2019–2022 - motala · 2019-12-12 · lokalt utvecklingsprogram (lup) är ett viktigt dokument och...

1

Lokalt utvecklingsprogram2019 – 2022

2 3

FörordLokalt utvecklingsprogram (Lup) är ett viktigt dokument och redskap för att få en tydlig koppling mellan den lokala politik som Motalaborna röstade fram i september 2018 och den verksamhet som bedrivs av och i Motala kommun. För mandat-perioden är en ny Lup nu antagen av kommunfullmäktige som ska visa vägen för Motalas fortsatta inriktning. För att lyckas med utvecklingsarbetet i kommunen är det viktigt att ha en gemensam målbild och att alla verksamheter styr efter samma mål och visioner. Lupen innehåller fyra prioriterade områden med en målbild för hur vi vill att vårt Motala ska se ut år 2022. Till varje prioriterat område är ett antal resultatmål framtagna som ska uppnås genom att mäta och styra efter relevanta nyckeltal. Det händer fantastiskt mycket positivt i Motala, drivet av civil-samhället, föreningslivet, näringslivet och kommunen. Samtidigt har vi en del stora utmaningar att ta tag i, där Motala kommun har en viktig roll i utvecklingsarbetet. Detta dokument speglar vår utvecklingsresa och vi ser fram emot att jobba med positiva politiska satsningar för att uppfylla våra löften till Motalaborna!

Erik Backman Lup-beredningens ordförande

InnehållFörord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Motala kommun 2022 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Vision 2030 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Politiskt prioriterade områden med resultatmål 2019 – 2022 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Prioriterat område: En sund ekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Resultatmål 1: God ekonomisk hushållning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Resultatmål 2: En attraktiv arbetsgivare och en god arbetsmiljö . . . . . . . . . . . . . . 12

Prioriterat område: Tillväxt i hela Motala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Resultatmål 3: Motala växer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Resultatmål 4: En företagsmiljö i toppklass . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Resultatmål 5: Miljömässigt hållbar tillväxt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Resultatmål 6: Tillgänglighet och inflytande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Resultatmål 7: Hela Motala ska leva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Prioriterat område: Det goda livet i Motala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Resultatmål 8: En meningsfull sysselsättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Resultatmål 9: En omsorg att lita på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Resultatmål 10: En skola att lita på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Resultatmål 11: Ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Prioriterat område: Ett sammanhållet Motala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

Resultatmål 12: Ett stärkt integrationsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Resultatmål 13: Ett jämlikt Motala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Resultatmål 14: Ett samhälle att lita på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Definitioner nyckeltal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

Foto: Petter Blomberg, Lisa Öberg, Mostphotos

54

Motala kommun 2022Det här lokala utvecklingsprogrammet visar vägen framåt och målbilden för den politiska inriktning som styr den kommunala verksamheten år 2019 – 2022. Programmet utgår från Alliansen Motalas gemensamma valmanifest. Denna politik fick störst förtroende av Motala kommuns medborgare i valet september 2018. Arbetet siktar också mot kommunens vision 2030 som den öppna, stolta och nyskapande sjöstaden.

Fyra prioriterade områdenMandatperiodens viktigaste utvecklingsstrategier är samlade i fyra prioriterade områden. Ambitionen är att vi år 2022 är en kommun i stark tillväxt som använder kommunens skattemedel ansvarsfullt. Om fyra år får alla individer möjlighet att utvecklas, leva och bidra till samhällsutvecklingen utefter sina förmågor. År 2022 är vi en sammanhållen kommun och vi är stolta över att utanförskap och segregation har minskat.

Resultatmål och nyckeltalLängs med denna resa fram till år 2022 tar vi hjälp av 14 resultat- mål. Dessa mål är fördelade på de fyra prioriterade områdena med 2–5 resultatmål per område. Syftet med resultatmålen är att mäta utvecklingen inom respektive område.

Varje resultatmål påvisas med hjälp av ett antal nyckeltal som mäts kvantitativt eller kvalitativt. Nyckeltalen anger aktuellt och målsatt värde samt en indikator för om vi är på rätt väg till målet.

MålstyrningFör kommunens verksamheter tydliggörs varje resultatmål med ett antal framgångsfaktorer, så kallade styrande inriktningar. Framgångsfaktorerna tas fram av kommunstyrelsen och klargör för verksamheten vad som ska fokuseras på under året för att uppnå respektive resultatmål.

