7585 082 5

Ekonomirapporten, april 2016 OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI

SverigesKom

muneroch

LandstingEkonom

irapportenapril2016

2016

Ekonomirapporten, april 2016 OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI

Redaktrer

Nils Mrtensson tfn 08-452 7886Annika Wallenskog tfn 08-452 7746

Upplysningar om innehllet

Per-Lennart Brjesson tfn 08-452 7755 (samhllsekonomi)Jonas Eriksson tfn 08-452 78 79 (lkemedel, kostnadsutveckling hlso- och sjukvrd)Hkan Hellstrand tfn 08-452 7819 (samhllsekonomi, arbetsmarknad)Madeleine Holm tfn 08-452 70 01 (landstingens ekonomi, appendix)Fredrik Holmstrm tfn 08-452 7817 (investeringar i kommuner)Anna Hggqvist tfn 08-452 77 05 (kostnadsutveckling hlso- och sjukvrd)Anna Kleen tfn 08-452 77 62 (offentliga finanser)Bo Legerius tfn 08-452 77 34 (skatteunderlag)Roger Molin tfn 08-452 7726 (landstingens ekonomi)Mns Norberg tfn 08-452 77 99 (asylskande och nyanlnda, kommunal fastighets avgift)Karin Perols tfn 08-452 76 82 (asylskande och nyanlnda)Agneta Rnn tfn 08-452 79 97 (asylskande och nyanlnda)Per Sedigh tfn 08-452 7743 (kommunernas ekonomi, appendix)Signild stgren tfn 08-452 7745 (asylskande och nyanlnda)

Sveriges Kommuner och Landsting118 82 Stockholm Besk Hornsgatan 20Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting1:a upplagan, april 2016

Grafisk form och produktion Elisabet JonssonOmslagsillustration Jan Olsson Form & illustration abDiagram Hkan Hellstrand, Elisabet JonssonTryck Linkpings Tryckeri abPapper Skandia 2000 White 240 gr (omslag), Maxioffset 120 gr (inlaga)Typsnitt Chronicle och Whitney.

isbn 978-91-7585-082-5issn 1653-0853

2 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 3

Frord

Ekonomirapporten belyser landstingens och kommunernas ekonomiska situ-ation och frutsttningar samt den samhllsekonomiska utvecklingen p n -gra rs sikt. Den ges ut av Sveriges Kommuner och Landsting (skl) tv gng-er per r. Kalkylerna i denna utgva avslutades den 19 april. De strcker sigfram till r 2019.

I vrens rapport kan vi konstatera att det ekonomiska lget r fortsatt be-kymmersamt i sektorn. Mnga kommuner och landsting brottas med under -skott och ett kraftigt kostnadstryck. En aktuell frga som ges stort utrymme idenna rapport r de utmaningar som den stora invandringen innebr frkommunsektorn. Den senaste befolkningsprognosen frn scb visar frutomp en stor invandring ocks p ett kat antal ldre och skolbarn i den svenskabefolkningen.

P vr webbplats www.skl.se kan du hitta underlag frn vra rapporter nrdet gller centrala tabeller och diagram p sidan Sektorn i siffror.

Rapporten r utarbetad av tjnstemn inom frbundets sektion fr ekono-misk analys. Rapporten r en tjnstemannaprodukt och har inte varit fremlfr politiskt stllningstagande.

De som har deltagit i arbetet och som kan svara p frgor framgr av fr-teckningen p sidan 2. ven andra medarbetare inom skl har bidragit medfakta och vrdefulla synpunkter. Drutver fr vi stor hjlp av engageradeekonomer och andra medarbetare ute i kommuner och landsting via vra oli-ka ntverk, dagliga kontakter och enkter. Ett srskilt tack till alla er som toger tid att svara p vrens enkt.

Jag vill rikta ett varmt tack till er alla som deltagit i framtagandet av dennarapport!

Stockholm i april 2016

Annika WallenskogSektionen fr ekonomisk analys

Innehll

5 Sammanfattning

9 Fler nyanlnda mjligheter och utmaningar men mnga oskerhetsfaktorer9 Flyktinginvandringen pverkar demografin och arbetsmarknaden14 Bosttningen och bostadssituationen r avgrande fr integration16 Stora krav p vrd, omsorg och skola och p personalen19 Hur mycket kan invandringen bidra till att lsa de kade behoven av personal i vlfrden21 Ersttningssystemen r krngliga och pengarna kommer fr sent...22 Oskerheterna frsvrar en sammantagen bedmning av de ekonomiska effekterna23 Flyktinginvandring och sjukvrdens kostnader

25 Samhllsekonomin25 Begrnsad internationell tillvxt ger dmpad svensk export 27 Inhemsk efterfrgan blir fortsatt stark 2016 och 201784 Svensk ekonomi i konjunkturell balans 2018 och 2019

37 Kommunernas ekonomi37 Sammantaget bra resultat men kommunerna r olika41 Utveckling av generella och riktade statsbidrag41 Investeringar47 Kommunernas ekonomi de nrmaste ren

53 Landstingens ekonomi53 Vartannat landsting redovisade underskott56 Intkterna har frstrkts av skattehjningar57 Vad driver kostnaderna inom hlso- och sjukvrden?63 Utmaningarna r stora fr landstingen64 Hur kan hlso- och sjukvrden mta utmaningarna?69 Vr kalkyl fr 2018 och 2019

71 Appendix


SammanfattningStora demografiska frndringar ren 20162019 innebr enstor pfrestning fr kommuner och landsting, svl ekonomisktsom verksamhetsmssigt. Antalet invnare i Sverige vntas kamed cirka 590 000, varav utlandsfdda svarar fr 70 procent.Samtidigt sker en snabb kning av antalet ldre och antalet barni skolldern. Trycket uppt p kostnaderna vntas drfr varapfallande starkt under perioden.

Tillfllig lttnad ren 20162017

Efter en mycket stark konjunkturutveckling under 2015 vxer ekonomin n-got lngsammare 2016 och 2017. bnp frvntas ka med 3 procent per r, vil-ket nd r starkare n i mnga andra lnder. Arbetsmarknaden kommer attbefinna sig i hgkonjunktur frn och med halvrsskiftet 2016. Under 2017frstrks konjunkturen ytterligare och utvecklingen p arbetsmarknaden blirstark. Nr sysselsttningskningen vxer fs en positiv utveckling av skat-teintkterna som realt sett vxer med cirka 2 procent per r. Tillsammansmed ett betydande statligt tillskott fr kommunerna och landstingen en till-fllig lindring i sin ekonomi.

Lngsammare kning 20182019Det ser avsevrt smre ut ren drefter. bnp vxer lngsammare och sys-selsttningen berknas ka betydligt svagare, i takt med utvecklingen av po-tentiella timmar. Detta medfr att skatteunderlagsutvecklingen blir svagare.Det finns drfr behov av resurstillskott till kommuner och landsting och dr-med en stor risk fr kraftiga kommunala skattehjningar ren 20182019.

Det finns ven skl att se ver den statliga bidragsgivningen till kommun-sektorn. skl har i en skrivelse till Finansdepartementet bland annat ptalatatt de mnga riktade bidragen driver p kostnaderna och att generella stats-bidrag drfr r att fredra.

Statliga kostnader vertas av kommunernaJust nu har staten hga kostnader fr att hantera det stora antalet asylskan-de, som under 2015 uppgick till 163000 varav 70 000 barn. I takt med att anta-let asylskande vntas minska lttar trycket p de statliga kostnaderna. I takt


med att de asylskande fr uppehllstillstnd vergr en stor del av ansvarettill kommuner och landsting som drmed fr en kad ekonomisk belastningd de statliga bidragen upphr.

Flyktingsituationen, en aktuell utmaningTrots att det r staten som ansvarar fr att finansiera mottagandet under asyl-tiden r det stora antalet asylskande ur ett verksamhetsmssigt perspektiven stor utmaning redan nu fr kommuner och landsting. Dessa ansvarar re-dan frn start fr skolgng, utredning och boende enligt socialtjnstlagen,hlso- och sjukvrd och andra vlfrdstjnster. Det r i dagslget brist pbostder, personal, skollokaler och andra verksamhetslokaler mm. Bristen rsrskilt stor p socialsekreterare, lrare och tandvrdspersonal. Socialstyrel-sen rapporterar ocks om kad belastning inom primrvrd, barnhlsovrd,psykiatri, tandvrd och akutvrd. Brist p tolkar kan p sikt leda till patient -skerhetsproblem.

Stor oskerhet om framtida kostnadsutvecklingOskerheten r stor kring vilka de ekonomiska konsekvenserna av asyl- ochflyktingmottagandet kommer att bli. Utifrn den information som finns idagslget rknar vi totalt med en mycket kraftig kning av kostnaderna i kom-munerna fr 2016, med cirka 9 procent i lpande priser. En del av frklaring-en r att kommuner tvingas till dyra lsningar, ssom vertidsersttning, an-litande av bemanningsfretag, dyra boenden fr ensamkommande barn etc.

Framver finns stora oskerheter nr det gller antalet asylskande ochflyktingar, om det gr att hitta bostder, lsa etableringen p arbetsmarkna-den och f tag p personal som kan jobba i vlfrden, inte minst i skolan.

Vi har gjort en srskild analys av hur flyktinginvandringen kan komma attpverka kostnaderna fr hlso- och sjukvrd. Berkningen bygger p utjm-ningssystemets analyser av kostnader fr olika socioekonomiska grupper.Berkningen visar en viss merkostnad fr flyktingar fdda utanfr Europa ide flesta ldersgrupper. Detta indikerar att vra berkningar innebr en un-derskattning av framtida kostnader. Den genomsnittliga kostnaden fr de nyainvnarna r dock lgre just nu eftersom de i genomsnitt r yngre.

Obalans mellan intkter och kostnader i kommunsektornDen ekonomiska kalkylen fr kommunsektorn sammanfattas i diagram 1.Sektorns verksamhetskostnader vntas brutto ka med 250 miljarder kronorren 20162019. En betydande del av dessa kostnader tcks av verksamhet-sintkter, som bland annat bestr av olika avgifter och riktade statsbidrag.Riktade bidrag fr asylmottagandet str fr en stor del av kningen under pe-rioden. Drtill kommer vriga statliga tillskott, senast det aviserade tillskot-tet p 10 miljarder kronor. De generella bidragen antas i kalkylen ka med 2procent realt per r 20182019. Sammantaget kar drmed de generella stats-bidragen med 25 miljarder kronor under perioden enligt vr kalkyl. Den vik-tigaste inkomstkllan r emellertid skatteintkterna. Skatteunderlagets k-ning rcker dock inte fr att behlla resultatet p en ngorlunda ofrndradniv. Enligt vra kalkyler behvs skattehjningar p 1,82 skattekronor, ellerandra tgrder, motsvarande 45 miljarder kronor.


Sammanfattning

Vn av ordning kanske frgar sig vad de kraftiga kostnadskningarna beror poch ifall de ndvndigtvis mste vara s kraftiga. Diagram 2 visar kostnader-nas utveckling i fasta priser. ren 20152016 kar kostnaderna betydligt snab-bare jmfrt med tidigare r. Vr kalkyl frutstter att denna utveckling bryts2017 och att kostnadskningstakten dmpas ren 20172019.

Diagrammet visar ocks att det tidigare fanns en balans mellan skatteunder-lagets och kostnadernas kningstakt under perioden 20062014, men att detsedan blir en obalans. Konjunkturfrstrkningen 20152016 innebr en starktillvxt av skatteunderlaget, men kostnaderna kar nnu snabbare. Nr densvenska ekonomin drefter antas terg till ett normallge vad gller resur-sutnyttjande blir det en betydligt svagare utveckling av skatteunderlaget,samtidigt som det demografiska trycket kar.


Sammanfattning

Diagram 1 Total frndring av kommunsektorns kostnader och intkter ren 20162019Miljarder kronor

0

25

50

75

100

125

150

175

200

225

250

275

300

Intkter

Milj

arde

r kro

nor

Generella statsbidrag

Skattesats

Skatteunderlag

Verksamhetsintkter

0

25

50

75

100

125

150

175

200

225

250

275

300

Kostnader

FinansnettoAvskrivningar

Verksamhetskostnader

Det uppstr ett glapp mellan intkter ochkostnader p 70 miljarder kronor ren20162019. I kalkylen tcks detta av kadeintkter i form av hjda statsbidrag (15miljarder utver de aviserade 10 miljarder-na) och 1,82 kronor i hjda skatter (45 mil-jarder).

