Omvärldsbevakning

2019-11-08

2

Omvärldsbevakningen sammanställs av GR avd. Utbildning som är en del av

Göteborgsregionen (GR). GR är en regional utvecklingsarena som arbetar med

hela styrkedjan – från barn och unga till kommunchefer och politiker. Det breda

och djupa samarbetet omfattar barn, unga och vuxna i lärande i GR:s 13

medlemskommuner. Det involverar 240 000 studerande i alla åldrar, 20 000

lärare, 1500 skolledare och 1300 skolor. Verksamheten ska vara till kommunal

nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt. Inom

GR avd. Utbildning finns cirka 90 medarbetare som arbetar med alltifrån

skolutveckling, läromedel och att motverka studieavbrott till ledarutveckling,

vuxenutbildning, gymnasiesamverkan och samverkan mellan skola och arbetsliv.

3

Innehåll Ensamkommande barn och unga ............................................................................................................ 5

Översyn av gymnasielagen kan inte vänta, SKL ................................................................................... 5

Förlängning av uppehållstillstånd för gymnasiestudier, Migrationsverket ......................................... 5

Frågor och svar om uppehållstillstånd för gymnasiestudier, Migrationsverket ................................. 5

Nyanlända barn, unga och vuxna ............................................................................................................ 5

Intensivår för nyanlända ..................................................................................................................... 5

Statsbidrag för bättre språkutveckling i förskolan .............................................................................. 5

Utredning om ökat deltagande och bättre språkutveckling i förskolan ............................................. 6

Färre elever inom språkintroduktion .................................................................................................. 6

Nya regler om eget boende för asylsökande ...................................................................................... 6

Projekt med fokus på att ge nyanlända ungdomar gymnasiebehörighet på två år ............................ 6

Den framtida svenska migrationspolitiken, Dir. 2019:32 .................................................................... 6

Ansträngt läge för migrationsdomstolarna ......................................................................................... 7

Förlängda möjligheter för migrationsdomstolarna att överlämna mål .............................................. 7

Nytt digitalt stöd för att utveckla sfi – Sfiväst ..................................................................................... 7

Språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap

............................................................................................................................................................. 7

Utbildningsöversikt 2019, Europeiska kommissionen ........................................................................ 7

Lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd förlängs ........................ 7

Remissvar gällande På väg – mot stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med

svenska som andraspråk ..................................................................................................................... 8

Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande ................................................................................ 8

Statistik 2018 samt januari-maj 2019 ...................................................................................................... 8

Ensamkommande barn och unga ........................................................................................................ 8

Asylsökande barn och vuxna ............................................................................................................... 8

Rapporter och material ........................................................................................................................... 8

Med uppehållstillstånd för studier, Länsstyrelsen .............................................................................. 8

Rätt insats av rätt aktör i rätt tid, Länsstyrelsen ................................................................................. 9

Vägen till att kunna läsa och skriva, Utbildningsradion ...................................................................... 9

Bra från början – Förskolans betydelse för barn som flytt, BRIS ........................................................ 9

Aktiviteter inom öppen förskola för språk och integration, SKL ......................................................... 9

En handbok för studiehandledare ....................................................................................................... 9

4

Friendsrapporten 2019 ........................................................................................................................ 9

Ekonomirapporten, oktober 2019 – Om kommunernas och regionernas ekonomi, SKL ................. 10

Forskning ............................................................................................................................................... 10

Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. Om lässtrategier och läsutveckling på mellanstadiet

........................................................................................................................................................... 10

Språk i interaktion i modersmålsundervisning i Sverige ................................................................... 10

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap ....................................................... 10

Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning ........................... 10

Avslut och fortsättning: En studie om övergången från introduktionsprogrammet

språkintroduktion till nationellt program vid gymnasieskolan ......................................................... 10

Medborgarkunskap i fokus: Samhällskunskapsundervisning för nyanlända .................................... 11

Projekt: Nyanlända elever i gymnasieskolan – en tvärvetenskaplig studie om språkutveckling,

ämnesspråk och social inkludering, Linnéuniversitetet .................................................................... 11

5

I detta dokument samlas aktuell information inom området asylsökande och nyanlända med fokus

på framförallt barn och unga samt avseende förändringar på utbildningsområdet. I dokumentet

finns även annan information som bedöms intressant, men som inte specifikt berör

utbildningsområdet, med. Omvärldsbevakningarna sammanställs kontinuerligt sedan våren 2016.

