Miljöredovisning 2000

www.telia.se

Engagemang och delaktighet

2

Innehåll

Resultatöversikt 2000

Nettoomsättning i MSEK 54 064

Rörelseresultat i MSEK 12 006

Räntabilitet på eget kapital, i % 23,9

Investeringar i MSEK 47 742

Antal anställda 29 868

InledningEn ny tid, ett nytt förhållningssätt. sid 4

Systematik ger styrkaMiljömedvetenhet – en systematisk process. sid 6

Kronor och örenMiljöbokslut sid 13

Leva som vi lärÖkad användning av IT ger minskad miljöbelastning. sid 14

Bra kan bli ännu bättreKrav i våra inköpsrutiner åstadkommer minskad miljöbelastning. sid 16

Nya affärsmöjligheterDialog kring IT-lösningar skapar nya möjligheter inför framtiden. sid 20

Samarbete över alla gränserEtt aktivt erfarenhetsutbyte skapar miljövinster på sikt. sid 24

Granskningsberättelse sid 26

Ordlista och länkar sid 27

3

4

Under året som gått har Telia erbjudit en mängd olika IT-tjänster och

på så sätt medverkat till att minska miljöbelastningen i samhället.

Människor har kunnat mötas via bild- eller telefonkonferenser och

sparat både resor och tid. IT har också inneburit ökad frihet. Allt fler

inser vinsterna med att handla via nätet och utnyttjar möjligheterna

till flexibelt arbete och distansutbildning.

År 2000 innebar stora förändringar för koncernen i stort. Mycket

kraft gick åt till att klara skilsmässan efter den spruckna fusionen

mellan Telia och Telenor. Vi hade också en intensiv period under börs-

introduktionen som tog mycket tid och kraft i anspråk. En spin off-

effekt var att vi fick en kompletterande genomlysning av företaget ur

ett miljöperspektiv i samband med företagsvärderingen.

Vikten av fungerande miljöledningssystem och kvalitetssäkrings-

system blir än mer tydlig. System som ska fungera oberoende av

organisation och person – allt för att öka styrkan i miljöarbetet.

Goda värderingar ger goda affärer

Telia har blivit värderat och aktien listad av några miljöfonder. För

att uppfattas som det goda företaget och på sikt hålla oss kvar på

miljöfondernas ratinglistor förväntas vi också kunna visa att vi är ett

socialt ansvarsfullt företag. Vi behöver utvidga vår redovisning till att

omfatta även sociala och etiska frågor. Det gäller att ha kontroll över

hela kedjan, inklusive leverantörer och partners. Tiden är förbi då vi

kunde begränsa oss till att se oss som en nationell eller begränsat

internationell aktör. Genom globaliseringen får vår verksamhet effekt

vida omkring. Så även om vi verkar i huvudsak lokalt måste vi tänka

globalt.

Lyckas vi tydliggöra Telia som ett företag med goda värderingar

som grund och kommunicera detta framgångsrikt till marknaden blir

vi vinnare på alla plan. Vi visar att vi är ett företag som väljer att

agera mänskligt i olika frågor.

En ny tid, ett nytt förhållningssätt

Telia arbetar systematiskt och medvetet med miljöfrågorna. Vår ambition är att erbjuda nyttiga

kommunikationstjänster med minsta möjliga miljöbelastning. Samtidigt vill vi tydliggöra hur

användningen av våra tjänster bidrar till ett uthålligt samhälle. Bästa användning av resurserna

är målet för vårt arbete.

Vårt upplevda värde stärks om kraven från kunder, medarbetare, ägare, leverantörer

och samhälle stämmer med vårt företags värderingar och nyttan med våra tjänster

och produkter. Därför integrerar vi våra ideal med affärsidé, strategier och verksamhet

så att vi uppnår en långsiktig hållbarhet.

Kvalitetssäkring som fungerar

Som en följd av vår uttalade strategi att fokusera på kärnverksamheten, kommer

delar av verksamheten att outsourcas och våra relationer och avtal med partners

och leverantörer blir allt viktigare. Detta sätter fingret på behovet av fungerande

verksamhetssystem och miljöledningssystem så som ISO 14 001. Den stora

utmaningen blir att få till stånd fungerande ledningssystem som lever och

fungerar i organisationsförändringar.

Forskningen viktig faktor

En ökad användning av IT som ersättning för annan miljöpåverkande verksamhet

är ett exempel på rätt sätt att visa miljöhänsyn. Här har forskningen stor

betydelse för den utveckling vi kommer att få se i framtiden. Vår egen forskning

bidrar i hög grad till nya affärsmöjligheter. Den leder också till en resurs-

effektivisering genom bland annat utveckling av nya tjänster, utökning av

nätens intelligens och en ökad överföringskapacitet i befintliga nät, till exempel

bredband på koppartråd.

Förutom den egna forskningen satsar vi också på att vara med och stötta

andra forskningsprojekt, till exempel vid Internationella Miljöinstitutet vid Lunds

Universitet (IIIEE). Syftet är att identifiera hinder och stimulera till förbättrade

mötesformer genom en ökad användning av IT-tjänster.

Frågan om eventuella hälsorisker med mobiltelefoni tar vi på stort allvar.

Vi har valt att stödja oberoende forskning på området och har för en treårsperiod

anslagit tre miljoner kronor. Vi är också pådrivande i branschsamarbetet kring

hälsoriskfrågan.

Framtida utmaningar

Vår förhoppning är att våra kunder, ägare och anställda ska kunna se Telia

som ett företag som visar miljöhänsyn och socialt ansvar. Hos oss arbetar

människor med kunskap, erfarenhet och idéer. De behärskar den senaste tekniken

och använder den klokt och kreativt för att få fram nya lösningar. Hos oss går

människa och teknik hand i hand och våra affärer krokar arm med ett sunt

miljötänkande.

Vi satsar vår glädje och vårt engagemang på att driva miljöarbetet framåt.

Om vi dessutom kan inspirera andra – ja, då har vi kommit en bra bit på väg mot

ett uthålligare samhälle.

Britt Hernell, Miljöchef, Telia AB

5

“Jag noterar att vårt flygresande minskade

kraftigt under året samtidigt som vår egen

användning av bland annat TeleMöten

ökade. Det har gett både miljömässiga

och ekonomiska vinster – en potential till

förbättring som säkert också finns hos

många andra företag.

Mycket av grovjobbet med vår miljö-

städning är gjord och vi har konstaterat

behovet av en systematik som är oberoende

av organisation och enskilda personer.

Nu ska vi fortsätta och anta ett nytt, bredare

förhållningssätt där vi också tar in sociala

dimensioner och riktar in Telia mot det som

kallas hållbar utveckling.”