Vision 2030Motala – den öppna, stolta och nyskapande sjöstadenTänk dig en kommun där vi stolt kan säga att allt är möjligt – där vi jobbar närmare tillsammans, både inom och utom organisationen. Där nya idéer förverkligas i samverkan med medborgare och näringsliv, på en plats som präglas av öppenhet, stolthet och nyskapande. Vi skapar möjligheter till att kunna bidra, utvecklas och trivas, i en hållbar kommun där olikheter berikar. Oavsett vad vi gör och vilka våra yrken är, formar vi gemensamt en livskraftig kommun där alla ska kunna förverkliga sina drömmar. Tillsammans gör vi allt möjligt!

6 7

Resultatmål 1: God ekonomisk hushållning

Resultatmål 2: En attraktiv arbetsgivare och en god arbetsmiljö

Resultatmål 3: Motala växer

Resultatmål 4: En företagsmiljö i toppklass

Resultatmål 6: Tillgänglighet och inflytande

Resultatmål 5: Miljömässigt hållbar tillväxt

Resultatmål 7: Hela Motala ska leva

Resultatmål 8: En meningsfull sysselsättning

Resultatmål 9: En omsorg att lita på

Resultatmål 10: En skola att lita på

Resultatmål 11: Ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter

Resultatmål 12: Ett stärkt integrationsarbete

Resultatmål 13: Ett jämlikt Motala

Resultatmål 14: Ett samhälle att lita på

Politiskt prioriterade områden med resultatmål

2019–2022

EN SUND EKONOMI

TILLVÄXT I HELA MOTALA

DET GODA LIVET I MOTALA

ETT SAMMAN-HÅLLET MOTALA

8 9

Prioriterat område:

EN SUND EKONOMI


Resultatmål 2: En attraktiv arbetsgivare och en god arbetsmiljö

En sund ekonomiI 2022 års Motala kommun används skattemedel ansvars-fullt genom att få ut mest välfärd och högst kvalitet ur varje skattekrona.

Kärnverksamheten prioriteras med fokus på att leverera välfärdstjänster och utveckla hela kommunen med en god kommunal service. Genom effektiva processer i den kommunala verksamheten lyckas vi frigöra resurser till kärnverksamheten och levererar en högre kvalitet till våra invånare.

Verksamheter och externa verksamheter som bedrivs på uppdrag av kommunen håller hög kvalitet, har god kundnöjd- het samt lever upp till invånarnas och kundernas höga krav. Kommunen har en stabil ekonomi med oförändrad skattesats.

Vi lever upp till de mål som kommunfullmäktige antagit om god ekonomisk hushållning. Politiken har prioriterat lönsamma investeringar och tagit tillvara på digitaliseringens möjligheter och frigjort kapital till kärnverksamheten.

Vi undviker kapitalförstöring genom att vårda och underhålla kommunens anläggningar. Motala kommun arbetar efter mätbara mål som kontinuerligt följs upp.

Genom ansvarsfull hantering av kommunens ekonomi skapar vi förutsättningar för att bedriva vår verksamhet.

Genom att undvika kapitalförstöring, digitalisera och arbeta med effektiva processer kan vi frigöra resurser för att utveckla och förbättra vår kärnverksamhet. Kommunens tillväxt sker genom effektiviseringar.


Nyckeltal

1:1 Soliditet1:2 Resultat före extraordinära poster1:3 Skuldtak

1110

Resultatmål 2: En attraktiv arbetsgivare och en god arbetsmiljö

Våra medarbetare är vår viktigaste resurs. Motala kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med kompententa, stolta, friska och motiverade medarbetare. Kommunens personal är en gemensam resurs som ska trivas på sin arbetsplats.

Nyckeltal

2:1 Total sjukfrånvaro 2:2 Hållbart medarbetarengagemang2:3 Antal medarbetare per chef

12 13

14 15


TILLVÄXT I HELA MOTALA






Hela Motala kommun ska växa i invånarantal under mandat- perioden. Fler invånare genererar mer skatteintäkter och fler invånare utanför staden skapar möjligheter för en levande landsbygd med en god service. Men invånarna är mer än bara skatteintäkter. Fler Motalabor skapar starkare tillväxt, fler arbets-tillfällen, bredare mångfald och en rikare stad.

