120924 personlighet - karolinska institutet · hörande till gruppen ! kollektivism...
Post on 25-May-2020
5 Views
Preview:
TRANSCRIPT
2012-09-24
1
Personlighetspsykologi
Knut Sturidsson leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr
Tänk att just du möter en framstående, charmerande man eller kvinna. Denna person har allt du kunnat drömma om! Men ganska omgående börjar vissa konstiga beteenden dyka upp. Du slår bort dem; tänker "det var ett misstag". Till slut är du nedbruten och börjar leta fel hos dig själv. Du har kapitulerat för en person som har en allvarlig personlighetsstörning. Kallad psykopati. Den här boken sätter Dingret på beteenden man i åratal har hört talas om som "psykopatiska". En "slängdiagnos" som framförallt på senare år har hamnat i fokus bl.a. i forskning kring ledarskap. Är du gift med en psykopat? deDinierar psykopatbegreppet och förklarar hur komplicerat det är att leva med en partner med dessa drag. En person som utåt sett har ett mycket välfungerande yrke, men som inåt sett -‐ i parrelationen -‐ beter sig på de mest märkliga och kränkande sätt gentemot sin partner. Här Dinns autentiska berättelser av både kvinnor och män som berättar hur svårt det är att leva med en person som har psykopatdrag. I boken ges förklaring till hur dessa destruktiva beteendemönster kan ha uppstått samt hur man som partner bör göra för att undvika att bli indragen i en hänsynslös pardans.
Är du gift med en psykopat? (Rusz, 2005)
De1a tänkte jag gå igenom: § Personlighet, vad är det? § Historiska perspektiv
à Freuds psykoanalytiska perspektiv à Humanistiskt perspektiv
§ Forskning på personlighet à Traitteori à Socialt-‐kognitivt perspektiv
WHO, 1993: ”Det inrotade mönstret av tankar, känslor och beteenden som karaktäriserar en individs unika livsstil och anpassning, resulterande från konstitutionella faktorer, utveckling och social erfarenhet”
Gordon Allport, 1937:
”the dynamic organization within the individual of those psychophysical systems that determine his [or her] characteristic behavior and thought“
Tankar om olika personligheter är inget ny1 påfund § Galenos* från Pergamon lanserade temperamentsläran:
à melankolisk (svart galla) à kolerisk (gul galla) à sangvin (blod) à Rlegmatisk (slem) *(ca 130 – 200 e Kr)
Olika perspekFv
§ Psykodynamiskt perspektiv § Humanistiskt perspektiv § Faktorteori § Socialt-‐kognitivt perspektiv
Psykodynamiskt perspekFv
Freud tänkte sig att sexualiteten och material från vårt omedvetna påverkar vår personlighet
2012-09-24
2
Psykodynamiskt perspekFv
§ Psykoanalys
Psykodynamiskt perspekFv
§ Fria associationer à vid psykoanalys är detta ett sätt att utforska det omedvetna
à analysanden slappnar av och berättar för psykoanalytikern vad han/hon än kommer att tänka på, alldeles oavsett hur banalt eller generande detta är
Psykodynamiskt perspekFv
§ Omedvetna à enligt Freud; en reservoar av mestadels oacceptabla tankar, önskningar, känslor och minnen
à modernare psykodynamiskt synsätt; informationsbehandling som vi inte är medvetna om
§ Förmedvetna à information som inte är medveten, men som kan hämtas fram till det medvetna
Personlighetsstruktur § Id
§ innehåller en reservoar av omedveten psykisk energi § strävar efter att tillfredsställa grundläggande sexuella och aggressiva drifter § fungerar enligt lustprincipen, kräver ögonblicklig tillfredsställelse
§ Superego § den del av personligheten som uppvisar de ideal som har internaliserats § tillhandahåller normer för (be)dömande och för (framtida) strävanden
§ Ego § den i stort sett medvetna, “exekutiva” delen av personligheten § medlar mellan de krav som ställs av individens id, superego och verkligheten § fungerar enligt principen om verklighets-anpassning genom att tillfredsställa ids
önskningar på sätt som är realistiska (delay of gratification).
