963 45 Älvstrandsprocessen - aktiviteten.se · invigs centrumhuset i parken. hasselbladshuset 2003...

Älvstrandsprocessen 2000 – 2010

Från Älvstranden till Älvstaden

En ny stad breder ut sig vid vattnet. Det började på 1970-talet när tre varvs- och fyrahamnområden på den norra stranden av Göta älv, mitt i centrala Göteborg, frilades

för ny användning. Detta dokument ger en inblick i vad som hänt, i vilket sammanhangdet skett, om aktörer som deltagit i processen och om resultat som uppnåtts.

Här blir också olika metoder och modeller belysta som har sitt ursprung på Norra Älvstranden och nu utvecklas vidare i Göteborgs kärnområde.

963 45 ÄlvstrandsProcessen 09-09-09 10.42 Sida 2

Perioden 2000 till 2010 präglas till stor del av bygg-aktiviteter. En stor del är nyproduktion av bostäder ochkontor men även de stora kvarvarande maskinhallarnarenoveras och får nytt innehåll.


Förord 1Innehåll

1

11 Förord

12 1975 – 2000

14 2000 – 2005

18 2005 – 2010

14 Ett nytt millennium

16 Nya politiska förutsättningar

18 Älvstranden Utveckling AB

20 Centrala Älvstaden

22 Lindholmen Science Park

24 Hållbar infrastruktur

26 Evenemang på Älvstranden

28 Resultat och investeringar

29 Modeller och metoder

30 Epilog

31 Referenser

Detta är en berättelse om stadsförnyelsenpå Norra Älvstranden i Göteborg, en femkilometer lång sträcka mellan Älvsborgs-bron och Göta älvbron på Hisingen. Upp-byggnaden av en ny stad i ett gammaltindustriområde, omfattande 250 ha markoch ca 40 ha vattenområde.

En utveckling som, utifrån de metoder ochmodeller som utvecklats på Norra Älv-stranden, lett till nya planer och idéer förhela Centrala Älvstaden, ett område somomfattar Ringön, Frihamnen, Backaplan,delar av Gullbergsvass och delar av södraälvstranden.

Dokumentet inleds med en tillbakablick,en sammanfattning av Älvstrandsproces-sen 1975-2000, fortsätter med en beskriv-ning om vad som hänt efter år 2000 ochavslutas med några tankar om vad som kankomma att hända i framtiden.

Göteborgs Stadsbyggnadskontor och Älv-stranden Utveckling AB har tagit framdenna publikation i samarbete medHandelshögskolan i Göteborg. För densom vill fördjupa sig finns en uppställningöver tidigare publikationer under avsnittetreferenser.

Lars Ivarson Stadsbyggnadsdirektör i Göteborg

Mats AnderssonVD i Älvstranden Utveckling AB


som kom att ta över alla varvens tillgångar ochproblem.

En stor yta mitt inne i Göteborg tömdes suc-cessivt på verksamhet. De två största markägar-na, Göteborgs stad och Svenska Varv AB starta-de ett gemensamt projekt där man strävade efteratt utveckla visioner för en förnyelse av områ-det. Långsamt växte sig begreppet den GodaStaden starkt, en fruktbar blandning av företag,bostäder, utbildning, handel, forskning, kulturoch rekreation.

De första stegen, 1975–1980Visionens första steg innebar att återigen ha fullsysselsättning i området. Det första målet var attåteretablera industriell produktion, i första handinom fartygsindustrin och energisektorn. Somett komplement flyttar ett forskningsinstitut tillGöteborg, till det övergivna skeppsvarvetLindholmen. Ägaren, svenska staten, satsar 60 miljoner kronor.

De första åren, 1980–1985Svenska Varv AB presenterar 1982 en förstaövergripande strategi. 1985 samlas mark ochfastigheter i Eriksbergs Förvaltnings AB ochBengt Tengroth blir VD.

■ På Eriksberg skissas en ”ny stad” med tillstörsta delen bostäder.

■ Slottsberget/Lindholmen, ett bostadsområdemed små trähus och arbetarbaracker omvandlas isamarbete med Göteborgs stad till ett områdemed privatägda bostäder.

■ Projekt Lindholmen startar en utbildnings-och forskningsanläggning på Lindholmen.

■ Vid Götaverken läggs varvsrelaterad verksam-het ut på nybildade oberoende bolag.

■ Hamnanläggningarna som ägs av Göteborgshamn inventeras.

1975 – 2000Norra Älvstranden i GöteborgLödöse grundades omkring år 1150 några mil upp längs Göta älv. Försök gjordes attanlägga en stad närmare flodmynningen. NyaLödöse och Älvsborgs Stad är tidiga ”förstä-der” till Göteborg. Karl IX gjorde en ansats vidFärjenäs på Hisingen år 1603, på en platssom är belägen strax intill Älvsborgsbron.Tyvärr kom danskarna 1611 och raseradeockså detta försök till stadsbildning.Ytterligare försök gjordes vid Gullbergsvassinnan Gustav II Adolf den 4 juni 1621 utfärda-de stadsprivilegier för en befästningsstad ochett centrum för handel och sjöfart.Industrialiseringen på 1800-talet blev en bör-jan till Göteborgs skeppsvarvsera. På NorraÄlvstranden växte varven; Götaverken,Lindholmen och Eriksberg, tre av världensstörsta skeppsvarv under 1900-talet.Samtidigt utvecklades Göteborg tillSkandinaviens viktigaste hamn.

På 1960-talet blev dessa varv världsledandeskeppsproducenter räknat i tonnage, något somdrastiskt förändrades under 1970-talet. Nya ochstörre båtar efterfrågades, konkurrensen frånlåglöneländerna i Sydostasien blev knivskarpoch stora statliga kreditgarantier enligt japanskmodell ändrade spelreglerna, garantier som densvenska regeringen sa nej till. Många båtar somtidigare fraktat styckegods ersattes med contai-nerfartyg och oljan transporterades med super-tankers runt Afrika när Suezkanalen stängdesefter sexdagarskriget 1967.

Bedömningar, strukturella problem, lågkon-junktur, politiska beslut och enskilda händelserär orsaker till att den svenska varvsindustrinavvecklades och 15 000–20 000 jobb försvanndirekt. Samtidigt flyttade Göteborgs hamnverk-samhet med containerhantering västerut tillytterhamnen.

Götaverken ställdes inför konkurshot redan1970 men det dröjde till 1975 innan staten gickin som ägare och masspermitteringar inleddes.1977 bildades Svenska Varv, det statliga bolag

2


3

■ För att inte störa pågående verksamhet hamnarFrihamnen utanför alla planer och sparas förframtiden.

Avstampet, 1985–1990Nya översiktsplaner presenteras med de grund-läggande ambitionerna för området.

■ På Eriksberg planeras nya bostäder, hotell,arbetsplatser och ett utställningsområde. Härföds visionen om den Goda Staden.

■ Lindholmens kunskapscenter invigs somresultatet av ett samarbete mellan flera olikautbildare i Göteborg. Chalmers tekniska hög-skola utlokaliserar verksamhet. Visionen om den lärande staden tar form.

■ Området Götaverken namnändras tillLundbyStrand. Här får de flesta husen stå kvaroch ge plats åt nya mindre företag som behöverlokaler. En stegvis småskalig process somutvecklas till storskaliga projekt i de största varvsbyggnaderna.

Mognaden, 1990–1995Finans- och fastighetskrisen i början av 1990-talet tvingar Celsius, den privatiserade ägarentill Svenska Varv AB, att söka en ny inriktning.Fastigheter ingår inte längre i kärnverksamheten.

■ På Eriksberg flyttar de första hyresgästerna in.Området marknadsförs genom olika kultur-projekt som konstutställningar, musikaler ochpromotionföreställningar.

■ Färjeförbindelse med innerstaden etableras.

■ Vid Sannegården görs försök att skapa ettstort nytt centrum för hela Norra Älvstranden.1990-talets finansiella kris gör dock att hela projektet läggs ner.

■ Vid Lindholmen utvecklades gymnasie- ochhögskoleutbildningar.

■ På LundbyStrand tillkommer bland annat enstor sporthall i en tidigare plåtverkstad.

Omstarten, 1995–2000Göteborgs stad tar över huvudansvaret för pro-jektet och företaget, som namnändras till NorraÄlvstranden Utveckling AB, får ny VD och styrelse med opolitisk ordförande. Fokus fallerpå de centrala delarna av stranden, att satsa frånmitten, vilket understryks av att bolaget flyttarsitt huvudkontor från Eriksberg tillLundbyStrand.

■ På Eriksberg fortsätter planering och produk-tion av bostadsområden.

■ På Lindholmen är en ”Science Park” underutveckling i Lindholmshamnen.

■ Lindholmen Utveckling AB slås ihop medNorra Älvstranden Utveckling AB.

■ I Frihamnen flyttar terminalen för passagerar-trafiken till England in.

■ Ny infrastruktur planeras; trafikplatser, buss-gata, köpcentrum m.m.

På randen till det nya millenniet är utvecklings-bolagets orderböcker fyllda. Företagen står i köför att få flytta in på Lindholmen Science Park,åtskilliga fastighetsägare vill investera i projektoch många människor vill flytta till den GodaStaden på Norra Älvstranden. Både Ericssonoch Volvo är med och fyller Lindholmen tillsammans med många av sina tjänsteleve-rantörer.


Längs Eriksbergskajen växer bostäder och verksamhets-lokaler fram under början av 2000-talet. Flera stora publik-

dragande evenemang, som t ex Volvo Ocean Race 2002,lockar människor till Norra Älvstranden. Viktiga delar

i visionen om den Goda Staden är det offentliga rummet, de mänskliga mötesplatserna och dess utsmyckningar.

Gårdsbildningen på Eriksbergskajen nedan har en granitskulptur, Vattnets väg till havet, av Pål Svensson.

Den ”Goda” stadenI underlaget till program för detaljplan för Södra Älvstranden, D:nr 494/01,Stadsbyggnadskontoret 2006 kan man läsa:

”Göteborg är dess invånare. De som bor, arbetar, lever och fysiskt använder sig avstaden är gemensamt med och skapar det som vi stolt kallar staden Göteborg.Människorna är stadens viktigaste tillgång. De fyller gator och torg, befolkararbetsplatser och bostäder, skapar händelser och skeenden som berikar våra liv.Stadens fysiska form är arenan för dessa människor att leva och förverkliga sinaliv i. Staden är den plats och vardagsrum där människor möts.”

