7585 214 0
DESCRIPTION
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-214-0.pdfTRANSCRIPT
Patientsäkerhetskultur 1
NATIONELL SATSNING FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET
Patientsäkerhetskultur SAMMANSTÄLLNING PÅ NATIONELL NIVÅ AV LANDSTINGENS
MÄTNINGAR 2012-2014
Patientsäkerhetskultur 2
En god patientsäkerhetskultur är en förutsättning för att skapa en säker vård. Att
mäta patientsäkerhetskulturen och att förbättra densamma har därför ingått som ett
grundläggande krav i överenskommelsen om förbättrad patientsäkerhet mellan staten
och Sveriges Kommuner och Landsting (2011-2014).
I denna rapport presenteras resultaten från landstingens
patientsäkerhetskulturmätningar med sammanställningar på nationell nivå. Den
riktar sig till vårdgivare, verksamhetschefer och annan ledningspersonal samt till
andra intresserade inom hälso- och sjukvården.
Rapporten har tagits fram av experten Marita (Mita) Danielsson i samarbete med
experten Hans Rutberg och samordnaren Eva Estling på SKL samt den nationella
arbetsgruppen för patientsäkerhetskultur, Lena Alexandersson, Landstinget i
Västernorrland, Per Skude, Landstinget i Västernorrland, Ann Pedersen, Landstinget
i Gävleborg, Birgitta Boqvist, Norrbottens läns landsting, Anna Lundin, Stockholms
läns landsting och Marion Lindh, Stockholms läns landsting. Institutet för
kvalitetsindikatorer (Indikator) har sammanställt rapportens data.
Min förhoppning är att denna rapport ska bidra till att sprida kunskap och intresse för
att ytterliga förbättra patientsäkerhetskulturen i svensk hälso- och sjukvård.
Stockholm i januari 2015
Hans Karlsson
Direktör/Avdelningschef
Avdelningen för vård och omsorg
Förord
Patientsäkerhetskultur 3
Sammanfattning ......................................................................................................... 4
Öppen kommunikation men bristande stöd från ledningen......................................... 4
Sämre avvikelsehantering men bättre stöd till patienter ............................................. 4
Bakgrund ..................................................................................................................... 5
Vad är patientsäkerhetskultur? ................................................................................... 5
Alla landsting mäter patientsäkerhetskulturen ............................................................ 5
Varför mäta patientsäkerhetskultur? ........................................................................... 5
Metod ........................................................................................................................... 6
Så mättes patientsäkerhetskulturen 2012–2014 ......................................................... 6
Svarsfrekvensen varierar ............................................................................................ 7
Att tolka resultaten ....................................................................................................... 7
Enkätens dimensioner och frågor ............................................................................... 7
Resultat ....................................................................................................................... 9
Svar från hälso- och sjukvårdspersonal efter yrke .................................................... 11
Svar från hälso- och sjukvårdspersonal efter specialiteter ....................................... 15
Svar från hälso- och sjukvårdspersonal efter verksamhet uppdelat per yrke ........... 20
Vilka har svarat på enkäten? ..................................................................................... 22
Diskussion ................................................................................................................27
Bilaga ........................................................................................................................ 31
Referenser .................................................................................................................35
Innehåll
Patientsäkerhetskultur 4
Sammanfattning År 2012–2014 genomförde alla landsting och regioner mätningar med den
validerade enkäten ”Att mäta patientsäkerhetskulturen”. Enkäten mäter medarbetares
erfarenheter och uppfattningar om patientsäkerhet och patientsäkerhetsarbete i den
egna verksamheten i respektive landsting/region. Den speglar alltså subjektiva
uppfattningar och svarsfrekvensen var över 50 procent i alla landsting och regioner.
Syftet med denna rapport är att ge en överblick av svensk patientsäkerhetskultur och
sprida kunskap. Förhoppningsvis kan rapporten också inspirera den som gör analyser
på lokal nivå till att identifiera förbättringsområden utifrån reflektioner från inkomna
handlingsplaner.
Öppen kommunikation men bristande stöd från ledningen
Resultaten från enkäten visar bland annat att flertalet av vårdens medarbetare
ser positivt på samarbetet inom den egna vårdenheten
anser sig ha en öppen kommunikation
Däremot uppger flera att
de är kritiska till den högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbetet
många händelser inte rapporteras
samarbetet mellan vårdenheterna är bristfälligt
de har en hög arbetsbelastning
Sämre avvikelsehantering men bättre stöd till patienter
Två förändringar på nationell nivå är tydliga sedan de förra mätningarna
genomfördes (2010–2011):
Återföringen och kommunikationen kring avvikelser har försämrats. Det
kan vara en signal på brister i patientsäkerhetsarbetet.
Informationen och stödet till patienten vid en negativ händelse har
förbättrats. Det kan ha ett samband med den nya patientsäkerhetslagen från
2011 som förtydligar arbete med patientmedverkan.
Övergripande resultat kan användas som jämförelse med egna resultat och stimulera
till reflektioner och diskussioner på lokal nivå.
Patientsäkerhetskultur 5
Bakgrund
Vad är patientsäkerhetskultur?
Patientsäkerhetskultur är normer, förhållningssätt och attityder hos individer och
grupper som har betydelse för patientsäkerheten. Säkerhetskulturen är en del av
organisationskulturen och byggs upp av såväl skrivna som oskrivna regler, och av
såväl uttalade som outtalade uppfattningar och värderingar. Tillsammans kommer
dessa regler och värderingar till uttryck i individers och gruppers handlande.
Säkerhetskulturen genomsyrar arbetet med patientsäkerhet, från ledning och styrning
till säkerhetsbeteenden hos medarbetare och vårdteam. En god patientsäkerhetskultur
är därför en av flera förutsättningar för en hög patientsäkerhet. Under senare år har
säkerhetskulturens betydelse för patientsäkerheten kommit att uppmärksammans
alltmer.
Alla landsting mäter patientsäkerhetskulturen
Alla landsting och regioner (fortsättningsvis benämnda landsting) genomförde
mätningar av patientsäkerhetskulturen under perioden 2012–2014 (tabell 1). Det var
den andra övergripande mätningen under Patientsäkerhetssatsningen 2011–2014 med
enkäten ”Att mäta patientsäkerhetskulturen” i varje landsting. För denna period
lämnade landstingen också in handlingsplaner för 2015 och utvärderingar av det
förbättringsarbete som genomförts efter tidigare mätningar (2010–2011). Det var en
del av patientsäkerhetsöverenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner
och Landsting 2014.
Varför mäta patientsäkerhetskultur?
Syftet med att mäta patientsäkerhetskulturen är att tydliggöra styrkor och svagheter
inom området, undersöka attityder och normer samt öka insikten om förutsättningar
för god patientsäkerhet. Förhoppningen är att vården ska påverkas i positiv riktning
med hjälp av resultat från mätningarna som tillsammans med andra
informationsunderlag ska understödja förbättringsarbete. Mätningarna har störst
betydelse på lokal nivå när resultat kan anlyseras i en känd kontext.
