7585 014 6

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20

Telefon: 08-452 70 00www.skl.se

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se iSBn 978-91-7585-014-6

Nyckeltal energi och klimat 2013

Byggnader och transporter i kommuner och landstingDetta är den tredje rapporten som presenterar nyckeltal för energianvänd-ning i egna lokaler och transporter för kommuner, landsting och regioner. Den innehåller uppgifter som rapporteras in till Energimyndigheten av de allra flesta kommuner och landsting i samband med Energieffektiviserings-stödet under 2011–2013.

Nyckeltalen visar på en minskad energianvändning i både bostäder och lo-kaler och en kraftigt ökad användning av förnybara drivmedel i kollektivtra-fiken. Andelen miljöbilar har ökat starkt och fordonsflottorna har blivit mer energieffektiva. Rapporten ger svar på frågor som: Hur stor är energianvänd-ningen i lokaler och bostäder i olika kommuner och landsting? Hur mycket kostar energin? Hur mycket förnybara drivmedel används i egna bilar och i kollektivtrafiken?

Nyckeltal energi och klim

at 2013 Sveriges Kom

muner och Landsting

2013

Nyckeltal energi och klimat 2013 Byggnader ocH tranSporter i kommuner ocH landSting

Nyckeltal energi och klimat 2013Byggnader och transporter i kommuner och landsting

upplysningar om innehållet:andreas hagnell, [email protected]Åke axenbom, [email protected] © sveriges kommuner och landsting, 2013isBn/Bestnr: 978-91-7585-014-6text: andreas hagnellFoto omslag: thomas henrikssonFoto inlaga: Bildarkivet, thomas henriksson, maskot, maria rosenlöfproduktion: kombinera aBtryck: ltaB 2013info om energieffektiviseringsstödet finns på www.energimyndigheten.se/eestodmer info om skl:s arbete med klimat och energieffektivisering finns på www.skl.se/klimat och www.skl.se/fastighet.

mailto:[email protected]

http://www.energimyndigheten.se/eestod

http://www.skl.se/klimat

http://www.skl.se/fastighet

Förord

Detta är den tredje rapporten som presenterar nyckeltal för energi och klimat för kommuner, landsting och regioner. Den har tagits fram genom ett samarbete mellan SKL och Energimyndigheten. Uppgifterna kommer huvudsakligen från den rapportering om energianvändning i egna lokaler och transporter som görs i samband med det statliga stödet för energieffektivisering i kommuner och lands-ting.

Vi hoppas att rapporten med sina jämförelser över tid och mellan olika kom-muner, landsting och regioner ska vara en sporre för ett framgångsrikt lokalt arbete med energi- och klimatfrågor. Nyckeltalen visar på en minskad energi-användning i både lokaler och bostäder och en ökad andel förnybara drivmedel i kollektivtrafiken och till verksamhetens bilar, där också andelen miljöbilar ökat.

Kommuners och regioners viktiga roller i genomförandet av energi- och kli-matpolitiken uppmärksammas allt mer från statligt och EU-håll. Kommuner, landsting och regioner äger mycket fastigheter. Verksamheten innefattar per-son- och godstransporter och ansvar för kollektivtrafiken. En effektiv använd-ning av energi i verksamheter, lokaler, bostäder och transporter gagnar många samhällsmål. Det har stor betydelse för ekonomin i kommuner och landsting och är något som de har stor rådighet över. En minskad energianvändning är även betydelsefull för att lösa vår tids största globala och nationella miljöfråga, kli-matfrågan. Att begränsa klimatpåverkan och effektivisera energianvändningen är en prioriterad fråga för både staten och Energimyndigheten, liksom för SKL och många kommuner och landsting.

Energimyndigheten har till stora delar ansvaret för att genomföra den natio-nella energipolitiken och stödjer det lokala och regionala arbetet på flera sätt. Energimyndigheten har även ansvar för Sveriges officiella statistik för byggna-der och transporter på energiområdet. Nyckeltalen i denna rapport är inte direkt jämförbara med officiell eller annan statistik som presenteras av Energimyndig-heten, där syftet är annorlunda och kvalitetskraven följer lagar och riktlinjer för officiell statistik.

Ett särskilt tack till alla kommuner och landsting som rapporterat in sina en-ergidata!

Stockholm och Eskilstuna i december 2013

Håkan Sörman Erik BrandsmaVerkställande direktör GeneraldirektörSveriges Kommuner och Landsting Energimyndigheten

Innehåll

7 Kapitel 1. Sammanfattning av resultaten

11 Kapitel 2. Höga energi- och klimatambitioner skapar samhällsnytta

13 Kapitel 3. Om jämförelserna

17 Kapitel 4. Energianvändning i lokaler och bostäder

27 Kapitel 5. Egna transporter och kollektivtrafik

34 Kapitel 6. Goda exempel

39 Tabellbilaga

6 Nyckeltal energi och klimat 2013 – Byggnader och transporter i kommuner och landsting

7Nyckeltal energi och klimat 2013. Byggnader och transporter i kommuner och landsting

kapitel1

Sammanfattning av resultatenNyckeltalen i rapporten speglar energianvändningen för byggnader och transporter i kommunernas och landstingens förvaltning och bolag. Nyckeltalen visar på klara förbätt-ringar över tid.

I både bostäder och lokaler har värme- och energi-användningen per yta minskat efter normalårskor-rigeringar mellan åren 2009, 2011 och 2012. Inrap-porterade ytor har samtidigt minskat något, främst till följd av utförsäljningar av bostäder.

Värdena är känsliga för ändringar och felaktig-heter i enskilda värden från större kommuner och landsting och metoden för normalårskorrigering är relativt grov, varför utvecklingen över tid får tolkas med viss försiktighet. En del av skillnaderna mellan kommuner och mellan landsting beror på olika för-utsättningar och avgränsningar av verksamheten, medan annat verkligen speglar olika prestanda och att det finns en stor potential för energieffektivise-ringar.

Både andelen miljöbilar, enligt den definition som gällde till och med 2012, och andelen förnyba-ra drivmedel till kollektivtrafiken har ökat kraftigt mellan 2009 och 2012. Ökningar finns även för för-nybara drivmedel till personbilar och lätta lastbilar samt för bilarnas energieffektivitet.

Energi och kostnader i lokaler och allmännyttiga bostäder

Totala inköp av energi i egna lokaler och bostäder uppskattas till knappt 23 TWh på riksnivå. Av detta står lokalerna för 57 procent.

Jämfört med 2009 har mängden inköpt energi minskat med sju procent. En mindre del av minsk-

REsultat 2009–2012

> Minskad energianvändning i både bostä-der och lokaler

> Ökad användning av förnybar energi i byggnader mellan 2011 och 2012

> Kraftigt ökad andel förnybara drivmedel i kollektivtrafiken

> Ökad andel förnybara drivmedel till egna personbilar och lätta lastbilar

> Kraftigt ökad andel miljöbilar samt min-dre energikrävande personbilar och lätta lastbilar

8

kapitel 1. sammanfattning av resultaten

Nyckeltal energi och klimat 2013. Byggnader och transporter i kommuner och landsting

ningen beror på att inrapporterad yta har minskat med fyra procent för bostäder och en knapp procent för lokaler. Medan minskningen mellan 2009 och 2011 till en del berodde på att 2011 var ett varmare år än 2009, så har mängden inköpt energi varit oför-ändrad mellan 2011 och 2012, trots att 2012 var det kallaste året av de tre. Mindre energi kan ha rap-porterats in till följd av tydligare anvisningar om el och större förmåga att särskilja olika energianvänd-ning. Minskningen över tid är dock så tydlig när den relateras till yta och olika årstemperaturer att den med stor sannolikhet också beror på energieffekti-visering.

Ytorna motsvarar 7,3 kvadratmeter lokalyta och 6,9 kvadratmeter bostadsyta per invånare, räknat i uppvärmd area, Atemp. Uppräknat till riket motsva-rar det 66 miljoner kvadratmeter bostäder och 69,5 miljoner kvadratmeter lokaler.

Kommunerna har rapporterat en kostnad på cirka 1900 kronor per invånare för energianvänd-ning i ägda lokaler och bostäder och landstingen knappt 250 kronor per invånare. Uppräknat till ri-kets befolkning motsvarar det att kommuner och landsting köper in energi för drygt 20 miljarder kronor till ägda fastigheter. Att de rapporterade kostnaderna har ökat till 2012, trots oförändrad en-ergianvändning jämfört med 2011 beror nog främst på att kostnadsuppgifterna varit svåra att avgränsa på ett likartat sätt över tid från energikostnader till utomhusbelysning och annan kommunalteknisk verksamhet.

Effektivare energianvändning per yta i bostäder och lokaler

Genomsnittliga inköp av energi till bostäder år 2012 är 150 kWh/m2. I energin ingår inköpt el med 25 kWh/m2, varav knappt 2 kWh/m2 är hushållsel som räknas bort vid jämförelser. Efter normalårskor-rigering ligger värdena för 2012 cirka fem procent lägre än 2009. Av detta kan upp till en procentenhet bero på att mindre el rapporterats in sedan 2009 till följd av tydligare avgränsningar. Förändringen får ses som något osäker eftersom normalårskorrige-ringen har stort genomslag och metoden är relativt grov. Det finns också relativt stor variation över tid mellan kommunerna. Den sammantagna trenden är dock tydlig mellan de tre åren. Energimyndighe-tens officiella energistatistik visar på samma trend, både över längre tid och för allmännyttans flerbo-stadshus 2009-2012.

Kommunernas lokaler använde 2012 183 kWh/m2 energi, varav 79 kWh/m2 el. Elanvändningen är upp-justerad för att kompensera för att verksamhets el inte ingick i de inrapporterade uppgifterna för cirka 15 procent av lokalerna.

Landstingens lokaler använder mer energi per kvadratmeter än kommunernas. De är främst mer elintensiva. Landstingen köper in 216 kWh/m2, va-rav 101 kWh/m2 el.

Efter normalårskorrigering ligger energianvänd-ningen i lokalerna 2012 jämfört med 2009 fyra pro-cent lägre för landstingen och sju procent lägre för


kommunerna. Även här skulle upp till ett par pro-centenheter av minskningen i kommunerna kunna förklaras av tydligare anvisningar och olikheter i in-rapporterad el mellan åren.

tabell 1. Resultat byggnader, nationell nivå 2009–2012.

Kostnad och total inköpt energi, uppräknad till riket 2012 2011 2009

kostnad energi till byggnader kommuner, kr/invånare 1 912 1 669 1 764

– dito landsting 234 243 247

kostnad byggnadsenergi totalt, mdr kronor 20,5 18,1 18,8

energi totalt byggnader, tWh 22,7 22,5 24,3

Varav till lokaler 56,7% 56,4% 56,1%

tabell 2. Ytor byggnader, nationell nivå 2009–2012.

Ytor (m2 Atemp) 2012 2011 2009

lokaler per invånare (m2/invånare) 7,3 7,4 7,5

Bostäder per invånare (m2/invånare) 6,9 7,1 7,4

lokaler miljoner m2, uppräknat till riket 69,4 69,9 70,0

– varav landsting 13,3 13,4 13,7

Bostäder miljoner m2, uppräknat till riket 66,0 67,5 68,8

tabell 3. Resultat bostäder, genomsnitt 2009–2012.

Bostäder (kWh/m2 Atemp) 2012 2011 2009

Bostäder, inköpt energi 150 147 155

– därav värme, exkl elvärme 125 121 127

– därav el, exklusive borträknad hushållsel 23 24 25

– därav hushållsel inrapporte-rad för 6–8 % av arean 1,9 2,3 2,5

Energianvändning bostäder, efter avdrag för hushållsel 148 144 153

– normalårskorrigerad 152 157 161

– normalårskorrigerad och 2012 års el samtliga år 152 157 159

energiindex, för korrigering mot normalår 95,9% 87,6% 92,5%

tabell 4. Landstingens lokaler, genomsnitt 2009–2012.

Landstingens lokaler (kWh/m2 Atemp) 2012 2011 2009

Landstingens lokaler, köpt/använd energi 216 211 221

– därav el 101 102 102

– normalårskorrigerad energianvändning 220 223 230

tabell 5. Kommunernas lokaler, genomsnitt 2009–2012.

Kommunernas lokaler (kWh/m2 Atemp) 2012 2011 2009

Kommunens lokaler, köpt energi 177 175 186

– därav värme, exkl elvärme 104 100 109

– därav el 73 74 77

+ tillägg verksamhetsel för ca 15% av arean 6,1 6,9 7,2

Energianvändning lokaler med verksamhetsel för all yta 183 182 193

– normalårskorrigerad 187 195 201

– normalårskorrigerad och 2012 års el samtliga år 187 193 197

stor andel förnybar energi till byggnader och mer vind och sol

Av den inköpta energin till lokaler och bostäder 2012 är den totala andelen förnybart inklusive rest-värme knappt 80 procent för landsting och 75 pro-cent för kommuner. Skillnaden beror främst på att landstingen i högre grad köper förnybar el.

Inköpt el är förnybar till drygt 84 procent för landstingen och till 63 procent för kommunerna. Rapporterad el från vindkraft uppgår till 545 GWh. Det motsvarar cirka 8 procent av el till byggnader, men uppgiften omfattar även el som säljs vidare till andra verksamheter. Tillskottet från solceller är 4,5 GWh och från solvärme 8 GWh. El från både vind och sol har mer än fördubblats sedan 2009 och sol-värmen har ökat över 20 procent.

Andelen inköpt fjärrvärme som är förnybar eller restvärme uppges i medeltal vara 81 procent. För elen har då antagits svensk elmix. För fjärrkylan är andelen som produceras med förnybar energi eller frikyla 73 procent 2012. För dessa uppgifter har det funnits en del problem att rapportera i använda ka-tegorier.

Fler miljöbilar, mer energieffektiva fordon och mer förnybara drivmedel

Andelen förnybara drivmedel som används i per-sonbilar och lätta lastbilar i den egna organisationen ligger på 26 procent för landsting och 18 procent för kommuner. Sedan 2009 har andelen ökat med flera procentenheter. Som en jämförelse är det nationel-la målet tio procent förnybara drivmedel till 2020. Utöver låginblandning av förnybara drivmedel i diesel och bensin står etanol/E85 för nio procent av energin och biogas har ökat till åtta procent.

10

kapitel 1. sammanfattning av resultaten

Nyckeltal energi och klimat 2013. Byggnader och transporter i kommuner och landsting

tabell 6. Förnybara drivmedel till egna bilar 2009–2012.

Drivmedel i egna personbilar och lätta lastbilar 2012 2011 2009

total energi uppräknad till riket, (gWh) 620 628 668

andel förnybara drivmedel kommuner 18,5% 18,2% 14,9%

andel förnybara drivmedel landsting 26,2% 22,1% 18,5%

Andel miljöbilar inklusive lätta lastbilar i kom-munerna har ökat från 35 till 46 procent mellan 2009 och 2012, enligt den definition som gällde till och med 2012. I landstingen har andelen miljöbilar inklusive lätta lastbilar och exklusive ambulanser ökat från 68 till 75 procent mellan 2010 och 2012. Det kan jämföras med siffrorna för miljöbilsandelen för enbart personbilar som är 14 procent i hela den svenska personbilsparken år 2012 enligt SCB och 42 procent av nybilsförsäljningen i Sverige 2012. Att miljöbilsandelen ser ut att ha stagnerat mellan 2011 och 2012 för kommunerna beror på att fler kommu-nala bolag och en större andel lätta lastbilar finns med i underlaget 2012.

Uppgifterna omfattar 56 000 fordon i samtliga kommuner och landsting och kommer från Miljö-fordon Syd, baserat på utdrag ur Vägtrafikregistret. Inrapporteringen till Energieffektiviseringsstödet visar en liknande utveckling, men siffrorna skiljer sig i flera fall av olika skäl. Genomsnitten i Energi-effektiviseringsstödet ligger något högre, främst till följd av att några kommuner och landsting där har tillämpat skattelagstiftningens mer generösa miljö-definition för lätta lastbilar.

Fordonens energieffektivitet har för kommuner-na förbättrats med drygt 3 procent mellan 2009 och 2012 för de ägda och leasade personbilarna och lätta lastbilarna, till 67,7 kWh per 100 kilometer. Per mil motsvarar det 0,76 liter bensin med låginblandning av etanol. För landstingens bilar är energiprestan-dan 60,3 kWh per 100 kilometer, en förbättring med drygt fem procent sedan början av 2011.

Till Energieffektiviseringsstödet redovisas även inköpta volymer av drivmedel och körsträckor i per-sonbilar och lätta lastbilar i kommuner och lands-ting. Räknat som energi per 100 kilometer ligger dessa värden klart högre än uppgifterna om fordo-nens energieffektivitet från vägtrafikregistret. Det beror på både att det finns problem med avgräns-ningar av mängden drivmedel och körsträckor i kommuner och landsting och att tillverkarnas upp-gifter är lågt räknade.

tabell 7. Miljöbilar, energiprestanda och körsträckor 2009–2012.

Personbilar och lätta lastbi-lar i kommuner och landsting 2012 2011 2010 2009

miljöbilar inkl lätta lastbilar (%), kommuner* 46% 46% 40% 35%

miljöbilar inkl lätta lastbilar (%), landsting* 76% 75% 68%

energiprestanda (kWh/100 km), kommuner* 67,7 69,0 69,4 69,9

energiprestanda (kWh/100 km), landsting* 60,3 61,7 63,8

körsträckor km/årsarbetare, kommuner 1 058 1 026 956

körsträckor km/årsarbetare, landsting 578 622 628

*Uppgifter från Miljöfordon Syd och vägtrafikregistret. Miljöbilar avser den definition som gällde till och med 2012.

Kollektivtrafik för klimatsmart resande – över hälften förnybara drivmedel

Överföring av transporter från personbilar till kol-lektivtrafik är ett sätt att minska utsläppen av växt-husgaser. Både genom effektivare energianvänd-ning och genom att andelen förnybara drivmedel är större i kollektivtrafiken.

I kollektivtrafiken är andel förnybara drivmedel sammantaget 58 procent, 61 procent för landsting och 25 procent för kommuner. Jämfört med 2009 är ökningen 20 procentenheter, eller 23 procent-enheter om man räknar exklusive el till spårbunden trafik, där fler landsting rapporterat in uppgifter 2012 och 2011 än 2009. Andelarna RME, biogas och etanol har ökat samtidigt som andelen diesel sjun-kit. I samband med bildandet av nya huvudmän för kollektivtrafiken 2012 har landstingen tagit över rapporteringen från flera kommuner, av vilka flera hade hög andel förnybara drivmedel, vilket förkla-rar minskningen i kommunvärdet 2012.

tabell 8. Förnybara drivmedel i kollektivtrafiken 2009–2012.

Kollektivtrafik 2012 2011 2009

total energianvändning driv-medel, inrapporterad (tWh) 3,3 3,1 3,1

andel förnybara drivmedel, totalt 58,2% 51,5% 38,0%

andel förnybara drivmedel exklusive el, totalt 44,8% 37,1% 21,6%

andel förnybara drivmedel, landsting 60,6% 53,2% 39,7%

andel förnybara drivmedel exklusive el, landsting 46,7% 37,0% 20,8%

andel förnybara drivmedel, kommuner 25,1% 38,5% 26,6%


kapitel2

Höga energi- och klimatambitioner skapar samhällsnytta Det finns en tydlig politisk vilja i kommuner, landsting och regioner att genom egna insat-ser bidra till att begränsa klimatpåverkan. Det görs främst genom att effektivisera energi-användningen och bidra till utbyggnaden av förnybar energi. Enligt EU:s energitjänstedi-rektiv ska offentliga verksamheter föregå som goda exempel för en effektiv användning av energi. Det brukar också vara god ekonomi.

Kommuner och landsting har många roller i kli-mat- och energiarbetet, som politisk arena och ge-nom medborgardialog, samhällsplanering, egen verksamhet, upphandling, skola och utbildning, rådgivning, miljötillsyn etc. Många är även aktiva i internationella samarbeten för kunskapsutbyte och spridning av teknik och metoder. Flera av de kommunaltekniska verksamheterna som kollek-tivtrafik, avfallshantering, VA och energiproduk-tion handlar till stor del om att använda natur- och samhällsresurser på ett effektivt sätt. Sammantaget finns stora möjligheter att påverka utvecklingen på både kort och lång sikt.

Kommuner och landsting går i varierande grad före samhället i övrigt i att energieffektivisera loka-ler och bostäder och ställa miljökrav på det som köps in. Vad gäller miljöbilar med låga utsläpp av fossil koldioxid ligger kommuner och landsting klart före

samhället i övrigt. Många arbetar brett och meto-diskt med energieffektivisering sedan flera år, men spridningen är stor, särskilt mellan kommuner.

Energimyndighetens officiella energistatistik för lokaler visar att ägarkategorin kommuner använder jämförelsevis mycket energi för uppvärmning och varmvatten.1 Energianvändningen i de olika ägar-kategorierna kan dock inte jämföras rakt av då den skiljer sig beroende på typ av lokaler. Både kommu-ner och landsting har lokaler som kräver mycket en-ergi, exempelvis sjukhus, skolor och simhallar.

Energimyndighetens officiella energistatisk för flerbostadshus har tidigare visat att ägarkategorin allmännyttiga bostäder använder något mer energi för uppvärmning och varmvatten än bostadsrätts-föreningar och privatägda flerbostadshus. För 2012 visar dock resultatet på det omvända.2 Energistatis-tiken ger inte något tydligt svar på om kommunägda

Not 1. energistatistik för lokaler 2012, eS 2013:04, tabell 3.14. energimyndigheten.Not 2. energistatistik för flerbostadshus 2012, eS 2013:03, tabell 3.10. energimyndigheten.

12 Nyckeltal energi och klimat 2013. Byggnader och transporter i kommuner och landsting

kapitel 2. höga energi- och klimatambitioner skapar samhällsnytta

bostäder är mer eller mindre effektiva än motsva-rande privata.

De flesta kommuner har mål för att minska ut-släppen av växthusgaser från det egna territoriet och den egna verksamheten. I samband med En-ergieffektiviseringsstödet har de även antagit mål, strategier och handlingsplaner för att effektivisera energianvändningen i de egna verksamheterna. I genomsnitt handlar det om cirka 10 procent till 2014 och 20 procent till 2020 från 2009 för både byggnader och transporter, med en stor spridning mellan olika kommuner och landsting.

Mycket arbete återstår för att nå de ambitiösa mål för klimat, energi och miljö som många har satt upp och för att ta tillvara de stora möjligheter som finns på området. Exempelvis har flera utredningar visat att det finns stor potential för lönsam energieffekti-visering i fastighetsbeståndet, något som spar både energi och kostnader.

För att hämta hem energieffektiviseringen i fast-igheter och transporter är det viktigt att hitta sys-tematiska arbetssätt och lära av andra som kommit längre i arbetet. I detta arbete kan nyckeltal och jämförelser synliggöra resultat och förbättrings-möjligheter.

Klimatarbetet internationellt och nationellt

Vid den internationella klimatkonferensen i Can-cún 2010 åtog sig alla industriländer att ta fram na-tionella långsiktiga strategier för låga växthusgas-utsläpp. EU-kommissionen presenterade 2011 ett meddelande om en färdplan för en konkurrenskraf-tig och utsläppssnål ekonomi till 2050. Regeringen arbetar nu med en färdplan för ett Sverige utan kli-matutsläpp 2050.

EU har i sitt energi- och klimatpaket satt upp mål till 2020 för minskade utsläpp, ökad andel förnybar energi och energieffektivisering. I EU:s 2020-stra-tegi för en smart och hållbar tillväxt för alla finns klimatfrågan med som en del av hållbarhetsper-spektivet och ett av sju flaggskeppsinitiativ om ett resurseffektivt Europa, med ambitionen att utveck-la Europa till ett lågfossilt samhälle som inkluderar energi, transporter och förvaltning av naturresur-ser. Nya mål för 2030 diskuteras under 2013.

Målen följs upp med olika handlingsplaner och EU-direktiv. Standarder och krav för energieffekti-vitet finns på flera produktområden, som bilar, fast-igheter, elektronik, lampor etc.

Offentliga verksamheter ska vara föredömen i att spara energi. I Sverige har detta krav omsatts bland annat i stödet för energieffektivisering i kommuner och landsting. Det finansiella stödet fördelar 500 miljoner kronor under fem år för att kommuner och landsting ska kunna bedriva ett strategiskt arbete med energieffektivisering i den egna förvaltningen och dess majoritetsägda bolag. Stödet ska stimulera arbetet och lyfta upp energieffektivisering på den kommunala agendan. Kommuner och landsting ska också anta strategier med mål och handlingsplaner för sin energieffektivisering. För 2020 ligger deras mål i genomsnitt i nivå med EU:s och nationella mål.