4

I Sannegårdshamnen (bilden till höger) startar bostads-

byggandet på den östra sidan2003 och under den senare

hälften av decenniet blir även den västra sidan klar med parkanläggningar närmast

naturparken på Sörhallsberget.

2000 – 2005


Idéer sjösätts och projekt går av stapeln

Visionen om att skapa den Goda Staden på Norra Älvstranden ärstark. Hela tiden är minst en byggkran igång. Miljöarbete

prioriteras högt. El- och värmeförbrukning följs upp, mark ochbyggnader saneras från miljögiftiga ämnen. Norra Älvstranden

Utveckling AB deltar aktivt i ByggaBoDialogen, en överenskommel-se att jobba för en hållbar bygg- och fastighetssektor. Fastighets-

utveckling och infrastruktursatsning tar fart. Nya hus byggs uppoch gamla varvsbyggnader renoveras och får nya användningsom-råden. Fyra huvudområden – Eriksberg, Sannegården, Lindholmen

och Frihamnen – binder samman stranden.

5

2000 – 2005

EriksbergI början av millenniet växer ettnytt bostadsområde i östradelarna av Eriksberg fram, runt1 000 nya lägenheter byggs.Arbetet med de västra delarnaav Eriksberg startar 2002 då enöversyn av områdets befintligadetaljplaner görs. 2004 sättsplaneringsarbetet för bostads-byggnation på dessa delar avEriksberg igång.

Maskinkajen På Eriksberg står Maskinkajenklar. Byggnaden används för enmix av ändamål. Den omfattar10 400 kvm och rymmer bostä-der, verksamhetslokaler ochrestauranger.

Köpcenter EriksbergPå Säterigatan, entrén tillEriksberg, byggs under år 2000Eriksbergs Köpcentrum upp.2001 invigs centret som inne-håller 10 500 kvm butiksyta

bestående av dagligvaruhandel,specialvaruhandel, systembolagoch bank.

ParkhusetGöteborgs första hus med miljö-deklarerade lägenheter, Park-huset, tas i bruk år 2004.Energimålet för huset är att förbruka 35% mindre energi än

SannegårdshamnenUnder 90-talet såldes flertaletbyggrätter i östra Sannegårds-hamnen till olika byggföretag.Under våren 2002 är byggpla-nen för västra Sannegårds-hamnen färdig och 2003 tas de första spadtagen för bostads-byggandet. Det är Sannegårds-hamnens östra sida som försttar form. Cirka 600 nya lägen-heter byggs upp. År 2004 stårSannegårdens gång- och cykel-bro klar. Bron förkortar vägengenom Sannegården med drygten kilometer.

Lindholmen Science Park Områdena Lindholmen,Lindholmspiren ochLundbyStrand växer i början av2000-talet ihop och bildarLindholmen Science Park, ettcentrum för forskning ochutveckling inom informations-teknologi, fordonsutveckling

Parkhuset på Eriksberg

1

1

2

3

9

Västra Eriksberg

10

ett ”normalhus”. Huset omfattar5 148 kvm och innehåller 52lägenheter.


6

samt media och design. Områ-dets huvudsyfte är att vara enplats som stimulerar samarbetemellan företag, akademi ochsamhälle. Ericssons inflyttning2003 gör att fler företag vågarta steget att flytta till området.För utbildning och forskning stårflera gymnasieskolor, Chalmers,IT-universitetet, Högskolan för

e

-

Design och Konsthantverk (HDK)och Viktoriainstitutet. 2004invigs centrumhuset i parken.

Hasselbladshuset2003 flyttar kameratillverkarenHasselblad in i det nybyggdaHasselbladshuset som omfattar11 000 kvm. En hårdnandemarknadskonkurrens gör dockatt företaget 2005 tvingas flyttasin verksamhet till mindre lokaler.

M1:anGötaverkens Maskinverkstadbyggs om till verkstads- ochkontorsutrymme. År 2000 stårbyggnaden på 10 000 kvm klaratt tas i bruk. 2002 flyttar VolvoTechnology in i M1:an och följs2004 av teknikföretaget Wärtsilä.

Sopsuganläggning2002 knyts kontorsbebyggelsepå Lindholmen till den nybyggdakällsorterande sopsuganlägg-ningen. Av spillvärmen från

Hisingens raffinanderier tillver-kas miljövänlig fjärrkyla i en centralt belägen anläggning påLindholmen och distribueras tillområdets fastigheter.

FrihamnenNorra Älvstranden UtvecklingAB:s roll i Frihamnen förstärks ien överenskommelse medGöteborgs Hamn. Bolaget kannu vara med och påverka områ-dets framtida utveckling.Frihamnen används för diverseevenemang. Till exempelanvänds ”Frihamnspiren” som

Lindholmen Science Park

Konsert på Frihamnspiren

1

2

3

5

6

7

9

10

11

Eriksberg Sannegårdshamnen Västra LindholmenCampus Lindholmen

4

4

10

10


7

musikplats för årligen återkom-mande evenemang somGöteborgskalaset och Metaltown,metal- och hårdrocksfestival.

Kajskjul 107Det gamla hamnmagasinet,Kajskjul 107, byggs om till cirka10 000 kvm kontor och termi-nal. Det ombyggda hamnmaga-sinet tas i bruk år 2001.

InfrastrukturTrafikplatser

För att hantera de stora trafik-strömmarna till och från NorraÄlvstranden byggs två trafikplat-ser. År 2000 påbörjas arbetetmed Eriksbergsmotet för attleda trafiken över järnvägen,förbi Eriksberg Köpcentrum in iEriksberg. År 2001 startar arbe-tet med Ivarsbergsmotet, endirekt infart från Älvsborgsbrontill Eriksberg.

Lindholmsallén & Älvstrandens bussgataLindholmsallén, de tusen lindar-nas allé, mellan CampusLindholmen och Lundbyhamnenär färdig år 2002. En bred allémed bil- och kollektivtrafik samtgång- och cykelstråk. 2003invigs Norra Älvstrandens buss-gata. Den cirka 2 km långabussgatan, med separata kollek-tivtrafikfällt, går från LundbyHamngata i öster till Eriksbergs-hallen i väster.

ÄlvsnabbareSträckan mellan Lindholmenoch Rosenlund börjar trafikerasav skyttelbåten ”Älvsnabbare”2003. Vid högtrafik avgår denvar 10:e minut och vid lågtrafikvar 15:e minut. Om det finnstillräckligt med plats är det frittfram för cyklisterna att kost-nadsfritt ta med sig sin cykel.

-

5

8

9

10

11

6

7

810

10

11

Östra Lindholmen Frihamnen

4

Befintlig eller påbörjad bostadsbebyggelse

Befintlig eller påbörjad företags- eller skolbebyggelse

Planerad bebyggelse

Övrig befintlig bebyggelse

Buss- och spårvagnslinjer

Färjelinjer

Kajpromenaden

Färjeläge

HållplatsH

F


Fördelningen av byggrätter på Eriksberg blir klar 2005 och byggandet av cirka 2 000 bostäder startar.

I de västra delarna, runt torrdockan och den stora bock-kranen (bilden nedan), växer fem nya ministadsdelar

fram; Stapelbädden, Dockan, Platån, Backen och Kajen. De stora grönområdena Färjenäsparken

och naturparken på Sörhallsberget är värdefulla till-gångar för rekreation och mänskliga möten.

Sannegårdshamnen har vuxit fram till ett område med låg bebyggelse runt den svagt svängda

hamnbassängen och dess nya båtplatser. De flestakvarteren har gårdar som öppnar sig ut mot kajerna

och den eleganta gång- och cykelbron som förbinderden östra sidan med den västra. Den sista etappen, en mindre centrumbebyggelse i den innersta delen

av hamnen kommer att innehålla bostäder, vårdcentral och dagligvaruhandel.

8

2005 – 2010


Lindholmen Science Park utvecklas vidare. Claes Hakes granitbågar är ett spännande kulturellt inslag på Lindholms-platsen mellan Campus Lindholmen och Lindholmspiren 5.Under 2008 startar byggnationen av Lindholmspiren 3 som tillsammans med den befintliga byggnaden Lindholmspiren 5får namnet Lindholmen Science Park. Utökningen ger ytter-ligare cirka 20 000 kvm kontor, konferensutrymmen och enkonferenshall för 600 personer. I anslutning till Lindholms-platsen planeras också ett hotell.

Visitors Centre (stora bilden ovan) är hjärtat i LindholmenScience Park. Här slussas besökare vidare till konferen-ser, företag samt institutioner i huset och området.Chalmersfastigheters spännande byggnad Kuggen påLindholmsplatsen (bilden till vänster) kommer att tillföra 4 000 kvm verksamhetslokaler och ”kreativa mötesplat-ser”. Kuggen blir en fysisk förbindelse mellan näringsliveti Lindholmen och akademin i Campus Lindholmen.

9


2005 – 2010

Mandatet utvidgas, från Älvstrand till ÄlvstadVisionen om en stadskärna som förstärks av Centrala Älvstaden växer sig starkare.

Befolkningsmässig balans ska skapas mellan stadens norra och södra del, med Göta älv som förenande element. Älvstranden Utveckling AB:s ansvar att utveckla Norra Älvstranden

fortsätter och utökas till att även innefatta utvecklingen av Södra Älvstranden, Gullbergsvass, Backaplan och Ringön. Nya sätt att bygga miljövänliga och hållbara

fastigheter utvecklas och används. ”Det offentliga samtalet”, där göteborgarnas idéer om den nya staden kommer fram, ligger till grund för planering och byggande.

Eriksberg2005 är fördelningen av bygg-rätterna på Eriksberg klar.Eriksbergs bostadsområde fort-sätter att expandera västerutdär cirka 2 000 nya lägenhetermed olika boendeformer byggsoch grönområden utformasunder en 10-års period. Denvästra delen delas upp i mini-stadsdelarna Stapelbädden,Dockan, Backen, Platån ochKajen.

HöghusetHöghusets 72 lägenheter kom-bineras med verksamhetsloka-ler. Totalt omfattar byggnadencirka 8 000 kvm. Huset är detförsta på stranden vars livscy-kelkostnad beräknas. Dettainnebär att hänsyn tagits till fas-tighetens livscykel när det gällertekniska system, energianvänd-ning och andra driftkostnader.

