affärsplats haninge 2015 01

ELISABET– om sin tävlingsinstinkt och

att tro på sig själv och sin förmåga

MÖTISA AKAN– från Vegabaren tillegen restaurangkedja

Vad tror bankenom framtiden?

Kommunen och endriven entreprenör går

från ord till handling

UTBILDNINGvägen framåti verkstadenVi träffarHylast

COCA-COLAPRISAS IGEN

Fick Industrinsjämställdhetspris

• Flygande start för Albyberg företagspark• Albyberg botar regionens växtvärk

25 % av din vanliga soppåse skulle kunna bli biogas

Vi vill ha in matavfall från både hushållskunder och företag. Vi kan både hämta och ta emot. Besök www.srvatervinning.se/matavfall för mer information.

V

4. LedareSjälvsäkerhet och ödmjukhet

7. Elisabet HöglundAtt alltid gå sin egen väg.

16. Isa AkanTre branscher på 25 år – att arbeta sig in i samhället.

21. HylastAlltid i takt med teknikens utveckling –

och med plats för lärlingar.

26. Albybergs företagsparkEkotänk med citynära läge; expansiv tätort, grönt guld.

29. Albybergs företagsparkHär tar de högtflygande planerna mark.

35. Danske BankVad tror de om framtiden?

38. Aktuellt omkommun och näringsliv.

41. Coca-ColaDet bubblar bland kvinnorna,och det beror inte på kolsyran.

42. Nästa nummer

nummer 01, 2015

01

I N N E H Å L L

Affärsplats 3

Leva och växaMed våren återvänder livet till natur och människor – frön gror, knoppar brister och solen värmer det frusna.

Tack vare dig som är medlem* i Svenska kyrkan kan vi erbjuda alla som bor och arbetar i Haninge en växtplats för den inre människan. Här vårdas varje planta ömt. Hitta en lugn stund, någon att prata med eller inspiration för nya tankar.

www.osterhaningeforsamling.se

*Kyrkan är öppen för alla, oavsett medlemskap. Vill du bli medlem? Ring 08-555 670 06/00

L E DA R E

tt vara företagare är att våga tro på sig själv. Att man kan. Och att manockså inser att man nästan alltid kan mer än man själv – eller omgiv-ningen – tror. Det är därför det här numrets porträtt av Elisabet Hög-lund har så mycket att säga dig som är företagare. Det finns ingenaffärsverksamhet som är enkel. Det krävs alltid mod och tilltro för attatt man ska satsa sin tid och sina resurser för att utveckla en ny affärs-

idé i sitt företag – eller för den delen hålla fast vid en gammal. Kanske ska en annan lär-dom av porträttet vara att det kan vara bra att ta sig tid att utveckla alla sidor av sinpersonlighet, som Elisabet Höglund har gjort. Det är inte nödvändigtvis så att det inne-bär att du tappar kraft – snarare är det möjligt att de olika aktiviteterna ger dig merstyrka.

Egentligen fungerar en ort och en kommun på samma sätt. Det är den allsidiga ut-vecklingen som ger samhället styrka, och att man vågar tro på det man har, och satsa.Det skildrar vi genom ett ordentligt block om Alby berg där Stockholmsregionens grö-naste företagspark nu växer fram, och som kommer att kännetecknas av sin allsidighet;att den förenar teknik, företagande, människor, natur, fritid och miljö. Allsidigheten gerstyrka.

Och om det är någon som behöver tro på sig själv, så är det den som kommer som in-vandrare till Sverige och vill starta företag. Vi låter dig möta en ung man som kom hitmed en brinnande lust att bli sin egen, för det hade hans familj varit i generationer ihans hemland. För honom var det den självklara drömmen – en dröm som han 25 årsenare lyckats förverkliga i två olika branscher, nu förbereder han sig för en tredjebransch, och i bakhuvudet lurar redan tankarna på den fjärde. Kanske är hans ord omatt han ”älskar Haninge” det bästa betyg som företagsklimatet här kan få.

Den som vågar tro på sig själv har heller inga problem med att lyssna på andra, ochdet är definitivt något som kännetecknar det framgångsrika företaget – och det är därförpersonalen trivs så bra på Hylast, vars verksamhet vi också berättar om.

I det inledande porträttet av Elisabet Höglund möter du en kvinna som fått kämpasig fram och ta plats, och mött motstånd bland annat därför att hon är just kvinna. Jaggissar att hon skulle gilla det som hänt på Coca-Cola, som vi besöker för att få reda påvad de gjort för att få ”Industrins Jämställdhetspris”.

Vi tror att vi genom våra intervjuer och samtal med olika människor i Haninge lyckatsfånga en del av den nästan märkliga kombination av självsäkerhet och ödmjukhet sompräglar kommunen. Om inte annat, så har vi i alla fall själva påverkats av den.

Att våga tro på sigsjälv och på allasina möjligheter

A

ANSVARIG UTGIVAREChrister Carlson

076-555 79 [email protected]

SKRIBENTERBoris Benulic, Annika Svensson,

Christina Larsson

FOTOGRAFERRickard L. Eriksson, Sofia Arkestål

OMSLAGSFOTORickard L. Ericsson

ANNONSChrister Carlson

076-555 79 [email protected]

TRYCKADverts Printing House

DISTRIBUTIONPosten distribuerar magasinet

till samtliga företag i kommunen,samt egen distribution till

publika platser i kommunen.

UTGIVAREFormat Publishing

Birger Jarlsgatan 18114 34 Stockholm

SAMARBETSPARTNERS

4 Affärsplats

Vi hjälper dig och ditt företag att växa

Ett team nära dig

Vi hjälper ditt företag att växa

E L I S A B E T H Ö G L U N D

HON KÄNNER SIG MERHEMMA I STUGAN ÄN I SALONGERNA

on är liten och rultig. Lym-larna som omringar henneär större och kraftigare. Detär inte första gången deträngt in henne i ett hörnför att pina henne.

Den här gången köper hon sig fri.Med en påse äpplen.Hon är lättad. Känslan av lättnad kommer

med åren att sakta klinga av, men aldrig upp-levelsen av självförakt, att hon gett efter ochköpt sig fri. Den känslan kommer att följahenne resten av livet.

Den känslan är en av de saker som drivithenne framåt, den och viljan att ta revansch,att visa att man duger något till, ja, att mantill och med är väldigt bra.

Vi är antagligen många som vid det härlaget anser att Elisabet Höglund har bevisat

det många gånger om – på många områden.Men det tycker hon inte själv:– Jag har aldrig fått möjligheten att fullt

ut förverkliga alla mina förmågor.

I dag bor hon i ett gammalt timmerhus iTungelsta i Haninge, tillsammans medmaken Bosse. Det är på något sätt en själv-klar plats för en person som förklarar atthon aldrig känt sig hemma i de fina salong-erna trots att hon är en känd journalist, varitvärldsreporter på SVT, och har flera böckerbakom sig. För det är ingen typisk klassresaElisabet gjort. Visst blev den lilla tjocka flic-kan från arbetarklassen framgångsrik, honsom av föreståndaren tvingades att svälta föratt gå ner i vikt när hon hamnade på barn-hem. Hon blev en person som intervjuadekända politiker, och var TV-stjärna i under-

hållningsprogram. Men Elisabet betonar atthon aldrig lämnat sitt ursprung, aldrig klivitin i de ”fina salongerna” och känt att honhör hemma där.

– Jag vill leva enkelt, förklarar hon. Jag av-skyr överklassens sätt att leva. Jag är den jagär, och skulle jag försöka passa in där skullejag tvingas spela olika roller, och det klararjag inte. Det är ingen klassresa jag gjort, jaghar inte lämnat min klass, utan bara lyft avdet där oket som hindrar så många att för-söka förverkliga sig själva.

När jag talar om hennes tävlingsinstinktoch vilja att vinna rättar hon mig genom attförklara att hon inte har något problem medatt förlora, och komma tvåa, eller på sjut-tonde plats – bara hon vet att hon gjort sittbästa. Det är det som är det viktiga – det är

Av Boris Benulic Foto Rickard L. Eriksson

Trots att hon är en känd journalist, varit världsreporter på SVT, och har flera böckerbakom sig förklarar Elisabet Höglund att hon aldrig känt sig hemma i de fina salongerna.

H

Affärsplats 7

På datorn växer nästa text fram, på TVkan hon som ”idrottstokig” följa det somhänder i skid-VM, och bakom hennehänger en av de tavlor hon målat – rum-met i timmerstugan i Tungelsta är bådeen plats för arbete och avkoppling.


1 0 Affärsplats

egentligen sig själv hon tävlar med – och dåstår hon inför en formidabel motståndare.Kanske är det därför hon alltid pressat sig såhårt?

– När jag pluggade så arbetade jag samti-digt. Och så idrottade jag.

Hon får det att låta så enkelt. Studier. Ar-bete. Idrott. Samtidigt. I full fart. De flestaskulle kanske nöja sig med att koncentrerasig på en av de där sakerna. Många männi-skor fruktar att de inte ska räcka till, inteorka. Därför nöjer de sig med att stanna vidsin läst. Och så är de rädda för vad omgiv-ningen ska säga. Men Elisabet förstår intevarför man inte ska tro på sig själv och sinförmåga, eller varför man ska bry sig om vadandra tycker.

– Det gäller att förvalta de gåvor man fåttav Gud brukar jag tänka, även om jag intetror på Gud.

