Humanvetenskapliga Institutionen

Högskolan i Kalmar

391 82 Kalmar

Kurs: Omvårdnad – uppsats 15 hp C-nivå

Ambulanssjuksköterskan - yrkesrelaterad stress och

copingmekanismer

Björn Sjöstrand & Anette Westman

Handledare: Tora Elfversson Dahlström

Ej avsett för publikation

Justerat och godkänt

Datum

……………………………………..

Examinator: Birgitta Marklund

Humanvetenskapliga Institutionen

Högskolan i Kalmar

391 82 Kalmar

Kurs: Omvårdnad – uppsats 15 hp C-nivå

Ambulanssjuksköterskan - yrkesrelaterad stress och copingmekanismer

Björn Sjöstrand & Anette Westman

SAMMANFATTNING Inom ambulanssjukvården utsätts personalen dagligen för olika stressmoment och detta kan

leda till att ambulanssjuksköterskor drabbas av posttraumatiskt stress syndrom. Flera olika

stressfaktorer påverkar arbetet och därmed den enskilde ambulanssjuksköterskans psykiska

och fysiska hälsa. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa yrkesrelaterade stressfaktorer

inom ambulanssjukvården och vilka copingstrategier som ambulanssjuksköterskan använder

sig av i sitt dagliga arbete. Studien har en deskriptiv design och genomfördes som en

litteraturstudie. Vi har använt oss av tre olika databaser, PsycINFO, PubMed och CINAHL.

Vi har använt oss av 10 artiklar, 3 artiklar med kvalitativ och 7 med kvantitativ ansats.

Artiklarna var från Sverige och engelsktalande länder. Resultatet visar att traumatiska

incidenter som involverar barn är de jobbigaste att hantera och att stress kan inverka negativt

på individens psykiska och fysiska hälsa samt att detta kan få sociala konsekvenser.

Socialt stöd, kognitiva metoder samt humor är viktiga copingmetoder för att kunna hantera

traumatiska incidenter.

Nyckelord: ambulans, ambulanssjuksköterska, stress, coping, PTSD.

Innehåll Introduktion ......................................................................................................... 1

Bakgrund .............................................................................................................. 1

Stress ................................................................................................................................................... 1

Posttraumatiskt stress syndrom, PTSD................................................................................................ 3

Omvårdnadsteori Betty Neuman ......................................................................................................... 3

Coping ................................................................................................................................................. 4

Problemfokuserad coping ................................................................................................................ 5

Känsloorienterad coping .................................................................................................................. 5

Aaron Antonovsky .............................................................................................................................. 6

Problemformulering ............................................................................................ 6

Syfte ...................................................................................................................... 7

Metod .................................................................................................................... 7

Urval .................................................................................................................................................... 7

Inklusions och exklusionskriterier ................................................................................................... 7

Sökningsförfarande ......................................................................................................................... 7

Kvalitetsgranskning ............................................................................................................................. 8

Dataanalys ........................................................................................................................................... 9

Etiska övervägande .............................................................................................................................. 9

Resultat ................................................................................................................. 9

Yrkesrelaterade stressfaktorer inom ambulanssjukvården .................................................................. 9

Jämförelser mellan upplevda stressorer utomlands och i Sverige ..................................................... 10

Konsekvenser av stress ...................................................................................................................... 11

Psykiska besvär ............................................................................................................................. 11

Fysiska besvär ............................................................................................................................... 11

Gender ........................................................................................................................................... 12

Anhöriga drabbas .......................................................................................................................... 12

Ambulanssjuksköterskans copingmekanismer .................................................................................. 12

Kognitiva metoder ......................................................................................................................... 12

Socialt stöd .................................................................................................................................... 13

Humor ............................................................................................................................................ 13

Självkänsla - KASAM ................................................................................................................... 13

Metoddiskussion ................................................................................................ 14

Resultat diskussion ............................................................................................ 14

Yrkesrelaterade stressfaktorer ........................................................................................................... 14

Skillnader mellan de svenska och utländska artiklarna ..................................................................... 15

Skillnad stressorer ......................................................................................................................... 15

Copingstrategier ............................................................................................................................ 16

Slutsatser ............................................................................................................ 17

Vidare forskning ................................................................................................................................ 18

Referenslista ....................................................................................................... 19

Bilaga 1: Artikelmatris

1

”Det är inte vad som händer en som betyder något, utan hur man tar det”

Fri översättning från: Ray, O. How the mind hurts and heals the body. American Psychologist

2004; 59(1):29–40 [1].

Introduktion

Inom ambulanssjukvården utsätts personalen dagligen för olika stressmoment. Variationen i

arbetet är stor och man träffar patienter i alla åldrar med både fysiska och psykiska

sjukdomar. Detta kräver att ambulanssjuksköterskor har en stor kunskap om olika medicinska

tillstånd och förmåga att fatta snabba korrekta beslut som inte riskerar patientsäkerheten.

Ambulanssjuksköterskor ska också kunna framföra tunga fordon på olika väglag dygnet runt

samt att hitta fram till patienten. Det förekommer ofta tunga lyft och ibland är patienten eller

anhöriga aggressiva och personalen kan utsättas för hot och våld.

Inom ambulanssjukvården är det ambulanssjuksköterskan som har det medicinska ansvaret

för patienten och som får administrera läkemedel. Vid ankomsten till en sjuk patient krävs det

att sjuksköterskan diagnostisera och behandlar enligt de riktlinjer som finns från

ambulansöverläkaren. Sjuksköterskor inom ambulanssjukvården har inte funnits i någon

större utsträckning innan Socialstyrelsen krävde legitimation för att ge läkemedel 1 oktober

2005 [2].

Bakgrund

Stress

Olika stimuli kan utlösa stress. Dessa kallas för stressorer och med det menas psykiska,

fysiska och sociala krav som ställs på en individ. Hur stressad en individ blir i en situation

beror helt på vilka resurser individen har för att klara kraven [3].

När vi blir utsatta för stress kan man särskilja tre olika nivåer, mikrostressorer, avgörande

livshändelser och katastrofer. Mikrostressorer känner vi alla av vid vardagsproblem som att

t.ex. komma försent till ett möte. Avgörande livshändelser eller traumatiska kriser är större

händelser som t ex en familjemedlems bortgång. Katastrofer är stora olyckshändelser och

naturkatastrofer [3].