Akterhuset2009 påbörjar Bostadsbolagetbyggnationen av Akterhuset. Ettenergisnålt fyravåningshus med80 hyresrätter. Huset beräknasvara inflyttningsklart år 2010.

SannegårdshamnenSannegårdshamnens västra sidabörjar växa fram. Den östra och

västra sidan ska slutligen bin-das ihop av hamnens inre delsom ska vara ett centrum medbostäder, vårdcentral och dag-ligvaruhandel. Under dennaperiod byggs cirka 1 000 nyalägenheter.

HamnhusetHuset med sina 115 lägenheterär Sveriges största passivhusoch så energisnålt att det till

LindholmenDet nuvarande centrumhuset,som fått namnet LindholmenScience Park, börjar byggas tillmed cirka 20 000 kvm kontor,konferensutrymmen och enkonferenshall som ska rymma600 personer. Det nya husetstår klart 2010. Mellan CampusLindholmen och LindholmenScience Park på Lindholmspirenplanerar Chalmersfastigheter etthus ”Kuggen” som ska förbindaakademin och näringslivet medspänger (gångbroar) mellanbyggnaderna. Planer på etthotell och flera nya kontors-byggnader finns.

Hasselbladshuset blir KanalhusetDet ursprungliga Hasselblads-huset blir Kanalhus. SVT,Sveriges Radio och SverigesUtbildningsradio etableras påLindholmen och blir en motorför fokusområdet Media.

Maskinhall 2 En av de sista maskinhallarnafrån varvstiden på 15 000 kvm,renoveras till ett spännandeprofilhus. 2007 är byggnadeninflyttningsklar. Imaje, VolvoTechnology, Volvo TechnologyTransfer, Denso Sweden och

1

2

stor del kan värmas upp av deboendes kroppar. Hamnhusetanvänder en fjärdedel av normal uppvärmningsenergi och gene-rerar 70% lägre koldioxidut-släpp jämfört med ett vanligtflerbostadshus.

Hamnhuset

3

4

5

10


Alpine Electronics är några avhyresgästerna. Flera av dessa ärviktiga partners för utvecklingenav området Lindholmen SciencePark. Huset innehåller också ettP-hus, restaurang och gym.

Santos I industrihallen Santos i centrumav Campus Lindholmen flyttarBacka Teater och SVT in.

Bostäder2008 står 385 studentlägenheterklara vid Lindholmsallén. Ytter-ligare 220 lägenheter, bådebostads- och hyreslägenheterkommer att byggas intill student-lägenheterna. De nya hyres-gästerna bidrar sannolikt till attkvällsaktiviteterna på strandenökar.

FrihamnenI Frihamnen fortsätter evene-mang av olika slag att hållas.2007 välkomnas till exempelOstindiefararen Götheborg hemtill Göteborg och 2008 genom-förs en Swedish Touring CarChampionship STCC-tävling, denförsta av fem, samt Metaltown.Planeringen av den långsiktigaanvändningen av Frihamnen

startar. Stadsbyggnadskontoretpåbörjar en förstudie för att kart-lägga vad området kan kommaatt användas till i framtiden.

Kvillebäcken2007 genomförs ett parallelltarkitektuppdrag som resulterar iatt området föreslås få kvarters-struktur och ett parkstråk därgrönområden och vatten blandas.

KanalhusetDet spännande huset som ursprung-ligen byggdes för Hasselblad har nu

tagits över av SVT, Sveriges Radiooch Sveriges Utbildningsradio.

s

ntta

1 3 76Västra Eriksberg Eriksberg

Sannegårdshamnen

2

4

LindholmenCampus Lindholmen

11

6

7

Under 2008 blev 385 studentlägenheter vid Lindholmsallén inflyttningsklara.

MasthuggskajenNorra Masthugget


Området ska utvecklas till enlevande och miljösmart stadsdeldär cyklisterna hamnar i fokus.Området är nedgånget därför ärförsta steget en upprustning.Mellan 2010 och 2015 planerarett konsortium att bygga 1 600lägenheter i området.

BackaplanBackaplan ska bli en bland-stadsdel där handel och bostä-der blandas. Volymhandel pla-ceras ut mot lederna medan de

2

inre delarna består av en bland-ning av handel i mindre skalaoch bostäder. Den fördjupadeöversiktsplanen beräknas bliantagen under 2009.

RingönIdag används området kringRingön för verksamheter avvarierande karaktär. På lång siktutgör området en stor och viktigresurs för Göteborgs stadsutveck-ling, men ännu har inga beslutom framtida förändringar tagits.

1

45

I

Frihamnen Backaplan

Ringön

Kvillebäcken

12

Skeppsbron

Rosenlund

Gullbergsvass810 10 119

12

Befintlig eller påbörjad bostadsbebyggelse

Befintlig eller påbörjad företags- eller skolbebyggelse

Planerad bebyggelse

Övrig befintlig bebyggelse

Buss- och spårvagnslinjer

Färjelinjer

Kajpromenaden


ÄlvrummetInformationshuset vid Kanaltorget innehåller den stora älvstrands-modellen samt en utställning om deolika områdena på norra och södraälvstranden. Här visas också film,bildspel och hålls föredrag somberör stadsplanering och CentralaÄlvstadens framväxt.

I

Gullbergsvass2007 förvärvar ÄlvstrandenUtveckling AB 230 000 kvmmark på Gullbergsvass. 7 000nya lägenheter kan komma attbyggas på området.

SkeppsbronPlanen för Skeppsbron är attutveckla området till en attraktivstadsdel med boende, arbete,handel, mötesplatser och rek-reation. 2005 engageras göte-borgarna i utvecklingen avSödra Älvstranden. Medborgar-engagemanget resulterar iparallella stadsanalyser somarbetas in i programmet.

Norra MasthuggetFör Norra Masthugget pågår för-arbete som undersöker möjlig-heterna till fortsatt bebyggelsekring områdets ”långgator” ochför att reda ut områdets trafik-frågor. Stenas Danmarksfärjorgår från Masthuggskajen ochfärjetrafiken kommer att påverkaområdets utveckling.

Infrastruktur

Kajpromenaden2005 färdigställs 7 km kajpro-menad längs Norra Älvstranden.Hela sträckan knyts sammanmed nya gång- och cykelbroar.Ett attraktivt gång-, motions-och promenadstråk öppnas förbesökare.

Därefter upprättas förslag överSkeppsbrons framtida utform-ning genom parallella arkitekt-uppdrag under 2007. Detalj-planeringen av området ärnästintill färdigställd. I slutet av2009 beräknas projekteringenav spårvägslinje, kajer, markoch bebyggelse sätta igång.

Esperantoplatsen Entrén till Skeppsbron,Esperantoplatsen, knyter ihopstråket från Järntorget medKungsgatan, Rosenlundsgatanoch Stora Badhusgatan.Planeringen av platsen startar2005, markarbetet påbörjas2007 och platsen invigs 2008.Esperantoplatsen utvecklas och

blir en mötesplats för människor.Här är det fotgängarens villkorsom gäller.

ÄlvrummetPå Kanaltorget intill Göteborgs-Operan vid Göta älv invigs 2008Älvrummet, ett forum där aktuellinformation samlas och männis-kor kan mötas och samtala omutvecklingen på stranden. Ibyggnaden finns information omde olika stadsutvecklingsprojektsom drivs på olika ställen runtälven och hur planerna förframtiden ser ut. Rummetanvänds ofta för möten ochinformationsträffar för stadensolika förvaltningar och bolag.

Stadshjul på KanaltorgetFör att öka stadens attraktions-värde som turiststad planeras2009 för ett 60 meter högtstadshjul, med 42 inglasadegondoler, på Kanaltorget mellanGöteborgsOperan och Älvrummet.

RosenlundFör Rosenlund finns en antagendetaljplan från 1997. I dennaingår byggrätter på cirka 20 000 kvm för kommersiellaändamål och parkering. Stråketfrån Järntorget till Rosenlundvia Heurlins plats föreslås i pla-nen bli en viktig länk för gång-och cykeltrafiken i området.

13

Skeppsbrons pampiga fasader

Mötesplats på nya Esperantoplatsen

8

I

9

GötatunnelnTunneln invigs 2006 i sambandmed målgången i Volvo OceanRace. Den går från Järntorgettill Lilla Bommen och ersätterGötaleden, som tidigare utgjordeen barriär mellan Göteborgs cityoch älven.

Göta älvbronHar ett strategiskt läge mitt iCentrala Älvstaden. Bron ärdock i dåligt skick och måsteersättas. Den nya utformningenoch läget kommer att få storbetydelse för stadens utveckling.

Gång- och cykelbroEn detaljplan för en gång- ochcykelbro utarbetas. Antagandetavvaktar beslut i miljödomstolen.

10

11

12


Men redan 2003 inleds en konjunk-turuppgång. Med Indien, Kina och

Ryssland i ledningen växer världsekonomin sta-digt i fem år och Asien är den region i världensom visar den högsta tillväxten. Den kinesiskaekonomin växer sig så stark att Kina i hög gradbidrar till tillväxten i världsekonomin. Ävenövriga asiatiska ekonomier gynnas av dennakraftfulla utveckling. Uppgången är stadig ochstark. Världen växer, globalisering och urbanise-ring tilltar. Vi får ett allt snabbare utbyte avinformation tack vare internet. EU:s utvidgningunder 2000-talet förändrar Europa och världen.Regioner och tillväxt är frågor som står högtupp på EU:s agenda.

På Annandag Jul 2004 blir vi starktpåminda om naturens krafter och

vår egen sårbarhet. Närmare 300 000 människordör av en enorm flodvåg, en tsunami, i IndiskaOceanen, som ödelägger stora områden längsden sydostasiatiska kusten. Sverige drabbas av543 dödsoffer och över 1500 skadade. När manser tillbaka inser man att katastroferna återkom-mer lika oväntat och oregelbundet som kriserna.

Flera tåg sprängs i Madrid och när-mare 200 personer omkommer när

en terroristattack utförs i Spanien. Rädslan förislamistiska terrorister och skräcken från attenta-tet den 11 september gör sig åter påmind runtom i västvärlden. Kyotoprotokollet, från Kyoto iJapan 1997, är en internationell överenskom-melse med mål att årliga minska de globala ut-släppen av växthusgaser, träder i kraft den 16februari 2005. Begreppet hållbar utveckling får

Ett nytt millenniumEtt nytt millennium, nya kriser och nya möjligheterEfter ett inledande börsras de tre första åren, följer fyra år av obruten uppgång. Därefteröverraskas hela världen av en finans- och fordonskris som känns djupare än på mycketlänge. Återigen ekar trettiotalet i rubrikernatrots att så mycket blivit annorlunda. Menspekulationsbubblor som spricker och blir tillkriser är inget nytt. Våren 2009 säger sigsomliga se ljuset i tunneln, andra att de anaren tunnel. Men vart tunneln leder eller vilketljus det är frågan om är mer oklart.