Ensamkommande barn och unga Översyn av gymnasielagen kan inte vänta, SKL I en debattartikel påtalar SKL brister och svårigheter med gymnasielagen. SKL påtalar bland annat att

skolpersonalen har ett tungt ansvar och att vägledningen till dem är bristfällig, att

utbildningsplatserna är för få och ofta kostsamma och att det är små möjligheter att efter fullföljd

utbildning få ett arbete som uppfyller villkoren.

Förlängning av uppehållstillstånd för gymnasiestudier, Migrationsverket Den 3 oktober publicerade Migrationsverket en sändning via deras Facebooksida gällande

förlängningar av tidsbegränsade uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Deltagande i sändningen är

Johanna Lindblad Ó Duinnín på migrationsrättsenheten och processledare Per Möller, processområde

asyl.

Frågor och svar om uppehållstillstånd för gymnasiestudier, Migrationsverket På Migrationsverkets webb finns uppdaterad information gällande vanliga frågor och svar om

uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå, för personer som har sökt asyl i Sverige.

Informationen omfattar både den så kallade gymnasielagen, och den så kallade nya gymnasielagen.

Nyanlända barn, unga och vuxna

Intensivår för nyanlända Arbetsförmedlingen har i uppdrag att ta fram förslag inför införandet av ett intensivår för nyanlända

inom etableringsprogrammet. Syftet är en snabbare etablering på arbetsmarknaden med målet att

deltagarna ska komma i arbete inom ett år. Intensivåret ska bestå av språkintensiva och yrkesnära

insatser som ges parallellt eller efter varandra under en relativt kort sammanhängande period. Det kan

handla om insatser som yrkesrelaterad sfi, utbildning, praktik, samhällsorientering och

mentorskapsprogram. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 29 november 2019.

Statsbidrag för bättre språkutveckling i förskolan Regeringen inför statsbidraget mot bakgrund av att förskolan kan ge de barn som inte går i förskolan,

och aldrig eller mycket sällan möter svenska språket i hemmet, bättre möjligheter till att utveckla

svenska språket. Kommunerna kommer att kunna använda statsbidraget till insatser som syftar till att

öka deltagandet i förskolan. Bidraget ska även kunna användas för språkutvecklande insatser i

förskolan och till kompetensutveckling av förskolepersonal i språkutvecklande arbetssätt. Via

Skolverkets webbsida kommer information om statsbidraget att publiceras.

6

Utredning om ökat deltagande och bättre språkutveckling i förskolan En särskild utredare har fått i uppdrag av regeringen att lämna förslag som syftar till att öka

deltagandet i förskolan och föreslå hur förskolans arbete med barnens språkutveckling i svenska kan

stärkas. Utredaren ska bland annat analysera de huvudsakliga orsakerna till att vissa grupper av barn i

lägre grad deltar i förskolans verksamhet och föreslå åtgärder som kan öka deltagandet i förskolan för

flickor och pojkar i åldern 3–5 år, särskilt när det gäller nyanlända barn, barn med annat modersmål

än svenska och barn i socioekonomiskt utsatta grupper. I uppdraget ingår även att undersöka hur

nyanländas barn ska ha rätt till en obligatorisk språkförskola från tre års ålder med minst 15 timmar i

veckan. Lotta Edholm, skolborgarråd och gruppledare för Liberalerna i Stockholms stad, har utsetts

till regeringens särskilda utredare.

Färre elever inom språkintroduktion Enligt Skolverkets statistik fortsätter minskningen av antalet elever på språkintroduktion för tredje

året i rad. Detta läsår går 8 700 elever år 1 på språkintroduktion, vilket är 36 % färre än förra läsåret.