Klla: Sveriges Kommuner och Landsting.

Diagram 2 Utveckling av kostnader och skatteunderlag, genomsnitt per r i fasta priserProcent

0

1

2

3

4

20022005 20062009 20102014 2015 2016prognos

2017prognos

2018kalkyl

2019kalkyl

Proc

ent

Realt skatteunderlag

Kostnader, vrigt

Kostnader demografiKommunsektorns kostnader kar kraftigt ifasta priser ren 20152016. kningstak-ten antas dmpas kommande r menven tillvxten i skatteunderlaget berk-nas vara lgre, srskilt ren 20182019.Detta berknas innebra en stor pfrest-ning fr den kommunala ekonomin. Bildenvisar ocks att skatteunderlaget berknaska i lngsammare takt n de demogra-fiskt betingade kostnaderna 2018 och2019.

Klla: Sveriges Kommuner och Landsting.

Vad beror kostnadskningarna p?

kningen av kostnaderna p grund av demografiska frndringar beror somovan beskrivits p den kade folkmngden i kombination med kad andelldre och kad andel skolbarn. Den resterande kostnadskningen 2015 och2016 beror frmst p kostnader frknippade med asyl- och flyktingmottagan-de, men vriga r r den svrare att frklara, eller tminstone att stta siffrorp. I den ryms svl ambitionshjningar som effektivitetsbrister.

Kostnadsutveckling inom hlso- och sjukvrdenI kapitlet Landstingens ekonomi grs en djupdykning i hlso- och sjukvr-dens kostnads utveckling. Kvalitetsutvecklingen r positiv och mrks yttersti att medellivslngden har kat vsentligt i Sverige. Frbttringarna r tydli-gast fr hjrtkrlsjukdom dr hjrtinfarkt r den vanligaste ddsorsaken.Sjukvrdens insatser har bidragit till att bde minska insjuknandet och dd-ligheten. Liknande exempel finns inom flera andra omrden, exempelvis frstroke. Ut veck lingen prglas ocks av att behandling stts in fr nya tillstnd,exempelvis genom nya lkemedel fr Hepatit C-infektion.

Samtidigt finns en kad medvetenhet om effektivitetsbrister i hlso- ochsjukvrden. Antalet anstllda kar snabbt samtidigt som produktionen intefrefaller ka i motsvarande omfattning. Arbetet med att bryta kostnadst-renden har intensifierats, bland annat vntas jmfrelser mellan landstingoch mellan sjukhus leda till frbttrad produktions- och kapacitetsplanering.P lngre sikt krvs ven andra metoder, ssom ny teknik i syfte att effektivi-sera det frebyggande arbetet och vrden fr personer med kroniska sjukdo-mar.

Oskerheter i kalkylernaDet br betonas att kalkylerna i den hr rapporten innehller mnga oskrafaktorer: Utvecklingen av flyktinginvandringen beror p faktorer som r svra att

prognosticera, ssom hndelsefrlopp i omvrlden, politiska beslut ocheffekterna av dessa.

Det r oskert hur vl integrationen kommer lyckas fr de som fr uppe-hllstillstnd, vilket har stor betydelse fr den samhllsekonomiska ut-vecklingen, personalfrsrjningen mm.

De skattehjningar vi rknar med 20182019 frsvagar hushllens ekono-mi avsevrt. Hushllens reala disponibla inkomster minskar, rknat perinvnare under kalkylren, vilket r allvarligt i sig. Men det innebr ocksatt kalkylen avseende kommunsektorns fortsatta kostnadsutveckling kanifrgasttas. Gr det att ka kostnaderna och hja skatterna i en sdanomfattning att hushllens kpkraft frsvagas?

Kommer kommuner och landsting att kunna bryta trenden med de krafti-ga kostnadskningarna?

De nya invnarna antas ha samma kostnader i respektive lder som denbefintliga befolkningen i vra kalkyler.


Sammanfattning

Fler nyanlnda mjligheteroch utmaningar men mngaoskerhetsfaktorerEtt extremt stort antal asylskande kom till Sverige under 2015,vilket stller kommuner och landsting infr stora utmaningar. Idetta kapitel ges en versiktlig bild av hur det ser ut just nu ochvad som kan vntas framver. Exakt hur kommunernas och lands -tingens verksamhet och ekonomi kommer att pverkas de nr -ma ste ren r dock svrt att bedma eftersom det finns storaosk erheter kring det fortsatta flyktingmottagandet. En helt av-grande faktor p sikt r i vilken takt de nyanlnda kommer i ar-bete. En snabbare vg till jobb krver stora utbildningsinsatser,ett nytnkande nr det gller utbildning, arbetsmarknad ochbostadsfrgor samt en god samverkan mellan alla inblandade.

Flyktinginvandringen pverkar demografin och arbets-marknadenDet finns en stor oskerhet i prognoserna fr antalet asylskande, vilket ock-s innebr en stor oskerhet kring omfattningen p mottagandet i kommu-nerna p ngra rs sikt.

Stora oskerheter kring asyl- och flyktingmottagandet efter 2015Under 2015 anskte 163000 personer om asyl i Sverige, vilket var dubbelt smnga som under 2014 och lngt ver den niv som gllt efter den stora in-vandringen frn Balkanlnderna p 1990-talet. D de flesta asylskande somkom under hsten fortfarande vntar p att f sina anskningar prvade harde nnu inte hunnit ge avtryck i befolkningsstatistiken, eftersom de inte re-gistreras som invnare innan de fr uppehllstillstnd.

Av de asylskande under 2015 var 70 400 barn under 18 r och hlften avdem, 35 400, var ensamkommande, vilket r fem gnger fler n under 2014. En


KAPITEL1

stor majoritet av de ensamkommande, 92 procent, var pojkar och tv tredje-delar hade afghanskt medborgarskap.

Av de drygt 173 000 som nu r inskrivna i mottagningssystemet hos Migra-tionsverket r cirka 30 procent frn Syrien, cirka 24 procent frn Afghanistanoch cirka 11 procent frn Irak.

Migrationsverkets prognos fr asylmottagandet 2016 r osker. Den om-fattar tre berkningsalternativ, dr det lgsta r 70 000 och det hgsta 140 000asylskande (varav 12 000 respektive 27 000 ensamkommande barn). En nyprognos kommer att publiceras i slutet av april. Denna stora oskerhet stl-ler krav p hg beredskap, inte minst fr de kommuner som r s kallade an-komstkommuner fr ensamkommande barn, till exempel Malm och Gte-borg.

Kommunernas flyktingmottagande omfattade 2015 drygt 51000 personer,varav knappt 4 000 var ensamkommande barn. Av samtliga mottagna komver 92 procent frn Syrien, Eritrea, Somalia, Afghanistan eller var statslsa.


1. Fler nyanlnda

Asylskande r en person som befinner sig i Sverige och anskerom skydd (asyl). Anskan handlggs av Migrationsverket och ettavslag kan verklagas till Migrationsdomstolen. Staten ska svarafr alla kostnader under asyltiden. De uppgifter som lggs kom-muner och landsting ska ersttas av staten.

Kvotflykting r en person som blivit erbjuden vidarebosttning iSverige genom fn:s flyktingorgan unhcr. Migrationsverket pr-var om flykting- eller skyddssklen r i verensstmmelse med ut-lnningslagen. De senaste ren har den svenska flyktingkvoten va-rit cirka 1900 personer. Kvoten bestms av regeringen.

Flykting eller nyanlnd r en person som har anskt om asyl ochftt uppehllstillstnd i Sverige av flyktingskl. I denna text inklu-derar ordet ven dem som ftt uppehllstillstnd av vrigaskydds skl. Kommunerna fr en engngsersttning av staten somska tcka vissa specifika kommunala kostnader. Flyktingar harsamma rttigheter till kommunal service som andra, vilket kom-muner och landsting bekostar.

Mottagna flyktingar, eller kommunmottagna, r flyktingar (asyl -sk ande som ftt uppehllstillstnd inklusive kvotflyktingar)samt anhriga till flyktingar som bosatt sig i en kommun.

Ensamkommande barn r personer under 18 r som kommer utanfrldrar eller annan vrdnadshavare och som sker asyl. Kom-munerna ansvarar fr utredning, omsorg och boende enligt social-tjnstlagen, ven under asyltiden. Kommunerna fr ersttningfrn staten fr dessa kostnader.

Regeringen har aviserat frslag om en tillfllig lag frn 20 juli ir som innebr att flyktingar och alternativt skyddsbehvandekan beviljas tidsbegrnsade uppehllstillstnd. ven rtten till an-hriginvandring frsls begrnsas. Lagen fresls glla i tre r.

Ansvarsfrdelningen mellan staten och kommunsektorn i asyl- ochflyktingmottagandetRegelverk och ersttningssystem Staten har det vergripande ochekonomiska ansvaret fr asyl- och flyktingmottagandet. Lagen(1994:137) om mottagande av asylskande och lagen (2010:197) ometableringsinsatser reglerar ansvarsfrdelningen mellan stat och

kommunsektor. Frordningar reglerar ersttningar till kommuneroch landsting. Migrationsverket administrerar ersttningarna.

Boende Migrationsverket ansvarar fr att erbjuda anlggnings-boende (abo) till asylskande. Asylskande kan ocks vlja attordna eget boende (ebo). Cirka tv av tre vljer abo under asylti-den. Cirka fem av sex nyanlnda med uppehllstillstnd har de se-naste ren bosatt sig p egen hand i en kommun. En av sex har ftthjlp med boende av en kommun efter anvisning frn Arbetsfr-medlingen eller Migrationsverket.

Skola och utbildning Kommunen ska erbjuda frskola och skolatill alla asylskande och nyanlnda barn p samma grunder somfr vriga barn som vistas i kommunen. Alla som inte fyllt 18 rhar rtt att ska till gymnasieskolan. Kommunen ansvarar ocksfr svenska fr invandrare (sfi), vuxenutbildning och samhllsori-entering till de nyanlnda som ftt uppehllstillstnd.

Hlso- och sjukvrd Alla asylskande ska erbjudas hlsounder -skning och vrd som inte kan anst. Landstingen ska erbjudaasylskande barn vrd p samma villkor som alla andra barn bo-satta i det landsting dr man sker vrd.

Sysselsttning och etableringsinsatser Migrationsverket ska er-bjuda sysselsttning till de personer som r inskrivna i mottag-ningssystemet fr asylskande. Arbetsfrmedlingen samordnaretableringsinsatser fr nyanlnda med uppehllstillstnd och an-svarar fr att anordna olika arbetsfrberedande insatser. Etabler-ingssinsatserna pgr under tv r.

Frsrjning och sociala insatser Migrationsverket ansvarar frersttning till enskilda som r inskrivna i mottagningssystemetfr asylskande. De kan inte f frsrjningsstd frn kommunen.Efter uppehllstillstnd fr nyanlnda som deltar i etableringsin-satser en etableringsersttning som beslutas av Arbetsfrmed-lingen. Nyanlnda med uppehllstillstnd kan ha rtt till frsrj-ningsstd i glappet innan etableringsersttningen betalas ut,samt nr etableringsersttningen r otillrcklig eller nr etabler-ingsplanen avslutas efter 24 mnader. Kommunen ansvarar ocksfr vriga insatser enligt socialtjnstlagen till nyanlnda p sam-ma stt som fr vriga som vistas i kommunen.

Begrepp och ansvarsfrdelning mellan staten och kommunsektorn

Omfattningen p flyktingmottagandet beror frutom p hur stort asylmottag -andet r, hur stor andel som fr uppehllstillstnd, hur lnga handlggnings-tiderna fr asylanskningar r och omfattningen av anhriginvandringen.Den ovan beskrivna prognosen fr kommunmottagandet de nrmaste renbaseras p de som nu finns registrerade som asylskande samt nuvarandehandlggningstider hos Migrationsverket. Ju lngre fram desto oskrare blirprognosen. Srskilda oskerhetsfaktorer gller effekten av de tidsbegrnsadeuppehllstillstnden, mjligheter till familjeterfrening, de ensamkom-mande barnen (som nstan omedelbart blir kommunernas ansvar) och hurstor andel av de asylskande som beviljas uppehllstillstnd.