Marianne Nivert, Koncernchef, Telia

6

Systematik ger styrkaOmorganisationer och outsourcing tydliggör behovet av en systematik som är oberoende av yttre

förändringar och omflyttning av personal. Det finns en trygghet i det – miljöarbetet blir en process

som ständigt pågår. ISO 14 001-certifiering kvalitetssäkrar systematiken och bidrar till värdet på

företaget. Livscykelanalyser är ett sätt att påvisa tjänsternas miljöpotential.

Grunden till Telias miljöarbete lades 1994 genom en inledande

miljögenomgång. Den visade att vår miljöpåverkan till största del

utgörs av fordonsanvändning, resor, transporter, energiförbrukning

samt förbrukning av material. Miljögenomgången genomfördes med

hjälp av IIIEE.

Miljöarbetet utgår från att verkställighetsansvaret vilar på

resultatansvariga chefer i linjeorganisationen medan koordinerings-

och uppföljningsansvaret ligger hos miljöchefen.

Varje ledningsgrupp ska ha en person som svarar för att miljö-

frågor beaktas. På varje bolag/enhet ska det dessutom finnas en

miljösamordnare. Arbetet följs upp av miljöchefen som svarar inför

koncernledningen för rapporteringen. Miljöchefen är rådgivande till

koncernchefen i koncernövergripande frågor.

Ledningssystem ger ett värde

ISO14 001 är ledstjärnan i vårt arbete men något koncerngemensamt

beslut om certifiering har ännu inte fattats. Sådana beslut fattas på

respektive bolag och enhet. För att hantera förändringar och komma

förbi organisatoriska begränsningar ska vi undersöka möjligheterna att

certifiera ett verksamhetssystem. Vikten av kvalitetssäkrad miljö-

styrning framstår också allt tydligare i takt med att vi renodlar vår

verksamhet till kärnaffären med outsourcing som följd. Detta leder

i sin tur till fokus på partnerskap och kvalitetssäkring av avtal med

leverantörer och partners.

De enskilda bolagen har kommit olika långt med implement-

eringen av ett miljöledningssystem (se tabell s 8-9). Fyra bolag har

fattat beslut om certifiering och tre av dessa har påbörjat arbetet och

kommit olika långt. Ett bolag – Swedia Networks – har certifierats

under första kvartalet 2001 och Carrier och Nät (Skanova) certifieras

under första halvåret.

”När Det Norske Veritas gjorde en revision inför vår kommande

certifiering, konstaterade de att vi redan i flera år arbetat enligt

ISO 14 001. Certifieringen kan alltså vara en enkel och billig process

om man gör rätt från början.”

Catherine Karagianni, Miljöchef Carrier och Nät

Under år 2000 certifierades IN good company som senare out-

sourcats till ett nytt bolag där Telia inte är majoritetsägare.

Certifieringen var en kvalitetshöjande faktor som bidragit till

företagets värde.

Redovisningsprinciper

Uppföljningen av miljöarbetet i koncernen görs årligen i samband

med insamling av data inför miljöredovisningen. Uppföljningen görs

per bolag/enhet med hjälp av våra interna revisorer.

Syftet med miljöredovisningen är att beskriva vårt miljöarbete

och visa på förbättringspotentialen hos kunderna och de affärs-

möjligheter som finns för Telia. Vi vill tydliggöra vilket förhållningssätt

vi har till utvecklingen av ett uthålligt samhälle. Miljöredovisningen

omfattar all verksamhet i helägda bolag i Sverige. Resultatet av miljö-

arbetet för år 2000 redovisas till viss del på bolagsnivå utom i något

fall som redovisas per affärsområde (se tabell sid 8-9). Särredovisade

enheter har väsentlig miljöpåverkan i form av storlek och/eller verk-

samhet. Vi förbereder för rapportering av verksamheter utomlands.

Miljöredovisningen fastställs slutligen av koncernledningen.

Detta är den femte årliga miljöredovisningen. Insamlingen av data

är en process som kontinuerligt förbättras, en kreativ process som i

sig bidrar till att skapa medvetenhet och tydlighet i organisationen.

Målsättningen är att kvalitetssäkra inrapporterad data och

externgranska miljöredovisningen. Kvalitetssäkringen möjliggör

spårbarhet av underlag och behörig uppgiftslämnare. Allt arbete har

löpande granskats av Telias externa revisor Ernst & Young, som också

granskat den färdiga miljöredovisningen. All datainsamling och data-

lagring sker digitalt.

Telias verksamhet inte tillståndspliktig

Vi bedriver i dagsläget ingen verksamhet som kräver tillstånd enligt

Miljöbalken. Viss kabelläggning kan omfattas av regler för vatten-

verksamhet. Avveckling av freoner pågår i enlighet med lagkrav.

Förordningen om producentansvar för elektroniska produkter

träder i kraft den 1 juli 2001 och innebär att vi får producentansvar

för såld telekommunikationsutrustning. En projektgrupp inom koncer-

nen arbetar med implementering och praktiska insamlingslösningar.

Blykablar, impregnerade stolpar och platser där stolparna impreg-

nerades tidigare, kan fortfarande upplevas som miljöproblem.

– Inga blykablar nyanläggs längre. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU,

har undersökt om de gamla kablarna som ligger i marken har någon

miljöpåverkan. Undersökningen pekar på att kablarna inte utgör något

miljöproblem.

– I Telias nät finns cirka 2,3 miljoner impregnerade stolpar. Även

här har SLU gjort undersökningar för att mäta spridning av impregne-

ringsmedel från stolparna till omgivande mark och man konstaterar

att spridningen i stort sett är försumbar. Alla stolpar som Telia

köper kreosotimpregneras vid miljöcertifierade anläggningar och

raserade stolpar går tillbaka till nuvarande stolpproducent.

– Televerket bedrev impregneringsverksamhet vid egna anläggningar

fram till mitten av åttiotalet. Vi har i dag inget känt saneringsansvar

för platser där tidigare stolpimpregnering bedrivits.

Miljövarudeklarationer och livscykelanalyser verifierar miljöfördelar

Vi har under flera år arbetat med livscykelanalyser. Avsikten med

livscykelanalyserna är att verifiera och underbygga miljöfördelarna

med IT-produkter och IT-tjänster. Avsikten är också att identifiera

förbättringsområden.

Under året genomfördes en livscykelanalys för fast telefoni.

Slutsatsen av studien är att de mest miljöbelastande delarna av tele-

nätet är accessnätet och lokalstationerna. Men den miljöpåverkan

som personalen bidrar till är ännu större – det handlar främst om

effekterna av resor med tjänstefordon och tjänsteresor med flyg.

På vårt initiativ tog IT-företagen under året beslut om en

branschgemensam miljövarudeklaration av telekommunikations-

utrustning. Miljövarudeklarationen syftar till att underlätta för kunder

att skaffa information om produkternas innehåll.