Personlighetsstruktur
Id
Superego
Ego medvetna
omedvetna
Personlighetsutveckling § Psykosexuella stadier
à barndomens olika stadier av utveckling under vilken individens id, fungerande enligt lustprincipen, fokuserar på distinkta erogena zoner
§ Oedipuskomplex à innebärande en pojkes sexuella önskningar mot sin moder och känslor av
svartsjuka och hat mot fadern, rivalen
Personlighetsutveckling
Freuds psykosexuella stadier
Stadium
Oralt (0-18 månader)
Analt (18-36 månader)
Falliskt (3-6 år)
Latens (6 till puberteten)
Genitalt (puberteten o f)
lusten fokuseras till munnen; suga, bita, tugga
lusten fokuseras till tarm och blåsa; elimination, hantera krav på kontroll
lusten fokuseras till genitalierna; hantera incestuösa sexuella känslor
sovande sexualitet
de sexuella intressena mognar
Fokus
Personlighetsutveckling § Identifiering
à den process genom vilken barnet införlivar sina föräldrars värderingar i sitt eget växande superego
§ Fixering à ett kvardröjande fokus på lusttillfredsställelse som hör hemma på ett tidigare
psykosexuellt stadium, detta därför att en konflikt inte lösts
Försvarsmekanismer § Skyddsmetoder hos egot där ångestreducering sker
genom att, omedvetet, förvränga verkligheten à Bortträngning à Regrediering à Reaktionsbildning à Projektion à Rationalisering à Förskjutning à Förnekande à Sublimering
2012-09-24
3
Att mäta det omedvetna
§ Projektiva tester à personlighetstester, som Rorschach eller TAT, som tillhandahåller tvetydiga
stimuli utformade för att utlösa projektioner från individens inre § Thematic Apperception Test (TAT)
à en projektiv test där inre känslor och intressen kommer till uttryck genom de berättelser individen lämnar kring de tvetydiga bilder hon/han får se
Att mäta det omedvetna Att mäta det omedvetna
§ Rorschach à det mest använda projektiva testet à ett set om 10 bläckplumpar utformade av
Hermann Rorschach à strävar efter att identifiera individens inre
känslor genom att analysera individens tolkningar av bläckplumparna
Att mäta det omedvetna Neo-Freudianer
§ Alfred Adler à betydelsen av barndomens sociala konflikter (t ex
känslor av underlägsenhet) § Karen Horney
à barnets känsla av hjälplöshet utlöser strävan efter kärlek och trygghet
§ Carl Jung à utökade den omedvetna till att omfatta en
kollektiv, delad omedvetenhet § det kollektivt omedvetna består av ett gemensamt
omedvetet minne av människans historia, erfarenheter och utveckling
Det psykodynamiska perspektivet
§ Viktigt, som en en del av vår kulturhistoria, det äger fortfarande ett påfallande stort inflytande över hur vi tänker oss att vi fungerar
§ Det finns väldigt lite empiriskt stöd för tanken om att försvarsmekanismer döljer sexuella och/eller aggressiva impulser
§ Inget stöd finns för Freuds tanke om att bortträngning (av sexualitet) orsakar psykologiska störningar
Humanistiskt perspektiv
§ Abraham Maslow (1908-1970) à studerade hur produktiva och friska människor
självförverkligat sig ( t ex Abraham Lincoln) § Självförverkligande
à är det sista steget på Maslows psykologiska ”behovstrappa” när vi fått våra behov av trygghet tillgodosedda, söker vi att tillfredsställa våra behov av kärlek. När detta är tillgodosett vill vi tillfredsställa vårt behov av självaktning, därefter kommer vårt behov av självförverkligande
à motivationen är att uppfylla den egna potentialen
Humanistiskt perspektiv
§ Carl Rogers (1902-1987) à fokuserade på individens växt och fullkomnande
§ tre villkor: à att vara genuin à att ha acceptans – villkorslöst positiv hållning à att ha empati
§ Villkorslöst positiv hållning à en hållning av totalt accepterande gentemot en annan person
Humanistiskt perspektiv
§ Self-Concept à alla våra tankar och känslor om oss själva som svarar på frågeställningen; ”Vem är jag?”