Patientsäkerhetskultur 6
Metod
Så mättes patientsäkerhetskulturen 2012–2014
I mätningarna användes enkäten ”Att mäta patientsäkerhetskulturen”, som är en
översättning av den amerikanska enkäten Hospital Survey on Patient Safety Culture.
Den handbok som innehåller enkäten och beskriver hur mätningen går till är från
2008 och reviderades 2012 (1).
Utvalda medarbetare fick en e-postinbjudan om att delta i undersökningen. De som
inte svarade fick två påminnelser, och varje insamlingsperiod var cirka tre veckor.
Tabell 1. Antal utskickade enkäter, svarsfrekvens och tidpunkt för mätningar.
Landsting Utskickade
enkäter (antal) Svarsfrekvens (%) Tidpunkt för mätning
182 413 64,7
Jämtlands läns landsting 2 528 50,2 Vår 2014
Landstinget Dalarna 5 179 64,8 Vår 2014
Landstinget Gävleborg 4 782 64,7 Vår 2013
Landstinget Blekinge 3 871 65,4 Vår 2014
Landstinget i Jönköpings län 7 250 69,2 Vår 2014
Landstinget i Kalmar län 5 288 84,5 Vår 2013
Landstinget i Uppsala län 5 844 63,1 Vår 2014
Landstinget i Värmland 4 995 60,3 Höst 2013
Landstinget Västmanland 4 715 57,1 Vår 2014
Landstinget i Östergötland 9 960 76,3 Vinter 2012
Landstinget Kronoberg 4 254 75,3 Vår 2014
Landstinget Sörmland 4 704 58,1 Vår 2014
Landstinget Västernorrland 5 252 55,7 Vår 2014
Norrbottens läns landsting 4 716 55,6 Höst 2013
Region Gotland 879 51,4 Vår 2013
Region Halland 5 451 69,8 Vår 2014
Region Skåne 24 483 66,8 Vår 2014
Stockholms läns landsting 34 008 59,0 Olika per förvaltning
Västerbottens läns landsting 7 292 64,4 Vår 2014
Västra Götalandsregionen 30 068 68,8 Vår 2013
Örebro läns landsting 6 894 53,8 Vår 2013
Patientsäkerhetskultur 7
Svarsfrekvensen varierar
Det är viktigt att ha förankrat undersökningen väl i organisationen för att nå en hög
svarsfrekvens. Kommunikationen från verksamhetsledningen är avgörande. Sedan de
senaste mätningarna har svarsfrekvenserna ökat något, men de är fortfarande lägre
än svarsfrekvenserna för landstingens medarbetarenkäter.
Svarsfrekvensen varierar också mellan yrkesgrupper. Chefer svarar till exempel i
hög utsträckning, medan drygt 50 procent av alla läkare svarar. Enheter som har
höga svarsfrekvenser skattar vanligtvis patientsäkerhetskulturen högre.
Vidare finns skillnader i urval och svarsfrekvens mellan landstingens mättillfällen
(tabell 1).
Att tolka resultaten
Enkäten innehåller bakgrundsfrågor, och frågor med svarsalternativ på en 5-gradig
skala från ”stämmer mycket dåligt” till ”stämmer mycket bra” (eller från ”aldrig” till
”alltid”) med ett neutralt svarsalternativ i mitten. Frågorna är indelade i 9 avsnitt och
konstruerade så att de kan summeras i 15 dimensioner och 2 enskilda frågor.
Dimensionernas indexvärden (resultaten) redovisas som andelen positiva svar av
antalet giltiga svar (de 2 högst skattade svaren per fråga). Vad som räknas som ett
positivt eller negativt svar beror på frågan. Resultat redovisas i indextal från 1 till
100. Dimensioner med indexvärden över 70 upplevs fungera väl. Utfall mellan 51
och 69 anger förbättringsbehov, och störst är förbättringsbehovet om indexvärdet är
50 eller mindre (figur 1).
Figur 1. Gruppering av indexvärden. Röd = stort förbättringsbehov, gul = visst
förbättringsbehov, grön = välfungerande.
Hur enkäten besvaras påverkas av vad som skett under den närmaste tiden inom
organisationen. Resultat som försämrats kan till exempel bero på arbete som ökat
medarbetarnas kunskap och riskmedvetenhet. Därför är den lokala kontexten viktig
när man tolkar och analyserar resultaten.
Resultaten redovisas efter vad respondenterna själva angett att de arbetar som och
inom vilken verksamhet.
Enkätens dimensioner och frågor
Nedan anges de 15 dimensionerna och frågornas nummer i enkäten. Bokstaven r står
för omvänd fråga. Varje fråga finns i handboken Att mäta patientsäkerhetskultur (1).
Öppenhet i kommunikationen (C2, C4, C6r)
Återföring och kommunikation kring avvikelser (C1, C3, C5)
Benägenhet att rapportera händelser (D1, D2, D3)
Överlämningar och överföringar av patienter och information (F3r, F5r, F7r,
F11r)
Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete (F1, F8, F9r)
Icke straff- och skuldbeläggande kultur (A8r, A12r, A16r)
Lärande organisation (A6, A9, A13)
Sammantagen säkerhetsmedvetenhet (A10r, A15, A17r, A18,)
Bemanning (A2, A5r, A7r, A14r)
Närmaste chefens agerande kring patientsäkerhet (B1, B2, B3r, B4r)
Patientsäkerhetskultur 8
Samarbete mellan vårdenheterna (F2r, F4, F6r, F10)
Samarbete inom vårdenheten (A1, A3, A4, A11)
Information och stöd till patient/närstående vid vårdskada (G3, G4, G5, G6)
Information och stöd till personal vid vårdskada (G7, G8)
Självskattad patientsäkerhetsnivå (E1)
Upprepade mätningar kan vara en del i att följa förändringar över tid och utvärdera
resultat av förbättringsåtgärder. Se tips och råd i Att mäta patientsäkerhetskultur:
tipsguide – från mätning till åtgärder (2).
Patientsäkerhetskultur 9
Resultat
Resultatet omfattar samtliga landstings mätningar från december 2012 till juni 2014
(figur 2). Mätperioden sträcker sig över lång tid, vilket innebär att förutsättningarna
för att mäta kan ha sett olika ut för landstingen. Då det är skillnader mellan alla
landsting gällande geografiska förhållanden, storlek med mera sker ingen jämförelse
i resultatet mellan landstingen. Spridningen mellan landstingens resultat kan ses i
figur 3.