Tusenårsfirandet övergår nästanomedelbart i en IT-, telecom- och

”dotcomkris”, slutet för en lång ekonomisk uppgång i USA och en epilog för ”den nya ekonomin”. Två månaders glädjeyra påStockholmsbörsen förbyts i en nedgång därgeneralindex faller med 70 % på 2,5 år.

Katastrofen som ingen trodde varmöjlig inträffar den 11 september

2001 när USA utsätts för de värsta terrorist-attackerna någonsin då två flygplan flygs in iWorld Trade Center i New York och ett iPentagon i Washington och 2 986 människoromkommer. Detta leder i sin tur till att USAinleder Kriget mot terrorn. Den 7 oktober 2002anfaller USA Afghanistan och den 20 mars 2003påbörjar amerikanska och brittiska styrkor enoffensiv mot Irak, och Irakkriget inleds.

14

"Värsta krisen sedan andra världskriget”. Ekonomerna på amerikanska Morgan Stanley har tagit en titt in ikristallkulan och målar upp en dyster framtidsbild. ”Den amerikanska ekonomin kommer att gå in i en recessionoch dra ner världsekonomin i den djupaste krisen sedan andra världskriget.”

2001

2000

2003

2004

2005


15

stor internationell uppmärksamhet redan i sam-band med FN-rapporten ”Vår gemensammaframtid”, även kallad Brundtlandrapporten 1987,där hållbar utveckling definieras som ”... en utveckling som tillgodoser dagens behovutan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov".

I Sverige hålls val till kommun,landsting och riksdag. Social-

demokraterna gör sitt sämsta val sedan 1914 och”Allians för Sverige” står som vinnare i riks-dagsvalet. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt blirny statsminister. Miljöfrågorna dominerar allt-mer den internationella arenan, en uppmärksam-het som påverkar hela världsekonomin, inteminst bilindustrin, men också stadsplaneringen ivattennära områden. Världens produktion ochinfrastruktur är uppbyggd på god tillgång tillfossila bränslen men vi blir alltmer varse att denglobala uppvärmningen innebär problem somstigande vattennivåer i världshaven.

”En höjning av havsnivån på 0,9 meter till-sammans med en ny storm likt ”Gudrun” fårmycket stora konsekvenser för den havsnära lik-som den låglänta bebyggelsen utmed älven icentrala Göteborg” (Utredning om Extrema vädersitu-

ationer i Göteborg, Stadskansliet maj 2006).

Trots den starka tillväxten i Asiendominerar USA världsekonomin

med sin femtedel av världens totala BNP.Händelser i USA får stora konsekvenser för helavärldsekonomin men den starka tillväxten iAsien hotar USA:s position. Under Bill Clintonstid som president läggs grunden för en av histo-riens största finanskriser. Visionen om att allaamerikaner ska äga sin egen bostad blir till slutför mycket för de amerikanska bolåneinstitutenoch en ny kris börjar skönjas under 2007. Krisenväxer och blir till en internationell finanskris därhela nationer är nära att gå omkull.

I Sverige avgår Göran Persson sompartiledare för Socialdemokraterna

och lämnar samtidigt sin plats i SverigesRiksdag. Hösten 2008 hålls också ett nytt presi-dentval i USA och Barack Obama tillträder sompresident efter George Bush i januari 2009. Denföregående presidentens tid präglades av

kostsamma krig och när den anrika investment-banken Leeman Brothers den 15 september2008 begärs i konkurs är det som om botten gårur hela världsekonomin. En viktig fråga införframtiden är om den nya administrationen underBarack Obama är mäktig att hantera alla storaproblem som USA och världen står inför i dendjupa lågkonjunktur som inleddes under 2008.Alla kurvor pekar återigen nedåt.

Fordonsindustrin plågas av en strukturell krissom blir extra tydlig i och med att en djup kon-junktursvacka sammanfaller med en allvarligfinanskris. Fallet på Stockholmsbörsen 2008med 42 procent är den största årliga nedgångsom hittills noterats.

Under 2009 kan man ana att botten på finanskrisen är nära men

ingen vet säkert. På nyåret går Israel in medmarktrupper på Gazaremsan och hela världenhåller andan. Effekterna av finanskrisen börjarskönjas. Världens ledare diskuterar behovet avatt reglera de internationella finansmarknadernaoch många styrelser och chefer får stå till svarsför generösa bonusprogram och kreativa kon-struktioner. Sverige och Västsverige drabbasextra hårt av krisen inom fordonssektorn. Enligtuppgift från den svenska branschorganisationenBil Sweden arbetar cirka 140 000 personer iSverige med fordonstillverkning, de flesta iVästsverige. Volvo Cars redovisar 2008 en för-lust på ca 12 mdr kronor, en förlust på drygt 30 000 kronor för var och en av de 359 000 bilarsom såldes. Svaga positiva signaler hörs, presi-dent Obama ser ljusglimtar i mörkret och mångatror att konjunkturen kommer att vända uppåtunder 2010. Men fordonsindustrins strukturellaproblem kommer förmodligen att ta längre tidatt lösa.

2006

2007

2008

2009

Fiskhamnen i februari 2008. (Foto Henrik Lännerbo)


VGR – Västra GötalandsregionenRegionfullmäktige antog den 5 april 2005”Vision Västra Götaland – Det goda livet” somgrund för fortsatt utvecklingsarbete i VästraGötaland. Visionen bygger på en hållbar utveck-ling i tre dimensioner – den ekonomiska, socialaoch ekologiska. Fem fokusområden ska priorite-ras – näringsliv, kompetens, kultur, hälsa samtinfrastruktur och kommunikationer. Till dettakommer fyra perspektiv – den gemensammaregionen, jämställdhet, integration och interna-tionalisering.

GR – GöteborgsregionenGR, ett av de fyra kommunförbunden inom VGR,är en samarbetsorganisation för 13 kommuneroch närmare en miljon invånare i Västsverige.Uppgiften är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé-och erfarenhetsutbyte. Verksamheten ska varatill kommunal nytta och stärkaregionen nationellt och inter-nationellt. Regeringenutsåg 1988 GR tillregionplaneorganmed ansvar föröverläggningaroch utredningarom övergripanderegionala planer.

GR träffade1997 en överens-kommelse medVägverket, Banverket,Sjöfartsverket ochLuftfartsverket om samarbe-te för att skapa en gemensam syn på infrastruk-turutbyggnaden i Göteborgsregionen. Resultatetblev bl a det gemensamma dokumentetTransportstrategi 1999 med prioriteringar avinfrastruktursatsningar för de kommande 20åren.

GöteborgsöverenskommelsenGöteborgsöverenskommelsen (Göken) är sam-lingsnamnet på den största satsningen någonsinpå trafik och miljö i regionen. I juni 1998 under-tecknades överenskommelsen mellan svenskastaten, GR och Göteborgs Stad om finansiering

Nya politiska förutsättningar”Göteborg vill bli en miljonstad”, löd rubriken i DN den 10 augusti 2004.Kommunstyrelsens ordförande GöranJohansson och oppositionsrådet Jan Hallbergär enligt artikeln överens.

EU och regional utvecklingEU bildas formellt 1993 när Maastrichtfördragetom Europeiska Unionen undertecknas men arbetet för ett förenat Europa inleddes redanefter andra världskriget. Fri rörlighet för varor,tjänster, människor och kapital är fundament iöverenskommelsen men också miljö- och för-svarsfrågor. 1950 bildades Europeiska kol- ochstålunionen då några länder i Centraleuropa bör-jade samarbeta ekonomiskt och politiskt för attbevara freden. 1995 inträder Sverige i EU ochsamma år undertecknas Schengenavtalet, enöverenskommelse som ger folk möjlighet attresa över EU:s gränser utan pass. Den 1 januari2002 införs en ny valuta: Euron. EU-ländernabörjar samarbeta för att tillsammans bekämpabrottsligheten och 2004 inleds diskussioner omen egen författning.

När gränserna mellan medlemsländerna suddas ut förändras situation för de enskilda sta-terna och nya villkor gäller för de regioner somvill bli konkurrenskraftiga och framgångsrika.

16

Göteborgsregionens kärna ska fram till 2020 stärkasmed ytterligare 40 000 arbetsplatser.


I maj 2005 gick Älvstranden Utveckling AB ochGöteborgs stadsbyggnadskontor gemensamt utmed en inbjudan till projektledare och medbor-gare att delta i ”parallella stadsanalyser”. Hösten2006 bildades sex grupper bestående av experteroch vanliga medborgare med uppgift att formavar sin vision om Södra Älvstranden.

Visionerna presenterades i december månad,bearbetades av initiativtagarna och överlämna-des till Stadsbyggnadskontoret med en rekom-mendation om vilka idéer som skulle prövas ochså småningom ingå i det formella planprogram-met. Den 10 maj 2007 godkände kommunfull-mäktige ett program för Södra Älvstranden,delen mellan Rosenlund och Lilla Bommen, ochuppdrag gavs till Stadsbyggnadskontoret attupprätta detaljplan för del av området.

17

och genomförande av trafik- och miljöprojekt.Totalt ingår satsningar på kollektivtrafik, vägar,miljöförbättringar och trafikinformation fördrygt sju mdr kronor. Finansieringen sköts avstaten med 75 % och kommunerna med 25 %.Tre viktiga projekt är:

■ Kringen, en spårvägsring runt centralaGöteborg.

■ Götatunneln, en tunnel för biltrafik som göratt Göteborg återfår kontakten med vattnet.

■ Åbromotet, planfria korsningar för att under-lätta trafiken på Söderleden.

Dialog Södra ÄlvstrandenDialogen inleddes för att ge invånarna tillfälleatt delta i diskussionen om hur man ska använda de ytor som friläggs av Götatunneln, en 1,5 km lång sträcka mellan Järntorget ochLilla Bommens hamn, på älvens södra strand.Kommunstyrelsen beslutade 2004 om ett komplement till det normala samrådsförfarandetenlig Plan- och Bygglagen. I beslutet ingick attÄlvstranden Utveckling AB, utöver sitt tidigareuppdrag på Norra Älvstranden, även ska varautvecklingsbolag för Södra Älvstranden.