Energieffektiviseringsdirektivet ska implemen-teras senast 2014 och ersätter energitjänstedirek-tivet. Den offentliga sektorn lyfts fram som mycket viktig i energi- och klimatfrågan och för att nå upp-satta mål till 2020. Offentlig sektor på lokal och re-gional nivå uppmuntras att följa statens bindande åtaganden och goda exempel. Andra delar av direk-tivet leder till generella hårda krav på energieffek-tivisering.

Regeringen kommer att redovisa sitt förslag till hur energieffektiviseringsdirektivet ska implemen-teras i Sverige i en proposition i början av 2014. I förarbetena finns förslag på fortsatt liknande stöd och rapportering för kommuner och landsting.

Sveriges mål är sedan tidigare en minskad energi-intensitet med 20 procent till 2020 i förhållande till 2008. Nationella mål för minskade utsläpp, ökad an-del förnybar energi och energieffektivisering finns i propositionerna om en sammanhållen klimat- och energipolitik från 2009. Däribland finns mål för en fossiloberoende fordonsflotta år 2030.

Mycket av det globala och nationella arbetet ska förverkligas på lokal nivå. Det pågår ett intensivt lo-kalt och regionalt arbete på många håll. Ofta stöds det av olika samarbeten, överenskommelser och partnerskap på både lokal, regional, nationell och internationell nivå. En medveten och målinriktad strategi kommer därför att vara viktig för kommu-ner, landsting och regioner även i fortsättningen.


kapitel3

Om jämförelsernaJämförelserna synliggör frågor som: Hur hög är energianvändningen och utsläppen av växthusgaser på olika områden? Minskar de över tid? Ökar andelen förnybar energi? För-bättras fordonens miljöprestanda? Nyckeltalen ger också underlag för benchmarking, även om jämförelser får göras med försiktighet.

arbetet med uppgifterna från EnergieffektiviseringsstödetEnergieffektiviseringsstödet till kommuner och landsting gäller åren 2010-2014 och administreras av Energimyndigheten. År 2012 har stöd beviljats till 20 landsting och över 280 kommuner. Genom inrapporteringen i samband med stödet finns upp-gifter om energianvändningen i egna, inklusive helägda och majoritetsägda bolag, fastigheter och transporter. Nyckeltalen har utformats av Ener-gimyndigheten med stöd av referensgrupper och remiss till kommuner och landsting. SKL och Ener-gimyndigheten har kommit överens om att presen-tera uppgifterna som nyckeltal.

Denna rapport bygger på 2012 års uppgifter vil-ka rapporterades våren 2013 samt på tidigare års inrapporteringar avseende åren 2011 och 2009. Fem kommuner har 2010 som basår för sin första inrapportering. För transporterna har dessa in-kluderats bland 2009 års värden i de jämförelser som görs över tiden. Motsvarande har dock inte gjorts för byggnader, pga. olika normalårskorri-geringar mellan åren. Några kommuner har 2011

eller 2012 som första år för inrapporterade upp-gifter.

De medverkande kommunerna och landstingen fick 2013 liksom tidigare år en inbjudan att granska och korrigera sina uppgifter under sommaren. Upp-gifterna har även kunnat korrigeras för tidigare år, varför de i några fall avviker från tidigare rapporter.

Varje kommun och landsting svarar själv för sina inrapporterade data. SKL ansvarar för bearbetning och analys av data. Energimyndigheten har över-lämnat rådata samt bidragit med synpunkter och delfinansiering till rapportens utgivning.

Andreas Hagnell från SKL har hållit i projektet och kvalitetskontrollen med beräkningsstöd från Jesper Hörnblad, Academic Works. Åke Axenbom har varit ansvarig på Energimyndigheten. Mila Brandt, Niklas Notstrand, Lars Nilsson och Zinaida Kadic har bidragit och granskat fakta och text och Rebecka Marklund har utarbetat avsnittet om goda exempel. Johan Nyqvist på Energikontoret Skåne har kontaktat ett antal kommuner för kvalitetskon-troll kring låga och avvikande värden. I samband med den första rapporten samlades en referens-grupp med tjänstemän från kommuner och lands-


kapitel 3. om jämförelserna

rapporteringar, brister i det lokala underlagsma-terialet och otydliga instruktioner. Det är därför angeläget att ytterligare förbättra IT-system och anvisningar till kommande år. Sannolikt har inte alla rapportörer tagit del av anvisningarna och de uppdateringar som gjordes i början av 2013. Mer information om lathunden samt ytterligare precise-ringar och avgränsningar i anvisningarna kan bidra till bättre uppgifter.

Vissa skillnader i de redovisade uppgifterna be-ror på olika avgränsningar och förutsättningar i de verksamheter som speglas och kommer att finnas kvar även framöver. Givet dessa skillnader behöver en kommun med lägre redovisad energianvändning inte vara mer energieffektiv än en med högre. Ingen justering görs exempelvis för olika klimat i olika kommuner och för den synbara effektivisering som uppkommer när el till värmepumpar ersätter fjärr-värme och lokala värmepannor. Jämförelser med andra kommuner eller landsting bör därför göras med försiktighet. Enskilda kommuner och lands-ting kan dock med fördel följa sin egen utveckling över tid och jämföra med utvecklingen för hela sek-torn eller grupper av kommuner.

Energimyndighetens officiella energistatistik publiceras i annat syfte

Energimyndigheten är statistikansvarig myndighet för området energi och publicerar varje år officiell energistatistik inom bland annat områdena bygg-nader och transporter. Det huvudsakliga syftet med den officiella energistatistiken är att belysa den to-tala energianvändningen på nationell nivå och den följer de lagar och riktlinjer som finns framtagna för officiell statistik. Den officiella energistatistiken för byggnader baseras på en urvalsundersökning för enskilda byggnader, där samtliga energi- och ytupp-gifter kvalitetsgranskas.

Nyckeltalsrapporten ska inte på något sätt likstäl-las med den officiella energistatistiken. I nyckeltals-rapporten är syftet främst att ta fram nyckeltal för uppföljning av enskilda kommuners och landstings energi- och klimatarbete. Kommuner och landsting ansvarar själva för kvaliteten. Kvalitetskontrollen vid sammanställningen inskränker sig till att ge möjlighet till korrigeringar, påpeka större avvikel-ser och utesluta orimliga värden från beräkningar för riket.

Andra skillnader är att energistatistiken redovi-sar el till värme som värme, medan den i Energief-fektiviseringsstödet redovisas som el. Ytmåtten i energistatistiken är inte Atemp utan BOA respek-

ting för att ge sina synpunkter på resultat, presenta-tion och anvisningar till insamlingen.

Miljöfordon Syd har bidragit med uppgifterna om fordon som hämtats från Vägtrafikregistret. Kom-muner och landsting har haft möjlighet att granska och komplettera sina uppgifter med främst fordon i operationell leasing.

Sedan den första rapporten publicerades har det tillkommit nyckeltal för förnybar energi i byggna-der samt jämförelser över tid. I den första rappor-ten presenterades även territoriella nyckeltal för utsläpp av växthusgaser och transporter avseende invånarna och det geografiska området. Dessa nyck-eltal har inte funnits med i de senare rapporterna främst på grund av att de förändras mer långsamt och är mindre påverkbara för kommuner och lands-ting som organisationer.

I en handbok för kommunala energiindikatorer har Energimyndigheten tagit fram förslag till fler indikatorer. De omfattar även VA, avfall, gatubelys-ning och fysisk planering. En del av dessa har också rapporterats in frivilligt i samband med Energief-fektiviseringsstödet.

Kvaliteten på inrapporteringen från Energieffektiviseringsstödet

Datamaterialet från Energieffektiviseringsstödet omfattar de kommuner och landsting som rappor-terat in uppgifter under våren 2013 och tidigare år. De 268 kommunerna har en befolkning som mot-svarar 95 procent av rikets invånarantal medan de 19 landstingen och regionerna har en befolknings-andel på knappt 97 procent.

Ungefär en tredjedel av kommunerna och lands-tingen har gjort korrigeringar i sina uppgifter under sommaren 2013. Trots det finns fortfarande några värden som verkar orimligt höga eller låga för att spegla den totala energianvändningen i kommuner-na. (Se vidare kapitel fyra och fem.)

Kvaliteten på de inrapporterade uppgifterna har förbättrats över åren som resultat av tydligare instruk-tioner, både i IT-stödet och i den lathund som innehål-ler anvisningar och förklaringar. Andra orsaker till att kvaliteten har förbättrats är att rutiner för datainsam-ling i kommuner och landsting utvecklats och mognat, och att ett aktivt arbete genomförts för att uppmärk-samma uppgiftslämnare om uppgifter som förefaller orimliga. Publiceringen av tidigare nyckeltalsrappor-ter torde också ha motiverat uppgiftslämnarna till en mer noggrann datainsamling och rapportering.

Kvaliteten är dock fortfarande varierande och otillfredsställande. Orsakerna handlar både om fel-


tive LOA och omräkningar görs med relativt grova schabloner. Normalårskorrigeringen görs också med något olika metoder. Sammantaget innebär dessa skillnader att den officiella energistatistiken och uppgifterna i denna rapport inte är direkt jäm-förbara.

andra centrala aktörer för statistik och nyckeltal

Andra uppgifter och nyckeltal om klimat och energi finns hos SCB, nationella utsläppsportalen (läns-styrelserna/RUS och Naturvårdsverket), Trans-portstyrelsen, Trafikanalys, Boverket, och bransch-organisationer som Svensk Fjärrvärme, Svensk Kollektivtrafik, SABO och Svenskt Vatten.

En bredare översikt med användarhandledning och länkar för lokal och regional energi- och klimat-statistik finns på Energimyndighetens webb under rubriken Statistik.

sKl och Öppna jämförelser

SKL publicerar årligen s. k. Öppna jämförelser som presenterar jämförelser av kvalitet, resultat och kostnader inom flera verksamhetsområden som kommuner, landsting och regioner ansvarar för. Jämförelserna görs i dagsläget inom hälso- och sjukvård, vård och omsorg om äldre, grundskola, gymnasieskola, trygghet och säkerhet samt folkhäl-sa. Syftet är att stimulera landsting och kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, för-


kapitel 3. om jämförelserna

bättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Det ger även medborgarna insyn i vad gemensamt finansierade verksamheter åstadkommer. Jämfö-relserna är årliga och successivt utvecklas bättre in-dikatorer, statistik och analys. I de flesta fall deltar statliga myndigheter som samarbetsparters: Social-styrelsen, MSB, Folkhälsoinstitutet med flera.

I arbetet med ”Kommunens kvalitet i korthet” presenteras en handfull miljönyckeltal: miljöbilar i organisationen, invånarnas miljöbilar, ekologiska livsmedel, återvunnet material i förhållande till insamlat hushållsavfall. Landstingen har en årlig rappor tering av fastighetsnyckeltal sedan 1999, som även omfattar uppgifter om energianvändning. Sedan 2012 publiceras årligen en handfull miljö-nyckeltal för landsting, i samarbete med landsting-ens miljöchefer, LMC.

Ovanstående nyckeltal publiceras på Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada. SKL har även ta-git fram förslag till fler kommunala miljönyckeltal, för vilka det inte sker någon nationell insamling.

Kommun- och landstingsdatabasen

Nyckeltalen i denna rapport publiceras även på Ko-lada, en webbplats med nyckeltal för kommuner och landsting för ekonomi, personal och verksamhet. Över 200 etablerade nyckeltal ger underlag för ana-lyser och jämförelser, huvudsakligen baserat på of-ficiell statistik. Det ger besked om verksamheternas kostnad, omfattning och kvalitet. Dessutom finns

ett antal hundra utvecklingsnyckeltal på olika verk-samhetsområden, utifrån många olika projekt för jämförelser och verksamhetsutveckling. Förutom central inläggning av data finns funktion för direkt-inmatning från enskilda kommuner och landsting. Webbplatsen innehåller olika funktioner för val av jämförelser och presentationer.

Kolada drivs av RKA, Rådet för främjande av Kommunala Analyser. Rådet är en ideell förening bildad av staten och SKL för att främja jämförelser mellan kommuner och landsting och analyser av de-ras verksamheter och förhållanden.

RKA publicerar även rapporter som visar hur nyckeltal och benchmarking kan användas för att synliggöra och följa upp frågor, verksamheter och stödja verksamhetsutveckling.

uFOs

Hur kommuner och landsting praktiskt kan använ-da sig av nyckeltalen på hemmaplan som ett redskap för benchmarking finns även beskrivet i rapporter från UFOS, Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor, t ex i skriften ”Energi och driftsta-tistik” (2010).

Noter/länkar: www.kolada.se www.skl.se/fastighetwww.offentligafastigheter.sewww.skl.se/miljowww.skl.se/oppnajamforelser www.energimyndigheten.se/statistik

http://www.kolada.se

http://www.skl.se/fastighet

http://www.offentligafastigheter.se

http://www.skl.se/miljo

http://www.skl.se/oppnajamforelser

http://www.energimyndigheten.se/statistik


kapitel4

Energianvändning i lokaler och bostäderI detta avsnitt presenteras nyckeltal för energianvändningen i de lokaler och bostäder som ägs av kommuner, landsting och regioner. Data kommer från kommuners och lands-tings inrapportering för Energieffektiviseringsstödet och omfattar 268 av 290 kommuner och 19 av 21 landsting och regioner. Inrapportering gjordes under våren 2013, med möjlig-het att korrigera och komplettera uppgifterna under sommaren.

Nyckeltal för energianvändning i lokaler: > Inköpt energi i lokaler (kWh/m2) > Inköpt el i lokaler (kWh/m2) > Energi i lokaler, inklusive tillagd verksamhetsel (kWh/m2)

> Energi i lokaler inklusive tillagd verksamhetsel, normalårskorrigerad (kWh/m2)

> Lokalarea (m2 per invånare)

Nyckeltal för energianvändning i bostäder: > Inköpt energi i bostäder (kWh/m2) > Inköpt el i bostäder (kWh/m2) > Energi i bostäder exklusive hushållsel (kWh/m2) > Energi i bostäder exklusive hushållsel, normalårskorrigerad (kWh/m2)

> Bostadsarea (m2 per invånare)

Nyckeltal för förnybar energi och kostnader i lokaler och bostäder:

> Andel förnybar energi (inkl restvärme) i byggnader (%)

> Andel förnybar el till byggnader (%)

> Andel förnybar energi och restvärme i fjärrvärmen (%)

> Andel förnybar energi i fjärrkylan (%) > Mängd vindkraft, el från solceller resp solvärme (MWh)

> Energikostnad per invånare (kr/inv)

Energieffektiviseringsstödet använder areamåttet Atemp, golvarea som är avsedd att värmas till mer än 10 grader.

Energianvändningen i bostäder och lokaler har minskat något

Genomsnittliga inköp av energi till bostäder år 2012 är 150 kWh/m2. Inköpt el ingår med 25 kWh/m2, va-rav knappt 2 kWh/m2 beräknas vara hushållsel som räknas bort vid jämförelser. Inköpt värme exklusive elvärme ligger på 125 kWh/m2. Efter normalårskorri-gering ligger värdena för 2012 cirka fem procent lägre än 2009. Av detta kan upp till en procentenhet bero på att mindre el rapporterats in sedan 2009 till följd


kapitel 4. energianvändning i lokaler och bostäder

av tydligare avgränsningar. Förändringen får ses som osäker eftersom normalårskorrigeringen har stort ge-nomslag och metoden är relativt grov (se nedan). Det finns också relativt stor variation över tid mellan kom-munerna. Den sammantagna trenden är dock tydlig mellan de tre åren. Se även tabeller i kapitel ett, där de sammantagna resultaten på riksnivå presenteras.

Inköpt energi till kommunernas lokaler 2012 uppgick till 177 kWh/m2, varav 73 kWh/m2 el. Med verksamhetsel för all area beräknas den genom-snittliga energianvändningen till 183 kWh/m2, va-rav 79 kWh/m2 el. Ett genomsnitt för verksamhetsel har då påförts de cirka 15 procent av lokalerna där detta inte ingår i inrapporterade uppgifter. Använd-ning av värme exklusive elvärme i kommunala loka-ler ligger i denna rapportering på 104 kWh/m2.

Efter normalårskorrigering ligger energianvänd-ningen i lokalerna sju procent lägre 2012 än 2009. Upp till ett par procentenheter av denna minskning skulle kunna förklaras av tydligare anvisningar och olikheter i inrapporterad el mellan åren.

Landstingens lokaler använder mer energi per kvadratmeter än kommunernas. De är främst mer elintensiva. Landstingen köpte 2012 in 216 kWh/m2, varav 101 kWh/m2 el. Efter normalårskorrige-ring ligger energianvändningen i lokalerna 2012 fyra procent lägre än 2009.

Normalårskorrigering för olika varma år

Vill man jämföra utvecklingen över tid är det nöd-vändigt att normalårskorrigera den årliga energian-vändningen för uppvärmning eftersom vädret va-

rierar starkt mellan åren. Korrigeringen kan göras med antingen graddagsmetoden eller energiindex. I denna rapport används den senare metoden vilken tar hänsyn till fler väderfaktorer än bara tempera-turen.

Både 2012, 2011 och 2009 var varmare än nor-malt. Vid en normalårskorrigering ska den värme-användning som inte avser varmvatten på riksnivå räknas upp med cirka 7,5 procent 2009, 12,5 procent 2011 och 4 procent 2012.

Någon klimatkorrigering har däremot inte gjorts över landet, dvs. för olika klimat på olika orter. Det kan annars vara ett sätt att öka jämförbarheten mel-lan olika kommuner med olika klimatförhållanden. I dagsläget finns det dock ingen vedertagen metod för detta. SMHI:s energiindex visar på skillnader i värmebehov mellan olika orter, som mest ett 80 procent större värmebehov i Kiruna än i Helsing-borg under ett normalår. Till en del borde dessa skillnader motverkas av att det är ekonomiskt moti-verat att bygga mer välisolerade byggnader i kallare klimat.

Mängden lokal- och bostadsarea har minskat något

Redovisad bostadsarea motsvarar 6,9 kvadratmeter per invånare i uppvärmd area, Atemp. Uppräknat till riket motsvarar det 66 miljoner kvadratmeter bostäder.

Lokalarean motsvarar 7,3 kvadratmeter per invå-nare. Uppräknat till riket är det knappt 70 miljoner kvadratmeter, varav 56,2 för kommunerna och 13,3


karta 1. Energianvändning i kommun- och landstingsägda lokaler 2012, genomsnitt efter tillägg för verksamhetsel (kWh/m2 Atemp).

källa: energieffektiviseringsstödet. anm. antal kommuner + landsting i respektive intervall inom parentes.

Mindre än 150 kWh (28+0)

150–170 kWh (53+1)

170–200 kWh (83+4)

200–240 kWh (68+10)

Mer än 240 kWh (36+4)

Ingen uppgift (22+2)



karta 2. Energianvändning i kommun- och landstingsägda bostäder 2012, genomsnitt efter avdrag för hushållsel (kWh/m2 Atemp)


Mindre än 120 kWh (29+2)

120–140 kWh (56+0)

140–165 kWh (91+3)

165–200 kWh (49+1)

Mer än 200 kWh (30+2)



för landstingen. I flera fall omfattar inrapportering-en till Energieffektiviseringsstödet fler bolagsägda lokaler än vad som tidigare ingått i andra undersök-ningar.

Jämfört med 2009 har inrapporterad area mins-kat något, främst för bostäder och främst på grund av utförsäljningar och omvandling till bostadsrät-ter. Det finns även stora variationer mellan åren för enskilda kommuner, beroende på vilka bolag som tagits med i uppgifterna.

Mängden ägda lokaler per invånare är en indika-tor för kostnader och lokalutnyttjande. Eftersom hyrda lokaler inte ingår i inrapporteringen, visas dock inte hela bilden. För landstingen finns uppgif-ter om att inhyrda lokaler står för ytterligare 20 pro-cent. För kommunerna borde andelen vara i samma storleksordning eller något högre. Ett underlag som tyder på detta är att externa hyreskostnader i kom-munernas räkenskapssammandrag till SCB mot-svarar cirka 30 procent av totala lokalkostnader, samtidigt som hyresnivån kan antas vara högre för inhyrda lokaler.

Mest fjärrvärme och el och allt mindre olja och naturgas

Inrapportering gjordes av inköpta mängder av olika energislag samt i några olika kategorier för fjärr-värme, fjärrkyla och el. I lokalerna stod fjärrvärmen för 51 procent av inköpt energi och elen för 43 pro-cent. Olja och naturgas stod tillsammans för knappt

tre procent, liksom biobränsle och biogas. Därtill stod fjärrkylan för en procent. Jämfört med 2009 har elen ökat sin andel med en knapp procentenhet medan olja och naturgas minskat lika mycket.

I bostäder stod fjärrvärmen för 80 procent av in-köpt energi, el för 17 procent, olja och naturgas för knappt två procent och biobränslen och biogas för drygt en procent. Därtill fanns små mängder stads-gas och fjärrkyla. Mixen är i stort sett densamma som 2009. Ett skäl till att inrapporterad el minskat något mer än övrig energi är att det finns en utveck-ling mot att hyresgästerna själva betalar sin hus-hållsel separat och att senare anvisningar tydligare påpekat att hushållsel kan räknas bort.

stor andel förnybar energi till byggnader och mer vind och sol

Av den inköpta energin till lokaler och bostäder 2012 är den totala andelen förnybart inklusive rest-värme knappt 80 procent för landsting och 75 pro-cent för kommuner. Skillnaden beror främst på att landstingen i högre grad köper förnybar el. Ökning-arna sedan 2011 är tre-fyra procentenheter.

Helt förnybar energi i byggnaderna har Ljusnars-berg, Haninge och Boden medan Jämtlands läns landsting och Landstinget Gävleborg har rapporte-rat 97 procent förnybar energi i byggnader.

Andelen inköpt fjärrvärme som är förnybar el-ler restvärme uppges i medeltal vara 82 procent för kommunerna och 77 procent för landstingen. För

0

20

40

60

80

100

0

20

40

60

80

100

Fjärrvärme

El

Biobränsle, biogas, bioolja

Fjärrkyla

%%

2009 2011 2012 2009 2011 2012

Olja, naturgas, stadsgas

Lokaler Bostäder

figur 1. Inköpta energislag till lokaler och bostäder 2009–2012.

källa: energieffektiviseringsstödet.



fjärrkylan är andel producerad med förnybar energi 73 procent. För insatt el i fjärrvärme och fjärrkyla har använts ett schablonvärde för svensk elmix på 58 procent förnybart. Både för fjärrvärme och fjärr-kyla finns viss osäkerhet om hur inrapporteringen har gjorts på olika kategorier, där restvärme och frikyla ska ingå i kategorin förnybart etc., avfall ska delas upp på fossil respektive förnybar komponent och kategorin övrigt avser torv.

Svensk Fjärrvärme gör inte motsvarande sum-mering i sin statistik, men vid en grov bearbetning ligger deras uppgifter för samtlig fjärrvärme i riket något lägre, 74 procent 2011. Svensk Fjärrvärme har en mer genomarbetad statistik för nationell nivå och presenterar uppgifter för de flesta nät. För 2012 presenteras dessa i december 2013.

El till byggnader är förnybar till drygt 84 procent för landstingen och till 63 procent för kommuner-na. Anvisningarna har inte varit tydliga med hu-ruvida bara den förnybara el som används i bygg-nader ska räknas med, eller om även förnybar el till andra verksamheter omfattas. Därför har det i några fall rapporterats mer förnybar el än inköpt el till byggnader. Överskjutande del har räknats bort i nyckeltalen för förnybar el och förnybar energi.

Rapporterad producerad eller köpt el från vind-kraft uppgår till 545 GWh uppräknad till riket och har nästan tredubblats sen 2009. Den finns i 39 kom-muner, som antingen är ägare av vindkraftverk eller köpare av produktspecificerad vindkraft. Den mot-

svarar cirka åtta procent av el till byggnader, men uppgiften omfattar även el som säljs vidare till andra verksamheter. Inrapporteringen av vindkraft och solenergi är enligt anvisningarna inte avgränsad till vad som används i egna byggnader. Mest vindkraft per invånare har Bengtsfors, Dorotea och Falkenberg.

Produktionen från solceller är 4,5 GWh uppräk-nat till riket, en ökning med över 150 procent sedan 2009. Solcellsel produceras av 61 kommuner och sju landsting, mest per invånare i Storfors, Jönköping och Krokom.

Värme från solfångare har rapporterats in av 92 kommuner och sex landsting, med sammantaget 8 GWh, en ökning från drygt 5 GWh 2009. Per invånare är det Orust, Lilla Edet och Kungsbacka som ligger i topp. Värme från solfångare har i nyckeltalet för andel förnybar energi i byggnader lagts till i både täljaren och nämnaren. Den har antagits vara producerad i an-slutning till byggnaderna och inte ingå i övriga rappor-terade uppgifter för t.ex. fjärrvärme. För några kom-muner kan det innebära en mindre dubbelräkning.