Figur 2. Övergripande resultat från mätningar 2012–2014.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Benägenhet att rapportera
händelser
Sammantagen
säkerhetsmedvetenhet
Självskattad
patientsäkerhetsnivå
Min närmaste chefs agerande
kring patientsäkerhet
Lärandeorganisation
Samarbete inom vårdenheten
Öppenhet i kommunikationen
Återföring och kommunikation
kring avvikelser
En icke straff- och
skuldbeläggande kultur
Arbetsbelastning och
personaltäthet
Högsta ledningens stöd till
patientsäkerhetsarbete
Samarbete mellan
vårdenheterna
Överlämningar och
överföringar av patienter och
information
Information och stöd till patient
vid negativ händelse
Information och stöd till
personal vid negativ händelse
Samtliga (n = 112 665)
Patientsäkerhetskultur 10
Figur 3. Spridning mellan landsting per dimension.
Totalt omfattar mätningarna 112 665 medarbetare, jämfört med 84 215 i
mätningarna 2010–2011. Det större urvalet 2012–2014 innebär att flera enheter som
inte har mätt tidigare ingår. Dessa enheters mätningar borde därmed klassificeras
som förstagångsmätningar, men vi har inte sammanställt vilka enheter det gäller.
Figur 4. Förändring per dimension mellan mätningarna 2010–2011 (n = 84 215)
och mätningarna 2012–2014 (n = 112 665).
49
67 66 70
62
81
69 76
67
53 52 60
56
71 69
36
49 45
57
43
73
59
47 56
34
23
40 41
56 49
0
20
40
60
80
100
Medelvärde
-4 -4 -3
2
-3 -2
-10
-14
3
-5
2 3 2
9
3
-20
-15
-10
-5
0
5
10
15
Patientsäkerhetskultur 11
Svar från hälso- och sjukvårdspersonal efter yrke
I resultaten på nationell nivå blir grupperna stora och spridningen mellan
specialiteter och yrkesgrupper inte så tydliga. Även om spridningen på nationell nivå
är relativt liten så är spridningen mellan olika yrken på verksamhets- och enhetsnivå
ofta påtaglig.
Chefer skattar patientsäkerhetskulturen högre, i de flesta dimensioner, än övrig
personal (figur 5). Det finns vidare en relativt stor spridning mellan det lägsta och
det högsta värdet inom respektive dimension (figur 6).
Patientsäkerhetskultur 12
Figur 5. Övergripande resultat per yrkesgrupp.
Figur 6. Spridning mellan yrkesgrupper per dimension.
Skillnader mellan förstagångsmätningarna (2010–2011) och andragångsmätningarna
(2012–2014) per yrkesgrupp visas i figur 7–10. Förändringarna är i stort sett lika
mellan yrkesgrupperna. Den största minskningen av indexutfall har skett inom
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Benägenhet att rapportera
händelser
Sammantagen
säkerhetsmedvetenhet
Självskattad
patientsäkerhetsnivå
Min närmaste chefs agerande
kring patientsäkerhet
Lärandeorganisation
Samarbete inom vårdenheten
Öppenhet i kommunikationen
Återföring och kommunikation
kring avvikelser
En icke straff- och
skuldbeläggande kultur
Arbetsbelastning och
personaltäthet
Högsta ledningens stöd till
patientsäkerhetsarbete
Samarbete mellan
vårdenheterna
Överlämningar och
överföringar av patienter och
information
Information och stöd till patient
vid negativ händelse
Information och stöd till
personal vid negativ händelse
Chefsbefattning (n = 6 273) Sjuksköterska (n = 39 234) Undersköterska (n = 20 796)
Läkare (n = 13 598) Paramedicinsk personal (n = 10 853) Biomedicinsk analytiker (n = 2 856)
Administrativ befattning (n = 7 884)
65 76 77 79 77
88 86 77
85
60 64 62 56
81 87
35
52 46
60
45
69 60
51 55
36 32
47 38 41
50
0
20
40
60
80
100
Medel
Patientsäkerhetskultur 13
dimensionen Återföring och kommunikation kring avvikelser, vilket signalerar
brister i hur delar av vården arbetar med detta. En bristande återkoppling av
rapporterade avvikelser leder till att personalen mister förtroendet för
avvikelsehanteringssystemet och rapporterar mindre.
Den största ökningen mellan första- och andragångsmätningarna ses inom
dimensionen Information och stöd till patienter vid negativ händelse. Denna
dimension är unik för den svenska enkäten. Ökningen kan ses som en effekt av det
arbete med patientmedverkan vid vårdskador som förespråkas i
patientsäkerhetslagen från 2011. Chefer är den yrkesgrupp som genomsnittligt ökat
sina skattningar mest.
Handboken Att mäta patientsäkerhetskultur reviderades mellan förstagångs- och
andragångsmätningarna. En förändring av en enskild fråga inom dimensionen
Öppenhet i kommunikationen kan förklara att det indexvärdet minskade mellan
mätningarna. Det är därför svårt att jämföra första- och andragångsmätningen för
den dimensionen.
Figur 7. Förändring mellan mätningar per yrkesgrupp för dimensionerna
Benägenhet att rapportera händelser, Sammantagen säkerhetsmedvetenhet och
Självskattad patientsäkerhetsnivå.
-15
-10
-5
0
5
10
15
Benägenhet att rapportera
händelser
Sammantagen
säkerhetsmedvetenhet
Självskattad patiensäkerhetsnivå
Sjuksköterska Undersköterska/skötare Läkare
Paramedicinsk personal Administrativ personal Chefer
Patientsäkerhetskultur 14
Figur 8. Förändringar mellan mätningar i dimensioner närmsta chefs agerande,
lärandeorganisation, samarbete inom vårdenheten, öppenhet i
kommunikationen, återföring och information kring avvikelser och icke straff
och skuldbeläggande kultur per yrkesgrupp.
Figur 9. Förändringar mellan mätningar i dimensionerna arbetsbelastning,
högsta ledningens stöd, samarbete mellan vårdenheter samt överlämningar och
överföringar av patienter och information per yrkesgrupp
-15
-10
-5
0
5
10
15
Min närmaste chefsagerande kringpatientsäkerhet
Lärandeorganisation Samarbete inomvårdenheten
Öppenhet ikommunikationen
Återföring ochkommunikationkring avvikelser
En icke straff- ochskuldbeläggande
kultur
Sjuksköterska Undersköterska/skötare Läkare
Paramedicinsk personal Administrativ personal Chefer
-15
-10
-5
0
5
10
15
Arbetsbelastning ochpersonaltäthet
Högsta ledningens stöd tillpatientsäkerhetsarbete
Samarbete mellanvårdenheterna
Överlämningar ochöverföringar av patienter
och information
Sjuksköterska Undersköterska/skötare Läkare
Paramedicinsk personal Administrativ personal Chefer
Patientsäkerhetskultur 15
Figur 10. Förändringar mellan mätningar per yrkesgrupp för dimensionerna
Information och stöd till patient vid negativ händelse och Information och stöd till
personal vid negativ händelse.
Svar från hälso- och sjukvårdspersonal efter specialiteter
Verksamhetsindelningen baseras på vad respondenterna själva har uppgett att de
arbetar inom för verksamhet.
