procent. Mullsjö har också ökat sina långa lån.

Med betyget Bra på sparnivå får Mullsjö delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa.

Finansiella riskerDen tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras

mullsjö kommun 2007, kr/inv


Kommunföretagens värde -24 695


Kommunskuld Bra

OK

Svag

dål

ig


0

20

40

60

80

100

120

140




290 260 230 200 170 140 110 80 50 20




mullsjö

när två av nyckeltalen har betyget Dålig och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen Svag och Dålig på två nyckeltal kan räcka för indikation av en risk som behöver hanteras.

Nyckeltalet investeringsnivå är OK. Under de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 6,2 procent av de totala intäkterna och något över normen på 5,5 procent. Det är normen som tillämpas för kommuner med en befolkning som under en tioårsperiod utvecklas inom intervallet + / 5 procent. Mullsjö har minskat med 3,6 pro

cent under de senaste tio åren. Även om investeringsnivån indikeras som något hög, finns ringa risk att man drar på sig stora framtida drift och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig.

Nyckeltalet skattekraft anger att den kommunala beskattningsbara inkomsten är under rikssnittet. Med en stigande trend de senaste sex åren från 87 procent av rikets genomsnitt och till 91 procent får skattekraften betyget Bra.

På nyckeltalet befolkning får Mullsjö betyget OK. Belastningar sänker

nyckeltalsbetyget när befolkningen i tillväxt och fördelning skiljer sig mycket från utvecklingen i riket. Befolkningen minskar både årligen och långsiktigt – utom just under 2008. Dessutom markeras en svacka i samhällsbyggargenerationen 26–44 år.

För nyckeltalet sysselsättning uppvisar Mullsjö en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet får därför betyget Bra.

De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Mullsjö får på bostads

Bedömningsgrunder



ra

OK

Svag

dål

ig


Bostadsöverskott%

1998

1997

1996

1995

1994

1993

1992

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2008

2007


1989

–

1998 19

90–

1999 19

91–

2000 19

92–

2001 19

93–

2002 19

94–

2003 19

95–

2004 19

96–

2005 19

97–

2006 19

98–

2007

Mullsjö kommun Länet Riket

0

4

8

12

16

20

-6-4-20246








OK

Svag

dål

ig



0

1

2

3

4

5

6



mullsjö

överskott betyget Bra eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar.

Betyget för borgen och förmedlade lån är Bra. Man har borgen och förmedlade lån på 13 401 kronor per invånare. Det är under den första kritiska nivån på 15 000 kronor.

De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker.

Finansiella möjligheterDen fjärde analysfrågan utvärderas med nyckel talen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för nyckeltalen jämförs med ett totalt behov av åtgärder på 10 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (3 Mkr), Hälsa (7 Mkr) och Risk (0 Mkr).

Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Mullsjös skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Ulricehamn) år 2008. Mullsjö har högre skatt med 1 procent, så potential saknas. Därför blir betyget Dålig på skattehöjning. Mullsjö höjde skatten 2003 med 0,5 procent och 2007 med 0,8 procent.

När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 5 miljoner inom 2–4 år. Det gäller främst avgifter inom förskola och barnomsorg, äldre och handikappomsorg, kultur och fritidsverksamhet. Cirka 4 miljoner av potentialen påvisas inom äldre och handikappomsorgen. Den risk som be

höver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 10 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan alltså stå för 50 procent av det totala behovet (5 miljoner av 10 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 100, 66 och 33. Eftersom 50 procent bara klarar den lägsta kritiska nivån 33 procent blir det två belastningar. Betyget blir därför Svag på Avgiftshöjningar. Det indikeras även vissa avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten.

Kostnadspressen kalkyleras till cirka 32 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Mullsjö på kostnadspress ska få betyg Bra. Man kan pressa kostnaderna med cirka 10 miljoner kronor inom social omsorg, med 7 miljoner inom äldreomsorg, med 5 miljoner inom politik, med 4 miljoner vardera inom grundskola och fritidsverksamhet och med 3 miljoner kronor inom förskola 0–5 år.

Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 11 miljoner utgör kalkyl mässigt de finansiella möjlig heterna i enbart de kommunala verksamheterna på 32 miljoner en sänkt skatt på cirka 2,9 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent. Överkostnaderna, som får anses normala, är till en del personal eftersom det finns 89 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidrag enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 75 per tusen invånare vara en relevant lo

kal norm. Då finns en övertalighet på cirka 95 personer.

Mullsjö får delbetyg B på analysfrågan Finansiella möjligheter. Det beror på att restpotentialen blir 9 miljoner kronor efter avräkning av hanteringskostnaderna, och den är så liten att den motsvarar en skattesänkning på bara 0,17 procent. En kortsiktig potential beräknas som hälften av summan av de tre nyckeltalens potentialer, dvs 19 miljoner kronor. Frånräknas 10 miljoner kronor i totalt behov får man 9 miljoner i en för låg kortsiktig restpotential.


För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget Svag (här finns bara betygen OK och Svag). Under de senaste fyra mandatperioderna har det i genomsnitt saknats majoritetsblock. De minskar trendmässigt i betydelse, och det finns också ett vågmästarläge den senaste mandatperioden.

Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget OK. Det finns en belastning eftersom många partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende och beslutshanteringen.


mullsjö – det speciellaMullsjö lät Svensk Kommunrating genomföra en finansiell analys så tidigt som våren 1995. Det blev några till under 1990talet, alla med samma resultat, nämligen att den enda handlingskraft som politikerna visade var att göra sig


Bedömningsgrunder


Kostnadspress

Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länetMullsjö potential 32 Mkr

Mkr

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90


ra

OK

Svag

dål

ig



mullsjö

av med de tjänstemän och politiska kolleger som ville ta ett ekonomiskt ansvar genom handling. Mullsjö är en jämviktskommun med stora lokala partier där de traditionella partiblocken växlat i storlek. Otaliga gånger under åren skulle man ta tag i sina ekonomiska problem, vilket alltid började i någon av kommunens banker med nya lån tills de tilltänkta åtgärderna hade hunnit ge effekt. Idag är man medlem i KommunInvest.

Mullsjö är en skuldtyngd kommun med det finansiella indikativa betyget C. Det beror på att analysfrågan kommunskuld har delbetyget C. Men även analysfrågan finansiell hälsa, med sitt delbetyg B, speglar i sina bakomvarande nyckeltal en skuldtyngd kom mun. Nyckeltalet sparnivå har betyget OK och motiverar del betyget B på analys frågan, men de övriga fyra nyckel talen, som har som uppgift att mäta skuldlägets utveckling vid en viss sparnivå, har alla det sämre betyget Svag. Det visar att det finns mycket skulder i de kommunala förvaltningarna, och nyckeltalet kapitalbildning med sitt betyg Svag indikerar att det fortfarande byggs skulder inom förvaltningarna.

För finansiella risker har inget av de sex nyckeltalen sämre betyg än OK,

fyra har betyget Bra och två OK. Delbetyget för analysfrågan ska vara A. Det är talande att nyckeltalet borgen har betyget Bra, vilket visar att lånen finns i de kommunala förvaltningarna och inte i de egna ägda bolagen. Det är politikerna som genom åren inte klarat av eller valt att i en jämviktskommun inte engagera sig i sin uppgift att sköta den vardagliga ekonomin utan byggt konsumtionsskulder i förvaltningarna.

Det finns många kommuner i Sverige med jämviktslägen där ekonomin sköts utmärkt. I Mullsjö finns det inget underliggande gemensamt intresse av att ekonomin inte får äventyras. Det kan i kulturen finnas en understödstagaranda, att man i framtiden tänker sig en fusion med en större kommun som tar hand om skulderna och här kan Jönköping vara en sådan kommun. Habo och Mullsjö tillhör numera Jönköpings län i samband med att regionen Västra Götaland bildades.

Mullsjö har heller inte högsta delbetyg på analysfrågan finansiella möjligheter, utan potentialerna i de tre åtgärderna skattehöjning och avgiftshöjning och kostnadspress är ansträngda. Det markeras genom delbetyget B på analysfrågan. Det finns anledningar till de lite ansträngda potentialerna och den första, som Mullsjö

inte kan göra så mycket åt, är att kommunen är förlorare i systemet för utjämning av skatteintäkter och kostnader (se Kommunexperten 11/2008). Mullsjö finns på plats 220 och för fogar bara över 49 333 kronor per invånare. Det är 60,23 procent av vad den kommun har som får mest (Sorsele med 81 901 kronor per invånare). Mullsjös överkostnader är normala i den meningen att de motsvarar en skattesänkning på 3 procent. Men i en liten kommun som Mullsjö utan stordriftsfördelar (se Kommunexperten 7/2008, sidan 42) är normala överkostnader motsvarande en skattesänkning på 3 procent ett sämre utgångsläge för ytterligare kostnadspress än i den stora kommunen. Mullsjö får finna sig i att vara förlorare i rikspolitikernas omfördelningslotteri.

För det andra finns behov av åtgärder inom analysfrågorna kommunskuld och finansiell hälsa. Mullsjö har två välskötta företag som kan värderas till betydande belopp, Mullsjö Bostäder AB och Mullsjö Fjärrvärme AB. När de bolagens aktieposter värderats genom avkastningsvärderingar och räknats av mot bruttoförpliktelse beloppet tillsammans med deras skulder som överensstämmer med kommunens förmedlade lån, får man ett netto belopp på 44 221 kronor per invånare. För att

Bedömningsgrunder



OK

Svag

dål

ig


betyg: OK och Svag.

1983

–

1985 19

86–

1988 19

89–

1991 19

92–

1994 19

95–

1998 19

99–

2002 20

03–

2006 20

07–

2010




0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100



mullsjö

bringa ner det under lägsta kritiska nivå 36 200 kronor per invånare behöver skulder amorteras motsvarande 60 miljoner kronor.

Den långa låneskulden som 1988 var 72 miljoner var 250 miljoner 2007, ochvärderingen av kommunens välskötta företag ger bara en överkonsumtionsskuld på bara 60 miljoner kronor. Det innebär att analyssystemet föreslår extra amorteringar på tre miljoner kronor per år i 20 år för att kommunskuld ska få delbetyget A (om 20 år).

Men det finns också ett behov av åtgärder inom analysfrågan finansiell hälsa på 7 miljoner kronor. Det gäller att höja sparnivån 2008 på 2,8 procent av de totala intäkterna (enligt bokslutsprognos) upp till 4,75 procent av intäkterna, som är gränsen för god ekonomisk hushållning enligt kommunallagens krav. De 7 miljonerna kronor tillsammans med extra amorteringar på 3 miljoner kronor ger ett totalt behov på 10 miljoner.

En samlad bedömning på kort sikt gällande vad som kan hämtas ur de tre potentialnyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress ger 19 miljoner kronor. Avräknas 10 miljoner blir restpotentialen knappa 9 miljoner. Det innebär att den justering från låg nivå av sparandet, som ägde rum 2002, med en gåtfull lite stor skattehöjning först 2003 kostade potentialer. Det var då som överkostnaderna pressades ner till dagens låga nivåer. Men uthållighet fanns inte eftersom skatten året efter höjdes med 0,5 procent och personalen ökades från 89 anställda per tusen invånare till 91 per tusen. Från 2004 faller sparandet trendmässigt med ett hack uppåt 2007 när skatten igen höjdes med 0,8 procent.