Det pgr ett arbete inom Migrationsverket fr att minska handlggnings-tiderna. Myndigheten har ftt kade resurser och ser ver organisation ochrutiner fr olika grupper av asylskande. Om arbetet ger nskat resultat kom-mer handlggningstiderna att kunna minska kraftigt, vilket r positivt fr deasylskande. Det innebr emellertid ocks att flyktingmottagandet i kommu-nerna kar betydligt snabbare n vad som framgr av ovanstende prognos,och att antalet kommer att ka kraftigt redan 2016. Det stller omfattande ochomedelbara krav p kommunerna, bland annat att ordna bostder.

Nyanlndas intrde p arbetsmarknaden behver pskyndasMnga utlandsfdda, och framfrallt personer som r fdda i lnder med lgthdi1 har svrt att komma in p den svenska arbetsmarknaden. Andelen somingr i arbetskraften r betydligt lgre n fr andra grupper och arbetslshe-ten r mycket hgre. Fr de som nd etablerar sig p arbetsmarknaden tardet oftast lng tid.

I tabell 1 (p sidan 12) redovisas vad vra antaganden leder till fr arbets -kraftsdeltagande och arbetslshet fr vissa grupper 2019. En tredjedel av deflyktingar som varit i Sverige i upp till tv r ingr i arbetskraften (det vill sgaarbetar eller sker arbete), av dessa r en tredjedel arbetslsa. Arbetskrafts-deltagandet frbttras med lngre vistelsetid, nd kvarstr stora skillnaderven fr dem som varit i landet i mer n tta r.

Det finns naturligtvis olika orsaker till svrigheterna att komma in p ar-betsmarknaden; till exempel lg utbildningsniv, sprkbarrirer och dligakontaktnt i det svenska samhllet. Vissa orsaker r lttare att tgrda nandra men situationen kompliceras nr vldigt mnga mnniskor kommer p


1. Fler nyanlnda

1. Human Development index (HDI) r FN:s mtt p lnders utvecklingsniv.

Diagram 3 Utvecklingen av asyl- och flyktingmottagandet 20102020Tusental personer

0

25

50

75

100

125

150

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Tuse

ntal

per

sone

r

AsylskandeAsylskande prognosKommunmottagnaKommunmottagna prognos

I takt med att allt fler personer fr uppe-hllstillstnd kar antalet kommunmot-tagna flyktingar. r 2016 berknas flyk-tingmottagandet uppg till 68 000 perso-ner, fr att sedan ka till 109 000 personer2018 (Migrationsverket, februari 2016).

Klla: Migrationsverket.

Ny prognos frn Migrations -verket

Migrationsverket publicerar 27 aprilen ny prognos fr asyl- och flykting-mottagandet, vilken inte kunnat be-aktas i denna rapport.

kort tid. Det gller inte bara de som redan r i yrkesverksam lder utan ocksde ungdomar som r i behov av relevant utbildning.


1. Fler nyanlnda

Den svenska befolkningen berknas ka med cirka 590000 perso-ner eller sex procent fram till 2019. Andelen utlandsfdda vntaska frn 17 till 20 procent. De utlandsfdda svarar fr en stor delav den prognosticerade kningen.

Prognosen r emellertid osker. Den strsta oskerheten ligger iantal asylskande samt i vilken utstrckning dessa fr uppehlls-tillstnd. Detta beror i sin tur p utvecklingen i omvrlden, effek-ter av politiska beslut svl i Sverige som p eu-niv. scb har i sinprognos utgtt frn Migrationsverkets huvudalternativ som r enkombination av effekterna av olika scenarier.

Kommunernas verksamheter pverkas ven av asylskande ochpersoner som ftt avslag p sin asylanskan. Dessa rkna inte in ibefolkningsstatistiken.

ldersstrukturen skiljer sig vsentligt t mellan svenskfddaoch utlandsfdda. ldersstrukturen fr svenskfdda utmrks aven kraftig variation mellan generationer dr 40-, 60- och 90-tals-generationerna r stora. Denna variation pverkar starkt vissakommunala verksamheter, till exempel gymnasieskolan, sjukvr-den och ldreomsorgen. ldersstrukturen bland utlandsfdda rmer pyramidlik. Genomsnittsldern r dock ngot hgre i den ut-landsfdda befolkningen, 42 r mot 41 r fr svenskfdda. Det be-ror emellertid p att de som kommit tidigare har en hg medell-der, till exempel har invnare fdda i andra nordiska lnder enmedellder p 58 r.

De nyanlnda har dock en lgre medellder. Srskilt tydligt r denfrvntat kraftiga kningen av antalet invnare i gymnasieldern1619 r, dr bde antalet svensk- och utlandsfdda kar.

Befolkningen kar liksom andelen utlandsfdda

Diagram 4 rlig frndring av antal invnare 20162020Tusental personer

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

100110120130140150160170

2016 2017 2018 2019 2020

Tuse

ntal

per

sone

r

Utrikes fdda

Inrikes fdda

Klla: SCB:s befolkningsprognos april 2016.

Diagram 5 Antal invnare i olika ldrar 2016Tusental personer

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

100110120130140150160

5 15 25 35 45 55 65 75 85 95lder

Ant

al

Totalt

Inrikes fdda

Utrikes fdda

0

Klla: SCB:s befolkningsprognos april 2016.

Tabell 1 Arbetskraftsdeltagande och arbetslshet fr olika grupper av flyktingar respektive vriga befolkningen 2019Procent av befolkningen respektive arbetskraften

Grupp Relativt Relativarbetskraftstal arbetslshet

Flyktingar 1574 r, 12r i Sv 33,5 36,9Flyktingar 1574 r, 34r i Sv 45,3 27,7Flyktingar 1574 r, 56r i Sv 55,1 17,5Flyktingar 1574 r, 78r i Sv 61,6 12,6Flyktingar 1524 r, >8r 37,6 43,0Flyktingar 2554 r, >8r 79,8 13,1Flyktingar 5574 r, >8r 56,8 16,7Summa flyktingar 56,6 20,1

vriga befolkningen 73,1 4,8Totalt 70,8 6,5

Klla: Statistiska centralbyrn och Sveriges Kommuner och Landsting.

Etablering p arbetsmarknaden viktigt fr skatteunderlagetHur framgngsrik etableringen p arbetsmarknaden blir r helt avgrandefr de lngsiktiga konsekvenserna av flyktinginvandringen. Med en fram-gngsrik etablering kan de nyanlnda utgra ett behvligt tillskott av relativtung arbetskraft som kan bidra till ett vxande skatteunderlag och ven un-derltta rekrytering och kompetensfrsrjning i verksamheter som idag harpersonalbrist. En svag etablering kommer i stllet att innebra kade kostna-der fr frsrjning av de personer som str utanfr arbetsmarknaden.

Vra berkningar i denna rapport bygger p antaganden om att etablering-en p arbetsmarknaden framver kommer att se ut som den gr i dag. Ett rk-neexempel kan nd frtydliga vikten av en frbttrad integration. Lt oss an -ta att arbetskraftsdeltagandet kar med en fjrdedel och arbetslsheten hal -ve ras fr flyktingar med upp till 8 rs vistelsetid, samt att de som varit hr iminst 9 r nr samma tal som icke-flyktingar. Sysselsttningen blir d cirka3,5 procent hgre. Vi antar i vrt exempel 20 procents lgre lner fr dennagrupp. D landar vi i att skatteunderlaget fram till 2019 kan ka med motsva-rande 60 re i sammantagen kommunalskatt, vilket kan relateras till de kal-kyler som presenteras i kommande kapitel.

Tillflligt uppehllstillstnd kan styra mot mindre kvalificerat arbeteDet finns viss oskerhet om effekterna av frslag om att tillflligt begrnsamjligheten att f uppehllstillstnd i Sverige, bland annat genom tillflligauppehllstillstnd och en regel om anstllning som grund fr permanent up-pehllstillstnd. Flera remissinstanser har till exempel ptalat att frslagetkan minska mjligheterna att ta till vara de nyanlndas kompetens genom attpersoner med kvalificerad utbildning vljer att ta mindre kvalificerade jobb.En annan effekt kan bli en kad handel med anstllningsavtal. Det finns ock-s en oskerhet om vad som kommer att glla under tiden som personer vn-tar p ett beslut om frlngt uppehllstillstnd, till exempel ifrga om rtt tilletableringsinsatser och socialfrskringsfrmner.

Bristande etablering ger kade behov av ekonomiskt bistndUnder asyltiden ska utbetalningar av ekonomiskt bistnd generellt inte fre-komma, i och med att de asylskande fr en dagersttning frn Migrations -verket. Om uppehllstillstnd beviljas ska vuxna personer omfattas av Ar-betsfrmedlingens etableringsuppdrag under tv r. Under tiden som etable -rings insatserna varar utgr en etableringsersttning, som betalas ut av Fr -sk rings kassan, vilket innebr att ekonomiskt bistnd normalt sett inte skabe hva vara aktuellt under den tiden heller.

Nr uppehllstillstnd beviljas och dagersttningen till asylskande upp-hr uppstr dock ett tidsglapp innan etableringsersttningen kan betalas ut.Glappet varade tidigare omkring en mnad, men r numera betydligt lngre.Fr mnga finns d ingen annan mjlighet till frsrjning n ekonomisktbistnd. Detta slukar stora ekonomiska och personella resurser hos kommu-nerna. Situationen r dessutom s pass institutionaliserad att det utgr enstatliga schablonersttning till kommunerna p omkring 5 000 kronor perperson (varierar utifrn lder och boendesituation fr de berrda) fr atttcka dessa kostnader. Mycket tyder dock p att kommunernas faktiska kost-nader r betydligt strre n s. Efter glappet och under etableringen r detocks tmligen vanligt att nyanlnda behver kompletterande inkomst i formav ekonomiskt bistnd, utver etableringsersttningen.

Strst betydelse fr det ekonomiska bistndets utveckling r hur snabbt denyanlnda kommer in p arbets marknaden. Av de som pbrjade etabler-


1. Fler nyanlnda

ingsuppdraget under 2011 fick drygt 50 procent ekonomiskt bistnd under2014; ett r d de allra flesta borde ha fullgjort sina etableringsinsatser.2

Antalet deltagare i etableringsuppdraget har kat kraftigt och kommer denrmaste ren att fortstta ka frn 48 000 r 2015 till 112 000 r 2019 enligtArbetsfrmedlingens prognos. Utvecklingen hittills indikerar samtidigt attkommunernas kostnader fr ekonomiskt bistnd kommer att ka i sambandmed fullgjord etablering. En alltfr kort och dligt fungerande etablerings -process kommer sledes att ge stora avtryck i kommunernas kostnader frekonomiskt bistnd.

Bosttningen och bostadssituationen r avgrande fr integrationenDe asylskande svl som flyktingarna, inklusive ensamkommande barn, fr-delar sig ganska ojmnt i landet. Regeringens ambition r att frdelningen avensamkommande barn och nyanlnda i kommunmottagandet ska bli jmna-re, vilket antas frbttra frutsttningarna fr integration. Men det finns pro-blem, inte minst bristen p bostder. Frgan r dels hur det rent praktiskt skag att f fram bostder med kort varsel och dels hur de ekonomiska frutstt-ningarna fr detta ska se ut.

En jmnade frdelning motverkas av sjlvbosttningenDe tio kommuner som hade det strsta flyktingmottagandet relativt sin egen be-folkning under 2014 tog emot 70 gnger fler flyktingar n de tio kommuner somhade det minsta. Ojmnheten frstrks av att Migrationsverket inte arbetar ef-ter ngon uttalad princip om jmn frdelning nr asylboenden upphandlas.