Nytt strategidokumentDen 16 maj 2006 fastställde Göteborgsregionenen ny tillväxtvision. I mål- och strategidoku-mentet "Uthållig tillväxt" anges huvudriktningenför arbetet vara att utveckla såväl den regionalastrukturen som miljön. Regionen ska fortsätta att växa både genom ökad befolkning ochgenom regionförstoring. Det förutsätter förbätt-rad infrastruktur och kortare restider. Samtidigtska regionens kvaliteter säkras och utvecklassamt livsmiljön värnas från skadlig påverkan.Tillväxtvisionen innebär bl a att:

■ Befolkningen i Göteborgsregionen ska år2020 uppgå till närmare 1,5 miljoner invånare.

■ Kärnan ska stärkas med ytterligare 40 000arbetsplatser och 30 000 boende fram till 2020.

■ Minst 40 procent av resorna i Göteborgs-regionen ska göras med kollektivtrafik 2025.

Göran Johansson, en epokGöteborgs befolkning passerade halvmiljon-strecket i november 2008. I december avgickGöran Johansson som kommunstyrelsens ordfö-rande efter 40 år i kommunalpolitiken. Hansinträde sammanföll med varvskrisen på 70-taletoch det är under hans aktiva år som Norra Älv-stranden utvecklas. När han nu träder tillbakastår vi inför en ny allvarlig strukturell kris,denna gång inom fordonsindustrin. ”Krisernakommer och går och man kan inte värja sig motinternationella kriser”, sa Johansson i en intervjui Sveriges Radio den 6 januari 2009.

Målet är att minst 40 procent av resorna i Göteborgs-regionen ska ske med kollektivtrafik år 2025.


18

balans med bevarande, kreativitet kombineratmed kulturella evenemang, förverkligades”Visioner i Hamn” med Bengt Tengroth som VDpå de gamla varvsområdena och runt hamnarnapå Norra Älvstranden. På Eriksberg byggdes ihuvudsak bostäder men även hotell och verk-samhetslokaler, Lindholmen utvecklades till ettkunskapscenter och Götaverken förvandlades tillett företagscenter, LundbyStrand.

Älvstranden Utveckling AB ”Den goda staden växer fram på båda sidorom älven. Här samverkar arbete, boende,utbildning, handel, forskning, kultur ochrekreation på ett fruktbart sätt. Rummen förmänniskorna skapas i en karaktärsfull ochvattennära miljö som har det mänskliga mötetsom ideal. Här blandas nybyggnationen medbefintliga byggnader i harmoni med hav ochmiljö”.

1985 – 1997Eriksbergs Förvaltnings AB med Bengt Tengroth vid rodretBolaget hade sina rötter i 1970-talet, när djupainternationella kriser för olja, sjöfart, hamnaroch varv är ett faktum. Det var en katastrof förGöteborgs Stad när hamnverksamheten förändra-des, varven lades ner och närmare 20 000 jobbförsvann. Svenska Varv bildades 1977 för atthantera situationen och i Göteborg samladeSvenska Varv mark och fastigheter på NorraÄlvstranden i Eriksbergs Förvaltnings AB 1985.Med ”Bulldozer och pincett”, nybyggnation i

1997 – 2005 Norra Älvstranden Utveckling AB med Lars Ivarson i spetsenBolaget förvärvades av Göteborgs Stad 1996,Lars Ivarson tillträdde som VD och ett utbyte avmark, fastigheter och andra tillgångar med när-liggande kommunala bolag genomfördes. 1999namnändrades bolaget till Norra ÄlvstrandenUtveckling AB och året efter införlivadesLindholmen Utveckling AB, ett bolag som hadesina rötter i Projekt Lindholmen från 1978 dåstaten avsatte 60 mkr till utbildning och forsk-ning på Lindholmen.

Under de första åren på 2000-talet ladesmycket kraft på att utveckla LindholmenScience Park, ett center för forskning ochutveckling, med världsledande aktörer inom näringsliv, institut och akademi. Mats Karlssonvar VD för Lindholmen Science Park AB underuppbyggnadstiden.

De slutgiltiga planerna för stadsdelarnaEriksberg och Sannegården växte fram ochbyggnationerna kom i gång i samverkansprojektmed andra fastighetsägare. Stora infrastruktur-projekt genomfördes. Vägar, trafikplatser, buss-gata för stombusslinje och gång- och cykelstråklängs kajerna, allt genomfördes med stor hänsyntill miljön. Och på Eriksberg färdigställdes under2001 ett köpcentrum, en investering på 170 mkr.

Man kunde ana att visionerna från 1970-taletbörjade komma i hamn åren kring 2005.Visserligen återstod mycket men riktlinjerna vardragna, planerna och metoderna utvecklade,”Visioner i hamn” var på väg att bli verklighetpå kajerna längs Göta älvs norra strand.

En maskinhall på Eriksberg byggdes om till hotell.

Kajstråk och färjelägen färdigställdes i början av 2000-talet.


19

2005 – Älvstranden Utveckling AB med Mats Andersson i ledningenDen 16 juni 2004 fick bolaget nya direktiv när kommunstyrelsen beslutade att Norra Älvstranden Utveckling AB skulle utgörautvecklingsbolag även för Södra Älvstranden,Gullbergsvass m fl områden.

Under 2005 bildades Älvstranden UtvecklingAB, moderbolag till Norra ÄlvstrandenUtveckling AB och Södra ÄlvstrandenUtveckling AB. Den 1 februari 2006 tog MatsAndersson över som VD efter Lars Ivarson somblev ny stadsbyggnadsdirektör i Göteborg. Åter-igen genomfördes förändringar och överföringarav tillgångar mellan bolagen och Göteborgskommun. Framgångarna på Norra Älvstrandenmedförde att uppdraget utökades.

En ny vision växte fram med ursprung frånGR:s mål- och strategidokument ”Uthållig till-växt”. Älvstranden Utveckling AB:s nya uppdragutifrån denna vision innebar att vara motor iutvecklingen av Göteborgsregionens kärna, attutveckla Centrala Älvstaden, ett område på bådasidor om Göta älv, från Älvsborgsbron tillTingstadstunneln samt Backaplan.

Utvecklingsarbetet för Kvillebäcken,Backaplan, Frihamnen, Ringön och hela SödraÄlvstranden påbörjades. Arbetet på Norra Älv-stranden fortsatte med nya bostadskvarter påEriksberg och Sannegården samt utbyggnad avLindholmen Science Park. Men den stora utma-ningen fram till år 2020 ligger i att utvecklaCentrala Älvstaden i Göteborg, på ett ekono-miskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt.

alet.

Utvecklingen av Lindholmen Science Park tog fartunder de första första åren på 2000-talet.

Radhus på Eriksberg, inflyttningsklara 2008.

Stombusstrafik på bussgatan i Lindholmsallén.


20

Ro

Västra Eriksberg Eriksberg

Sannegårdshamnen Lindholmen

Centrala ÄlvstadenNorra och södra älvstranden avgränsas i öster av Tingstadstunneln och i väster av Älvsborgsbron. Centrala Älvstaden är centrala förnyelseområden kopplade till älven och omfattar Ringön,Frihamnen, Backaplan, delar av Lindholmen, Gullbergsvass och delar av södra älvstranden.Avgränsningen är inte exakt och kan ändras över tid.

MasthuggskajenNorra Masthugget

Norra Älvstranden

Södra Älvstranden


21

FrihamnenBackaplan

Ringön

Kvillebäcken

Skeppsbron

Rosenlund

Gullbergsvass

Centrala Älvstaden


22

där Campus Lindholmen ligger. Efter sjutton årvid Backaplan fick Backa Teater hösten 2007nya lokaler i en ombyggd plåtverkstad. I den105 meter djupa lokalen ryms publikfoajé, scen, repsal, loger, musikstudio, kontor, verkstäder,ateljéer mm.

Lindholmen Science Park Lindholmen är den del av Norra Älvstrandendär näringslivet möter akademin. Göteborgskommun ansvarar för den fysiska utbyggnadengenom det helägda bolaget ÄlvstrandenUtveckling AB och Lindholmen Science Park ABansvarar för utvecklingen av områdets innehåll.

När Ericsson beslutade sig för att flytta tillNorra Älvstranden förändrades planerna för denmest centrala delen av området där det var tänktatt en blandstad skulle växa fram. Ericssonuttryckte önskemål om att etablera sig i ett klus-ter med en kritisk massa av kunskap, forskare,företag och 10 000 anställda som möter en akademisk miljö med lika många forskare ochstudenter.

För att möta dessa behov bildas LindholmenScience Park AB 1999. Bolagets uppgift är attskapa de absolut bästa förutsättningarna för eneffektiv samverkan mellan klustrets aktörer ochintressenter. Bolaget ägs idag av Chalmers,Göteborgs universitet, Göteborgs Stad, Ericsson,AB Volvo, Volvo Cars, Telia Sonera, BusinessRegion Göteborg, Telenor, Vägverket och ettantal andra företag i området.

Hösten 2009 finns över 230 företag med totaltmer än 9 000 anställda på Lindholmen och påCampus Lindholmen studerar drygt 7 000 elever.

Campus Lindholmen På den västra delen av Lindholmen liggerCampus Lindholmen, platsen där ProjektLindholmen började sin verksamhet 1976.Projektet drev ett utbildnings- och forsknings-center, en del av den stora omställningen somnedläggningen av varven medförde.

Chalmers Tekniska Högskola etablerade sigredan 1994 på Lindholmen. IT-universitetet, sombildades av Göteborgs universitet och Chalmerstillsammans, bedriver olika tvärvetenskapligautbildningar med inriktning mot IT. Victoria-institutet som sysslar med forskning, utvecklingoch utbildning inom tillämpad informations-teknologi flyttade till Lindholmen 2004. PåLindholmen finns också ett tiotal gymnasie-skolor och kvalificerade yrkesutbildningar.

Även andra verksamheter ryms inom området

Lindholmenspiren Längst ut på Lindholmspiren, i den mest centraladelen av Lindholmen, flyttade Ericsson 2003 in i ett nybyggt hus, en investering på 850 mkr.Här arbetar idag ca 1 800 personer med program-

På Campus Lindholmen blandas varvsbyggnader, somfått nytt innehåll, med nybyggda hus. Området harmånga mänskliga mötesplatser, inte minst på de sitt-vänliga kajerna.

