allt om vetenskap - nr 11, 2015
Post on 24-Feb-2018
291 Views
Preview:
TRANSCRIPT
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
1/100
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
2/100
vriga nominerade till rets Polhemspris varprofessor Anders Wilhelmson fr sin miljvnligatoalettpse Peepoo, samt Markus Notch Perssonfr datorspelet Minecraft.
PolhemsprisetSveriges fi naste teknikpris
John Elvesj Mrten Skog
Grattis till Polhemspriset 2015
polhemspriset.se
Polhemspriset r Sveriges ldsta och fi nastetekniska utmrkelse. Det delas ut fr tekniskinnovation p hg niv eller fr genialisklsning av ett tekniskt problem, som fi nnstillgnglig p den ppna marknaden och ruthlligt miljvnlig.
John Elvesj och Mrten Skog tar idag den17 november emot Polhemspriset, bestendeav en guldmedalj och 250 000 kronor, avMinister fr hgre utbildning och forskningHelene Hellmark Knutsson.
Mottagare av Polhemspriset 2015John Elvesj och Mrten Skog tilldelas idag
Polhemspriset 2015 fr uppfi nningen TobiiEyetracker, gonstyrning av datorer. De prisasfr idn till fretaget Tobii och den teknologi iframkant som de har skapat.
gonstyrning av datorer har kat mjlig-heterna fr tusentals funktionsnedsatta attkommunicera och delta i samhllet p likavillkor. Tekniken ppnar stora mjligheter tillvidare innovation och nya anvndningsomrden.
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
3/100
Allt om Vetenskap www.alltomvetenskap.se Gilla oss p Facebook
Undrar du ver ngot vetenskapligt?
Skriv till: fraga@alltomvetenskap.seeller g till: www.alltomvetenskap.seoch klicka p Frga oss
Om du har synpunkter p tidningen,skriv grna till:red@alltomvetenskap.se
Vanliga brev skickas till:Allt om VetenskapBergsgatan 22 / 112 23 Stockholm
Frgaoss!
Redaktionen ansvarar ej fr inskickat, ej bestllt material. Eftertr yck frbjudet utan utgivarens tillstnd. I skolundervisning fr maximalt en artikel/nummer i Allt om Vetenskap anvndas utan tillstnd frnutgivaren, frutsat t att dist ributionen till elever sker genom ansvarig lrares frsorg, utan at t ngon kostnad eller avgift frekommer fr eleven. A ntalet kopior skall vara lika med antalet elever som berknas
f del av materialet. Det skall tydligt framg varifrn materialet r hmtat.
Kp Allt om Vetenskap digitalt
Du vet vl att du kan kpa vra tidningar digitalt?qiozk.com / Android, iPhone och iPad
Prenumerationsren-
den och adressndringmn-fre 08.30 16.00Tel: 0770-4 5 71 83www.prenservice.seTitelData AB112 86 Stockholm
Kontakt med redaktionenred@alltomvetenskap.se
tel: 0 8-75 8 52 60
Ansvarig utgivareMichael Journath
ChefredaktrLasse Zernell
Grafisk FormNina Journath TheanderJohan Gradin
Webbr edak trMia Elisdotter
Redaktrsa MalmbergAnders Gransson
MedarbetareTomas LindbladAileen FlorellAnders PalmLars BranderAlarik HaglundAnders Mathlein
Ove KaufeldtMagnus NilssonHelena Olsson
Medarbetarei detta nrStefan JohanssonJohan HanssonL-G NilssonTomas Serholt
MarknadAnders Westholmmarknad@alltomvetenskap.se
VDJan Westholm
AnnonsVictor KenttTel: 076-322 41 17
victor.kentta@alltomvetenskap.se
UtgivareAllt om VetenskapFrlags AB
Allt om VetenskapFrlags ABr dotterbolag tillMedstrms AB
Ekonomi /administration
Marie Sthlberg
TryckV-TABISSN 1652-3318
PROGRAMMERAD ATT DDAAlla stora biltillverkare och en del andra fretag,exempelvis Google, experimenterar med frarlsabilar. Frgan r inte om de kommer, utan nr. Menr vi beredda?