2

Inom socialpsykologin använder man sig av begrepp som maktlöshet, alienation och kontroll

och fokus ligger mest på arbetslivet. Psykoanalysen använder sig mer av begreppet ångest än

stress och skiljer på neurotisk och objektiv ångest. Neurotisk ångest, handlar om omedvetna

konflikter mellan driftimpulser från detet gentemot jagets och överjagets kontroll och förbud.

Objektiv ångest är en konkret reaktion på ett verkligt hot som kan drabba individen [3].

Behavioristerna tittar mer på hur inlärning av stressrespons uppkommer, t.ex. genom klassisk

betingning. Om stress, obehag eller ångest upplevts i en specifik situation kan reaktionen

komma tillbaka i liknande situationer. De senaste åren inom stressforskningen har man börjat

titta mer och mer på det kognitiva och biologiska perspektivet, den s.k. arousalteorin. När

arousalnivån ökar, ökar den fysiologiska aktiviteten i RAS (retikulära aktiveringssystemet)

och i det neuroendokrina nervsystemet. Detta påverkar vårt beteende och upplevelsen blir mer

intensiv [3].

I Karlssons bok [3] tas stressforskaren Hans Seyle upp som benämner den fysiologiska

responsen på stress för General Adaption Syndrome, GAS, detta sker i tre stadier.

Larmberedskap, kroppens autonoma nervsystem triggas igång och arousalnivån stiger

Motstånd, stresshormonerna mobiliserar kroppens resurser

Utmattning, som sker efter långvarig stress då krafterna uttömts. Detta tillstånd kan

leda till både sjukdom och i värsta fall död [3].

Det är tre saker som har betydelse för hur hög belastningen är dvs. hur hälsofarlig stressen är:

Hur höga kraven är som en individ ställs inför, verkliga eller subjektivt uppfattade.

Hur individen kan hantera stress.

Vilka psykosociala resurser som finns i individens omgivning, egna och från andra.

Det man strävar efter i en stressituation är att uppnå en optimal arousalnivå dvs. positiv

stressnivå och för att kunna utföra en optimal prestation måste följande vara uppfyllt.

Individens resurser är mobiliserade

Hög uppmärksamhetsnivå

3

Personen är i känslomässig balans

I de fall detta finns ökar individens förmåga att prestera [3].

Posttraumatiskt stress syndrom, PTSD

De traumatiska händelser en människa utsatts för kan senare ge symtom och besvär som

allvarligt kan påverka livskvalité och hälsa. En utlösande händelse kan vara bl.a. allvarliga hot

eller skada mot nära anhörig eller mot sig själv, plötslig förlust av sitt hem eller att se en

annan människa dö eller bli allvarligt skadad. Man kan utgå ifrån att händelsen är extrem och

livshotande och där personen ifråga har känt stark stress, rädsla, fruktan och hjälplöshet.

Upplevelsen av en händelse är subjektiv därför kan en händelse påverka personer olika utifrån

deras egen livserfarenhet [4,5].

Det finns olika tecken och symtom på att man drabbats av PTSD bl.a. upprepade påminnelser,

tankar eller drömmar om händelsen. Personen ifråga kan uppleva att händelsen inträffar om

och om igen, distanserar sig till andra människor och känner ingen framtidstro och visar

tecken på känslokyla. De kan ha sömnproblem, vara lättirriterade, ha svårt för att koncentrera

sig och undviker tankar, känslor eller att befinna sig på platser som liknar det där den

traumatiska händelsen inträffade [4,5].

De ovan nämnda tecken eller symtom är normala under de första veckorna efter ett trauma

men om de kvarstår i en månad upp till sex månader diagnostiseras tillståndet som att man har

ett akut PTSD. Har man kvarstående besvär i mer än tre månader talar man om ett kroniskt

PTSD och om en PTSD debuterar efter sex månader kallas tillståndet fördröjd PTSD.

Man har även sett att PTSD förekommer sida vid sida med andra psykiatriska tillstånd där

förhållandet mellan dem kan förvärra tillståndet [4,5].

Omvårdnadsteori Betty Neuman

Neuman har utvecklat en holistisk omvårdnadsteori, den har definierats som en systemmodell.

Hennes modell vilar på vissa grundläggande idéer om människan, hälsan, miljön och

omvårdnad. Ett grundläggande antagande är att miljön innehåller många olika stressorer

kända, okända och universella. Hon beskriver stressorer som stimuli som förorsakar obalans

av en persons normala stabilitet. Vilken effekt en stressor får på personen hänger samman

med två faktorer, stressorernas styrka och hur många stressorer som påverkar personen

4

samtidigt. Stressorernas effekt är också beroende av personens förmåga att skydda sig mot

stressoren eller förmåga att förändra stressorens effekt. Hon delar in stressorer i tre delar:

Intrapersonliga stressorer: en inre miljöbetingad interaktion som uppstår inom

personen. Ex ovisshet, sömnbrist mm.

Interpersonliga stressorer: en yttre miljöbetingad interaktion utanför personen, men i

närheten. Ex okända människor.

Extrapersonliga stressorer: en yttre miljöbetingad interaktion utanför personen och på

större avstånd. Ex miljön.

Neumans modell identifierar tre olika miljötyper som omger människan:

Inre miljö: består av alla former av interaktiva influenser som finns i människan eller

är begränsad helt till personen.

Yttre miljö: består av influenser av interpersonell eller extrapersonell nivå. Påverkan

ligger utanför personens gränser. Ex arbetskamraterna.

Skapad miljö: personens försök att skapa en trygg omgivning där personen kan

fungera. Det främsta syftet med den skapade miljön är att upprätt hålla systemets

integritet.

Neuman anser att varje person utvecklar med tiden sitt normala mönster av reaktioner på

miljön. Mönstret utgör systemets normala försvarslinje eller tillstånd av välbefinnande [6].

Coping

Strategier för att hantera stress kallas för coping. Det är ett begrepp som betecknar individens

förmåga att hantera påfrestningar och krav. Begreppet myntades av Lazarus och är i dagsläget

etablerat inom stressforskningen. Coping och socialt stöd används för att förklara varför alla

som utsätts för stress inte blir sjuka. När individer exponeras av stressorer leder detta till

sjukdom om man inte kan motverka stressorernas negativa krafter genom t.ex. individens

förmåga att hantera och bemästra stress och det sociala stöd individen har från omgivningen

[7]. Syftet med coping är att försöka hantera problemet eller att reducera känslan av det som

förorsakar obehaget [8].