Men rätt många skulle nog ha börjat tropå en högre makt om de som liksom Elisabetdrabbats av cancer i bukspottkörteln – någotsom upptäcktes efter det att hon brutit lår-benshalsen. Cancern hade dessutom orsakatdiabetes. Livs hotande operationer, kompli-kationer, kaos i eftervården, och ständigasmärtor – att Elisabet kunde kämpa sig ige-nom det berodde inte bara på hennes viljes-tyrka, utan säkert till stor del också påhennes fysiska styrka. Och det här var inteen kamp där det räckte med att göra sittbästa. Den här gången gällde det verkligenatt vinna.

– Som ung började jag åka skidor i Göte-borg, kan tyckas konstigt men just det årethade vi mycket snö. Tävlingscykel för damerhade vid den tiden börjat växa fram, och trä-narna såg på den där smala tjejen med långastarka ben och tänkte att hon borde satsa påcykel.

De hade rätt, de där tränarna, och medåren vann Elisabet två SM-guld, tre SM-sil-ver och två brons, och så tävlade hon i VM.Skidstavarna släppte hon aldrig helt, och täv-lade och vann i distriktsmästerskap. När jagförsöker boka intervjun med henne är detmitt i skid-VM, och det visar sig vara svårtatt få till en tid som passar för någon somsjälv beskriver sig som ”idrottstokig”.

Det är inte vanligt med elitidrottare somockså är intellektuella, och snart befinner vioss åter i en diskussion om vad som begrän-sar människor, och vad som får dem att fri-villigt begränsa sig själva – varför ärrenässansidealet så utdött; tanken på att enindivid kan bli framstående på flera områ-den, och att det egentligen bara är en frågaom vilja, och att tro på sig själv. Elisabet på-pekar att en faktor som ofta glöms bort äratt människor alltför ofta är lata. De vill integöra den där extra kraftansträngningen, ellergöra något helt nytt och pröva sig själva.

Om världen och samhället nu är så beskaf-fade att vi nästan uppmuntras till att be-gränsa oss, till att inte pröva våra vingar –

då kan man också utgå från att den som lik-som Elisabet vill utveckla alla sina förmågorfått möta motstånd från omgivningen. Detvar därför hon sa upp sig från Sveriges Tele-vison 2008. Då hade hon arbetat där i 25 år,och det var ett år kvar till pensionen. Då bru-kar de flesta ta tag i skrivbordskanten för atthålla sig kvar, och invänta avtackningen.Men Elisabet var helt enkelt förbannad föratt hon inte fick några vettiga arbetsuppgif-ter, trots att hon själv kom med förslag. Honsom hade varit reporter i Washington,Amman och Bryssel fick när hon återvändesitta vid ett skrivbord med oklara arbetsupp-gifter, så hon surnade till och sa upp sig.

Vad skulle hända om hon i dag blev upp-ringd av Sveriges Televisions ledning somförklarade att: ”Förlåt Elisabet, vi misshus-höll med din erfarenhet, energi och kompe-tens – kom tillbaka – du får välja vilkenutlandspostering du vill!” Elisabet tvekarinte en sekund:

– Jag skulle vilja tillbaka till Mellanöstern.Visst är det så mycket svårare att arbeta däri dag – stora länder och områden är justängda, eller helt livsfarliga att verka i somutrikeskorrespondent. Men det är där jag iså fall skulle vilja arbeta.

Medan hon svarar ser jag för mitt inre enTV-bild fladdra förbi och en röst säger: ”Dethär är Elisabet Höglund för Rapport. Jagstår vid frontlinjen mitt i Kobane där stri-derna nu rasar hus för hus när de kurdiskastyrkorna slår tillbaka IS försök att åter intastaden.” För jag har liksom en känsla av atthon inte skulle kunna hålla sig borta från dedär livsfarliga platserna – det är ännu ettjobb som bara måste göras.

När jag frågar om hon tror att hennesålder spelar någon roll för att hon hamnadepå undantag på Sveriges Television svararhon att det är klart att den gjorde, men honvill inte gå med på att åldersdiskrimineringenär speciellt framträdande i media.

– Det är bara det att den syns tydligaredär, men det är likadant överallt i hela sam-hället. Och den drabbar kvinnor hårt. Igrund och botten är det en fråga om biologi,om kön. När kvinnan passerat klimakterietär hon på något sätt förbrukad i biologiskmening, eftersom hon inte kan föda barnlängre, medan mannen kan sätta barn tillvärlden långt upp i åren. Vi undviker att dis-kutera hur det här spelar in. Allt har blivit enfråga om miljö, och vad vi kan ändra medpolitiska beslut. Visst kan man ändra mycketmed politik, se bara på hur kvinnans ställ-ning förändrats de senaste 100 åren, men vimåste försöka förstå de biologiska fakto-rerna också.

Samma syn på kvinnor och ålder speladeantagligen in när Elisabet blev uppringd avAftonbladets chefredaktör Jan Helin, somberättade att hennes kontrakt skulle sägasupp. De fem åren som krönikör på Aftonbla-

Elisabet är självlärd som målare …och produktiv … det har blivit 70separatutställningar med tiden.

Affärsplats 1 1

Tävlingar i skid-SM: 2Starter i Vasaloppet: 2

Egna SM-guld i cykel: 2Antal utgivna böcker: 5

Sen 1989 har Elisabet haft ett 70-talkonst utställningar. Hon målar figura-tiva landskap, och skildrar hur mörk-ret möter ljuset, ljuset segrar alltid.

1) Antal delningar på Facebook – krönikaom Jimmie Åkessons sjukdom och Elisa-bets kritik mot dem som hånade honomför att han blivit utbränd = 29 000.

2) Antal delningar på Facebook – kolumnsom hon skrev om att ost innehåller anti-biotika = 14 000.

ALLTID PÅ VÄG


1 2 Affärsplats

det var över. Det spelade ingen roll att hen-nes texter hörde till de mest lästa och omdis-kuterade. Helin anförde besparingsskäl, ochman kan ju undra varför besparingar alltidförst drabbar just äldre och kvinnor. Mankan också fundera på om de etablerade tid-ningarnas nu nästan konstanta kris beror påatt de möter de ekonomiska problemen medatt skära bort de mest erfarna skribenterna.

Under samtalet förstärks min känsla av attstyrkan hos Elisabet som journalist är justkänslan av utanförskap, den som står vidsidan av ser litet klarare på skeendet, ochinte fångas upp av trender, strömningar, ochkänslan av att det är bäst att tycka som allaandra för att få fortsätta tillhöra gemenska-pen. Jag påminner henne om en färsk ko-lumn hon skrivit om kvinnor i politiken därhon säger att visst är det bra att fler kvinnortar ordentligt med plats i politiken; snartkanske alla borgerliga partier leds av kvin-nor. Men i kolumnen påpekar hon att omman betraktar hur det ser ut på arbetsmark-naden är en tydlig tendens att när en verk-samhet börjar domineras av kvinnor flyrmännen det området eller yrket, och prestigeoch löner sjunker. Kan samma sak hända ipolitiken?

– Ja, det finns en viss enkelspårighet närskeenden ska beskrivas eller analyseras. Detfinns verkligen en åsiktskorridor, konstaterarElisabet.

En del människor finner styrka och till-fredställelse i att måla, och det gäller ocksåElisabet; hon började måla i olja när hon vartolv år. Nu kan man förvisso tänka: men harhon inte en hel del annat att stå i? Målaockså?

Men som med allt annat – att göra mångaolika saker behöver inte innebära att mangör varje sak på ett sämre sätt. Verksamhe-terna på de olika områdena kan befrukta va-randra, och i vilket fall ge energi och styrka– som målningen gör för Elisabet.

– Jag är helt självlärd när det gäller mål-ning. Jag kan inte tänka mig att gå på en må-larkurs och låta någon annan berätta för mighur jag ska göra.

Nu ska man inte förledas att tro att det härär en liten hobby för Elisabet, där tavlornaefterhand anhopas i torpet i Tungelsta, ellerstugan i Bergslagen. Hon har vid det här lagethunnit med mer än 70 separatutställningar.

När vi diskuterar hennes måleri hävdarjag att jag tycker mig se en viss påverkanfrån naivismen – något som hon definitivtbestrider – hon målar ju realistiskt, menarhon, i hennes tavlor finns inget av naivismensupplösande av perspektiv, proportioner ochfärgskalor.

– Jag försöker fånga det jag ser i naturen,och strävar efter att fånga ljuset, förklararhon.

Men, försöker jag – finns det inte enkänsla i dina tavlor som förbinder dem med

naivismen – det där oförmedlade, den os-kuldsfulla blicken, nyfikenheten?

– Jo, kanske att där finns något oskyldigti dem, håller hon med om, utan att vika sigpå det där med naivismen.

Och tänker jag, varför skulle man egentli-gen försöka placera in Elisabet i fack i dethär fallet när man inte kan göra det i någotannat fall; hon går sin egen väg. Vad det ängäller.

Möjligen kan kanske det där vi enades omnär det gäller hennes måleri sägas prägla helahennes verksamhet … ”oskyldig blick” …”fånga ljuset”.

1969 Vinner sin första cykeltävling.

1970 Journalist på Västgöta-Demokraten.

1971 Vinner SM-guld i cykel.

1972 Vinner sitt andra SM-guld i cykel, tävlar icykel-VM.

1973 Fil. kand. i litteraturhistoria, historia, ochkulturgeografi, tävlar i cykel-VM.

1977–1981 Biträdande pressombudsman på LO.

1980 Första boken: ”Storkonflikten i den politiskadebatten”.

1981–1983 Arbetsmarknadsreporter på VeckansAffärer.