Jämfört med läsåret 2016/17, då antalet elever på språkintroduktion i år 1 var som högst (25 700), har

antalet elever minskat med 17 000.

Nya regler om eget boende för asylsökande Den 19 september beslutade regeringen om en proposition med förslag om att reglerna om eget

boende för asylsökande (EBO) ska ändras. Syftet med förslaget är att få fler asylsökande än i dag att

välja att bo i områden där det finns förutsättningar för ett socialt hållbart mottagande. Förslaget

innebär att asylsökande som flyttar till och bor i eget boende i områden med socioekonomiska

utmaningar som huvudregel inte ska ha rätt till dagersättning. Genom förslaget förväntas fler

asylsökande i stället välja att bo i områden med bättre förutsättningar för ett hållbart mottagande.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Projekt med fokus på att ge nyanlända ungdomar gymnasiebehörighet på två år Språkforskaren Maria Lim Falk leder ett projekt med fokus på att utforma en intensivutbildning som

siktar på att ge nyanlända ungdomar gymnasiebehörighet på bara två år. Modellen testas redan i

praktiken på två skolor, en i Stockholm och en i Nacka. Här satsar man på elevernas ordförråd, med

läxor i ord och fraser. Projektet riktar i första hand in sig mot elever i gymnasieåldern. För att de ska

hinna med allt på två år måste utbildningen vara intensiv, väl genomtänkt, systematiskt upplagd och

målorienterad.

Den framtida svenska migrationspolitiken, Dir. 2019:32 I juni fick en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att ta ställning till utformningen av den

framtida svenska migrationspolitiken i syfte att fastställa en ordning som är långsiktigt hållbar.

Kommittén ska behandla den breda nationella reglering av asylpolitiken som kommer att krävas

utöver det regelverk som kommer att fastställas genom det reviderade europeiska asylsystemet.

Kommittén ska bland annat ta ställning till om skyddsbehövande ska beviljas tidsbegränsade eller

permanenta uppehållstillstånd som huvudregel samt i vilken utsträckning som anhöriginvandring ska

vara möjlig om den person som en tredjelandsmedborgare åberopar anknytning till har sökt asyl och

beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2020.

7

Ansträngt läge för migrationsdomstolarna Domstolsverket har lämnat sin prognos till regeringen. Prognosen visar att migrationsdomstolarnas

balanser väntas öka under perioden 2021–2022 och att omloppstiderna därmed riskerar fortsätta vara

mycket långa. De ökande balanserna är en konsekvens av att migrationsdomstolarna i

budgetpropositionen har fått avsevärt lägre anslag än det resursbehov som Domstolsverket har

beräknat och presenterat i tidigare prognoser till regeringen.

Förlängda möjligheter för migrationsdomstolarna att överlämna mål Regeringen föreslår i en proposition att migrationsdomstolarnas möjlighet att överlämna

migrationsmål och andra mål till övriga förvaltningsrätter och migrationsöverdomstolens möjlighet att

överlämna andra mål än migrationsmål till andra kammarrätter ska förlängas till och med december

2020. Förslaget syftar till att ge domstolarna bättre förutsättningar att hålla handläggningstiderna på

en rimlig nivå genom att den samlade kapaciteten hos de allmänna förvaltningsdomstolarna tas

tillvara.

Nytt digitalt stöd för att utveckla sfi – Sfiväst Sfiväst är ett digitalt stödmaterial för alla som vill veta mer om svenska för invandrare (sfi) och hur sfi-

verksamheter kan utvecklas. I filmer och studiematerial beskrivs lärande exempel och modeller för

kollegialt lärande för personal, ledning och beslutsfattare inom sfi. Exempel på områden är

systematiskt kvalitetsarbete, studiehandledning på modersmål och att leda arbetet med

elevkartläggning. För mer information, kontakta Sofia Reimer på sofia.reimer@goteborgsregionen.se

Språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att godkänt prov i svenska och i grundläggande

samhällskunskap ska vara ett krav för medborgarskap i Sverige. Syftet är att stärka medborgarskapets

status och främja ett inkluderande samhälle. Det finns även skäl att se över vissa andra frågor om

förvärv och förlust av medborgarskap. Uppdraget ska, i de delar som gäller språk- och

samhällskunskapskrav, redovisas senast den 15 oktober 2020. I övriga delar ska uppdraget redovisas

senast den 1 maj 2021. Uppdraget framgår i sin helhet av kommittédirektiv 2019:70.