Hushållsel räknas bort och fastighetsel läggs till för jämförelsen

För att få ökad jämförbarhet mellan kommuner och mellan landsting har justeringar gjorts för att exklu-dera all hushållsel som ingått i inrapporterade upp-gifter och inkludera all verksamhetsel i lokaler, i den mån denna inte ingått i inrapporterade uppgifter.


karta 3. Andel förnybar energi och restvärme i kommun- och landstingsägda lokaler och bostäder 2012 (%)


Mer än 97 procent (28+1)

85–97 procent (74+11)

55–85 procent (110+2)

40–55 procent (37+4)

Mindre än 40 procent (19+1)




Hushållsel ingick i inrapporterade uppgifter för cirka sex procent av den kommunala bostadsarean 2012. Andelen har minskat från åtta procent 2009 till följd av både ökad individuell debitering och tyd-ligare anvisningar om att hushållsel bara ska rap-porteras om den ingår i hyran och kommunen inte kan särskilja denna. Som schablon för avräkning av hushållsel i bostäder har använts 33 kWh per kva-dratmeter Atemp, vilket motsvarar Energimyndig-hetens schablon på 40 kWh för BOA.

Verksamhetsel ingick i inrapporterade uppgifter för cirka 85 procent av lokalytorna, för samtliga år. För landstingen ingick verksamhetsel i nästan 100 procent av lokalytorna. Där verksamhetsel inte in-gått för hela lokalytan har en uppräkning gjorts base-rat på en schablon för kommuner för genomsnittlig verksamhetsel på 44 kWh/m2 2012 och något högre tidigare år. Denna utgår från ett medelvärde av in-rapporterad el med avdrag för fastighetsel, som an-tas vara 35 kWh/m2, utifrån en sammanvägning av uppgifter från Energimyndighetens projekt Stil2.3

Kvalitetskontroller

Flera olika kvalitetskontroller har gjorts av inrap-porterade orimliga värden för energianvändning och fastighetsareor. Framförallt gjordes en inbjudan till samtliga kommuner och landsting att granska, korri-gera och komplettera sina värden. Cirka en tredjedel gjorde sådana kompletteringar och rättningar 2013 och ännu fler tidigare år. Kommuner och landsting med extrema värden har kontaktats särskilt. Sam-mantaget har detta förbättrat kvaliteten på mate-rialet. För energianvändningen i bostäder kvarstår dock extremt låga och höga värden i cirka 3–5 pro-cent av uppgifterna och något mindre för lokaler. För året 2009 utgjorde sådana värden cirka 10 procent. Dessa har uteslutits ut medelvärdesberäkningarna.

Vid beräkning av medelvärden har nedanstående ganska vida gränser för rimliga värden per kvadrat-meter använts:

> Energi i lokaler: 100–300 kWh; tre värden ligger under (men över 75 kWh) och fyra över gränserna.

> El i lokaler: 20–170 kWh; fyra värden ligger under och två över (men båda under 185 kWh).

> Energi i bostäder: 100–280 kWh; åtta värden lig-ger under (varav sex över 85 kWh) och ett ligger över.

> El i bostäder: 10–115 kWh; nio värden ligger un-der och fyra över.

Extrema värden kan ändå vara riktiga, på grund av en ovanlig mix av lokaler och verksamheter som kräver mycket eller lite energi. En del låga värden kan bero på att det inte är kommunen, utan hyres-gästerna som själva betalar för inte bara sin verk-samhetsel, utan även hela eller delar av fastighetsel och uppvärmning. Enligt anvisningarna för inrap-porteringen ska bara de byggnader vara med där kommunen har någon kostnad för uppvärmning el-ler el. I enstaka fall förekommer dock lokaler med kallhyror och ibland står inte kommunen för någon el. Som exempel har en kommun ett bestånd av ut-hyrda villor där varken fastighetsel eller hushållsel betalas av kommunen.

Värmepumpar för uppvärmning som ersätter fjärrvärme och lokala värmepannor medför att den köpta energin minskar, samtidigt som användning av högvärdig el ökar. I Energieffektiviseringsstödet rapporteras el till uppvärmning bland övrig el och ingen viktning görs när el summeras med övrig en-ergi i nyckeltalen.

I ett femtontal av de kommuner som hade de allra lägsta nyckeltalen för energianvändning per ytenhet i bostäder eller lokaler kontaktades projektledaren per telefon för att kommentera kommunens värde. Några bedömde att uppgifterna stämde och spegla-de genomförda satsningar (t.ex. i Sotenäs, Gislaved och Habo). Övriga var tveksamma till eller hade inte kännedom om energianvändningen var så pass låg och om uppgifterna stämde. Faktorer som försvåra-de arbetet var byte av personal, dåliga rutiner kring uppgiftsinsamlingen och missförstånd kring av-gränsningar och enheter. Några justerade upp sina siffror. En stor användning av värmepumpar i upp-värmningen förklarade det mycket låga värdet i bo-städer för Strömstad. I Staffanstorp berodde det låga värdet på avyttring och tillfälligt tomma bostäder.

Olika förutsättningar minskar jämförbarheten

Skillnader i nyckeltalen speglar skillnader i energi-effektivitet och arbete. Till en del beror dock skill-naderna på olika förutsättningar i de verksamheter som speglas. Det handlar exempelvis om att bygg-nadsbestånden har olika åldersstruktur, att olika verksamhetstyper är olika energikrävande och att olika mix av lokaltyper ägs, hyrs eller finns i upp-handlad verksamhet. En utspridd befolkning och servicestruktur kan göra det svårare att rationali-

Not 3. Se Stil2-projektet för inventering av energianvändningen på www.energimyndigheten.se/stil2.

http://www.energimyndigheten.se/stil2


Not 4. Fastighetsnyckeltal för landsting på www.kolada.seNot 5. Den offentliga statistiken använder areamåtten BOa och lOa (hyresgrundande bruksarea i bostäder respektive lokaler). Vid jämförelser kor-rigeras siffrorna från den offentliga statistiken genom att använda schablonen (BOa+lOa=atemp/1,2). Den avser ett genomsnitt av byggnader med respektive utan uppvärmd källare.

sera lokalanvändningen. Det varierar också i vilken utsträckning det är kommunerna eller hyresgäster-na som köper in fastighetsel och verksamhetsel eller hushållsel. För att kunna särskilja olika delverksam-heter behövs många mätpunkter, vilket inte alltid finns, och ett ökat mätande för med sig ökade kost-nader. Mätpunkterna kan inkludera kringverksam-het som utomhusbelysning, motorvärmare etc. En del byggnader innehåller både bostäder och lokaler och det kan vara svårt att dela upp energianvänd-ningen. De har då redovisats på huvudsaklig bygg-nadstyp. Äldreboenden har redovisats antingen som (relativt energieffektiva) lokaler eller (relativt energikrävande) bostäder.

Uppgifterna är alltså i många fall inte direkt jäm-förbara mellan kommuner och kommer till viss del aldrig att bli det. Det är därför inte säkert att en kommun med lägre värden på energiförbrukningen är mer energieffektiv än en annan. För jämförelser mellan kommuner behöver därför uppgifterna an-vändas med försiktighet.

Nyckeltalens viktigaste funktion är att enskilda kommuner och landsting kan följa sin egen utveck-ling över tid och i förhållande till större grupper av kommuner och hela sektorn.

Jämförelser med landstingens fastighets-nyckeltal och Energimyndighetens energistatistik för lokaler och bostäderFör landstingen finns parallella jämförelser av fast-igheternas energianvändning sedan 1999.4 De visar på en kraftig energieffektivisering över perioden. De värden som rapporterats in till Energieffektivi-seringsstödet ligger på totalen knappt fem procent över fastighetsnyckeltalen för 2012. Avgränsning-arna är dock något annorlunda, främst mellan el och värme och i några fall för lokalytor. Normalårs-korrigeringen kan också vara gjord på olika sätt. För majoriteten av landstingen är skillnaden liten.

Undersökningar av energianvändning i olika lo-kaltyper har även gjorts i Energimyndighetens år-liga energistatistik och projektet Stil2. Här jämförs resultaten av energianvändning och arealer mellan energistatistiken och energieffektiviseringsstödet. En genomgående förklaring till skillnader är att de använda areamåtten är olika och att egna mätningar och omräkningar i kommuner och landsting kan ha

använt andra faktorer än vad som antagits i jämfö-relsen.5 Undersökningarna kan också ha gjort olika avgränsningar mellan bostäder, lokaler och andra ytor i samma byggnader.

Energieffektiviseringsstödets uppgift om 125 kWh/m2 Atemp inköpt värme i bostäder kan jäm-föras med Energimyndighetens årliga undersök-ning Energistatistik för flerbostadshus 2012, där allmännyttan använder 146 kWh/m2 BOA, vilket motsvarar cirka 122 kWh/m2 Atemp. Resultaten ligger därmed mycket nära varandra. Värdet från Energieffektiviseringsstödet borde dock ligga några kilowattimmar lägre än i energistatistiken, efter-som elvärme ingår i det senare men redovisas bland inköpt el i det förra.

De kommunala lokalernas värmeanvändning ligger i denna rapportering på 104 kWh/m2. Det är klart lägre än för kommunala lokaler i Energimyn-dighetens årliga energistatistik, där värmeanvänd-ningen motsvarar 121 kWh/m2 Atemp. Skillnaden beror till stor del på att el till värme inte ingår i siff-ran för Energieffektiviseringsstödet.

Bostädernas yta uppräknat till riket motsvarar 66 miljoner kvadratmeter 2012, räknat i uppvärmd area, Atemp. Det ligger bara något högre än i Energi-myndighetens officiella statistik för allmännyttans bostäder i flerbostadshus, och inom ramen för dess konfidensintervall. Där redovisas runt 53 miljoner kvadratmeter 2012 räknat i bostadsarea, BOA, vilket motsvarar runt 64 miljoner kvadratmeter i Atemp.

Lokalernas yta i Energieffektiviseringsstödet upp-räknad till riket är knappt 70 miljoner kvadratmeter, varav 56,2 för kommunerna och 13,3 för landstingen. I energistatistiken redovisas endast runt 40,5 mil-joner kvadratmeter för kommuner och 10 miljoner kvadratmeter för landstingen, vilket motsvarar 48,5 respektive 12 i Atemp. Skillnaden beror till stor del på att Energieffektiviseringsstödet omfattar fler bo-lagsägda lokaler än vad som ingått i tidigare under-sökningar och uppskattningar. Även bolagsägda in-dustrilokaler kan vara med, till skillnad från i andra undersökningar. Energieffektiviseringsstödets areor ligger högt även jämfört med landstingens fastig-hetsnyckeltal till SKL, på 12,5 miljoner kvadratmeter bruksarea, BRA, vilket är ungefär lika mycket i Atemp. Största skillnaden är att lokalerna för Storstockholms lokaltrafik ingår i Energieffektiviseringsstödet. Även för Örebro läns landsting ingår mer lokaler.

http://www.kolada.se



Not 6. energieffektiviseringsutredningen, Vägen till ett energieffektivare Sverige, SOU 2008:110.Not 7. Miljarder skäl att spara– lönsamma energimål i kommunala fastigheter, Rapport från WSp och profu till Skl 2011.Not 8. energi i bebyggelsen – tekniska egenskaper och beräkningar – resultat från projektet BetSi, Boverket 2010.

> Fastighetsel är el för att driva de centrala systemen för byggnadens avsedda använd-ning, t.ex. fläktar, pumpar, hissar, fast installerad belysning (främst i allmänna utrymmen), avfrostning av hängrännor och dylikt.

> Hushållsel är el för hushållsändamål, t.ex. för spis, kyl, frys, disk, tvätt, andra hushållsma-skiner, belysning, datorer, TV, annan hem-elektronik och dylikt.

> Verksamhetsel är el för verksamheten i loka-ler, t.ex. belysning, datorer, kopiatorer, TV, kyl-/frysdiskar, maskiner och andra apparater för verksamheten, hushållsmaskiner, motor-värmare, utomhusbelysning och gemensam tvättstuga etc.

> Atemp är golvarean i temperaturreglerade utrymmen som är avsedda att värmas upp till mer än 10 grader, och som begränsas av klimatskärmens insida.

> BOA och LOA är hyresgrundande bruksarea i bostäder respektive lokaler.

> Lokaler innehåller till skillnad från bostäder verksamheter såsom kontor, skolor, affärer, sporthallar osv.

> Energieffektiviseringsstödet är ett statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting, som regleras i Förordning (2009:1533).

> Fastighet används ofta som begrepp för större byggnader, dvs. lokalfastigheter eller bostads-fastigheter.

Vad äR FastIgHEtsEl, HusHållsEl OcH VERKsaMHEtsEl? – NågRa ORdFÖRKlaRINgaR

stor möjlighet till lönsam energieffekti-visering i lokaler och bostäder I landets samtliga bostäder och lokaler används cir-ka 130 TWh energi, vilket motsvarar en tredjedel av den slutliga energianvändningen i riket. Nästan 60 procent går till värme och varmvatten. Enligt En-ergieffektiviseringsutredningen6 är den lönsamma potentialen för energieffektivisering i bebyggelsen i genomsnitt cirka trettio procent mellan 2005 och 2020. Det avser den så kallade ingenjörspotentialen som representerar den ideala situationen att alla husägare får fullständig kunskap om alla tekniska möjligheter och genomför alla lönsamma åtgärder, utan incitamentsproblem mellan aktörer. På läng-re sikt är potentialen ännu större. I många fall kan energianvändningen halveras vid mer omfattande ombyggnad av äldre hus.

I en utredning7 till SKL har den lönsamma effek-

tiviseringen i kommuners och landstings lokaler till 2020 beräknats uppgå till drygt 35 procent av energianvändningen, vilket motsvarar 5,6 TWh, el-ler uppåt 5 miljarder kronor i årlig besparing. Till 2050 är den totala lönsamma potentialen 50 pro-cent, drygt 13 TWh.

I allmännyttiga bostadsföretag beräknas den lönsamma effektiviseringspotentialen till 2020 till drygt 30 procent, motsvarande 3,6 TWh eller cirka 3 miljarder kronor i årlig besparing.

För offentliga fastigheter bedöms att cirka en tredjedel av lönsamma effektiviseringsåtgärder ge-nomförs i dagläget: uppåt 45 procent i landstingens lokaler, 30 procent i kommunernas och 25 procent i allmännyttan. I privata lokaler är motsvarande an-del endast 5 procent.

I Boverkets Betsi-studie har också konstateras stora lönsamma effektiviseringsmöjligheter i loka-ler och bostäder.8


kapitel5

Egna transporter och kollektivtrafikIndikatorer presenteras för energianvändning i egna fordon och i kollektivtrafiken i kom-muner, landsting och regioner som organisationer. Data kommer från kommuners och landstings inrapportering för Energieffektiviseringsstödet och omfattar 19 landsting och regioner samt 268 kommuner. Uppgifter om miljöbilar och energiprestanda omfattar samtliga kommuner och landsting och kommer från vägtrafikregistret via Miljöfordon Syd.

Nyckeltal för egna transporter

> Andel förnybara drivmedel till personbilar och lätta lastbilar (%)

> Andel miljöbilar av personbilar och lätta lastbilar (%)

> Energiprestanda personbilar och lätta lastbilar (kWh/100 km)

> Energianvändning personbilar och lätta lastbilar (kWh/100 km)

> Körsträckor (km/årsarbetare)

Nyckeltal för kollektivtrafik > Andel förnybara drivmedel i kollektivtrafiken (%)

Ökad andel förnybara drivmedel till personbilar och lätta lastbilar

Andelen förnybara drivmedel för användning i per-sonbilar och lätta lastbilar i den egna organisationen ligger på 26 procent för landsting och 18 procent för

kommuner. Som en jämförelse är det nationella målet 10 procent förnybara drivmedel till 2020. Se-dan 2009 har den förnybara andelen ökat med flera procentenheter i både kommuner och landsting. En mindre del av ökningen beror på ändringar i inrap-porteringen för enskilda kommuner. Se även tabel-ler i kapitel ett, där de sammantagna resultaten på riksnivå presenteras.

Katrineholm och Örebro har närmare 60 procent förnybara drivmedel, främst på grund av en stor andel biogas. Därefter kommer Landstinget Jönkö-ping, som främst använder etanol.

Sett till kommungrupper9 är både andelen förny-bart och andel miljöbilar högst i grupperna storstä-der och större städer och lägst i glesbygdskommu-ner. Det omvända gäller för de mest energieffektiva fordonen. På länsnivå ligger Blekinge högst med 29 procent förnybara drivmedel och Västra Götaland med 59 procent miljöbilar. De mest energieffektiva bilarna har kommunerna i Dalarna och Västernorr-land.

Not 9. För Skl:s kommungrupper se www.skl.se/statistik.


kapitel 5. egna transporter och kollektivtrafik

karta 4. Andel förnybara drivmedel till kommuners och landstings personbilar och lätta lastbilar 2012 (%).



15–35 procent (48+4)

6–15 procent (157+9)

5–6 procent (28+0)




Totalt sett dominerar diesel och bensin drivme-delsanvändningen, med 55 respektive 25 procent. Sedan 2009 har det skett en kraftig minskning av andel bensin med 13 procentenheter samtidigt som dieseln har ökat nästan lika mycket. Låginbland-ningen av förnybara bränslen i bensin antas vara fem volymprocent och i diesel drygt sju procent 2012. I diesel har låginblandningen ökat med ett par procentenheter mellan 2009 och 2012. Därtill står E85 (etanol med låginblandning av bensin) för nio procent av energin och biogas har ökat till åtta pro-cent. Den totala energianvändningen i kommuners och landstings ägda och leasade personbilar och lätta lastbilar uppgår till drygt 0,6 TWh uppräknat till riket.

El till bilar, och därmed elbilar, används 2012 i 30 kommuner och två landsting. Mest i Falun, Gö-teborg och Malmö. Den totala användningen är 138 MWh.

Inrapporterade värden finns från 286 kommuner och landsting, varav ett par har justerats för uppen-bart fel storleksordning på angivna uppgifter. I en del fall ingår även drivmedel till andra fordon och maski-ner, såsom utryckningsfordon och gräsklippare.

Ökad andel förnybara drivmedel i kollektivtrafiken

I kollektivtrafiken är andel förnybara drivmedel sammantaget 58 procent, 61 procent för landsting och 25 procent för kommuner. Jämfört med 2009

är ökningen 20 procentenheter, eller 23 procenten-heter om man räknar bort el till spårbunden trafik, där fler landsting rapporterat in uppgifter för 2012 och 2011 än för 2009.

Den totala inrapporterade mängden bränslen till kollektivtrafiken motsvarar 3,3 TWh. Diesel inklu-sive låginblandning av rapsmetylester (RME) står för nästan 40 procent av energin och el för nästan en fjärdedel, medan resten utgörs av biogas, RME, ED95 (etanol) och naturgas. Bensin till kollektiv-trafiken förekommer bara i mindre mängder i ett halvdussin landsting och kommuner. Sedan 2009 har andelen diesel minskat med cirka 20 procent-enheter till förmån för RME, biogas och etanol. Fler landsting har rapporterat in el till spårbunden trafik än för 2009, varför dess andel ökat med tre procent-enheter.

De landsting som har högst andel förnybara driv-medel är Östergötlands, Stockholms läns och Re-gion Skåne med runt 70 procent. Falköping har 100 procent förnybart med enbart biogas inrapporte-rad, följt av Västerås och Laholm med runt 70 pro-cent. I samband med bildandet av nya huvudmän för kollektivtrafiken 2012 har landstingen tagit över rapporteringen från flera kommuner, vilket ungefär halverat inrapporterad mängd för kommuner. Flera av dessa kommuner hade en hög andel förnybara drivmedel, vilket förklarar den minskade andelen förnybart för kommunerna 2012.

Beräkningarna 2012 baseras på uppgifter från 14 landsting och 31 kommuner, varav tre har jus-

0

20

40

60

80

100

0

20

40

60

80

100

Diesel

Bensin

Övrigt

El

%%

2009 2011 2012 2009 2011 2012

Naturgas

Personbilar och lätta lastbilar Kollektivtrafik

Biogas

RME

Etanol

figur 2. Drivmedel till personbilar och lätta lastbilar respektive till kollektivtrafik, 2009–2012.

källa: inrapportering till energieffektiviseringsstödet



terats avseende storleksordningen på uppgifterna. 17 stycken har över 30 procent förnybara drivmedel och 26 över 10 procent.

Fler miljöbilar och bättre energiprestanda

Andel miljöbilar av kommunernas personbilar och lätta lastbilar har ökat från 35 till 46 procent mel-lan 2009 och 2012, enligt den miljöbilsdefinition som gällde till och med 2012. I landstingen har an-delen miljöbilar inklusive lätta lastbilar och exklu-sive ambulanser ökat från 68 till 76 procent mellan 2010 och 2012. Det kan jämföras med siffrorna för miljöbilsandelen nationellt 2012 som enligt SCB är 14 procent i hela den svenska personbilsparken och enligt Trafikverket står för 42 procent av nybilsför-säljningen!

Över 80 procent miljöbilar finns i Region Skåne, Landstinget i Kalmar län, Västra Götalandsregio-nen, Landstinget Västernorrland, Stockholms läns landsting, Landstinget Blekinge och Helsingborgs stad. Sammantaget 84 landsting och kommuner har över 50 procent miljöbilar.

Fordonens energiprestanda har för kommunerna förbättrats med drygt tre procent mellan 2009 och 2012 för de ägda och leasade personbilarna och lätta lastbilarna, till 67,7 kWh per 100 kilometer, vilket per mil motsvarar 0,76 liter bensin med låginbland-ning av etanol. För landstingen är energiprestandan 60,3 kWh per 100 kilometer, en förbättring med

drygt fem procent sedan början av 2011. Mest ener-gieffektiva bilar 2012 har Danderyds, Svenljungas och Gullspångs kommuner.

I denna jämförelse inkluderas lätta lastbilar. Mo-tivet är dels att få med en större andel av fordonen i kommuner och landsting, dels att neutralisera för att samma fordon kan registreras som person-bil eller lätt lastbil, vilket kommunerna har olika praxis för. Samma miljöbilsdefinition används för lätta lastbilar som för personbilar. Det gör att mil-jöbilsandelen blir lägre än i jämförelser som bara gäller personbilar. Den miljöbilsdefinition som an-vänts är den som gäller före 2013, med max 120 g CO2/km. Ambulanser, för vilka miljöbilskraven inte brukar tillämpas och som i varierande utsträckning ägs av landstingen, exkluderas för att få ökad jäm-förbarhet, samma sak gäller brandbilar.

Uppgifterna omfattar 56 000 fordon i samtliga kommuner och landsting och kommer från Miljö-fordon Syd (MFS), baserat på utdrag ur Vägtrafikre-gistret. Av dessa är över 18 000 registrerade som lätta lastbilar. Den parallella inrapporteringen till Ener-gieffektiviseringsstödet visar en liknande utveck-ling, men siffrorna skiljer sig i flera fall av olika skäl. Genomsnitten i Energieffektiviseringsstödet ligger något högre, främst till följd av att några kommuner och landsting där har tillämpat skattelagstiftning-ens mer generösa miljödefinition för lätta lastbilar, vilken omfattar fler alternativbränslefordon.

Uppgifterna från MFS har bedömts vara mer jämförbara över tid och mellan olika kommuner


karta 5. Andel miljöbilar av personbilar och lätta lastbilar i kommuner och landsting 2012 (%).

källa: Vägtrafikregistret och Miljöfordon Syd. anm. antal kommuner + landsting i respektive intervall inom parentes.


45–60 procent (72+2)

30–45 procent (109+1)

15–30 procent (66+1)




karta 6. Genomsnittlig energiprestanda i kommuners och landstings personbilar och lätta lastbilar 2012 (kWh/100 km).

källa: Vägtrafikregistret och Miljöfordon Syd. anm. antal kommuner + landsting i respektive intervall inom parentes.

Mindre än 57 (24+8)

57–60 (37+3)

60–65 (107+3)

65–70 (77+6)

Mer än 70 (45+1)


och landsting. Antalet fordon är i genomsnitt högre enligt MFS. MFS får automatiskt med fordon i bolag med organisationsnummer som ligger nära kom-munens eller landstingets, men inte andra bolag de inte har uppgift om och inte fordon i operationell leasing eller långtidsuthyrning. Kommuner och landsting har inbjudits att granska och komplettera sina uppgifter hos MFS. Det gjorde nästan samtliga kommuner 2009 och knappt hälften av alla kom-muner och de flesta landsting 2012. Avvikelserna har varit små för de allra flesta som kontrollerat sina uppgifter. Relativt få kommuner och landsting har fordon där de inte själva står som ägare eller bru-kare, vilket gör att träffsäkerheten är god även för de allra flesta som inte validerat sina fordonslistor.