Mullsjö är pressad som förlorare i utjämningen mellan kommunerna och sin höga konsumtionsskuld. Man är hänvisad till att effektivisera och pressa ner kostnaderna för att klara sin ekonomi från en redan ganska effektiviserad nivå. För det krävs ett långsiktigt och tålmodigt ledarskap. Från 1994 och fram tills idag har kommunen växlat kommunalråd minst sju gånger,

och chefsbytena inom förvaltningen är även de betydande. Revisorerna avstyrkte ansvarsfrihet inte bara för kommunstyrelsens ordförande 2007. Ledarskaps figurerna passerar revy lite för snabbt för att få den stabilitet i kommunen som behövs för att långsiktigt styra en ansträngd ekonomi i rätt riktning.

rekommendationerKommunledningen: När det gäller att styra den kortsiktiga ekonomin har ni kopplat greppet bra genom att organisera bort nämnderna och lagt verksamheten direkt under kommunstyrelsen. Det blir nu omedelbart tydligt om politikerna i kommunstyrelsen inte har rätt personliga kvaliteter. Ett råd som gäller alla politiska partier i Mullsjö bör därför vara att sätta in politiker i ledningen som har förmågan att i ett generationsperspektiv ta ett helhetsansvar för både ekonomi och verksamhet.

Det behövs en fastare ekonomistyrning som höjer sparnivån till lägst 4,75 procent av totala intäkterna och behåller den där. Då styr ni efter kommunallagens hushållningskrav. I Mullsjö indikeras också konsumtionslån som föredömligt nog inte lagts ut på de kommunägda företagen utan finns kvar i förvaltningen. De lånen bör så skyndsamt som möjligt amorteras ner.

Anställda i kommunen: Mullsjö har ett lågt finansiellt betyg främst med anledning av den höga kommunskulden. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt amorterar ner den och etablerar ett finansiellt betyg på Anivå. Stöd en sådan politik. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni något för många. Men hur många ni än har varit så kan en Akommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det finns inga avsatta pensionsmedel, så du är helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga.

Invånare: Du bor i en kommun med ett lågt finansiellt indikativt betyg,

med en jämförelsevis hög skatt, med normala överkostnader och med gott om personal i verksamheterna. Du kan därför kräva att få ut en god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Men nu stundar sämre tider i en skuldsatt kommun. Förutsättningarna att få en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen kan amortera extra och förbättra ekonomin så man meriterar sig för ett finansiellt betyg på Anivå. Det finns ekonomiska potentialer för det, även om de är ansträngda. Stöd därför politiker som har moralen och de personliga kvaliteterna att slå vakt om en stark och uthållig kommunal ekonomi.

Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Utgå ifrån att en viktig sådan faktor är hur kommunen sköter sin ekonomi. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 30 år, innebär det räknat på varje insats om 100 000 kronor minst 33 450 kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen är aktiv i sin ekonomistyrning och håller höga årliga överskott. I takt med att Mullsjö härigenom får en bättre ekonomi blir din villa en alltmer värdefull tillgång. Även skattesänkningar bidrar till att villans värde växer.

Företagare och investerare: Är du företagare i expansions eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Mullsjö kan det indikativa finansiella betyget C vare en negativ signal. Men du kanske inte ska ta det betyget så allvarligt eftersom det är fråga om en något hög kommunskuld som kommunen kan hantera. Har därför Mullsjö lokaliseringsfördelar för ditt företag, kan du investera där eller bli kvar om du redan är etablerad där. Du kan varje år kontrollera om Mullsjö kommuns ekonomi utvecklas på önskat sätt genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i Ckommunen Mullsjö finns två Bkommuner i omgivningarna och tre Akommuner.


Aktuell debatt

Om vi antar att engångsbeloppet blir 9 000 miljoner kronor, visar de tre tabellerna hur det beloppet fördelas mellan Sveriges 290 kommuner på traditionellt svenskt sätt efter antal invånare.Det antas vidare att 1 miljon kronor ger sysselsättning till 3 personer på heltid (under ett års tid). Nu när skatteintäkterna sviktar och man kräver att kommunerna ska pressa ner kostnaderna förutsätts att bidragen används till att behålla personal som annars skulle avskedas. Om hela bidragsbeloppet används till det, skulle kommunerna slippa friställa minst 27 000 personer (heltidare). Givetvis kommer en del av bidragen att ges till landstingen, men här antas för enkelhetens skull att allt tilldelas kommunerna.

Det innebär en betydande kortsiktig stimulans av ekonomin – men vilka är de mer långsiktiga konsekvenser? Hur bör dessa 9 000 miljoner kronor fördelas och villkoras för få den bästa effekten totalt sett? Enligt den här presenterade analysen ska bidragen i kommunerna i tabell 1 enbart användas för kommunala investeringar som förbättrar kommunens lokala företagsklimat och i tabell 3 enbart för att behålla personal. I kommunerna i tabell 2 gäller en kombination av de två åtgärderna.

Effektivitetens betydelseI de tre tabellerna har Sveriges 290 kommuner sorterats i fallande ordning efter kolumn 7, som anger möjlig skattesänkning om alla kommuner vore lika kostnadseffektiva. Men ana

lysen börjar från kolumn ett (1) som anger i miljoner kronor vad varje kommun skulle få av de 9 000 miljonerna i statsbidrag om de fördelades efter befolkningsandel. Kolumn två (2) anger vilken bevarad sysselsättning bidraget minst skulle medföra.

Med statistiska metoder som tar hänsyn till hur stor andel av kommunens verksamhet som bedrivs i de kommunala förvaltningarna (företagsandel, egen regi och LSS) går det att härleda ett normerande tal för det optimala antalet anställda per tusen invånare i varje kommun. Det presenteras i kolumn tre (3).

Ekonomisk teori menar att en verksamhet inte är effektiv vid brist på produktionsfaktorer, men också att den heller inte är effektiv vid överutnyttjande av insatser. I kolumn fyra (4) presenteras det faktiska antalet anställda per tusen invånare. Kolumn fem (5) visar övertaligheten personal i varje kommun. Övertalighet indikerar låg arbetsproduktivitet i en kommun och ett negativt tecken att den skulle bli kvalitetseffektivare med mer personal.

Genom att jämföra kommunerna går det också att beräkna den effektiva kostnadsnivån per konsumentenhet i var och en av en kommuns nio huvudsakliga verksamheter. Skillnaden mellan effektiv och faktisk kostnadsnivå betraktas som en överkostnad, och det går att räkna fram en total överkostnad för verksamheten i varje kommun. Det har gjorts i kolumn sex (6). Hur det i detalj går till redogörs för dels i

en artikel i Kommunexperten 11/2008 som behandlar systemen för utjämning av skatteintäkter och kostnader mellan kommunerna, dels på webbplatsen www.kommunexperten.se. Där klickar du på alternativet Analystidningen, följt av Artikelfördjupningar och Kostnadspress Sorsele. Alla som förvånas över de stora skillnaderna i personaltäthet och överkostnader rekommenderas att läsa artikeln i 11/2008.

Men en överkostnad uttryckt i miljoner kronor per kommun säger inte mycket om den inte normeras på något sätt – det görs i kolumn sju (7) där överkostnaden uttrycks i möjlig skattesänkning. Om vi i Sverige skulle eftersträva effektivitetsrättvisa mellan kommunerna och inte tolerera överkostnader, anger tabell sju hur mycket varje kommun skulle kunna sänka sin skatt.

Strukturering efter kostnadseffektivitetKommunerna i de tre tabellerna är alltså sorterade efter kostnadseffektivitet enligt kolumn 7. Den vars överkostnad är omräknad i största möjliga skattesänkning finns överst i tabell 1 (Sorsele) och den allra mest kostnadseffektiva underst i tabell 3 (Kävlinge).

Alla kommuner måste i krisen pressa sina kostnader. De personalmässigt lågproduktiva kommunerna överst i tabell 1 kan via bättre arbetsledning minska sina kostnader genom att minska personalen utan att servicen försämras. Det kan rimligen inte kommunerna i botten på tabell 3. De är personalmässigt

Under den här vinjetten publicerar Kommunexperten artiklar som vid ekonomiska beslut har betydelse för att den lokala välfärdsproduktionen utvecklas på ett fortsatt uthålligt sätt.

Effektivitetsrättvis statlig bidragsgivningDen ekonomiska krisen gör att det är läge för keynesiansk efterfrågestimulerande ekonomisk politik. Hur ska den utformas så att åtgärderna inte läcker för mycket till omvärlden? Det anses vara ett bra sätt att ge bidrag till kommunerna så att de kan behålla sina anställda. Inför vårpropositionen 15 april nämns 9 000 miljoner kronor som tänkbart engångs belopp till kommunerna. Nykeynesiansk bidragsgivning kan vara bra – förutsatt att man använder effektivitetskriterier.


Aktuell debatt

redan så slimmade att färre anställda skulle få konsekvenser för invånarna i sämre kvalitet i servicen.

Personal har anställts i kommunerna under många tidigare konjunktursvackor genom solidarisk statlig bidragsgivning. I kommuner där näringslivet drar dåligt oberoende av konjunktur har personal blivit kvar i kommunen och det har uppstått övertalighet. Det mönstret måste brytas av flera skäl. Det kanske viktigaste är växande snedheter i befolkningens sammansättning mellan kommunerna. En växande ålderssnedhet som samvarierar med överkostnaderna har fördjupats över åren. Vem ska i en framtid sköta om den åldrande befolkningen i många av kommunerna i tabell 1, när ungdomarna har flyttat till och är yrkesverksamma i kommuner i tabell 3?

Slutsatserna bör rimligtvis vara att det lokala näringslivet behöver utvecklas i kommunerna i tabell 1 genom att de statliga bidragen uppfattas som investeringsbidrag och får avklinga i takt med att ekonomin förbättras. För kommunerna i tabell 3 är förhållandena det omvända. Här bör bidragen uteslutande gå till att betala för personal och även få ligga kvar permanent i framtiden. Kommunerna i tabell 2 utgör en mellangrupp där bidragen bör fördelas mellan investeringar och driftkostnader för personal.

gränser för överkostnadernaSvagheten i kalkylen är givetvis antagandet om var gränserna går för överkostnaderna (uttryckt i möjlig skattesänkning) som delar in kommunerna i de tre åtgärdstabellerna. Optimeras kostnadseffektiviteten inom kommunsektorn vid en antagen överkostnad på 4 procent i möjlig skattesänkning för alla kommuner som utgör gränsdragningen mellan tabell 1 och 2? Är det så för både små och stora? Naturligtvis inte, men ska man på ekonomiskt rationella grunder diskutera effektivitetsaspekter vid statlig bidragsgivning så ser strukturen på ett kalkylunderlag ut på det här sättet. Det är bättre att vägledas av ett underlag som man vet

har brister än inget alls, och eftersom det finns metoder att mäta effektiviteten bör man använda den kunskapen när man diskuterar bidrag till kommunerna. Det finns också egenheter hos vissa kommuner som kräver särbehandling och där är kommunen Gotland ett bra exempel.