Vi har också initierat ett arbete för framtagning av Svenska Miljö-

styrningsrådets produktspecifika regler för certifierade miljövarudekla-

rationer av IT-tjänster. Första tjänsten att deklareras är Telia Centrex,

virtuell telefonväxel i Telias nät. Vi är så vitt vi vet först i världen med

att deklarera en tjänst. Deklarationen beräknas vara klar under året.

För att kunna redovisa innehåll m m har samtliga kablar och

kanalisation som ingår i telenätet miljödeklarerats. Kablar som ingår i

fastighetsnät är undantagna.

7

Genomförda livscykelanalyser

1997 Bildkonferens, mobiltelefoni

1998 TeleSvar, kabelförläggning

1999 Telia Centrex, radiolänk, IP-telefoni

2000 Fast telefoni

8

Redovisning av miljöarbetet år 2000 i bolag och enheter.

I tabellen redovisas bolagen enligt koncernstruktur under år 2000. För information

om ny koncernstruktur efter den 1 april år 2001, se årsredovisningen eller gå in på

www.telia.se/om_Telia. De i matrisen redovisade bolagens anställda uppgår till

22 587 personer, eller cirka 75 procent av samtliga anställda.

Under år 2000 genomgick 550 personer Miljödialogen och totalt har 8250

(cirka 40 procent av de redovisade bolagens anställda) genomfört utbildningen.

Av ledarna har totalt inom koncernen cirka 85 procent genomgått en särskild

miljöutbildning.

*Verksamheten omstrukturerad.

Bolaget finns i ett nytt AO eller

inte längre i koncernen.

Fanns inte med i

redovisningen förra året

Förändring av svaret

från föregående år

1998 nej nej nej 1998 nej 2000 nej 1999 nej 2001 nej nej

2001 nej 2001 nej nej nej nej nej 2001 nej 2001 nej nej

ja nej nej ja nej ja ja nej ja ja ja ja ja

ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja

ja nej ja nej ja nej ja ja ja nej ja nej ja

ja nej ja ja nej nej ja ja ja nej nej ja nej

ja nej ja ja ja nej ja ja nej nej ja nej ja

ja – – – nej ja ja ja ja ja ja nej nej

ja – – – nej nej ja nej nej nej nej nej nej

ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja

ja ja ja ja ja nej ja ja ja nej ja ja ja

Car

rier

& N

ät

Telia

För

etag

AB*

Telia

Meg

aCom

AB

*

Telia

Pub

liCom

AB*

Telia

Tel

eCom

AB*

Telia

Pro

mot

or A

B

Telia

När

a A

B

Telia

Mob

ile A

B

Swed

ia N

etw

orks

AB

Telia

För

etag

sser

vice

,(R

elac

om A

B)

Net

erna

AB

Telia

Inst

alla

tion

AB

Telia

Sys

tem

s A

B

AO Enterprises

Inledande miljögenomgång gjord år:

Miljöcertifiering enligt 14 001 planerad klar år:

Utpekad miljöansvarigi ledningsgruppen.

Utpekad miljösamordnare.

Rutiner för bevakning av miljölagstiftning.

Miljömål i affärsplan år 2000.

Miljöplan år 2000.

Miljömål i affärsplan år 2001.

Miljöplan år 2001.

Miljökrav och förfrågningarvid inköp.

Miljökrav och förfrågningar från kunder.

Antal anställda med månadslön, dec 2000.

2916 2330 4030 1521 2398 1116 2429 680 365

AO Carrier& Nät

AO Företag AOMobil

AO Privat

9

"Vi har en hel del kvar för att nå upp till

ambitionerna i vår miljöpolicy. Här måste

vi bli bättre, eftersom vi kan märka att allt

fler kunder frågar efter våra miljöprestanda

och hur vi agerar i samhället. Man börjar

också upptäcka att våra tjänster kan vara

en av lösningarna på olika miljöproblem, så

här finns ju en affärspotential att utnyttja.”

Marianne Nivert, Koncernchef, Telia

Systematiken i ISO 14 001 är en målsättning i vårt miljöarbete

men ännu återstår en del att genomföra. Till exempel har endast

fem bolag genomfört en inledande genomgång. Åtta bolag saknar

en ansvarig för miljöfrågor i lednings-gruppen och nästan hälften

av bolagen saknar ännu miljömål för år 2001. Fjorton bolag uppger

sig få frågor/krav från kunder.

Telia

IT-s

ervi

ce A

B

Resp

ons

AB

Com

Hem

AB

Trad

ing

AB*

Telia

Fas

tighe

ter A

B

Telia

Han

del A

B

Telia

Res

earc

h A

B

Telia

Val

idat

ion

AB

Uni

te A

B

Pros

oft A

B

AO Enterprises

nej nej nej nej nej nej nej nej nej nej

nej nej nej nej nej nej nej nej nej nej

ja nej nej nej nej ja ja ja ja ja

nej nej nej ja ja ja ja ja ja ja

nej ja nej nej ja ja nej nej nej nej

nej nej nej nej ja nej nej nej nej nej

nej nej nej nej nej ja ja ja nej nej

nej nej nej nej ja ja nej nej nej nej

nej nej nej nej nej nej nej nej nej nej

ja nej nej ja ja ja ja nej ja nej

ja nej nej nej ja nej nej nej nej ja

1072 903 214 8 31 277 293 517 75 1136

10

Sammanställning av miljömål år 2000 i bolagens och enheternas affärsplaner.

Miljökrav vid alla inköp.

Hög miljökompetens.

Certifiering enligt ISO 14 001.

Minst 55 procent av medarbetarna ska uppfatta Telia som ett miljömedvetet företag.

Minst 40 procent av allmänheten ska uppfatta Telia som ett miljömedvetet företag.

45 procent av medarbetarna ska ha genomgått miljöutbildning.

Kunderna ska uppfatta Telia som ett miljömedvetet företag.

Interna krav för att inarbetamiljö i produktutvecklingsprocessen.

I kunderbjudanden ska miljöaspekten vara obligatorisk.

Nyttja egna tjänster i informations- och marknadsföringskampanjer.

Alla medarbetare ska ha genomgått MiljöKlivet.

60 procent av kunderna ska uppfatta Telia som ett miljömedvetet företag.

80 procent av medarbetarna ska uppfatta Telia som ett miljömedvetet företag.

10 procent reduktion av CO2-utsläpp från tjänsteresor.

Miljömärkning av den mobila produktportföljen.

Kunderna ska uppfatta Telia som ett miljömedvetet företag.

Minskning av energiförbrukningen för drift av mobiltelefonnätet.