För att behålla Motalas attraktivitet måste vi ha god kännedom om vår attraktivitet, varför våra nya invånare väljer att flytta hit och vilka kommuner vi konkurrerar och jämförs med.


Nyckeltal

3:1 Totalt antal invånare i Motala kommun 3:2 Antal invånare i Borensberg3:3 Antal invånare på landsbygden 3:4 Planberedskap för nya bostäder

Tillväxt i hela MotalaÅr 2022 är Motala kommun en kommun i tillväxt. Människor vill bosätta sig, arbeta och göra besök i kommunen. Etableringar inom besöksnäringen har gjort att kommunens attraktivitet gentemot omgivningen ökat. Det har resulterat i en stadig befolkningstillväxt, med fler inflyttare både från länet och från övriga landet.

Motala kommun har god mark- och tomtberedskap. Med gott bemötande från kommunens tjänstemän, bra tillgång till kompetens och välkomnande inställning till företag har Motala kommun klättrat i företagsklimatsmätningar. Det har lett till fler företagsetableringar och arbetsställen runt om i kommunen. Bra infrastruktur gör det enkelt och tryggt att resa till och från Motala. Motala kommun har en välmående landsbygd. För kommunens mindre orter finns kommunal service inom rimliga avstånd. Möjligheter till sjönära boenden och en stark bredbandsutbyggnad har gjort att fler valt att bosätta sig på landsbygden.

Tillväxten sker på ett hållbart sätt med hänsyn till miljön. Fossilfria transporter och närproducerad mat prioriteras i Motala kommuns kommunala verksamhet.

1716



Motala kommuns tillväxt ska präglas av hållbarhet och en god bibehållen miljö, både i kommunen och vår omvärld. Vår kommun har fantastiska förutsättningar med vårt sjönära läge, vår skog i norr och vår slätt i söder. För att kommunen ska kunna växa långsiktigt måste vi värna vår miljö och växa hållbart.

Nyckeltal

5:1 Fossilfria transporter i kommunens verksamhet5:2 Andel närproducerade livsmedel i kommunens måltidsverksamhet5:3 Mängden mat- och restavfall 5:4 Andel näringsämnen i slammet som återförs som växtnäring till åkermark

Vi har en välkomnande inställning till nya företag och det finns god markberedskap för företagsetableringar.

För att bibehålla de goda företag vi har i kommunen och för att på kort- och lång sikt kunna attrahera nya företag till Motala är det viktigt med en effektivitet och transparens i processen för bygglov och detaljplaner samt tillstånd och tillsyn.

Nyckeltal

4:1 Svenskt Näringslivs ranking, totalranking4:2 NKI, Insiktsmätningen4:3 Lediga byggrätter för kommersiellt bruk

1918



Vår ambition är att medborgare ska får större insyn i politiska processer och uppleva möjlighet till inflytande. Kommunens medborgare ska känna delaktighet i politiska processer.

Motala kommun är på god väg till en ökad öppenhet där flera olika satsningar görs för att öka dialogen mellan medborgare, politiker och tjänstemän. Under 2019 sjösätts videosändning av kommunfullmäktiges sammanträden som en del i att synliggöra den lokala demokratin med en ökad tillgänglighet.

Motalaborna ska uppleva en god service och ett gott mottagande vid kontakt med kommunen, oavsett vem man kontaktar och oavsett ärende.

Motala ska vara en livskraftig kommun i alla delar och Motala- bon ska ha goda förutsättningar att leva ett rikt liv oavsett var i kommunen man bor. Motalas landsbygd är under utveckling och Motalabon ska känna ett stöd från Motala kommun i den kommunala servicen i hela kommunen.

Nyckeltal Nyckeltal

6:1 Tillgänglighet per e-post6:2 Tillgänglighet per telefon6:3 Nöjd inflytande index (NII)

7:1 Antal invånare på landsbygden 7:2 Tillgång till bredband 7:3 Tillgång till kollektivtrafik

2120

22 23


DET GODA LIVET I MOTALA





Det goda livet i MotalaÅr 2022 bygger Motala kommuns verksamhet på ett förtroende för människans kunskap, egna förmåga och vilja att ta ansvar för sitt liv. Vi litar på människans egen förmåga att fatta rationella beslut utifrån en kunskap om sin situation och sina behov. Den som behöver hjälp får det snabbt och enkelt genom lättillgängligt stöd och god kommunal service.