Miljöfordon Syd har beräknat energiprestandan på samma sätt mellan åren, med hjälp av fordonens certifieringsvärden för koldioxid för blandad kör-ning och energi- och CO2-innehållet i bensin, diesel respektive naturgas. Uppgifterna avser fordonens prestanda enligt tillverkare och tester och inte fak-tisk förbrukning.10

Fordonens energianvändning och körsträckor

Till Energieffektiviseringsstödet inrapporteras både volymer av drivmedel och körsträckor till grund för nyckeltal om energianvändning per 100 körda kilo-

Not 10. Se Miljöfordon Syd: www.miljofordonsyd.seNot 11. Bilindex 2012 -index över nya bilars klimatpåverkan, trafikverket 2013.

Kommuner och landsting har över 56 000 bilar. De är föregångare i att köpa energieffek-tiva fordon med låga utsläpp av koldioxid. De 4 827 kommunägda fordon som nyregistrera-des 2012 släpper i genomsnitt ut 129 gram kol-dioxid per kilometer (2010 var motsvarande värde 142 g/km). Det är klart lägre än genom-snittet på 138 g/km för nya svenska bilar 2012 och under EU:s medelvärde som 2011 låg på 136 g/km.

Mellan 2006 och 2012 har det genomsnitts-liga utsläppsvärdet minskat med över 50 g/km. Inget annat EU-land visar samma förbättring under de senaste åren.

Andelen kommunägda fordon som låg på ”miljöbilsgränsen” 120 gram per kilometer eller lägre har ökat till 56 procent, klart bättre än de 42 procenten för hela nybilsregistreringen. Samtidigt finns stor potential för fortsatt effek-tivisering, redan med konventionella motorer.

FORdON OcH utsläpp FRåN Nya bIlaR 2012 ENlIgt bIlINdEx11

meter samt körsträckor per årsarbetare. Materialet har förbättrats över åren, men kvaliteten varierar och håller inte riktigt för slutsatser och jämförelser. I många fall är detta uppgifter som tidigare inte re-gistrerats i kommunerna.

Energianvändningen per körda kilometer med ägda eller leasade personbilar och lätta lastbilar för 2012 presenteras i tabellbilagan. Räknat som energi per 100 kilometer ligger dessa värden klart högre än uppgifterna om fordonens energiprestanda från vägtrafikregistret. Det beror på både att tillverkar-nas uppgifter är lågt räknade och att det finns pro-blem för flera kommuner och landsting att avgränsa mängderna drivmedel till enbart personbilar och lätta lastbilar.

Körsträcka i kilometer per årsarbetare beräknas för summan av ägda och leasade fordon och pri-vatbilar i tjänsten. I genomsnitt rapporteras drygt 1000 km per årsarbetare i kommuner och cirka 600 km i landsting. Spridningen är dock stor och påver-kas bland annat av vilken verksamhet som bedrivs i egen regi. Körsträckorna per årsarbetare är kortast i storstäder och förortskommuner och längst i tu-rism- och besöksnäringskommuner och glesbygds-kommuner.

http://www.miljofordonsyd.se

http://www.trafikverket.se/Privat/Miljo-och-halsa/Dina-val-gor-skillnad/Att-valja-bil/Bilindex-over-bilars-klimatpaverkan/


kapitel6

Goda exempel Det är nyttigt och effektivt att studera och lära av varandra. Vissa kommuner och lands-ting är mer framgångsrika i att energieffektivisera än andra. Det är ännu för tidigt att identifiera de mest framgångsrika utifrån de redovisade nyckeltalen, men det finns andra sätt att hitta goda exempel.

De goda exempel och källor som anges nedan är ing-en fullständig förteckning. Det ska ses som en guide till inspiration och kunskaper om möjliga åtgärder. Säkerligen finns det massor av goda exempel i kom-muner, landsting och regioner som skulle kunna inspirera och hjälpa andra om de var kända. Att äga ett gott exempel, att vara ett föredöme för andra, är en viktig del i arbetet med effektivisering. Det bidrar även till att skapa stolthet över de egna insatserna.

stödet för energieffektivisering i kommuner och landsting

I samband med energieffektiviseringsstödet har kommuner och landsting till Energimyndigheten rapporterat goda exempel på genomfört och pågå-ende arbete inom bland annat fastigheter och trans-porter. Det finns ännu ingen samlad redogörelse av de åtgärder som har genomfört eller planeras. Här lyfts några exempel fram från rapporteringen för 2012.

Malå kommun – bättre rutiner

Malå kommun började med att bygga upp kunskap och enga-gemang kring energi- och miljöfrågor. Därefter kartlades inef-fektiva energiprocesser och arbetsmodeller och system hit-tades för att mäta och följa upp energianvändningen. arbete pågår med att genomföra tekniska åtgärder och implementera arbetsrutiner och processer. tankar finns också på hur arbetet med energieffektivisering ska fortskrida efter projekttidens slut för att integreras och blir en naturlig del av kommunens dagliga verksamhet.

Nacka kommun – effektiva ishallar

Nacka kommun har genomfört åtgärder för att energieffektivi-sera kommunens ishallar genom att installera nya styrsystem och förbättra ventilationen. ishallarna har tidigare legat på en relativt hög energiförbrukning och genomförda åtgärder har lett till större energieffektiviseringar än förväntat. Åtgärderna har också lett till bättre iskvalitet och inomhusklimat samt mer lätt-skötta system för driftspersonalen.


Färgelanda kommun – effektivare kommunhus

Färgelanda kommun har genomfört flera olika åtgärder, bland annat anordnades en tävling mellan kommunhusen i Västra Gö-taland där fokus var att energieffektivisera genom att få perso-nalen att ändra energibeteende. Färgelanda kommun lyckades på så sätt på ett halvår göra en besparing på närmare 12 procent i elförbrukning. personalen har utbildats i exempelvis sparsam körning och resfria möten.

uthållig kommun

Programmet Uthållig kommun är ett stöd och sam-arbete mellan Energimyndigheten och ett antal utvalda kommuner i landet. Stödet består av kun-skapsöverföring, projektstöd för samverkan samt hjälp med strukturer för nätverk. Programmet är nu inne på sin tredje etapp som pågår mellan 2011-2014 och totalt 37 kommuner deltar. De två tidigare etap-perna av programmet genomfördes 2003-2007 och 2008-2011.

Ett 30-tal goda exempel från etapp två finns till-gängliga på Energimyndighetens hemsida. Se www.energimyndigheten.se under Offentlig sektor.

Jönköpings kommun – brukarna engageras

Jönköpings kommun hade målsättningen att minska energian-vändningen i kommunägda fastigheter med minst 10 procent till 2012. För att nå målet behövdes både tekniska åtgärder och beteendeförändringar. ett pilotprojekt startades med ett antal skolor och äldreboenden där energieffektivisering skedde i nära samarbete med brukarna. Som tack för hjälpen återinvesteras alla intjänade pengar i fastigheten i samråd med brukarna.

Örebro kommun – klimatplan

Örebro kommun har tagit fram en klimatplan, som visar hur klimatbelastningen inom kommunens geografiska gränser ska kunna minska med 40 procent per invånare mellan 2000 och 2020. För den egna organisationen ska minskningen vara 50 procent under samma tidsperiod. kommunens klimatkontor har ansvarat för arbetet, och ett 60-tal personer från andra för-valtningar, näringsliv och organisationer har varit engagerade. Huvuddelen av de åtgärder som krävs bedöms vara ekonomiskt lönsamma.

Hur idrotten kan spara energi

Energimyndigheten har finansierat förstudien Idrott, energi och klimat där det har tagits fram en serie med goda exempel på hur idrotten kan spara energi. Serien innehåller 20 faktablad med goda

exempel på både föreningsarbete, bra anläggningar och insatser inom transportområdet som mins-kar idrottens energianvändning. FSEK - Sveriges regionala energikontor har genomfört förstudien. Faktabladen finns på Regionförbundet Örebros webbplats. De är fria att använda för föreningar, energi- och klimatrådgivare, kommuner och andra intresserade.

Se www.regionorebro.se/uthalligidrott

Energi- och klimatrådgivning

Den kommunala energi- och klimatrådgivningen bedrivs i alla kommuner i landet. Energimyndighe-ten stödjer den både ekonomiskt och genom utbild-ning och information. På den regionala nivån utgör de 14 energikontoren en viktig del i den samlade organisationen omkring energi- och klimatrådgiv-ningen. Rådgivningen är opartisk, kostnadsfri och teknikneutral. Den riktar sig till allmänheten, små och medelstora företag samt organisationer och föreningar. Rådgivningen ska förmedla kunskap om energieffektivisering, energianvändning och klimatpåverkan samt informera om förutsättning-ar att förändra energianvändningen i lokaler och bostäder. Energi- och klimatrådgivningen får även omfatta transporter av personer och gods.

På Energimyndighetens hemsida finns infor-mationsmaterial om energianvändning samt goda exempel för allmänheten och företag. Se www.ener-gimyndigheten.se under Offentlig sektor och Kom-munal energi- och klimatrådgivning.

utvärdering av externa företagsprojekt

IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Ener-gimyndigheten utvärderat nio företagsprojekt som fått ekonomiskt stöd. Projekten har genomförts och slutrapporterats under perioden 2008–2012.

Regionförbundet i Örebro – transporter vid evenemang

Regionförbundet i Örebro genomförde projektet ”transportplane-ring vid idrotts- och musikevenemang”. projektet kartlade trans-portplaneringen vid flera stora idrotts- och musikevenemang i landet för att få kunskap om hur evenemangen arbetar med trans-portplanering för att minska antalet transporter och klimatpåver-kan. i projektet togs även fram en beräkningsmodell för beräkning av klimatpåverkan från transporter i samband med evenemang. Materialet som producerades inom projektet, en idéskrift samt beräkningsmodellen med användarhandledning, har spridits brett till bland annat evenemangsarrangörer och kommuner. Materia-let finns på Regionförbundet i Örebros hemsida.

http://www.energimyndigheten.se


http://www.regionorebro.se/uthalligidrott




Gränby Centrum – verktyg för hållbara transporter

Gränby Centrum aB, ett externt handelsområde två kilome-ter utanför Uppsala centrum, genomförde projektet ”Hållbara transporter genom tjänsteutveckling”. projektet gjordes i sam-arbete med fastighetsägaren atrium ljungberg, Uppsala kom-mun och Upplands lokaltrafik. i projektet fick ett antal personer genomföra resor till och från Gränby centrum med kollektivtrafik och/eller cykel. Syftet var att ta reda på vad som var avgörande vid val av transport samt vilka möjligheter till utveckling som fanns för att tillfredsställa kundernas behov vid besöket. projek-tet resulterade i tjänster som underlättar för resenärer med kol-lektivtrafik och cykel. Det togs också fram två handlingsplaner med prioriterade åtgärder, ansvariga aktörer och tidplan för för-bättringar av gång- och cykelvägar och realtidsinformation för kollektivtrafikresenärer. Uppskattningar visar att andelen resor med kollektivtrafik skulle öka från 2 procent till 5,5 procent.

Se fler exempel på www.energimyndigheten.se under Företag och Energieffektivisering/Informations-material.

bebo och belok

Inom ramen för nätverken BeBo, Energimyndighe-tens beställargrupp för energieffektiva flerbostads-hus, och Belok, Beställargruppen lokaler, har goda exempel skapats på hur flerbostadshus och lokaler kan göras energieffektiva på ett kostnadseffektivt sätt. Ett antal exempel finns samlade på deras hem-sidor.

Skärholmen – totalprojekt sparade 55 procent

i Skärholmen i Stockholm påbörjades under hösten 2007 ett av de första demonstrationsprojekten enligt Belok totalprojekts-metod. i Fastighets aB Brostadens fastighet Getholmen för-brukades före projektet 180 kWh/m2 i fjärrkyla, fastighetsel och värme. För att halvera energianvändningen åtgärdades fönster, isolering av tak, ventilation, fastighetsbelysning, reducerad bas-last värme, nattkyla och kvalitetssäkring. Besparingen som upp-nåddes efter verifiering av energianvändningen var 100 kWh/m2, en minskning med 55 procent.

Uppsalahem – renovering sparar 1/3

Uppsalahems demonstrationsprojekt inom BeBo påbörjades 2009 i bostadskvarteret Gröna gatan 2. projektet innebar en renovering av 14 lägenheter fördelade på två trapphus samt två uppvärmda tomställda lokaler som omvandlades till fyra lägenheter. Under projektets gång genomfördes montering av nya leD-armaturer med närvarostyrning i trapphusen, indivi-duell mätning av kall- och varmvatten, tilläggsisolering av vind,

fönsterrenovering samt installation av ny elcentral i källare. en-ergibesparingen efter verifiering av energianvändning för upp-värmning, tappvarmvatten och fastighetsel var 40 kWh/m2, en minskning på 35 procent.

För fler exempel se www.bebostad.se och www.belok.se

den goda staden

Den Goda Staden var ett samverkansprojekt mel-lan Jönköpings, Norrköpings och Uppsala kommun samt Boverket, Trafikverket och Sveriges Kom-muner och Landsting. Projektet pågick under åren 2005–2010. Ambitionen var att genom samarbete utveckla gemensam kunskap och erfarenhet inom området stadsutveckling och transporter, för att ta sig förbi hinder och svårigheter. Projektet har utgått från konkreta delprojekt i de tre kommunerna och har identifierat kunskapsbehov. Dokumentation från seminarier och konferenser finns att ta del av på Trafikverkets hemsida. Här finns också goda exem-pel på hur flera kommuner har arbetat med att inte-grera transportfrågorna i den fysiska planeringen.

Se Den Goda Staden på www.trafikverket.se

Hållbar stad

Hållbar stad är namnet på en webbportal där flera myndigheter bidrar med material om hållbar stads-utveckling. Bland mycket annat finns många goda exempel.

Hökarängen – engagerade boende

i Hökarängen har Stockholmshem startat ett projekt kring frå-gan: ”Hur kan vi som fastighetsägare, tillsammans med boende och verksamma i Hökarängen, samverka för att minska använd-ningen av energi och andra resurser?”. projektet, som pågår mellan 2012-2014, bygger på engagemang och intresse från de boende och verksamma i Hökarängen och tanken är att utgå ifrån vad dessa vill göra. Det kan till exempel handla om bilpool, närodling, insamling och återanvändning av kläder och möbler, matavfall, studiecirklar och inspirationskurser.

CyCity – planera cykelbanor

CyCity är ett svenskt forskningsprogram med syfte att få ökade kunskaper om cykelplanering och cyklisters preferenser. pro-grammets övergripande mål är att bidra till ökad cykling och därigenom också till effektivare transportsystem, hållbar stads-utveckling, ökad folkhälsa samt minskad energianvändning och bättre miljö. projektet CyCity har resulterat i BikeRoute, ett verk-

kapitel 6. goda exempel


http://www.bebostad.se

http://www.belok.se

http://www.belok.se

http://www.trafikverket.setreda/Samhallsplanering/Tatort/Den-goda-staden


tyg för dem som planerar kommunens cykelinfrastruktur. Forsk-ning visar att satsningar på cykelbanor är lönsamt och verktyget hjälper till att satsa där det ger mest nytta.

Se fler exempel på www.hallbarstad.se/projects

uFOs Energi

UFOS, Utveckling av fastighetsföretagande i of-fentlig sektor, bedriver utvecklingsprojekt som ger offentliga fastighetsförvaltare verktyg att effekti-visera fastighetsföretagandet och att höja kvalite-ten för hyresgästerna. Bakom UFOS står Sveriges Kommuner och Landsting, Fortifikationsverket, Akademiska Hus och Samverkansforum för stat-liga byggherrar och förvaltare. Energimyndigheten deltar sedan 2004 för att särskilt stötta projekt för energieffektivisering och minskad miljöbelastning i fastighetsföretagandet. Detta samarbete har resul-terat i omkring 27 publikationer, som ska ses som en verktygslåda för den som arbetar med energifrågor. Några av de senaste skrifterna är ”Solenergi”, ”Be-ställarens EPC” och ”Byggnader i energisystem.

Se www.offentligafastigheter.se

sabO-företagens skåneinitiativ

Initiativet innebär att de företag som ansluter sig ska minska sin energianvändning med 20 procent från basåret 2007 till år 2016. Mer än 100 företag

med nästan 400 000 bostäder var anslutna i slutet av 2012. På sikt avser man lägga ut goda exempel på energieffektivisering.

Se www.sabo.se

landstingens fastighets- och miljönyckeltal

I landstingens fortsatta energieffektivisering har Värmland en tätposition. Den betydande minsk-ning av total energianvändning som skett på senare år beror på två nya energieffektiva byggnader på sjukhusområdet i Karlstad, vilka anslutits till geo-energi. Arbetet med att fortbilda driftpersonalen bidrar också till det positiva resultatet. I landstinget i Dalarna tecknar fastighetsförvaltningen överens-kommelser med verksamheterna om att genomföra åtgärder för minskad verksamhetsel mot att de får sänkt hyra.

Se Miljönyckeltal för landsting och regioner 2013 på www.skl.se/publikationer

sKl-rapporter om goda exempel

SKL har inbjudit sina medlemmar att publicera goda exempel, vilka bland annat handlar om energi-effektivisering i byggnader.Se www.skl.se/fastighet och www.skl.se/publikatio-ner

http://www.hallbarstad.se/projects

http://www.offentligafastigheter.se

http://www.sabo.se

http://www.skl.se/publikationer


kapitel 6. goda exempel

Karlstad – 100 miljoner för miljön

i början av år 2007 avsatte karlstads kommun 100 miljoner kro-nor fördelat på 25 miljoner per år till energi- och miljöåtgärder mellan åren 2007 och 2010. Resultatet blev energi- och miljöpro-jektet. Genom att energieffektivisera samt använda energi och el från förnybara energikällor vill karlstads kommun framförallt bidra till att de nationella miljömålen nås, men även inspirera andra kommuner.

Bjurhovdaskolan – kan framtidens skola bli självförsörjande på energi?

Bjurhovdaskolan i Västerås byggdes med tanke på energieffek-tivitet och har ett välisolerat klimatskal, energisnåla installatio-ner och belysning med närvaro- och dagsljussensorer. Solels-

produktionen motsvarade 18 procent av skolans totala elbehov 2009. erfarenheter från detta pilotprojekt har tagits till vara me-todiskt. De har bidragit till de energikrav som Fastighetskontoret infört för ny-, om- och tillbyggnationer av fastigheter samt till satsningen på fler solcellsanläggningar.

Naturvårdsverket – lip och Klimp

Naturvårdsverket har samlat ett stort antal exempel på lyckade och lönsamma projekt från kommuner-nas, regionernas, företagens och andra aktörers ar-bete inom Lip och Klimp på sin hemsida.

Se www.naturvardsverket.se/godaexempel


Tabellbilaga40 Tabell 9. Nyckeltal för lokaler, landsting och regioner41 Tabell 10. Nyckeltal för bostäder, landsting och regioner42 Tabell 11. Nyckeltal för kostnader och förnybar energi i lokaler och bostäder, landsting och regioner43 Tabell 12. Nyckeltal för transporter, bilar och kollektivtrafik, landsting och regioner44 Tabell 13. Nyckeltal för lokaler, kommuner 52 Tabell 14. Nyckeltal för bostäder, kommuner60 Tabell 15. Nyckeltal för kostnader och förnybar energi i kommunägda lokaler och bostäder 68 Tabell 16. Nyckeltal för transporter, bilar och kollektivtrafik, kommuner


Tabellbilaga

tabell 9. Energianvändning i landstingsägda lokaler 2012, genomsnitt per landsting och region (kWh/m2 Atemp)

Landstingsägda lokaler

Inköpt energi

(kWh/m2)

därav inköpt el

(kWh/m2)

Inköpt energi inkl

tillagd verk-samhetsel (kWh/m2)

Inköpt energi inklusive tillagd verksamhetsel Normalårskorrigerad

(kWh/m2)

Area lokaler

(m2 Atemp per

invånare)Landsting/region 2012 2011 2009

Medel ovägt 214,1 98,8 214,2 218,5 218,0 225,9 1,6Medel vägt 215,7 100,8 215,7 220,3 223,3 229,6 1,4

Stockholms läns landsting 211,8 104,3 211,8 215,8 220,2 234,3 1,4Landstinget i Uppsala Län 289,1 125,0 289,1 292,5 305,5 271,8 1,6Landstinget Sörmland 254,4Landstinget i Östergötland 232,9 109,4 232,9 237,6 255,3 253,1 1,3Landstinget i Jönköpings län 197,2 95,3 197,2 200,5 238,7 224,8 1,5Landstinget Kronoberg 208,9 99,3 208,9 208,4 212,1 232,5 1,4Landstinget i Kalmar län 194,9 87,2 194,9 199,4 203,8 197,7 1,6Region Gotland 126,8 181,2Landstinget Blekinge 211,4 108,9 211,4 215,4 238,3 254,9 1,9Region Skåne 255,4 114,4 255,4 264,1 271,7 254,5 1,0Region Halland 238,5 111,0 238,5 246,0 1,3Västra Götalandsregionen 191,6 91,3 191,6 194,3 209,3 211,5 1,1Landstinget i Värmland 155,7 98,7 155,7 157,9 168,9 178,9 1,4Örebro läns landsting 232,4 96,2 232,8 239,6 236,0 239,9 2,0Landstinget Västmanland 231,3 84,3 231,3 236,0 221,6 233,0 1,6Landstinget Dalarna 165,5 84,3 165,5 176,4 173,7 183,0 1,6Landstinget Gävleborg 202,8 85,2 202,8 205,0 196,7 208,0 1,4Landstinget Västernorrland 193,9 89,1 193,9 199,6 204,5 213,1 2,1Jämtlands Läns Landsting 201,3 83,1 201,3 201,4 194,2 200,8 1,3Västerbottens läns landsting 237,3 116,4 237,7 242,9 244,8 263,9 2,0Norrbottens läns landsting 212,1 93,6 212,1 214,9 220,6 227,3 2,2

Källa: EnergieffektiviseringsstödetAnm. ”Medel ovägt” är ett medelvärde där alla kommuner/landsting väger lika mycket. ”Medel vägt” tar hänsyn till faktiska mängder av byggnadsytor, energi, invånare etc.


tabell 10. Energianvändning i landstingsägda bostäder 2012, genomsnitt per landsting och region (kWh/m2 Atemp)

Landstingsägda bostäder

Inköpt energi

(kWh/m2)

därav inköpt el

(kWh/m2)

Inköpt energi exkl hushållsel (kWh/m2)

Inköpt energi exkl hushållsel Normalårskorrigerad

(kWh/m2)

Area bostäder

(m2 Atemp per

invånare)Landsting/region 2012 2011 2009

Medel ovägt 199,2 41,6 178,6 182,8 177,4 135,4 0,031Medel vägt 189,5 35,3 170,2 172,2 163,3 147,1 0,012

Stockholms läns landstingLandstinget i Uppsala Län 247,2 65,8 213,9 217,0 256,2 81,2 0,022Landstinget SörmlandLandstinget i ÖstergötlandLandstinget i Jönköpings länLandstinget KronobergLandstinget i Kalmar län 224,0 59,0 190,7 196,0 145,2 102,4 0,048Region GotlandLandstinget BlekingeRegion Skåne 278,6 37,3 278,6 291,1 0,003Region Halland 147,5 27,3 147,5 153,1 0,008Västra GötalandsregionenLandstinget i VärmlandÖrebro läns landsting 99,0 0,0 99,0 103,1 161,0 146,8 0,111Landstinget Västmanland 139,7 33,2 106,5 109,4 94,9 110,6 0,013Landstinget DalarnaLandstinget Gävleborg 189,4 48,0 156,0 156,1 174,5 158,1 0,044Landstinget VästernorrlandJämtlands Läns Landsting 168,0 20,3 157,1 157,2 150,3 159,0 0,334Västerbottens läns landstingNorrbottens läns landsting



Tabellbilaga

tabell 11. Energikostnader och förnybar energi i lokaler och bostäder som ägs av landsting och regioner 2012

Landstingsägda lokaler och bostäder

Förbybar energi till byggnader

(%)

Fjärrvärme förnybar

energi inkl restvärme, exkl el (%)

Förnybar el till

byggnader (%)

El från vindkraft (MWh)

El från solceller (MWh)

Solvärme (MWh)