Utbildningsöversikt 2019, Europeiska kommissionen Sedan 2012 används en utbildningsöversikt för att mäta utvecklingen av nationella utbildningssystem

inom EU enligt målen för den strategiska ramen Utbildning 2020 för europeiskt samarbete inom

dessa områden. I Utbildningsöversikt 2019 för Sverige beskrivs landets utmaningar på

utbildningsområdet. Här nämns bland annat att Sverige har utmaningar gällande ökande segregation

och ojämlikhet i skolan samt att PISA-undersökningen visar att socioekonomisk status har större

inverkan på skolresultaten i Sverige än i EU i genomsnitt.

Lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd förlängs Den 20 juli trädde en förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få

uppehållstillstånd i Sverige kraft. Den tillfälliga lagen gäller till och med den 19 juli 2021.

8

Remissvar gällande På väg – mot stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk En särskild utredare har i uppdrag att utreda behovet av förändringar när det gäller kommunal

vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) och sfi i kombination med annan utbildning (dir.

2018:73). Utredningen benämnd Stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska

som andraspråk (KLIVA) redovisar i en promemoria - På väg - mot stärkt kvalitet och likvärdighet

inom komvux för elever med svenska som andraspråk (U2019/02278/GV) - uppdraget att utreda hur

utbildning kan erbjudas för nyanlända som omfattas av s.k. utbildningsplikt. Via regeringens webb kan

man ta del av svaren från de som har ombetts att svara på remissen av promemorian.

Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande Regeringen föreslår i en proposition att asylsökandes möjligheter att bo i eget boende ska begränsas i

vissa områden. Förslaget innebär att om en asylsökande på egen hand ordnar bostad i ett område med

socioekonomiska utmaningar, ska han eller hon som huvudregel inte ha rätt till dagersättning eller

särskilt bidrag enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Förslaget syftar till att asylsökande i

fler fall än i dag ska välja att bo i områden där det finns förutsättningar för ett socialt hållbart

mottagande och till att de negativa sociala konsekvenserna av asylsökandes eget boende ska minska.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Statistik 2018 samt januari-maj 2019 Ensamkommande barn och unga Under år 2018 ansökte 944 ensamkommande barn om asyl i Sverige. De flesta av dessa barn,

ca 84 %, var i åldern 13-17 år. Under januari - oktober i år har 759 ensamkommande barn sökt asyl i

Sverige. Till och med vecka 44 i år har 56 ensamkommande barn/unga anvisats till kommunerna inom

GR.

Asylsökande barn och vuxna Under år 2018 ansökte totalt 6 329 barn om asyl i Sverige, inklusive ensamkommande barn. Under

januari-oktober i år har 5 366 barn sökt asyl i Sverige, varav 759 ensamkommande barn.

Under år 2018 ansökte totalt 21 502 personer (vuxna och barn) om asyl i Sverige, att jämföra med

motsvarande siffra för 2017 som var 25 666 personer. Under januari-oktober i år har 18 387 personer

(vuxna och barn) sökt asyl i Sverige. De största länderna räknat i antal asylsökande under denna

period var Syrien, Iran, Irak och Uzbekistan.

Rapporter och material

Med uppehållstillstånd för studier, Länsstyrelsen Länsstyrelsen har genomfört en nationell kartläggning av situationen för ensamkommande unga med

uppehållstillstånd för studier. Kartläggningen syftar till att genom en enkätundersökning till landets

kommuner tydliggöra hur situationen ser ut för ensamkommande unga med uppehållstillstånd för

studier, vilka resurser som finns tillgängliga för målgruppen på lokal nivå samt i vilken omfattning

målgruppen har insatser från socialtjänsten.