Flera forskare har ppekat att den stora svrig-heten med frarlsa bilar inte handlar om tekniken.Bilarna kan snart kra mycket skrare n mnnis-kor och tekniken kan gras lika tillfrlitlig som ex-empelvis bromsarna p en helt vanlig bil. S renttekniskt r det inga problem gr bilarna frarlsas minskar antalet ddade i trafiken drastiskt.
Problemet r istllet moraliskt: vem ska denfrarlsa bilen dda?
Hur man n gr, s kommer det alltid att uppstsituationer dr det inte finns ngon lycklig utgng.Det hnder att gasen hnger sig och bilar kr in ifolkmassor, eller att det uppstr ngon osannoliktrafiksituation som ingen kunnat frutse. Iblandintrffar det helt enkelt saker som vare sig mnniskaeller dator kan hantera utan att ngon fr stta livettill.
S vad ska d en frarls bil programmeras attgra i en omjlig situation? Ska den med berttmod kra in i en folkmassa och dda ett antal mn-niskor eller ska den styra ut fr ett stup och ddasin passagerare? Ska bilen programmeras att ageras att s f som mjligt dr, eller ska den till varjepris rdda sin passagerare?
Och frgestllningen slutar inte dr; ska bilenrdda s mnga mnniskor som mjligt, eller smnga levnadsr som mjligt? Allts ta hnsyn till
ldern p dem som kommer att d.En mnniska kan komma undan med att kra
rakt in i en folkmassa nr bromsarna slutar fungeraeller gasen hnger sig eftersom det handlar omsnabba och desperata beslut. Att handla irrationellti ett sdant lge r mer regel n undantag.
Men den som programmerar en bils beteendekan inte komma undan. Dr finns det gott om tid
att verkligen besluta vem som ska leva och vem somska d.
En lsning som har diskuterats r att bygga in enslumpfunktion som gr att bilen ibland prioriterar
passagerare och ibland mnniskor utanfr bilen. Pngot stt knns ett sdant lotteri mer mnskligt,men samtidigt har det lite av en ndlsning versig.
I slutet av oktober i r publicerades en uppmrk-sammad studie dr tre forskare (i ekonomi, psyko-logi och mnniska-dator-interaktion) frskte fallmnhetens svar p dessa frgor. Ngra hundramnniskor tillfrgades, och de flesta svarade att enfrarls bil borde prioritera att rdda s mnga livsom mjligt ven om det innebr att passagerarnamste offras. Gjordes frgestllningen lite mer kon-kret det r du som r passageraren som kommeratt offras fr att spara ett strre antal andra liv styckte mnga att det fortfarande var okej. Men medett viktigt frbehll; de skulle inte ge sig ut i trafi-ken med en sdan bil s lnge det finns mnskligafrare drute. Bara om alla andra bilar i trafiken rfrarlsa och programmerade att agera p sammastt, s r det okej.
Det finns fler intressanta problem som man kanfundera ver till exempel vem som r ansvarig nrngot hnder. Och om det gr att hacka program-men som styr bilens prioritering av mnniskoliv?Kanske genom att f att bilen att tro att den r fullmed barn och p s stt prioritera sina passagerareframfr de dr mnniskorna som str vid busshll-
platsen ...De hr moraliska frgorna r inte nya, men med
diskussionen om frarlsa bilar har de blivit obe-hagligt konkreta. Tidigare var det mest teoretiska,filosofiska resonemang dr man frskte ta redap hur mnniskor fungerar. Nu r det en praktiskfrga om liv och dd. Och det gr det hela mycketmer spnnande.