De som fattar beslut i den här typen av frågor skulle ha bättre underlag om utredningarna skulle handla om ekonomiska effektivitetsaspekter och inte

– som idag – nästan uteslutande behandla fördelningsfrågor utifrån statistisk rättvisa. Effektivitetsaspekter bör nu få större utrymme, inte minst med tanke på att de 9 000 miljoner kronor som kanske anslås i propositionen den

15 april kommer att finansieras genom belåning av kommande generationer.

Men vi lämnar inte bara en statsskuld efter oss vid en fortsatt generell statlig bidragsgivning i lågkonjunkturer, utan också ett antal allvarliga och växande regionala obalanser i ålder, kommunal servicekvalitet och näringslivsstruktur.

Det kan konstateras att en generell statlig bidragsgivning till kommunerna är långsiktigt sämre än inga bidrag alls. Kortsiktig fördelningspolitik innebär idag belåning, och framtida generationer måste under större knapphet ålägga sig de effektiviseringar vi smiter ifrån idag.

tabell 1: Enbart bidrag till investeringar för ett bättre företagsklimat

Förd

elni

ng e

fter

an

del i

nvån

are

av

90

00

mkr

(1)

det

ant

al a

nstä

llda

som

bid

rage

t be

tala

r (2

)

Nor

mal

t an

tal

anst

älld

a pe

r tu

sen

invå

nare

(3)

Fakt

iskt

ant

al

anst

älld

a pe

r tu

sen

invå

nare

(4

)

Ber

äkna

d su

mm

a öv

erta

ligt

anta

l an

stäl

lda

(5)

Ber

äkna

d to

tal

över

kost

nad

i ver

ksa

mhe

ten

mkr

(6)

öve

rkos

tnad

er

i ska

ttes

änkn

ing

i pr

ocen

t (7

)

1 Sorsele 3 8 84 143 167 64 16,092 Vilhelmina 7 21 96 149 381 121 12,133 Åsele 3 9 84 138 176 60 11,944 Vindeln 5 16 86 125 219 92 11,46

Hämta ner hela tabell 1 från www.kommunexperten.se: Klicka på alternativet Analystidningen, välj Statsbidragskalkyl 15 april 2009 och klicka sedan på Hela artikeln.

151 Finspång 20 60 83 96 259 137 4,03152 bollnäs 25 76 92 115 84 157 4,02153 Leksand 15 45 87 104 260 96 4,02154 Alingsås 36 109 91 109 664 236 4,00 Summa 2 888 8 665 46 839

tabell 2: Hälften till investeringar, hälften till personal1 Luleå 71 214 89 101 839 481 3,982 Sala 21 62 86 104 380 126 3,953 Mark 33 99 92 108 565 197 3,944 Kristinehamn 23 70 89 91 43 145 3,92


74 Stenungsund 23 69 86 97 266 122 3,0675 Åtvidaberg 11 34 79 93 159 55 3,0376 Ovanåker 11 34 78 104 310 51 3,0377 Söderhamn 25 76 95 100 142 121 3,03 Summa 3 018 9 053 21 403

tabell 3: Enbart bidrag till att betala för personal1 fagersta 12 36 75 91 189 63 2,992 bollebygd 8 24 73 76 20 41 2,953 Vallentuna 28 84 65 63 -49 147 2,944 Skövde 49 148 88 99 594 238 2,94


56 Kungsbacka 71 212 83 92 607 231 1,7657 täby 61 182 49 47 -163 247 1,7058 Mörbylånga 13 40 81 86 74 33 1,6459 Kävlinge 27 82 73 76 64 75 1,63 Summa 3 094 9 281 16 713


Sävsjö


Kom

mun

sk

uld

Fina

nsie

ll hä

lsa

Fina

nsie

lla

risk

er

Fina

nsie

lla

möj

lighe

ter

A •B • • •C

d

Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs b







640 miljoner 2007





mediabild och bakgrundOmrådet kring Sävsjö är rikt på minnes märken som visar att platsen varit bebodd i långliga tider; här finns såväl kyrkor som runstenar och fornlämningar. Sten Sture den yngre lät på 1200talet uppföra ett jaktslott (Eksjöhovgård) och det var beläget vid den gamla kungsvägen mellan Vetlanda och Värnamo.

Södra stambanan är själva livsnerven för Sävsjö och orten växte upp kring järnvägen som blev klar 1864; järnvägen korsar faktiskt den gamla kungsvägen. Sävsjö tog snabbt över som centralort från Komstad som geografiskt inte var lika lämpad för järnväg.

Sävsjö utvecklades på kort tid ett viktigt stationssamhälle och blev 1884 en betydelsefull knutpunkt mellan Södra stambanan och VetlandaMålilla. Idag är södra stambanan mellan Stockholm och Köpenhamn den enda järnväg som finns kvar i Sävsjö; den smalspåriga järnvägen mellan Vetlanda och Målilla lades ned på 1970talet.

Man blev stad 1947 och är faktiskt den tredje sista staden i Sverige att få stadsrättigheter före den stora kommunreformen (1971).

Media berättar om det nystartade bolaget Smålandsvind som har bygglov för ett antal vindkraftverk i Nässjö och Sävsjö kommuner, där man börjar med tre 105 meter höga vindkraftverk med en beräknad årsproduktion om cirka 16 000 MWh. Media redogör också för nätverket Dacke som ingår i det tre åriga nationella Jämförelseprojektet som drivs med stöd av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL).

Som slogan har kommunen barnvänliga Sävsjö. Hur väl det stämmer kan diskuteras: Lärarnas riksförbund har i rapporten Skolans finansiering ur ett likvärdighetsperspektiv noterat att ”Sävsjö kommun ligger under riksgenomsnittet för hur mycket som satsas på varje grundskoleelev”.

viktiga analysvillkorAnalyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988–2007. Bokslutsprognos är inlagd för 2008 före pressläggning finns SCBs preliminära siffror tillgängliga som indikerar ett bättre utfall för sparandet än vad som presenteras här. De påverkar dock inte betyget. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar.

Sävsjö har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar.

KommunskuldDen första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers

gamla synder tyngerSävsjö är en B-kommun. Man har B-betyg på alla analysfrågor utom Finansiella möjligheter där man har A (högsta be-tyg). Det finns en potentiell finansiell risk som ledningen i kommunen skyndsamt bör hantera och det gäller kombinatio-nen minskande befolkning och tomma lägenheter i allmännyttan (Sävebo AB). Man har under den senaste tioårsperioden tappat nästan 6 procent av sin befolkning och vid den senaste mätningen var cirka 7,5 procent lägenheter tomma hos Sävebo AB. De finansiella möjligheterna är dock goda och kostnadspressen kalkyleras till cirka 100 miljoner kronor.

Faktaruta SävsjöBetyg: B (indikativt 2009)


Kommuntyp: Varuproducerande

kommun


konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden.

För Sävsjö ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 62 000 kronor per invånare. Det är alldeles under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (137 000 kronor per invånare). Sävsjö ligger på plats 124 av Sveriges 290 kommuner.

I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Sävsjös fall ger en försiktig värdering 20 000 kronor per invånare. Netto förpliktelsebeloppet blir cirka 41 000 kronor, vilket överstiger 36 200 kronor som är gränsen för indikation på konsumtionslån. Med en belastning blir betyget OK för nyckeltalet förpliktelsebelopp.

Sävsjös amorteringsförmåga är även den OK. Den teoretiska återbetalningstiden är alldeles över 5 år för de senaste fem bokslutsåren och därmed över första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta

att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån.

Med betyget OK på förpliktelsebeloppet får Sävsjö delbetyget B på analysfrågan Kommunskuld.

Finansiell hälsaDen andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapital bildning.

Sparandet i Sävsjö får betyget OK. År 2007 är sparnivån 3,8 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens sista fem år är 4,7 procent. Bokslutsprognosen för 2008 visar en fortsatt nedgång med en sparnivå på 2,9 procent av totala intäkter.

Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen

ligger på 23 procent av intäkterna och trenden är fallande. Den första kritiska nivån ligger på 25 procent av de totala intäkterna. Betyget blir därför Bra för skuldflödesgraden i Sävsjö.

För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Sävsjö även här betyget Bra. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. De långa lånen tillsammans med korta skulder ger en skuldbalansgrad runt 52 procent av tillgångarna. Trenden är svagt fallande. Den första kritiska nivån ligger något högre eller på 60 procent.

För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Dålig. Korta skulder har växt något snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår och är betydligt större än omsättningstillgångarna. Sparandet fyller på kassan långsammare än utgifterna för investeringarna tömmer den. Förklaringen finns i nästa nyckeltal.

Kapitalbildningen får betyget OK i Sävsjö. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Sävsjö under den senaste nioårsperioden 4,11 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4,54 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 0,44 procent av intäkter.

Med betyget OK på sparnivå får Sävsjö delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa.

Finansiella riskerDen tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget Dålig och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen Svag och Dålig på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras.

Nyckeltalet investeringsnivå är OK. Under de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 4,8 procent av de totala intäkterna och över nor

Sävsjö

Sävsjö kommun 2007, kr/inv


Inga tillgångar värderade -19 864


Kommunskuld Bra

OK

Svag

dål

ig


0

20

40

60

80

100

120

140




290 260 230 200 170 140 110 80 50 20




Sävsjö

Bedömningsgrunder



ra

OK

Svag

dål

ig


200120001999 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Investeringsnivå%

Bostadsöverskott%

1998

1997

1996

1995

1994

1993

1992

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2008

2007

0

3

6

9

12

0

8

16

24

32








OK

Svag

dål

ig



0

1

2

3

4

5

6

7


men på 2,5–3 procent som tillämpas för kommuner med stagnerande befolkningsutveckling, dvs kommuner där befolkningen under en tioårsperiod minskar med mer än 5 procent. Befolkningsminskningen i Sävsjö under de senaste tio åren är 5,9 procent. Det finns en tendens till risk att man drar på sig stora framtida drift och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig.

Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en

stigande trend de senaste sex åren från 81 procent av rikssnittet och till 85 procent får skattekraften betyget Bra.

När det gäller nyckeltalet befolkning får Sävsjö betyget OK. Man tappar befolkning både kortsiktigt och långsiktigt, men tappet är inte så stort och den negativa trenden så markerad att det motiverar ett sämre betyg än OK. Åldersstrukturen innehåller inga större snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Dock flyttar samhällsbyggargenerationen 26–44 år från kommunen i snabb takt.

När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Sävsjö en långsiktig trend som är klart bättre än motsvarande trend för riket. Men det indikeras en viss konjunkturkänslighet och nyckeltalet sysselsättning får betyget OK.


Sävsjö får på bostadsöverskott betyget Dålig eftersom det finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med något mer än 7,5 procent tomma lägenheter i allmän nyttan


(1 september 2008) så passeras den andra kritiska nivån på 7 procent. Det blir ytterligare en belastning eftersom befolkningen på tio år minskar med mer än 5 procent.