Innebrden av den nya bosttningslagen kan, ngot frenklat, sgas bli attkommuner som har en svag arbetsmarknad, och/eller mnga asylskande och


1. Fler nyanlnda

Den 1 mars 2016 trdde den s kalladebosttningslagen (SFS 2016:38) i kraft, sominnebr att alla kommuner r skyldiga attefter anvisning frn Migrationsverket ellerArbetsfrmedlingen ta emot nyanlnda frbosttning. Antalet nyanlnda som ska om-fattas av anvisningar till kommuner ska fr2016 vara 21700 personer och dessa frdelasenligt srskilt angivna kommuntal. Reger-ingen har beslutat om lns- och kom mun -talen, utifrn underlag frn Migra tions -verket, Arbetsfrmedlingen och lns styr -elserna. Frdelningstalen grundas p enkvantifiering av kommunernas frutstt-ningar fr mottagande med hnsyn till ar-betsmarknad, befolkningens storlek, om-fattning av asylskande i kommunen ochdet sammantagna mottagandet av ensam-kommande barn och nyanlnda. Frdel-ningen tar ocks hnsyn till sjlvbostt-ningen*, som historiskt utgjort den absolutstrsta delen av kommunmottagandet avflyktingar.

Frn 1 april 2016 gller ocks en ny anvis-

ningsmodell fr ensamkommande barn sominnebr att varje kommun tilldelas en vissandel av landets mottagande, oavsett hurstort det r. Andelarna kommer att rk nasom rligen, p grundval av ny statistik.Mluppfyllelsen, det vill sga hur stor del avkommunens andel som uppfyllts, kommeratt lpa p tillsvidare, och inkludera samtli-ga anvisningar frn frsta januari 2016. Mi-grationsverket faststller andelarna, menlnsstyrelserna har mjlighet att ha syn-punkter p den inbrdes frdelningen inomlnet. Anvisningarna kommer dock venfortsttningsvis att ta hnsyn till de ve-renskommelser om mottagande som kom-munerna har med staten. Finns det out-nyttjade verenskomna platser kommerMigrationsverket att prioritera dessa vidanvisningar.*Asylskande kan ordna eget boende som al-ternativ till Migrationsverkets anlggnings-boende. De som ftt uppehllstillstnd kanocks ordna sitt boende p egen hand, vilketkallas sjlvbosttning.

Regler kring frdelning och bosttning med mera

2. Berkningar baserade p Socialstyrelsens och Arbetsfrmedlingens statistik.

sjlvbosatta flyktingar fr en lg tilldelning i frhllande till sin befolkning.Vissa kommuner kommer inte att f ngra anvisningar alls 2016. Andra kom-muner, med ett historiskt litet mottagande och som befinner sig i ett arbets-marknadsomrde med frhllandevis goda frutsttningar, kommer att ffler anvisningar. Som hgst motsvarar tilldelningen 7 nyanlnda per 1000 in-vnare.

Fortfarande berknas emellertid omkring tv tredjedelar av flyktingarnabostta sig p egen hand. Under 2015 var siffran 86 procent. Givet att frdel-ningen blir enligt kommuntalen och berknat antal sjlvbosatta kommermottagandet att frdelas jmnare under 2016 n under 2015. Sjlvbosttning-en gr dock att det i stor utstrckning r samma kommuner som vntas f ettstort mottagande 2016 som 2015.

Den nya frdelningsmodellen fr anvisningar av ensamkommande barn in-nebr en likartad frdelning mellan kommunerna som tidigare. Landetsminsta kommuner kommer att f en betydligt strre andel, sett till invna-rantalet, jmfrt med de stora kommunerna.

Det behvs nya bostder!De senaste rens stora asyl- och flyktingmottagande har gjort att bostads-bristen blivit en frga fr hela landet. Frutom de problem som hindrarbostadsbyggande i tillvxtomrden kommer det ocks att bli bostadsbrist iomrden som tidigare snarare knnetecknats av ett verskott av bostder. Deekonomiska incitamenten att bygga nytt i dessa omrden r sannolikt svaga.

Enligt Boverkets prognos hsten 2015 ver behovet av bostder de kom-mande ren3 berknas behovet fram till r 2025 vara runt 700 000 nya bost-der.4 Man bedmer dock att produktionen av nya bostder inte kommer attbli s hg eftersom denna ocks pverkas av hushllens ekonomi, kommu-nernas agerande och inte minst byggbolagens drivkrafter och mjligheter.

Genom bosttningslagen blir kommunerna nu tvungna att erbjuda bost-der till de nyanlnda. Lagen tar ingen hnsyn till kommunens bostadssitua-tion i utgngslget snarare tvrtom eftersom de omrden som har en god ar-betsmarknad, som ocks fr frhllandevis strre antal anvisningar, frmst romrden dr bostadsbristen r som strst.


1. Fler nyanlnda

Diagram 6 Flyktingmottagande 2015 och prognos 2016, per kommun och 1 000 invnare, inklusive sjlvbosatta, sorterat frn minst till strst mottagandeMottagna per 1 000 invnare

0

5

10

15

20

25

30

35

40

10 20 30 40 50 60 70 80 900 110 130 150 170 190 210 230 250 270 290Antal kommuner

Ant

al p

er 10

00

inv

nare

20152016

cker

Hgsby

Som en fljd av den nya bosttningslagenkommer skillnaderna i frdelning av flyk-tingmottagandet mellan kommunerna attbli ngot mindre, men i och med att tvtredjedelar bostter sig p egen handkommer skillnaderna fortfarande att varaomfattande.

Observera att det totala flyktingmotta-gandet vntas bli omkring 30 procentstrre 2016 n 2015, varfr nivn p de tvkurvorna i diagram 6 inte r direkt jmfr-bara. Syftet r att illustrera hur spridning-en minskar mellan ren.

Klla: Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting.

3. Rapport 2015:18,Boverket. Behovsanalysen baserades p tidigare, lgre prognoser fr asylmottagandetn utfallet fr 2015.4. D har man ven tagit hnsyn till den ingende obalansen.

Hur bosttningslagen kommer att hanteras i bostadsbristens Sverige rfortfarande oklart. Det troliga r en mngfald av olika lsningar. Nybyggna-tion, frtur i bostadsker, tillflliga modulhus, Attefallshus, ombyggda lo-kaler, inackordering hos privatpersoner och kp av befintliga smhus ochbostadsrtter r exempel p olika stt att f fram bostder. De risker som kannoteras r rttviseaspekter, pverkan p de lokala bostadsmarknaderna etc.En annan risk r om vissa kommuner investerar i bostder och andra fastig-heter, dr de som flyttar in inte stannar mer n ngra r p grund av svrig-heter att f utbildning och jobb. Dr kan det istllet bli ett verskott p bost-der.

Ett stt att ka bostadsbyggandet r att frska f ner kostnaderna fr attbygga . skl har tagit initiativ till en upphandling av ett ramavtal fr prispres-sade bostder som ska kunna utnyttjas av alla kommuner frn och med 2017.Detta avtal ska vara ett komplement till de som tillhandahlls av befintliga ak-trer vad gller industriellt producerade flerbostadshus. Enligt en enkt somskl har genomfrt finns ett stort intresse hos kommunerna att utnyttja avta-let. Ganska mnga av de intresserade kommunerna har planlagd mark men detfinns ocks de som inte har det, dr tillflliga bygglov kan vara en mjlighet.

I de bostadspolitiska samtalen, dr sju riksdagspartier ingr, har man hit-tills behandlat svl finansiella frgor och skattefrgor som frgor rrandeplanlagstiftningen. sklhar framfrt nskeml om att undanrja statliga hin-der fr kat bostadsbyggande, underltta fr kommuner p svaga arbets-marknader att bygga nytt, ka rrligheten p bostadsmarknaden och strkabostadsefterfrgan frn grupper med lgre betalningsfrmga.

Regeringen har nyligen beslutat5 om frdelning av den s kallade kommun -bonusen p 1,85 miljarder kronor 2016. 60 procent av statsbidraget ska frde-las utifrn antalet pbrjade bostder i en kommun under en tolvmnader-speriod i relation till antalet nyanlnda som r folkbokfrda i kommunen ettvisst datum. Resterande 40 procent viktas bara mot pbrjade bostder, intemot antalet folkbokfrda nyanlnda.

Stora krav p vrd, omsorg och skola och p personalen

Det stora antalet asylskande och nyanlnda har inneburit ett kat tryck pvrden, omsorgen och utbildningen i kommuner och landsting. Inte minsthandlar det om att alla nyanlnda barn och unga behver skolgng. De en-samkommande barnen behver i mnga fall ocks boende och vrd. Det harbland annat lett till att andra uppgifter har prioriterats ner, och ven att verk-samheterna haft svrt att klara kompetensfrsrjningen frmst avseendelrare, socialsekreterare och tandlkare.

Situationen i sjukvrden anstrngd men hanterbarSocialstyrelsen gjorde i mars i r en bedmning av lget inom hlso- och sjuk -vrden med anledning av flyktingsituationen. En kad belastning konstaterasinom mdravrd, barnhlsovrd, samt barn- och vuxenpsykiatri. Inomprimrvrd, tandvrd och akutvrd r situationen anstrngd men hanterbar.Inget landsting har rapporterat problem med patientskerheten. Det rderdock brist p tolkar, vilket kan pverka patientskerheten framver.

Frre asylskande under de frsta mnaderna 2016, i kombination med nyarutiner och organisationsfrndringar, har enligt Socialstyrelsen bidragit tillatt vntetiderna fr hlsounderskningar, som normalt sett varierar mellantre och sex mnader, har minskat.


1. Fler nyanlnda

5. Se regeringens pressmeddelande frn 2016-04-21 p regeringens webbplats: http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/04/regeringen-ger-kommuner-byggbonus-for-bostadsbyggande/

Flyktingsituationen en lgesbild

Myndigheten fr Samhllsskydd ochberedskap (msb) har lpande gjortenkter via Lnsstyrelserna om hurflyktingsituationen har pverkat dekommunala verksamheterna i re-spektive ln. Den senaste avsgveckorna 36 i r.

I fyra av 21 ln ansgs flyktingsitu-ationen ha en betydande pverkan phlso- och sjukvrden. Fr vriga enmttlig pverkan.

15 av 21 lnsstyrelser bedmde attlget i socialtjnsten r allvarligt tillkritiskt i mer n hlften av lnens re-spektive kommuner. Alla ln rappor-terade om att situationen lett till attannan verksamhet inom social-tjnstens ansvarsomrden ftt prio-riteras ner, ssom inom myndighet-sutvning och vriga placerings-renden, och att det finns stor brist plokaler fr boenden.

13 av 21 lnsstyrelser bedmde attflyktingsituationen haft en betydan-de eller allvarlig pverkan p skolaoch utbildning i mer n hlften avkommunerna i lnet.Klla: https://www.msb.se/sv/Insats--beredskap/

Pagaende-handelser-och-insatser/

Flyktingsituationen/Lagesbild/.

Vntetiderna och antalet vntande i hlso- och sjukvrden i vrigt har intekat markant.6 Vrden r emellertid vldigt ojmnt belastad bde mellan ochinom landsting. Landsting med glest befolkade omrden och sm primr-vrdsenheter, i kombination med stora asylboenden, har haft betydligt str-re belastning n ttbefolkade landsting med stora primrvrdsenheter.

Socialstyrelsen gr bedmningen att det kade behovet av hlso- och sjuk -vrdsinsatser fr asylskande och flyktingar kommer att best p svl me-dellng som p lng sikt. Verksamheter som berknas pverkas i strre ut-strckning r psykiatriskt och psykologiskt omhndertagande, habiliteringoch rehabilitering, ortopedi samt kuratorsinsatser.

Stora tandvrdsbehov och brist p tandvrdspersonalven nr det gller belastningen p tandvrden finns det skillnader mellanlandstingen. Flera landsting har problem med kompetensfrsrjningen inomtandvrden.

Tandhlsan hos de nyanlnda r generellt betydligt smre n hos den vri-ga befolkningen, vilket innebr kade behov inte minst nr det gller barn-och ung domstandvrd, dr landstingen har fullt ansvar. Bristen p tolkar gratt tandvrdsbesken tar lngre tid n annars. En kad efterfrgan kan note-ras fr pedodonti, dit barn med stora tandvrdsbehov, som inte kan behand-las inom allmntandvrden, remitteras. ven bland vuxna finns mnga medakuta tandvrdsbehov och det kommer att finnas ett kat behov framver avbde allmntandvrd och specialisttandvrd.

