alltid uppkopplad aldrig avkopplad

En undersökning om det gränslösa arbetslivet

Alltid uppkopplad – Aldrig avkopplad

Alltid uppkopplad – Aldrig avkopplad– En undersökning om det gränslösa arbetslivet

4

Innehållsförteckning

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Det moderna arbetslivet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Alltid på jobbet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Stress och tidiga signaler på stress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Balans i tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

5

Inledning

Dagens tjänstemän befinner sig många gånger i komplexa miljöer som karaktäriseras av globalisering, snabb teknisk utveckling, minskande och begränsade resurser, samt ökad kostnadsjakt. Företag rationaliserar, omstrukturerar, använder tillfällig arbetskraft och kräver flexibilitet, lojalitet och engagemang från medarbetare. Alla dessa faktorer påverkar tjänstemännens vardag.

Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänste-männen. Tjänstemannaarbetet har traditionellt karaktäriserats av tydliga ramar för var arbetet utfördes, hur arbetsuppgifterna utfördes och när man behövde vara tillgänglig. Det har funnits tydliga regleringar av arbetet i tid, rum, organisation och arbetsvillkor. Många arbetar fortfarande på bestämda tider och platser, med en befattningsbeskrivning och ett tydligt anställningskontrakt. Men allt fler har arbetsförhållanden där detta luckras upp och arbetet präglas av gränslöshet och flexibilitet.

Målet med undersökningen är att fånga upp trender i det moderna arbetslivet och se vad dessa får för inverkan på tjänstemännens dagliga arbetssituation. Men också vad dessa trender får för konsekvenser för tjänstmännens livssituation och privatliv. Dessutom vi vill följa upp tidigare studier för att se om det har skett några skillnader.

Rapporten är sammanställd och skriven av Åsa Johansson på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan och Daniel Gullstrand på Unionens Avtalsenhet 2011.

Mats EngströmSamhällspolitisk chef

6

Det moderna arbetslivet

Arbetslivet förändras. Idag ser vi framför allt två motsatta trender i arbetslivet. Den ena trenden styckar upp arbetet allt mer när arbets-delningen ökar, resultatet är att medarbetarna har svårare att styra sitt eget arbete, både när det gäller takt, schemaläggning och inflytande i allmänhet. I den andra trenden ser vi att tjänstemännen arbetar i arbets-situationer som är mer lösa, obestämda och gränslösa. Att fysiskt kunna jobba var som helst och när som helst är en realitet för många. Gräns-överskridande samverkan med andra aktörer så som kunder och leve-rantörer blir allt vanligare. Ett ökat självbestämmande har gjort arbets-situationen mer gränslös för individen. Den gränslösa arbetssituationen kan upplevas som positiv men kan också vara mycket pressande. Bland Unionens medlemmar syns båda de här trenderna, i den här rapporten har vi valt att fokusera på den senare.

När tiden mellan arbetsliv och privatliv luckras upp kan tjänstemännen överskrida rumsliga och tidsmässiga ramar för att hinna med arbetet. Det kan i ett första steg handla om att öka arbetsinsatsen, dra in på pauser och tid för reflektion, dra in på eller hoppa över lunchen. Är inte det till-räckligt kan det hända att man arbetar mer än den formellt utsatta tiden. Det vill säga man använder sin fritid till arbete. Därmed finns det inga tydliga gränser för var arbetet slutar. Det kan gå så långt att man börjar jobba på helger och under semestrar, eller till och med när man är sjuk.

UndersökningenUndersökningen genomfördes i YouGov Sveriges Internetpanel och genomfördes under 3 – 8 novmeber 2011. Undersökningen är genomförd bland män och kvinnor i åldern 18 – 64 år i Sverige. En inbjudan till undersökningen har skickats ut via e-post. Dessa personer viktas så de utgör ett representativt urval av den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region. Målgruppen är tjänstemän som arbetar i den privata sektorn. 998 personer svarade på undersökningen.

Vi har även gjort jämförelser mellan kön, ålder, om man har barn i hus-hållet och utbildning. Där vi har upptäckt större skillnader har vi valt att kommentera dessa löpande i rapporten.