En viktig aspekt av coping är ”locus of control”, vilket handlar om att individen själv

förlägger möjligheten att åtgärda ett problem. Man brukar prata om både ”intern locus of

5

control” och ”extern locus of control”, där det interna innebär att individen själv måste

åtgärda problemet medans det externa ligger på omgivningen [8].

Det finns två huvudtyper av copingstrategier. Problemfokuserad coping, där man försöker

lösa eller förändra problemet och känslomässigt fokuserad coping, där man försöker

kontrollera/reglera känslorna. Framgångsrik coping bygger på att man först försöker

identifiera orsaken till stressen. Utifrån vad man kommer fram till fattar man beslut om hur

man ska gå vidare. Varje individ har sitt speciella sätt att försöka hantera stress, ofta tillämpar

man båda coping strategierna. Vilken strategi man väljer antas vara nära förbundet med

människans personlighet [7].

Problemfokuserad coping

Kommer man fram till att problemet går att lösa, koncentrerar man sig på en

problemfokuserad coping, där känslorna samtidigt hanteras på ett produktivt och positivt sätt.

Denna form av coping inkluderar strategier för att samla information, fatta beslut, planera och

lösa konflikter för att kunna ta hand om eller lösa problemen som hindrar målen och orsakar

stressen [8].

Känsloorienterad coping

Denna form av coping använder man sig av om det inte finns någon lösning på problemet.

Man fokuserar sig på att hantera de känslor som skapats av situationen. Detta innebär att

undvika direkt konfrontation med stressfaktorerna. Istället försöker man ändra de

känslomässiga reaktionerna på det som utlöste stressreaktionen. Det är vanligt att man till att

börja med bemöter situationen genom att använda den psykologiska försvarsmekanismen

förnekande [8,9].

I en studie [10] där man utbildat personalen i stresshantering 90 minuter per vecka, med syfte

att lära personalen att känna igen när man skall använda sig av problemfokuserad respektive

känslofokuserad coping strategi, visade det sig värdefullt att ha en kontinuerlig utbildning i

stresshantering. De individer som fått utbildningen lyckades bättre med att förhindra eller

minska fysisk och psykisk sjukdom. Resultatet visar på lägre nivåer av utbrändhet hos

individerna som erhållit utbildningen [10].

6

Aaron Antonovsky

Antonovsky har forskat mycket kring varför vissa människor förblir friska trots att de utsätts

för stora påfrestningar. Han utarbetade en modell för hälsa som han benämner känslan av

sammanhang,(KASAM). Kärnan i KASAM är tre komponenter: begriplighet, hanterbarhet

och meningsfullhet [11].

Begriplighet: Handlar om att individen måste ha en förmåga att kunna förstå/bedömma

sin situation, dess konsekvenser och orsaker.

Hanterbarhet: handlar om att man har förmåga att göra något åt situationen. Att

personen har någon grad av egenmakt.

Meningsfullhet: Handlar om i vilken utsträckning man känner att livet har en

känslomässig innebörd [11].

Antonovsky anser att hög hanterbarhet är starkt beroende av hög begriplighet. Detta beror på

att när en person ställs inför krav så måste man ha en klar bild av vad detta krav består av, för

att kunna uppleva sig ha resurser för att hantera det. Meningsfullheten anser han vara den

viktigaste delen i KASAM- begreppet med anledning att meningsfullhet är en så kallad

motivationskomponent. Personer som upplever sin tillvaro begriplig, hanterbar och

meningsfull har en stark känsla av sammanhang. Vidare anser Antonovsky dock att ett starkt

KASAM inte alltid innebär att en person är lycklig och välmående [11].

Antonovsky tycker att det är viktigt att betona att KASAM inte är en specifik copingstil, men

att KASAM predicerar förmågan att hantera stressorer. En person med starkt KASAM

kommer att välja den mest lämpliga copingstil för att hantera stressoren. På detta sätt kan en

person med starkt KASAM lösa upp spänning och förhindra dess omvandling till stress. Detta

skapar en möjlighet att behålla sin hälsa [11].

Problemformulering

Vi vill med denna studie se hur mycket det har forskats på stressfaktorer samt

copingmekanismer inom ambulanssjukvården och vilka skadliga konsekvenser stress kan

innebära för ambulanssjuksköterskor.

7

Syfte

Syftet med litteraturstudien är att belysa yrkesrelaterade stressfaktorer inom

ambulanssjukvården och vilka copingstrategier som ambulanssjuksköterskan använder sig av

i sitt dagliga arbete.

Vilka yrkesrelaterade stressfaktorer och dess konsekvenser finns inom

ambulanssjukvården?

Vilka copingstrategier använder sig ambulanssjuksköterskor sig av?

Metod

Studien vi har genomfört har en deskriptiv design och genomfördes som en litteraturstudie.

Vi analyserade de vetenskapliga artiklarna utifrån frågeställningarna [12].

Urval

Inklusions och exklusionskriterier

Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara peer reviewed samt inte vara äldre än 10 år.

Vidare har författarna valt artiklar skrivna på engelska och svenska.

Innehållet i artiklarna skulle vara relevanta för litteraturstudiens syfte och frågeställning.

Exklusionskriterier var jämförande studier mellan olika yrkesgrupper, (polis, brand och

ambulans) samt litteraturstudier och studier gjorda utanför Europa, Nordamerika, Nya

Zeeland, Australien.

Sökningsförfarande

Vi har använt oss av tre olika databaser, PsycINFO, PubMed och CINAHL. Sökningarna i

databaserna gjordes v.33 2008. I tabellen nedan redovisas olika söksträngar i de olika

databaserna samt hur många träffar författarna fick. Sökorden har varit ambulance, paramedic

(emergency technicians i PubMed), stress, coping, prehospital care.

8

Fritextsökning/Thesarussökning PubMed Psycinfo CINAHL

pre hospital care 65490 323 42

prehospital care and stress 379* 80 33

prehospital care and stress and coping 56 80 2

paramedic and stress 147*, ** 36 10

paramedic and stress and coping 21*,** 13 0

ambulance and stress and coping 9* 229 6

ambulance and stress 38 337 37

*Mesh term: stress, psychological

**paramedic = Mesh term: emergency medical technicians

När antal träffar i en sökning var mindre än 80 lästes alla titlar igenom. Efter genomläsning av

titlarna valdes 25 artiklar ur PubMed och 20 ur PsycINFO. Inga artiklar valdes från CINAHL

p.g.a. dubbelträffar och artiklar som inte motsvarade syftet. I de fall titlarna bedömdes ha

relevans med syftet lästes abstracten.