Minska koldioxidutsläpp med 10 procent från nivån år 1998.

Minska restavfall med 30 procent.

Källsortering på kontor.

Minskning av pappersförbrukningen.

Miljöutbildning för medarbetare och entreprenörer.

Klara kundernas miljökrav.

Lokalernas utformning och funktion ska uppfylla miljöpolicyn.

Entreprenörernas arbetssätt och materialval ska vara samordnat med miljöpolicyn.

Mål (Målen är ej presenterade i prioritetsordning)

11

Målet är uppfyllt

Abete pågår

Målet ej uppfyllt

Flera miljömål finns

i miljöplaner och

handlingsplaner

*Human- och marknadskapital-

undersökningarna är inställda

tills vidare.

AO Carrier och Nät Enligt anvisning.

Över 95 procent har miljöutbildning.

Pågår enligt plan.

Telia Nära Humankapitalmätningen inställd.*

Marknadskapitalmätningen inställd.*

30 procent klara.

Telia MegaCom Marknadskapitalmätningen inställd.*

Gemensamt krav från marknadsbolagen.

Kan ej mätas praktiskt.

Aktiviteter påbörjade.

Telia PubliCom MiljöKlivet under omarbetning.

Mätning ej genomförd.*

Mätning ej genomförd.*

Resorna har minskat ca 25 procent. TeleMöte har ökat.

Telia Mobile Uppföljning ej klar.

Uppföljning ej klar.

Uppföljning ej klar.

Swedia Networks Målet är uppfyllt.

Målet kommer att omarbetas.

Klart år 2002.

Klart år 2002.

Klart under år 2001.

Installation

Telia Fastigheter

Bolag/enhet Status Kommentarer

12

13

Kronor och ören

Kostnader år 2000 kSEK

Uppskattning av större kostnader för år 2001 kSEK

FoU 3000

Miljöutbildning 1500

Miljöledning 1500

Miljökommunikation 5500

Affärsutveckling, IT-miljö, div externa projekt 3000

I tabellerna redovisas kostnader som har en direkt

koppling till miljö. Personalkostnader och nedlagd tid

för till exempel utbildning ingår inte. Den tid som

lagts ned på direkt miljöarbete (miljösamordnare

etc) uppskattas motsvara tio helår.

Planerna för freonavveckling är inte klara och kan ej

kostnadsuppskattas.

Miljökommunikation 4500

Miljöledning 425

Livscykelanalyser 270

Miljöutbildning 2000

FoU 500

Freonavveckling 18 000

PCB-inventering 135

Hantering av returmaterial 7100

Miljöavgifter 90

Övriga driftskostnader, miljöstab exkl personal 1700

Summa 34 720

Miljökostnader hanteras normalt inte som separata begrepp utan

ingår som en del av övriga kostnader för verksamheten.

14

Leva som vi lärDen interna användningen av Telia TeleMöten fortsätter att öka. Fler och fler över hela Sverige inser

att det sparar både pengar och miljö. Många upplever ökad livskvalitet och större effektivitet i arbetet.

Inom koncernen har vi ambitionen att använda våra egna

tjänster så att vi minskar vår egen belastning och tjänar som

förebild för både kunder och omvärld. Helt enkelt leva som

vi lär. En ökad användning av våra tjänster är ett effektivt

sätt att ta tillvara resurser som exempelvis tid, pengar och

personlig frihet.

Vi kan se tydliga trender när det gäller användningen av

TeleMöte som nu ökar för tredje året i rad. Telia MultiMöte,

inklusive bildkonferens, har under de senaste fyra åren ökat

med nästan 100 procent. Vår egen användning har däremot

minskat med 10 procent. En rimlig förklaring är att Telia

TeleMöte anses vara ett fullgott alternativ.

Flexibelt arbete som företeelse fortsätter också att växa

och medarbetarna kopplar via RingIn upp sig från hem,

arbetscentraler och kunder.

Lönsamt när Telia Nära satsar på effektivare möten

Inom Telia Nära har man systematiskt genomarbetat sina mötesrutiner

som bygger på en kombination av IT-möten och traditionella fysiska

möten. De 35 Telia Nära-enheterna är lokaliserade över hela landet.

Det borde leda till ett omfattande resande, men genom att man

konsekvent använder TeleMöte och Telia MultiMöte sparar många tid,

resurser och pengar. Det minskade resandet minskar dessutom miljö-

belastningen. Här finns det möjlighet att spara upp till två miljoner

kronor per år på de kvartalsvisa uppföljningsmötena.

50-60 personer samlas vid samma TeleMöte för snabb informa-

tion. När Telia MultiMöte används är man upp till 15 personer.

Erfarenheterna är positiva – många upplever en större motivation och

kommer bättre förberedda. När de tidsödande resorna blir färre ger

det tid över till annat. En annan effekt kanske blir att man kan bo kvar

på hemorten.

15

Mot bakgrund av erfarenheterna har

Telia Nära fattat beslut om följande

mötesprinciper:

De möten som kräver fördjupad dialog och

förankring bör ske med fysisk närvaro av

deltagarna.

Verksamhetsuppföljning, avrapportering

och informationsutbyte ska ske med

IT-lösningar.

Fysiska träffar i större nätverk inom Telia Nära

ska godkännas i förväg av ledningsgruppen.

RingIn. Uppkopplad tid, miljoner timmar/år

4,50

4,00

3,50

3,00

2,50

2,00

1,50

1,00

0,50

0,00

1998 1999 2000

Antal deltagare i interna Telia TeleMöten

400 000

350 000

300 000

250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

0

1998 1999 2000

Antalet medarbetare som kan använda

RingIn har gått från cirka 13 000 till cirka

18 000 under samma period, och antalet aktiva

användare har gått från cirka 9 500 till 11 500.

Värdena för 1998/1999 är omräknade enligt

årets beräkningar.

Bra kan bli ännu bättre

Systematik i inköpsrutinerna är en viktig strategi för att lyckas med miljöarbetet.

Den påverkar hela produktionsprocessen av tjänster till våra kunder. Antalet tjänsteresor

med flyg har minskat med nästan tjugo procent.

16

Vår produktion kan ses som ett flöde. Ett flöde av tjänster som i sig

har liten miljöpåverkan men som kräver energi, transporter och

material. Ett sätt att angripa problemet är att börja på inköpssidan.

Vi köper in stora volymer av varor och tjänster och vi är dessutom

Nordens största investerare. Därför är det viktigt att vi kontinuerligt

utvecklar miljökrav i våra inköpsrutiner. Ett annat sätt att minska

de miljöpåverkande faktorerna är att försöka förändra vår attityd

till resande och att fortsätta optimera logistiken.

På sikt behöver vi också formulera en framtidsinriktad hållbar

fordonspolitik. Energieffektiviseringen är en ständigt pågående

process.