Nationellt ses liknande styrkor och förbättringsområden i andragångsmätningarna
som i förstagångsmätningarna. Vissa skillnader kan dock identifieras mellan olika
verksamheter (figur 11). Generellt skattar personal i primärvården
patientsäkerhetskulturen något högre än snittet, medan personal i psykiatrin skattar
den något lägre.
-15
-10
-5
0
5
10
15
Information och stöd till patient vid negativhändelse
Information och stöd till personal vid negativhändelse
Sjuksköterska Undersköterska/skötare Läkare
Paramedicinsk personal Administrativ personal Chefer
Patientsäkerhetskultur 16
Figur 11. Övergripande resultat per verksamhet.
Generellt följer förändringarna mellan första- och andragångsmätningarna varandra
oberoende av verksamhet. Inom primärvården finns dock en mer positiv trend. Där
är minskningarna av skattade dimensioner inte lika stora som inom övriga
verksamheter, samtidigt som ökningarna av skattade dimensioner är större. Inom den
medicinska verksamheten är situationen den omvända (figur 12–15).
Figur 12. Förändring mellan mätningar i dimensionerna Benägenhet att
rapportera händelser, Sammantagen säkerhetsmedvetenhet och Självskattad
patientsäkerhetsnivå per större verksamhet.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100Benägenhet att rapportera händelser
Sammantagen säkerhetsmedvetenhet
Självskattad patientsäkerhetsnivå
Min närmaste chefs agerande kring
patientsäkerhet
Lärandeorganisation
Samarbete inom vårdenheten
Öppenhet i kommunikationen
Återföring och kommunikation kring
avvikelser
En icke straff- och skuldbeläggande
kultur
Arbetsbelastning och personaltäthet
Högsta ledningens stöd till
patientsäkerhetsarbete
Samarbete mellan vårdenheterna
Överlämningar och överföringar av
patienter och information
Information och stöd till patient vid
negativ händelse
Information och stöd till personal vid
negativ händelse
Psykiatrisk verksamhet (n = 12 850) Primärvård (n = 14 894)
Medicinsk verksamhet (n = 14 492) Kirurgisk verksamhet (n = 9 113)
-15
-10
-5
0
5
10
15
Benägenhet attrapportera händelser
Sammantagensäkerhetsmedvetenhet
Självskattadpatiensäkerhetsnivå
Primärvård Medicinsk verksamhet
Kirurgisk verksamhet Psykiatrisk verksamhet
Patientsäkerhetskultur 17
Figur 13. Förändring mellan mätningar för dimensionerna Information och stöd till
patient vid negativ händelse och Information och stöd till personal vid negativ
händelse per större verksamhet.
Många medarbetare uppger att det fortfarande finns en straff- och skuldbeläggande
kultur i verksamheten. Denna individsyn är ett stort hinder för att arbeta konstruktivt
med frågor om patientsäkerhet. Att medarbetare inom samtliga verksamheter skattar
återföringen och kommunikationen kring avvikelser lägre än tidigare tyder på att
hanteringen av avvikelser inte fungerar optimalt. På sikt finns en risk att medarbetare
slutar rapportera händelser om återkoppling och förbättringsarbete uteblir.
Figur 14. Förändring sedan förstagångsmätningar i dimensionerna närmsta
chefs agerande, lärandeorganisation, samarbete inom vårdenheten, öppenhet i
kommunikationen, återföring och information kring avvikelser och icke straff
och skuldbeläggande kultur per större specialitet.
-5
-3
-1
1
3
5
7
9
11
13
15
Information och stöd till patient vid negativhändelse
Information och stöd till personal vid negativhändelse
Primärvård Medicinsk verksamhet Kirurgisk verksamhet Psykiatrisk verksamhet
-20
-15
-10
-5
0
5
10
15
20
Min närmaste chefsagerande kringpatientsäkerhet
Lärandeorganisation Samarbete inomvårdenheten
Öppenhet ikommunikationen
Återföring ochkommunikation kring
avvikelser
En icke straff- ochskuldbeläggande
kultur
Primärvård Medicinsk verksamhet Kirurgisk verksamhet Psykiatrisk verksamhet
Patientsäkerhetskultur 18
Ett välkänt riskområde i vården är samarbete mellan vårdenheterna och överföring
av patienter och information mellan olika verksamheter Medarbetarna ser också
arbetsbelastningen i vården som ett återkommande hinder för att arbeta säkert och
uppfattar den högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbetet lågt.
Figur 15. Förändring sedan förstagångsmätningar dimensionerna
arbetsbelastning och personaltäthet, högsta ledningens stöd, samarbete mellan
vårdenheterna och överlämning och överföring av patienter och information
per större verksamhet.
En liten andel av personalen uppger att de rapporterar mer än 2 avvikelser/tillbud
eller risker under ett år (figur 16–17). Inom de medicinska och kirurgiska
verksamheterna rapporterar personalen en större andel avvikelser/tillbud och risker
än inom psykiatri och primärvård (avser hur stor andel av personalen som uppger att
de rapporterat in risker eller tillbud/avvikelser under det senaste året och inte antalet
rapporter i absoluta tal). Dessa resultat skiljer sig endast marginellt från mätningarna
2010–2011 (3).
-15
-10
-5
0
5
10
15
Arbetsbelastning ochpersonaltäthet
Högsta ledningens stödtill
patientsäkerhetsarbete
Samarbete mellanvårdenheterna
Överlämningar ochöverföringar av patienter
och information
Primärvård Medicinsk verksamhet Kirurgisk verksamhet Psykiatrisk verksamhet
Patientsäkerhetskultur 19
Figur 16. Antal rapporterade avvikelser per större verksamhet.
Figur 17. Antal rapporterade risker per större verksamhet.
Patientsäkerhetskultur 20
Svar från hälso- och sjukvårdspersonal efter verksamhet uppdelat per
yrke
Figur 18. Övergripande resultat, kirurgisk verksamhet per yrkeskategori.
0102030405060708090
100
Benägenhet att rapportera
händelserSammantagen
säkerhetsmedvetenhet
Självskattad
patientsäkerhetsnivå
Min närmaste chefs
agerande kring
patientsäkerhet
Lärandeorganisation
Samarbete inom
vårdenheten
Öppenhet i
kommunikationenÅterföring och
kommunikation kring
avvikelser
En icke straff- och
skuldbeläggande kultur
Arbetsbelastning och
personaltäthet
Högsta ledningens stöd till
patientsäkerhetsarbete
Samarbete mellan
vårdenheterna
Överlämningar och
överföringar av patienter och
information
Information och stöd till
patient vid negativ händelse
Information och stöd till
personal vid negativ
händelse
Chefsbefattning (n = 530) Sjuksköterska (n = 3 585)
Undersköterska (n = 2 015) Läkare (n = 1 703)
Patientsäkerhetskultur 21
Figur 19. Övergripande resultat, medicinsk verksamhet per yrkeskategori.