Abstracten på de 45 artiklarna från PubMed och PsycINFO lästes igenom och efter

genomläsningar valdes 11 artiklar från PubMed och 10 artiklar från PsycINFO ut för att läsas

i fulltext.

Efter genomläsningarna av de 21 artiklarna i fulltext valdes nio artiklar ut som motsvarade

frågeställningarna och syftet.

Sex av artiklarna är av kvantitativ design och två är av kvalitativ design och en artikel är av

kombinerad kvalitativ och kvantitativ design.

Kvalitetsgranskning

De artiklarna författarna valde ut analyserades med hjälp av granskningsmallar i Forsbergs

och Wengströms bok [12]. Samtliga nio artiklar som granskades togs med i resultatet och

bedömdes ha en hög kvalité.

En genomgång av de nio artiklarna som tas upp i detta arbete kan ses i bilaga 1.

9

Dataanalys

Artiklarna lästes igenom ett flertal gånger för att få en översikt av materialet. Efter

genomläsningarna färgsattes meningsbärande enheter i texten med olika

överstrykningspennor. De meningsbärande enheterna indelades i olika kategorier och

sorterades in under gemensamma rubriker [12].

Etiska övervägande

Även i en litteraturstudie måste etiska övervägande göras [12]. Litteraturstudien baseras på

redan publicerade artiklar som har genomgått en etisk prövning. Inget fusk eller förvrängning

av artiklarna har skett och alla artiklarna samt deras resultat som ingår i denna litteraturstudie

redovisas.

Resultat

Yrkesrelaterade stressfaktorer inom ambulanssjukvården

Det finns en hög risk bland ambulanspersonal att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom.

Många olika faktorer påverkar arbetet och den enskildes psykiska och fysiska hälsa

[13,15,21].

I artikeln av Jonsson A. Segesten K.[18] beskriver de att nivån av stressymtom ökar ju längre

man arbetat inom ambulanssjukvården och varit utsatt för traumatiska händelser. I artikeln såg

man dock ingen ökad risk för posttraumatiskt stressyndrom kopplat till hur länge man jobbat

inom ambulanssjukvården [18].

Ambulanssjuksköterskor möter dagligen svårt sjuka patienter, de jobbar med människor

inblandade i trauma, städar upp efter självmord och personer som råkat ut för våld. De flesta

gångerna är sjuksköterskorna mentalt utrustade för att klara av sådana händelser men ibland

kan en incident sätta sig djupare i personens medvetande [13]. Det behöver inte vara den stora

olyckan med många skadade som sätter sig, utan kan vara den lilla händelsen t.ex. där en

desperat individ tar sitt liv [13].

10

Jämförelser mellan upplevda stressorer utomlands och i Sverige

De mest betydande stressorerna för ambulanspersonal skiljer sig mellan Sverige och andra

länder. I studier gjorda i Kanada, Australien och Storbritannien utsattes ambulanspersonalen

till viss del för andra stressorer än i Sverige.

Stressorerna som i de utländska artiklarna benämns critical events, critical incidents eller

traumatic events och som ambulanspersonalen utsattes för under sin karriär var:

Dödsfall bland barn

Dödsfall bland ambulanspersonalen eller att patienten är känd av ambulanspersonalen

Nära döden upplevelser bland ambulans personalen

Dödsfall bland patienter

Många skadade/döda eller extremt skadade eller trasiga patienter

Hot och våld mot personalen

Misshandlade patienter

Dålig uppbackning av kollegor

Falska larm eller dåligt positionerade platser av SOS för olyckan där patienten

befinner sig [13,16,20,21].

I studier [17,18] gjorda i Sverige där man tittade på prevalensen av posttraumatiskt

stressyndrom bland ambulanspersonal och arbetsrelaterade psykosociala faktorer fick

personalen själva gradera vilka stressorer som de tyckte var mest stressande:

Spädbarnsdöd

Hantera situationer där barn är inblandade

Hantera stressade anhöriga till patienter

Brännskadade patienter

Psykiskt sjuka patienter

11

Omhändertagandet av döda/självmords patienter

Till detta fanns det allmänna stressfaktorer som trötthet på arbetet, kraven mellan arbetet och

hemförhållanden, konflikter med kollegor, skiftarbete, oförutsägbarheten i ambulansyrket,

falska alarm, väntan på nästa larm och övertidsarbete [15,17,18].

Konsekvenser av stress

Psykiska besvär

I en studie av Regehr C. och Goldberg G. [13] mättes personalens mentala hälsa med två olika

frågeformulär, Beck Depression Inventory (BDI) och Impact of Event Scale (IES). Efter att

ha varit med om en traumatisk händelse kan man se en klar uppgång i den mentala stressnivån

från 2,3 % till 29,1 % [13]. Alkoholrelaterade problem bland personalen efter traumatiska

händelser ökade från 1,2 % till 11,6%. Vid intervjuer med ambulanspersonal upptäcktes

posttraumatiska stressyndrom (PTSD) där påträngande minnesbilder var ett av problemen.

”I´d go to bed, I´d close my eyes and there would be the lady doing swan dive off the balcony

again, as clear as you are sitting in front of me;”[13 s. 508].

Vidare märktes problem med att kontrollera sina känslor i form av ilska och rädsla,

koncentrationssvårigheter och en emotionell avtrubbning. Andra beskrev känslor som

gråtmildhet, svårt att få luft, flashbacks, depression, sömnproblem och mardrömmar. En del

beskrev känslor som att de var alienerade från andra människor samt att de hade svårigheter

att koppla av [13,20,21].

Det fanns också en grupp långtidssjukskrivna p.g.a. ovanstående problem. Dessa kände sig

trötta, utmattade och deprimerade [13].

Fysiska besvär

Fysiska besvär som kan uppstå i samband med eller efter traumatiska händelser är bl.a.

viktökning, ryggproblem och aptitlöshet. Vidare finns det rapporterade problem med

magbesvär, sömnproblem och nackbesvär [13,20,21]. Det finns risk för sjukdomar relaterade

till ett ökat tobaksanvändande av rökning [20].

12

Gender

En viss skillnad mellan män och kvinnor kan märkas, där kvinnor får mer problem med sömn

och magbesvär . När det gäller möjligheten till socialt stöd upplever männen detta som ett

större problem än kvinnorna. Det finns ingen uttalad skillnad mellan de psykiska krav som

män och kvinnor ställs inför på arbetstid på stationen och i ambulansen. Dock finns en större

arbetsrelaterad oro för arbetsförhållanden bland kvinnor än män [15].