Energi-kostnad

byggnader (kr/invån)Landsting/region 2012 2011

Medel ovägt 77 74 75 79 0 20 20 249Medel vägt 80 77 77 84 0* 372* 383* 234

Stockholms läns landsting 94 90 94 100 0 175 59 268Landstinget i Uppsala Län 44 43 0 100 0 0 68 386Landstinget Sörmland 0Landstinget i Östergötland 93 43 86 100 0 0 0 252Landstinget i Jönköpings län 50 50 52 48 0 0 0 240Landstinget Kronoberg 92 92 85 100 0 0 70 203Landstinget i Kalmar län 95 95 97 100 0 45 58 223Region Gotland 98Landstinget Blekinge 91 95 77 91 0 1 9 302Region Skåne 89 89 81 100 0 65 0 185Region Halland 95 0 91 100 0 0 0 243Västra Götalandsregionen 92 92 85 100 0 0 0 161Landstinget i Värmland 95 95 86 100 0 0 0 180Örebro läns landsting 47 80 70 0 0 17 74 299Landstinget Västmanland 64 65 43 100 0 34 0 249Landstinget Dalarna 92 53 84 100 0 0 0 182Landstinget Gävleborg 97 97 94 100 0 0 0 210Landstinget Västernorrland 26 25 44 0 0 35 45 291Jämtlands Läns Landsting 97 97 99 95 0 0 0 254Västerbottens läns landsting 41 42 79 0 0 0 0 303Norrbottens läns landsting 71 70 79 60 0 0 0 293

Källa: Energieffektiviseringsstödet *Anm. Avser summa för rapporterande landstingAnm. ”Medel ovägt” är ett medelvärde där alla kommuner/landsting väger lika mycket. ”Medel vägt” tar hänsyn till faktiska mängder av byggnadsytor, energi, invånare etc.


tabell 12. Landstingens transporter och kollektivtrafik – fordon och förnybara drivmedel 2009–2012

Landstingens transporter – Fordon och förnybara drivmedel

Miljöbilar (%) av personbilar och lätta last-

bilar enligt MFS

Energiprestan-da personbilar och lätta last-

bilar enligt MFS (kWh/100 km)

Energian-vändning person-bilar och

lätta lastbilar

(kWh/100 km)

EES 2012

Körsträckor personbilar

och lätta lastbilar (km/års-

arb) EES 2012

Förnybara drivmedel

personbilar och lätta lastbilar

(%) EES

Förnybara drivmedel i

kollektivtrafiken (%) EES

Landsting/region 2012 2010 2012 2010 2012 2009 2012 2009

Medel ovägt 69 63 59,9 63,2 77,1 698 25 20 45 21Medel vägt 76 68 60,3 63,8 71,6 578 26 19 61 40

Stockholms läns landsting 82 76 52,4 59,3 49,5 210 19 31 70 55Landstinget i Uppsala Län 73 76 65,1 66,6 73,4 407 40 31Landstinget i Östergötland 69 63 56,8 61,3 13 22Södermanlands landsting 79 71 52,2 54,9 50,3 646 14 8 75 5Landstinget i Jönköpings län 72 60 69,2 69,6 66,8 1112 57 25 50 8Landstinget Kronoberg 62 58 69,1 70,9 83,3 513 47 24 19 9Landstinget i Kalmar län 84 36 52,6 62,1 84,5 828 9 5 60 56Region Gotland 51 19 60,1 56,2 7 5Landstinget Blekinge 82 80 65,2 67,1 83,7 297 45 52Region Skåne 85 78 70,4 67,4 96,0 499 46 37 69 31Region Halland 77 69 58,6 63,0 86,2 1277 13 39Västra Götalandsregionen 83 83 67,5 71,8 64,6 504 30 41 56 34Landstinget i Värmland 70 73 59,4 66,9 86,4 849 31 25 35 5Örebro läns landsting 78 70 54,9 62,6 120,0 575 11 14 47 8Landstinget Västmanland 65 63 67,4 68,5 113,0 21 10 67 42Landstinget Dalarna 61 56 53,4 55,3 56,9 1009 8 8Landstinget Gävleborg 40 65 61,3 61,4 87,9 883 12 15 22 21Landstinget Västernorrland 83 80 62,4 65,8 82,4 887 44 27 14Jämtlands Läns Landsting 24 20 58,8 70,7 242 8 6 6Västerbottens läns landsting 58 56 50,5 56,0 56,5 671 10 11Norrbottens läns landsting 78 73 50,1 50,9 46,6 1162 8 5 7 5

Anm. MFS avser uppgifter från Miljöfordon Syd och Vägtrafikregistret. EES avser uppgifter från Energieffektiviseringsstödet.Anm. ”Medel ovägt” är ett medelvärde där alla kommuner/landsting väger lika mycket. ”Medel vägt” tar hänsyn till faktiska mängder av byggnadsytor, energi, invånare etc.


Tabellbilaga

tabell 13. Energianvändning i kommunägda lokaler 2012, genomsnitt per kommun (kWh/m2 Atemp)

Kommunägda lokaler

Inköpt energi

(kWh/m2)

därav inköpt el

(kWh/m2)

Inköpt energi inkl



(kWh/m2)

Area lokaler

(m2 Atemp per

invånare)Kommun 2012 2011 2009Medel ovägt 184,5 78,4 189,4 192,7 203,5 208,8 6,7

Medel vägt 177,1 73,2 183,2 187,2 194,8 201,4 5,9

Stockolms län 178,3 67,6 186,5 190,6 190,6 199,1 4,4Botkyrka 229,4 85,4 229,4 229,4 262,3 268,4 4,6Danderyd 178,1 121,7 179,4 182,8 191,8 206,4 4,7Ekerö 229,1 131,6 229,1 227,3 213,7 199,8 4,4Haninge 199,8 102,0 199,8 200,2 172,4 208,4 3,8Huddinge 194,3 82,8 194,3 194,8 207,6 228,9 4,0Järfälla 161,7 80,1 161,7 166,5 186,4 270,2 5,1Lidingö 214,9 82,3 214,9 219,0 273,8 261,1 4,8Nacka 220,8 94,8 220,8 227,9 238,4 248,0 3,0Norrtälje 154,9 73,1 154,9 158,0 6,7Nykvarn 179,1 93,7 179,1 181,3 192,7 213,1 5,2Nynäshamn 224,5 113,6 224,5 221,0 224,2 225,7 4,9Salem 208,9 90,7 208,9 208,9 212,1 200,5 4,5Sigtuna 193,3 98,0 193,3 193,0 135,1 189,0 3,0Sollentuna 215,9 89,5 234,3 241,0 4,6SolnaStockholm 161,1 42,1 173,0 178,6 174,8 170,9 4,4Sundbyberg 214,3 76,5 229,3 236,3 245,9 204,1 3,7Södertälje 202,7 51,1 246,7 250,3 215,5 213,4 4,8Tyresö 182,2 79,2 182,2 187,9 195,3 210,3 4,1Täby 144,6 79,4 144,6 147,9 159,5 203,1 4,9Upplands Väsby 139,9 91,8 139,9 139,7 198,4 229,0 4,5Upplands-Bro 222,0 112,8 222,0 226,7 226,0 218,8 3,7Vallentuna 167,3 89,0 167,3 167,0 168,8 186,8 4,4Vaxholm 181,8 151,4 181,8 184,2 3,7Värmdö 197,6 100,4 202,0 208,4 175,0 176,6 3,9Österåker 155,9 90,0 155,9 159,8 167,6 230,2 3,8

Uppsala län 191,5 87,8 199,8 202,1 191,2 196,8 4,9EnköpingHeby 248,9 81,7 253,3 257,0 280,3 262,8 3,4Håbo 196,2 104,4 200,2 204,2 204,8 200,0 4,8Knivsta 177,3 58,9 182,1 181,7 219,2 200,0 2,3Tierp 150,6 65,0 152,8 154,2 177,9 242,4 6,5Uppsala 190,2 88,9 201,6 204,0 186,9 187,5 4,9Älvkarleby 169,6 57,0 169,6 169,5 6,7Östhammar 236,8 116,7 236,8 239,4 5,6

Södermanlands län 185,1 68,4 192,8 196,2 209,2 201,7 6,2Eskilstuna 200,0 59,2 200,0 204,5 220,0 256,5 6,3Flen 176,2 71,1 176,2 178,0 173,7 210,5 7,2GnestaKatrineholm 188,4 62,5 232,4 235,8 245,9 263,9 6,8Nyköping 177,8 93,0 186,1 189,0 213,2 120,9 6,7Oxelösund 214,5 62,8 214,5 217,1 248,0 205,3 6,7Strängnäs 150,0 66,6 150,0 152,4 168,1 169,7 4,2Trosa 145,3 55,6 145,3 146,3 175,1 230,4 4,2Vingåker 157,8 61,1 158,7 162,5 112,2 126,1 7,9



Kommunägda lokaler

Inköpt energi

(kWh/m2)

därav inköpt el

(kWh/m2)

Inköpt energi inkl



(kWh/m2)

Area lokaler

(m2 Atemp per


Medel vägt 177,1 73,2 183,2 187,2 194,8 201,4 5,9

Östergötlands län 188,5 68,3 192,2 197,4 213,8 216,5 5,5Boxholm 199,1 110,4 201,3 202,7 255,3 296,2 7,2Finspång 160,6 81,2 161,1 164,0 168,0 178,0 6,9Kinda 178,6 77,9 183,0 183,3 190,0 217,5 3,5Linköping 187,3 64,0 197,0 203,3 223,7 216,0 4,6Mjölby 170,0 57,4 170,0 173,7 170,0 184,0 8,4Motala 203,3 66,1 203,3 206,9 182,8 199,0 4,7Norrköping 202,4 72,8 202,8 209,2 241,9 237,1 5,8Söderköping 203,5 86,6 203,5 209,9 202,0 210,4 4,2Vadstena 172,7 65,7 178,6 182,0 150,3 158,4 8,6Valdemarsvik 177,0 44,6 198,6 203,6 227,3 218,4 7,2Ydre 146,5 61,7 146,5 147,8 199,7 179,1 10,6Åtvidaberg 177,5 71,7 177,5 178,2 222,7 281,1 4,8Ödeshög 148,3 45,8 148,3 155,3 180,8 188,5 7,6

Jönköpings län 162,1 75,4 165,9 169,0 191,4 194,1 7,5Aneby 159,0 49,2 175,3 177,4 195,0 84,6 4,7Eksjö 180,3 60,5 224,3 225,9 201,3 6,1Gislaved 115,3 63,3 129,3 129,8 171,5 179,4 8,9Gnosjö 155,9Habo 109,4 53,3 109,4 113,4 115,1 132,6 5,8Jönköping 162,1 79,0 162,1 167,1 181,6 185,0 8,1Mullsjö 230,8 99,6 235,6 238,6 216,8 245,8 4,5Nässjö 147,6 66,8 147,6 147,9 183,1 190,8 7,8Sävsjö 163,4 63,8 163,4 162,9 205,6 6,8Tranås 224,7 90,1 224,7 227,3 230,3 238,3 5,7Vaggeryd 151,7 55,5 151,7 153,5 8,1Vetlanda 231,3 258,2Värnamo 200,8 99,0 200,8 203,8 234,1 199,6 7,3

Kronobergs län 200,6 86,4 208,8 208,3 212,7 217,7 7,1Alvesta 187,5 61,9 199,8 199,6 186,8 185,1 6,5Lessebo 178,9 194,6Ljungby 153,3 68,5 159,5 160,0 183,4 200,4 6,7Markaryd 188,1 70,1 188,1 183,5 198,8 209,7 5,9Tingsryd 201,0 74,9 205,4 203,7 227,2 239,9 7,7Uppvidinge 151,3 49,6 151,3 147,2 140,7 143,4 8,3Växjö 215,3 100,4 227,7 227,9 236,8 244,4 7,0Älmhult 245,8 108,1 245,8 244,7 222,8 201,6 8,6

Kalmars län 173,3 64,2 176,8 181,1 195,2 181,1 6,2Borgholm 265,0 95,7 265,0 282,2 208,3 151,7 4,4Emmaboda 185,4 78,2 185,4 187,1 194,8 123,1 8,7Hultsfred 225,0 68,5 231,6 232,9 240,9 252,7 8,3Högsby 179,7 79,7 179,7 180,6 194,0 208,5 9,3Kalmar 173,8 67,3 180,4 187,6 208,5 182,8 5,9Mönsterås 147,5 51,4 150,6 156,8 205,0 232,8 7,8Mörbylånga 123,3 52,5 125,5 132,8 394,8 281,5 6,9


Tabellbilaga


Kommunägda lokaler

Inköpt energi

(kWh/m2)

därav inköpt el

(kWh/m2)

Inköpt energi inkl



(kWh/m2)

Area lokaler

(m2 Atemp per


Medel vägt 177,1 73,2 183,2 187,2 194,8 201,4 5,9

Nybro 182,0 58,0 182,0 183,9 160,9 183,6 7,7Oskarshamn 164,7 71,7 170,1 171,3 156,2 124,1 8,0Torsås 201,7 80,1 201,7 208,2 219,8 216,2 6,1Vimmerby 164,8 59,4 164,8 164,9 169,3 176,1 7,7Västervik 136,0 35,7 140,4 142,8 234,6 254,9 1,6

Gotlands länGotland

Blekinge län 164,8 55,2 180,2 183,7 155,2 192,8 9,0Karlshamn 115,4 224,1Karlskrona 93,3 46,9 93,3 95,7 160,2 195,1 9,7Olofström 194,2 107,1 194,6 194,7 162,2 174,8 7,1Ronneby 150,6 43,2 176,6 181,1 183,4 185,7 10,1Sölvesborg 177,5 92,0 177,5 180,9 182,5 171,7 6,2

Skåne län 159,7 67,6 165,0 171,1 180,1 197,4 5,6Bjuv 178,0 81,2 178,0 182,5 3,6Bromölla 163,8 63,6 163,8 167,9 195,9 210,4 6,0Burlöv 251,2 98,2 251,2 264,6 273,7 287,6 3,6Båstad 151,9 25,7 151,9 155,7 219,4 232,7 5,4Eslöv 148,0 67,6 148,9 153,4 136,3 212,8 4,7Helsingborg 154,2 61,1 154,2 159,3 163,0 169,1 4,6Hässleholm 178,6 76,2 212,0 211,4 183,7 217,2 6,9Höganäs 204,4 93,8 204,4 210,4 232,7 243,5 5,4Hörby 172,8 59,2 180,7 182,4 181,4 227,6 5,0Höör 142,9 60,8 142,9 144,2 146,3 165,5 4,4Klippan 76,7 6,1 120,7 121,2 131,1 153,3 9,1Kristianstad 164,8 57,1 174,1 182,3 164,3 188,8 8,2Kävlinge 203,5 75,7 203,5 213,8 3,5Landskrona 104,9 9,6 148,9 154,2 153,1 215,8 5,5Lomma 185,7 83,8 185,7 196,0 216,4 253,1 4,6Lund 128,9 45,7 137,7 145,0 155,0 191,0 6,6Malmö 151,3 65,3 155,7 164,3 199,5 202,4 5,0Osby 181,3 74,5 181,3 180,6 198,4 208,0 7,5PerstorpSimrishamn 181,5 91,6 181,5 186,5 208,1 186,3 4,5SjöboSkurup 225,6 96,7 225,6 231,6 229,9 274,2 4,3Staffanstorp 119,3 53,0 119,3 125,2 143,0 169,8 7,1Svalöv 161,2 73,2 161,2 165,0 160,7 163,8 6,5SvedalaTomelilla 128,7 38,2 128,7 132,1 135,0 138,3 6,8Trelleborg 219,8 84,9 219,8 228,0 223,5 199,2 4,8Vellinge 161,7 88,9 161,7 169,3 6,8Ystad 146,5 76,8 146,5 149,9 172,6 193,6 9,6Åstorp



Kommunägda lokaler

Inköpt energi

(kWh/m2)

därav inköpt el

(kWh/m2)

Inköpt energi inkl



(kWh/m2)

Area lokaler

(m2 Atemp per


Medel vägt 177,1 73,2 183,2 187,2 194,8 201,4 5,9

Ängelholm 237,5 125,9 237,5 242,3 4,3Örkelljunga 195,5 67,5 195,5 191,9 190,7 192,9 5,1Östra Göinge 171,5 95,6 171,5 173,7 182,8 204,6 6,2

Hallands län 185,0 77,1 187,0 193,3 193,7 216,6 5,5Falkenberg 158,7 66,2 158,7 164,0 239,0 317,3 5,8Halmstad 187,2 68,5 193,8 202,0 211,3 229,9 5,4Hylte 181,3 74,5 181,3 182,7 183,6 201,6 6,1Kungsbacka 224,5 102,6 224,5 231,2 172,4 200,3 4,8Laholm 165,4 75,6 165,4 168,0 162,3 164,2 5,2Varberg 167,9 71,8 167,9 173,8 175,8 189,9 6,5

Västra Götalands län 170,3 74,5 177,0 179,9 186,8 187,7 5,6Ale 176,0 90,9 176,0 176,2 172,9 181,0 5,0Alingsås 177,2 91,9 178,1 178,2 168,5 160,7 5,4Bengtsfors 161,4 48,6 161,4 160,9 168,2 173,9 6,6Bollebygd 190,5 75,5 190,5 194,7 216,7 193,1 3,0Borås 177,3 77,1 177,3 176,0 180,2 188,5 5,4Dals-Ed 177,7 78,3 178,5 176,9 177,1 185,4 10,0Essunga 228,6 94,4 228,6 234,5 292,3 283,1 4,1Falköping 151,8 64,9 153,6 155,6 159,5 170,0 6,3Färgelanda 179,7 92,2 179,7 181,5 182,3 186,6 4,8Grästorp 186,4 84,1 186,4 191,2 283,3 265,2 6,2Gullspång 132,6 56,6 132,6 133,7 173,1 160,8 5,3Göteborg 172,9 69,3 187,4 190,9 194,7 192,0 5,9Götene 179,9 77,0 179,9 185,3 192,2 174,1 4,7Herrljunga 162,5 76,2 175,7 176,8 177,3 183,8 9,4Hjo 134,9 56,3 134,9 140,4 152,5 170,0 5,4Härryda 162,0 89,1 162,0 165,4 163,8 170,4 4,8Karlsborg 207,0 86,5 207,0 211,1 236,5 125,0 6,0Kungälv 146,9 80,1 153,1 157,4 162,2 175,2 4,9Lerum 158,6 81,4 158,6 162,1 165,6 169,1 3,8Lidköping 199,7 76,1 199,7 206,7 211,0 196,3 5,5Lilla Edet 186,5 102,9 186,5 190,2 240,0 281,9 3,8Lysekil 191,9 105,6 193,6 195,3 150,1 239,1 5,2Mariestad 145,8 57,7 147,5 154,5 175,9 178,2 6,0Mark 147,4 71,6 147,4 150,3 139,8 151,9 4,9Mellerud 170,3 83,0 171,7 176,3 191,6 231,8 6,2Munkedal 194,0 106,3 194,0 195,8 249,6 248,6 3,7Mölndal 151,8 66,8 156,2 159,1 170,0 173,6 5,1Orust 150,7 87,8 150,7 152,4 153,0 164,4 5,1PartilleSkara 168,2 71,9 173,0 176,1 179,9 158,5 7,2Skövde 198,4 97,6 198,4 200,2 238,5 278,4 6,8Sotenäs 199,0 163,2 206,9 207,8 155,9 154,1 6,4Stenungsund 194,3 84,5 194,3 197,2 212,6 207,5 4,3Strömstad 120,9 91,9 126,2 128,7 154,7 174,6 7,8


Tabellbilaga


Kommunägda lokaler

Inköpt energi

(kWh/m2)

därav inköpt el

(kWh/m2)

Inköpt energi inkl



(kWh/m2)

Area lokaler

(m2 Atemp per


Medel vägt 177,1 73,2 183,2 187,2 194,8 201,4 5,9

Svenljunga 228,3 69,3 230,5 236,3 252,3 212,5 5,7Tanum 143,8 95,1 146,9 150,6 161,2 172,6 6,4Tibro 128,5 60,2 128,9 130,1 627,6 180,9 7,9Tidaholm 162,6 63,7 162,6 164,8 177,9 181,2 8,1Tjörn 183,0 85,9 183,0 185,6 151,2 217,1 5,1Tranemo 155,8 64,7 155,8 153,3 158,3 145,8 8,5Trollhättan 150,9 49,5 178,7 183,0 177,7 155,7 4,0Töreboda 252,5 80,1 252,5 254,8 257,0 325,4 3,7Uddevalla 166,7 70,6 166,7 169,8 168,9 167,5 6,0Ulricehamn 157,4 172,0Vara 194,2 77,6 194,2 199,2 200,3 207,9 6,9Vårgårda 161,7 68,2 161,7 162,8 86,0 196,6 6,3Vänersborg 153,4 64,4 153,4 158,1 236,0 212,3 5,4Åmål 164,0 69,9 164,0 166,8 164,0 170,0 6,4Öckerö

Värmlands län 159,0 64,4 163,6 166,7 182,0 190,2 7,1Arvika 181,2 75,8 181,7 184,6 167,2 164,1 5,8EdaFilipstad 190,2 70,9 199,0 200,0 197,6 226,1 10,8Forshaga 169,2 67,2 169,2 172,7 175,0 184,5 6,7Grums 173,9 93,3 173,9 176,4 140,4 186,1 4,5Hagfors 174,8 64,4 174,8 179,4 181,2 243,8 7,3Hammarö 147,4 20,8 191,4 197,3 201,3 209,7 6,2Karlstad 126,9 58,9 126,9 130,2 155,1 148,2 7,2Kil 239,8 109,5 239,8 244,4 303,2 294,5 5,3Kristinehamn 200,5 247,2Munkfors 154,1 71,7 154,1 156,4 154,0 161,3 6,4Storfors 180,1 56,4 188,9 189,9 251,3 223,9 5,8Sunne 181,9 82,0 181,9 184,8 209,4 220,3 6,5Säffle 148,9 71,2 148,9 151,2 154,0 156,5 7,1Torsby 204,4 66,5 213,2 218,3 209,1 224,8 10,4Årjäng 153,0 43,4 170,2 168,5 240,0 230,3 7,9

Örebro län 158,0 60,5 171,8 176,7 188,4 180,1 6,0Askersund 190,5 90,4 197,6 197,6 251,7 196,7 4,0Degerfors 157,9 52,2 169,5 168,7 9,8Hallsberg 201,5 74,3 243,2 251,2 247,1 256,4 6,4Hällefors 155,2 65,5 155,2 156,0 204,0 316,4 5,2Karlskoga 194,1 79,4 194,2 193,3 208,9 214,3 7,1Kumla 193,2 74,4 193,2 200,5 210,2 210,0 7,7Laxå 189,4 52,1 189,4 190,2 202,7 195,8 4,9Lekeberg 182,9 79,2 182,9 191,2 227,2 216,8 4,8Lindesberg 183,5 72,0 187,9 194,5 214,9 234,2 4,6Ljusnarsberg 172,8 172,8 172,8 172,7 164,7 24,1 3,6Nora 193,2 70,8 215,2 222,5 311,0 165,7 6,0Örebro 126,1 47,3 145,9 152,3 160,7 154,6 5,8



Kommunägda lokaler

Inköpt energi

(kWh/m2)

därav inköpt el

(kWh/m2)

Inköpt energi inkl



(kWh/m2)

Area lokaler

(m2 Atemp per


Medel vägt 177,1 73,2 183,2 187,2 194,8 201,4 5,9

Västmanlands län 183,0 71,9 186,7 191,3 211,8 239,0 5,7Arboga 204,7 74,0 248,7 257,8 270,6 6,9Fagersta 209,2 96,3 209,2 213,2 215,7 187,0 9,1Hallstahammar 193,7 65,5 195,1 199,1 197,9 210,0 9,9Kungsör 197,5 69,7 201,4 208,3 425,5 362,8 9,2Köping 104,4 0,0 104,4 109,7 119,5 503,4 7,3Norberg 232,0 104,8 232,0 236,5 250,8 272,2 6,5Sala 301,7 83,1 302,6 304,7 282,3 236,6 5,4Skinnskatteberg 222,1 71,0 222,1 227,3 211,5 219,9 7,4Surahammar 194,4 71,6 198,8 202,7 214,4 247,1 7,8Västerås 187,6 64,3 187,6 191,3 213,1 252,6 4,1

Dalarnas län 190,8 77,1 197,1 202,7 214,4 208,5 7,7Avesta 233,8 89,2 240,8 245,5 271,2 335,2 8,5Borlänge 189,9 75,3 189,9 195,4 189,1 207,7 7,9Falun 204,1 75,7 204,1 211,9 200,0 201,0 5,8Gagnef 128,9 23,4 128,9 133,9 302,0 193,0 6,1Hedemora 202,7 68,2 242,3 247,3 266,4 305,6 5,3Leksand 175,7 68,1 196,5 201,9 187,4 168,8 6,4Ludvika 138,3 58,5 144,9 149,3 174,9 182,4 9,6Malung-Sälen 179,1 68,6 192,7 193,7 192,6 219,8 13,0Mora 195,4 95,2 199,8 210,6 175,0 178,0 6,4Orsa 211,3 86,0 241,7 255,1 252,0 237,9 7,1Rättvik 195,4 77,6 197,6 201,7 266,8 245,7 10,9Smedjebacken 154,8 65,6 162,7 167,6 265,9 263,3 11,7Säter 234,6 101,4 236,8 244,5 200,7 216,6 4,5Vansbro 208,1 70,2 210,8 215,5 223,9 233,4 8,3Älvdalen 258,9 156,8 258,9 259,9 263,9 208,8 12,7