Lasse Zernell
Chefredaktr
LEDARE // ALLT OM VETENSKAP
3
Kundservice
Prenumerationsrendenoch adressndringTitelData AB112 86 Stockholm
Kundtjnst:mn-fre 08.30 16.00Tel: 0770-45 71 83www.prenservice.se
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
4/100
Besserwisser
Tecknad av Anders Mathlein fr Allt om Vetenskap.
Insndare
Skriv till oss: E-post:red@alltomvetenskap.se
Postadress:Allt om Vetenskap, 112 23 Stockholm.
VTGASBOLLARI nummer 10-2015 finns en artikelom professor Lars Stenmarkspingisbollstora uppfinning somkallas makrosfr. Dessa makrosf-rer kan laddas med vtgas som se-dan portioneras ut till brnslecellermed ett mikrochip. Detta frefallervara en alldeles fantastisk lsning
fr distribution av energi till olikafordon till exempel.r detta et t serist projekt, eller
har vi hr ett svenskt AndreaRossi-fall?
Mvh
Thor Bihli, skeptisk prenumerant
Ja, det r serist. Det finns inga
som helst konstigheter nr det
gller fysiken kring det hela, och
allt bygger p vlknd och bepr-
vad teknik. Lars Stenmarks id
handlar helt enkelt om hur vte ska
lagras och distribueras sjlva
energiomsttningen i brnslecel-
ler r ngot som redan finns och
fungerar sedan mnga r.
Andrea Rossis projekt handlar
om ngot helt annat och r lindrigt
uttryckt ifrgasatt. Hans energi-
katalysator r en maskin som
psts producera energi med hjlpav kall fusion, ett fenomen som r
obevisat och betraktas med stor
skepsis av de allra flesta forskare.
Han lter ingen utomstende gran-
ska maskinen och hur den fungerar
r i grunden oknt ven om han
pstr att den fusionerar vte och
nickel till koppar. Rossi betraktas av
de flesta forskare som en bedragare
och hans maskin som en ren bluff,
lite som en modern variant av de
gamla evighetsmaskinbluffarna dr
man gmde fjdrar inuti kugghjul.
Stenmarks id med vtgasbollar
har inget av detta ver sig. Dremot
r det en lng vg att g fr att f
med alla aktrer p en infrastruk-
tur som bygger p tekniken. Det
r dock en ekonomisk och politisk
frga, och inte vetenskaplig eller
teknisk.
AoV
HGST RANKADE
UNIVERSITETUSA r vl nummer ett nr detgller naturvetenskaplig forskningoch vetenskaplig litteratur? Menhur r det i Europa r Oxford detuniversitet som publicerar mestvetenskapliga papper?
Rolf W
Det stmmer att USA har en frsta-
plats nr det gller publicering av
vetenskapliga studier. Den exakta
ordningen mellan olika universitet
r dremot inte s ltt att f ett
objektivt mtt p. Handlar det om
antalet artiklar, antalet publ icerade
tecken, hur mycket artiklarna cite-
ras, vilken status tidskrifterna de
publiceras i har? Och s vidare.
Inte ovntat finns det drfr olika
rankingsystem och listor som inte
r helt verens om hur det ligger
till. Men att amerikanska univer-
sitet som Harvard och Stanford
ligger i topp rder det konsensus
kring. I Europa r det Oxford ellerCambridge som leder verlgset.
I Sverige innehar Karolinska Insti-
tutet frstaplatsen.
Ser man p totalrankingen av
lnder, s bevakas det bland andra
av Scimago Labs. Enligt deras
statistik har USA:s dominans under
de senaste ren brjat hotas av
just det Kina. 2004 stod USA fr
26 procent av alla vetenskapliga
studier och Kina fr 7 procent. 2014
var motsvarande siffror 19 respek-
tive 15 procent. Sverige lg 2014
p en 21:a plats med en procent
av vrldens totala vetenskapligapublicering.
AoV
Professor Stenmarks vtgasbollar
r inget konstigt rent fysikaliskt
bara en liten vtgastank.