Anhöriga drabbas

Familjer till ambulanspersonal som varit utsatta för traumatiska händelser drabbas också. Hos

vissa finner man en emotionell distans till sina anhöriga och en likgiltighet. Detta utmynnar

oftast i form av onödiga bråk och diskussioner. En del upplever att de blev mer rädda för att

familjemedlemmar ska råka ut för olyckor och blir överbeskyddande. Det finns även en del

positiva följder där man uppskattar sin egen familjesituation och relationer mer efter en

traumatisk händelse [13].

Ambulanssjuksköterskans copingmekanismer

Kognitiva metoder

Många ambulanssjuksköterskor använder sig av kognitiva metoder i sin stresshantering.

Emotionell distans är väldigt vanligt där man försöker hålla distans till den drabbade och/eller

anhöriga. För människor runtomkring kan ambulanssjuksköterskorna tyckas vara hjärtlösa

och många undrar om de inte blir påverkade av vad de får se och uppleva. Genom att bygga

upp en emotionell skyddsbarriär låter man sig inte påverkas av händelsen. Denna strategi kan

ge negativa konsekvenser på längre sikt. Det finns risk att man bygger upp en emotionell

distans även i sitt förhållande till nära och kära [13].

Fler studier har visat att kognitiva metoder som att försöka se någon mening med händelsen,

återskapa händelsen som mindre traumatisk eller förnekande av händelsen är vanligt

förekommande. Förnekelse kan vara nödvändig för att ambulanssjuksköterskan ska kunna

koncentrera sig på sitt jobb. De allra vanligast använda strategierna var professionell attityd,

sökande av socialt stöd och positivt nytänkande [19].

13

Socialt stöd

En viktig copingstrategi är att har någon att prata med, det kan vara någon i familjen, vänner

och inom organisationen är det vanligt att man vänder sig till sin kollega [13]. En studie visar

att samtal med kollegan var något som föredrogs och att det var något som även var till god

hjälp i stresshanteringen [20].

Humor

Inom ambulansyrket förekommer det mycket galghumor. Galghumor innebär en förmåga att

se det lustiga i svåra situationer och att kunna säga något lustigt trots att man mår dåligt. Detta

är ofta en hjälp för att ta sig igenom eller återuppleva skrämmande situationer [13]. Det är

dock inte tydligt huruvida galghumor är effektiv som copingstrategi i relation till psykiska

symtom. Det kan dock konstateras att det är en vanlig och viktig coping metod för att hantera

stress [19].

Scott T [14] har gjort en studie som visar att anledningen till att använda humor inte behöver

ha någonting att göra med att något roligt har hänt. Uttryck av humor är en grundläggande

copingmekanism för att klara av stress och förhindra utbrändhet. I studien identifierades sju

uttrycksfulla kategorier inom ämnet vilka var pikningar/gliringar, förvrängning av berättelsen,

moraliserande över berättelsen, utsugarmentalitet, ironiska uttryck, kadaver retorik och

censurerande munterhet. Den mest använda humorkategorin enligt studien är

pikningar/gliringar [14].

Självkänsla - KASAM

Jonsson A. Segesten K. visar i sin studie att KASAM är en nyckelfaktor för att hålla god hälsa

och förhindra att en människa bryts ned av stressiga situationer. Studien påvisar att personer

med högre KASAM mår mycket bättre än andra personer efter att man utsatts för stressiga

situationer. Studien visar också att personer med högt KASAM har en god förmåga att ta bort

det som stressar i en viss situation, med resultat att spänningarna släpper. I studien har man

också funnit att ju fler år man har jobbat inom ambulansen i kombination med låg KASAM, i

högre utsträckning leder till PTSD symtom [17].

14

Metoddiskussion

En litteraturstudie ger ett överskådligt resultat utifrån flera tidigare forskningsresultat [12].

Vi sökte artiklar 10 år eller yngre med tanke på att yrkesgruppen sjuksköterskor inom

ambulanssjukvården inte har funnits i större utsträckning innan 1997 och att forskning därför

inte bedrivits i större utsträckning inom ambulanssjukvården innan dess.

Vi har använt oss av tre olika databaser, PsycINFO, PubMed och CINAHL för att få ett så

täckande sökresultat som möjligt. När samma studier förekom i de olika

sökordskombinationerna och inga nya studier tillkom ansågs sökningen avslutad.

Ett problem som författarna upplevde är att man inte har samma sökförfaranden i de olika

databaserna. Det hade varit en stor fördel om dessa hade varit likartade för att säkerställa att

alla artiklar som är relevanta inkluderas i studien. Vi har sökt artiklar skrivna på engelska eller

svenska från Europa, Nordamerika, Nya Zeeland och Australien. Det finns alltid en risk för att

fakta misstolkats i översättningen av artiklarna även om vi gjort vad vi kan för att förhindra

detta.

Vi använde oss av Forsbergs och Wengströms granskningsmallar för kvalitativa och

kvantitativa artiklar. Genom att använda oss av Forsbergs och Wengströms granskningsmallar

kunde författarna säkerställa att artiklar av hög kvalité togs med i arbetet [12]. De artiklarna

som motsvarade litteraturstudiens syfte och frågeställningar och genomgick

kvalitetsgranskningen var 9 stycken till antalet. Av de 9 artiklarna vi granskade bedömdes

samtliga ha en hög kvalité.

För att få struktur på dataanalysen lästes de utvalda artiklarna noggrant flera gånger. Efter

genomläsningarna konkretiserades olika rubriker där resultatet från artiklarna på ett enkelt sätt

kunde sorteras in. Rubrikerna som vi använde oss av under resultatdelen gav oss en möjlighet

att få grepp om vad som framkommit hittills inom våra frågeställningar.

Resultat diskussion

Yrkesrelaterade stressfaktorer

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa yrkesrelaterade stressfaktorer inom

ambulanssjukvården och vilka copingstrategier som ambulanssjuksköterskan använder sig av

i sitt dagliga arbete. Författarna till denna litteraturstudie har 15 års arbetserfarenhet av

15

ambulanssjukvård och tycker att de olika yrkesrelaterade stressfaktorerna är väl belysta i de

svenska och utländska artiklar som inkluderats i denna studie.