1983–1987 Arbetsmarknadsreporter på Aktuellt.

1985 Tilldelades priset som Sveriges bästa ar-betsmarknadsreporter av Svenska Kommunal-arbetareförbundet.

1986 Ger ut ”Kvinnans lilla deklarationsbok”.

1987–1996 Kommentator samt ekonomisk ochpolitisk reporter på Rapport.

1990 Korrespondent i Washington för Rapport,ger ut en bok om vardags juridik: ”Kvinnan, famil-jen och lagen”.

1996–2000 Europakorrespondent i Bryssel förSveriges Television.

2001 Skogs- och Lantbruksjournalisters StoraPris för reportagen om djurvård, plågsammadjurtransporter och djurmisshandel.

2008 Deltagare i Let’s Dance, korrespondent förSveriges Television i Mellanöstern.

2009 Krönikör i både Expressen och Aftonbladet,programledare för TV4:s Förkväll, vikarierandeprogramledare för Ring P1.

2010 Ger ut sin självbiografi ”En kvinna med dethåret kan väl aldrig tas på allvar”, Årets Mappie(M-Magasin).

2012 Utkommer med boken ”Nattens änglar” omsin långa och svåra kamp mot cancern.

2013 Deltar i På Spåret (2:a plats), kolumnist iCancerfondens tidning ”Rädda livet”.

Andra skulle slagit sig till ro någonstansunder färden och ansett att nu hade deskapat tillräckligt. Men inte Elisabet, det ärsvårt att inte tänka på Karin Boyes radernär man följer henne år för år:

”Den mätta dagen, den är aldrig störst.Den bästa dagen är en dag av törst.Nog finns det mål och mening i vår färd –

men det är vägen, som är mödan värd.”

Affärsplats 1 3

Enligt SKI (Svenskt Kvalitetsindex) 2014 har Handelsbanken nöjdast kunder sett till hela bankbranschen, privat- ochföretagskunder sammanslaget.

Välkommen in på något av våra kontor i Haninge, Västerhaninge och Dalarö

En riktig bank harnöjda kunder

handelsbanken.se

DRÖMMER DUOM SALTSTÄNK,SOLDRÄNKTAKLIPPOR,OCH ROFÖR SJÄLEN?

Välkommen hem till oss, drömplatsen försjöbusar och landkrabbor. Vi finns vid haveti Nynäshamns Skärgård med vy över Bedarön.

08-520 111 20, [email protected]

Handla vin direkt från dinvinhandllare i Paris, smidigtoch enkelt med hemleverans!

Vi är nära vinbönderna och vin -gårdarna i Bordeaux, Bourgogne,och Rhône, men vårt hjärta ärdjupt förankrat i Champage.

Viner medkvalitet – för attdu alltid ska haett bra vin attservera, både tillvardags och fest!

Frihet, jämlikhet & gott vinwww.franskavinlistan.com

1 4 Affärsplats

Enkel brösthandskekan rädda livBröstcancer är den vanligaste cancer-formen bland kvinnor. Alla vet att vibör undersöka våra bröst varje månad.Prova att använda Sensi Femmesbrösthandske nästa gång. Du kommeratt förvånas hur enkelt det blir attkänna igenom dina bröst efter knölar.

Sensi Femme-handsken ökar känslig-heten i fingertopparna, och underlättardärmed möjligheten att hitta småknölar så små som knappnålshuvuden.

Tidig upptäckt av bröstcancer är mycket viktigt,då det ökar chansen för en lyckad behandling.

Beställ din brösthandske på www.sensifemme.se

Sensi Femme ABMarianne Sjöberg, VD, 0708-82 46 12Fia Hobbs, pressansvarig, 070-658 68 65

I S A A K A N

1 6 Affärsplats

EN SNABB RESA TROTSMÅNGA KURSÄNDRINGAR

ånga blir förvirrade närde kommer till ett nyttland för att börja ett nyttliv. De överväldigas avokända miljöer, av ettspråk vars melodi och

ord de ännu inte behärskar. Oväntade sederoch bruk.

Men inte den leende, ekorrpigge mannensom står framför mig. Han visste vad hanville när han kom till Göteborg 1990. Hanville bygga upp ett stort företag. Han hadeinte tid att bli förvirrad.

Nu 25 år senare har han varit framgångs-rikt verksam i två branscher, börjat förbe-reda sitt inträde i en helt ny verksamhet,samtidigt som han funderar på vad han skasatsa på efter det.

Jag har kommit till Brandbergen för att tareda på vad som driver Isa Akan att ständigtarbeta, ständigt göra affärer.

De första åren pluggade Isa svenska, ocharbetade extra i en restaurang där släktingarordnat jobb åt honom. Han blev också er-bjuden anställning på Volvo.

– Men jag tackade nej till det, förklararhan. Jag visste att jag ville ha ett eget företag,ja, till och med flera företag. Inte vara an-ställd hos någon.

Den drömmen hade Isa haft ända sedanhan var barn och hjälpte till i sin pappas fö-retag där man sålde jordbruksmaskiner. Pap-pan drev dessutom samtidigt ett jordbruk,och arbetar fortfarande vid 87 års ålder.

Uppenbarligen har lusten till både affäreroch hårt arbete gått i arv.1992 flyttade Isa till Haninge för att börjajobba på Vega, Sveriges första hamburgerbar.Men tillsammans med sin tvillingbror, somett år tidigare följt efter Isa till det nya landet,började han planera för en egen affärsverk-samhet. De köpte tillsammans en kebabres-taurang i Solna Centrum, drev den en periodsamtidigt som de rustade upp restaurangen.Efter ett tag sålde de den med god förtjänst,och köpte en ny snabbmatsrestaurang. Rus-tade upp den. Sålde den. Köpte en ny.Genom åren har Isa ägt 14 restauranger som

han hanterat på samma sätt. Han och bro-dern identifierade ställen som inte hade ut-nyttjat sin fulla potential, sågaffärsmöjligheten, och utnyttjade den.

Jag undrar varför han upphörde med denverksamheten, och det förklarar han med attbranschen blev tuffare, det blev svårare attfå restaurangerna lönsamma, och orsaken äratt det var svårt att få alla anställda att ar-beta långa, tuffa pass. Isa själv tyckte det varsjälvklart med 15-timmarspass, men var nöjdom personalen klarade tolv timmar.

När den turkiske ambassadören påpekadeför Isa att det inte fanns någon resebyrå in-riktad på Turkiet i söderort insåg Isa att detvar en alldeles utmärkt möjlighet, och be-stämde sig för att lämna restaurangbran-schen.

Han hittade en lämplig lokal i Brandber-gen, som ursprungligen varit en Pressbyrå-kiosk som sedan om vandlats till ett närköp.Det blev basen för resebyrån, men efter somdet var möjligt att få plats med andra verk-samheter också rustade han upp närköpet,och öppnade en hämtpizzeria som efterhandbyggdes ut till en riktig restaurang. På någotsätt är det typiskt för honom. Varje minutska användas, varje utrymme utnyttjas max-imalt. Det finns alltid en krona att tjäna, enaffär att inleda och avsluta framgångsrikt,den må vara stor eller liten.

– Från början var 100 procent av kun-derna i resebyrån från Turkiet, minns Isa,men i dag är 30 procent av resenärernasvenskar.

Han satsar inte så mycket på traditionellmarknadsföring; han förlitar sig på att braservice och bra priser ska göra att mun motmun-metoden ska leda till att kundskaranhela tiden växer. Och hittills har det funge-rat. Istanbul är det mest populära målet,även om man också erbjuder resor för demsom mest vill sola, bada, eller spela golf.

När jag frågar honom vilka upplevelserman inte får missa i Istanbul blir jag någotförvånad över svaret.

– Det första du måste göra är att besökaen hamam, säger han ivrigt, som om han

ville ta oss i armen och leda oss till ett sådantmed en gång.

Hans beskrivning gör att man inser attman faktiskt bör unna sig ett besök i ett tur-kiskt bad någon gång i sitt liv, men den ly-riska berättelsen om ånga och porlandevatten gör att man misstänker att det i så fallskulle leda till att man blir fast och beroende.

– För det andra måste du åka kollektivtra-fik, fortsätter han, och när han ser min fö-rundrade min förklarar Isa att det är detabsolut bästa sättet att möta människorna iIstanbul, och uppleva deras vardag och verk-lighet.

Och så avslutar han med att man givetvismåste besöka museerna och de historiskabyggnaderna. Där är det mest en fråga omatt det kan vara svårt att välja och hinnamed i denna stad fylld av monument från såmånga olika epoker, där dynastier och härs-kare gjort allt för att eftervärlden ska minnasdem.

Efter många år som framgångsrik företa-gare – vilka råd skulle han ge till en ung ut-ländsk man som kommer till Sverige och villbli företagare?

– Han måste lära sig språket, säger Isa di-rekt. Och studera – han ska lära sig det hanbehöver kunna i den bransch han vill satsapå. Han måste lära sig planera också. Dagför dag. Månad för månad. Se framåt. Varanoggrann med tider.

Det där med att han betonar planering görmig intresserad. Det känns inte som typisktför turkisk affärskultur. Jag berättar om hurjag själv haft affärer med turkiska rörelseid-kare, och till slut lärde mig att alltid ta meden bok till ett avtalat möte – då kunde jagsitta och läsa i väntan på att den jag bokatträff med i sinom tid skulle dyka upp. Isa leroch säger att han själv ”nog blivit ganskasvensk med åren”.