7

Alltid på jobbet

Arbetet kan ske var som helst och när som helst. Arbetsgivarna ger de anställda möjlighet att jobba både utanför normal arbetstid och utanför arbetsplatsen. Detta ger frihet men får till följd att individen i hög grad behöver göra viktiga avgränsningar och prioriteringar på egen hand. Det blir upp till den enskilde att reglera sin arbetstid.

Möjligheten att själv kunna påverka och styra det egna arbetet är ofta positivt ur hälsosynpunkt. Gränslösheten ger frihet men också en ökad risk för stress. När gränsen mellan arbete och fritid suddas ut försvinner ofta viktiga återhämtningsperioder. Vi behöver tider av återhämtning, både för att göra ett bra jobb och för att hålla hela arbetslivet. Det finns här en stor risk att tillgängligheten sänker kvaliteten på åter hämtnings-perioderna.

Stor tillänglighet Unionen har i flera studier undersökt om tjänstemännen upplever sig vara tillgänglig efter ordinarie arbetstid. I den här undersökningen har vi frågat hur ofta tjänstemännen använder sin fritid för arbete.

Hur ofta använder du din fritid för arbete?

0

5

10

15

20

25

30

35

40

5) Alltid4) Ofta3) Ibland2) Sällan1) Aldrig

%

8

20 procent använder ofta eller alltid sin fritid för arbete och hela 39 procent gör det ibland. 13 procent måste ofta eller alltid ta med jobbet hem för att hinna med sina arbetsuppgifter och 31 procent måste göra det ibland. Det är vanligt att när, som vi tidigare nämnt, tidsramarna inte håller för jobbet att tjänstemännen tar med sig jobbet hem. Detsamma verkar gälla för helger och lediga dagar där det är ungefär lika många som måste jobba helger och lediga dagar för att hinna med sina arbetsuppgifter.

Hur ofta måste du ta med jobbet hem för att hinna med dina arbetsuppgifter?

0

5

10

15

20

25

30

35


%

9

Hur ofta måste du arbeta under helger och lediga dagar för att hinna med dina arbetsuppgifter?

0

5

10

15

20

25

30

35

40


%

Det kanske inte ter sig så farligt att jobba en helg eller ledig dag någon gång ibland. Men det är viktigt att komma ihåg att det kan störa den sammanhängande återhämtning som är viktig för att kunna koppla av och på sikt orka med jobbet. Att ständigt hålla koll på mobil och mail och hoppa mellan olika arbetsuppgifter kan innebära att vi presterar sämre. Om vi dessutom håller koll på mobilen och mailen när vi är lediga och använder vår lediga tid till att jobba riskerar vi på sikt vår hälsa.

10

Ofta tillgänglig för kunderFörändringstakten är hög hos många företag och kundkraven har blivit allt högre. För att möta dessa utvecklingstendenser måste företag och anställda vara kundfokuserade. I fokus står ofta det som är värdeskapande för kunden. Detta smittar också av sig i att kunder många gånger förväntar sig att leverantörer är ständigt tillgängliga. När vi ställer frågan om ”Jag är tillgänglig efter ordinarie arbetstid för att underlätta för kunder/klienter” är det så många som 44 procent som instämmer helt eller delvis i påståendet. Det är en viss övervikt av män som instämmer i påståendet.

Jag är tillgänglig utanför ordinarie arbetstid för att underlätta för kunder/klienter?

0

5

10

15

20

25

30

5) Instämmer helt

4) Instämmer delvis

3) Instämmer varken eller

2) Instämmer delvis inte

1) Instämmer inte

%

11

I en jämförelse mellan om man är tillgänglig för kunder eller om det förväntas av ens arbetsgivare är det inte lika många som anser att arbets-givaren förväntar sig det. Ungefär en tredjedel instämmer helt eller delvis i påståendet att deras arbetsgivare förväntar sig att de är tillängliga efter ordinarie arbetstid. Undersökningen tyder på att det finns en hög lojalitet hos tjänstemännen. Lojaliteten är en tillgång och ett förtroende som arbetsgivarna också måste möta upp med ett gott arbetsmiljöarbete för att kunna behålla i framtiden.