Det framkommer tydligt i artiklarna vilka specifika stressorer som finns inom

ambulanssjukvården och bland dessa är det traumatiska incidenter med barn som är den mest

betydande stressoren [13,16-21]. Det finns inte beskrivit i några artiklar varför det är barn

som är den mest betydande stressoren. Allvarliga och svåra sjukdomstillstånd hos barn är

tämligen ovanligt. Karlsson skriver i sin bok, Psykologins grunder, att en förklaring kan vara

att i situationer med barn är det svårt att uppnå känslomässig balans. Kraven på

ambulanssjuksköterskan blir för höga och leder till att arousalnivån inte blir optimal [3].

De psykiska och fysiska besvär personalen upplevde efter en traumatisk händelse stämmer väl

överens med litteraturen som beskriver PTSD [4,5]. Detta är viktigt för arbetsgivaren att vara

observant på för att snabbt kunna fånga upp de i personalen som behöver extra stöd.

Neuman [6] beskriver i sin systemmodell den skapade miljön som viktig för att personen ska

känna sig trygg och kunna fungera. Inom ambulanssjukvården är den skapade miljön ett stort

problem. Ambulanssjuksköterskor möter dagligen olika miljöer, där man känner sig

främmande och inte alltid har möjlighet att arbeta utefter trygga rutiner. Eftersom ingen

situation är den andra lik kan det vara problem att skapa en trygg miljö ute på fältet att utgå

ifrån vid sitt omhändertagande av den drabbade. Detta anser Neuman rubbar systemets

integritet och leder till obalans hos personen[6].

Skillnader mellan de svenska och utländska artiklarna

Skillnad stressorer

En skillnad kunde ses mellan svenska artiklar och utländska i vilka stressorer man valde att

belysa. I de svenska artiklarna tog man även hänsyn till orsaker som inte hade direkt med

själva ambulanssjukvården att göra utan psykosociala faktorer i hemmet och på arbetet

[15,17,18].

Anledningen till detta är att forskningen i Sverige är närmare knutet till ambulanssjukvården

och till prehospitala sjuksköterskeutbildningar. Merparten av författarna till de svenska

artiklarna [17,18] är knutna till prehospitala sjuksköterskeutbildningarna. De svenska

16

artiklarna var därför mer relevanta och mer aktuella för vår studie än artiklar från andra

länder. I en analys av artiklarna [13,15-20] skiljer sig arbetet åt i vilken utsträckning stöd till

personalen ges efter traumatiska händelser.

I de utländska studierna var det mer påtagligt att personalen var rädda för att visa att de mådde

dåligt för de trodde att det kunde ha en negativ effekt på deras karriärmöjligheter [13,16,20].

Copingstrategier

När det gäller vilka copingstrategier ambulanssjuksköterskor använder sig av för att hantera

stress hittade vi bara en artikel som var gjord i Sverige, resten var från England, USA och

Kanada. Den svenska artikeln som är skriven av A Jonsson m.fl. [17] går in på det teoretiska

begreppet, känslan av sammanhang, KASAM. Artikeln nämner att människor med hög

KASAM i stor utsträckning lever strukturerat, förutsägbart och förklarigt och använder sig

mycket av problemfokuserade copingstrategier [17].

Enligt Antonovsky är det viktigt att individen känner meningsfullhet i sin livssituation. Att

känna begriplighet och hanterbarhet i sin livssituation ger en stark känsla av sammanhang

KASAM. Det är något som påverkar hälsan i en positiv riktning. Hälsan bevaras enligt

Antonovsky genom att individen har en stark känsla av sammanhang och kan hantera stress

som uppkommer [11].

M Rowe undersökte i sin studie [10] om stresshantering kunde skilja sig mellan personer som

fått korttidsutbildning, långtidsutbildning eller ingen utbildning alls. Resultatet visar sig

mycket positivt till att man genomgår långtidsutbildning i stresshantering.

Detta innebär att man utöver grundutbildningen får en repetitionsutbildning varje halvår [10].

Två utländska artiklar [13,20] tar upp det sociala stödet som visat sig vara en viktig och

välanvänd stresshanteringsmetod. Ambulanssjuksköterskor jobbar mycket utifrån att man

efter en traumatisk/stressande händelse pratar igenom händelsen med sin kollega som varit

med, om det behövs kan man gå vidare med problemet och prata om det inträffade

tillsammans med de övriga kollegorna på stationen. Detta upplevs som mycket hjälpsamt och

är ett nödvändigt moment i arbetet. Kollegorna på jobbet är ett stort stöd i stresshanteringen

[13,20]. Antonovsky tar i sin bok upp att hanterbarhet inte nödvändigtvis innebär att individen

måste klara av situationen på egen hand, utan att individen känner att det finns resurser att

17

tillgå för att kunna hantera situationen på ett lämpligt sätt. Stöd från anhöriga eller kollegor

kan vara en sådan resurs [11].

Bunkholdt [22] anser att det finns en fördel med att få råd och stöd från kollegor på jobbet

eftersom det kommer från andra i samma situation, som vet hur det känns. Stöd från likställda

har ofta bättre genomslagskraft gentemot professionella rådgivare. Det är lättare att uttrycka

tankar och känslor människor som har förutsättningar att förstå oss [22].

Neuman nämner i sin omvårdnadsteori att människans psykologiska variabel innefattar olika

relationer. Socialt stöd och respons kan kopplas till denna psykologiska variabel. Hon menar

att om man saknar det sociala stödet eller responsen från människor runt omkring sig så kan

det leda till att stressen påverkar den drabbade värre [6].

Den emotionella distansen tar Regehr C et al. [13] upp i sin studie som en viktig

copingmekanism. I vissa situationer måste man hålla en emotionell distans för att lättare

kunna släppa händelsen efteråt. Många använder sig av denna metod omedvetet [13].

Lazarus och Folkman [8] har kommit fram till samma slutsats att i situationer där

omständigheterna inte kan förändras är emotionell coping ändamålsenlig eftersom den hjälper

till att stå ut och genomleva extrema situationer [8].

Det finns även tillfällen då man kan använda sig av att försöka se något positivt med

händelsen eller att man kanske till och med förnekar den. Att förneka en händelse som man

blivit så kraftigt påverkad av, och personen har tryckt undan det i den förflutna, finns det en

risk för att det efter en tid kommer att träda fram och troligtvis leda till stress/PTSD [4,5,19].