I vissa landsting kan det komma att krvas prioriteringar som innebr attrevisionsintervallen, det vill sga tiden mellan tv underskningar, fr utkasfr friska vuxna, med lg risk fr tandsjukdom. Flera landsting har redan nuproblem med kompetensfrsrjningen och problemen kan frvntas fortst-ta.

Socialtjnsten saknar socialsekreterareDet femfaldigade mottagandet av ensamkommande barn 2015 jmfrt medret innan har inneburit stora problem fr kommunernas socialtjnst.

Enligt Socialstyrelsens bedmning 7 har socialtjnsten haft betydande sv-righeter att hantera kningen av antalet ensamkommande barn under hsten2015. Det finns exempel p att utredningar inte genomfrts med tillrcklignoggrannhet och att uppfljningar av beslut inte genomfrs i tillrcklig om-fattning. Andra grupper har ftt prioriteras ner bde vid handlggningen avrenden om ensamkommande barn och vriga barn- och ungdomsrenden.Kommunerna har i varierande grad haft svrigheter att uppfylla lagens krav,bland annat om att utredningar av barnens behov och av boenden dr barnenplaceras inte hller tillrckligt hg kvalitet och att boenden, dr barnen pla-ceras, inte fljs upp. Mer n 60 kommuner har gjort Lex Sarah-anmlningartill ivo.

ven situationen inom verfrmyndarverksamheten r anstrngd, medsvrigheter att rekrytera och utbilda gode mn.

Personalens situation i socialtjnsten r ocks ett kritiskt omrde. Svrig-heter att rekrytera kompetent personal har lett till kad arbetsbelastning, flersjukskrivna och i frlngningen att fler lmnar sina jobb.

Det rder stor konkurrens om och brist p socionomer i hela landet (se ne-dan). Enligt en skl-enkt i januari 20168 hade nstan samtliga kommunersvrt att rekrytera erfarna socialsekreterare, men brist finns ven p nyutex-aminerade. En annan enkt visar att sju av tio kommuner anlitar beman nings -


1. Fler nyanlnda

6. Vntetider i vrden, SKL .7. Lgesbild av socialtjnstens arbete, Socialstyrelsen, februari 2016.8. Rekryteringslget inom socialtjnsten, SKL 2016.

fretag fr att tcka behovet av socionomer9. Genom srskilda insatser harpensionrer och socionomstudenter rekryterats till socialtjnsten.

De senaste mnaderna har antalet ensamkommande barn till Sverige mins-kat kraftigt. Socialstyrelsens bedmning r att normal funktionalitet kan varaterstlld 2017 under frutsttning att antalet ensamkommande barn som an-lnder till Sverige inte kar kraftigt igen.

kade behov av lrare och nya skolorI november 2015 fanns det drygt 70 000 asylskande och nyanlnda barn ochunga i ldern 118 r i Sverige.10 En tredjedel var i ldern 1517 r, varav enstor del var ensamkommande barn. Andelen pojkar var totalt litet mer nhlften, men betydligt hgre i de ldre ldersgrupperna.

Frdelningen av asylskande och nyanlnda barn och unga r ojmn mel-lan landets kommuner. I ldrarna 1315 r (hgstadiet) uppgr de totalt tilldrygt 5 procent av totalbefolkningen i ldersgruppen. I vissa kommuner rmotsvarande andel upp till 40 procent. I ldrarna 1618 r (gymnasieskolan)uppgr de till cirka 8 procent av totalbefolkningen i ldersgruppen men i vis-sa kommuner r andelen upp till 50 procent.

Kommunerna har hanterat situationen bland annat genom att anstlla flerlrare, ta in fler elever i befintliga klasser eller starta nya klasser. Enligt msb:senkter r det i flera ln k till olika skolverksamheter och elever kan inte er-bjudas plats i skolan inom den rekommenderade tiden (en mnad). Gymna-sieverksamhet nmns specifikt som ett omrde dr kommunerna inte kan er-bjuda alla plats. Enstaka lnsstyrelser nmner att det finns barn i behov avsrskildt std som riskerar att inte f det std de behver. Elevhlsan beskrivssom hrt belastad av flera lnsstyrelser eftersom mnga barn har haft trau-matiska upplevelser. Det stller krav p ett utvecklat samarbete mellan sko-lan och landstingens verksamheter, frmst barn och ungdomspsykiatrin. msbbedmer att lget kommer att vara fortsatt anstrngt inom skola, frskola ochSvenska fr invandrare, sfi. ven om antalet asylskande minskar finns en orohos kommuner fr att trycket p skolverksamheten kommer att best.

Den frsmrade gymnasiebehrigheten p nationell niv under de senas-te ren har starkt pverkats av elever som invandrat efter skolstartslder.11Den genomsnittliga invandringsldern har kat med tv r (frn sju r till nior), vilket innebr att eleverna i genomsnitt har betydligt kortare tid att lrasig svenska och n gymnasiebehrighet n tidigare. Eleverna kommer ocks iallt strre utstrckning frn lnder med en lgre utvecklingsniv (en utveck-ling som fortstter, se nedan) och har modersml som skiljer sig mer frnsvenska n modersmlet hos tidigare generationers invandrare. Extra insat-ser och resurser behvs enligt Skolverket fr att inte behrighetsgraden skafrsmras ytterligare kommande r.

Mot bakgrund av att antalet elever kat markant p senare tid har behovetav lrare ocks kat (se nedan). Fr att klara de kande tagandena inom ut-bildningsomrdet kommer det att behva utbildas och rekryteras fler lrare.Det kommer ocks att krvas investeringar i nya skolor. D fler lrare n tidi-gare undervisar nyanlnda elever behvs ven satsningar p kompetensut-redning.

Behoven av vuxenutbildning blir omfattande framverskl:s bild r att de flesta kommuner utom vissa sm kommuner med ettomfattande mottagande av flyktingar idag kan mta behovet av vuxenut-bildning fr de nyanlnda. Situationen r n s lnge hanterbar och har un-


1. Fler nyanlnda

9. Enkt som Akademikerfrbundet SSR gjort 1019 november 2015.10. Skolverkets PM Nyanlnda aktuell statistik november 2015.11. Invandringens betydelse fr skolresultaten. Skolverket 2016.

derlttats bland annat genom utnyttjande av underentreprenrer och pen-sionerade lrare, men det finns tecken p att lget hller p att bli mer an-strngt. Bristen p lrare blir alltmer knnbar. Avtalen med underentre-prenrerna frsvras av oskerheterna om volymutvecklingen framver. Si tua -tionen nr det gller sfi r betydligt smre, framfrallt r det svrt att f tag plrare. Lnerna fr sfi-lrare trissas upp.

I msb:s enkter ppekar flera lnsstyrelser att lget frmodligen kommeratt bli n mer anstrngt lngre fram. Det gller frmst sfi, nr allt fler uppe-hllstillstnd beviljas.

Det rder ocks viss oskerhet om rttigheterna till sfi och utbildning fr per -soner med tidsbegrnsade uppehllstillstnd, nr de ansker om frlngning.

De riktigt stora volymkningarna inom vuxenutbildningen kan antas kom-ma nr nuvarande asylskande kommer in i etableringsprocessen. Oskerhe-terna kring volymutvecklingen r emellertid ett stort problem fr kommu-nerna. Enligt en av skl nyligen gjord underskning hos 28 kommuner, mot-svarande cirka en tredjedel av Sveriges befolkning, frbereder sig tio kom-muner att bygga ut organisationen till exempel genom att frstrka vgled-ning, anstlla fler lrare, utveckla lrandeformer (mer orienteringskurser,lrlingar) och att strka bemanningen generellt. Det handlar om utkad sfi,grundlggande vuxenutbildning samt satsningar p yrkesvux och annan yr-kesanpassad utbildning. vriga kommuner planerar fr en kommande k-ning till exempel genom en kad samverkan med arbetsfrmedlingen ochmed andra kommuner.

Hur mycket kan invandringen bidra till att lsa de kade behoven av personal i vlfrdenFram till 2023 berknas 530 000 nya medarbetare behva rekryteras till vl-frdsverksamheterna i kommunsektorn, varav 150 000 till skolan (inklusivefrskola) och 144 000 respektive 90 000 till omsorg och hlso- och sjukvrd.12.Kommuner och landsting str allts infr framtida rekryteringsutmaningar.

Antalet mnadsavlnade i kommuner och landsting har under 2015 katmed 25000, vilket motsvarar en genomsnittlig kning med tre procent. I kom-munerna har antalet socialsekreterare kat med 1500, boendestdjare och


1. Fler nyanlnda

Diagram 7 Antal invnare i olika ldrar 20162018, fdda i lnder med lgt HDITusental personer

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

0 10 15 20 25 30 35 40ld

Tuse

ntal

per

sone

r

201820172016

5

Antalet invnare i ldersgruppen 1520 r,med bakgrund i lnder med lgt HDI,kommer att ka mycket kraftigt.

Klla: Statistiska centralbyrn.

12. Sveriges Viktigaste jobb finns i vlfrden Hur mter vi rekryteringsutmaningen?, SKL januari 2015.

behandlingsassistenter med 2 600, grundskolelrare med 1900 och barnsk-tare med 240. I landstingen har antalet underskterskor kat mest, med 1200men ven antalet lkare har kat; med 700.13 Till detta ska lggas personal i s-dana verksamheter som kommuner och landsting kper, till exempel hvb-hem.

Efterfrgan p personal r redan idag hgre n utbudet fr mnga yrkeska-tegorier. Nettoinvandring skulle kunna bidra till att ka utbudet av arbets -kraft och med en bttre matchning gentemot arbetsmarknaden kan den dr-med bidra till att tcka behoven av arbetskraft till sektorn. Det frutstterbland annat att de nyanlndas kompetens kartlggs direkt och att ndvndi-ga frdigheter kompletteras.

kade rekryteringsproblem i vlfrdssektornEnligt Arbetsfrmedlingen finns allt strre rekryteringsproblem inom vl-frdssektorn.14 Strst svrigheter att rekrytera finns inom hlso- och sjukvr-den, framfrallt specialistutbildade sjukskterskor men ocks lkare ochbarnmorskor. Rekryteringsproblemen kar ocks inom alla delar av utbild-ningsomrdet, srskilt frskollrare och specialpedagoger men ven gymna-sielrare i yrkesmnen, vissa grundskolelrare och fritidspedagoger. Inombde hlso- och sjukvrden och utbildningsomrdet har det kade flykting-mottagandet inneburit kade behov. Det har ocks lett till en kraftigt kad ar-betsbelastning fr socialtjnsten, vilket beskrivits tidigare. Inom det socialaomrdet rder det framfrallt stor brist p socialsekreterare. ven nr det gl-ler bistndsbedmare och kuratorer verstiger efterfrgan tillgngen.

Snabbspr kan ge viktiga bidrag till kompetensfrsrjningenArbetsgivarna har mjlighet att pverka sitt rekryterings- och kompetensbe-hov. Det kan till exempel handla om att frndra och utveckla arbetsstt, or-ganisation och bemanning, att anvnda olika yrkesgruppers kompetens ef-fektivare, lta fler anstllda jobba i hgre ldrar och marknadsfra jobben motnya grupper. Att ta tillvara nyanlndas kompetens p ett bra stt och etable-ra snabbspr fr personer som redan har en utbildning och yrkeserfarenhetkan vara ytterligare ett stt att klara av den framtida kompetensfrsrjning-en. Snabbspr fr nyanlnda syftar till att korta vgarna och effektivisera pro-


1. Fler nyanlnda

13. SKL:s novemberstatistik.14. Var finns jobben?, Arbetsfrmedlingen februari 2016.

Diagram 8 Utbildningsniv fr deltagare som ingr i etableringsuppdragetTusental personer

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

2013 2014 2015 2016

Tuse

ntal

per

sone

r

Utbildningsniv

Eftergymnasial 2Eftergymnasial 2Frgymnasial 9Frgymnasial 910Gymnasial

r 2016 finns cirka 14 000 personer meden eftergymnasial utbildning p mer ntv r i etableringsuppdraget.