Figur 20. Övergripande resultat, primärvård per yrkeskategori.
0102030405060708090
100
Benägenhet att rapportera
händelser
Sammantagen
säkerhetsmedvetenhet
Självskattad
patientsäkerhetsnivå
Min närmaste chefs agerande
kring patientsäkerhet
Lärandeorganisation
Samarbete inom vårdenheten
Öppenhet i kommunikationen
Återföring och kommunikation
kring avvikelser
En icke straff- och
skuldbeläggande kultur
Arbetsbelastning och
personaltäthet
Högsta ledningens stöd till
patientsäkerhetsarbete
Samarbete mellan
vårdenheterna
Överlämningar och
överföringar av patienter ochinformation
Information och stöd till patient
vid negativ händelse
Information och stöd till
personal vid negativ händelse
Chefsbefattning (n = 758) Sjuksköterska (n = 6 429)
Undersköterska (n = 3 064) Läkare (n = 2 208)
0102030405060708090
100
Benägenhet att rapportera
händelser
Sammantagen
säkerhetsmedvetenhet
Självskattad
patientsäkerhetsnivå
Min närmaste chefs agerande
kring patientsäkerhet
Lärandeorganisation
Samarbete inom vårdenheten
Öppenhet i kommunikationen
Återföring och kommunikation
kring avvikelser
En icke straff- och
skuldbeläggande kultur
Arbetsbelastning och
personaltäthet
Högsta ledningens stöd till
patientsäkerhetsarbete
Samarbete mellan
vårdenheterna
Överlämningar och
överföringar av patienter ochinformation
Information och stöd till patient
vid negativ händelse
Information och stöd till
personal vid negativ händelse
Chefsbefattning (n = 861) Sjuksköterska (n = 5 132)
Undersköterska (n = 1 387) Läkare (n = 2 429)
Paramedicinsk personal (n = 2 132)
Patientsäkerhetskultur 22
Figur 21. Övergripande resultat, psykiatrisk verksamhet per yrkeskategori.
Vilka har svarat på enkäten?
De resultat som redovisas i rapporten baserar sig på svaren från 112 665 personer
som deltagit i mätningar av patientsäkerhetskulturen under 2012–2014. Varje fråga i
enkäten har ett större eller mindre bortfall (figur 29). Respondenterna hoppar oftare
över vissa frågor i dimensionerna Benägenhet att rapportera händelser, Högsta
ledningens stöd, Överföring av patienter och information, Samarbete med andra och
Stöd till personal och patienter. Bakgrundsfrågorna besvaras dock i större
utsträckning. Det visar att medarbetarna avslutar enkäten, och medvetet väljer att
inte svara på vissa frågor.
När vi sammanställer frågor till dimensioner (indextal) kan vissa frågor få en större
eller mindre vikt, eftersom svaren fördelar sig ojämnt.
En majoritet av respondenterna är kvinnor (figur 22), och över två tredjedelar av
dem som svarat på frågan om ålder är över 45 år (figur 23). Hälften av
respondenterna har vidare arbetat inom vården i 21 år eller längre (figur 24).
Arbetstiden för de flesta är mellan 20 och 59 timmar i veckan (figur 25). I databasen
har sjuksköterskor och undersköterskor registrerat de flesta svaren (figur 27). Figur
28 visar hur olika specialiteter är representerade i mätningen.
0102030405060708090
100
Benägenhet att rapportera
händelser
Sammantagen
säkerhetsmedvetenhet
Självskattad patientsäkerhetsnivå
Min närmaste chefs agerande
kring patientsäkerhet
Lärandeorganisation
Samarbete inom vårdenheten
Öppenhet i kommunikationen
Återföring och kommunikation
kring avvikelser
En icke straff- och
skuldbeläggande kultur
Arbetsbelastning och
personaltäthet
Högsta ledningens stöd till
patientsäkerhetsarbete
Samarbete mellan vårdenheterna
Överlämningar och överföringar
av patienter och information
Information och stöd till patient
vid negativ händelse
Information och stöd till personal
vid negativ händelse
Chefsbefattning (n = 798) Sjuksköterska (n = 3 188)
Undersköterska (n = 3 420) Läkare (n = 972)
Patientsäkerhetskultur 23
Figur 22. Respondenternas kön (n = 112 665).
Figur 23. Respondenternas ålder (n = 112 665).
Figur 24. Respondenternas arbetstid inom vården (n = 112 665).
16%
78%
5%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%
Man
Kvinna
Ej ifylld
2%
14%
22%
28%
28%
1%
5%
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30%
18 - 24 år
25 -34 år
35 - 44 år
45 - 54 år
55 - 64 år
65 år eller äldre
Ej ifylld
1%
11%
12%
13%
10%
47%
5%
0% 10% 20% 30% 40% 50%
Mindre än 1 år
1-5 år
6-10 år
11-15 år
16-20 år
21 år eller längre
Ej ifylld
Patientsäkerhetskultur 24
Figur 25. Respondenternas arbetstid per vecka (n = 112 665).
Figur 26. Respondenternas skattningar utifrån arbetstid per vecka.
2%
43%
49%
1%
0%
5%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
Färre än 20 timmar per vecka
20 till 39 timmar per vecka
40 till 59 timmar per vecka
60 till 69 timmar per vecka
70 timmar per vecka eller mer
Ej ifylld
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Benägenhet att rapportera
händelser
Sammantagen
säkerhetsmedvetenhet
Självskattad
patientsäkerhetsnivå
Min närmaste chefs agerande
kring patientsäkerhet
Lärandeorganisation
Samarbete inom vårdenheten
Öppenhet i kommunikationen
Återföring och kommunikation
kring avvikelser
En icke straff- och
skuldbeläggande kultur
Arbetsbelastning och
personaltäthet
Högsta ledningens stöd till
patientsäkerhetsarbete
Samarbete mellan
vårdenheterna
Överlämningar och
överföringar av patienter och
information
Information och stöd till patient
vid negativ händelse
Information och stöd till
personal vid negativ händelse
Färre än 20 timmar per vecka 20 till 39 timmar per vecka 40 till 59 timmar per vecka
Patientsäkerhetskultur 25
Figur 27. Respondenternas funktion på arbetsplatsen (n = 112 665).
Figur 28. Respondenternas specialitet (n = 112 665).
6%
35%
18%
12%
10%
3%
7%
9%
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%
Chef
Sjuksköterska
Undersköterska/skötare, barnsköterska
Läkare
Paramedicinsk personal
Biomedicinsk analytiker
Administrativ befattning
Ej ifylld
13%
13%
2%
2%
4%
2%
8%
4%
3%
4%
11%
4%
1%
1%
5%
3%
2%
5%
1%
7%
5%
0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14%
Primärvård
Medicinsk verksamhet
Onkologisk verksamhet
Geriatrisk verksamhet
Rehabiliteringsverksamhet
Blandad medicinsk och kirurgisk…
Kirurgisk verksamhet
Operationsverksamhet
Anestesiverksamhet
Intensivvårdsverksamhet
Psykiatrisk verksamhet
Obstetrisk och gynekologisk verksamhet
Öron näsa halsverksamhet
Ögonverksamhet
Barn- och ungdomsverksamhet
Akutmottagningsverksamhet
Ambulansverksamhet
Diagnostisk verksamhet
Medicinteknisk verksamhet
Annan verksamhet
Ej ifylld
Patientsäkerhetskultur 26
Figur 29. Internt bortfall per fråga.