Vår koncentration till kärnverksamheten, med outsourcing

av verksamheter och partnerskap som följd, förändrar inte våra

ambitioner inom miljöområdet. Tvärtom – miljökrav finns och

kommer även i fortsättningen att finnas med för de delar som

direkt involveras i verksamheten.

Under perioden har antalet anställda endast förändrats marginellt.

17

Fastigheter

Entreprenad

Fordon

Godstransporter

Tjänsteresor

Telenätet

Flygresor Tågresor

Tjänstebilar/förmånsbilar/egna bilar

Fastigheter 290 El, olja och fjärrvärme. Baserad på fakturaunderlag och utnyttjad kontorsyta samt schabloniserat branchindex REPAB.

Entreprenad 49 Baserad på fakturaunderlag. Föregående års användning skattades för högt.

Fordon 165 Produktionsfordon, arbetsmaskiner, förmånsbilar och egen bil i tjänsten.

Godstransporter 5 Inkluderar kataloger (24 000 ton).

Tjänsteresor 123 Tåg, flyg, flygbussar, flygtaxi, taxi och hyrbilar. Antal flygresor har minskat med nästan 20 procent. Redovisningen är nu kompletterad med så kallat biljettlöst resande.

Telenätet 270 Inkluderar ej kundernas elanvändning.

SUMMA 902 GWh

Tåg 28 000 resor 0,00007

Flyg inrikes 94 000 resor 18,6

Flyg utrikes 13 500 resor 6,2

Flygbussar 1350 resor 0

Hyrbilar 7800 resor 0,6

Taxi (inkl.flygtaxi) 197 000 resor 0,8

Fordon & arb.maskiner 8260 st 47,6

Godstransporter 70 000 ton 1,3

Entreprenadverksamhet 712 000 tim 13,0

Fastigheter 765 000 m2 13,9

Telenätet 49 100 000 000 trafikmin. 3,0

SUMMA 105

CO2- utsläpp under år 2000 CO2 (kton)

70 kton

0 kton

1997 1998 1999 2000

Utsläpp av CO2

CO2-utsläpp från persontransporter

Energianvändning år 2000

Utsläpp av CO2

Vi har ambitionen att redovisa de delar som är relevanta för verk-

samheten. Outsourcade verksamheter räknas med i den omfattning

de berörs och är möjliga att redovisa. Resor och dylikt för anlitade

konsulter redovisas ej.

För att reducera utsläpp har vi gjort flera olika ansatser under

åren. Vi har provat elbilar, motorgas, alternativa bränslen (biogas,

etanol) m m. Proven visar bland annat på behovet av ytterligare

teknikutveckling och utbyggnad av en infrastruktur. Vid anskaffning

av fordon i Telia är bränsleförbrukningen för respektive fordonstyp ett

urvalskriterium. Det företag som tillhandahåller merparten av fordon

för koncernen är certifierat enligt ISO 14 001.

Vi införde 1999 tillsammans med Schenker-BTL en ny lösning

för internlogistik. Den nya logistiklösningen är baserad på intelligent

användning av IT-lösningar. Minimering av lagerhållning, samordning

av transporter och effektivare planering av körrutter har lett till

minskade transportvolymer. Utsläppen av CO2 från godstransporter

minskade från 1998 till 1999 med 25 procent = 150 ton per år.

Utsläppen har bibehållits på denna nivå.

I bolagens miljöplaner har utsläppsreduktioner funnits med.

Lokalt – Swedia Networks och Telia Nära – har man genomfört

utbildning i miljöanpassat körsätt – Eco-driving – med resultatet att

bränsleförbrukningen reducerats med 5-10 procent under provtiden.

Under år 2000 startade vi ett projekt inom Telia som är baserat

på ett examensarbete vid IIIEE. Syftet är att stimulera medarbetare

att välja alternativ till fysiskt resande. Projektet genomförs på två

bolag – Telia Research och Telia Nära – och omfattar identifiering

av tekniska hinder, genomgång av belönings- och traktamentsregler

m m. Resultatet förväntas leda till en förändring av attityder,

beteenden och regelsystemen i koncernen, som det ska gå att

avläsa på resevolymen. Projektet blir ett tydligt exempel på

”leva som vi lär” och utgör en referens till hur IT kan bidra till en

hållbar utveckling.

För att undvika trafikproblem och parkeringskaos i Nacka

Strand i Stockholm tog Telia MegaCom initiativet till ett samarbete.

Projektet som drivs under åren 1999-2002 går under benämningen

CommIT. Tillsammans med Ericsson, AP-fastigheter och Apoteks-

bolaget har vi åtagit oss att utveckla och stödja transportalternativ

för Nacka Strand. Möjligheten till ett rationellt utnyttjande baseras

till stor del på olika IT-lösningar. CommIT:s övergripande miljömål

är att minska koldioxidutsläppen och en mix av de olika alternativen

förväntas göra området till en förebild för hållbara transporter.

Vi har under år 2000 breddat ägandet av det bolag – Eniro –

som bland annat producerar kataloger. Telia har tidigare under

flera år drivit en miljöanpassad utveckling av katalogen genom

bland annat Svanmärkning, selektiv distribution, katalogen

på CD-rom och Internet. Vi kommer att följa utvecklingen.

Hantering av avfall och restprodukter

Avfall och restprodukter består av förbrukningsmaterial och spill

från daglig verksamhet. Stora volymer av avfall och restprodukter

kan uppstå i samband med teknikskiften, byggnation av nya nät och

nyinvesteringar. Målet har varit att etablera miljöeffektiva system.

Allt avfall och alla restprodukter hanteras av miljöcertifierade

entreprenörer.

Källsortering finns i alla större kontorsfastigheter och tillhanda-

hålls genom Telias arbetsplatssupport. Källsortering sker i mellan sex

och tio fraktioner.

För fältverksamheten finns över 200 miljöstationer i tre olika

storlekar fördelade över landet. Sorteringen görs i mellan två

och tretton fraktioner. Detta skapar en enhetlig hantering av rest-

produkter.

18

Återvinning av blykabelUnder år 2000 levererades 1539 ton blymantlad

kabel till vår återvinningsentreprenör ArvaMet. Efter

återvinning i Rönnskärsverken erhölls 883 ton bly

och 543 ton koppar.

Om vi leker med tanken att istället utvinna

denna mängd metall från jungfrulig malm, så skulle

det tillsammans motsvara 180 000 ton malm.

För att citera den ansvarige inom ArvaMet

Christer Gyllengahm:

"– Jag lovar att 180 000 ton malm

är en jättestor hög."