9

Rätt insats av rätt aktör i rätt tid, Länsstyrelsen Länsstyrelsens övergripande uppdrag inom integration är att verka för beredskap och kapacitet i

mottagandet av nyanlända. Utifrån det uppdraget anordnade myndigheten i maj 2019 två dialogdagar

med fokus på erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan kommunrepresentanter. Resultatet från

dialogdagarna presenteras i rapporten Rätt insats av rätt aktör i rätt tid.

Vägen till att kunna läsa och skriva, Utbildningsradion I Utbildningsradions programserie Lärarrummet beskrivs i ett avsnitt läraren Annette Fundbergs

arbete med att se till att hennes elever på språkintroduktionen i Malmö lär sig att läsa och skriva.

Bra från början – Förskolans betydelse för barn som flytt, BRIS BRIS driver mellan år 2017 och 2019 ett treårigt projekt med fokus på att stärka den psykiska hälsan

hos barn som flytt. En viktig del i projektet handlar om att sprida kunskap om förhållanden i samhället

som påverkar dessa barns och ungas rättigheter. Rapporten är en del i detta arbete och fokuserar på

förskolans betydelse för barn som flytt och lyfter bland annat fram områden som förutsättningar hos

personalen och samverkan mellan förskola, familj och samhälle.

Aktiviteter inom öppen förskola för språk och integration, SKL Sedan våren 2018 driver SKL satsningen Öppen förskola för språk och integration. Syftet är att

påskynda etableringen för utrikes födda kvinnor och öka deltagandet i förskolan. Satsningen är en

överenskommelse med regeringen och ska pågå under tre år. En del i arbetet är att förstå vilken

funktion den öppna förskolan kan ha för kvinnors möjligheter till etablering samt barns möjligheter

att genom förskolan få en god start i livet. Därför krävs kunskap om förutsättningar och behov hos

utrikes födda kvinnor och deras barn. Inom ramen för arbetet har en kunskapsöversikt som

sammanfattar erfarenheter och slutsatser från befintliga kunskapsunderlag på området utarbetats.

En handbok för studiehandledare Handboken syftar till att ge beskrivning av olika modeller för studiehandledning, förslag på hur

samarbetet med klasslärare och ämneslärare kan se ut, en presentation av nyanländas lärande,

beskrivningar av läroplanernas uppbyggnad samt lagar och regler som studiehandledare måste följa

och förhålla sig till. Handboken riktar sig främst till de som arbetar som studiehandledare men även

till andra berörda inom grundskolan och gymnasieskolan. Författare är Madeleine Médoc, doktorand

vid Linnéuniversitetet, och Linda Andersson, integrationssamordnare i Alvesta kommun.

Friendsrapporten 2019 Varje år kartlägger Friends tryggheten på skolor runt om i landet. I Friendsrapporten 2019

sammanställs data från årets kartläggning, där totalt 23 171 barn och unga, under tidsperioden 1

augusti 2018 till 1 juni 2019, svarat på frågor om förekomsten av mobbning och kränkningar. I

kartläggningen ingår även en personalenkät. Kartläggningen utgår från rådande lagstiftning och

behandlar kränkningar, trakasserier, diskriminering och mobbning samt trivsel, trygghet och

kännedom/delaktighet i likabehandlingsarbetet på skolan. Enligt årets rapport svarar många elever att

de blivit utsatta för trakasserier. På mellan- och högstadiet handlar det oftast om

diskrimineringsgrunden etnicitet. Även skolpersonalen svarar att en av de vanligaste orsakerna till

kränkningar mellan elever är etnicitet.

10

Ekonomirapporten, oktober 2019 – Om kommunernas och regionernas ekonomi, SKL I Ekonomirapporten oktober 2019 beskrivs bland annat ekonomiska, direkta och indirekta,

konsekvenser och effekter i kommunerna av exempelvis mottagandet av asylsökande och nyanlända

kopplat till frågor såsom boende, utbildning och arbetsmarknadspolitiska insatser och

Arbetsförmedlingens avveckling i många kommuner.