Betyget för borgen är OK. Man har borgen på 14 792 kronor per invånare. Det är under första kritiska nivån på 15 000 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är dock hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag och med en belastning blir betyget OK.

De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B för analysfrågan Finansiella risker. Det är i första hand kombinationen minskande befolkning och tomma lägenheter i allmännyttan Säve bo AB som kan utvecklas till en finansiell risk.

Finansiella möjligheterDen fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter som utvärderas med nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för de nyckeltalen jämförs med ett totalt behov av åtgärder på 18 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (3 Mkr), Hälsa (13 Mkr) och Risk (2 Mkr).

Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Sävsjös skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Växjö) år 2008. Efter som Sävsjö har högre skattesats med 0,82 procent finns ingen potential och betyget kan bara bli Dålig på skatte höjning. Kommunen höjde skat

ten senaste gången 2003 med 0,75 procent.

När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 7 miljoner inom 2–4 år. Det gäller främst avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre och handikappomsorg, kultur samt fritidsverksamhet. Den risk som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 18 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan alltså stå för 35 procent av det totala behovet (7 miljoner av 18 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 100, 66 och 33. Eftersom 35 procent klarar den lägsta kritiska nivån 33 procent blir det två belastningar. Betyget blir därför Svag på avgiftshöjningar. Det indikeras även vissa avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten.

Kostnadspressen kalkyleras till cirka 100 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Sävsjö på kostnadspress ska få betyg Bra. Man kan pressa kostnaderna med 25 miljoner kronor inom det som benämns infrastruktur och skydd. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Dessutom finns 20 miljoner kronor inom äldreomsorg, 15 miljoner inom gymnasieskola, 12 miljoner vardera inom grundskola och fritidsverksamhet och 8 miljoner vardera inom förskola 1–5 år och social omsorg.

Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 16 miljoner kronor utgör kalkylmässigt de finansiella

möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 100 miljoner en sänkt skatt på cirka 6,3 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är personal eftersom det finns 114 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 93 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på cirka 235 personer.

Sävsjö får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter.


För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget OK för Sävsjö (här finns bara betygen OK och Svag). Under de senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse.

Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget OK. Det finns belastningar eftersom 114 anställda per tusen invånare tyder på stora arbetslag samt att antalet partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende och beslutshanteringen.


Sävsjö – det speciellaSävsjö ligger vid stambanan mellan Nässjö och Alvesta och kanske inte så integrerat i vägnätet som vore önskvärt. I öster finns Vaggeryd, analyse

Sävsjö


Bedömningsgrunder


Kostnadspress

Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länetSävsjö potential 100 Mkr

Mkr

020406080

100120140160180200


ra

OK

Svag

dål

ig



Sävsjö

Bedömningsgrunder



OK

Svag

dål

ig


betyg: OK och Svag.

1983

–

1985 19

86–

1988 19

89–

1991 19

92–

1994 19

95–

1998 19

99–

2002 20

03–

2006 20

07–

2010




0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

rad i Kommunexperten 8/2008 och Värna mo i 5/2008 utefter e4. I väster finns ännu inte analyserade Vetlanda och Växjö. Mitt i Småland handlar det om trä i Sävsjö. Bland de 10 största arbetsgivarna finns på andra plats Smålandsvillan, på tredje plats Willa Nordic och på åttonde plats Sävsjö Trähus, alla aktie bolag.

Sävsjö har det indikativa finansiella betyget B och det beror på att tre av analysfrågorna har delbetyget B och den fjärde A. Sävsjö har del betyget A på finansiella möjligheter, vilket de flesta kommuner har. Man har B på analysfrågorna kommunskuld, finansiell hälsa och finansiella risker. Kommunstyrelsens ordförande citerar kommunens valspråk i sin kommentar i årsredovisningen för 2007 och det lägger han stor vikt vid: ”Tillsammans med envishet och optimism.” Men det räcker inte i Sävsjö för ett finansiellt betyg på Anivå. Ledningen kan inte vara

”tillsammans” med förmodligen fortfarande starka verksamhetsdrivande krafter. Ledningen måste leda och det kräver att man tar ledningen. Det finns en historia i Sävsjö som belyser det.

En finansiell analys presenterades i Sävsjö i januari 1997 och minnet av den är en bekymrad kommunledning

och starka nämnder som bevakade sina verksamhetsintressen. På den tiden var målstyrning något nytt och inom ekonomin pratade man om ”väktare” av kommunens kassakista som kämpade mot verksamhetens ”förespråkare” som ofta beskylldes för att ha spenderbyxorna på.

De senare, de expansiva, hade startat ett investeringsrally i Sävsjö 1996 med investeringsnivåer som låg tre gånger högre än alldeles för låga sparnivåer. Ledningen orkade inte med sin roll som väktare och med hjälp av en analys trodde man sig kunna tala de spendersamma till rätta. Det blev bara en analys. Det beslutade man ”tillsammans”. De långa skulderna var 1993 10 miljoner kronor och de korta 60 miljoner. Sju år senare 2000 var de långa skulderna 160 miljoner kronor och de korta 110 miljoner. Under de sju åren ökade skuldbördan inom förvaltningarna med 200 miljoner kronor.

Det är den skuldbördan som finns med in i analysen idag och gör att värderingar av tillgångarna utanför kärnverksamheten som egna ägda företag inte räcker för att räkna fram ett netto förpliktelsebelopp som är så lågt att ingen konsumtionsskuld indikeras. Delbetyget för kommunskuld är B och

konsumtionsskulden kommer från de investeringsglada åren från 1996 och fram till 1999. Det är gamla synder som tynger, och de förvaltas idag vidare tillsammans i samförstånd.

Sävsjö har tre helägda bolag, Sävebo AB (allmännyttan), AB Sävsjö Industribyggnader och SavMAN AB varav två visar hyfsade vinster och kan värderas. Det tredje har en positiv utveckling och alla tre bär därför sina skulder. Sävsjö Energi AB är välskött och värdefullt och här är Sävsjö hälftenägare. Det finns fler företag som Sävsjö är delägare i. Det finns inga mer synliga tillgångar i årsredovisningen som avsatta medel för pensioner, men halva markreservens värde påförs kalkylen.

Hela borgen utnyttjas inte och det är ju heller sällan brukligt eller möjligt, men i Sävsjö är skillnaden hela 42 miljoner kronor. Även det får kvitta ner skulden till ett lägre nettoförpliktelsebelopp. Nettoförpliktelsebeloppet blir slutligen 41 928 kronor per invånare och det ligger med klar marginal över lägsta kritiska nivå 36 200 kronor per invånare, den gräns som indikerar konsumtionslån. Har invånarna låga inkomster och små förmögenheter kan det utgå en belastning till för svårigheter att betala skulder, och här visas



Sävsjö

låga inkomster men medelförmögna invånare. Delbetyget för analysfrågan kommunskuld är B. Analyssystemet föreslår att Sävsjö amorterar 3 miljoner kronor extra per år i 20 år för att nå betyget A. Det finns 118,5 miljoner i långa skulder i Sävsjö 2007 som behöver minskas med 60 miljoner kronor.

När det gäller finansiell hälsa eller hur Sävsjö sköter den vardagliga ekonomin visar sparnivån i diagrammet under analysfrågan genomgående för låga sparnivåer över åren, med två undantag högkonjunkturåren 2005 och 2006. Betyget på nyckeltalet blir OK och ger delbetyget B på hela analysfrågan. Nyckeltalet kapitalbildning har även det betyget OK och visar att det investeras något mer än vad som sparas, och betyget Dålig på rörelsekapital visar att de korta skulderna får finansiera skillnaden. Även det första risknyckeltalet investeringsnivå har betyget OK och indikerar något höga investeringar. Nu finns bättre balans mellan sparande och investeringar än under 1990talet, men man verkar fortfarande vara investeringsglad i Sävsjö.

Finns den gamla mentaliteten kvar från 1990talet, att verksamheten är viktigare än ekonomin och att den senare får underordna sig? I så fall är det den inställningen som ledningen måste tackla allra först. Tar man del av årsredovisningens driftredovisning 2007 kan konstateras att två nämnder överskrider sina anslag: Barn och utbildningsnämnden med 6,2 miljoner kronor och socialnämnden med 4,0 miljoner. Det blir sammantaget 10,2 miljoner kronor och när en (1) procent av intäkterna samma år är 6,4 miljoner kronor motsvarar det 1,6 procent i lägre sparnivå. Det är vad som fattas för att Sävsjö på analysfrågan finansiell hälsa ska få högsta betyg A. Nu blir delbetyget B. Med den fallande trenden i sparnivå senare år i en konjunkturkänslig kommun med finansiell kris i omvärlden inger det farhågor. Med ett prognostiserat utfall på sparandet 2008 på endast 2,9 procent av de totala intäkterna krävs åtgärder motsvarande 13 miljoner kronor för att återställa spa

randet till högsta kritiska nivå på 5 procent av intäkterna.

Det indikeras inga krisutlösande finansiella risker, men ändå påförs här 2 miljoner kronor i hanteringskostnader för att avveckla fem lägenheter i allmännyttan per år i förebyggande syfte. Det framgår av analysen att beståndet ökar med 21 lägenheter enligt SCBs septembermätningar mellan 2006 och 2007, men så sent som 2003 i ekonomiskt sämre tider fanns över 60 tomma lägenheter, dubbelt så många som idag. Sävsjö har i en liten allmännytta, ungefär hälften av rikssnittets räknat i antal lägenheter per invånare. Av de sex nyckeltalen som indikerar krisutlösande finansiella risker har bara ett av dem betyget Bra, så det finns mer att bevaka än bara andelen tomma lägenheter i den egna allmännyttan. Del betyget för analysfrågan ska därför vara B.

Sävsjö har finansiella möjligheter och analysen säger: ”Låt bli att höja skatter och avgifter när det är effektivare att pressa ner kostnaderna.” Möjligtvis indikerar nyckeltalet avgiftspolitik med sitt betyg OK, som betyder att avgiftsandelen av de totala intäkterna faller trendmässigt senare år, att det finns större avgiftspotentialer än vad nyckeltalet avgiftshöjningar visar. Men det finns överkostnader och de är personal med en övertalighet på 235 personer. Behovet av åtgärder på 18 miljoner kronor ska ställas mot överkostnader på 100 miljoner, som motsvarar en skattesänkning på 6,3 procent. Utnyttjas den potentialen för att få ut 18 miljoner kronor återstår en potential på 82 miljoner, som motsvarar en skattesänkning på 5 procent. Det finns goda potentialer, och delbetyget för finansiella möjligheter ska vara A.

Om gamla synder får härska, inte bara i form av skulder, utan också i beslutskultur blir prognosen att Sävsjö faller till Ckommun inom något år. Gärna envishet och optimism, men det gäller att ta ledningen i stället för att vara ”tillsammans”. Sävsjö kan meritera sig för ett Abetyg inom några år

– om viljan i ledningen finns!

rekommendationerKommunledningen: Det behövs en något fastare ekonomistyrning som höjer sparnivån till minst 5 procent av de totala intäkterna och behåller den där. Var inte rädd – det finns potentialer! Sävsjö har konsumtionslån i förvaltningarna. De lånen bör skyndsamt amorteras ner. Med en långsiktig investeringsram på max 3 procent av de totala intäkterna, dvs max 19 miljoner kronor, finns vid sparnivån 5 procent av intäkterna 13 miljoner kronor i amorteringskapacitet. Billiga lägenheter i ett hyresbestånd där det också finns ledig kapacitet förstör prisbildningen på hela bostadsmarknaden. Avveckla därför konsekvent tomma och mindre attraktiva lägenheter och se till att hyrorna anpassas så att Sävebo AB alltid visa goda vinster.

Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på Anivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni för många. Men hur många ni än har varit så kan en Akommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Det finns inga avsatta pensionsmedel så du är helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga.

Invånare: Du betalar en obetydligt lite hög skatt till en relativt finansiellt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna, som är högre än normalt. Det finns en betydande övertalighet personal. Du kan därför kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Men nu stundar sämre ekonomiska tider i en kommun där det finns behov av lite tuffare åtgärder för att förbättra ekonomin. Det gäller att hålla en tillfredsställande hög sparnivå, amortera bort några konsumtionslån och hantera vissa finansiella risker. Att


Sävsjö

de goda förutsättningarna består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på lägst Bnivå och helst Anivå varje år i framtiden. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna. Det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Sävsjö.

Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens relativt goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 30 år innebär det räknat på varje insats om 100 000 kronor minst 33 450 kronor. Det ligger därför i ditt intresse att

kommunen blir aktivare i sin ekonomistyrning och håller höga årliga framtida överskott. De bör användas främst för att minska kommunskulden och hantera vissa finansiella risker. I takt med att Sävsjö härigenom får en bättre ekonomi så gör det din villa till en allt värdefullare tillgång. Om politikerna också månar om en fortsatt balanserad bostads och fastighetsmarknad ger det förutsättningar för högre fastighetsvärden. Även skattesänkningar bidrar till att göra villan mer värdefull.

Företagare och investerare: Har Sävsjö komparativa fördelar för ditt företag kan du fundera på att investera egna

pengar i fast egendom i Sävsjö. Överväger du lokaliseringar i mellersta Småland i en mindre företagarkommun, är Sävsjö en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar om Sävsjö kommuns ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande relativt höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella Bkommunen Sävsjö finns fyra Bkommuner till i omgivningarna, men också två Akommuner.

Smålandsvind AB har gett Svevia i uppdrag att bygga betongfundamenten för tre skogsbaserade vindkraftverk samt utföra tillhörande väg och markarbeten. Den totala anbudssumman uppgår till cirka 8 mkr.

Smålandsvind är ett nystartat bolag och har idag arrendeavtal och bygglov för ett antal vindkraftverk i Nässjö och Sävsjö kommuner. I ett första skede kommer bolaget att uppföra tre 105 meter höga vindkraftverk med en rotordia

meter på 90 meter och en beräknad årsproduktion om cirka 16 000 Mwh.

– Vi är verkligen glada över att ha fått detta uppdrag och över att ha fått in en fot på den viktiga energimarknaden, säger Fredrik Abrahamsson arbets chef Svevia

BESöK KOmmUNExPErtENS

BlOgg! Här publiceras dagligen aktuella kommentarer till händelser

som påverkar ekonomin i Sveriges 290 kommuner.

http://kommunexperten.blogspot.com

Aktuellt från kommunerna

Svevia bygger vindkraftverk i Nässjö


mjölby


Kom

mun

sk

uld

Fina

nsie

ll hä

lsa

Fina

nsie

lla

risk

er

Fina

nsie

lla

möj

lighe

ter

A • • •B

C •d



Faktaruta mjölbyBetyg: C (indikativt 2009)


Kommuntyp: Övriga kommuner

med mer än 25 000 invånare



En procents skattehöjning: Cirka

38 miljoner 2007


1 310 miljoner 2007





mediabild och bakgrundSom så många andra kommuner i landet har Mjölby järnvägen att tacka för sin framväxt. Järnvägen kom till orten 1873 och gjorde Mjölby till en järnvägsknut som binder samman Södra stambanan (sträckan Stockholm – Köpen hamn) med järnvägen mot Motala, Hallsberg och Örebro. Det är också nära till e4 och möjligheter till pendling till orter som Norrköping och Linköping.

På fornsvenska var namnet på orten Mölloby och kommer av orden mylna (eller mölna) som betyder kvarn (jämför mill på engelska). På den tiden var Mjölby en plats dit bönderna åkte för att mala säd, i synnerhet vid Svartån.

Att Mjölby med omnejd är en gammal bygd och har varit bebodd under långliga tider visas av alla fornlämningar som upptäckts, exempelvis fornborgar, runstenar och gravfält.

1771 råkade Mjölby ut för en stor brand som nästan ödelade alla kvarnar. Två klarade sig, och man började bygga upp staden igen för att 1828 vara upp

i 11 kvarnar. Idag finns bara en kvarn kvar, Nord Mills.

Mjölby blev stad så sent som 1920 och en av det moderna Mjölbys större arbetsgivare är trucktillverkaren BT.

Den devis som kommunen marknadsför sig med är väl funnen och anspelar på ortens mjöliga historia: Kommunen där hjulen snurrar.

Media berättar att BT i finanskrisens spår tvingas säga upp 200 fast anställda från fabriken i Mjölby. Man noterar också att det ska byggas en 3 600 ton tung järnvägsbro för dubbelspår utanför Mjölby.

viktiga analysvillkorAnalyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 – 2007. Bokslutsprognos är inlagd för 2008 och före pressläggning finns SCBs preliminära siffror tillgängliga som indikerar ett sämre utfall för sparandet än vad som presenteras här. De påverkar dock inte betyget. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga

siffer serier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar.

Mjölby har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar.


Bruttoförpliktelsebeloppet är cirka 68 000 kronor per invånare. Det är nära medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (137 000 kronor per invånare). Mjölby ligger på plats 157 av Sveriges 290 kommuner.

Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett rättvisande

inte helt färskt mjöl i påsenMjölby är en C-kommun. Det beror i huvudsak på att man har för hög kommunskuld, där nettoförpliktelsebeloppet ligger på cirka 42 000 kronor. Man är alltså skuldsatt och troligen finns konsumtionslån. Man investerar väl mycket: Under de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 7,5 procent av de totala intäkterna. Annars har man högsta betyg på såväl Finansiell hälsa som Finansiella risker och Finansiella möjligheter, och med högt sparande, god amorteringsför-måga och goda möjligheter till kostnadspress och avgiftshöjning. Om man får bukt med skulden är A-klassningen nära!


netto förpliktelsebelopp. I Mjölbys fall ger en försiktig värdering över 26 000 kronor per invånare: Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 42 000 kronor, vilket överstiger 36 200 kronor som är gränsen för indikation av konsumtionslån. Eftersom invånarna i Mjölby också har låga inkomster och små förmögenheter är förmågan nedsatt att hantera kommunskulden. Det ger en extra belastning och därför får nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget Svag.

Mjölbys amorteringsförmåga är Bra. Den teoretiska återbetalningstiden är alldeles under 5 år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet används enbart för att amortera lån.

Med betyget Svag på förpliktelsebeloppet får Mjölby delbetyget C på analysfrågan Kommunskuld.

Finansiell hälsaDen andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen spar

nivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörel sekapital och kapitalbildning.

Sparandet får betyget Bra. År 2007 är sparnivån 6,5 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 6 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens sista fem år är 6,8 procent. Bokslutsprognosen för 2008 visar fortsatt hög sparnivå på 6,9 procent av intäkterna.

Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen ligger på 30 procent av intäkterna och trenden är svagt fallande. Den första kritiska nivån ligger på 25 procent av de totala intäkterna. Med en passerad kritisk nivå blir betyget därför OK för skuldflödesgraden.

På skuldbalansgraden, får Mjölby betyget Bra. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Långa lån tillsammans med korta skulder ger en skuldbalansgrad runt 55 procent av tillgångarna. Trenden är svagt stigande.

Den första kritiska nivån ligger något högre eller på 60 procent.

För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Svag. Korta skulder har växt obetydligt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår, men de korta skulderna är betydligt större än omsättningstillgångarna.

Kapitalbildningen får betyget OK. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var spar nivån under den senaste nio års perioden 6,63 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 7,47 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 0,84 procent.

Med betyget Bra på sparnivå får Mjölby delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa.


Nyckeltalet investeringsnivå är OK. Under de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 7,5 procent av de totala intäkterna och över normen på 5,5–6 procent som tillämpas för kommuner med stabil befolkningsutveckling, dvs kommuner där befolkningen under en tioårsperiod utvecklas inom intervallet + / 5 procent. Befolkningsminskningen under den perioden är 0,9 procent. Det finns en tendens att man drar på sig stora framtida drift och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig.

Nyckeltalet skattekraft anger att den kommunala beskattningsbara inkomsten är under rikssnittet. Med en obetydligt stigande trend de senaste sex åren får skattekraften betyget Bra.

På nyckeltalet befolkning får Mjölby betyget Bra. Man tappar inte längre

mjölby

mjölby kommun 2007, kr/inv




Kommunskuld Bra

OK

Svag

dål

ig


0

20

40

60

80

100

120

140




290 260 230 200 170 140 110 80 50 20




mjölby

Bedömningsgrunder



ra

OK

Svag

dål

ig


200120001999 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Investeringsnivå%

Bostadsöverskott%

1998

1997

1996

1995

1994

1993

1992

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2008

2007

0

3

6

9

12

0

4

8

12








OK

Svag

dål

ig



0

2

4

6

8

10

12


befolkning långsiktigt som man gjort tidigare. Åldersstrukturen innehåller inga större snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket.

För nyckeltalet sysselsättning uppvisar Mjölby en långsiktig trend som är obetydligt bättre än motsvarande trend för riket. Någon större konjunkturkänslighet indikeras inte och nyckeltalet sysselsättning får betyget Bra.


Mjölby får på bostadsöverskott betyget OK eftersom det finns en volym tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med något mer än 3 procent tomma lägenheter i allmännyttan (1 september 2008) passeras den första kritiska nivån på 3 procent.

Betyget för borgen är Svag. Man har borgen på 16 198 kronor per invånare. Det är över första kritiska nivån på 15 000 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är också hanteringsförmågan för eventuell utfallande

borgen något svag och med två belastningar blir betyget Svag.

De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker.

Finansiella möjligheterDen fjärde analysfrågan utvärderas med nyckel talen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för de tre nyckeltalen jämförs med ett totalt behov av åtgärder på 7 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna


Kommunskuld (7 Mkr), Hälsa (0 Mkr) och Risk (0 Mkr).

Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Mjölbys skatt jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Linköping) år 2008. Efter som Mjölby har högre skattesats med 0,75 procent finns ingen potential och betyget kan bara bli Dålig på skattehöjning. Kommunen höjde skatten senaste gången 2003 med 0,5 procent.

För avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 10 miljoner inom 2–4 år. Det gäller främst avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre och handikappomsorg, kultur samt fritidsverksamhet. För avgiftshöjningar blir betyget Bra. Det indikeras vissa avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten.