Gävleborgs län 174,3 65,7 182,8 184,6 206,2 209,3 6,9Bollnäs 467,8 182,7 511,8 519,2 282,7 250,3 9,2Gävle 191,6 69,6 191,6 192,8 192,7 190,5 5,3Hofors 113,6 31,9 113,6 113,9 163,0 175,9 9,7Hudiksvall 167,3 69,0 175,7 180,1 183,4 233,6 6,9Ljusdal 210,5 200,4NordanstigOckelbo 238,7 121,6 282,7 282,7 204,7 174,9 5,7Ovanåker 133,4 20,7 133,4 133,9 183,2 136,3 5,3Sandviken 175,6 69,0 178,7 178,3 193,1 210,6 9,3Söderhamn 165,1 65,5 209,1 214,7 228,0 234,2 7,1

Västernorrlands län 183,0 71,9 186,7 210,6 216,1 223,6 6,6Härnösand 255,1 87,2 299,1 309,2 317,5 271,6 1,6Kramfors 170,4 65,9 170,4 175,3 187,4 214,8 8,9Sollefteå 154,7 83,0 154,7 156,7 161,1 164,0 5,1Sundsvall 209,3 89,5 209,3 215,3 213,1 219,6 7,2Timrå 184,2 73,1 184,2 189,8 210,5 212,3 5,0


Tabellbilaga


Kommunägda lokaler

Inköpt energi

(kWh/m2)

därav inköpt el

(kWh/m2)

Inköpt energi inkl



(kWh/m2)

Area lokaler

(m2 Atemp per


Medel vägt 177,1 73,2 183,2 187,2 194,8 201,4 5,9

Ånge 193,7 76,0 199,8 203,1 216,5 259,9 10,5Örnsköldsvik 219,4 118,4 219,4 227,4 238,0 237,6 7,4

Jämtlands län 215,5 92,1 229,7 230,3 208,4 226,8 6,7Berg 230,8 106,8 230,8 234,2 173,0 41,4 12,8BräckeHärjedalenKrokom 203,2 96,5 247,2 246,5 210,3 246,2 5,9Ragunda 186,9 95,3 191,3 193,3 372,7 254,6 11,4Strömsund 264,6 83,6 264,6 266,2 257,9 267,6 6,3Åre 144,2 67,1 188,2 188,1 188,7 490,0 7,7Östersund 225,6 94,3 234,1 234,0 213,2 209,4 5,6

Västerbottens län 193,2 94,6 194,2 198,8 204,2 211,5 9,7Bjurholm 292,9 107,2 293,3 298,1 324,7 234,9 6,3Dorotea 211,9 95,5 253,7 256,5 224,1 277,2 16,1Lycksele 342,7 120,9 342,7 347,3 202,7 226,8 12,3Malå 321,3 79,0 321,3 323,7 317,8 464,3 12,5Nordmaling 226,0 122,1 226,0 232,4 255,6 260,1 6,7Norsjö 294,1 150,5 294,1 295,4 293,9 306,9 8,8Robertsfors 183,3 72,9 183,3 191,2 185,1 211,0 8,8Skellefteå 183,3 94,0 185,5 191,5 160,8 204,5 13,9Sorsele 233,3 82,7 233,3 235,8 170,5 213,7 15,3Storuman 206,3 103,0 206,3 207,1 294,1 223,6 11,4Umeå 172,6 79,7 173,1 176,6 216,9 192,3 6,6Vilhelmina 239,7 124,5 239,7 242,0 260,1 284,3 12,8Vindeln 254,5 110,1 298,5 301,4 227,1 192,7 7,7Vännäs 265,6 126,0 265,6 269,6 314,9 298,2 9,3Åsele 292,3 113,2 336,3 343,9 239,7 252,6 13,3

Norrbottens län 190,5 82,3 193,6 198,8 221,7 228,5 9,0Arjeplog 247,6 87,6 247,6 247,9 256,2 675,6 12,2Arvidsjaur 217,8 84,0 217,8 219,9 202,7 221,8 8,5Boden 219,6 82,8 219,6 222,9 273,5 259,4 6,0Gällivare 252,8 94,0 252,8 252,6 234,1 6,5Haparanda 220,0 91,7 220,0 219,9 211,2 190,6 9,1Jokkmokk 251,5 124,1 258,1 258,6 233,0 248,4 20,2Kalix 156,3 73,5 160,7 161,3 172,0 177,5 12,2KirunaLuleå 194,6 77,3 194,6 198,2 200,7 202,4 8,1Pajala 181,3 56,0 223,1 223,7 291,4 302,3 9,2Piteå 138,6 87,8 139,4 142,0 246,0 274,4 9,9Älvsbyn 167,3 69,0 167,3 169,3 149,8 184,5 11,7Överkalix 203,3 61,9 247,3 252,8 214,6 269,9 9,9Övertorneå 244,6 66,4 250,3 257,0 301,8 272,4 12,0



Kommunägda lokaler

Inköpt energi

(kWh/m2)

därav inköpt el

(kWh/m2)

Inköpt energi inkl



(kWh/m2)

Area lokaler

(m2 Atemp per


Medel vägt 177,1 73,2 183,2 187,2 194,8 201,4 5,9

KommungrupperFörortskommuner till stor-städerna 189 93 190 194 202 205 4,5

Pendlingskommuner 186 77 192 195 221 211 6,4

Storstäder 162 59 172 178 190 188 5,1

Glesbygdkommuner 212 83 225 228 234 235 9,7

Kommuner i glesbefolkad region 219 90 230 234 217 209 8,3

Turism- och besöksnärings-kommuner 198 94 206 209 211 248 9,6

Varuproducerande kommuner 182 73 185 187 196 203 7,1

Kommuner i tätbefolkad region 176 69 184 188 193 206 6,2

Förortskommuner till större städer 165 68 168 172 211 204 5,2

Större städer 179 74 185 189 196 201 6,5



Tabellbilaga

tabell 14. Energianvändning i kommunägda bostäder 2012, genomsnitt per kommun (kWh/m2 Atemp)

Kommunägda bostäder

Inköpt energi

(kWh/m2)

därav inköpt el

(kWh/m2)



(kWh/m2)

Area bostäder

(m2 Atemp per


Medel vägt 149,9 25,2 148,1 152,1 157,2 160,9 6,9

Stockolms län 150,0 23,3 149,2 153,0 163,0 172,7 6,6Botkyrka 143,2 21,9 143,2 143,2 147,4 168,6 13,0Danderyd 150,0 107,8 118,0 120,0 127,0 101,4 1,0Ekerö 166,8 86,7 166,8 165,6 171,2 150,0 1,9Haninge 123,3 26,1 123,3 123,7 126,2 129,1 2,3Huddinge 166,0 34,8 156,3 156,7 157,0 159,3 6,0Järfälla 147,8 24,6 147,8 153,4 189,4 262,7 9,1Lidingö 227,1 37,4 227,1 231,8 220,5 225,8 0,9NackaNorrtälje 123,9 4,2 123,9 127,3 3,3Nykvarn 185,5 25,0 185,5 188,6 194,0 197,0 3,9Nynäshamn 130,2 15,9 129,6 126,8 105,9 127,2 9,1SalemSigtuna 116,4 21,5 113,1 112,8 142,6 129,7 9,2Sollentuna 151,1 24,4 150,8 156,0 7,1SolnaStockholm 151,2 18,8 151,2 156,3 169,8 175,9 7,4Sundbyberg 154,4 29,2 154,4 159,6 169,2 151,6 19,7Södertälje 155,1 21,7 155,0 157,6 155,0 156,4 12,3Tyresö 145,2 46,3 143,7 148,1 141,5 146,1 6,5Täby 162,1 111,6 162,1 164,5 144,8 150,1 0,3Upplands Väsby 136,1 22,5 136,1 135,7 145,6 173,9 11,8Upplands-Bro 156,4 45,2 149,4 153,2 166,0 150,1 6,9Vallentuna 152,8 55,0 119,5 119,2 148,1 152,6 0,1Vaxholm 229,8 29,7 223,5 232,4 1,0Värmdö 234,9 45,7 234,9 244,5 228,0 254,0 3,5Österåker 137,0 24,1 137,0 142,1 137,5 145,0 3,2

Uppsala län 163,2 27,7 160,0 162,3 165,0 167,7 4,6EnköpingHeby 200,3 42,8 197,0 199,8 181,3 181,8 6,7Håbo 151,4 27,0 151,4 155,5 155,8 155,7 4,4Knivsta 206,6 35,3 204,3 203,8 142,3 300,8 2,4Tierp 201,7 16,4 201,7 204,1 248,1 214,4 6,4Uppsala 153,7 27,9 151,1 153,3 157,2 163,3 4,8Älvkarleby 168,0 21,1 146,9 146,9 7,2Östhammar 187,9 76,7 187,9 189,9 0,1

Södermanlands län 149,7 22,6 148,5 151,4 175,2 154,5 5,8Eskilstuna 151,5 21,1 151,5 154,9 179,7 167,1 6,2Flen 191,1 23,0 191,1 193,3 203,4 201,9 8,0GnestaKatrineholm 143,6 16,4 143,6 146,3 141,0 145,0 4,7Nyköping 127,6 28,6 122,9 125,4 166,1 126,9 7,3Oxelösund 167,4 12,8 167,4 169,5 171,5 137,8 8,4Strängnäs 140,2 16,1 140,2 143,1 165,1 162,8 2,8Trosa 200,1 42,1 200,1 201,4 258,0 191,2 3,3Vingåker 154,8 33,3 154,8 158,7 97,3 104,3 4,1




Inköpt energi

(kWh/m2)

därav inköpt el

(kWh/m2)



(kWh/m2)

Area bostäder

(m2 Atemp per


Medel vägt 149,9 25,2 148,1 152,1 157,2 160,9 6,9

Östergötlands län 164,0 26,5 159,7 164,9 168,4 171,7 7,2Boxholm 186,9 14,3 174,6 176,6 135,7 135,1 8,3Finspång 203,5 34,5 199,8 204,7 194,0 192,1 6,2Kinda 253,1 237,0 219,7 219,8 350,0 343,7 0,2Linköping 156,2 22,0 152,2 157,8 156,9 157,3 10,3Mjölby 237,5 80,7 229,2 233,5 199,6 211,9 7,3Motala 166,9 62,3 166,9 169,2 170,4 179,9 0,5Norrköping 158,1 20,4 154,1 159,5 175,5 188,1 7,8Söderköping 141,9 23,1 141,9 147,0 178,5 169,3 5,2Vadstena 134,5 24,0 134,5 137,4 155,6 145,5 8,6Valdemarsvik 220,8 77,0 196,1 200,6 193,1 199,9 0,7Ydre 179,0 89,7 159,0 160,1 190,3 121,8 8,0Åtvidaberg 208,0 22,4 185,6 186,6 149,8 141,6 0,4Ödeshög 177,0 14,1 177,0 186,0 171,6 178,5 3,6

Jönköpings län 142,6 26,4 138,5 141,8 143,9 150,2 5,9Aneby 233,2 75,3 233,2 235,7 251,3 70,4 4,7Eksjö 149,3 13,3 149,3 150,8 158,9 7,4Gislaved 112,4 35,4 105,7 106,2 127,6 102,2 7,2Gnosjö 244,0Habo 172,7 26,3 171,1 179,1 176,8 169,4 4,3Jönköping 128,7 23,9 122,0 126,9 135,1 137,0 6,6Mullsjö 177,2 20,4 175,5 178,3 176,3 195,2 4,4Nässjö 185,2 21,7 185,2 185,8 132,2 156,4 4,5Sävsjö 165,6 24,0 163,2 162,6 172,7 3,3Tranås 186,0 43,3 186,0 188,3 185,1 185,6 2,6Vaggeryd 133,4 19,0 133,4 135,1 6,5Vetlanda 179,9 157,3Värnamo 166,4 31,9 165,9 168,9 148,5 244,0 5,8

Kronobergs län 144,4 22,9 141,3 141,1 150,1 158,1 8,4Alvesta 164,5 25,9 163,3 163,1 167,2 148,3 7,2Lessebo 116,6 130,3Ljungby 162,5 20,3 162,5 163,1 173,8 149,7 2,7Markaryd 144,8 55,9 111,5 108,7 116,1 124,6 2,2Tingsryd 131,2 22,2 128,2 127,0 122,8 135,5 7,4Uppvidinge 132,8 27,7 132,8 129,4 127,6 120,2 7,5Växjö 144,3 22,0 140,9 141,1 152,9 170,6 11,7Älmhult 125,1 19,1 123,3 122,6 154,7 151,2 6,6

Kalmars län 137,8 30,1 131,1 134,0 139,8 158,9 7,1BorgholmEmmaboda 141,0 31,5 141,0 142,3 125,8 118,4 9,8Hultsfred 140,6 32,7 132,3 133,0 138,3 157,3 12,1Högsby 124,8 55,9 121,0 121,5 118,1 119,6 5,3Kalmar 138,0 34,4 122,7 128,3 139,4 155,3 7,1Mönsterås 108,6 1,4 108,6 114,1 126,7 177,6 9,5Mörbylånga 101,9 17,8 99,6 106,5 126,0 141,6 4,4


Tabellbilaga



Inköpt energi

(kWh/m2)

därav inköpt el

(kWh/m2)



(kWh/m2)

Area bostäder

(m2 Atemp per


Medel vägt 149,9 25,2 148,1 152,1 157,2 160,9 6,9

Nybro 121,6 26,4 110,6 111,8 150,7 135,6 8,1Oskarshamn 157,3 22,9 156,3 157,7 157,6 199,6 6,5Torsås 173,2 64,8 164,9 169,6 119,0 138,8 4,6Vimmerby 195,9 24,0 195,9 196,0 173,5 179,2 5,6Västervik 125,7 26,3 125,0 126,9 127,4 162,3 8,5


Blekinge län 144,2 29,1 143,9 147,4 151,5 162,7 7,1Karlshamn 75,2 148,5Karlskrona 152,8 39,9 152,8 157,5 158,0 186,4 6,2Olofström 193,4 29,3 192,7 192,8 213,5 181,7 8,5Ronneby 118,6 18,6 118,0 121,4 125,8 134,8 9,3Sölvesborg 121,4 13,0 121,4 124,6 126,1 149,7 5,8

Skåne län 141,2 22,2 140,8 147,9 145,2 145,5 6,0Bjuv 185,5 28,9 185,5 191,3 5,7Bromölla 129,8 21,2 129,8 133,4 148,1 150,1 5,2Burlöv 153,4 48,0 153,4 161,0 160,4 139,6 13,7Båstad 232,8 160,7 0,0Eslöv 107,8 22,6 104,4 108,2 113,7 104,3 7,2Helsingborg 117,3 13,9 117,3 121,8 124,1 132,6 8,8Hässleholm 124,5 28,5 124,5 124,1 130,7 129,1 2,4Höganäs 174,9 55,3 174,9 180,2 199,1 218,5 5,2Hörby 153,1 43,0 138,5 139,8 161,0 128,0 3,3Höör 139,1 26,2 139,1 140,5 167,2 145,6 2,7Klippan 143,7 4,8 143,7 144,4 197,4 167,1 3,8Kristianstad 134,6 26,2 134,1 140,8 140,5 144,6 9,1Kävlinge 119,7 27,4 119,0 125,0 4,9Landskrona 176,5 0,0 176,5 184,3 203,5 201,0 6,3LommaLund 155,2 15,8 155,2 164,9 140,8 142,8 6,5Malmö 146,7 20,2 146,3 156,3 143,1 141,9 7,4Osby 156,8 39,3 152,1 151,5 148,0 155,5 4,7PerstorpSimrishamn 145,6 35,4 145,6 150,4 167,0 156,3 5,3SjöboSkurup 201,5 19,1 201,5 208,2 211,0 148,4 4,8Staffanstorp 86,8 4,6 82,2 87,8 152,7 182,2 0,0Svalöv 135,8 20,6 135,8 139,7 144,3 172,0 6,4SvedalaTomelilla 94,5 19,9 94,5 96,9 103,9 147,3 3,7Trelleborg 153,0 29,1 153,0 159,1 159,6 166,6 5,0Vellinge 150,7 40,8 150,7 159,6 2,1Ystad 119,7 12,1 119,7 123,6 139,1 148,7 4,1Åstorp




Inköpt energi

(kWh/m2)

därav inköpt el

(kWh/m2)



(kWh/m2)

Area bostäder

(m2 Atemp per


Medel vägt 149,9 25,2 148,1 152,1 157,2 160,9 6,9

ÄngelholmÖrkelljunga 146,8 13,4 143,5 140,5 143,1 138,1 2,1Östra Göinge 119,2 19,0 119,2 121,4 132,5 144,0 11,0

Hallands län 117,5 22,6 116,6 121,5 128,7 123,6 5,5Falkenberg 138,2 44,9 138,2 142,5 144,7 113,7 3,9Halmstad 116,4 14,3 114,7 120,6 126,0 125,7 9,2HylteKungsbacka 114,3 0,0 114,3 119,2 157,0 139,3 1,1Laholm 138,2 36,1 138,2 140,5 146,5 133,8 6,4Varberg 105,4 25,9 105,4 109,3 110,3 113,9 7,3

Västra Götalands län 144,3 24,4 142,2 145,1 146,8 149,5 7,0Ale 167,9 56,1 134,6 134,7 146,6 134,8 6,5Alingsås 107,3 18,6 107,3 107,4 119,3 141,3 7,5Bengtsfors 158,0 32,7 154,4 153,9 150,4 162,4 6,6Bollebygd 135,3 62,4 135,3 137,5 122,3 135,6 2,7Borås 163,8 28,1 163,8 162,3 142,3 155,7 6,3Dals-Ed 118,5 48,7 117,8 116,9 127,3 182,2 6,7Essunga 137,1 29,2 137,1 140,9 139,9 163,8 3,7Falköping 169,6 62,0 140,3 142,2 145,9 155,7 1,2Färgelanda 139,1 68,9 128,1 129,2 136,5 138,2 7,8Grästorp 222,8 222,8 189,5 190,2 157,3 80,1 0,0Gullspång 239,7 64,2 239,7 241,6 155,2 205,4 3,1Göteborg 146,2 18,7 144,2 147,6 147,2 144,0 11,3Götene 141,3 18,2 135,0 140,1 164,5 184,3 2,3Herrljunga 178,7 31,8 178,4 179,8 186,2 192,9 4,2Hjo 133,0 52,0 133,0 137,7 130,8 138,6 0,6HärrydaKarlsborg 174,9 47,1 167,5 171,1 167,4 161,9 0,1Kungälv 148,8 29,7 144,1 149,9 148,6 153,7 6,0LerumLidköping 120,8 17,7 120,8 125,5 158,1 141,5 6,0Lilla Edet 124,9 35,1 124,9 127,9 173,5 169,1 2,2Lysekil 105,0 9,5 105,0 106,4 135,3 141,5 6,8Mariestad 124,8 14,2 123,8 130,7 159,1 284,6 6,5Mark 134,5 21,5 134,5 137,8 145,3 193,8 8,5Mellerud 142,6 28,6 139,2 143,9 141,2 143,6 6,3Munkedal 121,0 40,3 121,0 122,4 108,2 124,6 5,9Mölndal 138,3 36,8 137,5 140,3 139,1 158,8 4,6OrustPartilleSkara 110,4 2,0 109,4 112,1 146,0 153,9 1,6Skövde 165,1 22,6 161,7 163,7 173,2 178,4 5,6Sotenäs 106,1 79,5 93,5 93,9 114,6 113,6 5,3Stenungsund 119,3 15,8 119,3 121,5 133,4 129,3 7,5Strömstad 86,7 78,7 84,2 85,0 94,8 88,7 9,8


Tabellbilaga



Inköpt energi

(kWh/m2)

därav inköpt el

(kWh/m2)



(kWh/m2)

Area bostäder

(m2 Atemp per


Medel vägt 149,9 25,2 148,1 152,1 157,2 160,9 6,9

Svenljunga 140,4 16,8 140,4 144,0 153,6 146,6 3,3Tanum 120,7 38,6 120,7 125,3 132,1 133,3 4,1Tibro 172,7 50,5 171,0 172,7 148,0 160,0 4,8Tidaholm 187,5 27,5 187,5 190,4 153,2 181,4 1,5Tjörn 126,1 42,4 125,5 127,3 62,5 151,1 1,1Tranemo 114,6 24,4 114,6 112,6 117,5 153,8 6,3Trollhättan 148,9 40,0 148,9 152,6 179,9 185,5 8,3Töreboda 181,8 68,0 178,5 179,7 211,8 117,6 2,2Uddevalla 119,4 13,8 119,4 122,1 0,1Ulricehamn 163,0 190,3Vara 126,2 14,4 126,2 130,1 133,4 131,8 3,0Vårgårda 157,1 17,5 157,1 158,5 80,1 157,1 4,6Vänersborg 142,0 23,6 141,0 146,0 156,3 159,1 7,3Åmål 123,5 50,3 116,9 118,6 124,1 131,5 8,8Öckerö

Värmlands län 134,0 27,2 132,0 134,8 134,0 148,5 7,1Arvika 139,5 21,8 136,2 138,8 142,1 203,1 10,2EdaFilipstad 167,3 40,5 167,0 167,8 162,6 167,8 5,7Forshaga 145,1 36,5 145,1 148,2 144,1 132,0 6,2Grums 149,4 44,9 149,4 151,9 144,4 161,5 7,5Hagfors 166,5 18,8 165,8 170,7 168,1 173,2 6,0Hammarö 120,7 23,5 120,7 124,3 125,9 4,4Karlstad 114,0 27,1 114,0 117,3 105,6 116,7 7,3Kil 128,9 22,6 120,5 123,5 146,2 167,2 5,3Kristinehamn 133,0 140,5Munkfors 166,4 18,5 158,1 161,3 163,2 224,4 6,3Storfors 182,7 27,6 176,0 177,0 159,1 159,8 8,3Sunne 140,0 34,5 126,4 128,7 126,8 156,3 6,2Säffle 133,9 20,7 132,2 134,8 135,3 142,1 8,2Torsby 137,0 20,6 135,0 138,5 207,4 163,6 7,8Årjäng 183,0 45,2 182,6 180,8 173,2 176,4 6,3

Örebro län 155,8 23,7 154,7 161,5 167,8 168,9 11,0Askersund 163,7 62,9 130,4 130,4 154,9 175,3 6,2Degerfors 113,4 17,4 111,8 111,2 7,9Hallsberg 133,6 20,9 130,7 136,2 132,1 146,8 9,4Hällefors 151,2 18,7 151,2 152,0 152,4 213,0 11,4Karlskoga 125,9 18,7 125,0 124,3 127,7 136,2 8,8Kumla 138,9 19,1 137,2 143,1 152,5 142,6 8,3Laxå 157,8 18,5 157,8 158,4 153,7 184,2 9,8Lekeberg 153,1 23,0 153,1 161,3 195,2 162,9 3,8Lindesberg 175,3 46,1 174,7 180,8 169,9 187,4 6,3Ljusnarsberg 33,9 33,9 17,2 17,2 293,6 226,5 5,0Nora 205,5 27,2 205,5 213,9 278,4 154,9 4,7Örebro 161,5 22,4 161,5 170,3 178,1 173,4 14,6




Inköpt energi

(kWh/m2)

därav inköpt el

(kWh/m2)



(kWh/m2)

Area bostäder

(m2 Atemp per


Medel vägt 149,9 25,2 148,1 152,1 157,2 160,9 6,9

Västmanlands län 172,4 22,0 171,1 174,6 175,9 177,0 7,1Arboga 206,0 70,3 193,4 200,9 220,2 2,6Fagersta 136,3 13,2 136,3 139,7 141,5 154,9 0,9Hallstahammar 147,8 24,0 147,8 151,0 151,0 148,0 11,9Kungsör 157,5 24,3 152,1 157,8 130,2 121,4 8,3Köping 9,5Norberg 91,8 26,6 80,8 82,6 83,3 89,5 6,0Sala 183,4 24,3 182,7 184,0 166,6 193,6 11,3Skinnskatteberg 211,9 20,6 211,9 217,2 163,7 140,3 3,0Surahammar 205,3 28,9 205,3 209,8 304,5 301,5 3,6Västerås 172,7 18,9 171,6 175,5 188,3 183,8 6,8