Min arbetsgivare förväntar sig att jag är tillgänglig efter ordinarie arbetstid

0

5

10

15

20

25

30

5) Instämmer helt




1) Instämmer inte

%

12

Många vill slippa vara tillgängligaPå frågan om man vill slippa vara tillgänglig efter ordinarie arbetstid är det 42 procent som instämmer helt eller delvis att man vill slippa det. Dessutom är det många som svarar instämmer varken eller. Kvinnor instämmer i högre grad att de skulle vilja slippa vara tillgängliga efter ordinarie arbetstid än män. Det hänger förmodligen ihop med att kvinnor ofta tar ett större ansvar för hemarbete och därför skulle vilja slippa vara tillgängliga efter ordinarie arbetstid.

Jag skulle vilja slippa vara tillgänglig efter ordinarie arbetstid

0

5

10

15

20

25

30

35

5) Instämmer helt




1) Instämmer inte

%

13

Stress och tidiga signaler på stressSlimmade organisationer där tjänstemännen utsätts för höga krav och ständiga förändringar är en återkommande bild av dagens arbetsliv. Det kan vara svårt att räcka till för allt och alla. Många upplever att tempot och kraven i tillvaron har ökat. Vanliga orsaker till stress i arbetslivet är bland annat höga effektivitetskrav, tidsbrist och krav som inte överensstämmer med tjänstemännens förmåga att hantera dem. Det är då ohälsa uppstår.

Nästan 30 procent instämmer helt eller delvis i påståendet ”Jag känner mig ofta negativt stressad på grund av jobbet”. Lite mer än 20 procent instämmer inte alls och cirka en fjärdedel delvis inte i påståendet. Men det är många tjänstemän som känner sig negativt stressade av jobbet. I tidigare studier har vi ställt samma fråga och siffran 30 procent har varit oför-ändrad de senaste tre åren. Tjänstemännens upplevelser av stress har alltså inte förändrats.

Det verkar som att kvinnorna i undersökningen känner sig mer stressade än männen. 35 procent av kvinnorna instämmer helt eller delvis att de ofta känner sig negativt stressade. Motsvarande andel för männen är en fjärdedel.

Jag känner mig ofta negativt stressad

0

5

10

15

20

25

30

5) Instämmer helt




1) Instämmer inte

%

14

Sömnsvårigheter koppat till jobbet vanligtEn signal om att man är stressad är att ha sömnsvårigheter kopplat till sitt jobb. Stress är en naturlig reaktion på en obalans som uppstår när vi ställer för höga krav på vad vi ska klara av. Problemet förvärras när vi inte låter kroppen vila och återhämta sig så att den återskapar balans och jämvikt mellan belastning och resurser. Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila, återhämta sig och bearbeta intryck. I påståendet ”Jag har sista månaden haft sömnsvårigheter relaterat till mitt jobb” är det så många som en fjärdedel som instämmer helt eller delvis i det. Vi kan således dra slutsatsen att på grund av jobbet har många svårt att återhämta sig med hjälp av sin dagliga sömn.

Jag har den senaste månaden haft sömnsvårigheter relaterat till mitt jobb

0

10

20

30

40

50

5) Instämmer helt




1) Instämmer inte

%

15

Nära och kära ser tillgänglighetenIbland kan det vara svårt att upptäcka själv att man jobbar för mycket. Däremot kan ens närmasta vänner ibland upptäcka att man lägger mycket tid på sitt jobb. I påståendet ”Min familj/mina vänner påpekar ofta att jag arbetar för mycket” instämmer en fjärdedel helt eller delvis. Kvinnor anser i högre utsträckning än män att deras familj/vänner på-pekar att de arbetar för mycket.

Min familj/mina närmaste vänner påpekar ofta att jag arbetar för mycket

0

5

10

15

20

25

30

35

5) Instämmer helt




1) Instämmer inte

%

I tidigare studier har det visat sig att inflytande över den egna arbets-tiden är viktig för föräldrar. Men att vi ständigt är tillgängliga speglar sig också i att tjänstemännen har mindre tid för familjen. Av de som är sambos/gifta och har hemmavarande barn anser en femtedel att de ofta är upptagna av jobb och har mindre tid för familjen under sin ledighet.