Alla individer har möjlighet att utvecklas, leva och bidra till sam-hällsutvecklingen utefter sina förmågor. Förskola, skola och socialtjänst arbetar proaktivt för att tidigt fånga upp barn i behov av stöd och sätter tidigt in insatser för att hjälpa dem. Motala kommun erbjuder individanpassad omsorg där människans preferenser och förmågor är utgångspunkten för omsorgen som bedrivs.

Det finns ett brett utbud av utförare i välfärden och goda möjligheter att välja bland flera olika alternativ med hög kvalitet. Digitaliseringens möjligheter har gjort att tryggheten och tillgäng-ligheten ökat. Det finns förutsättningar att leva ett hälsosamt och självständigt liv oberoende av ålder och livssituation.

Motala kommun är en attraktiv kommun att bo och leva i med ett brett utbud av kultur och fritidsaktiviteter.



Egenförsörjning är en vinst för alla. Genom stimulans och uppmuntring till egenförsörjning har alla invånare en meningsfull sysselsättning.

Alla människor i behov av stöd ska känna sig trygga. Det ska finnas anpassade bostäder för olika skeenden i livet. Ingen ska behöva vänta längre än nödvändigt på insatser och fler ska få hjälp i tid.

Nyckeltal

Nyckeltal

8:1 Andel förvärvsarbetande 8:2 Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet8:3 Andel av befolkningen som försörjs via sociala ersättningar

9:1 Personalkontinuitet i hemtjänsten9:2 Väntetid till LSS-boende 9:3 Väntetid till beslut om försörjningsstöd

2524



I Motala finns utrymme för alla olika individer, med olika förut-sättningar och preferenser. Varje barn ska uppleva att det ges utrymme att uppnå sin fulla potential och psykiska eller fysiska svårigheter ska inte stå i vägen för möjligheten till utveckling.

Ett fritt skolval måste också vara ett aktivt och informerat skolval. Samtliga elever och föräldrar ska nås av informationen om det fria skolvalet för att alla ska ges samma faktiska möjligheter till en valfrihet i sin skolgång.

Motala kommun har ett brett och uppskattat kultur- och fritidsutbud för olika åldrar som vi ska vårda och värna.

Motalas kultur- och fritidsutbud drivs bara till viss del av kommunen. Det stora ansvaret axlar föreningslivet och civilsamhället. Föreningslivet i kommunen är starkt och ska uppleva en rättvisa i det kommunala stödet.

Ett rikt kultur- och fritidsutbud är en viktig aspekt för folkhälsan och bidrar till mer välmående invånare.

NyckeltalNyckeltal

10:1 Antal barn per årsarbetare i förskolan10:2 Meritvärde årskurs 910:3 Andel gymnasieelever med examen inom 4 år

11:1 Elever i musik- och kulturskola11:2 Deltagartillfällen i idrottsföreningar 11:3 Besök på biblioteket 11:4 Möjlighet till fritidsaktiviteter

2726

28 29


ETT SAMMAN-HÅLLET MOTALA




Ett sammanhållet MotalaEtt sammanhållet Motala handlar om ett stärkt integrationsarbete, ett jämlikt Motala med samma förutsättningar för ung som gammal i hela kommunen och ett tryggt Motala där Motalabon känner trygghet och trivsel i samhälle och skola.

År 2022 är Motala en sammanhållen kommun. Utanförskapet har under de senare åren minskat och visar en positiv trend. Motala kommun är på god väg att bygga bort boendesegrega-tionen genom att i högre utsträckning tillåta blandad bebyggelse och upplåtelseformer i nya områden och genom att omvandla bostäder i befintliga områden. Allmännyttan tar ett ansvar i att bygga fler lägenheter för att minska trångboddheten.

Sysselsättningsgraden har ökat i socioekonomiskt utsatta områden genom arbetsmarknads- och integrationsåtgärder som lett till fler Motalabor i egenförsörjning.

Ingen människa ska känna begränsningar i livet på grund av religion, kultur, ursprung, eller socioekonomiska förutsättningar. Från att ha varit en av Sveriges 32 mest segregerade kommuner, med socioekonomiska utmaningar i flera stadsdelar, riktas goda insatser till områdena Charlottenborg, Ekön och Väster. Dessa områden stärks och skapar bättre förutsättningar för de Motala-bor som bor här.