19

Avveckling av freoner (ton)

8

6

4

2

0

96 97 98 99 00

CFC HCFC

Under år 2000 planerade vi för en avveckling av cirka 5,5 ton

till en kostnad av cirka 38 miljoner kronor. Utbyggnaden av

bredband har påverkat avvecklingen av freoner (HCFC). Det

har medfört att endast cirka 2,2 ton har avvecklats under året.

Detta till en beräknad kostnad av cirka 18 miljoner kronor. De

framtida planerna förskjuts och en total avveckling beräknas

vara klar vid årsskiftet 2002/2003.

Miljönämnden i Örebro har tidigare lämnat ett föreläggande

om upptagning av en blykabel som tagits ur drift. Efter en

utredning av Korrosionsinstitutet har Miljönämnden beslutat

att dra tillbaka föreläggandet. Vi har förbundit oss att

kontinuerligt bevaka pågående forskning inom området.

Klagomål på ”kreosotblödande stolpar” har framförts från

kunder och entreprenörer i några fall. Orsaken är vissa

problem i stolpleverantörens produktionsanläggning och

att Telias kontrollrutiner haft brister. Felaktiga stolpar har

återsänts till leverantören och arbetet med att åtgärda

övriga brister pågår.

Fiskevårdsförbundet Region Mitt har framfört synpunkter

på att Telia inte följt miljöbalkens regler i samband med

byggande i och vid vatten.

Ett antal bygglovsärenden om mobiltelefonmaster som

överklagats till regeringen har avgjorts till Telias förmån.

Klagomål har framförts på nedskräpning vid några miljö-

stationer för returmaterial.

Vid större raseringar och utbyggnader rekvireras containrar enligt

fastställda rutiner. Restprodukterna sorteras i upp till tretton olika

fraktioner.

Förordningen om producentansvar för elektronikprodukter

träder i kraft den 1 juli 2001. Ett projekt har startats med uppgift

att klarlägga producentansvaret bland olika bolag i koncernen.

I uppdraget ingår också att arbeta fram praktiska insamlings-

lösningar tillsammans med entreprenörer.

Alla våra butiker har system för att ta emot produkter från

kunder (mobiltelefoner, telefoner, telefonsvarare och batterier).

Fullgörandet av producentansvaret för elektroniska produkter

kan komma att ändra detta.

Under år 2000 lämnades cirka 7000 datorer till det numera

sålda dotterbolaget Smålandsbörsen. Cirka 70 procent rekondi-

tionerades och återanvändes av kommuner, skolor och företag.Incidenter under året

20

Nya affärsmöjligheter

IT är framtiden. Här finns en potential som vi än så länge bara sett början av.

Tillsammans med näringslivet och offentlig sektor kan vi utforska möjligheterna

med IT. Det kan leda till både miljömässiga och ekonomiska vinster. För alla parter.

Allt fler blir medvetna om att IT-lösningar är bra för miljön. IT kan

vara svaret på frågan hur man kommer till rätta med trängseln i

storstäderna och effekterna av koldioxidutsläppen. IT kan också

bidra till en ökad resurseffektivitet genom att produkter ersätts

med tjänster och kostnader för det lagbundna omhändertagandet

av elektronikskrot blir lägre.

Dialog skapar möjligheter

Vår miljö är något som engagerar många. Det vi vill se är en ökad

insikt om att IT-sektorn inte bara är bra för miljön utan även skapar

nya affärsmöjligheter. Hos oss finns både resurser och kompetens.

Vi kan vara med och främja en hållbar utveckling genom de produkter

och tjänster som vi erbjuder. Ett aktuellt exempel är vår stora bred-

bandssatsning som vi tror kommer att betyda mycket för framtiden.

Både samhälle och näringsliv ställer miljökrav på oss. Genom

att ha ett nära samarbete med kravställande kunder lägger vi grunden

till framtida affärer. För att lyfta fram IT:s miljöpotential har vi varit

med och inspirerat till dialog med näringslivet. Under år 2000 med-

verkade vi i två av Miljövårdsberedningens dialogprojekt – Bygga Bo

och Framtida handel. Projekten beskriver en bild av ett framtida sam-

hälle och vilka åtgärder som behövs för att nå dit. I båda fallen har

IT-sektorn bidragit till nya utblickar. Bygga Bo och Framtida handel

fortsätter under år 2001. Tanken är att de ska leda fram till konkreta

överenskommelser.

21

Den 25 februari 1999 drabbades Sverige av en

omfattande strejk. Landets bussförare tog till konflikt-

vapnet. I Stockholm fruktade man kaos när många

skulle tvingas ta bilen till jobbet istället för att resa

kollektivt.

Strejken varade i 14 dagar men den väntade

trafikökningen uteblev, åtminstone i Stockholm där

media målat upp de värsta skräckscenarierna. Inte ens

inne i city märktes något trafikkaos. Hur kunde det

komma sig?

Annan trafik ökade istället – den över nätet. Allt

tyder på att många valde att dagen innan konflikten

bröt ut koppla om sin jobbtelefon till bostaden och på

morgonen koppla upp sig på företagets interna nät.

Många av Telias modempooler hade dubbelt så hög

belastning som vanligt. Statistiken säger oss dessutom

att de flesta loggade in sig prick klockan åtta!

Det här visar att om människor får möjlighet

så är de villiga att ändra sitt beteendemönster

genom att minska sitt dagliga resande, för att kunna

styra över sin tid och på så sätt uppnå en högre

livskvalitet. Det innebär i förlängningen positiva

vinster för miljön.

Genom att se trafik och IT i ett helhetsperspektiv –

som två jämställda sätt att kommunicera – så blir

informationen som förmedlas det viktigaste.

Trafikkaoset som uteblev

22

– Hushållens handel av dagligvaror på nätet blir allt mer etable-

rad. Det säger Bho Wilhelmsson ansvarig för B&W-satsningen på

näthandel, Express Food.

– Om man jämför med försäljningen vid B&W i Täby står

Internetförsäljningen för över 10 procent under måndag till

fredag. Bland nysatsningarna planeras en särskild plockcentral

som skulle kunna betjäna ett område med 300 000 hushåll.

– I det nya plocklagret behövs bara hälften så stor yta som i

en butik. Detta tillsammans med andra besparingar gör att

priserna planeras ligga 7-10 procent lägre än traditionell

stormarknad.

– År 2005 kommer åtminstone 40 procent av all lokal handel

att ske elektroniskt, tror Bho.

Om man räknar att besparingen av transporter blir i genom-

snitt 15 km enkel resa två gånger i månaden för 300 000 kunder,

skulle minskningen i Stockholmstrafiken motsvara nästan

20 miljoner färre körda mil per år.

E-handeln ökar stort

Ericssonkoncernens nya huvudkontor i London har 14 mobila

bildkonferensanläggningar. Och på ledningens kontor finns

tre väggar med bildskärmar som är uppkopplade i bildmöte

med Ericssons kontor i Stockholm, Dallas och Tokyo.