§ Self-Esteem à den egna känsla av högt eller lågt egenvärde
§ Self-Serving Bias à en benägenhet att uppfatta sig själv på ett fördelaktigt sätt
2012-09-24
4
Humanistiskt perspektiv
§ koncept av typen ”självförverkligande” är vaga och svåra att operationalisera
§ mycket tyngd på självet skulle kunna medföra själviskhet, att moralen urholkas och att omtanken om andra minskar
§ det humanistiska perspektivet tar inte upp det faktum att människor är förmögna till ondska
§ det humanistiska perspektivet har dock lämnat djupa avtryck inom kanske främst utbildning och barnuppfostran, men även vad gäller ledarskap och organisation
Traitteori ”The Trait Perspective”
§ Trait (karaktärsdrag) à ett karaktäristiskt beteendemönster à en disposition att känna och handla (på sätt som kan
skattas med självskattningsinstrument eller av personer som känner individen väl)
§ Personlighetsinventorier à frågeformulär (ofta med med skalor mellan ytterligheterna
sant-falskt eller stämmer helt-stämmer inte alls) där man får svara på påståenden som konstruerats för att mäta känslor och beteenden på olika områden
à används vid bedömning av personlighetsdrag
Traitteori
Eysenck använder två primära personlighets-faktorer som axlar för att beskriva variationen hos personlighet hos olika individer
UNSTABLE
STABLE
choleric melancholic
phlegmatic sanguine INTROVERTED EXTRAVERTED
Moody Anxious
Rigid Sober
Pessimistic Reserved
Unsociable Quiet
Sociable Outgoing
Talkative Responsive Easygoing
Lively Carefree
Leadership
Passive Careful
Thoughtful Peaceful
Controlled Reliable
Even-tempered Calm
Touchy Restless Aggressive
Excitable Changeable
Impulsive Optimistic
Active
Traitteori (Faktorteori)
“The Big Five” (±2) eller femfaktormodellen Personlighetsfaktor Känslostabilitet (Neuroticism)
Utåtvändhet (Extraversion)
Öppenhet (Openness)
Vänlighet (Agreeableness)
Samvetsgrannhet (Conscientiousness)
Beskrivning lugnhet kontra oro stabilitet kontra känslighet självsäkerhet kontra osäkerhet
dominans, statusbegär, blyghet, social förmåga, bestämdhet
nyfikenhet kontra saklighet kreativitet kontra praktisk fallenhet fantasifullhet kontra få intressen
uppskattande, varm, lätt för att samarbeta i motsats till kall omedgörlig och vresig
oorganiserad och lättsinnig i kontrast till ordentlig, planerande och organiserad
Traitteori
§ Minnesota Multiphasic Personality Inventory (MMPI) à det mest beforskade och kliniskt använda av alla personlighetsinventorier à ursprungligen utvecklat för att identifiera psykiska störningar (vilket
fortfarande får anses som den bransch där det bör användas) à används nu i andra sammanhang (urval)
Traitteori
§ Empiriskt grundat instrument à ett instrument utvecklat genom att
(statistiskt) testa påståenden och se vilka som; dels hör ihop, dels som kan särskilja grupper av individer
à EFA och CFA (faktoranalys) à MMPI är ett sådant instrument
Traitteori
§ Minnesota Multiphasic Personality Inventory (MMPI) testprofil
Hysteria (uses symptoms to solve problems)
Masculinity/femininity (interests like those of other sex)
T-score
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 0 30 40 50 60 70 80
Hypochondriasis (concern with body symptoms)
Depression (pessimism, hopelessness)
Psychopathic deviancy (disregard for social standards)
Paranoia (delusions, suspiciousness)
Psychasthenia (anxious, guilt feelings)
Schizophrenia (withdrawn, bizarre thoughts)
Hypomania (overactive, excited, impulsive)
Social introversion (shy, inhibited)
Clinically significant
range
After treatment
(no scores in the clinically
significant range
Before treatment (anxious,
depressed, and
displaying deviant
behaviors)
Traitteori
Det finns faktiskt ett svenskt instrument utvecklat här på Karolinska Institutet, KSP (Karolinska Scales of Personality),
numera SSP (Swedish universities Scales of Personality
-30,00 -20,00 -10,00 0,00 10,00
Misstro
Irritabilitet
Fysisk aggressivitet
Verbal Aggressivitet
Social konformism
Bitterhet
Social distans
Äventyrslystnad
Impulsivitet
Låg självhävdelseförmåga
Stresskänslighet
Psykisk ångestbenägenhet
Somatisk ångestbenägenhet
Avvikelsepoäng (Råpoäng-50)
2012-09-24
5
Traitteori
§ Vilka drag (traits) vi har eller inte har är säkert viktiga men situationen (state) vi befinner oss i där våra drag kommer till uttryck är sannolikt också viktigt