Flera aktörer gör ett starkt integrationsarbete i Motala kommun. Insatserna behöver dock samordnas i en högre utsträckning och det måste finnas en långsiktig plan med ett stärkt integrationsarbete där målet är ett sammanhållet Motala utan segregation.

Genom samverkan mellan kommunen, fastighetsägare, bostads- stiftelsen Platen näringslivet, föreningslivet och andra aktörer kan vi tillsammans göra mer för fler.

Nyckeltal

12:1 Andel öppet arbetslösa bland utrikes födda 12:2 Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera 12:3 Andel utrikes födda kvinnor i sysselsättning

3130



I Motala kommun ska alla ha jämlika livsvillkor. Socioekonomiska förutsättningar ska inte vara ett hinder för människans utveckling.

Motala ska ha en jämlik skola utan skolsegregation och det ska finnas en rik fritidssysselsättning i socioekonomiskt utsatta områden.

Ökad trygghet i Motala kommun skapar vi genom förebyggande arbete, trygghetsskapande åtgärder i stadsplanering och sam-verkan med polisen. Skolan ska vara en trygg plats för elever och personal.

Under 2019 tas ett ”Trygg- och säkerhetsdokument” fram av kommunens säkerhetssamordnare. Vid färdigställande av detta arbete uppdateras resultatmålets nyckeltal för att samspela med kommunens trygg- och säkerhetsdokument. Målet blir till dess allmänt hållet.

Nyckeltal

Nyckeltal

13:1 Ungdomars framtidstro13:2 Skolenheters resultat av slutbetygen med hänsyn till elevsammansättningen. 13:3 Skolsegregation

14:1 Upplevd trygghet14:2 Genomförda utbildningar och övningar inom trygghets- och säkerhetsområdet14:3 Genomförda informationsinsatser inom trygghets- och säkerhetsområdet till allmänheten

3332

34

Nyckeltal Benämning Beskrivning samt källa

1:1 Soliditet Andel eget kapital av totalt kapital angiven i procent. Källa: Egen

1:2 Resultat före Årets driftresultat före extraordinära poster, extraordinära poster mätt som resultatets andel av skatteintäkter och bidrag. Källa: Egen

1:3 Skuldtak Räntekostnadernas samt den totala låneskuldens andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Källa: Egen

2:1 Total sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i procent av totalt arbetad tid, månadsavlönad personal. Källa: Egen

2:2 Hållbart En modell och en enkät för att kontinuerligt medarbetar- utvärdera och följa upp arbetsgivarpolitiken engagemang i kommuner och regioner med fokus på Håll- bart medarbetarengagemang (HME). Källa: SKL/Egen

2:3 Antal medarbetare Antal underställda medarbetare per chef, per chef genomsnitt i kommunen. Källa: Egen

3:1 Totalt antal invånare Källa: SCB i Motala kommun

3:2 Antal invånare Avser Borensbergs tätort. Källa: SCB i Borensberg 3:3 Antal invånare Avser hela kommunen, exklusive Motala på landsbygden och Borensberg tätort. Källa: SCB

3:4 Planberedskap Planberedskap för nya bostäder som kan för nya bostäder byggas med stöd av alla gällande detaljplaner den 31/12, antal/1000 invånare. Källa: Egen 4:1 Svenskt Näringslivs Attitydundersökning i syfte att värdera kommun- ranking, totalranking ernas företagsklimat. Källa: Svenskt Näringsliv


4:2 NKI, En servicemätning av kommunernas insiktsmätningen myndighetsutövning. Resultatet sammanfattas i ett sk Nöjd Kund Index. Källa: SKL

4:3 Lediga byggrätter Kvadratmeter byggrätt på tomma kommunägda för kommersiellt bruk tomter detaljplanerade för kommersiellt bruk. Källa: Egen (basmätning påbörjad i april 2019)

5:1 Fossilfria transporter i Andel av kommunens drivmedelsinköp som är kommunens verksamhet förnybart. Källa: Egen/Östgötautmaningen

5:2 Andel närproducerade Någon egentlig definition finns ej på nationell livsmedel i kommunens nivå. Källa: Egen måltidsverksamhet

5:3 Mängden mat- och Insamlat mat- och restavfall, kg per invånare. restavfall Källa: Avfall Sverige/Egen