Utöver minskade utsläpp innebär användandet av bild-

konferenser också stora kostnadsbesparingar. Under ett

år sparade Ericsson cirka 3 miljoner kronor, under en veckas

budgetarbete, genom att använda sig av ny mötesteknik.

En komplett bildkonferensutrustning kostar cirka 300 000

kronor. En investering som man räknar hem på 22 arbets-

dagar, vilket innebär att varje konferensutrustning ger en

årlig besparing på 3 miljoner.

I dag är mellan 5 och 10 procent av alla möten inom

Ericsson bildmöten.

Ericsson satsar på bildkonferenser

Fler goda exempel finns på www.telia.se/miljo

under rubriken ”Exempel på nya vanor”.

23

För att verifiera och underbygga IT-produkters och

IT-tjänsters miljöfördelar har vi genomfört en rad olika

livscykelanalyser.

Vi har också initierat ett arbete med framtagning

av Miljöstyrningsrådets certifierade miljövarudeklarationer

för IT-tjänster. Första tjänsten att deklareras är Telia

Centrex, virtuell telefonväxel i Telias nät.

Vi tog under året initiativ till en branschgemensam

miljövarudeklaration för telekommunikationsutrustning.

Vi har börjat deklarera våra första produkter.

Schematisk bild över utvecklingstrender av flyg-resor och Telia TeleMöte internt inom koncernen.

Antalet anställda har under perioden förändrats endast marginellt.

1996 1997 1998 1999 2000

Antal flygresor i Telia

Antal deltagare i TeleMöte

Antal flygresor i Sverige ökar rent generellt med ca 5-6 % per år

Under året genomfördes en livscykelanalys

för fast telefoni. Ett årsabonnemang (inklusive

Internet m m) orsakar utsläpp av CO2

motsvarande 6 - 8 mils bilkörning.

24

Samarbete över alla gränser

Telia fortsätter att utbyta erfarenheter med Europas teleoperatörer. Vi samarbetar bland

annat kring frågan om elektromagnetiska fält. Vi är också en av de nationella officiella

leverantörerna under Sveriges ordförandeskap i EU där miljö är en av huvudfrågorna.

25

Telia medverkar i ett miljösamarbete mellan Europas teleoperatörer

inom ramen för ETNO. År 2000 har samarbetet utökats till 24

deltagare. Målet med samarbetet är ett erfarenhetsutbyte samt att

på olika sätt stärka IT-branschen för att skapa möjligheter för en

hållbar samhällsutveckling. Arbetet bedrivs i ett EU-perspektiv och

ETNO är remissinstans i många frågor.

Vi har som ett av flera stora företag deltagit i ett nätverk med

arbetsnamnet ”fossilfritt näringsliv”. Svenska Naturskyddsföreningen

är initiativtagare till nätverket. Syftet är att utbyta erfarenheter

om olika sätt att, med fokus på transporter, minska fossilbränsle-

användningen inom Stockholmsregionen.

Vi deltar med en representant i IT-företagens miljöråd. Rådet är

bland annat remissinstans i lagstiftningsfrågor. Det har aktivt bidragit

till det nu pågående arbetet med att ta fram ett branschgemensamt

system för insamling av elektronikskrot. Helt i linje med lagstiftningen

om producentansvar för elektronikprodukter.

Vi har tillsammans med andra kunder och resetjänstleverantörer

medverkat i ett samarbete under ledning av IIIEE. Syftet är att arbeta

fram en gemensam kravstandard för utbudet av resetjänster som

bland annat är baserade på miljöhänsyn.

Öppen information om elektromagnetiska fält

Debatten om de eventuella riskerna med mobiltelefoni fortsätter.

Den handlar både om riskerna med att tala i mobiltelefon och att

vistas nära basstationer. Frågan har hög prioritet och vi arbetar sedan

flera år systematiskt med hälso- och säkerhetsaspekterna på mobil-

telefoni.

För att få en bred genomlysning av aktuell information har vi

sedan några år tillbaka instiftat ett vetenskapligt råd bestående av

etablerade forskare, som kontinuerligt diskuterar och presenterar

aktuell information.

Det finns en oro bland människor, trots att den samlade vetenskapliga

forskningen inte ger några entydiga belägg, för att mobiltelefoni skulle

vara farligt. Vi tar den oron i allra högsta grad på allvar. Vårt förhåll-

ningssätt är att visa professionalism, ärlighet och empati. Det gör vi

genom att aktivt delta i samhällsdialogen. År 2000 genomförde vi

massmediaseminarier, överläggningar med El- och bildskärmsskadades

förening, dialoger med de fackliga organisationerna, information till

kommuner, intern utbildning om elektromagnetiska fält och andra

aktiviteter. På vårt initiativ utvidgar vi nu arbetet till ett ETNO-

samarbete.

IT – Sverige och EU-ordförandeskapet

Sverige leder EU-arbetet under det första halvåret 2001. Miljön är

ett av tre prioriterade områden för Sveriges ordförandeskap. Vi

tackade hösten 2000 ja till att vara en av de Nationella Officiella

Leverantörerna under ordförandeskapet. Vi ville gärna vara med

och visa upp Sverige som ett ledande IT-land i Europa, särskilt

mot bakgrund av att vi har stor del i uppbyggandet av ”The Wireless

Valley”. Vårt bidrag är bland annat tillgång till avancerad video-

konferens för förberedelsemöten och Telia HomeRun – vårt bredband-

iga trådlösa Internet. En nyhet i EU-arbetet är att utrikesministern

Anna Lindh valt att genomföra sina enskilda dialoger med minister-

kollegorna i EU med videokonferensteknik. Det har gett vinster i

både resor och tid, och för miljön.

26

27

Ordlista och länkarAvmaterialisera Ett sätt att uttrycka en strävan att gå från produktion av varor till produktion av tjänster och därigenom spararesurser och miljö (t ex från postförsändelser till e-post eller från telefonsvarare på skriv-bordet till TeleSvar i nätet).

Bildkonferens (videokonferens) Generelltbegrepp för ljud- och bildkommunikation mellan två eller flera parter.

Biogas Gas som bildas då biologiskt materialbryts ned. Den består huvudsakligen av metan.

Bredband Övergripande begrepp för hög-hastighetsöverföring (mer än 2Mbit/s) av data–ljud–video.

CCA (Koppar-Krom-Arseniksalter)Används i träskyddsmedel. CCA-impregnerat trä får endast brännas i anläggning med hög-effektiv rökgasrening och säker deponering avaskan.