INSNDARE // ALLT OM VETENSKAP
4
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
5/100
Vrldens mest populra multirumssystem
MITT I STAN S:T ERIKSPLANTel 08-44156 20.
ppettider vardagar 10 18, lrdag 10 15
Med Sonos kan du vlja mellan att spela uppmusik frn din dator, en ntverkshrddisk,
tusentals Internet-radiostationer frn helavrlden samt flera musiktjnster som Spotify,Deezer, Wimp Google play m.m
Kontakta oss fr fri konsultationinfo@larsbengtsson.se
Med Sonos kan vi erbjuda dig en skrddarsyddlsning som utgr frn dina behov. Du kan spela musik i flera rum, och du kanalltid vlja om du vill hra samma musik i helahuset eller spela olika musik i varje rum.
www.larsbengtsson.se
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
6/100
3 LEDARE OCH INSNDARE
8 FAKTISKT
16 USA:S NYA
SPIONPLAN
TR-X, ska bli ett avan-cerat plan stealthteknikgr det osynligt p radar,
mjligheten till fjrr-styrning gr att det kananvndas som drnare
och kommunikationstekniken r
den mest avancerade som finns.
20 NYHETER
30 NR EINSTEIN KRKTE RYMDEN
Den 2 december 1915 frndradesvr syn p vrlden. D presenteradeEinstein den allmnna relativitetsteorin,den modell av verkligheten som blandannat sger att sjlva rummet kankrkas.
38 RYMDODLINGENS ERA R HR
Grna fingrar r kanske inte enegenskap som man frknippar medastronauter men att kunna odla sinegen mat r en frdighet som kom-mer att vara livsviktig fr framtidensrymdresenrer.
8FAKTISKT//Tolkienstad nskas////Mnbiljett////rets IgNobelpris////Oddlig pistol//
20 NYHETER//Sm fusionskraftverk kan snart byggas////Cirrusnebulosan som du aldrig sett den frr////Arbetsvgrande myror//
92FRGOROCH SVAR
//Hur grs saltvatten om tilldrickbart stvatten?////Pverkar tyngdkraftenljudvgor?////Finns det en punkt iuniversum som str heltstilla?//
ALLT OMVETENSKAPNR 112015
44 PRYLARNA SOM DU INTE
VISSTE ATT DU BEHVDE
Transformer fr kket.Den tysta gitarren.
Rrliga 3D-tatueringar.
48 JAKTEN P DROTTNING
NEFERTITIS GRAV
Enligt en ny teori r Tutankhamonsgravkammare i sjlva verket en vestibul
till en mycket strre och nnu doldkammare rymmande kvarlevorna efterden legendariska drottning Nefertiti.
54 TTA MRKLIGA GEN-
MANIPULERADE ORGANISMER
Med dagens genteknik gr det att graalla mjliga mrkliga kombinationer avorganismer p gott och ont.
30NR EINSTEINKRKTE RYMDEN
INNEHLL // ALLT OM VETENSKAP
6
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
7/100
16
30
64
78
70
54
58 NYA RN
OM DIGERDDENNu tror sig forskarna
veta varfr den ganska
harmlsa bakterien
Yersinia pestissom
existerat lnge pltsligt
blev s aggressiv.
62 TIO SAKER OM
BOCKSTENSMANNEN
64 SYNDAFLODEN - FINNS DET
VERKLIGA HNDELSER
BAKOM MYTERNA?Myten om syndafloden r mycket ldre
n Bibeln och finns i olika versioner i
olika kulturer.
70 CTE - HJRNSKADAN SOM
SKAKAR IDROTTSVRLDEN
Hjrnskador som beror p vld mot
huvudet r ett mycket utbrett problem,
inte bara inom amerikansk fotboll.
78 UBTENS HISTORIA
Kapten Nemo byggde en farkost med
otroliga egenskaper. Men det var jubara science fiction. Nu har verklighe-
ten hunnit ifatt och frbi kapten Nemo.