5:4 Andel näringsämnen i Andel fosfor i slammet som återgår till slammet som återförs kretsloppet via spridning på åkermark (%). som växtnäring till Källa: VASS (Svenskt Vattens Statistik System) åkermark

6:1 Tillgänglighet per Andel som får svar på e-post inom en dag, (%) e-post Källa: SKL (Servicemätning inom ramen för KKiK*)

6:2 Tillgänglighet per Andel (%) av de som ringer kommunen för att få svar på en enkel fråga som får kontakt med en handläggare inom 60 sekunder. Källa: SKL (Servicemätning inom ramen för KKiK*)

6:3 Nöjd Inflytande Index Attitydundersökning som innehåller frågor om (NII) hur man uppfattar sin möjlighet till inflytande på kommunens verksamheter och beslut samt möjligheterna att komma i kontakt med kommunens politiker samt förtroendet för dem. Resultatet sammanfattas i ett index för fråge- områdena. Källa: Medborgarundersökningen (SCB)

Definitioner nyckeltal

*KKiK = Kommunens Kvalitet i Korthet, ett SKL-projekt*KKiK = Kommunens Kvalitet i Korthet, ett SKL-projekt

36


7:1 Antal invånare Källa: SCB på landsbygden

7:2 Tillgång till bredband Andel hushåll med tillgång till fiber, totalt. Källa: PTS (Post- och telestyrelsen)

7:3 Tillgång till Antal påstigningar per år på landsbygdstrafik buss kollektivtrafik samt stråktrafik buss. Även närtrafiken ingår. Källa: Östgötatrafiken 8:1 Andel Förvärvsarbetande invånare 20–64 år, andel förvärvsarbetande (%) nattbefolkningen. Antal förvärvsarbetande i åldern 20–64 år dividerat med antal invånare i åldern 20–64 år den 31/12. Med förvärvsarbetande avses personer med löneinkomst av anställning under november månad, och personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet. Källa: SCB/RAMS

8:2 Resultat vid avslut i Resultat vid avslut i kommunens arbetsmark- kommunens arbets- nadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta marknadsverksamhet eller studera, andel (%). Börjat arbeta avser osubventionerade och subventionerade anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. För att räknas som en anställning ska denna ha pågått minst en sammanhängande månad. Som arbete räknas inte kommunala arbets- marknadsanställningar eftersom dessa anställ- ningar kommit till för att mildra verkningar av arbetslöshet och varit förbehållna en viss grupp arbetssökande. Börjat studera, avser utbildning inom ramen för Komvux, folkhögskola, hög- skola eller annan utbildning. För att ha studier som avslutsorsak, måste studierna vara studie- medelsberättigade. Källa: Egen (ingår i KKiK*)

8:3 Andel av befolkningen Andelen av befolkningen 20–64 år som försörjs som försörjs via sociala via sociala er0sättningar och bidrag, i procent. ersättningar Källa: SCB


9:1 Personalkontinuitet Personalkontinuitet, antal personal som en i hemtjänsten hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde. Källa: Egen (Ingår i KKiK*) 9:2 Väntetid till LSS- Väntetid i antal dagar från beslut till insats boende avseende boende enl. LSS § 9.9, medelvärde. Källa: Egen (Ingår i KKiK*)

9:3 Väntetid till beslut Väntetid i antal dagar från ansökan till beslut om försörjningsstöd om försörjningsstöd, medelvärde. Källa: Egen (Ingår i KKiK*)

10:1 Antal barn per Inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, antal. årsarbetare i förskolan Källa: Skolverket (Ingår i KKiK*)

10:2 Meritvärde årskurs 9 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (17 ämnen). Elevernas samman- lagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 340 poäng. 2016 exkluderades elever med okänd bakgrund. Källa: Skolverket (Siris)

10:3 Andel gymnasieelever Gymnasieelever med examen inom 4 år, med examen inom 4 år kommunala skolor, andel (%). Antal elever som började på gymnasium i kommunal regi i kommunen för 4 år sedan med examen inom 4 år, inkl. IM dividerat med antal elever som började på gymnasium i kommunal regi i kommunen för 4 år sedan, inkl. IM. Elever som vid utbildningens början saknar svenskt personnummer (t ex ny- anlända elever som ännu inte blivit folkbokförda) ingår ej. Källa: SCB. (Ingår i KKiK*)*KKiK = Kommunens Kvalitet i Korthet, ett SKL-projekt