16

Jag upplever att jag ofta är upptagen av mitt arbete efter ordinarie arbetstid och har mindre tid med familjen (bas gift/sambo eller hemmavarande barn)

0

5

10

15

20

25

30

35

5) Instämmer helt




1) Instämmer inte

%

Tänker på jobbet när man är ledigEn annan signal på att jobbet tar stor plats i sitt liv är att man har svårt att koppla bort arbetet på sin fritid. En tredjedel instämmer hel eller delvis i påståendet att ”Jag har svårt att koppla bort arbetet på min fritid”. Det är många som tänker på jobbet när de skulle vara lediga. När kvaliteten på återhämtningen urholkas ökar också riskerna för stress och stress-relaterade sjukdomar, förutom att påverka tjänstemännens vardagsliv och livssituation.

17

Jag har ofta svårt att koppla bort arbetet på min fritid

0

5

10

15

20

25

5) Instämmer helt




1) Instämmer inte

%

18

Slutsatser

Många jobbar när de är ledigaTjänstemännen använder tid från sin fritid för jobb. Det är viktigt att hitta en balans mellan privatliv och arbetsliv så att inte det ”ena” livet går ut över det ”andra”. Framför allt är det ofta privatlivet som blir lidande. I och med företagens starka kundfokus är det många som är tillgängliga för kunder/klient efter arbetstid.

Många skulle vilja slippaDet är tydligt att många skulle vilja slippa vara ständigt tillgängliga.

Stressen finns därDet är en stressig tillvaro för många tjänstemän. Kvinnorna verkar mer stressade. Många stressforskare menar att vi orkar hålla ett högt tempo under vissa perioder, men att få skulle klara det under ett helt arbetsliv. För att undvika stress krävs också att det är en god kvalitet på vår åter-hämtning, det får vi inte med krav på tillgänglighet.

Många signaler på stressStress som ohälsa och relaterat till ditt jobb kan vara svår att upptäcka. Men en tidig signal om att det är svårt att koppla av från jobbet är att inte kunna sova ordentligt. I undersökningen kan vi se att många tjänstemän har svårt att koppla bort tankarna från jobbet. Dessutom har många den senaste månaden haft sömnproblem kopplat till sitt arbete.

Få skillnader jämfört med tidigare studierDet gränslösa arbetslivet tenderar att fortsätta. Mätningen visar att det är mycket små skillnader jämfört med tidigare undersökningar som Unionen har gjort.

19

Balans i tid

Unionen kan se att arbetslivet förändras och därmed förändras arbets-situationen för många av Unionens medlemmar. Därför anser vi att:

• En rimlig arbetsbelastning är arbetsgivarens ansvar Arbetsgivaren har ansvar för en god arbetsmiljö oavsett var arbetet sker.

Vid hög belastning och höga krav bör tid och möjlighet finnas för återhämtning under en period. Reflektion är nödvändig för att kunna utvecklas och bli bättre på det man gör. Arbetsgivaren har ansvar för arbetstiden och ska se till att regler och lagar efterföljs. Arbetsgivaren tjänar också på att upprätthålla en god arbetsmiljö för tjänstemännen, på sikt riskerar arbetsbelastningen att urholka både företagens och tjänstemännens konkurrenskraft då det varken finns tid och ork för kompetensutveckling och kreativitet. En hög intensitet i arbetslivet kan ge kortsiktiga vinster med stora framtida kostnader för den enskilde, för företaget och för samhället.

• Rätt och möjlighet att hitta balansen mellan arbete och fritid Tid till återhämtning i arbetet är viktigt. Särskilt efter krävande arbets-

insatser eller tidspressade projekt. Att känna att krafterna och engage-manget kommer tillbaka är nödvändigt för att på längre sikt göra ett bra jobb. Återhämtning kräver att man sover gott och har möjlighet att ta igen sig under sin vakna tid. Fritid har ett värde i sig, fritid får aldrig ses som potentiell arbetstid. Den del av vår personlighet som vi inte hinner förverkliga i arbetslivet ges utrymme och näring på fritiden.