86 MRKLIGA DJUR
SAIGAANTILOPEN
88 MRKLIGT OCH VERKLIGT I BILD
92 FRGOR OCH SVAR
97 KRNIKA
64SYNDAFLODEN
- FINNS DETVERKLIGAHNDELSERBAKOM MYTERNA?
78UBTENS
HISTORIA
70CTE - HJRNSKADORNASOM SKAKAR IDROTTS-VRLDEN
48 58 38
7
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
8/100
FA KT I S Kt
M R K L I G T & V E R K L I G T
8
//Ett gng engelska arkitekter har startat en insamlings-
kampanj p crowdfundingsajten Indiegogo fr att bygga
upp en kopia av staden Minas Tirith i sdra England.
Motsvarande 25 miljarder svenska kronor anser de sig
behva f in fr att f till en fullt fungerande stad
dr folk kan bo och arbeta. Efter drygt en m-
nad var summan uppe i drygt 1,2 miljoner
kronor. Strax efter kampanjstarten lanse-
rades ven en konkurrerande insam-
ling fr att terskapa orchernas
belgring av staden.
UTSKRIVNA PILLERUSA:s livsmedels- och
lkemedelsmyndighet,
FDA, har godknt landets
frsta 3D-utskrivna
medicin. Spritam, som
det heter, r ett piller fr
behandling av epileptiska
anfall. Frdelen med att
exempelvis ett apotek
anvnder en 3D-skrivare
fr att tillverka piller r att
medicinen kan individua-
liseras s att patienten i
en tablett fr precis den
mngd medicin som just
den personen behver.
74 GRADERS varmt var det p
fredagseftermiddagen den
30 juli 2015 i den iranska
staden Bandar Mahshahr.
Siffran visar den upplevda
temperaturen, eller vrme-
index, som kombinerar den
faktiska luf ttemperaturen,
hr 46 grader, med den
relativa luftfuktigheten,
som d var extremt hg.
Ett vrmeindex p ver
54 grader rknas som
extrem fara att vistas i.
Det hr var det nst hgsta
vrmeindex som uppmtts
i vrlden, etta r Dhahran
i Saudiarabien med 78
grader i juli 2003.
HETT LNGT LIVI en internationell sjurig
observationsstudie av
nra en halv miljon kineser
i ldrarna 30-79 r visade
det sig att ddligheten var
nskas
Tolkienstad
Lngsam flaskpost//Nr Marianne Winkler och hennes
make promenerade lngs stranden p n
Amrum, en av de nordfrisiska tyska arna i
Nordsjn, i vras hittade de en uppspolad
flaskpost. Inuti lg ett papper som med
stora rda bokstver uppmanade upphit-
taren att sl snder flaskan. Eftersom det
inte gick att ppna den s ld det tyska
paret uppmaningen. Inuti flaskan lg ettfrfrankerat vykort med ett frgeformulr
dr upphittaren uppmanades att svara p
frgor om nr och var de funnit flaskpos-
ten och sedan skicka ivg det till Marine
Biological Association, MBA, i Plymouth i
Storbritannien.
Som tack fr hjlpen skulle de erhlla
hela 1 shilling.
De lade brevet p ldan och ngra
dagar senare ppnade ett gng hpna
marinbiologer i England brevet. Flask-
posten visade sig ha varit frn 1906 och
ingtt i ett experiment fr att underska
Nordsjns undervattensstrmmar. Runt
tusen flaskor hade kastats i havet av
institutets dvarande rektor, George
Parker Bidder, och mnga hittades
av trlare inom ngra mnader. Den
108 r gamla flaskposten r drmed
vrldens ldsta knda flaskpost och lr
nu komma med i Guinness Rekordbok.
Upphittaren Marianne Winkler fick sinshilling, inkpt av institutet hos en
mynthandlare eftersom myntsorten inte
existerar som betalningsmedel sedan
1990.
Ngra engelska arkitekter vill
halvt p skoj bygga upp en kopia
av Minas Tirith frn Tolkiens
Sagan om ringeni full skala.