*KKiK = Kommunens Kvalitet i Korthet, ett SKL-projekt

38


11:1 Elever i musik- Elever som deltar i musik- eller kulturskola och kulturskola som andel av invånare 7–15 år, (%). Källa: Kulturskolerådet/SCB

11:2 Deltagartillfällen i Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal idrottsföreningar /invånare 17–20 år. Källa: Riksidrottsförbundet

11:3 Besök på Avser antal fysiska besök vid kommunala biblioteket bibliotek, genomsnitt per invånare. Källa: Egen

11:4 Möjlighet till Attitydundersökning som innehåller frågor om fritidsaktiviteter bl a möjligheterna att kunna utöva fritidsintressen, tillgången till kultur- och idrottsevenemang, nöjes- utbud, tillgång till parker, grönområden och natur. Resultatet sammanfattas i ett index för fråge- området. Källa: Medborgarundersökningen (SCB)

12:1 Andel öppet Öppet arbetslösa och sökande i program med arbetslösa bland aktivitetsstöd, andel av den registerbaserade utrikes födda arbetskraften 18–24 år (endast utrikes födda) i Motala kommun, nattbefolkningen. Källa: Arbetsförmedlingen

12:2 Lämnat etablerings- Lämnat etableringsuppdraget och börjat uppdraget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar), arbeta eller studera andel (%). Källa: SCB (Ingår i KKiK*)

12:3 Andel utrikes födda Förvärvsintensitet – förvärvsarbetade utrikes kvinnor i sysselsättning födda kvinnor som andel av befolkningen 20–64 år. Källa: SCB/RAMS

13:1 Ungdomars Andel elever i årskurs 8 som svarat ”ganska framtidstro positivt/mycket positivt” på frågan: Hur ser du på din framtid? Källa: Enkäten Om mig

13:2 Skolenheters resultat Elever i år 9 som uppnått kunskapskraven, av slutbetygen avvikelse från SALSA på enhetsnivå, procent- med hänsyn till enheter. Visar avvikelse mellan faktiskt värde elevsammansättningen för andelen elever som uppnått kunskapskraven


13:2 forts. och det modellberäknade värdet från Skolverkets SALSA-modell, i procentenheter. I SALSA är det föräldrarnas utbildningsnivå och fördelningen pojkar/flickor samt andelen nyinvandrade elever som utgör bakgrundsfaktorerna. Källa: Skolverket/SALSA = Skolverkets Arbets- verktyg för Lokala SambandsAnalyser 13:3 Skolsegregation Utländsk bakgrund bland elever i åk 1–9, kommunala skolor, andel (%). Utländsk bakgrund innebär att eleven är född utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa: Skolverket (Siris)

14:1 Upplevd trygghet Attitydundersökning som bl a innehåller frågor om hur man ser på hur tryggt och säkert man kan vistas utomhus på kvällar/nätter, hur trygg /säker man känner sig mot hot, rån och miss- handel samt inbrott i hemmet. Resultatet sammanfattas i ett index för frågeområdet. Källa: Medborgarundersökningen (SCB)

14:2 Genomförda Antalet genomförda utbildningar och övningar för utbildningar och kommunens verksamheter inom områdena brotts- övningar inom förebyggande arbete, brandsäkerhet, hot och våld, trygghets- och informationssäkerhet samt krisberedskap och total- säkerhetsområdet försvar. Målgrupp är samtliga förvaltningar inkl. förtroendevalda och i vissa fall skolelever. Källa: Egen

14:3 Genomförda Antalet genomförda informationsinsatser om hur informationsinsatser den enskilde kan arbeta förebyggande inom inom trygghets- och områdena brottsförebyggande arbete, brand- säkerhetsområdet till säkerhet samt krisberedskap och totalförsvar. allmänheten Målgruppen är medborgarna. Informations- insatserna kan ske som ett besök hos en förening eller på annat sätt men i slutändan är det medborgaren som eftersträvas. Källa: Egen

*KKiK = Kommunens Kvalitet i Korthet, ett SKL-projekt

2019–2022 - motala · 2019-12-12 · lokalt utvecklingsprogram (lup) är ett viktigt dokument och...

Documents