5% 5%
1% 1% 1% 1%
7% 3%
5% 8%
11% 6%
3% 5%
10% 4%
6% 17%
6% 6%
5% 5%
7% 9%
7% 5% 5%
7% 3%
7% 19%
21% 20%
3% 15%
18% 21%
15% 27%
30% 25%
21% 26%
23% 35%
8% 9%
39% 41%
49% 51%
41% 44%
5% 5% 5% 5% 5%
9% 6% 6%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
A1
A3
A5
A7
A9
A11
A13
A15
A17
A19
B1
B3
C1
C3
C5
D1
D3
F1
F3
F5
F7
F9
F11
G2
G4
G6
G8
H2
H4
H6
H8
Patientsäkerhetskultur 27
Diskussion Mätningarna av patientsäkerhetskultur i Sverige under perioden 2011-14 är bland de
största som genomförts internationellt. Skälet till att mätningar har kunnat utföras i
denna skala är statens och SKL:s patientsäkerhetsöverenskommelse som syftar till
att stärka landstingens patientsäkerhetsarbete. I överenskommelsen ingick att mäta
patientsäkerhetskulturen i samtliga landsting och regioner med en validerad enkät.
Det nationella arbetet som tidigare gjorts där en av tre rekommenderade enkäter för
mätningar av patientsäkerhetskulturen översatts till svenska gjorde det möjligt att
använda samma enkät för samtliga mätningar. Genom avtal med ett dataföretag
kunde alla enkätresultat samlas i en databas vilket möjliggjorde analys ur ett flertal
perspektiv. Att mätningar har genomförts i två omgångar under tiden för
överenskommelsen har möjliggjort nationella, yrkesspecifika och specialitetsvisa
sammanställningar över tid.
Mätningar av säkerhetskulturen leder i sig inte till en förbättrad patientsäkerhet utan
måste följas av analys och dialog, framförallt på lokal nivå, som sedan mynnar ut i
förbättringsarbete.
I Norge undersöktes patientsäkerhetskulturen på ett universitetssjukhus och det
visade sig att uppfattningar om säkerhetskulturen varierade mellan yrkesgrupper och
kliniker (4). Vid jämförelse med liknande mätningar i USA bedömdes
säkerhetskulturen vara sämre i Norge än i USA vilket enligt författarna pekade på ett
behov av att satsa på att förbättra patientsäkerhetskulturen i norsk sjukvård. Det finns
anledning att tro att situationen kan vara densamma i svensk hälso- och sjukvård.
Dimensioner som uppfattas väl fungerande
Dimensionen samarbete inom vårdenheter bedöms högt, vilket stämmer överens
med resultat från medarbetarenkäter, det vill säga man uppfattar ofta att arbetet på
egna enheten är välfungerande medan samarbetet med andra verksamheter är sämre.
Dimensioner med förbättringspotential
Förbättringspotential finns inom flera dimensioner, bland annat överlämningar och
överföring av patienter och information. Patienterna har behov av, och bör kunna
förvänta sig, väl fungerande flöden och samarbete mellan kliniker och specialiteter.
Aktiviteter för att förbättra informationsöverföring beskrivs i flera av landstingens
handlingsplaner, exempelvis arbete med datajournaler, framtagande av gemensamma
journalsystem för olika vårdgivare inom samma landsting. Andra exempel på
pågående arbete på mikro-och meso nivån är arbete med mallar och rutiner för
säkrare utskrivning och säkrare byte av vårdgivare.
Patientsäkerhetskultur 28
I alla landsting pågår också arbete med kommunikationsverktyget SBAR (Situation,
Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation) för att förbättra både intern och
extern kommunikation. Det finns svenska studier (5,6) som beskriver nyttan med
SBAR och internationella studier (7-9) som visar att fokus på hur vi kommunicerar
ökar kvalitén på vården.
Andra dimensioner med förbättringspotential är uppfattningen av högsta ledningens
stöd till patientersäkerhet, benägenheten att rapportera händelser samt
arbetsbelastning och patientsäkerhet. I flera landsting beskrivs
patientsäkerhetsronder och patientsäkerhetsdialoger som pågående eller planerade
aktiviteter för att öka och synliggöra högsta ledningens stöd till patientsäkerhet (10).
Chefsutbildningar i patientsäkerhet, centrala organisationer för
patientsäkerhetsarbete och bloggar från högsta ledningen är också pågående arbete
med samma syfte.
Det finns anledning att fundera över samband mellan dimensionerna benägenhet att
rapportera händelser och arbetsbelastning och patientsäkerhet. I rapporten
Överbeläggningar och rapporterade skador i vården (11) görs konklusionen att
ansträngda belastningssituationer på grund av överbeläggningar minskar
benägenheten att rapportera. Andra faktorer som påverkar benägenheten att
rapportera är krångliga rapporteringssystem och en kultur som inte är positiv till att
rapportering sker. I en studie från England visades att viljan att rapportera avvikelser
är associerat med en positiv säkerhetskultur (12).
Flera landsting beskriver i handlingsplaner arbetet med avvikelsehanteringssystemen
för att förenkla hanteringen av avvikelser och fokusera på åtgärderna. Många
landsting går också regelbundet igenom alla allvarliga vårdskador. Det finns dock
landsting som beskriver det omvända, att benägenheten att rapportera avvikelser har
ökat kontinuerligt sedan 2012.
Jämförelse med tidigare mätningar
I samband med revisionen av handboken förändrades en av frågorna i dimensionen
Öppenhet i kommunikationen, vilket försvårar jämförelser mellan mätningar då
frågans innehåll kan tolkas olika.
Dimensionen Information och stöd till patienter vid negativ händelse, har förbättrats
mellan mätningarna vilket kan bero på effekten av arbetet med patientmedverkan vid
vårdskador som förespråkas i patientsäkerhetslagen från 2011. SKL har givit ut en
publikation som ger råd om hur information om vårdskada kan ges (13).
Dimensionen återföring och kommunikation kring avvikelser har försämrats mellan
mätningarna. En sämre återkoppling av rapporterade avikelser riskerar att påverka
benägenheten att rapportera och kan ses som en signal på att fokusera mer på hur
återkoppling sker till rapportör, berörda medarbetare och verksamheten. I
landstingens handlingsplaner framgår att flera landsting har fortsatt utveckla system
för mer systematisk avvikelsehantering och några landsting beskriver genomförda
seminarier för att öka kunskapen om avvikelsehanteringens betydelse för
patientsäkerheten, och att fler avvikelsesamordnare har utbildats.