Klla: Arbetsfrmedlingen.

cesserna som bidrar till att nyanlnda med yrkes- och utbildningsbakgrundkan brja arbeta i Sverige.

Potentialen bland de flyktingar som i dag finns inom etableringsuppdragetr stor. Ungefr en fjrdedel av dessa cirka 55 000 personer har en eftergym-nasial utbildning lngre n tv r. Bland dessa fanns i februari 2016 exempel-vis 2112 lrare, 357 lkare, 170 sjukskterskor, 256 tandlkare och 89 social-sekreterare och kuratorer. Antalet personer inom etableringen kan antas kaframver och det innebr sannolikt ven en kning av antalet med utbildningoch erfarenhet i yrken inom vlfrdssektorn.

Ersttningssystemen r krngliga och pengarna kommer frsentI dagslget finns ett drygt trettiotal statliga ersttningar till kommuner ochlandsting inom migrations- och integrationsomrdet. De flesta ersttningarmste kommuner och landsting anska om. Att identifiera och hantera alladessa r svrt och resurskrvande. Vissa ersttningar betalas ut i frskott ochautomatiskt, medan andra betalas ut i efterhand, utifrn en anskan. Vissaersttningar r frutsgbara, medan andra ges i mn av tillgngliga medel el-ler efter en bedmning av Migrationsverket.

Under 2015 betalade Migrationsverket ut drygt 18 miljarder till kommuneroch landsting fr insatser till asylskande och flyktingar en kning med 50procent jmfrt med 2014. Enligt Migrationsverkets rsredovisningar varskulderna till kommuner och landsting vid bokslutet 2015 6,5 miljarder kro-nor. skl:s siffror pekar p att kommunernas fordringar p Migrationsverketmer n frdubblats under 2015. Fr vissa strre kommuner uppgr fordring-arna till hundratals miljoner kronor, men situationen r egentligen vrre frngra sm kommuner dr fordringarna p Migrationsverket motsvarar mern 5 000 kronor per invnare.

Dagens system har stora brister, bland annat p grund av tidskrvande an-skningsfrfaranden, oskerhet och avsaknad av transparens.15 Vissa kom-muner har drabbats hrdare n andra; srskilt de s kallade ankomstkom-munerna fr mottagande av ensamkommande barn. Regeringen har tillsatten utredning med uppdrag att gra en versyn av mottagandet av asylskan-de och nyanlnda, vilken ven ska lmna frslag om systemet fr statligaersttningar till kommuner och landsting. Utredningen ska vara klar i okto-ber 2017. Under vren har ocks en versyn pbrjats i Regeringskansliet nrdet gller schablonersttningen fr ensamkommande barn.

Regeringen har under vren freslagit att 10 extra miljarder ska betalas uttill kommuner och landsting under r 2017, som en p sikt permanent kningav statsbidraget. Pengarna kommer att frdelas ut till kommuner och lands-ting dels generellt efter invnarantal, dels efter en frdelningsnyckel som tarhnsyn till asylskande och nyanlnda. Detta kommer att fortstta varje rfram till 2021, d hela beloppet fasas in i det generella statsbidraget.

Ett stort asyl- och flyktingmottagande har tydliggjort behoven av att fr n -dra och frenkla ersttningssystemen. Administrationen mste minska bdefr myndigheter, kommuner och landsting. Kommunerna kan inte agera bankt staten.skl har i det s kallade 35-punktprogrammet fr ett hllbart asyl- och flyk-

tingmottagande samt i Behov av regelfrndringar med anledning av flykting-situationen framfrt frslag bland annat om frenklingar av ersttningarnainom asyl- och flyktingmottagandet.


1. Fler nyanlnda

15. Se bland annat Pilotstudie av kommunernas kostnader fr asylskande (GDA 41/2013) och Slutrapport frnregeringens samordnare fr kommunalt flyktingmottagande, Dnr A2014/232/IU.

Oskerheterna frsvrar en sammantagen bedmning av deekonomiska effekternaHur asyl- och flyktingmottagandet kommer att pverka kommunernas ochlandstingens ekonomi framver beror p mnga olika faktorer och oskerhe-terna r mycket stora.

Sektorns verksamhetskostnader har redan pverkats och kommer att p-verkas starkt ocks fortsttningsvis. Det gller srskilt kostnader fr grund-och gymnasieskola, vuxenutbildning, socialtjnst, ekonomiskt bistnd, sys -sel sttningstgrder, bostder och lokaler samt hlso- och sjukvrd. ldre -om sorgen pverkas sannolikt mindre p kort sikt eftersom mnga av de ny-anlnda finns i yngre ldersgrupper.

Nr det gller ekonomiskt bistnd har denna frga starkt samband med denyanlndas etablering p arbetsmarknaden.

Berkningarna av kostnaderna i de kalkyler som grs i kommun- respekti-ve landstingskapitlen bygger p scb:s befolkningsprognos i april 2016, dr desom ftt uppehllstillstnd ingr. Vi har antagit att nyanlnda har samma be-hov (och genomsnittskostnader) fr skola, vrd och omsorg som resten av be-folkningen, dock med undantag av asylskande i skolan dr behoven berknasvara ngot hgre. Det r svrt att bedma huruvida detta antagande r rimligt.Ett srskilt arbete har pbrjats fr att f underlag fr en mer realistisk be-dmning.

Vi redovisar i nsta avsnitt en analys som gjorts av skillnader i behoven avhlso- och sjukvrd mellan flyktinginvandrare och den vriga befolkningen.Analysen indikerar att hlso- och sjukvrdsbehoven fr den frra gruppen rhgre n fr genomsnittet i befolkningen.

Det kommunala utjmningssystemet ska bidra till att jmna ut strukturel-la kostnadsskillnader mellan kommuner respektive landsting. Det nuvarandesystemet r dock inte anpassat efter en situation med s stor flyktinginvand-ring. Utjmningen hanterar sannolikt inte de kostnadsskillnader som fljerav invandringen. I det tidigare nmnda 35-punktsprogrammet har skl fre -slagit vissa frndringar i utjmningssystemet.

Investeringsbehoven i kommunerna kommer att ka kraftigt till fljd av dekade behoven som flyktinginvandringen medfr, framfrallt fr bostderoch skolor.

Det finns en potential i att utveckla digitala lrplattformar och tjnster fratt ge de nyanlnda bttre verblick ver sin situation, dr alla inblandademyndigheter samlat kan informera om processer, skyldigheter och rttighe-ter p lmpligt sprk. Digitalt informationsutbyte mellan statliga och kom-munala myndigheter skulle ocks kunna bidra till bttre planeringsfrut-sttningar och en snabbare och mer effektiv mottagnings- och integrations -process.

Sammanfattningsvis kan de samlade ekonomiska konsekvenserna av asyl-och flyktingmottagandet komma att bli stora fr kommuner och landsting. Iett kortsiktigt perspektiv kan situationen med mnga asylskande och flyk-tingar delvis hanteras genom att befintliga resurser utnyttjas hrdare, mendetta r ingen framkomlig lsning p sikt utan det kommer att krva ut-byggnad av verksamheter. Volymutvecklingen fr antalet mottagna r enhelt central faktor men vad som kommer att hnda framver r mycketoskert.


1. Fler nyanlnda

Nedan kommer en berkning av hur sjukvrdens kostnader kan pverkasav flyktinginvandringen p ngra rs sikt. P kort sikt har sjukvrden att han-tera de utmaningar som beskrivits ovan. Nrmare berkningar av kostnaderoch intkter med mera fr kommuner och landsting grs i respektive kapitel.

Flyktinginvandring och sjukvrdens kostnader

Hur flyktinginvandringen kommer att pverka kostnaderna fr framtidenshlso- och sjukvrd vet vi nnu inte, men vi har underskt hur flyktingin-vandrares bestmningsfaktorer fr hlsa skiljer sig frn andra grupper i sam-hllet. I utjmningssystemet utjmnas det fr kostnader som kan frklaras avskillnader i invnarnas sjuklighet16. I systemet ingr faktorer som har ett sta-tistiskt samband med skillnader i sjuklighet: lder, kn, sysselsttning, in-komst, typ av boende, med mera. Nr utjmningssystemet utarbetades testa-des om ven fdelseland spelade ngon roll fr att frklara skillnader i sjuk-lighet, slutsatsen blev dock att detta fngades av ovan nmnda faktorer.

Vi har ltit scb placera in Sveriges befolkning frn 2014 i utjmningssyste-mets kostnadsmatris fr hlso- och sjukvrd. Det har gjorts s att det r mj-ligt att selektera resultaten efter fdelseland (7 grupper) samt utifrn om per-sonen kommit till Sverige som flykting, och i s fall efter folkbokfringstid.

Nr materialet ldersstandardiseras visas att personer fdda i Sverige i ge-nomsnitt frvntas ha 2 procent lgre vrdkostnader per invnare n befolk-ningen som helhet. Personer fdda utanfr Norden och eu frvntas ha mel-lan 912 procent hgre vrdkostnader per invnare n befolkningen som hel-het. Slutsatsen r att fdelseland pverkar behovet av hlso- och sjukvrd.

Ett skl till skillnaden i frvntad sjukvrdskostnader kan vara skillnader iegen frsrjning. Vi kan konstatera att sysselsatta frvntas ha betydligt lg-re vrdkostnader n de som inte har sysselsttning. Flyktinginvandrare harhistoriskt sett haft svrt att etablera sig p arbetsmarknaden. Ett stt attminska sjukvrdskonsumtionen r drfr en snabb och effektiv etablering parbetsmarknaden.

Frvntade kostnaderna fr hlso- och sjukvrd skiljer sig ven t beroen-de p tiden i landet. I nstan alla ldersgrupper och olika vistelsetider r kost-naderna hgre fr flyktinginvandrare. Undantaget r gruppen med de ldstapersonerna, dr kostnaderna r betydligt lgre. Men flyktingarna r betydligtyngre n genomsnittet av befolkningen varfr den genomsnittliga vrdkost-naden per invnare r lgre fr flyktingarna.


1. Fler nyanlnda

Tabell 2 Kostnad fr hlso- och sjukvrd 2014 efter fdelseland, avvikelse mot genomsnitt (medprislappar frn kostnadsutjmningen), ldersstandardiseratProcent

Fdelseland Procent

Sverige 2Norden (utom Sverige) 4EU (utom Norden) 3Europa utom EU/Norden 12Lnder utanfr Europa med hg HDI 9Lnder utanfr Europa med medel HDI 10Lnder utanfr Europa med lg HDI 11


16. Kostnaderna i utjmningssystemet kommer frn Region Skne och avser r 2008.

Hur kan flyktinginvandringen tnkas pverka hlso- och sjukvrdens kost-nader under de kommande ren? Med hjlp av resultaten frn analysernaovan kombinerat med prognoser ver hur mnga flyktingar som frvntas fuppehllstillstnd har vi uppskattat vilka extra kostnader som uppstr isjukvrden, givet hur bestmningsfaktorerna fr hlsa historiskt har sett utfr flyktinginvandrare, och givet de kostnader som anvnds i kostnadsutjm-ningen. Det visar sig d att r 2015 uppgr den frvntade skillnaden i kostna-der till 22 kronor per invnare i 2014 rs priser. r 2020 uppgr den ackumu-lerade effekten fr perioden 2015 till 2020 till 163 kronor per invnare, vilketmotsvarar 1,7 miljarder kronor i 2014 rs priser. Det r viktigt att ppeka atten frbttrad integration med kad sysselsttningsgrad fr denna grupp kankomma att bromsa kostnadskningen. Det r ven viktigt att tidigt fnga upphlsotillstnd som senare kan leda till kad ohlsa.