Ericsson har ett spännande läge (centralt i Lindholmen)längst ut på Lindholmspiren.


23

Utvidgningen av Lindholmspiren 5 påbörjades 2008 ochblir en dubblering av ytan. Ytterligare en byggnad,Kuggen, planeras av Chalmersfastigheter mitt påLindholmsplatsen i anslutning till Lindholmspiren 5.

utveckling. Alldeles intill färdigställdes ett husför Sigma, Teleca och Epsilon som flyttade insamma år. I början av 2004 invigdes centrum-huset i Lindholmen Science Park, på Lindholms-piren där Volvo Cars, Volvo IT, Valea och ytter-ligare ett 20-tal företag etablerade sig.

I denna byggnaden startade LindholmenScience Park AB ett center för forsknings- ochutvecklingsprojekt i samarbete med världsledandeaktörer inom näringsliv, institut och akademi.Under 2008 startade en utbyggnad om cirka 20 000 kvm av huset som samtidigt ändradenamn till ”Lindholmen Science Park”.

Tillsammans med universitet och samhälle ska-pas ökad innovationskraft, internationell konkur-rensförmåga och tillväxt för hela regionen.Viktiga områden är mobil datakommunikation,intelligenta fordon och transportsystem samtmodern media.

Exempel på projekt är SAFER, ett nytt säker-hetscentrum med Vinnova som huvudfinansiär.

Syftet med SAFER är att ta ett helhetsgrepp påsäkerhetsfrågorna och forma ett internationelltnav för forskning om fordons- och trafiksäkerheti dagens trafikmiljö. Avancerade kommunika-tionssystem spelar en nyckelroll. Ett annatexempel är sjöfartscentret Lighthouse.

Östra LindholmenDet tredje området inom Lindholmen är fdLundbyStrand, där Götaverkens varv en gånglåg. På området finns sedan tidigare ett 100-talföretag men också många nyinflyttade. Semconbyggde ett eget hus 2003 för sig och sina dotter-bolag. GF Konsult, som 2008 förvärvades avNorconsult, byggde också eget år 2004 och samlade alla 150 anställda på ett och sammaarbetsställe. VM-data Caran etablerade sig påden gamla mallvinden i Götaverkens plåthall år 2002.

Hasselblad lämnade 2003 lokalerna vid LillaBommen där de varit verksamma sedan 1874och flyttade över älven till ett nybyggt hus meden yta på 11 000 kvm, en investering på 185mkr. Det dröjde inte längre än till september2005 innan företaget flyttade igen, denna gångtill mindre lokaler i hus Santos på CampusLindholmen. ”Hasselbladshuset” byggdes omför 160 mkr för att ge plats åt SVT Väst,Sveriges Radio och UR som flyttade in i”Kanalhuset” sommaren 2007.

Även IBM övergav Lilla Bommen och flytta-de över älven till ombyggda lokaler i huset”Citadellet” där 150 medarbetare flyttade in2004.

Götaverkens gamla huvudkontor fick nyahyresgäster efter att ha stått tomt i 15 år.Skanska byggde om och ESAB flyttade in i detom- och tillbyggda huset vid Lindholmsallén vidårsskiftet 2006/2007.

Den sista stora byggnadenpå Lindholmen från varvs-tiden, en maskinhall(M2:an) byggdes om tillett spännande profilhus. 15 000 kvm lokaler sominrymmer kontor menockså träningscenter,restaurang och parkerings-

hus för 450 bilar mitt i byggnaden. VolvoTechnology hör till de företag som har flyttat in.


24

Hållbar infrastruktur

betydelsefullt för regionresenärer, liksom godainpendlingsmöjligheter till Göteborg. Regionenstillväxt ökar trycket på transportinfrastrukturen.Inpendlingsmöjligheterna för resenärer iGöteborgsregionen ska förbättras medVästlänken, som ska öka kapaciteten i järnvägs-systemet och minska andelen bytesresor.Projektet innebär att järnvägssystemet ska byg-gas ut längs Södra Älvstranden via en underjor-disk tunnel. Göteborg kommer att få tre tågsta-tioner, Göteborgs central och nya stationer vidHaga och Korsvägen, två viktiga knutpunkterför kollektivtrafiken i centrala staden. EnligtK2020, trafikprojektet för att fördubbla antaletkollektivresor inom Göteborg, behövs Västlänkenför att binda samman pendel- och regionaltrafi-ken med det lokala kollektivsystemet.

Göteborgs city och Norra Älvstranden bindsidag ihop av Älvsborgsbron, Göta älvbron och

Satsningar på infrastrukturför att erhålla en stark stadskärnaEn utmaning för att kunna bilda en starkarestadskärna är att binda samman Göteborgsnuvarande stadskärna med den nya som håller på att utvecklas runt Göta älv. Miljö ochhållbarhet är viktiga ord för utvecklingen avCentrala Älvstaden. Verksamheten ska bedri-vas med minsta möjliga miljöpåverkan ochbidra till en hållbar utveckling. Därför harövergipande miljömål för fastighetsutveckling,fastighetsdrift och underhåll, energi, avfalls-hantering, trafik och transporter, samt bullerutvecklats.

Under de senaste decennierna har Norra Älvstranden utvecklats från hamn- och industri-område till ett område med bostäder, kontor,handel och utbildningscentra. Sannegårds-hamnen förenar Eriksberg med Lindholmen viaSlottsberget. Sannegårdshamnen och Eriksberghar utvecklats till bostadsområden. Nya bostads-områden planeras i Kvillebäcken, på Backaplan,i Frihamnen och på Södra Älvstranden. Älv-stadens centrala läge och närheten till vatten ochgrönområden gör stränderna attraktiva.

Strändernas utveckling kräver att trafiksyste-met förbättras. Efter andra världskriget tog bil-boomen fart i Sverige. 1959 antog Sveriges riks-dag ”Vägplan för Sverige” där vägarna skulleanpassas efter bilarna. Dagens miljödebatt göratt biltrafiken förlorar sin centrala plats i staden.

Istället för att fokusera på biltrafik prioriterasmiljövänliga alternativ som kollektiv-, gång-och cykeltrafik. I Göteborgsöverenskommelsen”Göken” från 1998 görs en satsning på kollek-tivtrafiken. I projektet ”Kringen”, en spårvagns-ring runt Göteborg, ska det centrala kollektiv-systemet förbättras. En av Kringens sträckor”Operalänken” ska gå från Skeppsbron till Lilla Bommen, förbi operan och därifrån haanslutning till Göta älvbron och Gullbergsvass. I projektet Kringen skall också spår, bussar ochhållplatser rustas upp. Fler bytesmöjligheter ochkorta restider ska också erbjudas.

Ett välfungerande centralt kollektivsystem är

Enligt den strategiska planeringen ”Transporter Göte-borg 2050” ska ett långsiktigt hållbart transportsystemutvecklas i Göteborg där vardagsaktiviteter är tillgäng-liga på gång- eller cykelavstånd, spårvagn och pendel-tåg är effektiva färdmedel, antal fordon per personminskar och godstransporterna är fyllda och färre.


25

Färjan Älvsnabben är inte bara ett praktiskt sätt att tasig över älven utan många gånger också en spännandeoch trevlig resa.

Tingstadstunneln. Göta älvbron är dock i sådåligt skick att den måste ersättas inom en 10-årsperiod. Olika ersättningsalternativ, somlågbro, högbro, tunnel eller en kombination avdessa, diskuteras. Ur stadsbyggnadssynpunktvore det önskvärt med en lågbro. Detta alterna-tiv skulle ta hand om gång- och cykeltrafiken påett bra sätt. Men det kräver samverkan och att en överenskommelse med Sjöfartsverket ochrederinäringen träffas. Att hela tiden behövaöppna bron för båttrafiken är ingen bra lösning.

År 2016 beräknas Marieholmstunneln ”dennya Älvtunneln” i Göteborg stå klar. En uppgö-relse mellan Vägverket, Göteborgsregionen,Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stadbörjar ta form. Det kommer att införas avgifterbåde i den nya tunneln och i Tingstadstunneln.En förutsättning för överenskommelsen är att ettkörfält i vardera riktningen i Tingstadstunnelnreserveras för kollektivtrafik.

För att skapa Centrala Älvstaden behöverGöteborgs city och delar av Norra Älvstrandenbindas ihop. Götatunneln, tunneln under

Göteborgs innerstad, ersatte Götaleden somlegat som barriär mellan Göteborgs innerstadoch Södra Älvstranden. City och älven bindsåterigen ihop. En gång- och cykelförbindelsemellan city och Norra Älvstranden kan nuutvecklas och binda samman stadskärnan på ettnaturligt sätt. Områdena på Norra Älvstrandenbinds redan idag ihop av Kajpromenaden, engång- och cykelväg mellan Göta älvbron ochÄlvsborgsbron.

För att kollektivt ta sig från Göteborgs Citytill Norra Älvstranden finns fler alternativ. Ett äratt ta Stombuss 16 som avgår med täta mellan-rum. En bussväg med smidig framkomlighetkrävs för att stombussen ska kunna hålla sitt tätakörschema. I projektet Gökungen, som syftar tillatt förbättra kollektivtrafikens framkomlighet,har en egen utfart för stombussarna byggts vidFrihamnsmotet. Stombussarna kör på en egenbussgata längs hela Norra Älvstranden. I fram-tiden kan bussen komma att ersättas av spår-vagn, därför är Norra Älvstrandens bussgatabyggd efter principen ”Tänk spårvagn, körbuss”. Ett annat alternativ är att ta person-färjan Älvsnabben som sicksackar sig fram mellan Norra och Södra Älvstranden eller Älvsnabbare som går fram och tillbaka mellanLindholmspiren och Rosenlund.