Dalarnas län 151,9 24,7 149,5 155,2 159,2 166,3 8,2Avesta 159,9 24,8 157,5 161,0 171,3 268,5 4,2Borlänge 151,8 16,8 151,8 156,9 162,6 167,4 11,0Falun 137,8 20,2 134,4 140,1 138,5 146,6 10,9Gagnef 46,4 21,0 46,4 47,4 288,6 151,6 2,4Hedemora 156,9 33,8 155,6 159,2 165,1 174,0 5,4Leksand 142,4 30,4 140,9 145,4 147,1 128,3 4,9Ludvika 151,4 21,2 151,4 156,9 154,1 154,5 9,8Malung-Sälen 136,7 36,3 136,6 137,3 150,2 148,6 8,0Mora 164,1 44,1 151,8 161,8 175,3 183,5 9,8Orsa 200,3 34,3 200,3 214,1 249,9 245,6 8,2Rättvik 181,0 46,3 177,7 181,4 127,4 177,7 2,2Smedjebacken 202,1 19,5 200,1 207,7 204,1 196,2 5,6Säter 170,1 23,3 169,1 175,7 175,4 157,0 7,6Vansbro 128,7 50,6 126,7 128,9 158,4 135,3 8,8Älvdalen 184,9 121,7 184,9 185,4 154,7 184,9 3,4

Gävleborgs län 161,5 20,7 161,4 163,4 177,0 168,4 11,4Bollnäs 0,0 0,0 0,0 0,0 221,2 182,9 8,6Gävle 169,8 21,3 169,8 171,0 162,7 157,4 13,7Hofors 176,6 28,2 176,6 177,1 175,5 220,0 10,3Hudiksvall 157,0 18,4 157,0 161,9 161,7 162,7 10,2Ljusdal 195,5 187,5NordanstigOckelbo 192,6 62,0 187,0 187,0 211,7 258,9 9,4Ovanåker 143,3 21,7 143,3 143,8 166,2 136,9 12,1Sandviken 113,5 11,5 113,5 113,2 176,8 3,0 9,5Söderhamn 188,3 21,8 188,3 195,4 221,1 181,7 10,5

Västernorrlands län 172,4 22,0 171,1 156,6 155,3 152,3 5,9Härnösand 158,4 39,2 158,4 164,2 179,4 170,1 5,6Kramfors 141,6 37,1 136,6 140,5 144,6 157,9 9,0Sollefteå 146,5 53,8 142,5 144,5 144,3 152,6 6,8Sundsvall 141,0 21,9 138,0 142,8 145,4 149,3 5,0Timrå 224,3 63,6 224,3 230,9 213,8 203,9 7,1Ånge 156,2 49,1 156,2 158,6 135,9 153,7 7,8Örnsköldsvik 153,0 26,5 149,7 157,4 151,7 129,0 5,5


Tabellbilaga



Inköpt energi

(kWh/m2)

därav inköpt el

(kWh/m2)



(kWh/m2)

Area bostäder

(m2 Atemp per


Medel vägt 149,9 25,2 148,1 152,1 157,2 160,9 6,9

Jämtlands län 183,3 68,9 175,4 175,9 167,9 179,1 2,7Berg 223,6 103,3 223,6 226,4 416,2 729,7 5,7BräckeHärjedalenKrokom 172,9 66,1 172,9 172,3 174,3 207,2 8,2Ragunda 152,2 30,2 149,5 151,5 155,1 299,0 7,4Strömsund 192,3 81,9 177,0 177,8 169,9 197,5 1,7Åre 409,1 136,5 409,1 409,0 451,9 453,2 2,3Östersund 195,7 73,2 163,0 162,8 149,5 171,5 0,9

Västerbottens län 149,6 36,3 146,5 150,3 176,1 149,1 8,8Bjurholm 209,3 105,8 202,3 204,6 215,5 159,1 5,9Dorotea 246,6 39,1 246,6 250,4 263,1 219,3 11,1Lycksele 137,5 16,7 137,5 139,5 137,6 149,6 10,8Malå 163,0 43,9 138,0 139,0 140,7 137,9 12,6Nordmaling 173,0 45,3 170,3 176,3 172,7 171,4 3,6Norsjö 219,7 96,3 186,4 187,3 151,9 147,6 5,6Robertsfors 156,2 32,4 153,6 160,6 176,5 142,9 2,5Skellefteå 149,8 43,9 143,8 149,6 232,4 164,4 7,3Sorsele 151,5 44,4 151,5 152,9 172,7 128,8 6,7Storuman 143,9 29,1 143,9 144,6 157,8 167,2 5,2Umeå 144,6 33,5 144,6 148,0 155,5 139,0 10,8Vilhelmina 178,2 27,2 151,0 153,2 200,1 198,3 9,2Vindeln 135,7 50,9 134,3 135,6 116,8 120,1 3,7Vännäs 137,6 32,7 137,6 140,0 162,1 151,8 5,8Åsele 160,3 21,7 160,3 164,9 168,0 181,7 8,6

Norrbottens län 203,7 32,4 200,0 150,3 189,2 228,7 6,9Arjeplog 240,6 79,9 226,3 226,6 245,2 265,1 7,4Arvidsjaur 273,8 25,0 248,8 251,8 250,7 314,1 0,0Boden 196,9 30,3 196,8 200,0 183,8 175,8 6,0GällivareHaparanda 197,5 58,4 196,2 196,2 227,7 162,0 4,8Jokkmokk 208,4 49,6 205,8 206,2 278,4 300,6 9,0Kalix 163,2 41,8 156,5 157,3 178,7 176,0 0,5KirunaLuleå 194,0 30,9 192,3 196,4 193,3 274,6 11,5Pajala 208,2 42,4 208,2 208,8 223,2 200,3 8,0Piteå 230,4 25,4 219,4 226,9 149,2 161,4 7,9Älvsbyn 208,7 42,1 205,4 208,1 261,1 231,4 4,1ÖverkalixÖvertorneå




Inköpt energi

(kWh/m2)

därav inköpt el

(kWh/m2)



(kWh/m2)

Area bostäder

(m2 Atemp per


Medel vägt 149,9 25,2 148,1 152,1 157,2 160,9 6,9

KommungrupperFörortskommuner till stor-städerna 155 40 150 154 157 159 4,5

Pendlingskommuner 155 33 152 155 161 157 5,7

Storstäder 148 19 147 153 153 154 8,7

Glesbygdkommuner 159 43 154 157 169 175 5,6

Kommuner i glesbefolkad region 168 31 163 167 187 171 6,7

Turism- och besöksnärings-kommuner 183 63 179 181 210 232 4,7

Varuproducerande kommuner 154 31 149 151 157 161 6,1

Kommuner i tätbefolkad region 152 34 148 151 157 169 5,9

Förortskommuner till större städer 153 39 149 152 166 152 4,7

Större städer 147 27 144 148 155 157 7,7



Tabellbilaga

tabell 15. Energikostnader och förnybar energi i lokaler och bostäder som ägs av kommuner 2012

Kommunägda lokaler och bostäder


(%)



Förnybar el till

byggnader (%)



Solvärme (MWh)

Energi-kostnad

byggnader (kr/invån)Kommun 2012 2011

Medel ovägt 75 70 86,1 54 1938 15 28 1768Medel vägt 75 70,7 81,9 63 517331* 3907* 7427* 1918

Stockolms län 85 76 80 87 26992 425 881 1577Botkyrka 95 91 94 99 5716 6 255 2357Danderyd 91 88 99 100 0 0 134 1090Ekerö 72 70 81 78 0 0 266 1226Haninge 100 99 100 100 0 0 0 835Huddinge 96 92 94 100 557 15 0 1268Järfälla 91 87 71,8 100 0 0 0 1756Lidingö 70 74 47 100 0 0 0 1140Nacka 80 79 80 100 0 0 0 700Norrtälje 61 100 0 0 0 30 1477Nykvarn 65 74 100 0 0 0 6 710Nynäshamn 72 73 76 84 0 0 0 2018Salem 48 47 83 0 0 0 0 791Sigtuna 87 90 100 60 4447 0 0 1745Sollentuna 99 99 100 0 5 4 1400SolnaStockholm 84 69 74 100 10000 300 75 1395Sundbyberg 93 94 79 100 0 48 0 2723Södertälje 87 91 82 100 0 0 81 2599Tyresö 97 97 100 100 0 1 0 1453Täby 19 11 73 0 0 0 0 863Upplands Väsby 86 86 80 100 0 50 30 1629Upplands-Bro 81 68 63 100 0 0 0 1663Vallentuna 42 40 83 0 0 0 0 720Vaxholm 82 97 75 0 0 0 546Värmdö 81 38 90 100 0 0 0 1200Österåker 56 54 95 0 6272 0 0 597

Uppsala län 74 74 64 89 4990 84 275 1391EnköpingHeby 98 99 100 100 0 63 0 1929Håbo 98 97 96 100 0 0 33 1329Knivsta 98 67 98 100 4990 0 0 1110Tierp 88 85 93 100 0 0 0 1697Uppsala 74 69 54 100 0 21 242 1320Älvkarleby 0 0 0 0 0 0 1693Östhammar 45 97 0 0 0 0 1167

Södermanlands län 90 87 97 86 3520 0 67 1574Eskilstuna 96 89 98 100 3500 0 10 1416Flen 96 95 97 100 0 0 10 2214GnestaKatrineholm 90 70 97 69 20 0 27 1629Nyköping 79 99 97 85 0 0 0 1686Oxelösund 81 80 100 0 0 0 0 1690Strängnäs 96 76 94 100 0 0 0 1171Trosa 95 90 95 100 0 0 0 1531Vingåker 82 81 98 48 0 0 20 1585





(%)



Förnybar el till

byggnader (%)



Solvärme (MWh)

Energi-kostnad



Östergötlands län 74 62 71 85 44379 110 0 1756Boxholm 84 67 99 51 0 0 0 2461Finspång 49 44 73 0 0 0 0 2047Kinda 93 82 97 100 0 0 0 706Linköping 74 47 66 100 22479 110 0 1649Mjölby 76 70 95 41 21900 0 0 2410Motala 98 95 97 100 0 0 0 448Norrköping 70 72 61 100 0 0 0 1827Söderköping 94 65 99 100 0 0 0 1489Vadstena 98 69 98 100 0 0 0 1939Valdemarsvik 59 60 100 0 0 0 0 1236Ydre 94 86 97 100 0 0 0 3101Åtvidaberg 98 98 97 100 0 0 0 804Ödeshög 96 71 97 100 0 0 0 2269

Jönköpings län 69 65 87 40 1600 906 449 1705Aneby 96 100 100 100 0 0 0 1548Eksjö 50 37 100 0 0 0 1511Gislaved 74 56 94 82 0 6 83 2088GnosjöHabo 66 63 98 0 0 0 31 1212Jönköping 56 50 86 1 0 900 250 1569Mullsjö 68 66 100 0 0 0 0 1576Nässjö 90 90 96 84 0 0 0 1512Sävsjö 63 54 96 0 0 0 0 2232Tranås 98 98 97 100 0 0 0 1389Vaggeryd 72 99 1 0 0 0 1583Vetlanda 75Värnamo 94 90 93 100 1600 0 85 2345

Kronobergs län 91 87 89 98 8 230 121 2157Alvesta 97 98 97 100 0 0 21 1532Lessebo 64Ljungby 62 63 42 100 0 0 6 984Markaryd 99 94 99 100 0 0 0 1218Tingsryd 96 97 96 100 0 0 10 1812Uppvidinge 94 87 93 100 0 0 0 2613Växjö 94 88 91 100 8 230 84 2498Älmhult 92 94 98 87 0 0 0 2106

Kalmars län 88 83 94 81 6625 38 89 1817Borgholm 75 54 100 100 750 1 0 762Emmaboda 98 97 98 100 0 1 52 2559Hultsfred 81 78 96 61 0 0 0 2756Högsby 95 93 93 97 0 0 0 2102Kalmar 98 97 97 100 0 0 0 1422Mönsterås 97 97 100 100 0 25 19 1519Mörbylånga 53 36 85 0 5875 0 0 1062


Tabellbilaga




(%)



Förnybar el till

byggnader (%)



Solvärme (MWh)

Energi-kostnad



Nybro 98 97 97 100 0 0 16 1949Oskarshamn 79 56 83 68 0 0 0 2328Torsås 59 61 100 5 0 0 1 1689Vimmerby 96 96 97 100 0 0 0 1990Västervik 78 79 89 41 0 11 0 1234


Blekinge län 94 83 95 99 0 113 196 1992Karlshamn 76Karlskrona 95 75 96 100 0 40 36 1788Olofström 89 86 84 100 0 0 100 2734Ronneby 96 96 98 100 0 73 0 2124Sölvesborg 89 93,9 95 88 0 0 60 1509

Skåne län 62 65 73 49 6166 639 937 1565Bjuv 57 44 79 0 0 0 1763Bromölla 99 98 100 100 0 0 30 1268Burlöv 44 39 64 35 0 0 0 2321Båstad 33 3 0 100 0 43 0 1024Eslöv 78 58 63 93 0 0 116 1901Helsingborg 67 90 88 0 206 15 91 1687Hässleholm 81 87 85 87 0 0 7 1305Höganäs 32 3 76 0 0 0 0 1869Hörby 65 64 98 0 0 0 0 1261Höör 62 58 96 0 0 0 0 896Klippan 90 58 97 0 0 0 0 1245Kristianstad 96 84 100 97 0 20 110 2070Kävlinge 37 0 33 0 0 0 1354Landskrona 89 78 92 0 0 0 0 1292Lomma 45 30 73 23 0 0 2 816Lund 78 78 74 100 90 42 150 1798Malmö 41 52 44 33 0 465 422 1380Osby 85 86 97 100 0 0 0 1756PerstorpSimrishamn 68 45 99 58 0 0 0 1305SjöboSkurup 55 54 100 0 0 0 0 1534Staffanstorp 74 77 87 100 5870 0 0 700Svalöv 67 69 98 0 0 0 10 2185SvedalaTomelilla 89 83 97 69 0 0 0 137Trelleborg 31 23 100 0 0 0 0 1550Vellinge 42 0 87 0 0 0 1416Ystad 91 96 88 100 0 0 0 2028Åstorp





(%)



Förnybar el till

byggnader (%)



Solvärme (MWh)

Energi-kostnad



Ängelholm 34 0 76 0 0 55 0 0Örkelljunga 66 62 95 0 0 0 0 1004Östra Göinge 55 64 98 0 0 0 0 2178

Hallands län 74 72 88 58 105744 335 1171 1484Falkenberg 84 87 95 100 45490 77 0 1608Halmstad 75 69 85 42 0 131 52 1716Hylte 55 57 100 0 0 0 31 1128Kungsbacka 54 54 92 0 0 110 1010 1043Laholm 50 49 49 100 0 0 68 1766Varberg 93 91 93 100 60254 17 10 1312

Västra Götalands län 70 65 79 48 134768 274 2177 1592Ale 74 69 73,3 71 0 17 4 1556Alingsås 98 95 98 100 0 0 0 1521Bengtsfors 72 58 84 40 45490 0 9 2679Bollebygd 63 61 100 57 0 0 0 1311Borås 54 44 75,8 0 0 15 75 1379Dals-Ed 45 44 90 0 0 0 27 3083Essunga 59 57 94 0 0 0 0 1902Falköping 97 91 96 100 3495 0 0 871Färgelanda 95 95 95 100 0 0 76 2683Grästorp 54 57 99 0 0 0 0 921Gullspång 48 49 80 0 0 0 0 1189Göteborg 72 69 73,3 60 83400 85 622 1764Götene 90 91 96 79 0 0 10 906Herrljunga 81 80 93 62 0 0 0 2193Hjo 91 54 90 94 0 0 60 588Härryda 41 39 92 2 0 0 0 760Karlsborg 88 67 92 99 0 0 8 1129Kungälv 48 47 76 0 0 0 152 1444Lerum 92 93 87 100 0 32 30 699Lidköping 90 87 85 100 0 0 9 1767Lilla Edet 52 53 99 0 2320 0 215 897Lysekil 64 22 100 7 0 16 0 1257Mariestad 70 51 95 0 0 0 0 1262Mark 76 68 99 24 0 0 4 1830Mellerud 55 52 95 0 0 0 0 2620Munkedal 94 93 100 100 0 0 0 1247Mölndal 57 61 76 25 0 2 64 1234Orust 34 25 0 0 0 0 640 556PartilleSkara 96 95 97 94 0 1 17 1063Skövde 56 51 89 0 0 0 50 1618Sotenäs 9 4 0 0 0 0 39 1039Stenungsund 65 8 90 0 0 0 0 1329Strömstad 4 88 98 0 0 0 0 2005


Tabellbilaga




(%)



Förnybar el till

byggnader (%)



Solvärme (MWh)

Energi-kostnad



Svenljunga 65 64 90 0 0 0 4 1434Tanum 83 79 95 79 0 0 13 1608Tibro 83 78 99 59 0 0 4 122Tidaholm 81 84 77 92 0 0 15 1285Tjörn 25 33 100 0 0 0 0 128Tranemo 85 93 100 78 0 0 0 1163Trollhättan 99 89 98 99 0 69 5 1407Töreboda 58 49 100 0 0 0 0 1090Uddevalla 54 42 73 29 0 11 0 914Ulricehamn 35Vara 98 98 99 100 0 0 0 1664Vårgårda 99 98 98 100 63 0 0 1239Vänersborg 56 49 34 100 0 26 24 1938Åmål 54 50 96 0 0 0 0 2348Öckerö

Värmlands län 86 84 92 80 8600 149 185 1970Arvika 95 93 94 100 0 0 0 2356EdaFilipstad 51 51 94 0 0 23 0 2511Forshaga 54 57 86 0 0 0 4 1945Grums 73 87 88 56 0 0 0 2349Hagfors 92 68 89 100 0 5 0 1749Hammarö 96 87 95 100 0 2 0 991Karlstad 93 95 88 100 8600 77 148 1624Kil 88 86 97 83 0 0 15 1091Kristinehamn 93Munkfors 93 89 98 80 0 0 0 1833Storfors 55 51 70 0 0 41 0 3277Sunne 89 88 97 84 0 0 0 2211Säffle 96 75 97 100 0 0 18 2047Torsby 89 88 99 100 0 0 0 2597Årjäng 79 63 98 29 0 0 0 2225

Örebro län 68 72 63 74 8530 27 365 1952Askersund 93 91 91 100 1230 0 0 1749Degerfors 95 93 100 0 0 0 2566Hallsberg 50 47 61 0 0 0 0 2010Hällefors 96 84 95 100 0 0 0 3618Karlskoga 77 79 67 100 0 1 12 2167Kumla 74 95 60 100 0 0 0 2223Laxå 97 97 96 100 0 0 0 2257Lekeberg 89 6 96 77 0 0 0 1338Lindesberg 67 93 97 6 0 14 0 0Ljusnarsberg 100 72 96 100 0 0 0 0Nora 70 92 95 0 0 0 0 0Örebro 61 66 53 80 7300 12 353 2109





(%)



Förnybar el till

byggnader (%)



Solvärme (MWh)

Energi-kostnad



Västmanlands län 63 63 63 63 0 251 177 1863Arboga 64 100 0 0 0 0 1453Fagersta 53 51 95 0 0 0 0 1508Hallstahammar 31 34 41 0 0 0 0 2904Kungsör 88 97 83 100 0 0 0 2967Köping 99 94 97 0 0 0 0 1240Norberg 6 6 2 0 0 0 0 1387Sala 93 99 100 100 0 95 0 2652Skinnskatteberg 99 95 100 100 0 0 20 2607Surahammar 68 62 97 0 0 0 0 2372Västerås 58 57 47 100 0 156 157 1381

Dalarnas län 73 65 89 38 54976 113 59 2357Avesta 38 39 57 0 0 0 0 2627Borlänge 98 75 97 100 5258 0 0 2136Falun 83 79 97 45 28620 113 0 2190Gagnef 78 83 0 0 0 0 0 1113Hedemora 88 89 88 91 0 0 0 1459Leksand 66 62 98 0 0 0 6 1993Ludvika 65 62 94 0 0 0 0 2184Malung-Sälen 65 63 99 2 3316 0 17 3023Mora 33 35 52 0 5526 0 21 2893Orsa 59 58 84 0 0 0 0 2928Rättvik 60 90 97 0 10771 0 0 2525Smedjebacken 76 56 80 59 1486 0 15 2806Säter 64 64 88 0 0 0 0 2152Vansbro 75 59 99 42 0 0 0 2783Älvdalen 81 28 98 79 0 0 0 2941

Gävleborgs län 77 78 84 57 10510 76 123 2443Bollnäs 11 14 16 0 0 1 0 2992Gävle 98 98 97 100 126 70 90 2454Hofors 61 83 74 0 0 0 0 2856Hudiksvall 90 72 98 70 0 0 33 2469Ljusdal 73NordanstigOckelbo 99 95 98 100 0 0 0 2708Ovanåker 83 77 99 0 0 0 0 166Sandviken 61 73 70 38 10384 5 0 1630Söderhamn 89 94 99 67 0 0 0 3215

Västernorrlands län 61 66 0 37 0 5 86 1961Härnösand 72 73 99 0 0 0 0 1084Kramfors 40 74 60 1 0 0 0 3185Sollefteå 53 52 97 0 0 0 0 1605Sundsvall 37 49 60 0 0 5 14 1483Timrå 96 73 99 92 0 0 0 2109Ånge 69 56 99 25 0 0 72 4129Örnsköldsvik 93 90 87 100 0 0 0 1990


Tabellbilaga




(%)



Förnybar el till

byggnader (%)



Solvärme (MWh)

Energi-kostnad



Jämtlands län 73 48 92 49 0 94 21 1814Berg 50 53 96 0 0 14 1 2961BräckeHärjedalenKrokom 53 51 96 0 0 80 0 2191Ragunda 54 40 91 0 0 0 0 3336Strömsund 60 58 93 0 0 0 20 1428Åre 96 52 94 100 0 0 0 801Östersund 93 40 89 100 0 0 0 1283

Västerbottens län 66 66 81 42 99922 10 26 2738Bjurholm 45 45 85 0 0 0 0 2397Dorotea 66 71 98 0 3857 0 0 1323Lycksele 22 92 23 21 0 0 0 3565Malå 73 87 100 100 0 0 0 4773Nordmaling 51 44 96 0 0 0 0 1613Norsjö 48 47 90 0 0 0 0 2584Robertsfors 69 70 100 15 733 0 0 1461Skellefteå 77 73 94 56 73332 0 14 3402Sorsele 65 77 99 0 0 0 0 3500Storuman 64 52 91 31 0 0 0 2395Umeå 67 60 79 40 22000 10 12 2284Vilhelmina 59 52 97 0 0 0 0 0Vindeln 55 65 95 0 0 0 0 2357Vännäs 95 57 90 100 0 0 0 2589Åsele 89 96 98 71 0 0 0 4733

Norrbottens län 74 68 91 36 0 29 22 2202Arjeplog 84 80 100 54 0 0 0 2819Arvidsjaur 59 57 96 0 0 0 0 1452Boden 100 83 100 100 0 0 0 1507Gällivare 73 99 28 0 0 0 1114Haparanda 52 54 23 100 0 7 0 2672Jokkmokk 99 99 98 100 0 0 0 5749Kalix 96 47 94 100 0 0 19 1432KirunaLuleå 69 68 92 0 0 0 3 2175Pajala 76 83 91 25 0 0 0 3082Piteå 71 63 96 23 0 23 0 1885Älvsbyn 64 62 99 0 0 0 0 2375Överkalix 67 67 96 0 0 0 0 1536Övertorneå 20 40 24 0 0 0 0 2053





(%)



Förnybar el till

byggnader (%)



Solvärme (MWh)

Energi-kostnad



KommungrupperFörortskommuner till storstäderna 70 67 82 63 610 8 65 1 245

Pendlingskommuner 74 68 85 51 120 5 18 1 764

Storstäder 66 63 64 64 31 133 283 373 1 513

Glesbygdkommuner 63 63 92 18 43 0 7 2 442

Kommuner i glesbe-folkad region 64 65 75 40 395 2 5 2 353

Turism- och besöks-näringskommuner 61 56 87 36 1 039 4 6 2 006

Varuproducerande kommuner 78 76 91 54 1 151 2 9 1 816

Kommuner i tätbe-folkad region 83 77 92 70 2 457 8 7 1 730

Förortskommuner till större städer 70 65 79 50 572 0 9 1 400

Större städer 77 73 83 70 7 307 67 66 1 786

Källa: Energieffektiviseringsstödet *Anm. Avser summa för rapporterande kommunerAnm. ”Medel ovägt” är ett medelvärde där alla kommuner/landsting väger lika mycket. ”Medel vägt” tar hänsyn till faktiska mängder av byggnadsytor, energi, invånare etc.