1. Fler nyanlnda

Tabell 3 Kostnad fr hlso- och sjukvrd 2014 efter r i landet, flyktingar frn utanfr Europa,avvikelse i procent mot genomsnitt fr respektive ldersgruppProcent

Flykting Flykting Flykting Flykting Flykting Flykting03 r 35 r 510 r 03 r 35 r 510 r

lder Mn Mn Mn Kvinna Kvinna Kvinna

Genomsnitt 36 24 33 14 3 12Genomsnitt ldersstandardiserat 7 28 16 9 24 14


I gruppen man liga flyktingar som varitfolk bokfrda i upp till tre r frvntaskostnaderna vara 36 procent lgre jmfrtmed genomsnittet fr samtliga mn. Medhnsyn tagen till skillnader i ldersstruk-tur r de frvntade kostnaderna 7 pro-cent hgre.

Tabell 4 Kostnad fr hlso- och sjukvrdKronor per invnare, 2014 rs priser

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Enkel demografisk framskrivning 20 938 20 982 21 019 21 051 21 098 21 140Givet dagens etableringsmnster 20 960 21 020 21 076 21 150 21 237 21 303Skillnad 22 38 57 100 139 163

Klla: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting.

Vid en vanlig demografisk framskrivningutifrn lder och kn kar kostnaden perinvnare frn 20 938 kronor r 2015 till21 140 kronor r 2020. D tas ingen hnsyntill att flyktinginvandrare frvntas hahgre kostnader per invnare jmfrt medgenomsnittet per lder och kn. Nr hn-syn tas till detta kar kostnaderna med 22kronor per invnare r 2015.

Diagram 9 Kostnad fr hlso- och sjukvrd 2014 efter antal r i landet, flyktingar frn lnderutanfr EuropaAvvikelse i procent mot genomsnitt fr respektive ldersgrupp

30

20

10

0

10

20

30

40

50

60

70

80

59 1014 1519 2024 2529 3039 4049 5059 6069 7074 75

Proc

ent

Vistelsetid

Kvinnor 03 r

Kvinnor 35 r

Kvinnor 510 r

Mn 03 r

Mn 35 r

Mn 510 r

De frvntade kostnaderna fr hlso- ochsjukvrd r betydligt hgre fr alla flyk-tingar frn lnder utanfr Europa jmfrtmed genomsnittet fr respektive lders-grupp. Frmst gller detta personer somvarit i Sverige 35 r i ldern 4049 r.Tack vare att genomsnittsldern hos flyk-tingarna r lgre n vriga s blir genom -snittskostnaden nd lgre.

Klla: Statistiska centralbyrn och Sveriges Kommuner och Landsting..

SamhllsekonominDen svenska ekonomin utvecklades synnerligen starkt ifjol ochBNP vxte med omkring 4 procent. I r och nsta r blir tillvx-ten ngot lgre och BNP vntas vxa med runt 3 procent. Densvenska ekonomin utvecklas mycket starkt trots relativ svag in-ternationell tillvxt. Det hnger samman med en fortsatt myck-et stark utveckling av inhemsk efterfrgan. Investeringarna, inteminst byggnadsinvesteringarna, vxer snabbt. I r vxer ocksden offentliga konsumtionen rejlt till fljd av den omfattandeflyktinginvandringen. En fortsatt stark utveckling av inhemskefterfrgan gr att sysselsttningen och drmed ocks skattun-derlaget vxer snabbt. Skatteunderlaget kar i r och nsta rmed drygt 2 procent i reala termer, vilket r ungefr dubbelt ssnabbt som normalt. En svagare utveckling 2018 och 2019 gerbetydande problem fr kommunsektorn att finansiera sin verk-samhet. Trots konjunkturell balans fortstter ocks statens fi-nanser att visa betydande underskott.

Begrnsad internationell tillvxt ger dmpad svensk export

Vrldsekonomin har under en fljd av r utvecklats relativt svagt. I de lndermed strst betydelse som mottagare av svensk export har bnp i genomsnittrligen kat med endast 1 procent under de senaste fyra ren. Det r enprocentenhet lgre n normalt. I r och nsta r rknar vi med ngot bttretillvxttal, men kningen av bnp i dessa lnder stannar vid 2 procent, vilketr en svag utveckling. Lga rvarupriser pressar tillvxtmarknaderna medanoskerheten om framtiden tynger de mer utvecklade ekonomierna.

Utvecklingen blir fortsatt dmpad inte bara i eu-omrdet utan ocks i usaoch Storbritannien. Fr svensk del har utvecklingen i vra grannlnder storbetydelse eftersom dessa lnder r mottagare av en stor del av vr export.Bde den finska och den norska ekonomin brottas med omfattande problemtill fljd av lga olje- och rvarupriser. Inte heller den danska ekonomin gr


KAPITEL2

fr nrvarande srskilt bra. Sammantaget berknas bnp i dessa tre nordiskagrannlnder endast ka med 1 procent i r.

Nsta r blir utvecklingen ngot bttre och kningen i bnp nr d i Dan-mark och fastlands-Norge upp mot 2 procent. Tillvxten i den finska ekono-min vntas dremot bli fortsatt svag med en bnp-kning p endast ngrationdelar ver 1 procent.

Den relativt svaga utvecklingen i omvrlden gr att ocks utvecklingen avsvensk export blir ganska dmpad. Mellan 2011 och 2014 vxte den svenska ex-porten med svaga 1,2 procent i genomsnitt per r. Det kan jmfras med engenomsnittlig rlig tillvxt p 5,6 procent mellan 1990 och 2011. Under fjol-ret blev det bttre fart p svensk export. En ngot frbttrad internationellkonjunktur kombinerat med en betydande frsvagning av den svenska kro-nan bidrog till detta. Exporten kade 2015 med 5,9 procent.

Mellan 2013 och 2015 frsvagades den svenska kronan med ver 10 procent.Under det senaste halvret har kronan terhmtat sig ngot och vi bedmeratt denna terhmtning fortstter. Den kronfrsvagning som tidigare skettberknas dock ha fortsatt positiv pverkan p utvecklingen fr svensk exporti r och i viss mn ocks nsta r. Den svenska exporten berknas i r ka med5,2 procent och nsta r med 4,0 procent.

De flesta bedmare tror p fortsatt mycket lga rntor i r och nsta r. Fvntar sig ngon radikal omlggning av penningpolitiken i restriktiv riktningp denna sikt. skl:s bedmning utgr frn att den amerikanska centralban-ken i r och nsta r fortstter hja sin styrrnta i frsiktig takt. Den frstasvenska styrrntehjningen berknas dremot ske frst nsta sommar. Frsti slutet av 2017 berknas den svenska reporntan ha ntt upp i noll procent. De


2. Samhllsekonomin

Tabell 5 Internationell BNP-tillvxtProcentuell frndring, kalenderkorrigerade vrden

2014 2015 2016 2017

USA 2,4 2,4 2,1 2,4Tyskland 1,6 1,4 1,6 1,7Storbritannien 2,9 2,2 2,1 2,1Norden* 1,2 0,9 1,0 1,7Euro-omrdet 0,9 1,5 1,6 1,8Vrlden** 3,4 3,0 3,1 3,5Exportvgd BNP 1,7 1,8 1,8 2,1Sverige 2,4 3,8 3,1 2,8

*Danmark, Finland och fastlands-Norge viktade med deras respektive betydelse som mottaga-re av svensk export. ** Vgt med kpkraftsjusterade vikter. BNP-utvecklingen i ett tjugotallnder viktade med dessa lnders respektive betydelse som mottagare av svensk export.Klla: Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting.

Tillvxten i Sverige r starkare n i mngaandra lnder.

Tabell 6 Svenska rntor och kronkurserProcent, rsmedeltal

2014 2015 2016 2017

Repornta* 0,00 0,35 0,50 0,003-mnaders statsskuldvxlar 0,4 0,3 0,5 0,310-riga statsobligationer 1,7 0,7 1,0 2,0Vxelkurs, kr/euro 9,10 9,36 9,23 8,94Vxelkurs, kr/dollar 6,86 8,43 8,35 8,50

*Vid rets slut.Klla: Riksbanken och Sveriges Kommuner och Landsting.

Penningpolitiken bedms bli fortsattmycket expansiv.

korta rntorna berknas drfr inte ndras nmnvrt i r och nsta r. Delngre rntorna frutses dremot hjas mer markant. Den svenska statenstioriga statsobligationsrnta till exempel vntas om ett r vara den dubblamot vad den r idag.

Inhemsk efterfrgan blir fortsatt stark 2016 och 2017

Inhemsk efterfrgan utgrs av konsumtion och investeringar. Konsumtionendelas vanligtvis upp i en del som betalas med egna pengar den privata kon-sumtionen och en del som betalas med skatter den offentliga konsumtio-nen. Den offentliga konsumtionen brukar vidare indelas i en del som statensvarar fr statlig konsumtion och i en del som kommuner och landstingsvarar fr kommunal konsumtion.

Den inhemska efterfrgan har under perioden 19902015 i genomsnitt katmed 1,7 procent per r. Under 2014 och 2015 var tillvxten den dubbla till fljdav en mycket stark utveckling av investeringarna och d inte minst invester-ingarna i byggnader och anlggningar. Det mycket lga rntelget r en bi-dragande orsak till denna utveckling.

I r berknas tillvxten i investeringarna, totalt sett, mattas ngot ven omkommunsektorns investeringar vntas vxa mycket snabbt. Nsta r bedmsutvecklingen fr investeringarna mattas ytterligare. Svl kommunsektornssom nringslivets investeringar vntas d ka i betydligt mttligare takt.

Det omfattande flyktingmottagandet under slutet av fjolret bidrog till attden statliga och den kommunala konsumtionen vxte mycket snabbt. Fr2016 berknas den offentliga konsumtionen ka med hela 4,6 procent jmfrtmed 2015. Det r den strsta kningen ett enskilt r sedan r 1979. kningenr srskilt ptaglig fr kommunal konsumtion (5,2 procent). ven nsta rberknas den offentliga konsumtionen ka i relativt snabb takt. Fr kommu-nal konsumtion handlar det om en kning p 2,2 procent ven det ett k-ningstal starkare n normalt.

Hushllens inkomster dmpas av framtida skattehjningarDen kraftiga befolkningstillvxten r en starkt bidragande orsak till att deninhemska efterfrgan fortstter vxa i snabb takt i r och nsta r. Befolk-ningsutvecklingen pverkar investeringar och offentlig konsumtion men ock-s hushllens konsumtionsutgifter. Fler invnare och hushll i landet inne-br, allt annat lika, hgre hushllsutgifter.

Hushllens konsumtionsutgifter har under de senaste ren, trots kad be-folkningstillvxt, vuxit i ganska maklig takt. Detta ocks trots att hushllensinkomster, i stort, har utvecklats ganska vl. Ett i utgngslget redan hgthushllssparande har drmed blivit nnu hgre. Den starka sysselsttnings -


2. Samhllsekonomin

Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringarProcentuell frndring i fasta priser

2014 2015 2016 2017

Bostder 19,8 16,7 6,5 4,6vrigt Nringsliv 6,1 6,3 5,0 1,8Kommunala investeringar 7,7 2,5 12,1 4,5Statliga investeringar 1,7 1,0 4,4 4,1Totalt 7,5 7,3 5,8 2,8

Byggnadsinvesteringar 10,0 7,3 6,5 3,7


Investeringarna kar inte lika snabbtframver.

utvecklingen i kombination med fortsatt mttliga priskningar innebr atthushllens disponibla inkomster fortstter att vxa i relativt snabb takt i roch nsta r. Det rekordhga hushllssparandet och den snabba inkomst-tillvxten innebr att en potential finns fr betydande kningar i hushllenskonsumtionsutgifter. Mot en sdan utveckling talar att de svenska hushllenhar en fortsatt uttalad negativ syn p lget i svensk ekonomi och p den svens-ka ekonomins utveckling framver, vilket bland annat framgr i Konjunk-turinstitutets barometerunderskning. Bedmningen i denna rapport utgrfrn att hushllen ven fortsttningsvis kommer att vara ganska frsiktigamed sina pengar, vilket innebr relativt begrnsade kningar av hushllenskonsumtionsutgifter i r och nsta r.