Kostnadspressen kalkyleras till cirka 144 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Mjölby på kostnadspress ska få betyg Bra. Man kan pressa kostnaderna med 25 miljoner kronor vardera inom social omsorg och fritid, och med 20 miljoner kronor vardera inom förskola 1–5 år, äldreomsorg och det som kallas infrastruktur och skydd. Dessutom finns 15 miljoner kronor inom gymnasieskolan.

Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 38 miljoner kronor utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 144 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,8 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga

kommunen i landet är cirka 3 procent. Överkostnaderna är personal eftersom det finns 100 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 87 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på cirka 350 personer.

Mjölby får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter.


För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget Svag för Mjölby (här finns bara betygen OK och Svag). Under de senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse. Nu indikeras även ett vågmästarläge.

Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget OK. Det finns belastningar eftersom 100 anställda per tusen invånare tyder på stora arbetslag samt att antalet partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende och beslutshanteringen.

Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker el

ler bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns ingen sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget Bra.

mjölby – det speciellaMjölby ligger vid e4 mellan Linköping och Ödeshög. Ingen av de kommunerna är ännu analyserad i Kommun experten, inte Boxholm i söder heller. Det är däremot både Vadstena och Motala i norr i 9/2008 respektive 10/2008.

Mjölby har det indikativa betyget C och det beror på den höga kommunskulden. I övriga tre analysfrågor, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter har Mjölby högsta delbetyg A. Men betygsättningen sker enligt principen lägsta delbetyg, så slutbetyget blir C. Det ska klart framgå vad som är en kommuns styrkor och svagheter, och här gäller att amortera lite extra varje år och gneta ner ett högt förpliktelsebelopp, som består av de tre komponenterna förvaltningarnas skulder, pensionsskulden och borgen.

Faktiskt föreslår analyssystemet extra amorteringar om 7 miljoner kronor per år i 20 år, vilket antyder att det finns en konsumtionsskuld i Mjölby på 140 miljoner kronor. Mjölby har långa skulder på 400 miljoner kronor och korta på 240 miljoner kronor 2007, så det finns lån i förvaltningarna att amortera ner. Inget hindrar att man exempelvis gör det snabbare för att nå ett Abetyg och kanske amortera 14 miljoner under 10 år. Det är en fråga för ledningen i Mjölby att ta ställning till.

Finns finansiella möjligheter i tillräcklig omfattning? Nyckel talet kostnadspress indikerar överkostnader på 144 miljoner kronor och lite huvudräkning säger att det räcker att utnyttja cirka 5 procent av den potentialen. Det är inte mycket, så läget måste bedömas som odramatiskt. Nu till stöter ökade krav att hushålla på grund av den ekonomiska krisen, men det torde finnas tillräckligt med potentialer för att hantera den också. Vill Mjölby meritera sig för ett Abetyg finns möjligheterna, och det beror mer på om ledningen kan och vill.

mjölby


Bedömningsgrunder


Kostnadspress

Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länetMjölby potential 144 Mkr

Mkr

0

50

100

150

200

250

300

350


ra

OK

Svag

dål

ig



mjölby

Bedömningsgrunder



OK

Svag

dål

ig


betyg: OK och Svag.

1983

–

1985 19

86–

1988 19

89–

1991 19

92–

1994 19

95–

1998 19

99–

2002 20

03–

2006 20

07–

2010




0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Med tanke på att diagrammet under analysfrågan kommunskuld visar ett nettoförpliktelsebelopp på 41 703 kronor per invånare, som bara ligger 5 503 kronor över den lägsta kritiska nivån för indikation på konsumtionslån, kan man tycka att betyget Svag är en hård dom. Men just 5 503 kronor per invånare ska motsvara de lån som tidigare generationer Mjölbybor beviljat sig själva. Att den marginalen är tydlig men kanske inte uppfattas som så stor innebär att mycket analysarbete lagts på det momentet. Det är dels viktigt att gå tillbaka och se om det finns historiska perioder där lån byggts upp och lika viktigt är att värdera tillgångar som ligger utanför kommunens kärnverksamhet så att ett korrekt nettoförpliktelsebelopp kan räknas fram.

Det finns en historisk period från 1988 (varifrån det finns statistik för alla kommuner) och fram till 1997 där investeringarna varje år ligger över sparandet och det byggdes lån. För vissa år var investeringarna mycket över sparandet. Det var inte investeringarna som var för höga utan sparnivåerna som var mycket för låga. Även om sparnivåerna inte var negativa något år och direkt påvisade lån till drift, så lånefinansierades så stora andelar av investeringarna att det knappast kan

påstås att den generation som levde då betalade sin del av kommunens investeringsutgifter. I en befolkningsmässigt stabil kommun lades för mycket i lån på framtida generationer. Ska dagens generation skicka notan för investeringarna vidare framöver?

Mjölby äger helt två bolag, Bostadsbolaget i Mjölby AB och Fastighets AB Mjölby Industrifastigheter. Dessutom är man delägare i Mjölby –Svartådalen Energi AB (MSE) till 55 procent. MSE har två helägda döttrar. Alla uppvisar vinster och det finns historik. Det går att göra relativt bra och försiktiga avkastningsvärderingar på det underlag som finns. Skulle företagen avyttras för de i kalkylen erhållna värdena och en köpare refinansierar alla skulder varvid kommunens borgen dödas, kan bruttoförpliktelsebeloppet minskas med 26 054 kronor per invånare. Netto förplikt elsebeloppet blir då 41 054 kronor per invånare. Då har också de i bokföringen upptagna värdena för exploateringsfastigheter och markreserv tagits upp till halva sina belopp. Några mer kvittningsbara värden är inte synliga i de ekonomiska dokumenten, förutom en borgen på 34,5 miljoner kronor till en bostadsrättsförening. Även om den skulle inräknas så minskar bara över

konsumtionsskulden från 140 miljoner kronor ner till 105 miljoner.

Känslighetsanalyser indikerar således att skillnaden ner till lägsta kritiska nivå på 36 200 kronor per invånare inte kan täckas in på basis av synligt underlag. Det kan finnas tillgångar, som inte syns på kommunens balansräkning, vilket är erfarenheten från rating av högre dignitet i många kommuner. Mjölby kan också sköta sina företag bättre så de visar högre vinster och får högre värderingar. Men på de uppgifter som här finns så ska en belastning påföras, och betyget på förpliktelsebeloppet ska som högst vara OK. Nu blir det en belastning till eftersom invånarnas låga inkomster och små förmögenheter indikerar viss oförmåga att betala lån. Även det kan uppfattas som en hård bedömning, men här utgås ifrån att varje kommun i framtiden får ta ansvar för sina skulder. Något annat skulle vara att uppmuntra till moralisk hasard.

Mjölby har gått i borgen för en bostadsrättsförening på 34,5 miljoner kronor. Är det inte dags att lägga en risk räntekostnad på den borgen och höja den successivt tills bostadsrättsföreningen refinansierar sig utan kommunal borgen? Förmodligen är borgen från finans och fastighetskrisen i början av 1990talet och den borde ha av



mjölby

vecklats för länge sedan. Det skulle förbättra Mjölbys ställning vad avser analysfrågan kommunskuld. Om Mjölby amorterar 7 miljoner kronor extra per år i 20 år för att beta av konsumtionsskulden på 140 miljoner kronor, förkortar en avveckling av borgen amorteringstiden med 5 år.

Det finns en övertalighet personal som i framtiden ska få sina avtalspensioner utbetalda från kommunens löpande drift. Även den skulden har växt sig lite tung i Mjölby. Att det är så visar också den del av verksamhetens kostnader som utgörs av personal. Personalandelen utgör hela 70,2 procent av verksamheternas bruttokostnad 2007 (max är 73,3). Eftersom det inte finns några kassabalanser avsatta för utbetalning av framtida pensioner i Mjölby så ska med denna stora personalandel lägsta kritiska nivå i diagrammet för sparande under analysfrågan finansiell hälsa vara 2,5 procent av de totala intäkterna (jämför normala 2 procent).

Med en normalstor produktiv förmögenhet ska 2 procent av de totala intäkterna räcka för att betala reinvesteringar, och i en befolkningsmässig stabil kommun ska det räcka med 1,5 procent av intäkterna till nyinvesteringar. Summeras utrymmena för de tre kritiska nivåerna blir kravet på sparandet minst 6 procent av de totala intäkterna, som också utgör lagens krav på god hushållning i Mjölby. Det kan konstateras att man lever upp till det.

Nu kan man i Mjölby tycka att det finns ett eftersatt behov av investeringar med tanke på de historiskt låga spar nivåerna, som givetvis också förr utövade ett tryck neråt på investeringsverksamheten. Man har därför under senare år kanske varit lite väl investeringsglad jämfört med sparnivåerna även om sparnivåerna är tillfredsställande höga. Om investeringsramen läggs på normal nivå för kommuner med stabil befolkningsutveckling, som är 5,5 procent av de totala intäkterna, och sparandet får ligga kvar på sitt snitt över de fem senaste åren på 6,8 procent av intäkterna skapas utrymme för att amortera extra på 1,3 procent av de to

tala intäkterna eller på 17 miljoner kronor. De medlen kan användas för att amortera extra, men också till en pensionsfond.

Det finns med andra ord lite gammalt i bingen i Mjölby (läs skulder) som det kostar föga att städa ur med tanke på de sakligt sett goda potentialer som Mjölby har. Mjölby kan vara en Akommun om 5 till 10 år.

rekommendationerKommunledningen: Mjölbys styrka är att under senare år ha ordning på den vardagliga ekonomin genom en tillfredsställande hög sparnivå. Se till att även framöver ha en sparnivå med god marginal över 6 procent av de totala intäkterna. Mjölbys enda svaghet är en något hög kommunskuld. Det finns två sätt att hantera den: Sköt de kommunägda företagen något bättre så att de uppvisar skäliga vinster för offent liga företag och kan värderas högre. Håll investeringarna drygt 1 procent lägre (jämför kalkylens 1,3 procent ovan) än sparandet varje år och fördela de likvida överskott som det ger mellan extra amorteringar och byggande av en pensionsfond (helst pensionsstiftelse eftersom Mjölby är medlem i KommunInvest) för de anställda.

Anställda i kommunen: Mjölby har ett lågt finansiella betyg av en anledning, den höga kommunskulden. Det ligger i ditt intresse att kommunen amorterar ned skulden så snabbt det går så att man etablerar ett betyg på Anivå. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att i framtiden betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten har ni varit och är fortfarande alldeles för många anställda. Om kommunen har ett betyg på Anivå i framtiden finns pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten oberoende av hur många ni varit. Det är faktiskt din yttersta trygghet.

Invånare: Du bor i en kommun med ett lågt finansiellt indikativt betyg, med en jämförelsevis normal skatt, med normala överkostnader och med gott om personal i verksamheterna. Du

kan därför kräva att få ut en god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Men nu stundar sämre tider i en något skuldsatt kommun. Förutsättningarna att få en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen kan amortera extra och förbättra ekonomin så man meriterar sig för ett finansiellt betyg på Anivå. Det finns goda ekonomiska potentialer för det. Stöd därför krafter som vill slå vakt om en stark och uthållig kommunal ekonomi.

Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Utgå ifrån att en viktig sådan faktor är hur kommunen sköter sin ekonomi. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 30 år innebär det räknat på varje insats om 100 000 kronor minst 33 450 kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen är aktiv i sin ekonomistyrning och håller höga årliga överskott. De bör användas främst för att minska kommunskulden. I takt med att Mjölby härigenom får en bättre ekonomi så gör det din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Om politikerna också månar om en fortsatt balanserad bostads och fastig hetsmarknad ger det förutsättningar för högre fastighetsvärden. Även skattesänkningar bidrar till att göra villan mer värd.

Företagare och investerare: Är du företagare i expansions eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Mjölby kan det indikativa finansiella betyget C vara en negativ signal. Men du kanske inte ska ta det betyget så allvarligt eftersom det är fråga om en något hög kommunskuld som kommunen kan hantera. Har därför Mjölby lokaliseringsfördelar för ditt företag kan du investera där eller bli kvar om du redan är etablerad där. Du kan varje år kontrollera om Mjölby kommuns ekonomi utvecklas på önskat sätt genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i Ckommunen Mjölby finns två Dkommuner i omgivningarna, samt två Bkommuner och en Akommun.

Kommun


Halmstad


Kom

mun

sk

uld

Fina

nsie

ll hä

lsa

Fina

nsie

lla

risk

er

Fina

nsie

lla

möj

lighe

ter

A • • • •B

C

d



Faktaruta HalmstadBetyg: A (indikativt 2009)


Kommuntyp: Större städer






4 320 miljoner 2007




medlem i Kommuninvest: Nej

mediabild och bakgrundFrån början låg Halmstad där dagens Övraby ligger. Man har vid utgrävningar gjort fynd som tyder på att området började bebyggas under 1000 och 1100talen. Vidare har man i Örjansvallområdet påträffat såväl en medeltida borg som mindre fynd (som mynt och krukor). Det innebär troligen att det funnits en handelsplats där. Ortsnamnet Halmstad dyker upp för första gången år 1231 och det i Valdemar Sejrs jordebok.

Den tidens Halmstad var en kungsgård, men det dröjde inte länge förrän Halmstad blev stad. Stadsprivilegiebrevet fick man redan år 1307, och det var hertig Kristoffer som verkade för att Halmstad skulle bli stad. (Som bekant firade Halmstad 700årsjubileum år 2007),

Sin nuvarande plats närmare kusten fick Halmstad runt 1320 när hela staden flyttades. Ett tag hade orten till och med ett annat namn – Brooktorp – innan ordningen återställdes.

Halmstad har härjats och plundrats ett stort antal gånger: Under 1430talet var Engelbrekts trupper på besök och plundrade det mesta. Halmstad var en belägrad stad i början på det nordiska sjuårskriget och samtidigt brändes Övra by ner fullständigt för att aldrig återuppbyggas. Staden eldhärjades svårt 1619 och det var bara några stenhus samt kyrkan och slottet som klarade sig.

Halmstads första egentliga industri var Wallbergs Fabrik som bildades 1823. Det blev än mer fart på handeln i och med att järnvägen kom. Det började med sträckan Halmstad – Nässjö (1882) som följdes av Helsingborg – Halmstad (1885) och Halmstad – Varberg (1886).

Media skriver att Hallands läns landsting ska få bilda egen region och därigenom slippa bli sammanlagd med tre andra och klart sämre regioner. Och givetvis har media noterat att Halmstads store son, Per Gessle, nyligen fyllt 50!

viktiga analysvillkorAnalyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988–2007. Bokslutsprognos för 2008 är inlagd och före pressläggning finns SCBs preliminära siffror tillgängliga som indikerar ett bättre utfall för sparandet än vad som presenteras här. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga siffer serier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar.

Halmstad har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Halmstad har samlat sina egna ägda bolag i en koncern, Halmstads Rådhus AB.

KommunskuldDen första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförplik

Har störiga finanstrummorHalmstad har högsta betyg på alla analysfrågor och går in på plats 20 på listan över Sveriges mest välskötta kommu-ner. Man har låg kommunskuld, högst sparande och en stadig tillströmning av inflyttare. Men trots att Halmstad är en A-kommun finns saker som kan bli bättre: Man investerar i mesta laget, något som ger ett årligt lånebehov på 1,71 pro-cent. Och de höga investeringarna de senaste åren ger betyget Svag på nyckeltalen kapitalbildning och rörelsekapital. Dock – Halmstad är en mycket välskött kommun som lätt kan åtgärda de få brister som finns.


telser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden.

För Halmstad ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 44 500 kronor per invånare. Det är över medeltalet och mycket långt från kommunen med den största skulden (137 000 kronor per invånare). Halmstad ligger på plats 26 av Sveriges 290 kommuner.

I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Halmstads fall ger en försiktig värdering runt 18 500 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 26 000 kronor, vilket med god marginal understiger de 36 200 kronor som är gränsen för indikation på konsumtionslån. Det finns inga tecken på konsumtionslån och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget Bra.

Halmstads amorteringsförmåga är också Bra. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år för de senaste fem bokslutsåren och där

med under första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Nyckeltalet berättar att skulderna finns i de kommunägda bolagen.

Med betyget Bra på förpliktelsebeloppet får Halmstad delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld.


Sparandet i Halmstad får betyget Bra. År 2007 är sparnivån 7,1 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 5,8 procent.

Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skulder

nas andel av intäkterna. I Halmstad lånar förvaltningarna långt (20 miljoner kronor) och förmedlar lån (2 424 miljoner kronor) till de kommunägda bolagen (2 404 från eget kapital). Skillnaden bokförs som långa lån (netto) i förvaltningarna. Den delen ligger på 0 procent av intäkterna och trenden faller. Eftersom den första kritiska nivån är 25 procent av de totala intäkterna, blir betyget för skuldflödesgraden för Halmstad Bra.

För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Halmstad även här betyget Bra. Måttet anger om summan av korta och långa skulder (netto, se ovan) växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Skuldbalansgraden är runt 12 procent av tillgångarna och trenden faller. Första kritiska nivån ligger fyra gånger så högt på 60 procent.

För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Svag. Korta skulder är i genomsnitt obetydligt större än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår och trenden faller något.

Kapitalbildningen får i betyget Svag. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Halmstad under den senaste nioårsperioden 6,0 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 7,71 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 1,71 procent.

Med betyget Bra på sparnivå får Halmstad delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa.

Finansiella riskerDen tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget Dålig och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen Svag och Dålig på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras.

0

20

40

60

80

100

120

140




290 260 230 200 170 140 110 80 50 20


Halmstad

Halmstad kommun 2007, kr/inv




Kommunskuld Bra

OK

Svag

dål

ig




Halmstad

Nyckeltalet investeringsnivå är OK. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 9,3 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt växande kommun som Halmstad bör investeringsnivån ligga på 8,5 procent av de totala intäkterna. Det finns visserligen en belastning, men den indikeras med så knapp marginal att det inte bedöms finnas någon risk att man drar på sig stora framtida drift och underhållskostnader eftersom investeringarna ligger på en relativt normal nivå.

Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en klart växande trend de senaste sex åren får skattekraften betyget Bra.

När det gäller nyckeltalet befolkning får Halmstad betyget Bra. Man växer både årligen och långsiktigt. Även åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska snedheter jämfört befolkningspyramiden för riket.

När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Halmstad en långsiktig

trend som är något sämre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får därför betyget OK. Även om en belastning justeras bort för Halmstad som universitetsstad blir betyget bara OK.

De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Halmstad får på bostadsöverskott betyget Bra eftersom det inte finns några tomma lägenheter som drar pengar.

Betyget för borgen och förmedlade lån är Bra. Man har borgen och

Bedömningsgrunder



ra

OK

Svag

dål

ig


2007

200120001999 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Investeringsnivå%

80

90

100

Kommunens andel av medelskattekraften i Riket

0

5

10

15


1997 1999 2001 2003 2005 2009








OK

Svag

dål

ig



0

1

2

3

4

5

6

7

8



Halmstad

förmedlade lån på 13 384 kronor per invånare. Det är under den lägsta kritiska nivån på 15 000 kronor. Med ett i genomsnitt negativt rörelsekapital de senaste fem åren, är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen) men den belastningen justeras bort eftersom borgen är så låg och samlad mot ett välskött bolag, Halmstads Fastighets AB.

De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker.

Finansiella möjligheterDen fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress.

Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Halmstads skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Laholm) år 2008. Eftersom Halmstad har lägre skattesats med 0,25 procent finns potential och betyget blir Bra på skattehöjning. Halmstad höjde skatten senaste gången 2003 med 0,5 procent.

När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 47 miljoner inom 2–4 år. Det gäller främst avgifter inom förskola och barnomsorg, äldre och handikappomsorg, kultur och fritidsverksamhet. Cirka

35 miljoner av potentialen påvisas inom äldre och handikappomsorg. För avgiftshöjningar blir betyget Bra. Det indikeras även en viss avgiftspotential inom den kommunala affärsverksamheten (40 miljoner kronor).

Kostnadspressen kalkyleras till cirka 453 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Halmstad på kostnadspress ska få betyg Bra. Man kan pressa kostnaderna med cirka 150 miljoner kronor inom äldreomsorg, med 55 miljoner inom kultur, med 45 miljoner inom gymnasieskola, med 35 miljoner kronor vardera inom social omsorg och det som kallas infrastruktur och skydd. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Dessutom kan kostnader pressas med 20 miljoner kronor inom vardera förskola 1–5 år, förskola 6 år och fritidsverksamhet.

Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 141 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjlig heterna i enbart de kommunala verksamheterna på 453 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,2 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 98 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 85 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då

finns en övertalighet på cirka 1 131 personer.

Halmstad får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter.


För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget Svag för Halmstad (här finns bara betygen OK och Svag). Under de senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse och nu indikeras även vågmästarläge.

Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? På nyckeltalet handlingskraft är betyget Svag. Halmstad är en stor kommun med ett stort befolkningsunderlag och det innebär en tung extern press på förvaltningen. Det finns en belastning eftersom så många anställda som 98 per tusen invånare indikerar förekomst av relativt stora arbetslag. Det finns ytterligare en belastning eftersom många partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende och beslutshanteringen.


Halmstad – det speciellaHalmstad är med sina 90 241 invånare nummer 18 i storlek av Sveriges kommuner och tillhör klassen större städer. Laholm, analyserad i Kommunexperten 2/2008 är Hallands sydligaste kommun. Därefter kommer Halmstad. Norr om Halmstad ligger Falkenberg, analyserad i 10/2008. I öster finns Hylte och Ljungby, ännu inte analyserade och ska


Bedömningsgrunder


Kostnadspress

Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länetHalmstad potential 453 Mkr

Mkr

0

200

400

600

800

1000

1200


ra

OK

Svag

dål

ig



Halmstad

det vara riktigt korrekt finns en gräns till Båstad, analyserad i 6/2008, i havet ute i Laholmsbukten.