När jag träffar företagare för att porträt-tera dem slås jag av hur ofta viljan att göraaffärer gått i arv, och hur är det då med Isa?Hoppas han att hans tre barn ska bli företa-

Av Boris Benulic Foto Sofia Arkestål

Isa Akan – framgångsrik i två branscher, förbereder sitt inträde i en helt ny verksamhet,samtidigt som han funderar på vad han ska satsa på efter det. Hårt arbete ger resultat.

M

I S A A K A N

1 8 Affärsplats

gare som han? Det nyss blyga leendet somfanns när han konstaterade sin ”svenskhet”växlar upp i ett brett grin när han berättarom hur det äldsta barnet säljer mobiltelefo-ner, och trots att han bara är 25 år redan ärbutiksansvarig, och blev utnämnd till 2014års bästa säljare i sin kategori. Det märks påIsa när han pratar om familjen att den är vik-tig för honom.

– Jag arbetar mycket, så när jag är ledigvill jag göra allt med min familj. Om jag skapromenera, så gör jag det med familjen. Omjag ska simma, så gör jag det med familjen.

Och varje kväll lämnar han kontoret för

en timme eller två för att äta middag med fruoch barn och diskutera vad som hänt underdagen. Sedan går han tillbaka till kontoret.

Isa nöjer sig förstås dock inte med att låtaresebyrån växa, varje utrymme ska som sagtutnyttjas, och när en affärsbekant en dag dis-kuterade med honom om behovet av stu-dentbostäder insåg Isa att hans kontor varomgivet av en rejäl bit mark. Mark som Isaägde. Ekvationen var ganska enkel. Det be-hövdes student bostäder. Isa hade mark.Alltså skulle Isa bygga studentbostäder. 2016inleds projektet. Vid det här laget har jagbörjat lära mig hur Isa tänker, så jag frågar

nyfiket vad som kommer att bli nästa sats-ning. Vad händer när studentbostäderna ärbyggda?

– Hotell, säger han med nästan slutnaögon. Hotell. Jag har alltid drömt om att haett hotell.

Jag frågar aldrig var han tänker sig att detdär hotellet ska finnas, det behövs inte. Jaglägger nämligen ihop ett och ett. Under in-tervjun har Isa berättar att han älskar Ha-ninge, och att han inte kan tänka sig att flyttadärifrån. En stund senare påpekar han attdet är bra att kommunen nu satsar på attlocka mer turister till kommunen …

– Man måste lära sig språket, ochstudera den bransch man villjobba i. Man måste också planera,dag för dag och vara noggrannmed tider.

Isa som barn tillsammans med sin tvillingbror ochsin pappa – som fortfarande vid 87 års ålder arbetarmed sin affärsverksamhet samt sitt jordbruk.

TIFIED BYCER

IONTORGANISA

HYLAST AB etabl

bred kompetens och se

Postadress

ag 1990 och ligger idlerades år

ervar samt reparerar olika slags

Besöksadress

i Jordbro Företagspark, söder om Stockholm. V

s fordon, släp och entreprenadm

elefonT

i har en om Stockholm. V

. Företaget är bland maskiner

Hemsida .hylast.se www

Den personliga redovisningsbyrånNiva Ekonomi AB är en redovisningsbyrå som vänder sig främst till Er som driver små ellermedelstora företag oberoende av branschtillhörighet. Vi sköter våra kunders löpande redovisning,löneadministration, deklarationer, bokslut, bolagsbildningar och årsredovisningar med mera. Vifungerar som våra kunders ekonomiavdelning.

Vi tror starkt på att företag behöver ha en nära och långsiktig relation till sin redovisnings-byrå för att lyckas med sitt företagande. Som kund hos oss ska du känna dig trygg och säker påatt din redovisning sköts korrekt och riktigt och att vi alltid sätter dig och ditt företag i fokus.

Markörgatan 10, Handen | 08-778 20 00www.nivaekonomi.se | [email protected]

2 0 Affärsplats

Affärsplats 2 1

HYLAST SATSARPÅ UTBILDNING

n del framgångsrika företagbyggs upp genom att någonfår en briljant idé, och tillslut tvingar verkligheten attanpassa sig efter den.

Andra framgångsrika fö-retag byggs upp genom att någon anpassarverksamheten efter verkligheten.

När vi går runt i Hylasts verkstäder förstårjag att det här ett företag av den senare sorten.

VD Klas Andersen är synbart stolt när hanpekar ut det som skiljer lokalerna från andraverkstäder där man reparerar och bygger omtunga fordon. Det är bredare än det brukarvara mellan stationerna, vilket ger reparatö-rerna mer utrymme, och gör uppdragen merlättjobbade. I golvet finns ingjutna stålbalkarsom gör det lätt att svetsa fast stag som skaanvändas då ett fordon riktas.

Allt är genomtänkt, men det som slår enmest är hur rent och prydligt det är överallt.Inga olje fläckar, inga sopor, inga verktyg ellermaskindelar som ligger litet här och där, det

syns helt enkelt inte som om anläggningenvarit i drift i tre år med tvåskift och 5 000utförda uppdrag. Det är alltid ett säkert tec-ken på att personalen trivs. Om inte annat,så slipper de frysa när de arbetar här; en milrör garanterar golvvärmen.

– När vi bestämde oss för att bygga en nyverkstad drog vi in hela personalen i arbetet.Vi organiserade arbetsgrupper, berättar Klas,där vi gick igenom alla moment och delar avverksamheten, och alla fick tycka till om hurdet skulle se ut.

Resultatet är uppenbarligen en personalsom är nöjd; omsättningen är låg, och de tvåsom anställdes först i företaget när det star-tade för 25 år sedan finns fortfarande kvar.Men nu är bemanningen mycket större. Un-gefär 25 personer arbetar i verkstadsbolaget,och 20 i det åkeribolag där man hyr ut for-don, chaufförer, och entreprenadmaskiner.Verksamheten har växt stadigt och säkert –för precis som Klas lyssnar på de han harsom anställda, så lyssnar han på marknaden,

tittar på det som sker, och anpassar verksam-heten efter det.

– Numera kommer man inte långt medbara skruvmejsel och skiftnyckel. Nu gällerdet att behärska datorer och elektronisktstyrda system. Därför utbildar vi vår perso-nal hela tiden så att de hänger med i utveck-lingen, säger han samtidigt som vi passeraren vägg fylld med diplom och certifikat somvittnar om alla kurser personalen gått igenom.

När jag uttrycker min häpnad över att detär så många inram ade diplom, höjer ekono-michefen Elin Andersen på ena ögon brynet,och förklarar att de har några stora packlå-rar fyllda med diplom, det jag ser är bara detsom fick plats på väggen.

– Diplomen som visar att man har rätt att’släcka tvåor’ är viktiga. Får man en besikt-ningsanmärkning som kräver efter kontrollutför Hylast reparationen, och meddelarTransport styrelsen att felet är åtgärdat. Kun-derna blir nöjda, eftersom de slipper åka till-baka till bilbesiktningen för efterkontroll.


Skruvmejsel och skiftnyckel räcker inte längre – nu gäller det att behärskadatorer och elektroniskt styrda system: fortlöpande utbildning för personalen är viktig.

E

H Y L A S T

2 2 Affärsplats

Ett sätt för Hylast att säkra inflödet av per-sonal som klarar av den snabba tekniska ut-vecklingen är att samarbeta med FredrikaBremer-gymnasiets linje för ”Lastbil och mo-bila maskiner”. Ett tag var det tal om att ut-bildningen skulle läggas ner, men samarbetetmellan skolan och Hylast gjorde att denkunde räddas. Men kan det vara så att lär-lingsutbildningen är viktigt för företaget ef-tersom den innebär att man får ersättning förde lärlingar man tar emot?

– Inte alls, förklarar Elin. Det är mest ensymbolisk ersättning vi får. Och så kostar detju oss en del resurser att utbilda och avsättapersonal som blir handledare, och att ha lär-lingar med i verksamheten under den prak-tiktid som utgör hälften av utbildningen.

– Det känns som ett bra sätt att bidra till enbra skola, fortsätter Klas, Och så får vi en brablick för vilka som är riktigt bra bland lär-lingarna. Det är på alla sätt en utmärkt lösningför alla inblandade – skolan, eleverna, och oss.

Hylast är tämligen okänsligt för konjunk-turer. I dåliga tider, när det inte köps nya pro-dukter utan åkare och entreprenörer sliter påmaskinparken ett år till, blir det många re-parationer. I goda tider blir det service ochpåbyggnader på fordon som kranar ochkärllyftar. Bredden i utbudet av tjänster göratt man kan hantera alla märken på mark -naden; därför märker man inte av om det gårsämre för en tillverkare, för då går det oftastbättre för någon annan.

Klas och Elin talar om företagets fram-gångar och tillväxt på ett väldigt tillbakalu-tat sätt. Att det går framåt verkar inte såmycket bero på storslagna planer, utan på attman är noga med detaljerna, och att göra alltså bra det bara går. I det ingår att man helatiden ligger i takt med utvecklingen på allaområden, och då är digitalisering en själv-klarhet – även när det gäller administrationen.

– 70 procent av våra leverantörsfakturorär digitala, säger Elin, och 50 procent avkundfakturorna.

I lagret, som består av 400 hyll meter pro-dukter i en platsbesparande paternosterhiss,har alla produkter en streckkod, vilket un-derlättar hanteringen väldigt mycket.

Och för ett företag som hela tiden spanarefter trender i utvecklingen är det självklartatt man kontinuerligt granskar sin verksam-het ur miljöperspektiv – men det är ocksåviktigt att erbjuda tjänster som bidrar till ettgrönare samhälle.