De snabbt vxande kraven p kommunernas och landstingens verksamhet -er och den drmed kraftiga tillvxten i kommunsektorns kostnader i kombi-nation med en p sikt svagare utveckling av sysselsttning och skatteunder-lag leder efterhand till betydande finansieringsproblem fr kommunsektornsdel. I berkningarna i denna rapport hjs kommun- och landstingskatten medsammanlagt 1 krona och 74 re under 2018 och 2019.17 De omfattande skatte-hjningarna i kombination med stigande rntor och en svagare sysselstt-ningsutveckling innebr fr hushllens del att de disponibla inkomsterna un-der 2018 och 2019 utvecklas betydligt svagare n normalt. Rknat per invna-re berknas hushllens disponibla inkomster till och med minska i reala ter-mer under dessa bda r. Kommunsektorns berknade skattehjningar re-ducerar hushllens disponibla inkomster med 0,8 respektive 1,0 procent frren 2018 och 2019.

Svensk ekonomi i konjunkturell balans 2018 och 2019

Fr ren 2018 och 2019 har ingen egentlig prognos gjorts fr den svenska eko-nomins utveckling. Den svenska ekonomin frutstts n konjunkturell balansoch drefter utvecklas i linje med potentiell tillvxt. Det innebr bnp-k-ningar p 1,7 procent dessa bda r och en tillvxt i inhemsk efterfrgan somr av ungefr samma omfattning.

Den kommunala konsumtionen fortstter att vxa relativt snabbt till fljdav de vxande krav som den snabbt vxande befolkningen stller. Samtidigtutvecklas hushllens konsumtionsutgifter lngsammare n under 2016 och2017 till fljd av en vsentligt svagare inkomstutveckling. Investeringarnafrutstts under kalkylren utvecklas ungefr i samma takt som bnp samti-digt som nettoexporten ger ett fortsatt marginellt negativt bidrag till bnp:sutveckling.

Konjunkturuppgngen ger snabb sysselsttningskningTrots betydligt starkare tillvxt 2015 jmfrt med 2014 kade inte antalet ar-betade timmar snabbare (diagram 10). Mtt som frndringen mellan helrenframstr 2015 som relativt svagt, istllet utvecklades produktiviteten starkt.De tv frsta mnaderna 2016 har den ekonomiska statistiken verraskat ne-


2. Samhllsekonomin

Tabell 8 Hushllens reala disponibla inkomsterProcentuell frndring

19802015 2016 2017 2018 2019

Inkomster 2,0 2,6 2,9 1,4 0,8Antal invnare 0,5 1,2 1,4 1,6 1,5Inkomst per invnare 1,6 1,4 1,5 0,2 0,7


Kommunernas och landstingens berkna-de skattehjningar ren 2018 och 2019 fr-svagar hushllens inkomstutveckling p-tagligt.

17. Tillsammans med en berknad skattehjning i landstingen 2017 rknar vi med att kommunalskattenhjs med 1,82 jmfrt med dagens lge.

gativt, ven sysselsttningen uppvisade en relativt svag utveckling. Vr be-dmning r att frsta kvartalet blir svagt, men att tillvxten tar bttre fart igenfrn och med andra kvartalet och att antalet arbetade timmar d ocks ut-vecklas bttre (diagram 10).

Det innebr att arbetsmarknaden kommer (diagram 11 p sidan 30) att be-finna sig i hgkonjunktur frn och med halvrsskiftet 2016. Under 2017 fr -strks konjunkturen ytterligare och det positiva gapet mellan arbetade tim-mar och potentialen uppgr till 1 procent vid vrt prognosslut.

Fr 2018 och 2019 gr vi ingen egentlig prognos utan lter timmarna anslu-ta till nivn fr potentiella timmar. Mot slutet av perioden pverkas potenti-alen alltmer av den stora invandringen. Det blir fler mnniskor, men de harjmfrelsevis betydligt svrare att etablera sig p arbetsmarknaden. Resulta-tet blir en strre arbetskraft och en relativt sett strre kning av antalet ar-betslsa. Jmviktsarbetslsheten stiger drfr successivt nr de asylskandefr uppehllstillstnd och ingr i totalbefolkningen.


2. Samhllsekonomin

Tabell 9 FrsrjningsbalansProcentuell frndring i fasta priser

2014 2015 2016 2017 2018 2019

BNP 2,2 4,1 3,3 2,5 1,7 1,7Import 6,3 5,4 6,4 4,1 3,8 4,0Hushllens konsumtion 2,2 2,6 2,4 2,8 1,9 1,8Offentlig konsumtion 1,3 2,5 4,6 1,9 2,3 2,0Stat 1,0 2,6 3,1 1,1 1,2 1,0Kommuner 1,5 2,5 5,2 2,2 2,7 2,4

Fasta bruttoinvesteringar 7,5 7,3 5,8 2,8 1,7 1,8Lagerinvesteringar* 0,1 0,1 0,1 0,0 0,1 0,0Export 3,5 5,9 5,2 4,0 3,4 3,6Summa anvndning 3,4 4,5 4,2 3,0 2,4 2,4

BNP kalenderkorrigerad 2,4 3,8 3,1 2,8 1,8 1,8

*Lageromslag i procent av BNP.Klla: Statistiska centralbyrn och Sveriges Kommuner och Landsting.

BNP vxer 2016 och 2017 med omkring 3procent. Efter att den svenska ekonominnr konjunkturell balans blir tillvxten sva-gare.

Diagram 10 BNP och arbetade timmar, ssongsrensadProcentuell frndring frn fregende kvartal

0,75

0,50

0,25

0,00

0,25

0,50

0,75

1,00

1,25

1,50

1,75

2,00

2014 2015 2016 2017

Proc

ent

BNP

Arbetade timmar

Efter ett tillflligt svagt frsta kvartal tartillvxten fart igen.


Kraftig sysselsttningskning i kommunsektorn

Den snabba kningen av verksamhetsvolymen framfrallt i kommunerna,men ocks i landstingen, innebr att kommunsektorn kommer att behva tai ansprk en stor andel av den totala kningen av antalet arbetade timmar. Itabell 11 redovisas frndringen av antalet arbetade timmar fr olika delar avekonomin samt totalt. I kommunerna och landstingen ingr ven tjnstersom kps frn privata aktrer och p motsvarande stt har de rknats bortfrn privata tjnster. Vi har antagit ofrndrad andel verksamhet i egen regifrn 2015.


2. Samhllsekonomin

Diagram 11 Arbetade timmarMiljoner timmar per kvartal

Potentiella timmar

Arbetade timmar

1550

1600

1650

1700

1750

1800

1850

1900

1950

2000

2050

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018

Milj

oner

tim

mar

Gapet sluts under innevarande r och 2017prglas av hgkonjunktur.

Klla: Statistiska centralbyrn och Sveriges Kommuner och Landsting

Tabell 10 Nyckeltal arbetsmarknadProcentuell frndring respektive procent

2015 2016 2017 2018 2019

Befolkning (1574 r) 0,7 1,0 1,0 1,2 1,0Arbetskraft 0,8 0,7 1,2 0,6 0,6Sysselsatta 1,4 1,3 1,6 0,5 0,5Relativ arbetslshet** 7,4 6,8 6,5 6,6 6,8Arbetade timmar* 1,0 1,3 1,6 0,4 0,3Timln, NR 3,7 3,1 3,4 3,6 3,7Lnesumma 4,5 4,5 5,1 4,0 4,0

Timln, KL 2,5 3,1 3,4 3,6 3,7

*Kalenderkorrigerade vrden. **Procent av arbetskraften 1574 r.Klla: Statistiska centralbyrn och Sveriges Kommuner och Landsting.

Tabell 11 Arbetade timmar per sektorProcentuell frndring

20152019 Procentuell andel av total frndring

Varuproduktion 2,3 11,0Byggnadsverksamhet 6,6 13,1Privata tjnster* 3,0 37,1Kommuner** 8,9 45,4Landsting** 5,3 8,7Totalt 3,7 100,0

*Exklusive frsljning av verksamhet till kommuner och landsting. ** Inklusive kp av verksamhet frn privata aktrer.Klla: Statistiska centralbyrn, Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting.

Antalet arbetade timmar i kommunsektorn kar dubbelt s snabbt som to-talen, enligt vr kalkyl. Det r i vrigt bara byggnadsverksamheten som kom-mer upp i samma kningstakt. Det innebr att drygt hlften av tillskottet avarbetade timmar hamnar i verksamhet finansierad av kommuner och lands-ting samt en dryg tredjedel i privata tjnster.

Det kan bli svrt fr kommunsektorn att rekrytera all den personal som be-hvs, vissa yrkesgrupper r redan nu svra att f tag p. Vi har drfr antagitatt kostnaderna fr annat n personal kar snabbare n lnekostnaderna.

Stigande pris- och lnekningstaktSom en fljd av sysselsttningskningen fortstter arbetslsheten att mins-ka, dock inte till lika lg niv som under den kortvariga hgkonjunkturen frefinanskrisen. En bidragande orsak till att arbetslsheten vnder p en hgreniv kan vara den kraftiga kningen som skett i arbetskraften. Utrikes fddasvarar fr nstan hela kningen, dessa personer har strre risk fr arbetsls-het, vilket leder till att jmviktsarbetslsheten blir hgre.

Nr arbetslsheten kommer ner mot 6,5 procent r den lgre n den r, nrden r i balans. Normalt sett innebr det hgre lne- och priskningar, vilketvi nnu inte ser ngra tydliga tecken p. Vr bedmning r nd att lnek-ningarna blir ngot hgre i r n i fjol och hamnar p drygt 3 procent (tabell10). Fjolrets lga lnekningar i Konjunkturlnestatiken frklaras troligtvisdelvis av en urvalseffekt. Frndringen 2014 blev verskattad och frnd-ringen 2015 underskattad, drmed r inte skillnaden i utvecklingstal 2015 och2016 s stor som det verkar, i realiteten blir lnekningarna 2016 mindre n o,5procentenheter hgre n 2015.

Fr skatteunderlaget r det inte Konjunkturlnestatistiken som r relevantutan Nationalrkenskapernas timlner lnesumman r definitionsmssigtlika med timlner multiplicerat med antalet arbetade timmar fr anstllda.Det kan vara relativt stora skillnader mellan de olika timlnebegreppen frenskilda r, men i prognosen r kningstalen desamma. Det r viktigt att be-tona att de timlnekningarna som anvnds hr avser totala lnekningar in-klusive lnekningar utver avtal och lneglidning. Mrket avser endastavtalade kostnadskningar.

Alltsedan finanskrisens utbrott hsten 2008 har prisutvecklingen varit p-tagligt dmpad. Konsumentprisernas kning berknad med fast bostadsrn-


2. Samhllsekonomin

Diagram 12 ArbetslshetProcent av arbetskraften

Arbetslshet

4,0

4,5

5,0

5,5

6,0

6,5

7,0

7,5

8,0

8,5

9,0

9,5

2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019

Proc

ent

Arbetslsheten fortstter att minska menvnder uppt redan under andra halvan av2017.


ta (kpif) har, med ngra f undantag, under strre delen av denna tid befun-nit sig en bra bit under 2 procent. Under de senaste fyra ren har inflationenenligt kpif mestadels understigit 1 procent. Den lga inflationen r i frstahand en fljd av ett lgt resursutnyttjande och d inte bara i Sverige utanocks internationellt. Den svaga internationella konjunkturen har ocks frtmed sig en ptaglig nedgng i rvarupriserna, vilket hllit tillbaka prisutveck -lingen.

Fr svensk del har inflationen kat ngot under de senaste tv ren. Enfrklaring r den frsvagning som skett av den svenska kronan. En annan or-sak r bttre fart i den svenska ekonomin. Till de stigande priserna har ockshjda indirekta skatter och minskade avdrag fr rottjnster bidragit. Underrets inledning har tolvmnaderstalen fr kpifntt upp till 1,5 procent. Ren-sat fr effekterna av hjda skatter och minskade subventioner (kpif-ks) lig-ger den berknade inflationen en kvarts procentenhet lgre.

Trots en fortsatt relativt snabb tillvxt i svensk ekonomi och ett allt hgreresursutnyttjande berknas inte inflationen under de nrmaste 12 mnader-na ka mer n marginellt. Det beror delvis p en gradvis starkare krona ochfortsatt relativt begrnsade lnekningar. Till detta kan lggas en relativtsnabb produktivitetsutveckling i nringslivet som hller t

7585 082 5

Documents