§ Det går att manipulera självskattningstest (faking good)
§ Mätningar av ”genomsnittligt” beteende, alltså hur vi brukar bete oss i sinsemellan liknande situationer antyder att det faktiskt finns distinkt olika personlighetskonstellationer hos olika individer
Inlärningsteoretiskt perspektiv (Social-Cognitive Perspective)
§ Ömsesidig determinism à interaktionen mellan individen och omgivningen
§ Personal Control
à känslan av att ha kontroll och förmåga att styra vår omgivning snarare än att känna sig hjälplös
§ External Locus of Control à föreställningen om att det är slumpen eller
krafter utanför en själv som bestämmer ens öde
Inlärningsteoretiskt perspektiv Social-Cognitive Perspective)
§ Internal Locus of Control
à uppfattningen att man själv styr sitt öde § Learned Helplessness
à uppgivenheten och resignationen en människa (eller ett djur) lär sig när hon/han/det inte är förmögen att undvika upprepade negativa händelser
Inlärningsteoretiskt perspektiv (Social-Cognitive Perspective)
§ Learned Helplessness
Okontrollerbara negativa händelser
Upplevd brist på kontroll
Generaliserat hjälplöshetsbeteende
Inlärningsteoretiskt perspektiv (Social-Cognitive Perspective) Att utforska individens inre
§ Individualism à prioritera de egna, individuella målen snarare än den egna gruppen och att
definiera den egna identiteten i termer av personliga attribut snarare än attribut hörande till gruppen
§ Kollektivism à prioritera målen för gruppen man tillhör samt att den egna identiteten
definieras utifrån grupptillhörigheten
Att utforska individens inre Sammanfattning
Personligheten utgörs av förhållandevis stabila inre faktorer som ger upphov till individuella och konsekventa skillnader när det gäller motivation och känslor. Den vuxna personligheten kan vara resultatet av erfarenheter från barndomen (som psyko-analytikerna menar) eller av erfarenheter under hela livet, vilket humanistiska psykologer och sociala inlärningsteoretiker hävdar. Ett annat synsätt är att personligheten i huvudsak styrs av genetiska faktorer vilket teorierna om personlighetsdrag går ut på.
George A. Kelly (1905-1967)
§ Psychology of Personal Constructs (PCP)
§ Kelly noterade att det inte bara var forskare (och psykologer) som försökte förstå samband mellan orsak och verkan, detta gäller även ”vanliga” människor!
§ Kelly gillade t ex inte begreppet motivation (push och pull teorier)
2012-09-24
6
George A. Kelly (forts)
§ Enligt Kelly är verkligheten alldeles för komplex för att korrekt kunna återskapas som inre representationer. Istället skapar vi konstrukt som är de genomskinliga mönster eller mallar vi betraktar världen genom
§ I perceptionstermer skulle man tala om att konstrukten är de filter genom vilka vi väljer ut den information vi får via våra sinnesförnimmelser
§ Om vi inte använde oss av konstrukt skulle världen överväldiga oss med en obegriplig mängd stimuli.
George A. Kelly (forts)
§ Konstrukterna svarar för ett ordnande av input från omvärlden
§ Enligt Kelly består / definieras konstrukten av motsatspar
§ Dessutom revideras de ständigt genom att de inte alltid går att lägga över verkligheten. De måste då revideras (eller förkastas)
Kelly menade att personlighet är…
§ … den abstraktion av bakomliggande psykologiska processer som fram för allt psykologer men även andra gör med ledning av det observerbara beteendet som uppstår som resultat av individers agerande på omgivningen. Enligt Kelly är personlighet inte något vi har (intrapersonellt) utan något som uppstår mellan personer (interpersonellt). Kelly skulle kanske kunna ha sagt något i stil med att personlighet är det som vi ser när en individs personliga konstruktsystem kommer till uttryck genom interaktion med omgivningen.
Kelly förklarade psykiska störningar genom… § …kontraster: Friska människor…
§ …utvärderar hela tiden användbarheten av sina konstrukt och prövar giltigheten av sina uppfattningar om andra människor
§ …kan göra sig av med ickefungerande konstrukt (och kärnroller) och kan vid behov omorientera sig och sina förväntningar på omvärlden
§ …strävar hela tiden efter att utöka omfånget, räckvidden och tillämpbarheten av de personliga konstruktsystemen
§ …har också tillgång till en god och varierad rollbesättning vilket gör att dessa kan interagera på ett funktionellt sätt i en rad sinsemellan olika sammanhang
top related