Vi kommer att satsa på en utrustning föraxelmätning, berättar Klas. Då kan vi garan-tera att fordonets hjul är rätt ställda – detspar inte bara pengar för ägaren utan ocksåbränsle – och är därmed bättre för miljön.

Vi tar de avslutande bilderna ute på gården somär fylld med stora, tunga fordon; lastbilar,dragfordon, hjullastare – när det väl börjarbyggas ordentligt i Stockholms södra delarkommer det i alla fall inte bromsas på grund avatt det inte finns servicekapacitet i regionen.

Elin Andersen och Klas Andersen ser medtillförsikt på framtiden. Bredden och kun-nandet i företaget gör att man står starkoavsett om det är låg- eller högkonjunktur.

Även på ett företag somsatsar på att behärska detsenaste inom teknologinbehövs det muskelkraftoch rediga verktyg.

Välkommen till fastighetsmäklarenmed nöjdare kunder.Med över 20 år som verksamt fastighetsmäklarföretag i kommunen vågar vi nog påstå att vi kan vårt område och namnet på nästan varenda gata. Vi är kommunens mest anlitade mäklarföretag. Vi har ett brett kunnande och stor erfarenhet – utnyttja det. Kontakta oss när du har frågor eller funderingar runt att sälja eller köpa en bostad.

Fastighetsmäklaren med nöjdare kunder. www.husmanhagberg.se

HusmanHagberg Haninge/VästerhaningeTel 08-777 32 00 • E-post [email protected]

Martin Lundberg

Johan BrooHultgren

Amelia Hällborn

Mats Lundberg

Daniel Lundberg

Erika Nohagen

Emelie Palm Angelica Sjölander

Jimmy Wiegel Daniel VarliLovisa Runsten

Pernilla NorbergAdvokatfirman Nova

Specialiserad på affärsjuridik,bolagsrätt, avtalsrätt, tvistemål,

arbetsrätt och företagsrekonstruktion

08-566 366 23, 070-556 69 64, [email protected]

Alla företag behöveren egen juristAlla företag behöveren egen jurist

Affärsplats 2 5

FLYGANDE START FÖR AL

Allt fler lockas av grön prägel i kombination med citynära läge.

LBYBERG FÖRETAGSPARK

Av Fredrik Åberg Foto Haninge Kommun

F LY G A N D E S TA R T F Ö R A L B Y B E R G F Ö R E TAG S PA R K

2 8 Affärsplats

fter mångårig planering ochden senaste tidens markar-beten rullar nu Albyberg fö-retagspark ut på allvar. Denförsta huskroppen, av när-mare fyrtiotalet tilltänkta,

är inflyttningsklar – och redan i princip fulltuthyrd. Genom den lokala entreprenören Al-bybergsfastigheter AB står nu fler byggnaderpå tur – samtidigt som Haninge kommunförhandlar med intressenter som själva villköpa mark och bygga i egen regi. Även fråninternationella aktörer växer intresset fördenna så strategiskt viktiga plats i det expan-siva Stockholm.

– Läget mitt emellan city och den nya stor-hamnen i Nynäs hamn är unikt i sig – men såfinns det också andra styrkor som gör att Al-byberg spelar i en division för sig, menar Se-nada Custovic som är etableringsansvarig iHaninge kommun.

Genom det lokalaAlbybergfastigheter ABbyggs företagslokaler för uthyrning, men un-gefär hälften av ytan i första etappen kom-mer att erbjudas till intressenter som villbygga själva. Tillsammans med etapp 2 kom-mer Albyberg att utgöras av 830 000 m2

markyta. Det gör området inte bara till ettav de större i sitt slag i Stockholmsregionen– utan också genom sitt gröna läge till ett avde riktigt unika. Med skördeängar, skogaroch sjöar i ena riktningen, och den förbipas-serande riksväg 73 i den andra är Albybergpå många sätt ett strategiskt val för entrepre-nören. Stråket förbinder huvudstaden medden nya storhamnen i Nynäshamn, och ska-par därigenom en gateway till nya interna-tionella affärer.

– Södertörn är i sig en mycket intressantmarknad med 450 000 invånare och 45 000företag – varav ungefär en tredjedel finns iAlbybergs omedelbara närområde, säger Se-nada.

Som etableringsansvarig arbetar Senadaöver ett brett fält när framtidens Haningeformas. Tjänsten är ny och har tillkommit ien fas då kommunen växer kraftigt, inteminst genom utvecklingen av stadskärnanmed projekt som Haningeterrassen och Vegastadsdel. För Senada är dock näringslivsfrå-gor inget nytt. De senaste tolv åren har hon

arbetat inom kommunen med näringslivsfrå-gor, i rollerna som näringslivschef och nä-ringslivsutvecklare.

– Det råder huggsexa om mark i hela detsnabbväxande Stock holm – och för Haninge,som utnämnts till regional stadskärna påöstra Södertörn, har tillgången till just markblivit vår tydliga konkurrensfördel, säger Se-nada som tillägger att man inte bara vill ex-ploatera – utan också slå mynt av det grönaläget. Den som etablerar företaget i Albybergnår motorvägen lika snabbt som skogsstigen.På kortare tid än man tar sig till Sture planmed bil, kan man promenera rätt in i denorörda och still samma nationalparken i Ty-resta. Det är ett faktum som laddar vilket va-rumärke som helst med nya gröna värden,vilket också är viktigt i kampen om morgon-dagens arbetskraft.

Även själva företagsparken smyckas mednaturens egna uttryck, och materialval ochplanteringar följer den starka ekotrenden. Desom arbetar i området, tilltänkta 3 000 sjä-lar, har också möjlighet att bidra till hållbar-hetsperspektivet.

– Inte minst när det gäller att ta sig till ochfrån jobbet. Den omedelbara närheten tillriksväg 73 kapar transportsträckorna, menkanske framför allt finns möjligheten attvälja kollektivtrafik med de direktbussarsom ansluter pendeltågsstationerna i närlig-gande Jordbro och Västerhaninge. Även förden som vill ta cykeln till jobbet finns möj-ligheterna, genom den cykelled som ringlarförbi Albyberg från Handen och Jordbro.

Den omedelbaranärheten till riksväg73 kapar transport-

sträckorna …

På önskelistan över framtidsetableringar iAlbyberg har kommunen listat verksamhetermed tydlig miljöprägel. Snävare definieratkan det exempelvis handla om företag inom

den så kallade ”clean tech”-sektorn – så sominnovatörer och producenter av förnybarenergi. Men även verksamheter med minimalklimatpåverkan är intressanta.

– Vi är ganska öppna, så länge det inte be-lastar miljön. Vi vill ju också ha en bred mixoch skapa en mångfald i företagsparken, för-klarar Senada. Det är också viktigt att desom etablerar sig här får tillgång till en braservice på området och att man kan handlaav varandra. Därför tittar vi inte bara på desom vill etablera kontor och lättare indu-strier – utan även hotell och restaurangverk-samhet, för att bara nämna några exempel.

Prospektlistan är redan välfylld och Al-byberg har nått ett läge där man till och medtvingas tacka nej till förfrågningar. Något avett angenämt dilemma – för samtidigt somman vill få rätt blandning av företag och urett miljöperspektiv, så känns det inte bra attstänga dörrar.

– Oftast löser vi det genom att hänvisa tillandra befintliga företagsområden i Haninge– dessutom pågår det i expansiva Jordbro fö-retagspark ett planarbete för att utöka före-tagsmarken där. Hela Haninges styrka är delogistiska förutsättningarna och närheten tillhuvudstaden, säger Senada.

Summerar vill hon dock göra med detsom hon tycker är mest karakteristiskt förHaninge.

– Dynamiken i att kunna erbjuda både enexpansiv tätort och en litet mer vilsam gles-bygd. Här finns gott om grönt guld och blåapärlor – vår vida skärgård med fyratusensköna öar!”

Albyberg företagspark byggs i två om-gångar. Etapp 1 har en mark yta om 330 000m2 – varav hälften bebyggs i regi av Alby-bergfastigheter AB, och resterande mark säljsi plansprängt skick genom Haninge kom-mun.

För etapp två pågår planläggning av enmarkyta motsvarande 500 000 m2. Markenägs av Haninge kommun och tomterna säljstill etablerare som själva vill bygga och ägasina fastigheter.

I färdigt skick kommer Albyberg företags-park att utgöras av 830 000 m2 markyta ochberäknas få över 3 000 nya arbetsplatser.

E

Läget mitt emellan city och den nya storhamnen i Nynäs -hamn är unikt i sig – men så finns det också andra styrkorsom gör att Albyberg spelar i en division för sig.

Senada Custovic, etableringsansvarig i Haninge kommun.

ALBYBERG SKABOTA REGIONENS VÄXTVÄRK

bland blir man litet misstänksam närman läser kommunala detalj planersom berättar hur fint det ska bli iframtiden. Menar de verkligen allvar,frågar man sig. Kan det bli så bra?

Ungefär så reagerade jag när jagstuderade detaljplanen för Haninges nya fö-retagspark Albyberg. Grönområden, natur-parker, gångvägar, kaféer, solkraft – varjemiljöväns dröm. För bra för att vara sant?

För att få reda på hur det går besökte viägarna till Albybergfastigheter, det privatabolag som tillsammans med kommunen ägeroch utvecklar området.