I litteraturen tar Lazarus [8] upp att det är viktigt att inse att ett starkt emotionellt sätt att

reagera på en händelse exempelvis att man intar en försvarspräglad inställning och förnekar

situationen kan leda till negativa konsekvenser, eftersom personen inte accepterar situationen

[8].

Slutsatser

Stressorer och copingmetoder finns väl belysta i de 9 artiklarna [13-21] författarna har tagit

upp i denna litteraturstudie. Skadliga effekter av stress drabbar personer både psykiskt och

fysiskt samt påverkar deras omgivning. Socialt stöd och kognitiva metoder samt KASAM

18

enligt Antonovsky är av stor vikt för att kunna ge en god omvårdnad inom

ambulanssjukvården.

Enligt Neumans omvårdnadsteori [6] anser hon att varje person med tiden utvecklar sitt

normala mönster av reaktioner på miljön. Hon nämner vidare i sin teori att om man har ett

arbete med hög arbetsbelastning som innebär att man har en mängd olika saker att utföra

samtidigt, kan det leda till att man utsätts för en stor mängd potentiella stressorer [6].

Författarna tycker detta stämmer väl överens med ambulanssjuksköterskors arbete och anser

att en stressutbildning för personalen kan vara en bra utbildning och ett billigt alternativ för

arbetsgivaren för att minska risken för utbrändhet hos ambulanssjuksköterskor [10].

Att humor var en vanlig copingmetod var ett väntat resultat av författarna. Humor lättar upp

stämningen och kan i många fall få en person att tänka på något annat och få stressorer att

kännas mindre påtagligt [13,14,19].

Vidare forskning

Det finns inte mycket skrivet om vilka copingmekanismer som fungerar bäst och vilka

strategier som borde finnas. Hur ska personal som varit utsatta för traumatiska incidenter får

hjälp och vilka resurser behövs? En forskning på detta område behövs för att förhindra att

personal mår dåligt och i förlängningen riskerar sjukskrivning pga. post traumatiskt

stressyndrom.

19

Referenslista

1. Ray, O. How the mind hurts and heals the body. American Psychologist 2004; 59(1):

29–40.

2. Socialstyrelsen. Stockholm: Socialstyrelsens föreskrift om läkemedelshantering inom

ambulanssjukvård, 1999:17.

3. Karlsson L. Psykologins grunder. Lund: Studentlitteratur; 2007.

4. Dyregrov A. Katastrofpsykologi. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2007.

5. Renck H. Svikt av vitala funktioner. 4:e uppl. Torekov: Aniva; 2003.

6. Grundberg T. et al. Anteckningar om omvårdnadsteorier 3. Callista Roy, Madeleine

Leininger, Betty Neuman. Lund: Studentlitteratur; 1995.

7. Eriksson UB. Utbränd och emotionellt utmärglad. Lund: Studentlitteratur; 2003.

8. Lazarus RS, Folkman S. Stress, Appraisal and coping. New York: Springer

Publishing; 1984.

9. Theorell T. Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur; 2003.

10. Rowe M. Four-year Longitudinal Study of Behavioral Changes in Coping With Stress.

American Journal Health Behavior 2006; 30(6):602-612

11. Antonovsky A. Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur; 2005

12. Forsberg C. Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier. 2:a uppl.

Stockholm: Natur och Kultur; 2008

13. Regehr C, Goldberg G Hughes J. Exposure to Human Tragedy, Empathy, and Trauma

in Ambulance Paramedics. American Journal of Orthopsychiatry 2002; 72(4):505-

513.

14. Scott T. Expression of humour by emergency personnel involved in sudden deathwork.

Mortality 2007; 12(4):350-364.

15. Aasa U, Brulin C, Änguist K-A, Barnekow-Bergkvist M. Work-related psychosocial

factors, worry about work conditions and health complaints among female and male

ambulance personal. Scandinavian Journal Caring Science 2005; 19: 251-258.

16. Lowery K, Stokes M. Role of Peer Support and Emotional Expression on

Posttraumatic Stress Disorder in Student Paramedic. Journal of Traumatic Stress

2005; 18(2):171-179.

20

17. Jonsson A, Segesten K, Mattson B. Posttraumatic stress among Swedish ambulance

personnel. Emergency Medical Journal 2003; 20: 79-84.

18. Jonsson A, Segesten K. Daily Stress and Concept of Self in Swedish Ambulance

Personnel. Prehospital Disaster Medicine 2004; 19(3):226-234

19. Clohessy S, Ehlers A. PTSD symptoms, response to intrusive memories and coping in

ambulance service workers. British Journal of Clinical Psychology 1999; 38: 252-265

20. Alexander D, Klein S. Ambulance personnel and critical incidents. British Journal of

Psychiatry 2001; 178:76-81

21. Gallagher S, Mc Gilloway S, Living in Critical Times: The Impact of Critical

Incidents on Frontline Ambulance Personnel: A Qualitative Perspective. International

Journal of Emergency Mental Health 2008; 9(3):215-224.

22. Bunkholdt V. Psykologi. Lund: Studentlitteratur; 2003

Bilaga 1: Artikelmatris

Författare/land Titel Syfte Urval Metod/Analys Resultat

Regehr C. Goldberg

G Hughes J. [2002]

Kanada

Ref. 13

Exposure to Human

Tragedy, Empathy,

and Trauma in

Ambulance

Paramedics

Att utröna vilka

faktorer som leder

till en ökad

stressnivå för

ambulanspersonal

utifrån ett teoretiskt

perspektiv inom

känslomässig och

kognitiv empati

86 personer inom

ambulanssjukvården

[paramedics]

inkluderades i

studien som gjordes

i Kanada

Kvalitativ med

semistrukturerade

frågor och

kvantitativ

undersökning i form

av enkätfrågor . SP

12; BDI samt IES

användes.

Samtliga som deltog

i studien hade varit

utsatta för kritiska

situationer någon

gång under deras

karriär där 25,5 % av

personalen hamnade

högt på IES skalan

för posttraumatisk

stress symptom där

kognitiva strategier

användes för

copingmekanismer i

den akuta fasen.

Oftast reagerade

ambulanspersonalen

i situationer där barn

var inblandade. Man

kunde se i studien att

personalen hade stöd

från organisationen

dem jobbade i och

egenutvecklade

kognitiva metoder.

Scott T. [2007]

England

Ref. 14

Expression of

humour by

emergency

personnel involved

in sudden deathwork

Att analysera humor

som en

copingmekanism i

situationer med

dödsfall på arbetet

Nio fokusgrupper

skapades med tre

sjuksköterskor i

varje grupp som

jobbade på

akutmottagningar.