Jönköping (analyserad i 1/2009) har ett mycket bra geografiskt läge i Sverige och har reparerat många misstag som en försiktig ledning gjort genom åren, men försiktigheten ger samtidigt i högkonjunktur kommunen det finansiella betyget A. Halmstad har på liknande sätt ett gynnsamt läge vid e6 och järnvägen mellan Malmö och Göteborg, och är samtidigt slutpunkten för Nissa stigen från Jönköping och vägen från Ljungby genom Simlångsdalen.

Men det finns en viktig skillnad. Ledningen i Halmstad har gott självförtroende och god självkännedom. Jante härskar inte här och genom åren har omvärlden hört budskapet att man har kontroll på ekonomin och är finansiellt duktig. Störigt har finanstrum

morna i Halmstad ljudit genom åren till övriga kommuners förtret. Och sakligt är det så att Halmstad har det indikativa finansiella betyget A. Kommunexperten rekommenderar sakligt skryt och det ska Halmstad fortsätta med. Saklighet uppskattar alla.

Det innebär att Halmstad vandrar rakt in på ratinglistans Asektion och belägger plats 20 när 120 kommuner är analyserade. När alla kommuner är klara, bör Halmstad återfinnas inom de 40–50 bästa.

När det här skrivs når oss budskapet att Hallands läns landsting ska få bilda egen region och slippa bli delad i tre och sammanfogad med tre andra klart sämre regioner. Det analyssystem som används av Kommunexperten var under några år på 1990talet även upp daterat med landstingssiffror. Då kunde konstateras att Halland hade de bästa finanserna av samtliga landsting,

samtidigt som chefslönerna där genomsnittligt var lägst i landet. Förmodligen var kvaliteten på servicen då lika bra som idag, dvs ledande vid jämförelser mellan landstingen. Är Halland en provins där inte bara ekonomisk ledning och styrning är bland de bästa i Sverige – och en förebild för andra?

Låt oss konstatera att Halmstad är bra, men att det finns bättre kommuner. Vad är det mer som är speciellt för Halmstad? Låt oss börja från början med ett mycket lågt bruttoförpliktelsebelopp på 44 300 kronor per invånare. Eftersom de kommunägda företagen omsätter så mycket som 27 procent av kommunkoncernens omsättning torde det finns stora värden utanför kärnverksamheten. Det räcker också att värdera en normalstor och välskött allmännytta utan tomma lägenheter för få ett nettoförpliktelsebelopp på 25 855 kronor per invånare och därmed väl under den lägsta kritiska nivån 36 200 kronor per invånare. Delbetyget på analysfrågan kommunskuld ska vara A, och det finns mer som skulle kunna värderas och ge ett ännu lägre nettobelopp.

Kommunen har organiserat sig skickligt utifrån ekonomiska aspekter och det finns många goda förutsättningar som bygger upp en stark vardagsekonomi. Koncernbildningen är en sådan

Bedömningsgrunder



OK

Svag

dål

ig


betyg: OK och Svag.

1983

–

1985 19

86–

1988 19

89–

1991 19

92–

1994 19

95–

1998 19

99–

2002 20

03–

2006 20

07–

2010




0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100



1 Kävlinge 14 4 1 2/20092 Lerum 14 4 0 1 3/200919 Mark 12 4 2 1 9/200820 Halmstad 12 3 4 0 3/200921 Jönköping 12 2 3 2 2/200929 Båstad 10 4 3 2 6/200830 tanum 9 9 1 1/2008

Kommun


Halmstad

faktor. När moderbolaget Halmstad Rådhus AB köpte sina dotterbolag av kommunen ingicks en skuldförbindelse som 2007 är på 2 424 miljoner kronor. Det förbättrar år 2007 ränteintäkterna med 117 miljoner kronor. Det kanske inte låter mycket i en kommun som omsatte 4 320 miljoner kronor det året, men det är nästan 3 procent av de totala intäkterna. När högsta kritiska nivå för sparandet i diagrammet under analysfrågan är 5,75 procent av de totala intäkterna är det faktiskt ett betydande belopp för kapitalbildning inom förvaltningarna. Speciellt när kostnadsränta ska betalas bara på en lång skuld på 20 miljoner kronor.

En annan sådan god faktor är de stora årliga reavinsterna vid försäljningar av fastigheter som vid sidan av den höga sparnivån fyller på rörelsekapitalet. Men stora kassabalanser får aktörer att känna sig rika och då vill man gärna göra ”förnuftiga” saker, och i de flesta fall innebär det överinvesteringar. Där är Halmstad idag. Höga investeringar de senaste åren ger betyget Svag på nyckeltalen kapitalbildning och rörelsekapital. Kommunalrådets uppräkning av angelägna framtida investeringsprojekt i årsredovisningen för 2007 förskräcker med tanke på den finansiella krisen. Spadtaget för en arena kostnadsberäknad för 360 miljoner kronor är redan taget, men förmodligen blir det i framtiden anpassningar till en mer realistisk investeringsram.

En tredje faktor är förekomsten av relativt stora kassabalanser i pensionsförvaltning utgörande cirka 35 procent av hela pensionsskulden. Förutom att förbättra räntenettot kan lägsta kritiska nivå avtalspensioner i diagrammet under analysfrågan finansiell hälsa justeras ner i relation till det. Eftersom Halmstad har överkostnader, som i betydande omfattning består av en övertalighet personal, borde lägsta kritiska nivå avtalspensioner vara 2,5 procent av de totala intäkterna. Men den kan justeras ner till 1,75 procent av intäkterna beroende på medlen i pensionsförvaltning. Halmstad är inte med i Kommuninvest så de pensionspeng

arna är inte exponerade för andra kommuner genom någon solidarisk borgen. Delbetyget för analysfrågan finansiell hälsa ska vara A.

Nu finns antydningar till fallande sparnivåer enligt utfallet för 2008, och det behöver inte bara återspegla effekterna av finanskrisen utan också kostnadskonsekvenser av det väl ambitiösa investeringsprogrammet. Fallet i sparnivå från 7,3 procent av de totala intäkterna år 2000 ner till 4,3 procent 2003 möttes av en skatte höjning på 0,5 procent 2003. Sparandet föll fastän skatten höjdes 2003. Ta lärdom av det inför framtiden. Det effektivaste i Halmstad är också nu att pressa ner kostnaderna, även om det innebär minskad personal. Delbetyget för finansiella möjligheter ska vara A.

Även för den återstående analysfrågan finansiella risker ska delbetyget vara A. Det första nyckeltalet varnar för lite hög investeringsnivå, men det har redan avhandlats. Nyckeltalsbetyget OK på sysselsättning markerar konjunkturkänslighet trots att listan över de största arbetsställena innehåller många stora offentliga verksam heter, faktiskt så många som sex bland de tio största. Och av de resterande fyra varslar en när det här skrivs.

Halmstad är bra, men frågan är hur det ser ut om tre år när Halmstad ska analyseras igen. Står den finansiella tuppkammen rakt upp då också? Minns att för några år sedan (2003) var Halmstad en Bkommun med en lätt sviktande finansiell hälsa.

rekommendationerKommunledningen: Fortsätt att hålla hårt i ekonomin. Halmstad har den ekonomi som morgondagens beslutsfattare behöver för att infria alla framtida åtaganden som att:

• drivaverksamhetenmedbibehållenstandard

• betalaallainvesteringarmed sparöverskott

• betalaavtalspensioner• behållaettgottföretagsklimat• tryggagodvärdetillväxtför

fastighetsägarna

Så som det ser ut så bör all uppmärksamhet fokuseras på att hålla sparandet över 5,75 procent av de totala intäkterna. Ett sätt att behålla den finansiella styrkan, med tanke på den fallande tendensen i sparandet 2008, är att förelägga sig ett mål och förverkliga det. Skulle ett långsiktigt mål vara att alltid vara Akommun och utvärdera det varje år? Potentialer finns i främst kostnadspress.

Halmstad förvaltar stora kassabalanser som är avsatta för betalning av framtida avtalspensioner och är således en rik kommun i andras ögon, även om det är resultatet av ekonomisk skötsamhet. Fundera på möjligheten att skydda de medlen bättre på något sätt, kanske genom att lägga dem i en pensionsstiftelse.

Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Och ni är för många även om kommunen för närvarande har pensionsfonder för utbetalning av en tredjedel av era framtida avtalspensioner. En tryggare placering av de medlen kan vara en pensionsstiftelse. En ytterligare säkerhet är att kommunen i framtiden behåller ett finansiellt betyg på Anivå. De år kommunen har ett finansiellt betyg på Anivå finns pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten även om ni har varit för många anställda. Det är faktiskt din yttersta trygghet.

Invånare: Du betalar en låg skatt till en mycket finansiellt välskött kommun med normala överkostnader i verksamheterna och mycket personal. Du kan kräva att få ut minst dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan det i lugn årlig takt förbättras ytterligare. Att de senaste årens goda förutsättningar består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på Anivå varje år i framtiden. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna. Det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Halmstad.


Halmstad

Frankeras ej. Mottagaren

betalar portot.

Förlaget Kommunexperten AB

SVarSpoSt

2051 4015

758 54 uppsala

Namn: .............................................................................................

Företag/kommun: ............................................................................

Antal prenumerationer: ...................................................................

Faktureringsadress: .........................................................................

Postadress: .....................................................................................

E-post: ............................................................................................

Finansiell Elitlicens för kommuner

Framtidens ekonomi redan idag!

Kristinehamn Kungälv

BromöllaBåstad

SkurupTierp

under meritering

innehavare

Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om Halmstads kommuns mycket goda finanser och låga skatt vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 30 år så innebär det räknat på varje insats om 100 000 kronor minst 33 450 kronor extra. Med uthålliga finanser på Anivå skapas förutsättningar för att allt fast kapital kan bli ännu mer värt. Kommunen skulle

kunna ha ett betyg på Anivå som uttalat mål för varje år i framtiden. Med sådana åtgärder blir fastigheten en ännu likvidare tillgång.

Företagare och investerare: Har Halmstad komparativa fördelar för ditt företag kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Halmstad. Överväger du lokaliseringslägen med bra kommunikationer invid E6 genom Halland och söker en bra kommun är Halmstad den jäm

förelsekommun du kan använda som måttstock. Du kontrollerar enkelt om kommunens ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande höga nivå genom att följa upp det finansiella betyget. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i Akommunen Halmstad finns två Akommuner till i omgivningarna samt en Bkommun och två Ckommuner.

På ehandel.kommunexperten.se kan du bland annat köpa kom-pletta nummer av analystidningen Kommunexperten, enstaka kommunanalyser, fristående artiklar, temapaket och beställa prenumeration på tidningen Kommunexperten i PDF-format.

Bibliotekskunder använder webbplatsen som PDF-bibliotek och kan ladda hem alla typer av material.

Besök ehandel.kommunexperten.se!

ehandel.KommunexpertenFundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Avsändare:Förlaget Kommunexperten ABSmedsgränd 2a753 20 Uppsala B Porto

betalt

i detta nummer:BurlövEskilstunaHalmstadHebylerummjölbymullsjöSävsjö

i nästa nummer:HelsingborgKarlsborgKrokommörbylångavallentunavimmerbyvänersborgöckerö

kommunexperten · 2014-07-20 · kommunexperten fundamental finansiell analys av sveriges kommuner...

Documents