Vi åker kommunalt till vårt möte – någotannat går inte an, känns det som när manska träffa personer som åtagit sig att ut-veckla ett miljövänligt stort område för

många företags verksamheter. Då får viockså möjligheten att promenera genomJordbro, och bli påminda om hur stark före-tagsamheten är i Sverige, och hur landetsekonomiska styrka är beroende av alla dessasmå och medelstora företag som fyller kvar-ter efter kvarter i området. Det är all dennaföretagsamhet som gör att trycket på Ha-ninge är stort. Många företag söker sig utåtfrån det inre av Stockholm, och lika mångasöker sig utifrån landet in mot huvudstaden.

En av skärningspunkterna blir då Alby-berg med sitt läge vid väg 73, och sin place-ring mitt emellan Stockholm ochNynäshamns nya storhamn Norvik. Snabbatransporter till Stockholm, och en enkel vägut till Europa.

– Elva minuter, säger Else-Marie Johans-

son. Elva minuter! Jag brukar ofta få för-klara för kunder att så nära ligger Globen.Många lever i föreställningen att Haninge ärså långt bort. Det är tvärtom – det är näratill det mesta.

Albybergfastigheter köpte mark i områ-det redan 2007, och har därför kunnat varamed från början i planeringsarbetet tillsam-mans med kommunen. Företaget ägerhälften av området, 167 000 m2. Man haranlitat Skanska som entreprenör för mark-arbetena.

När Else-Marie berättar om det som gjortsmärker man att det kanske verkligen är såatt de som arbetar med Albyberg verkligentänker på miljön i alla avseenden.

– Vi ville att det skulle vara ett grönt


Ett grönt bygge från start till drift – solceller på taken, LED-lampor, bergvärme.Och så tänker man plantera vinrankor på fasaderna. Och så blir det persikoträd …

I

Else-Marie Johansson studerarritningarna till de byggnadersom ska uppföras på en del avföretagets mark i området. Totaltäger man hälften av den marksom ska bebyggas.

Affärsplats 2 9

Stålstommar

Garanterat

Ä K T A

Northpower Stålhallar AB projekterar, tillverkar ochmonterar isolerade industrihallar åt Albybergfastigheter AB.www.northpower.se | 08-650 92 80 | Rörvägen 55, 136 50 Jordbro

A L B Y B E R G S K A B O TA R E G I O N E N S VÄ X T VÄ R K

3 0 Affärsplats

bygge, till exempel att alla jordmassor skullehanteras på plats, och att vi inte skulle få enmassa transporter från området. Jag märkteatt Skanskas representanter var litet skep-tiska till tanken. Men efter ett tag kom detillbaka, och sa att det var klart att det skullebli ett grönt bygge.

Den första fastigheten står nu klar, och in-flyttning sker alldeles i början på mars i den9 300 m2 stora byggnaden. Under vårt möteringer telefonen då och då med de sista in-spektionsbeskeden för just den byggnaden.Sambon Kaj Nilsson, som grundade företa-get, kommer in för att få diskutera något,och så ska Else-Marie prata med oss samti-digt – men hon är orubbligt lugn hela tiden.Det är nog nödvändigt om man ska driva dethär projektet, och samtidigt ta hand om allade hyresgäster företaget redan har i Jordbro,Skrubba, och Eriksberg.

Märkligt nog var tanken med Albyberg-fastigheter att Else-Marie och Kaj skulletrappa ner på det här med arbete. Kaj hadebyggt upp en golvfirma, och börjat inve-stera så smått i fastigheter. När de träffadeskom Else-Marie från ledande befattningar ileksaks- och licensbranschen, där hon arbe-tat med rättigheter i Norden och Östeu-ropa.

Något hände uppenbarligen när de möttes,och tillsammans gav de sig in i fastighets-

branschen. Nedtrappningen blev en upp-trappning.

Men hur är det då med de gröna värdenaoch miljötänkandet – hur ska detaljplanensalla ord uppfyllas? Kan de ens uppfyllas?Else-Marie ger mig närmast en förnärmadblick och förklarar att det är klart att de kan.Hon drar fram skissen över den fastighetsom snart får sina första hyresgäster. Ett be-stämt pekfinger pekar på taken. Där är detsolceller. Alla byggnader som uppförs kom-mer att få solceller på taken. Alla lampor blirLED-lampor. Bergvärme ... förstås.

När genomgången är klar lutar hon siglite bakåt i stolen och förklarar med ett vän-ligt och glatt tonfall:

– … och så tänker Kaj plantera vinrankorpå fasaderna. Och så blir det persikoträd.

Den här satsningen beror inte bara påElse-Maries och Kajs egna intresse för grönavärden – det är också ett sätt att locka rättsorts hyresgäster. När byggnationen av deförsta lokalerna fördröjdes på grund av över-klagande, var en del hyresgäster som varklara tvungna att hoppa av. Men så fanns detföretag som stannade just därför att detyckte att miljösatsningen i byggnaden ochområdet var så tilltalande och viktigt.

Dessutom gör solceller och bergvärme intebara att byggnaderna blir klimatneutrala –flera av dem kommer också att producera ett

energiöverskott som kan säljas och användasav andra. Sammantaget blir inriktningen påmiljövänlighet något som är ekonomiskt för-delaktigt för alla; fastighetsägare, hyresgäst… och samhället i stort. Och Albybergfastig-heter nöjer sig inte med att satsa på miljönnär de bygger nytt – efterhand ska de gamlafastigheter man äger också få solceller påtaket. Snart står också ett litet vindkraftverkpå plats vid företagets kontor i Jordbro.

Den första hyresgästen i Albyberg blirSmart Microfiber System, och i början påjuni räknar man med att ytterligare två hy-resgäster ska flytta in i resten av den storabyggnaden.

Det är uppenbart att Else-Marie är stolt,inte bara över det egna företagets byggen –hon är lika stolt över allt som görs av kom-munen, och som ska göras i vad som ska bliStockholmsregionens intressanta företags-park. Nu börjar pekandet igen:

– Där har naturparken fått uppsnyggadegångstigar. Där har man byggt dammar. Därblir det cykelvägar. Man inser efterhand attdet kommer att bli en grönskande företags-park, inte bara en med ett och annat trädsom planterats ut i efterhand. Förhoppnings-vis byggs här också framöver kaféer och re-stauranger när väl företagen blivit fler, ochElse-Marie och Kaj funderar på om inte etthotell precis vid infarten är vad som behövs– där planen medger en 35 meter hög bygg-nad.

Din lokala redovisningsbyrå, verksam sedan 2001 och med personal som är bland annat

Ekonomipatrullen är en redovisningsbyrå med glada och trevliga tjejer.Vi arbetar snabbt och effektivt; antingen hos Er eller från vårt kontor i Haninge.

Vår affärsidé är att få ner kostnaderna för allt ekonomiarbete inklusive boksluts- och revisionskostnader i mindre bolag till ett minimum.

Vi samarbetar med lokala revisorer och försäkringsrådgivare som kan hjälpa Er till bästa möjliga lösningar, både för företaget och din privatekonomi.

Tveka inte att kontakta oss för ett kostnadsfritt möte över en kopp kaffe.

www.ekp.nu, Träffgatan 2, Haninge, 0735-451 068

En trygg och pålitlig ekonomipartner för dig med höga krav.

Välkommen!

Administration, elektriker, arbetsmiljöingenjör, chaufför, redovisning, fastighetsskötsel eller andra uppdrag. Vi är snabbt på plats när du behöver en extra resurs till företaget.

Ring Veteranpoolen:

08-518 165 55www.veteranpoolen.se

Flexibel bemanning på dina villkor!

Inga startavgifter eller bindningstider.

”11 minuter. Bara 11minuter.” Else-Mariebrukar ofta betonahur nära det är tillGloben från Albyberg.


3 2 Affärsplats

Fascinerande nog är det Kaj som självritar en stor del av byggnaderna – utan attvara utbildad arkitekt – men att det är enfungerande lösning visar sig av att många avföretagets hyresgäster finns kvar, och harväxt tillsammans med Albybergfastighetergenom åren. Det gör också att diskussioneroch samtal går snabbare med kunder, och attaffärer kan fullbordas snabbare. Kaj kan gådirekt från förhandlingsbordet till ritbordet,och komma tillbaka med ett förslag.

– Anpassning till kundens behov är viktigt,påpekar Else-Marie, och de skräddarsyr lo-kalerna efter de behov och önskemål som

finns. Men som hon också säger:– Det är viktigt att få kunden att fundera

på hur det ser ut i framtiden. Kommer manatt växa? Hur mycket? Med vilken form avverksamhet?

Vad man ofta glömmer bort är att en braföretagspark kräver att det finns en bra fas-tighetsägare och hyresvärd. Jag har förberettfrågor kring detta, men upptäcker att jag inteställer dem under intervjun. Svaren har gettsig själva under samtalet. För vad kan manmer begära av en fastighetsägare än att en avde två i ledningen själv ritar byggnaderna,och att han tillsammans med den andra ver-

kar ha koll på varenda hyresgäst – hurmånga kvadrat de har, vilken inriktning ochvilka speciella lösningar de har, och hurlänge de funnits som kunder. Och som omdet inte räckte verkar de också hinna med attstå i tät kontakt med entreprenörer, hantver-kare, och nämnder.

När jag undrar om företaget inte är intres-serat av att delta i utvecklingen av nästa delav Albyberg skrattar Else-Marie bort fråganmed orden:

– Nej, någon gång ska man gå i pensionockså.

Bra planering och kompetenta entreprenörer har gjort att byggandet gått snabbt. Så här såg det ut i oktober 2014 …

… och så här långt hade man kommit en månad senare, den 5 november …

… och två veckor senare börjar allt verkligen ta form.