Tre grupper med

ambulanspersonal

[paramedics] och tre

grupper med traffic

officers som

patrullerade det

geografiska området

som personalen ovan

jobbade i.

Kvalitativ metod

bandupptagningar

som transkriberades

och kodades i

dataprogram

NUDIST NVivo

Huvudrubriker samt

underrubriker

skapades med

nyckelord som sedan

analyserades

Trots att det kan

uppfattas som

stötande att skämta i

situationer där någon

dött eller i

katastrofer är det en

viktigt rensande

stressreducerande

mekanism som leder

till att personalen

kan fortsätta arbeta i

svåra situationer.

Författare/Land Titel Syfte Urval Metod/Analys Resultat

Aasa U. Brulin C,

Änguist K-A,

Barnekow-

Bergkvist M.

[2005]

Sverige

Ref. 15

Work-related

psychosocial factors,

worry about work

conditions and

health complaints

among female and

male ambulance

personal

Att undersöka

arbetsrelaterade

psykosociala

faktorer, oro för

arbetet [worry about

work conditions]

och hälsoproblem

1300

ambulanssjukvårdar

e och sjuksköterskor

randomiserades och

fick en inbjudan att

delta i studien. 234

kvinnor och 953

män deltog i studien.

Kvantitativ metod

med enkätfrågor .

Chi Square test,

Kruskal Wallis test,

One Way ANOVA.

Man kunde se

samband mellan

fysiska sjukdomar

och psykologiska

krav/besvär både hos

kvinnor och män

samt att worry for

work conditions är

en stor riskfaktor

speciellt hos

kvinnor.

Lowery K. Stokes

M. [2005]

Australien

Ref. 16

Role of Peer Support

and Emotional

Expression on

Posttraumatic Stress

Disorder in Student

Paramedic

Att undersöka vikten

av socialt stöd och

att emotionellt

kunna uttrycka sig

för att undvika

PTSD

35 män och 7

kvinnor fick svara på

enkätfrågor.

Kvantitativ metod

med enkätfrågor.

ATEES samt SPSS

användes för att

analysera.

De paramedic

students som hade

dåligt socialt stöd,

problem/negativ

attityd att

emotionellt uttrycka

sig löpte störst risk

att få PTSD

Jonsson A.

Segesten K.

Mattson B.

[2003]

Sverige

Ref.17

Posttraumatic stress

among Swedish

ambulance personnel

Att undersöka

prevalensen av

PTSD bland svensk

ambulanspersonal.

342 personer som

jobbar inom

ambulanssjukvården

från Västra

Götalandsregionen

fick svara på

enkätfrågor

Kvantitativ metod

med enkätfrågor

med hjälp av en

svensk version av

Antonov 13-item

short form version of

Sense of Coherence

Scale. IES-15, PTSS

10

De som rapporterade

att de varit utsatta

för en traumatisk

situation hade 31

eller mer på IES dvs.

15 % och PTSS

12,1%. Detta visar

på att stresshantering

inom svensk

ambulanssjukvård

kan vara bristfällig

samt användandet av

SOC bland

nyanställd personal

kan hjälpa till att

upptäcka de som är i

riskzonen för att

utveckla PTSD.

Jonsson A.

Segesten K

[2004]

Sverige

Ref. 18

Stress and Concept

of Self in Swedish

Ambulance

Personnel.

Att undersöka

prevalensen av

PTSD symptom

bland

ambulanspersonal i

Sverige

362 personer som

jobbade i ett

landsting i Sverige

svarade på en enkät

Kvantitativ metod

med enkätfrågor.

IES-15 samt PSDF

användes för att hitta

en korrelation för

post traumatiska

symptom

Prevalensen i denna

studie låg på 20 %

post traumatisk

stress symptom men

det fanns vissa

begränsningar i

undersökningen.

Viktigt dock att

organisationen ger

tid för avlastning

och debriefing vid

jobbigare händelser

Författare Titel Syfte Urval Metod/Analys Resultat

Clohessy S. Ehlers

A.

[1999]

England

Ref. 19

PTSD symptoms,

response to intrusive

memories and

coping in ambulance

service workers.

Att undersöka

relationen mellan

copingstrategier och

påträngande

minnesbilder med

PTSD och andra

psykiatriska

symptom hos

ambulanspersonal

samt vilka stressorer

de är utsatta för

Anställda

paramedics och

technicians vid

Oxfordshire

Ambulance NHS

trust totalt ingick 56

personer i studien.

Kvantitativ metod

med enkätfrågor.

RIQ, WOC, 28 item

GHQ formulär

användes.

21 % hade kriterier

för PTSD enligt

DSM-III-R och 22

% enligt kriterier för

GHQ för psykiska

symptom. Det finns

ett behov att ge

support till personal

för att hantera PTSD

symptom.

Alexander D. Klein

S.

[2001]

Skottland

Ref. 20

Ambulance

personnel and

critical incidents.

Prevalensen av

psykopatologi bland

ambulanspersonal i

relation till individen

och utsattheten för

kritiska situationer

110 personer som

jobbade för en

regional ambulans

organisation i

Skottland inbjöds att

anonymt svara på en

enkät.

Kvantitativ metod

med enkätfrågor.

GHQ-28, IES,MBI

45-item version of

Hardiness Scale, Jss,

CMC,

Cirka en tredjedel av

personalen hade svar

som indikerade

generell

psykopatologi,

utbrändhet eller post

traumatiska

symptom. Det fanns

ett klart samband

mellan ovanstående

och olyckor och

akutsjukvård.

Rädslan för att inte

få vara anonym eller

att det skulle få en

negativitet för

karriären gjorde att

många inte sökte

hjälp.

Gallagher S. Mc

Gilloway S.

[2008]

Irland

Ref. 21

Living in Critical

Times: The Impact

of Critical Incidents

on Frontline

Ambulance

Personnel: A

Qualitative

Perspective

Att undersöka hur

ambulanspersonal i

Irland påverkas av

kritiska incidenter

dvs. en kritisk

incident som

överstiger de

copingmekanismer

personen har till sitt

förfogande

27 frivilliga som

hade varit utsatta för

en kritisk incident

intervjuades

Kvalitativ metod

med

semistrukturerade

frågor. Svaren

transkriberades och

kodades i olika

grupper och

subgrupper

Framkom vikten av

support till

personalen,

utbildning i

stresshantering samt

organisationsproble

matik.