För näringslivet är det viktigt att det finns ettväl fungerande trafiknät både för person- ochgodstransporter. En ökning av godstransporternagenom Göteborgs Hamn, Nordens största hamn,förväntas och framkomligheten för godset måstesäkerställas. Det är önskvärt ur ett miljö- ochtrafiksäkerhetsperspektiv att öka godstranspor-ten på järnväg. Därför bör bansystemet iGöteborg, förstärkas, främst kring Västra stambanan, Hamnbanan och Marieholmsbron.Ett prioriterat projekt är att göra Hamnbanantvåspårig. Hamnbanan och Lundbyleden tillhamnen utgör dock en barriär mellan Hisingensområden och utgör ett störningsmoment ibostadsområdena. Därför diskuteras olika lös-ningar, t ex att leden och banan grävs ner i enhalv- eller heltunnel.


väcks. 1995 påbörjas byggprojektet med repli-ken av Ostindiefararen Götheborg på varvetTerra Nova på Västra Eriksberg.

Den nya Ostindiefararen blev en turistattrak-tion i Göteborg och på Älvstranden. Återskapan-det av skeppet användes även för att främja mindre projekt på stranden, såsom LundbyMobility Centre, som vill stimulera använd-ningen av nya trafiklösningar. I media uppmärk-sammas event kring Ostindiefararen såsom sjö-sättningen (2003), dopet (2004), jungfrufärdentill Stockholm och långresan till Kina (2005).Avgången mot Kina blev en storslagen folkfest.Vid varje hamnanläggning hölls officiella mot-tagningar, presskonferenser, TV-sändningar, vis-ningar av skeppet och sponsoraktiviteter. År2007 blev Ostindiefararen utnämnd till åretsmarknadsförare av Marknadsföreningen iGöteborg.

Volvo Ocean Race är en stor möjlighet förVolvo att marknadsföra sitt namn. Balansen mellan tävlingens tuffa förhållanden till havs

Evenemang på ÄlvstrandenGöteborg har blivit evenemangsstaden medstort E. I en vision från Göteborg & Co skaGöteborg vara ”en av Europas mänskligasteoch mest attraktiva storstadsregioner att levaoch verka i samt att besöka”. Älvstranden ären resurs som används för att genomförabåde större och mindre evenemang.Strandens attraktion och image har i sin turstärkts av dessa evenemang.

Efter varvskrisen var det få göteborgare somkom till Norra Älvstranden, eftersom den varstängd för allmänheten. Evenemang på stranden,såsom konserterna med U2, Rolling Stones ochMadonna genomfördes för att öppna allmän-hetens ögon för strandens unika läge i staden.Ett av målen med evenemangen var att locka tillsig framtida bostadsgäster till de nya bostads-områdena Eriksberg och Sannegården.

Storslagna evenemang som väckte uppmärk-samhet både nationellt och internationellt hargenomförts på stranden. Dessa event har använtsför att marknadsföra Sverige, Göteborg och Älvstranden.

Ostindiefararen Götheborg är idag en symbolför goda relationer och handelsutbyte mellanSverige och Kina samt andra länder som besöktesunder resans gång. I GP den 6 juli 2007 varkommunalrådet Göran Johansson, VolvochefenLeif Johansson och Investors Jacob Wallenbergöverens om att internationella evenemang växeri betydelse. Ostindiefararen och Volvo OceanRace är evenemang som gett internationellt eko.

1731 startade Svenska Ostindiska Companietsin verksamhet som kom att bli början tillSveriges fjärrhandel. Kapital som inbringats från verksamheten investeras i allt från järnbruktill varvsindustri. Några personer har genomverksamheten skapat personliga förmögenheter,donerat pengar till vetenskapliga och allmän-nyttiga ändamål som Sahlgrenska Universitets-sjukhuset och Chalmers tekniska högskola.

1986 –1992 utförs marinbiologiska utgräv-ningar vid Hunnebådan, 900 meter utanför Älvs-borgs fästning där Ostindiefararen Götheborgförliste 1745. En dröm om att återskapa skeppet

26

Volvo Ocean Race i Lindholmshamnen 2006.


Ostindiefararen Götheborg lämnar 2005 sin hemma-hamn och påbörjar resan till Kina. Varvet Terra Novahar spelat ut sin roll och i området runt bockkranenstartar nu byggandet av drygt 2 000 lägenheter.

27

och folkfesterna som ordnas när båtarna ligger ihamn gör att intresset för tävlingen är stort. År2002 och 2006 kom den populära seglingstäv-lingen till Göteborg och Norra Älvstranden. Imaj 2002 lockade evenemanget över 100 000besökare till den nio dagar långa folkfesten påEriksberg. Medialt blev det ett av de större even-ten, bara Sommar-OS och Fotbolls-VM hade flertittare. Världens blickar riktades mot Göteborgnär det hölls målfest på Lindholmen i juni 2006med underhållning och prisutdelning. Samtidigtinvigdes Götatunneln och motionsloppet”Spring Götatunneln” arrangerades.

Återkommande folkfester som Göteborgsvarvetbehövs enligt Lars Ivarson, före detta VD förÄlvstranden Utveckling AB, som ett inslag i denGoda Staden. Evenemangen lockar människortill stranden och ger dem goda associationer tillområdet.

Göteborgsvarvet är en drygt 21 kilometer långlöptävling som startar i Slottsskogen, fortsätteröver Älvsborgsbron, löper längs med kajerna påNorra Älvstranden, över Göta älvbron tillbakatill Slottskogen. Besökarna kan ta en titt på hurarbetet på Norra Älvstranden har fortskridit. År 2002 gick banan längs den då nybyggdaLindholmsallén, 2003 vid de då nybyggda kvarteren vid Östra Sannegårdshamnen och2004 lades bansträckan längs kajpromenadenoch genom Lindholmen. Som komplement till Göteborgsvarvet startar år 2007Lindholmenstafetten.

Göteborgskalaset som främjar Göteborgs kul-turliv fick 2003 en ny musikplats på Frihamns-

piren. Återkommande musikevenemang iFrihamnen är Metaltown, en hårdrocksfestival,och West Coast Riot, en punkfestival, som skalocka ut nya grupper till stranden – strandensframtida invånare. Evenemang vars betydelsekan jämföras med konserterna på Eriksbergunder 1980-talet.

Konsert på Frihamnspiren under Göteborgskalaset.

Variationen på strandens evenemang är storNedan följer ett axplock av evenemang somockså genomförts på stranden:

2002: Svenska Kungsrallyt startar utanförQuality Hotel 11 på Norra Älvstranden och självaste Kung Carl XVI Gustav deltar i loppet.

2004: O-ringen världen största orienterings-tävling. Centrum ligger på Eriksberg och 15 000 orienterare från 50 olika länder deltar.

2004: Volvo Baltic Race ett Volvo Ocean Race iminiatyr startar från Göteborg.

2005: Bo i Göteborg lockar 100 000 besökaretill Norra Älvstranden.

2007: Svenska Sjöräddningssällskapet firar100 årsjubileum på Eriksberg med celebertbesök av kungaparet.

2008: Swedish Touring Car ChampionshipSTCC – en miljövänlig biltävling hålls på en avpirarna i Frihamnen och kommer att arrangerasytterligare fyra år.


I visionerna har det talats om att 70 000människor ska bo, arbeta och studera påNorra Älvstranden. År 2009 är vi mer än halvvägs. Planerna visar att visionerna kan bli verklighet och att det kan komma att investeras nästan lika många miljoner.

Ända sedan 1980-talet har visionerna talat omatt mer än 70 000 människor ska bo, arbeta ochstudera på Norra Älvstranden. År 2009 är vi merän halvvägs. En avstämning visar att visionernakan bli verklighet och att de totala investeringar-na uppgår till ca 50 mdr kronor.

Närmare 30 000 människor bor, arbetar ochstuderar på Norra Älvstranden, en siffra som kankomma att växa till över 40 000 när allt är fulltutbyggt och inflyttat, Frihamnen oräknat.

Investeringarna hittills uppgår till drygt 25 mdr.Ytterligare drygt 10 mdr behövs i planerade pro-jekt, förutom de 12,5 mdr som utbyggnaden avFrihamnen beräknas till.

BostäderAntalet boende på Norra Älvstranden uppgick år 2008, enligt Göteborgsbladet, till 6 313 perso-ner i 3 553 lägenheter. I maj 2009 uppskattarÄlvstranden Utveckling AB att antalet byggdalägenheter är 4 070 och antalet boende 8 500.

28

Fullt utbyggt kommer ca 15 000 människor attbo på Norra Älvstranden, Frihamnen oräknat.Varje lägenhet beräknas kosta ca 2,5 mkr attbygga vilket innebär en total investering pådrygt 15 mdr.

Resultat och investeringarArbetsplatser och studerandeÅr 2007 arbetade, enligt Göteborgsbladet,12 110 personer på Norra Älvstranden varav ca80 % på Lindholmen. Enligt Norra ÄlvstrandensFöretagarförening fanns år 2008 omkring 600verksamma företag inom hela området.

Enligt uppgifter från Lindholmen SciencePark AB i juni 2009 är mer än 230 företag verk-samma på Lindholmen och antalet arbetstill-fällen överstiger 9 100.

Enligt samma källa studerar över 7 300 perso-ner på Campus Lindholmen varav ca 40 % påhögskolenivå och ca 60 % i gymnasieskolorna.

Fram till år 2000 uppgick investeringarna ikommersiella lokaler och infrastruktur till 9 mdrvarefter ytterligare drygt 3 mdr satsats. Fram tillår 2010 tillkommer ytterligare minst 1 mdr.

En ytlig betraktelse av hela Norra ÄlvstrandenEnligt de ursprungliga planerna skulle det byggas 2 000 000 kvm bostäder och kommer-siella lokaler på hela Norra Älvstranden varaven fjärdedel på Eriksberg. År 2004 gjordes enavstämning som visade att man dittills uppnåttknappt hälften. År 2009 återstår ca 500 000 kvmyta att bygga på Eriksberg, Sannegården ochLindholmen. Frihamnen skall enligt planernarymma den återstående fjärdedelen.

I början av 2009 uppskattar ÄlvstrandenUtveckling AB att varje kvm golvyta kostar ca 25 000 kr att bygga. Utifrån detta förenkladesynsätt kan man värdera gjorda investeringar till ca 25 mdr och uppskatta att hela Norra Älvstranden, när allt är klart, är en satsning påbortåt 50 mdr.


29

Modeller och metoderStadsutvecklingen på Norra Älvstranden harfört med sig nya metoder och modeller och”Älvstrandsmodellen” har blivit ett begreppmed många olika betydelser.