CFC, HCFC Halogenerade kolväten, mest kända under varumärket Freon. Används bland annat i kylanläggningar. Freoner är både ozonnedbrytande och bidrar till växthuseffekten. HCFC, så kallade mjuka freoner, har lägre ozonnedbrytande effekt och kortare livslängd.

CO2 se koldioxid

ETNO European Public TelecommunicationNetwork Operators’ Association.Internethemsida, http:// www. etno.be.

EMF, elektromagnetiska fältEn grundförutsättning för att all trådlösradiokommunikation ska fungera (radiovågor).Omkring elektriska kraftledningar och mångaelektriska apparater finns mer eller mindre kraftiga elektromagnetiska fält.

Faktor 10 Begrepp som innebär att industrins och samhällets processer och produkter måste bli tio gånger effektivare när det gäller användning av material och energi.

Freon se CFC, HCFC.

Hållbar utveckling Varaktigt hållbar utvecklinginnebär att tillgodose dagens behov utan attäventyra kommande generationers förmåga attklara sina behov.

IIIEE Internationella Institutet för Industriellmiljöekonomi vid Lunds universitet.Internethemsida, http://www.lu.se/IIIEE.Direktlänken till Peter Arnfalks licentiatav-handling om miljökonsekvenser av bild-konferenser och distansarbete är:http://www.lu.se/IIIEE/it_in_pp/

ISO 14 001 Internationella Standard-organisationens standard för miljölednings-system.

IT (informationsteknik) Används synonymtmed tele- och datatilllämpningar av olika slag.

Koldioxid – CO2 Bildas vid förbränning.Koldioxid är den viktigaste växthusgasen. Densvarar för cirka 50 procent av växthuseffekten.

Kreosot Organiskt träskyddsmedel, framställtur stenkolstjära. Mindre miljöpåverkande änCCA-salt, speciellt om man tar hänsyn tilldestruktionsmöjligheterna.

Livscykelanalys (LCA) Ett metodiskt sätt atträkna ut och bedöma hur olika produkter ellertjänster påverkar miljön under hela deras livstid.Vid en livscykelanalys följer man en vara frånvaggan till graven eller under en del av livs-cykeln som man själv väljer att ange.

Miljöstyrningsrådet har regeringens uppdragatt stödja införandet av och informera om EU:smiljöstyrnings- och miljöredovisningsordning.

Miljövarudeklarationer Deklaration av produkters innehåll och egenskaper som kanvara av betydelse för miljön.

Miljötjänstedeklarationer Deklaration av tjänsters innehåll och egenskaper som kan vara av betydelse för miljön.

Producentansvar Producentansvar innebär att den som tillverkar en produkt har ansvar för att produkten tas om hand på ett miljö-riktigt sätt när den är förbrukad. Producent-ansvaret började genomföras i och med den så kallade kretsloppspropositionen 1993 ochhar införts både genom lagstiftning och genomfrivilliga åtaganden från berörda branscher.

REPA-registret En organisation som administrerar de övergripande frågorna somhandlar om insamling av förpackningar. REPA-registret förvaltar och fördelar de avgifter somska finansiera återvinningen av förpackningar.

RingIn En tjänst som gör det möjligt för Telia-anställda att på ett säkert sätt koppla upp en persondator till Telias interna nätverkoch arbeta flexibelt, från valfri plats.

SLU, Sveriges LantbruksuniversitetInternethemsida: http://www.slu.se/.

Svanmärkning Miljömärkning som sköts avStandardiseringskommissionen– Miljömärkning.För att få använda Svanen måste fastställdamiljökrav uppfyllas.

Telia HomeRunBredbandig trådlös access till Internet.

Telia MultiMöte Flerpartskonferens med multi-mediafunktioner med möjligheter till bild, ljudoch gemensam bearbetning.

Telia TeleMöte Ett möte via telefon med fleradeltagare som man ansluter sig till genom ensärskild kod.

Telia Centrex Företagsväxel i telenätet.

Telia TeleSvar Telefonsvarare i nätet.

Växthuseffekten Inströmmande värme frånsolen hindras att stråla ut i rymden genom de så kallade växthusgaserna. De viktigaste är CO2, CFC, metan och N2O(lustgas).Rubbningar i halten av växthusgaser får konsekvenser på jordens klimat.

Vår miljöpolicy –

en viktig del av

vårt varumärke

Med hjälp av IT och telekommu-

nikation bidrar vi till att minska

både kundernas och vår egen

miljöbelastning och medverkar

därigenom till ett långsiktigt

hållbart samhälle.

Telia utvecklar tjänster och produkter

som gör det enklare och naturligare att

kommunicera på ett miljöanpassat sätt

och stimulerar kunder att utnyttja Telias

produkter i sitt miljöagerande.

Telia är ett föredöme som en miljö-

medvetet driven koncern, bland annat

genom konsekvent användning av egna

tjänster och produkter.

Telias verksamhet bedrivs resurseffektivt

och med minimal belastning för miljön.

I Telia betraktar vi gällande lagstiftning

som minimikrav.

Telia ställer miljökrav på sina leverantörer.

Vi ser också till att anlitade entreprenörer

och konsulter tillämpar miljöpolicyns

principer.

Alla ledare i Telia har ansvar för

miljöarbetet. Telias koncernchef har

det övergripande ansvaret.

För att utveckla och koordinera arbetet

finns en miljöchef på koncernnivå.

I varje ledningsgrupp för bolag och

enheter finns en utpekad person som

svarar för att miljöfrågorna beaktas vid

diskussioner och beslut inom enheten.

För den löpande bevakningen och

samordningen av miljöarbetet finns

en miljösamordnare.

Alla medarbetare i Telia har kunskap för

att kunna agera ansvarsfullt i enlighet

med miljöpolicyn.

Miljömål och nyckeltal finns i affärs-

områdens och bolagens affärsplaner.

Telia främjar forskning, utveckling och

spridning av information inom området

miljö kopplat till vår verksamhet.

Öppenhet mot kunder, media, allmänhet

och myndigheter präglar miljöarbetet.

Miljöarbetet är en process av ständigt

pågående förbättringar. Processen drivs

och följs upp enligt ISO 14001.

Miljöpolicyn ses över årligen och

revideras vid behov.

Dialog/KontaktMiljöredovisningen återfinns också på www.telia.se/miljo. Där

kan du kontinuerligt följa hur miljöfrågorna utvecklas i Telia.

Har du frågor med anledning av denna redovisning eller om

Telia, IT och miljö i övrigt, är du välkommen att skriva till oss:

environment-telia@telia.se, eller telefon: 08-713 10 00.

70 000 LZTA 802 1004/00.Produktion:Telia A

B och Tiilikainen Reklambyrå.Foto från Tony Stone och Telia Bildbank.D

enna broschyr är tryckt på miljögodkänt papper.