Affärsplats 3 3

Tack alla kunder för förtroendet!Arbetet med att bli en ännu bättre finansiell partner för dig och ditt företag är redan i full gång!

Kom förbi på Årstaängsvägen 21 B på Liljeholmskajen/Marievik

eller kontakta oss på 0752-48 30 48.

danskebank.se/aretsaf farsbank

Årets Af färsbank 2014

Affärsplats 3 5

VAD TROR BANKENOM FRAMTIDEN?

är du åker runt och träffarföretagare i Haninge inserdu snabbt hur viktiga ban-kerna är. Checkkrediter ochcash management, investe-ringsdiskussioner, leasing …

allt det är svårt att tänka sig utan att en bankfinns med i bilden.

Men vad händer egentligen på ett bank-kontor i dessa dagar, då Riksbanken sänktreporäntan, och vi för första gången har ennegativ ränta? Är rådgivarna nedringda avföretagskunder som vill diskutera vad som kanhända? För att få svar på frågan åkte vi ut tillDanske Banks kontor i Liljeholmen. Här arbetarman med hela Södertörnsområdet, och Haninge.

– På kontoret är man nio kundansvariga,berättar Jan Lindgren som är ställföreträ-dande kontorschef.

– Vi har ingen speciell indelning i bran-scher eller geografiska områden, förklararFrida Bergqvist, som är en av de kundansva-riga. Det ger oss ett bra helhetsgrepp att fåröra sig mellan små och stora företag, ochöver hela Södertörn … och så blir arbetet änmer stimulerande genom omväxlingen.

Men här har man inte märkt någon störrefrågvishet hos kunderna efter det senasteräntebeskedet. Och vad sänkningen kommer

att innebära att svårt att förutsäga.– Tanken med sänkningen var ju att man

skulle öka människors lust att konsumera,och företagens investeringar, säger Jan. Dåfår man igång inflationen. Men det resone-manget utgår från att det finns ett köpsugfrån de marknader vi exporterar till, och detgör det ju inte. I viktiga marknader försvensk export som Tyskland finns ju en storekonomisk osäkerhet – betingad inte bara avhur det ska gå med Grekland. Och även omObama deklarerat att USA lämnat lågkon-junkturen bakom sig, så ser vi inte så tydligatecken på det än.

Vad Jan däremot hoppas på är att storaplanerade byggprojekt ska komma igång –här ser han det som sker i Albyberg som viktigt.

– Antalet ’industriområden’ i söderort ärju krympande, varför detta är ett mycket väl-kommet tillskott. Bra att en kommun till-sammans med en driven entreprenör kan gåfrån ord till handling. Den nya godshamnen iNorvik i Nynäshamn kommer ju att skapa ettännu större intresse om och kring väg 73.Hoppas bara att man även här snart kan gå frånord till handling. Det är som sagt för mångabetydande infrastrukturprojekt i söderortsom lagts på is, såsom Södertörnsleden, Spår-väg Syd, och i viss mån även Förbifarten.

Men hur gör en bank för att få nya före-tagskunder – är det enbart fråga om vilkenränta, och vilka villkor och avgifter man er-bjuder?

– För oss är nog det viktiga att bygga enbra relation med kunden, menar Frida. Hanska känna att vi kan bidra med något i varjeled av hans verksamhet – inte bara med rö-relsekrediter. Och lyckas man bygga ensådan relation med en kund får man nyakunder – ryktet sprider sig, det blir ringar påvattnet. Och får man till en bra relation stan-nar kunden. Vi har fall där en av våra kunderblivit erbjuden bättre priser hos en annanbank, men ändå valt att stanna därför attman var så nöjd med vår allsidiga service ochvåra tjänster.

Men man är som sagt inte nöjd med attkunder stannar, man vill förstås också hafler. Och man slår sig inte till ro med attman 2014 blev utsedd till ”Årets Affärs-bank”.

– I dag har vi fem procent av marknaden iSverige, avslutar Jan, men målet är att vi skaha en tiondel av den.

Jag tycker mig nästan höra ett litet”minst” innan han säger ”en tiondel”, ochantagligen hör jag alldeles rätt.


Vad händer när vi för första gången har en negativ ränta?Är bankerna nedringda av företagskunder som vill diskutera vad som kan hända?

N

– Vi har ingen speciell in-delning i branscher ellergeografiska områden, för-klarar Frida Bergqvist, somär en av de kundansvariga.Det ger oss ett bra helhets-grepp.

– Bra att en kommun, till-sammans med en drivenentreprenör, kan gå från ordtill handling, säger JanLindgren om utvecklingen iAlbyberg.

Format Publishing är ett mediebolag som producerar och ger utegna och andras tidningar. Vi skapar attraktiva mötes platser, medett kvalitativt publicistiskt innehåll till tydliga målgrupper. Fokusligger på innehåll, kundnytta och självständig journalistik.

Kontakta Christer Carlson:076-555 79 53, [email protected]

Vi gör dina kundmagasin, personal-tidningar, mässblad, interninforma-tion – på papper eller kostnadsfripublicering på webben.

VILKEN TIDNING VILL DU GE UT?

Tidningarna du ser här finns bara i våra dröm-mar (förutom Affärsplats Haninge, förstås),men vem vet, vi kanske ger ut dem en dag …Har du egna tankar om att ge ut en tidningtill kunder och anställda? Vi gör det möjligt.

Annons

Här finns plats för dina idéer...I Handenterminalen i Handens Centrum har vi lediga lokaler för alla behov. Från kontor på 10 kvm för dig som är egenföretagare till flexibla kontors- och butikslokaler på upp till 3.000 kvm. Och allt där emellan. Du blir granne med Handens pendeltågsstation och Nynäsvägen ligger på en minuts avstånd.

Låter det intressant? Ring Johan Blomkvist för en visning eller mer information, tfn 075-241 55 27.

och allt annat som ryms mellan 10 och 3.000 kvadratmeter

STENAFASTIGHETER.SE

Ring Johan Blomkvist

för visning!075-241 55 27

Nä iÄ LV

mutrneCraagetrföyN

tners:åra parV

i

!inge 2015ets dag gsliv

O M M E N T I L LL K

prisutdelnin vsluta Dagen a

, utställningar, Vi samlar Haning

Han Näring

n. med

g i

oppklass!ng och underhållning i täll med glömlig galakvas med en oför

erkande och inspiratio nätv ges näringsliv för en heldag

.hnaringslivg

Boka din bi

PORpå edagen rF

haninge.seg

ljett idag!

T73R 17 april

erksplats d Dagen är en nätv

t fantastiska årv vaoch ger oss möjlig Det är en samlings

ets dag Näringsliv

erige ABCoca-Cola Enterprises Sv Ronnie Zanders, ets Eldsjäl (CSR)-År

Haninge dansstudio ABellin och Suzanne Williams, Berit We-etagarförets NyÅr

villan AB Britt-Marie Hall, Modee-etagarörets FÅr

A R :A R E V2 0 1 4 Å R S V I N N

h näringslivskommun.v Haninge som en ecklingen aa på utv del för att driv

er och tjänstemän samt lyssna på d politika och underhålla gamla etag kan skapa ny r

enör står i fokus! epre och entretagar där du som för

. a näringslivedden gheten att marknadsföra br

erkande splats för inspiration, nätvgt 40-årig lång tradition. yhar en dr g

e, tagaret r under år

t och attraktiv etableringsorets dag är ett med Näringsliv

e.eläsarerande förinspir, mingla med affärskontakterena där förVi erbjuder en ar

ets Eldsjäl.Åre samt etagarförets NyÅr

etörets Fgenom priserna Årfter fram goda insatser Vi ly

Kommandefrukostmöten

Missa inte att fira in sommaren med vårens sista fru-kostmöte i Albyberg, den gröna företagsparken. Ta till-fället i akt att få en presentation av Haninges nyaföretagspark, inspireras av spännande föreläsare ochknyt affärskontakter med andra företagare i kommunen.

12 juni – Värd: Albybergfastigheter AB4 september – Värd: Nordea23 oktober – Värd:

Samordningsförbundet Östra Södertörn4 december –

Vill du ha inbjudan till våra frukostmöten i din e-post, re-gistrera dig här:

http://www.haninge.se/sv/Naringsliv/Frukostmoten/

Har du tankar påatt starta eget?

För dig som har en affärsidé och vill starta eget företag,erbjuder Haninge kommun, genom NyföretagarcentrumNynäshamn-Haninge, kostnadsfri, personlig och konfi-dentiell rådgivning. Efter rådgivningen är du väl förbe-redd på livet som egenföretagare. För att boka, gå in på:

www.nyforetagarcentrum.se/haninge

Handlingsplan förarbetet med att

förbättra servicentill företagare

Ett gott företagsklimat i Haninge kommun ger möj-lighet för företag att starta, växa och anställa flervilket är en förutsättning för att utveckla välfärden.Var människor och företag väljer att etablera sigpåverkas i regel av många faktorer, bland annattillgång till kapital och arbetskraft, närhet till olikamarknader och goda livsmiljöer. En annan viktigaspekt av företagsklimatet är att när företagenmöter kommunen ska vi uppfattas som tillgängliga,ge god service samt agera rättssäkert.