Skillnader mellan specialiteter
Inom samtliga specialiteter har chefer en mer positiv bild av patientsäkerhetskulturen
än medarbetare. En studie från USA studerade korrelationen mellan säkerhetskultur
och säkerhetsbeteende och fann att sjukhus med högre säkerhetskultur hade lägre
frekvens av incidenter. Det viktiga var att det var medarbetarnas uppfattning och inte
Patientsäkerhetskultur 29
ledningens uppfattning som var avgörande för hur patientsäkert vården bedrevs (14).
Denna skillnad behöver beaktas och hanteras. För stora skillnader mellan
medarbetarnas och ledningens uppfattning om patientsäkerheten riskerar att påverka
patientsäkerhetsarbetet och arbetsmiljön negativt.
Sammanfattningsvis har under de senaste åren ett intensivt arbete bedrivits med
mätningar av patientsäkerhetskulturen samt efterföljande analys och
förbättringsarbete. Flera landsting har inkluderat mål och aktiviteter utifrån resultatet
från patientsäkerhetskulturmätningen i sina verksamhetsplaner. De rapporterar
vidare att uppföljningen av patientsäkerhetsarbetet har tagit form och att utfallet av
mätningar av patientsäkerhetskulturen rapporteras i landstingets ledningsgrupper.
Flera landsting rapporterar att de ännu inte kan utvärdera patientsäkerhetsarbetet
eftersom det tar tid att påverka patientsäkerheten och patientsäkerhetskulturen. Flera
landsting har dock använt mätningar av patientsäkerhetskulturen för att utvärdera
påbörjade förbättringsarbeten, samtidigt som dessa förbättringsarbeten generellt är
processer över längre tid och därför är svåra att utvärdera på kort sikt.
Risker och nackdelar med mätningar av patientsäkerhetskulturen som beskrivs i
handlingsplaner är att:
patientsäkerhetsarbete upplevs ta mycket tid och ska prioriteras bland alla
andra krav. Pågående besparingar försvårar patientsäkerhetsarbetet.
det krävs mycket arbete för att samordna mätningen, och det tar tid att
analysera resultatet
det kan vara svårt att finna konkreta aktiviteter som förbättrar
patientsäkerhetskulturen
organisationsförändringar försvårar jämförelser av resultat över tid
Styrkor som landstingen rapporterar med genomförda mätningarna och efterföljande
arbete är att:
ledning och medarbetare har stärkt sitt fokus på patientsäkerheten
mätningarna har lett till ett mer strukturerat arbete med
patientsäkerhetsfrågor på ledningsnivå
medarbetare och chefer har blivit mer medvetna om organisationernas
styrkor och svagheter. Mätningarna av patientsäkerhetskulturen pekar på
allas betydelse för patientsäkerheten.
medarbetarna har fått en djupare förståelse för begreppet patientsäkerhet
tack vare mätningarna, och insett att det omfattar aspekter som inte varit
självklara för alla.
återkommande mätningar ger underlag för fortsatt diskussion om
patientsäkerhet och nya ingångar för det fortsatta arbetet
medarbetarna har blivit mer medvetna om avvikelserapporteringens
betydelse för patientsäkerheten
medarbetare och chefer har fokuserat mer på informationen till patienter och
anhöriga
De i handlingsplanerna beskrivna positiva effekterna kan ses som ökad medvetenhet
om patientsäkerhetsarbetets betydelse hos medarbetare på alla nivåer i
organisationen. Skillnader mellan mätningar är svåra att uttala sig om då både
ökningar och minskningar av resultat kan tänkas bero på en ökad medvetenhet.
För att sänka frekvensen av vårdskador måste patientsäkerhetsarbetet inom svensk
hälso- och sjukvård bedrivas långsiktigt och involvera såväl vårdpersonal som
ledningen på olika nivåer. Att säkerhetskulturen har betydelse för
patientsäkerhetsarbetet har visats i SKL:s rapport om framgångsfaktorer för att
Patientsäkerhetskultur 30
förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) (15). En av de åtta framgångsfaktorerna
var att den högsta ledningen agerade aktivt via adekvata kanaler och
organisationskulturen identifierades som en viktig faktor på alla nivåer.
Sammanfattningsvis är de reflektioner och diskussioner som resultaten stimulerar till
det viktigaste. Utmaningen ligger i att fortsätta arbetet under lång tid då inga snabba
lösningar finns för att förbättra patientsäkerheten.
Patientsäkerhetskultur 31
Bilaga 1 Landstingens resultat från de nationella
patientsäkerhetskulturmätningarna från 2012-2014
För varje dimension är ett index uträknat utifrån de i dimensionen ingående frågorna.
Indexvärde mellan 0-100
Benägenhet
att rapportera
händelser
Sammantagen
säkerhets-
medvetenhet
Självskattad
patient-
säkerhetsnivå
Min närmaste
chefs agerande
kring
patientsäkerhet
Lärande-
organisation
Jämtlands läns landsting 36 49 46 57 43
Landstinget Dalarna 41 53 49 63 48
Landstinget Gävleborg 41 53 47 64 50
Landstinget i Blekinge 46 60 58 69 58
Landstinget i Jönköpings län 44 67 66 69 61
Landstinget i Kalmar län 49 65 60 66 61
Landstinget i Uppsala län 40 52 46 64 52
Landstinget i Värmland 40 55 50 64 49
Landstinget i Västmanland 47 58 54 66 56
Landstinget i Östergötland 48 63 60 67 59
Landstinget Kronoberg 43 65 60 70 62
Landstinget Sörmland 39 53 45 63 50
Landstinget Västernorrland 42 53 49 62 48
Norrbottens läns landsting 42 61 55 65 54
Region Gotland 39 50 45 58 47
Region Halland 47 59 56 65 55
Region Skåne 43 56 51 63 52
Stockholms läns landsting 47 57 52 65 57
Västerbottens läns landsting 44 59 56 67 57
Västra Götalandsregionen 39 55 49 61 50
Örebro läns landsting 45 63 59 67 57
Högsta 49 67 66 70 62
Min 36 49 45 57 43
Medelvärde 43 57 53 65 54
Patientsäkerhetskultur 32
För varje dimension är ett index uträknat utifrån de i dimensionen ingående frågorna.