Ett uthålligt utvecklingsbolag Ett kommunalt (från början statligt) bolag medopolitisk styrelseordförande och balans mellande politiska blocken ger kontinuitet över val-perioderna och möjliggör långsiktig planering.Utvecklingsbolaget har lyckats genomföra deflesta av sina planer. Man har alltid sett till attenvist hålla arbetet igång, inte tvekat att görasaker även i djupaste kris, för att vara väl förbe-redd när marknaden vänder. Denna metod ska-par förutsättningar för en långsiktig, uthållig ochständigt pågående process.

Styrning genom starka visioner och målande bilderArbetet på Norra Älvstranden har präglats avstarka visioner och handlingskraft. Målandebeskrivningar har använts för att styra processenoch engagera aktörer.

”Den goda staden växer fram på båda sidorom älven. Här samverkar arbete, boende, utbild-ning, handel, forskning, kultur och rekreation påett fruktbart sätt. Rummen för människorna ska-pas i en karaktärsfull och vattennära miljö somhar det mänskliga mötet som ideal. Här blandasnybyggnation med befintliga byggnader i har-moni med hav och miljö”. (Källa: Årsredovis-ning, Älvstranden Utveckling AB 2007.)

Långsiktigt varumärkesbyggande med evenemang och engagemangKonserter med världsartister, kulturella insatser,utställningar och andra stora publika evenemanghar arrangerats ända sedan 1980-talet i syfte attgöra ett relativt okänt område attraktivt och välkänt. Metoden har varit framgångsrik och destörsta evenemangen har skapat internationelluppmärksamhet. Många människor och före-tag har entusiasmerats, flyttat hit och blivit”ambassadörer” för Norra Älvstranden.

En ny ekonomisk modell för stadsutveckling Utvecklingen finansieras genom att värdesteg-ring i mark, byggrätter, byggnader och andraprojekt realiseras i olika stadier och skaparfinansiella resurser för nya projekt. Utvecklings-bolaget köper mark. Områden planeras, projek-teras och infrastruktur byggs. En del mark säljssom byggrätter, somliga projekt säljs i sin helhetmedan andra planer genomförs i egen regi.Färdiga byggnader säljs ibland medan en delstrategiska innehav behålls. Exploateringskostna-derna står investerarna för och inte skattebetalarna.

Målmedvetet miljöarbetet I egna projekt har man möjlighet att pröva nyainnovativa lösningar för ekologiskt tänkande ochanvända nya metoder för byggnation av resurs-snåla fastigheter. Genom att äga marken kanbolaget styra miljöarbetet när marken exploate-ras. Man undersöker föroreningar och när marksäljs ställer bolaget krav på hur marken skabehandlas och finansierar saneringen.

”Älvstrandsmodellen är i korthet en metod däranvändare, investerare och andra intressenter deltar i stadsutvecklingsarbetet i nära samarbetemed kommunala förvaltningar och fastighetsägare.I klartext betyder det att de som i slutänden ska stå för finansieringen deltar i processen och fårinflytande över stadens innehåll och gestaltning.”(Källa: Årsredovisning, Älvstranden Utveckling AB 2008.)

Den stora modellen i Älvrummet som visar älvstränderna.


”Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa – en region somär attraktiv att bo och verka i, samt besöka. Vi ser ett starkt näringsliv och en uthållig tillväxt som förutsättningar för ett fortsatt välstånd – det goda livet – för alla.”

”Göteborg ska vara en stad där barnen skrattar” Staden Göteborg står inför stora utmaningar.Lågkonjunktur och kris i fordonsindustrin samtidigt som man vill satsa på tillväxt ochutveckling.

En av förutsättningarna för en positiv utveck-ling är att vi har en stad som människor trivs i,där familjer lever bra och barnen kan växa upp ien trygg miljö – den Goda Staden.

Epilog

30

Fordonsindustrin förändras och rörligheten bestårFokus har flyttats från båt till lastbil, från per-sonbil till buss, cykel och promenadstråk, frånhögbro till lågbro, från fysisk förflyttning tilldigitala möten. Våra kommunikationsmedel för-ändras, men behovet av rörlighet består. Mångaverksamheter i Västra Sverige är på ett ellerannat sätt relaterade till fordonsindustrin. Enomställningsperiod väntar och det är mycketsvårt att förutsäga vad som kommer att hända.

Samtidigt ser det ut som om flera av de pla-nerade infrastruktursatsningarna i Göteborgs-regionen kommer på plats inom en tioårsperiodvilket är en viktig förutsättning för regionenstillväxt.

Göteborg 400 år den 4 juni 2021Trehundraårsjubileet firades på gränsen mellandet glada 1910-talet och det stagnerande 1920-talet, som inleddes med en djup depression.Förberedelserna förhindrades också av förstavärldskriget. Firandet flyttades fram, namnetändrades till ”Jubileumsutställningen 1923” och4,2 miljoner kom och besökte den.

Utställningen, som blev den mest omfattande iSverige, fokuserade mest på industri och kultur.Utställarna samlades utifrån olika teman somtextil-, skog- samt maskin- och elektrisk industri.Det fanns en separat exportutställning, ett nyttkonstmuseum och nöjesfältet ”Liseberg”.

Framtidens stad?Ett spännande decennium ligger framför ossmed idéarbete, planering och projektering avGöteborgs fyrahundraårsjubileum år 2021.

Frihamnen ligger öppen och fri, som en spegelbild av den stad som Gustav II Adolfgrundade 1621 på älvens södra strand, med enyta nästan lika stor som den ursprungliga stadens.

Vilka vägar kommer stadsplaneringen attvälja och hur kommer händelser i omvärldenoch medborgarnas önskemål att påverka besluten?

Kommer staten att bilda Svenska Bil påsamma sätt som Svenska Varv bildades på 1970-talet? Eller är utvecklingen bara ett hack i kurvan där allt blir som förut efter ett tag?

Kommer de stora hamnbassängerna att fyllasigen och bebyggas för att Centrala Älvstadenska växa samman? Kommer den stora vattenytanatt användas till något nytt? Kan man tänka sigett ”Chinatown” i frihamnen när Kinas ekonomiväxer i internationell betydelse eller kanske ettnytt projekt ”Västindiefararen”?

Vägen mot den Goda Staden ligger öppen ochom vi är målinriktade med förmåga att tänka inya banor så kan Centrala Älvstaden vara ettfaktum 2121.


ArtiklarArtiklarDagens Nyheter, Göteborgsposten, Dagens Industri,Affärsvärlden, Aftonbladet, Göteborgsbladet och tid-ningen Älvstrand.

Årsredovisningar, miljöredovisningar och delårsrapporterÄlvstranden Utveckling AB, Lindholmen Science Park ABsamt AB Volvo.

Böcker mmUthållig TillväxtMål och strategier med fokus på hållbar regional struktur.Göteborgsregionen, 2007.

PlaneringsförutsättningarNorra Älvstranden, november 2000.

Norra Älvstranden The GuideNovember 2000.

Norra ÄlvstrandsguidenFebruari 2001.

Norra Älvstranden The ProcessMaj 2001.

Norra ÄlvstrandsprocessenMaj 2001.

Hågkomster och framtidsspårGöteborgsutställningen, Warne förlag 2006.

Ostindiefararen Götheborg seglar igenArensberg, I. Warne förlag, Sävedalen 2006.

Göteborgs HistoriaNäringsliv och samhällsutveckling, band 1-3Nerenius och Santérus förlag, Göteborg 1996.

Urban Processes and Global CompetitionÖhrström, B. Chalmers tekniska högskola, sektionenför arkitektur. Majornas Copyprint AB, Göteborg 2004.

Statistiska uppgifterHämtade från Göteborgsbladet som ges ut avStatistikgruppen på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg.

Samtal och intervjuerMed personer från Älvstranden Utveckling AB ochLindholmen Science Park AB och en radiointervju iSveriges Radio den 6 januari 2009 med GöranJohansson.

ReferenserRapporter Beslutshandling Hamnbanan 080317Banverket, 2008.

Järnvägsutredning VästlänkenBanverket, 2007.

Program för södra ÄlvstrandenDel Järntorget – Lilla Bommen. Steg 1, Trafik och allmänna platser.Göteborgs stadsbyggnadskontor, 2003.

Program för detaljplaner Södra ÄlvstrandenDelen Rosenlund- Lilla Bommen. Del 1- Underlag. Dnr 494/01.Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, 2006.

Göteborgsöverenskommelsen ”Göken”

Underlagsrapport, Näringslivets syn på infrastruktur och transportsystemEn sammanställning baserad på elva kvalitativa intervjuer.GCI Göteborg, 2007, på uppdrag av Västra Götalands-regionen.

Transporter Göteborg 2050Hans Eek, Johan Swan och Elin Löwendahl.Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, 2005.

Idéstudie översyn av järnvägsgodsterminaler iVästra Götaland, inklusive sårbarhetsanalysGöran Sewring, Ramböll Sverige AB, 2007

Vision västra Götaland – Det goda livetVästra Götalandsregionen, 2005.

Säkra tillväxten och förbättra miljönDelleverans av den regionala systemanalysen till trafikverken 2008-06-19.

Redovisning av regional systemanalys mm till Regeringen/ Näringsdepartementet 2008-09-23.

Västra Götalandsregionen, 2008.

Översyn av järnvägsgodsterminaler i Västra Götaland, inklusive sårbarhetsanalys Göran Sewring, Ramböll Sverige AB, 2007-05-30.

Extrema väderhändelser fas 2Fallstudie Gullbergsvass. Göteborgs Stad, januari 2009.

En arbetsgrupp ledd av Hans Ander, Göteborgs Stadsbyggnadskontor och Johan Ekman, Älvstranden Utveckling AB har sammanställt denna presentation.

P-G Persson, Aktiviteten AB / Handelshögskolan i Göteborg har tillsammans med Marina Grahovar,Handelshögskolan i Göteborg samlat information, analyserat och skrivit texter.

Joe Brig Art har ansvarat för bilder, som till största delen kommer från Älvstranden Utvecklings bildarkiv, samt grafisk design och tryckning. Foto Hans Wretling om annat ej anges. Tryckt hos Rondo 2009.


StadsbyggnadskontoretBox 2554, 403 17 GöteborgKöpmansgatan 20Telefon 031-368 10 00Telefax 031-368 18 [email protected]

Älvstranden Utveckling ABBox 8003, 402 77 GöteborgGötaverksgatan 10 Telefon 031-779 96 00Telefax 031-779 96 [email protected]


963 45 Älvstrandsprocessen - aktiviteten.se · invigs centrumhuset i parken. hasselbladshuset 2003...

Documents