Under hösten 2014 deltog 100 personer från Ha-ninge kommun i SKL:s och Tillväxt verkets utbild-ning ”Förenkla helt enkelt”.Utbildningen riktade sigtill alla chefer, handläggare och politiker i kommu-nerna som möter företag i sitt arbete. Utbildningentog fasta på hur vi på Haninge kommun kan för-bättra kontakterna med företagen. Det handlade omökad service och tillgänglighet, bättre rutiner, ettgott bemötande och en bättre samverkan mellanolika förvaltningar och medarbetare med olika rolleroch uppgifter. Efter av slutad utbildning fick en gruppbestående av tjänstemän från flera olika förvalt-ningar under ledning av näringslivsstaben, upp-draget att ta fram en handlingsplan för att etableraservicekonceptet ”En väg in” (Företagsgruppen).

Handlingsplanen är nu framtagen och syftet medföretagsgruppen är att effektivisera, utveckla ochsystematisera det förvaltningsöverskridande ar-bete med företagsärenden.

”Detta är ett sätt att underlätta för företag genomatt samla berörda förvaltningar i ett tidigt skedeoch fördela resurser beroende på innehållet iärendet. Företagsgruppen ska även se över hurvåra informationskanaler och se till att det är upp-daterad och tydliga”, säger Ellen Carlsson, nä-ringslivsutvecklare på Haninge kommun.

C O C A - C O L A

Affärsplats 4 1

BÄST PÅ MESTJÄMSTÄLLDHET

en tillhör de största fabriks-anläggningarna på orten.Stora rektangulära och kva-dratiska, nästan fönsterlösabyggnader. När man gårförbi tänker man ”ingen ar-

betsplats för kvinnor, det där. Därinne arbe-tar säkert bara stadiga män med bullranderöster och valkiga nävar. Ser väl ut somnorra ståplatsläktaren på Råsunda ungefärnär det är match.”

Så jag blev litet förvånad när jag fick läsaatt Coca-Cola tilldelats ”Industrins Jäm-ställdhetspris” – för att få svar på vår förvå-ning besökte vi vad som uppenbarligen intebara är kommunens utan hela Sveriges mestjämställda arbetsplats

– Förra året utgjorde andelen kvinnor avde nyanställda 56 procent, får jag veta av

Eva Danielsson som tar emot oss. Det kan-ske inte verkar så märkvärdigt, men då skaman betänka att för några år sedan var detså att det var fler kvinnor som slutade änsom anställdes. De trivdes helt enkelt inte,och företagsledningen beslöt sig för att någotmåste göras.

Och något har uppenbarligen hänt. Det harvänt. Andra tecken på det är att hälften avledningsgruppen utgörs av kvinnor, liksomhälften av personalen på avdelningen för för-säljning och marknadsföring. Åtgärderna,som är ett led i arbetet för att stärka kvin-nors position, är ibland verkligen ovanliga.

– Men det är väl inget konstigt, säger pro-duktionschefen Elsa Ekman, när jag ställermig lite undrande till att man till och medbefordrat kvinnor som varit föräldralediga.

– Varför skulle man inte göra det?

När hon själv rekryterades från en liknandechefsbefattning på ett annat stort företag var detett självklart krav från hennes sida att honskulle kunna lämna jobbet i tid för att hämtabarnen på dagis, och hon har aldrig märktav att det innebär något hinder i karriärenoch arbetet att vara mamma. Ens förmågaatt klara sina uppgifter och ens kompetensförsämras ju heller inte när man är föräldra-ledig. Så varför skulle man inte erbjudas entjänst som blir ledig om man är den som ärbäst lämpad för den – även om man för till-fället är hemma och byter blöjor eller värmervälling? När man hör det framställt så, ochtänker efter, så framstår det förstås somganska självklart. Det är väl just det manalltså gjort på Coca-Cola. Tänkt efter.


Coca-Cola har tilldelats ”Industrins Jämställdhetspris” – vi besöker vad somuppenbarligen inte bara är kommunens utan hela Sveriges mest jämställda arbetsplats.

D

Margarita och Elsakänner i sitt dagligaarbete att företagetverkligen menar all-var med jämställd-hetsarbetet.

C O C A - C O L A B Ä S T PÅ M E S T J Ä M S TÄ L L D H E T

Coca-Cola har närmare tusen anställda, mennär Elsa visar oss runt känns det märkligtnog som om alla känner alla. Jag börjar fun-dera på om den familjära stämningen berorpå kvinnornas ställning på företaget, ochMargarita Arroyo som följer med oss pårundvandringen verkar läsa mina tankar.

– Vi försöker alltid få till bra team här meden blandning mellan män och kvinnor, mel-lan unga och gamla … och mellan olika na-tionaliteter. Det är bra med olikaerfarenheter för gruppkänslan.

Kanske är det gruppkänslan som gör attvare sig Elsa eller Margarita kan minnasnågot tillfälle när olika kulturers seder gjortatt kvinnor känt att de hamnar i underläge.Och det är ett gott betyg, eftersom det i dagfinns 41 olika nationaliteter representerade iverksamheten.

En annan form av grupp som uppenbarli-gen haft betydelse för kvinnornas position ärde två nätverken. Ett för kvinnor verksammai distribution och produktion, och ett för ta-langer i företaget. Margarita, som arbetatåtta år på Coca-Cola, berättar att nätverkenträffas ungefär tre gånger om året. Man fikar,diskuterar ämnen som karriärmöjligheter

och härskartekniker – men det finns ocksågott om utrymme för småprat och att lärakänna varandra bättre – vilket ju är nog såviktigt. Margarita har arbetat här i åtta år;hon började som truckförare men är numera”checker” och kontrollerar kvaliteten på le-veranserna ut till kunder.

Medan vi står och betraktar monteringenav den nya stora bana där burkar ska fyllasi ett obegripligt högt tempo frågar jag Elsahur man gör vid chefs tillsättningar. Händerdet att man lyfter fram en kvinna till en po-sition fast det finns en mer meriterad manligkandidat? Allt i jämställdhetens namn?

– Aldrig, svarar hon snabbt. Det är kom-petensen som är det viktiga, och det skulleknappast stärka kvinnors ställning om defick sina tjänster därför att de är just kvinnor,och inte därför att de är mest kompetenta.

Men hon påpekar också att det inte finnsnågra snabba lösningar på jämställdhetsom-rådet; ingenjören i henne tittar fram när honförklarar hur viktigt det är att man är meto-disk, arbetar efter planer, ser det hela lång-siktigt, och att rekryteringsarbetet för nyamedarbetare måste utformas så att det tillta-lar kvinnor. Det är därför man betonar före-

tagets syn på föräldraledighet och hållbarhet– frågor och värden som man vet är viktigaför kvinnor. Och rekryteringsavdelningensträvar målmedvetet efter att nå ut på platseroch utbildningar där man vet att det finnskvinnor.

– Och så tar man hand om personalen härpåpekar Margarita. Det är viktigt för kvin-nor. Familjedagar. Kurser och många möjlig-heter till vidareutbildning. Och så tänker viväldigt mycket på säkerheten, som att vibyggt en bro i lagerhallen så man inte går igångarna.

Just då går jag nerför en brant trappa, ochpasserar en skylt med en uppfordrande textom att man ska hålla sig i räcket när man gåri trappan. Ungefär samtidigt som jag är påväg att fnysa inombords åt varningstextensnubblar jag till, och är på väg att ramla överproduktionschefen – men jag hinner ta tag iräcket. Det kanske är tryggast ändå att läggasin manliga kaxighet åt sidan, och bli litetkvinnligt förnuftig ändå, tänker jag, och hål-ler mig i räckena i fortsättningen.

Ungefär som på Coca-Cola, där även detekonomiska resultatet visar att det lönar sigatt satsa på jämställdhet.

Vi fortsätter berätta om de stora satsningar och projekt som ska göra Haninge till en magnetför företag som vill växa, och som samtidigt ska underlätta expansionen för företag somredan finns här.

Och så låter vi dig möta två företagare – den yngste och den äldste i kommunen.Vad kan de lära av varandra? Vilka drömmar och erfarenheter delar de – och vadskiljer dem åt?

Om läsningen gör dig hungrig, så lär inte den känslan minska av vårt reportageom restaurangnäringen i kommunen – hur är det att ha som affärsidé

att mätta hungriga magar? Det blir en vandring från gatuköktill gourmetkrog … med en del intressanta stopp på

vägen.

N Ä S TA N U M M E R

ALBYBERG

ALBYBERGFASTIGHETER ABAlbybergfastigheter AB ritar, bygger och förvaltar högkvalitativa energismarta industrihus

– Haninges nya attraktiva företagspark!

DelägareKaj Nilsson, KN HoldingE-post: [email protected]: 070-797 30 35

DelägareElse-Marie Johansson, Albybergfastigheter ABE-post: [email protected]: 0760-519 712

Albyberg FöretagsparkLigger strategiskt 11 minuter från Globen intill väg 73 (motorväg) och väg 227 mot Dalarö. Knutpunkt som länkar samman Stock-holm med den nya storhamnen Norvik i Nynäshamn.

Företagsparken kommer i framtiden att bli en viktig del i länken mellan den starkt växande Stockholm-Mälardalen-regionen och handeln runt Östersjön.

Albybergfastigheter AB Vi bygger och förvaltar våra egna fastigheter med stor omsorg om miljön och utvecklar/anpassar våra lokaler efter våra hyresgästers behov.

Allt arbete skall ske så klimatsmart som möjligt.

Första hyresgästerna �yttar in mars – juni 2015 och ytterligare 27 000 kvm lokaler lämpliga för kontor, produktion och lager kommer att färdigställas med prel. in�yttning kvartal 3 2016.

Ann

onsp

rodu

ktio

n: M

aco

Des

ign

affärsplats haninge 2015 01

Documents