Indexvärde mellan 0-100
Samarbete
inom
vårdenheten
Öppenhet i
kommunikationen
Återföring och
kommunikation
kring avvikelser
En icke
straff- och
skuld-
beläggande
kultur
Arbets-
belastning och
personaltäthet
Jämtlands läns landsting 73 61 47 56 39
Landstinget Dalarna 77 62 56 57 43
Landstinget Gävleborg 76 62 54 56 39
Landstinget i Blekinge 80 66 63 60 44
Landstinget i Jönköpings
län
80 64 62 66 53
Landstinget i Kalmar län 77 63 60 62 50
Landstinget i Uppsala län 78 60 50 58 44
Landstinget i Värmland 75 65 54 60 43
Landstinget i Västmanland 78 62 61 61 43
Landstinget i Östergötland 81 69 76 63 48
Landstinget Kronoberg 81 64 62 63 49
Landstinget Sörmland 76 64 52 58 38
Landstinget Västernorrland 75 61 56 56 34
Norrbottens läns landsting 76 63 58 62 46
Region Gotland 81 62 55 61 37
Region Halland 78 64 60 62 46
Region Skåne 76 63 54 58 44
Stockholms läns landsting 78 62 60 62 45
Västerbottens läns landsting 79 67 63 65 43
Västra Götalandsregionen 75 59 52 58 42
Örebro läns landsting 79 64 59 67 51
Högsta 81 69 76 67 53
Min 73 59 47 56 34
Medelvärde 78 63 58 61 44
Patientsäkerhetskultur 33
För varje dimension är ett index uträknat utifrån de i dimensionen ingående frågorna.
Indexvärde mellan 0-100
Högsta
ledningens stöd
till patient-
säkerhetsarbete
Samarbete
mellan
vårdenheterna
Överlämningar
och överföringar
av patienter och
information
Information
och stöd till
patient vid
negativ
händelse
Information
och stöd till
personal vid
negativ
händelse
Jämtlands läns landsting 23 41 42 59 49
Landstinget Dalarna 37 47 48 62 60
Landstinget Gävleborg 25 40 41 65 61
Landstinget i Blekinge 41 46 48 64 64
Landstinget i Jönköpings län 52 60 56 71 67
Landstinget i Kalmar län 52 53 52 69 63
Landstinget i Uppsala län 25 40 42 56 57
Landstinget i Värmland 34 48 49 62 62
Landstinget i Västmanland 39 48 47 64 66
Landstinget i Östergötland 47 52 49 68 67
Landstinget Kronoberg 49 58 53 67 69
Landstinget Sörmland 33 43 42 62 59
Landstinget Västernorrland 29 44 44 62 60
Norrbottens läns landsting 42 53 53 66 61
Region Gotland 24 46 46 63 57
Region Halland 35 53 50 65 62
Region Skåne 34 47 46 65 61
Stockholms läns landsting 46 52 48 63 63
Västerbottens läns landsting 42 54 53 66 64
Västra Götalandsregionen 30 46 45 61 59
Örebro läns landsting 48 55 54 65 66
Högsta 52 60 56 71 69
Min 23 40 41 56 49
Medelvärde 37 49 48 64 62
Patientsäkerhetskultur 34
Bilaga 2 Landstingsresultat per dimension
49
67 66 70
62
81
69
76
67
53 52
60 56
71 69
36
49 45
57
43
73
59
47
56
34
23
40 41
56
49
0
20
40
60
80
100
Spridning mellan landsting
Per dimension
Medelvärde
Patientsäkerhetskultur 35
Referenser 1. Sveriges Kommuner och Landsting, Handbok Att mäta patientsäkerhetskulturen.
Utgivningsdag:2013-01-29. (http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/att-mata-
patientsakerhetskulturen-2.html).
2.Sveriges kommuner och landsting, Handbok Att mäta patientsäkerhetskultur:
tipsguide - från mätning till åtgärder. Utgivningsår 2011.
(http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/att-mata-patientsakerhetskultur-tipsguide-fran-
matning-till-atgarder.html).
3. Sveriges Kommuner och Landsting, Nationell satsning för ökad patientsäkerhet,
Patientsäkerhetskultur, Sammanfattning av resultat från landstingens mätningar av
patientsäkerhetskultur 2012. Nationell rapport nummer 1. ISBN 978-91-7164-786-3
4. Olsen E. Ansattes oppfattninger av sykehusets sikkerhetskultur. Nor
Laegeforeningen 2007;20:2656-60.
5. Läkartidningen. Här utbildas i att agera snabbt när patienten blir sämre.
Läkartidningen nr 42 2011 volym 108.
6. Wallin CJ och Thor J. SBAR – modell för bättre kommunikation mellan
vårdpersonal, Läkartidningen nr 26–27 2008 volym 105.
7. Lorna J. et al. Implementation of the SBAR communication Technique in a
Tertiary Center, Journal of Emergency Nursing, aug 2008.
8. Clark E. et al. The PACT Projekt: improving communication at handover. The
Medical Journal of Australia. 2009 Jun 1;190(11 Suppl):S125-7.
9. Beckett C et al. Collaborative Communiaction: Integrating SBAR to Improve
Quality/Patient Safety Outcomes. Journal for Health Care Quality, 2009.
10. Frankel A, Graydon-Baker E, Neppl C, et al. Patient safety leadership
walkrounds. Jt Comm J Qual Saf 2003;29:16-26.
11. Brezicka T. Överbeläggningar och rapporterade skador i vården,
sammanställning och analys av rapportering inom slutenvården september 2012 till
maj 2013. Patientsäkerhetsenheten, Hälso- och sjukvårdsavdelningen,
Regionkansliet Västra Götalandsregionen 2014.
Patientsäkerhetskultur 36
12. Hutchinson et al. Trends in healthcare incident reporting and relationship to
safety and quality data in acute hospitals: results from the National Reporting and
Learning System. Qual Saf Health Care 2009;18:5–10.
13. Sveriges kommuner och landsting. Vid skada i vården - Information till dig som
patient. 2011-09-12.
(http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/vid-skada-i-varden-information-till-dig-som-
patient.html#sthash.Xw1QvJXx.dpuf.)
14. Singer et al. Relationship of Safety Climate and Safety Performance in Hospitals.
Health services research 2009;44:399-421.
15. Vårdrelaterade infektioner – Framgångsfaktorer som förebygger. Sveriges
Kommuner och Landsting 2014. ISBN 978-91-7585-109-9.
(http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/978-91-7585-109-9.pdf?issuusl=ignore)
Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00
www.skl.se
Sammanfattning av resultat från landstingens
mätningar av patientsäkerhetskultur
År 2012–2014 genomförde alla landsting och regioner mätningar med den
validerade enkäten ”Att mäta patientsäkerhetskulturen”. Enkäten mäter
medarbetares erfarenheter och uppfattningar om patientsäkerhet och
patientsäkerhetsarbete. Resultaten från mätningarna speglar subjektiva
uppfattningar och svarsfrekvensen var över 50 procent i alla landsting och
regioner.
Syftet med denna rapport är att ge en överblick och sprida kunskap samt
intresse för att ytterligare förbättra patientsäkerhetskulturen i svensk hälso- och
sjukvård.
Upplysningar om innehållet Eva Estling, [email protected] © Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 ISBN: 978-91-7585-214-0 Text: Marita (Mita) Danielsson
Patientsäkerhetskultur
Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se. ISBN: 978-91-7585-214-0.