20

• Förebyggande hälsovård i form av företagshälsovård och friskvård Signalerna på stress är svåra att upptäcka dessutom ofta väldigt indivi-

duella. Att satsa på förebyggande hälsovård och friskvård är ett sätt att förebygga stress och ohälsa. Chefer har en viktig uppgift att vid samtal med medarbetare fånga upp tidiga signaler och hålla sig uppdaterad med god arbetsmiljökunskap. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att tillräckliga kunskaper finns på företaget för att alla ska kunna ta sitt arbetsmiljöansvar. Ett bra företagshälsovårdsavtal är en billig försäk-ring för en framtida bra arbetsmiljö. I de fall där tillgängligheten inte kan undvikas eller regleras är det viktigt att arbetsgivaren ser ifall det finns möjlighet till kompensation som motsvarar de återhämtnings-perioderna vi har rätt till. Denna kompensation bör tas fram i sam-arbete med företagshälsovården.

• Flexibiliteten kan inte bara vara ensidig I arbetsgivarens strävan efter flexibilitet kan inte tjänstemännen vara

de enda som ska anpassa sig. Vi vill se tjänstemän med inflytande över sin arbetssituation, även när det betyder att arbetsgivaren måste se över hur verksamheten leds och planeras.

21

Källor

Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson, Lundberg, Gränslöst arbete, 2005

Beskow och Zika-Viktorsson, På gott och ont – en studie av tjänstemännens gränslösa arbetssituation, 2008

Beskow, Utveckla arbetsplatsen, Unionens checklista för organisation och ledarskap, 2008

Börnfelt, Arbetsorganisation i praktiken – en kritisk introduktion till arbetsorganisationsteori, 2009

Jalali och Lövgren, Gränslösa föräldrar – en studie om föräldraskap och arbetstid, 2010

Johansson, Fem trender på arbetsplatsen, 2009

Johansson, Fria eller förvirrade – en studie av tjänstemännens gränslösa arbetssituation, 2009

Johansson, Är gränsen nådd? – en temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa

arbetssituation, 2010

Nam

n

Per

sonn

umm

er

E-po

stad

ress

Te

lefo

n

Mån

adslö

n, fö

re sk

att

Besk

rivni

ng a

v min

a ar

bets

uppg

ifter

och

ans

var

Arbe

tsgiv

are,

före

tage

ts fu

llstä

ndiga

nam

n

Arbe

tspl

atsa

dres

s Po

stnr

Or

t

0 –

12.0

00 kr

12.0

01 –

15.0

00 kr

15.0

01 –

18.70

0 kr

18.70

1 – 19

.000

kr

60.0

01 kr

–19

.001

– 6

0.00

0 kr

Jag v

ill b

li med

lem

i Uni

onen

Tre enkla sätt att bli medlem:1. Fyll i, vik ihop och skicka in formuläret här nedan. Vi betalar portot.2. Ansök direkt på www.unionen.se/blimedlem3. Ring 0771-743 743

Unionen ger dig krafter utöver det vanliga på jobbet

Jag ä

r che

f

KLIP

P HÄ

R

Unionen har i tidigare studier visat på att tjänstemännens fått en alltmer gränslös arbetssituation. Framför allt flyter arbetstid och fritid alltmer ihop.

I rapporten Alltid uppkopplad – Aldrig avkopplad – En undersökning om det gränslösa arbetslivet undersöker vi i vilken utsträckning tjänste-männen är tillgängliga och vilka konsekvenser det får för återhämtning som är nödvändig för att man ska kunna göra ett bra jobb.

Unionen är Sveriges största fackförbund i det privata näringslivet till-sammans skapar vi framgång genom utveckling, trygghet och glädje i arbetslivet.

Olof Palmes Gata 17105 32 StockholmTel +46 8 504 15 000www.unionen.se

Tnr:

1658

:1 IS

BN: 9

78-9

1-73

91-3

01-0

De

cem

ber 2

011

Uppl

aga:

3 0

00 e

x Ill

ustra

tion:

Tove

Hen

nix

Prod

uktio

n: B

Lom

quis

t & C

o Tr

yck:

Vitt

KLIP

P HÄ

R

alltid uppkopplad aldrig avkopplad

Documents