Forskning

Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. Om lässtrategier och läsutveckling på mellanstadiet Anna Lindholm, Göteborgs universitet, undersöker i avhandlingen hur flerspråkiga elevers

läsförståelse kan utvecklas med lässtrategier. Avhandlingen visar hur arbete med lässtrategier kan vara

ett led för flerspråkiga elever att utveckla en medvetenhet om sin läsförståelse och hur den kan

utvecklas. Anna Lindholm har i sin avhandling studerat flerspråkiga mellanstadieelevers läsförståelse

på svenska på en skola där måluppfyllelsen är låg och där 95 procent talar ett annat språk än svenska i

hemmet. Som ett led i att stärka elevernas läsförståelse har skolan satsat på att kompetensutveckla alla

lärare i arbete med lässtrategier.

Språk i interaktion i modersmålsundervisning i Sverige Kirsten Stoewer, Linköpings universitet, har i sin avhandling fokuserat på modersmålsundervisning i

praktiken, om interaktionen mellan modersmålslärare och eleverna som deltar i lektionerna. Kirsten

undersöker på vilket sätt kunskap utvecklas om och i modersmålet samt vilka aspekter av språket som

ligger i fokus och vilken roll det spelar att lärare och elever har tillgång till två språk, svenska och

engelska.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap Richard LaBontee, Göteborgs universitet, har forskat om ordförråd och språkinlärning. Avhandlingen

undersöker vilka ordinlärningsstrategier vuxna nybörjare i svenska som andraspråk använder och att

använda dessa resultat för att designa och skapa ett verktyg för insamling av information om

ordinlärningsstrategier och potentiella mönster av ordinlärning hos elever.

Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning Åsa Wedin, professor i pedagogiskt arbete och ämnesföreträdare för svenska som andraspråk vid

Högskolan Dalarna, fokuserar i denna föreläsning ut några viktiga aktuella teoretiska begrepp i

relation till svenska som andraspråk, både i ett forsknings- och i ett utbildningsperspektiv.

Diskussionen berör undervisning för vuxna både i relation till språkinlärare som lär sig läsa och skriva

för första gången och till dem som redan tidigare läser och skriver på andra språk.

Avslut och fortsättning: En studie om övergången från introduktionsprogrammet språkintroduktion till nationellt program vid gymnasieskolan Åsa Bjuhr, Luleå Tekniska universitet, har i sin avhandling studerat elevers övergång från

språkintroduktion till nationellt program vid gymnasiet i sex kommuner i norra Sverige. Avhandlingen

visar att ungdomar som flytt till Sverige har svårt att klara övergången till de nationella

11

gymnasieprogrammen eftersom de inte får tillräckligt med tid att klara behörighetskraven. Åsa Bjuhrs

forskning visar även att elever i mindre kommuner gynnas jämfört med elever i större kommuner på

grund av närmare band mellan språkintroduktionsprogrammet och gymnasieskolans nationella

program på mindre skolenheter.

Medborgarkunskap i fokus: Samhällskunskapsundervisning för nyanlända Christina Odenstads avhandling handlar om samhällskunskapsundervisning för nyanlända ungdomar

som går språkintroduktion. Syftet med avhandlingen är att visa hur olika medborgarskaps-

dimensioner framträder samt skapa förståelse för varför undervisningen utformas som den gör utifrån

de omständigheter som råder.

Projekt: Nyanlända elever i gymnasieskolan – en tvärvetenskaplig studie om språkutveckling, ämnesspråk och social inkludering, Linnéuniversitetet I fokus för forskningsprojektet är nyanlända elevers lärande i gymnasieskolans

språkintroduktionsprogram och deras möjligheter att framgångsrikt fortsätta sina studier på de

nationella programmen. Projektets övergripande syfte är att uppnå en djupare förståelse för hur

nyanlända gymnasisters språkutveckling, lärande i ämnen (ämnesspråk och ämneslitteracitet) och

sociala inkludering ser ut och hur dessa kan stöttas och utvecklas så att eleverna kan lyckas med sina

studier. Deltagande organisationer är Linnéuniversitetet, Stockholms universitet, Högskolan i

Dalarna. Projektet pågår under perioden 1 januari 2018 - 31 december 2021.