Tabellbilaga

tabell 16. Kommunernas transporter och kollektivtrafik – fordon och förnybara drivmedel 2009–2012

Kommunernas transporter – Fordon och förnybara drivmedel


bilar enligt MFS

Energiprestanda personbilar och

lätta lastbilar enligt MFS

(kWh/100 km)

Energianvänd-ning person-

bilar och lätta lastbilar

(kWh/100 km) EES 2012

Körsträckor person-bilar och

lätta lastbilar (km/årsarb)

EES 2012

Förnybara drivmedel per-

sonbilar och lätta lastbilar

(%) EES



Kommun 2012 2009 2012 2009 2012 2009 2012 2009Medel ovägt 38 26 64,6 67,7 81,7 1390 13 11 20 14

Medel vägt 46 34 67,7 69,9 80,0 1058 18 15 25 27

Stockholms län 49 45 62,7 69,2 83,3 543 16 17 5Botkyrka 44 13 76,0 75,2 98,8 371 11 6Danderyd 71 63 49,3 57,5 60,5 288 5 8Ekerö 36 15 60,4 70,5 66,8 1234 6 9Haninge 26 19 67,7 73,3 60,3 639 9 0 0Huddinge 50 36 64,7 70,3 96,6 416 8 12Järfälla 20 10 65,6 68,4 128,9 560 8 8Lidingö 34 26 63,2 63,4 107,8 414 6 5Nacka 42 40 70,3 72,8 70,1 369 5 8Norrtälje 33 74 72,1 69,4 432,0 647 29 9Nykvarn 22 21 60,7 70,0 30,1 696 5 26Nynäshamn 30 23 67,4 69,9 86,2 1245 7 5Salem 8 3 71,8 74,1 69,8 635 8 7 5Sigtuna 55 39 68,1 64,9 21,9 3677 32 6Sollentuna 28 18 64,3 64,7 86,8 631 7 10Solna 71 22 63,3 63,5 5Stockholm 80 76 76,6 69,8 75,8 246 36 0 0Sundbyberg 37 83 71,2 67,5 104,0 367 15 41Södertälje 41 47 69,9 70,4 144,3 610 14 5Tyresö 51 39 61,2 71,1 63,9 857 8 28Täby 49 23 61,2 65,8 87,2 372 6 13Upplands Väsby 45 47 73,1 68,9 105,5 625 28 4Upplands-Bro 34 37 63,0 74,3 119,6 759 8 24Vallentuna 42 2 60,2 69,9 69,5 604 5 12Vaxholm 40 33 57,5 58,8 74,5 364 5 4Värmdö 50 10 61,7 68,0 73,4 1841 4 5Österåker 49 2 61,6 69,7 71,7 821 6 7

Uppsala 40 33 62,4 68,0 64,3 1496 12 10 12 34Enköping 43 25 59,1 65,1 5Heby 46 60 56,4 59,2 69,5 1073 7 12Håbo 31 17 63,0 67,1 94,4 1088 8 7Knivsta 47 77 55,8 51,8 100,3 1026 8 7Tierp 24 2 59,2 66,9 53,2 3172 7 3Uppsala 40 36 65,6 72,0 61,3 1313 14 15 34Älvkarleby 26 3 56,4 64,4 70,4 1223 7 4Östhammar 51 54 58,9 64,4 57,6 1798 17 0 12 0

Södermanland 55 46 69,8 72,8 69,1 895 7 14 26Eskilstuna 67 57 75,3 77,2 88,3 801 10 6 52Flen 46 48 61,3 67,9 59,0 1525 28 13Gnesta 48 43 56,0 63,3Katrineholm 45 49 73,6 77,9 79,3 585 60 5Nyköping 52 44 68,6 71,7 222,4 981 10 37 5Oxelösund 31 30 61,9 64,1 133,0 840 6 5Strängnäs 40 10 64,9 70,0 71,5 965 10 8 9Trosa 67 76 60,3 64,6 73,0 1128 43 44Vingåker 65 53 61,1 63,8 63,4 1314 52 51





bilar enligt MFS



(kWh/100 km)



(kWh/100 km) EES 2012



EES 2012



(%) EES




Medel vägt 46 34 67,7 69,9 80,0 1058 18 15 25 27

Östergötland 54 36 73,6 72,9 70,5 1173 27 24 59Boxholm 30 0 56,7 64,6 58,5 1890 6 4Finspång 44 11 64,0 69,0 71,7 1639 10 5 5Kinda 34 16 60,6 62,3 69,4 1413 17 11 5Linköping 66 50 81,1 81,2 61,0 1375 34 43 79Mjölby 37 9 69,5 70,5 77,5 1700 21 16 5Motala 51 47 84,5 83,6 95,9 428 42 28 12Norrköping 65 57 69,6 70,1 72,5 798 36 12 46Söderköping 49 27 67,6 64,7 77,2 1857 18 22 5Vadstena 26 43 66,6 64,6 68,0 889 7 4 5Valdemarsvik 42 20 73,9 69,8 65,5 2116 22 3Ydre 10 0 69,9 69,3 86,7 2343 5 4 5Åtvidaberg 36 15 64,4 67,0 65,3 1283 7 7 5Ödeshög 33 29 60,5 58,8 71,1 1698 5 4 5

Jönköping 44 26 69,9 71,3 73,0 1254 7 14 33 5Aneby 42 52 57,8 61,1 353,7 1097 8 34 5Eksjö 37 38 65,3 72,2 83,8 1596 16 33Gislaved 42 38 70,9 72,9 81,1 1259 21 15Gnosjö 51 11 65,7 62,0 4Habo 55 10 61,7 65,6 285,8 1482 8 5Jönköping 54 29 78,6 75,0 75,6 1251 44 24Mullsjö 30 22 64,5 62,3 81,9 1268 6 4Nässjö 33 29 65,6 69,2 69,2 1250 18 9Sävsjö 30 17 63,9 69,2 70,1 1248 15 12Tranås 31 17 64,1 68,4 66,3 1117 10 19 33 5Vaggeryd 25 19 64,8 71,3 84,7 1361 8 12Vetlanda 39 21 59,8 68,0 10Värnamo 41 24 66,5 72,0 84,1 1109 15 9

Kronoberg 48 30 63,7 65,1 43,1 823 22 17 7Alvesta 33 31 62,5 67,0 66,9 1199 19 20Lessebo 45 0 53,5 40,2 5Ljungby 43 1 62,1 66,3 64,4 1142 17 4Markaryd 58 8 55,1 58,9 87,2 365 5 4Tingsryd 64 51 62,9 64,8 428 35 10 7Uppvidinge 16 15 60,2 59,8 43,7 3437 8 5Växjö 52 42 66,2 67,9 150 37 35Älmhult 50 29 70,3 66,6 111,6 2616 7 15

Kalmar 41 32 65,6 68,2 62,5 1401 14 12Borgholm 45 51 64,0 66,2 71,3 2118 35 18Emmaboda 32 24 65,0 67,8 102,4 1919 11 21Hultsfred 38 36 55,7 66,7 63,4 2334 6 5Högsby 48 7 65,3 68,6 81,3 3001 30 8Kalmar 49 37 69,6 72,3 162,5 1032 12 13Mönsterås 45 26 61,7 63,8 62,0 1668 17 12Mörbylånga 35 48 66,7 58,2 81,0 1994 8 4


Tabellbilaga




bilar enligt MFS



(kWh/100 km)



(kWh/100 km) EES 2012



EES 2012



(%) EES




Medel vägt 46 34 67,7 69,9 80,0 1058 18 15 25 27

Nybro 31 37 67,8 68,9 15Oskarshamn 33 28 63,8 66,0 71,1 1314 8 5Torsås 50 47 56,9 69,3 76,6 2113 13 18Vimmerby 27 21 64,3 65,6 81,2 1250 9 10Västervik 43 17 65,6 70,7 74,7 1643 18 10

Gotland 42 0 68,5 0,0Gotland 42 26 68,5 67,0

Blekinge 49 41 68,3 69,9 55,5 692 29 25Karlshamn 48 26 78,1 70,7 5Karlskrona 49 60 61,3 68,4 812,6 89 35 38Olofström 43 38 75,1 75,3 119,2 1394 29 25Ronneby 54 26 70,3 70,8 72,5 1475 24 14Sölvesborg 45 46 61,9 66,2 92,4 1175 21 18

Skåne 46 31 71,1 71,5 71,0 1044 24 18 9 0Bjuv 24 12 66,9 67,7 71,0 1140 5 0Bromölla 52 15 57,7 63,6 68,8 1530 5 4Burlöv 11 0 72,1 74,7 82,4 628 6 4Båstad 34 7 62,8 64,4 182,7 874 5 4Eslöv 55 38 70,9 75,7 149,4 596 23 6Helsingborg 82 50 77,4 70,6 63,6 695 30 19Hässleholm 40 25 80,2 72,0 72,1 1521 33 12Höganäs 43 19 63,3 64,3 109,4 1703 10 4Hörby 40 28 63,2 67,4 73,7 1475 9 28Höör 40 4 58,2 68,6 21,7 1568 16 5Klippan 27 6 65,8 69,3 80,6 1016 10 10Kristianstad 49 23 72,4 73,2 106,0 1299 28 16Kävlinge 46 20 59,3 65,4 103,8 1118 6Landskrona 42 37 73,3 71,0 106,6 501 12 11Lomma 41 16 68,3 68,0 81,8 725 8 9Lund 36 14 75,1 71,3 211,4 971 35 4 9 0Malmö 62 57 77,3 77,6 92,9 861 36 33Osby 34 2 62,2 66,0 74,6 1537 6 4Perstorp 21 0 60,0 63,7Simrishamn 29 15 59,8 67,6 55,6 2716 7 4Sjöbo 51 45 56,9 64,0Skurup 29 32 72,2 73,7 55,1 1142 7 24Staffanstorp 25 27 62,8 60,7 77,2 684 5 5Svalöv 42 46 61,7 69,1 68,5 1604 10 6Svedala 20 19 77,1 67,3Tomelilla 27 32 67,0 66,0 587,7 518 28 12Trelleborg 35 27 69,0 74,3 77,6 1529 12 12Vellinge 17 10 72,4 79,5 56,0 835 5 0Ystad 47 45 78,4 74,9 62,3 2347 18 5Åstorp 23 4 61,5 66,9





bilar enligt MFS



(kWh/100 km)



(kWh/100 km) EES 2012



EES 2012



(%) EES




Medel vägt 46 34 67,7 69,9 80,0 1058 18 15 25 27

Ängelholm 29 23 66,4 68,8 201,8 121 7 0Örkelljunga 26 6 62,3 70,3 176,9 1805 4 4Östra Göinge 50 0 58,1 66,6 182,1 1425 5 4

Halland 48 24 64,0 66,5 72,8 1572 12 10 61 5Falkenberg 44 16 69,2 75,2 108,0 1382 19 10Halmstad 45 18 67,9 68,5 54,0 1729 15 14Hylte 42 37 60,3 62,5 77,1 1334 7 3Kungsbacka 51 34 59,8 64,7 67,6 1443 13 10Laholm 44 14 58,8 69,2 77,1 2169 7 7 61 5Varberg 55 27 60,1 57,9 77,8 1509 6 7

Västra Götaland 59 49 69,0 72,5 58,0 948 20 19 32 5Ale 55 30 60,6 64,0 296 6Alingsås 57 41 64,7 69,2 53,4 1423 14 21Bengtsfors 23 3 61,1 61,2 76,7 2769 9 5Bollebygd 26 4 59,1 60,5 75,4 3676 7 4Borås 65 43 69,6 70,6 142 35 20Dals-Ed 29 0 65,0 74,4 79,0 2273 6 4Essunga 48 14 57,9 65,1 50,7 2043 7 4Falköping 60 25 63,9 65,8 788,8 240 9 9 100Färgelanda 46 12 52,3 59,2 62,0 2488 6 4Grästorp 69 69 85,3 76,6 80,1 1207 52 10Gullspång 63 3 52,2 69,0 76,8 2388 7 3Göteborg 77 74 77,6 79,5 68,8 927 33 35Götene 60 39 64,8 68,8 55,5 1474 25 30Herrljunga 27 20 60,2 59,1 76,1 2206 10 7 100Hjo 42 34 63,4 58,3 82,9 1114 5 4Härryda 54 45 64,2 66,7 74,1 1066 13 10Karlsborg 43 11 58,7 57,5 48,2 2008 7 5Kungälv 56 8 64,8 75,4 157 11 12 7 5Lerum 66 66 62,1 76,3 84,4 815 29 34Lidköping 58 45 80,8 75,8 13 8 9 5Lilla Edet 54 67 67,2 72,8 147,9 3711 37 16Lysekil 23 15 66,7 63,0 64,3 2190 12 5Mariestad 44 23 65,7 68,0 77,9 1470 10 13Mark 52 20 64,9 69,6 67,6 1594 9 8Mellerud 50 60 63,3 65,8 98,2 1725 16 24Munkedal 33 34 56,7 62,2 98,3 1917 7 4Mölndal 57 38 61,0 60,7 578,1 227 9 9Orust 34 8 59,3 66,8 73,8 1845 6 4 5Partille 70 55 66,0 71,2Skara 41 60 72,4 70,3 77,7 1414 14 14Skövde 60 37 67,5 67,5 105,7 1288 16 11 30 7Sotenäs 36 2 59,6 69,3 73,3 1910 6 4Stenungsund 39 33 62,1 68,5 88,8 861 7 14Strömstad 35 28 59,6 70,6 87,3 2335 7 12


Tabellbilaga




bilar enligt MFS



(kWh/100 km)



(kWh/100 km) EES 2012



EES 2012



(%) EES




Medel vägt 46 34 67,7 69,9 80,0 1058 18 15 25 27

Svenljunga 54 27 50,7 65,5 584,9 111 8 4 7Tanum 40 47 58,0 65,3 63,8 2020 7 13Tibro 40 17 63,8 66,0 95,7 1173 7 5Tidaholm 28 6 64,8 65,6 118,2 1332 6 4Tjörn 50 30 59,2 64,8 568,2 99 6 4 6Tranemo 49 20 56,9 62,6 463,4 583 14 18Trollhättan 63 51 86,5 83,4 105,4 796 54 43Töreboda 47 21 63,5 64,2 56,8 1742 5 4Uddevalla 57 54 66,7 72,2 116,8 967 20 16Ulricehamn 45 32 71,1 76,8 15Vara 67 53 57,5 65,1 444,0 202 15 31Vårgårda 39 15 69,0 69,7 95,6 1369 12 8Vänersborg 59 54 63,6 67,8 72,2 1133 21 17Åmål 52 59 60,3 62,5 73,5 1243 11 9Öckerö 10 4 68,8 75,0 0

Värmland 41 21 67,7 67,4 76,0 1819 16 13 12 5Arvika 20 11 68,4 63,8 61,9 2296 7 7 5Eda 25 9 64,5 64,8Filipstad 28 6 65,5 67,0 1 991,9 65 7 4Forshaga 40 11 62,0 68,3 74,1 1668 8 7Grums 36 2 66,0 69,8 110,3 1711 10 3Hagfors 41 1 68,8 64,3 68,8 2316 8 4Hammarö 48 19 64,3 70,8 75,6 1469 8 4Karlstad 61 48 74,9 70,2 100,1 1113 38 38 12 5Kil 40 13 63,2 66,8 59,6 1385 8 6Kristinehamn 43 15 61,1 65,1 4 5Munkfors 38 18 63,9 65,4 84,1 1705 5 4Storfors 8 0 67,0 63,8 1 755,8 620 7 4Sunne 46 36 65,5 71,1 73,7 3407 10 14Säffle 34 11 67,0 70,9 73,2 5106 7 5Torsby 28 19 66,8 63,6 78,2 2494 8 5Årjäng 19 13 64,0 64,4 69,5 1731 8 4

Örebro 42 31 70,2 71,6 65,4 933 26 18 7 5Askersund 26 4 63,0 68,0 81,9 2252 7 5Degerfors 22 8 67,5 71,9 79,0 1215 13 0Hallsberg 37 0 64,1 67,5 4 941,1 2 7 3Hällefors 54 21 59,4 62,7 756,3 179 6 4 7 5Karlskoga 26 15 67,4 66,9 91,1 1245 8 6Kumla 23 8 69,2 69,9 57,7 2451 7 5Laxå 18 13 67,3 66,8 71,3 1471 5 5Lekeberg 45 39 52,6 56,8 64,1 2123 7 4Lindesberg 38 2 58,0 63,2 6 4 7 5Ljusnarsberg 0 0 66,9 71,3 6 4 7Nora 50 16 56,0 66,6 11 7 5Örebro 56 55 77,7 77,6 69,0 807 59 43





bilar enligt MFS



(kWh/100 km)



(kWh/100 km) EES 2012



EES 2012



(%) EES




Medel vägt 46 34 67,7 69,9 80,0 1058 18 15 25 27

Västmanland 43 30 69,6 71,6 86,7 957 28 24 71 37Arboga 35 29 65,2 66,9 69,7 947 32 14Fagersta 38 0 62,4 65,4 77,1 1761 7 4Hallstahammar 36 18 60,5 67,3 82,8 874 6 5Kungsör 27 24 68,2 67,6 137,6 1008 15 10Köping 29 22 67,7 72,9 310,6 328 10 11Norberg 33 38 65,5 65,9 80,0 1296 7 5 5Sala 32 19 71,6 69,6 147,7 848 13 11Skinnskatteberg 29 0 60,8 66,2 120,8 1019 7 4Surahammar 35 37 60,3 65,7 84,3 751 12 17Västerås 61 43 76,0 75,5 80,5 1069 48 43 71 37

Dalarna 36 25 60,8 67,1 77,4 1750 9 10 10 5Avesta 38 39 59,6 68,2 22,1 4376 7 17 7 5Borlänge 44 26 59,5 68,3 79,4 1030 10 5 5Falun 46 22 55,4 67,1 125,6 1171 8 6Gagnef 21 2 61,4 64,3 5 4Hedemora 55 58 58,3 66,9 75,5 1054 32 49Leksand 36 50 58,9 68,2 75,4 1909 11 20Ludvika 36 28 61,0 64,4 102,7 1569 6 6Malung-Sälen 12 16 65,5 69,6 82,5 3068 8 11Mora 37 18 64,8 70,0 57,3 11 12Orsa 41 22 53,0 65,2 72,5 1650 7 5 12Rättvik 22 26 67,4 70,5 55,1 3036 7 10 7Smedjebacken 23 12 64,3 64,7 55,9 3789 7 4Säter 35 36 67,5 61,1 1 286,0 41 7 5 7 5Vansbro 13 14 69,6 68,7 69,6 2190 5 4Älvdalen 24 0 58,5 64,7 135,1 1667 6 4 7 5

Gävleborg 31 27 65,1 68,6 64,7 742 11 8 8Bollnäs 27 29 67,3 69,7 94,2 196 8 8Gävle 40 26 63,6 67,0 83,1 1115 8 10 8Hofors 16 6 67,0 71,9 71,8 97 4 4Hudiksvall 42 42 67,7 70,6 156,0 1547 16 13Ljusdal 19 9 64,7 67,5 7Nordanstig 19 11 62,8 76,1 4Ockelbo 50 53 58,3 60,7 56,7 599 6 4Ovanåker 41 64 61,7 66,2 329,7 237 17 16Sandviken 18 19 64,5 68,8 114,9 1389 7 5Söderhamn 17 10 66,2 67,8 173,4 1399 9 7

Västernorrland 42 30 61,4 64,7 80,2 1479 12 11Härnösand 31 26 63,2 67,6 7Kramfors 53 22 54,5 67,1 62,3 2032 7 5Sollefteå 51 39 55,3 63,9 59,9 2319 7 10Sundsvall 33 12 65,1 62,2 74,7 1278 8 8Timrå 35 41 61,6 71,2 105,7 1406 7 7


Tabellbilaga




bilar enligt MFS



(kWh/100 km)



(kWh/100 km) EES 2012



EES 2012



(%) EES




Medel vägt 46 34 67,7 69,9 80,0 1058 18 15 25 27

Ånge 37 11 54,5 62,2 87,4 2135 7 4Örnsköldsvik 50 57 64,9 66,1 104,5 1767 19 20

Jämtland 14 14 67,3 70,5 34,4 1022 12 4 56 15Berg 13 7 67,3 66,7 74,7 4072 6 4Bräcke 25 4 60,6 69,6Härjedalen 19 19 63,0 62,6Krokom 9 7 61,4 67,4 81,7 2224 5 4Ragunda 13 0 58,6 64,5 105,4 2480 6 4Strömsund 25 3 56,2 63,4 63,9 2177 8 6Åre 16 26 67,2 74,2 66,0 3212 7 9Östersund 40 50 74,7 78,2 109,1 2564 40 9 56 15

Västerbotten 28 29 66,5 67,5 41,0 1073 14 10 20 15Bjurholm 0 0 75,3 67,9 133,7 1979 5 4Dorotea 0 0 65,8 65,8 1 425,1 69 6 4Lycksele 16 8 65,6 67,8 212,1 999 7 8 5Malå 26 15 61,5 67,5 96,5 194 7 4Nordmaling 17 17 62,8 68,8 72,3 1735 6 9Norsjö 29 11 57,9 64,3 2 044,7 89 7 4Robertsfors 33 32 66,7 72,3 67,5 1384 19 52Skellefteå 28 28 72,4 71,9 186,4 1397 17 10 25 15Sorsele 0 0 62,2 64,8 88,9 1685 6 4Storuman 25 18 61,6 64,1 70,3 2917 8 12Umeå 43 74 61,3 61,1 91,7 750 14 13 14 15Vilhelmina 3 6 65,5 68,3Vindeln 30 38 57,7 63,7 89,5 1920 13 14Vännäs 20 5 69,5 69,5 139,0 2223 6 4Åsele 0 9 61,5 65,9 80,4 939 8 7

Norrbotten 30 18 64,3 68,2 72,0 1179 9 5 25 18Arjeplog 14 0 63,5 66,2 63,8 1140 7 4Arvidsjaur 9 0 64,1 65,5 690,9 334 6 4Boden 49 36 85,2 83,4 58,0 1556 20 5 40 41Gällivare 20 2 62,6 74,0 349 7 4Haparanda 38 42 59,4 61,6 67,4 1484 7 7 7Jokkmokk 7 0 67,2 63,0 81,5 3130 7 4Kalix 44 18 59,2 63,4 74,0 1304 7 6 7Kiruna 11 3 60,4 66,3Luleå 26 25 64,4 67,3 98,0 981 10 7 32 20Pajala 31 0 60,3 69,7 58,1 3242 6 4Piteå 42 24 57,7 61,1 95,0 867 7 4 7 5Älvsbyn 25 0 61,0 68,1 101,4 1494 7 4 7 5Överkalix 31 45 70,7 73,4 102,0 1942 7 4Övertorneå 7 5 66,2 63,4 81,2 2233 8 4





bilar enligt MFS



(kWh/100 km)



(kWh/100 km) EES 2012



EES 2012



(%) EES




Medel vägt 46 34 67,7 69,9 80,0 1058 18 15 25 27

KommungrupperFörortskommuner till storstäderna 40 27 65 69 99 880 9 10 7 2

Pendlingskommuner 37 22 62 65 278 1 375 11 8 8 5

Storstäder 73 69 77 76 79 678 35 23

Glesbygdkommuner 25 11 62 67 77 2 225 6 5

Kommuner i glesbe-folkad region 35 24 64 69 103 1 716 10 8

Turism- och besöks-näringskommuner 30 26 65 67 108 2 219 12 7 9 2

Varuproducerande kommuner 36 20 63 67 152 1 527 11 9 11 21

Kommuner i tätbe-folkad region 45 31 66 69 144 1 434 16 12 35 6

Förortskommuner till större städer 42 30 63 66 87 1 422 13 9 2

Större städer 53 40 71 71 129 1 079 27 20 31 28

Anm. MFS avser uppgifter från Miljöfordon Syd och Vägtrafikregistret. EES avser uppgifter från Energieffektiviseringsstödet.Anm. ”Medel ovägt” är ett medelvärde där alla kommuner/landsting väger lika mycket. ”Medel vägt” tar hänsyn till faktiska mängder av byggnadsytor, energi, invånare etc.

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20

Telefon: 08-452 70 00www.skl.se

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se iSBn 978-91-7585-014-6

Nyckeltal energi och klimat 2013

Byggnader och transporter i kommuner och landstingDetta är den tredje rapporten som presenterar nyckeltal för energianvänd-ning i egna lokaler och transporter för kommuner, landsting och regioner. Den innehåller uppgifter som rapporteras in till Energimyndigheten av de allra flesta kommuner och landsting i samband med Energieffektiviserings-stödet under 2011–2013.

Nyckeltalen visar på en minskad energianvändning i både bostäder och lo-kaler och en kraftigt ökad användning av förnybara drivmedel i kollektivtra-fiken. Andelen miljöbilar har ökat starkt och fordonsflottorna har blivit mer energieffektiva. Rapporten ger svar på frågor som: Hur stor är energianvänd-ningen i lokaler och bostäder i olika kommuner och landsting? Hur mycket kostar energin? Hur mycket förnybara drivmedel används i egna bilar och i kollektivtrafiken?

Nyckeltal energi och klim

at 2013 Sveriges Kom

muner och Landsting

2013

Nyckeltal energi och klimat 2013 Byggnader ocH tranSporter i kommuner ocH landSting

webbutik.skl.se

7585 014 6

Documents