Bild: New Line Cinema
En kopia av vrldens nu knda ldsta
flaskpost, en 108 r gammal flaska
som kastades i Nordsjn r 1906 som
ett led i ett oceanografiskt experi-
ment. Flaskan hittades i r p den
tys ka n Amrum. Bild: MBA
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
9/100
9
mellan 10 och 14 procent
lgre hos dem som regel-
bundet t starkt kryddad
mat. Srskilt frsk chili
verkade minska risken fr
ddlig cancer, blodpropp
och diabetes. Om kopp-
lingen r ett direkt resultat
av chilikonsumtion eller om
det hnger ihop med andra
kost- och livsstilsfaktorer
r n s lnge oklart. Stu-
dien r publicerad i BMJ.
KOLL P LEJONAlla r vi vervakade
nufrtiden. I somras
startade i Kenya et t projekt
dr landets, och i frlng-
ningen hela kontinentens,
lejon ska f sina ansikten
fotograferade fr att sedan
vervakas med hjlp av
programvara fr ansikts-
igenknning. De enfr-
gade lejonen r till skillnad
frn exempelvis flckiga
leoparder relativt svra att
identifiera och gps-teknik
bde dyr och krnglig. LINC
heter projektet.
3 040 000 000 000S mnga trd finns det i
vrlden enligt nya berk-
ningar. Det r sju gnger
s mnga som tidigare
uppskattats. Tidigare be-
rkningar byggde helt p
satellitbilder, men nu har
man utgtt frn data om
trd tt het in samlad p mar-
ken. Hgst trdtthet i vrl-
den har skogarna i Norden,
Ryssland och Nordamerika.
//Simning r en sysselsttning somhittills inte varit frknippad med
svindel. Men snart finns mjligheten
att ndra p det. Om tre r r det i
London premir fr vrldens frsta
himmelspool, en helt transparent
pool i akrylplast som strcker sig
mellan tv hus 35 meter upp i
luften. Hr kan man crawla och f
svindel samtidigt nr man ser ner
mot marken genom det 20 centime-
ter tjocka akrylgolvet i poolen.
Himmelspoolen r en del i ett
nytt luxust bostadskomplex i Bat-
tersea i sdra centrala London. Ett
diplomatkvarter som omger den nya
snart frdiga amerikanska ambas-saden, en gigantisk futuristisk kub
med en extra yttre fasad i gnist-
rande fluorplast, ETFE, med 8 300
kvadratmeter solceller p, eget
biomassakraftverk och eget grund-
vattenmagasin att ta vatten ifrn vid
behov. Ett miljmssigt stllnings-
tagande som ocks gr byggnaden
delvis sjlvfrsrjande. Fast den
amerikanska ambassaden hade inte
behvt flytta arrendet p dagens
tomt p Grosvenor Square i Mayfair,
dr dagens modernistiska bunker till
ambassad sttt sedan 1955, lper
till r 2953.
Svindlande simning
I anslutning till swimming-
poolhusen byggs just nu
USA:s nya ambassad, en
enorm kub som r i stort set t
sjlvfrsrjande p el, vrme
och dricksvatten. Och som
kommer att synas.
Simma med svindel. I London ska man mellan tv hus bygga
en swimmingpool med transparenta sidor 35 meter ovanfr
marken.
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
10/100
FA KT I S Kt
M R K L I G T & V E R K L I G T
Runt 15 miljarder trd
sgas ner rligen. Sedan
jordbrukets begynnelse fr
12 000 r sedan har antalet
trd i vrlden minskat med
46 procent. Studien r
publicerad i Nature.
DEL VXTGeologer har funnit att
en cirka tio meter hg
palmvxt, Pandanus can-
delabrum, som vxer i Libe-
ria, verkar fungera som
indikator fr diamantfyn-
digheter. Enligt en artikel
i tidskriften Economic
Geology ser det ut som att
den vxer enbart p toppen
av kraterrr, diatremer,
fyllda med diamantens
moderbergart kimberlit,
s kallade diamond pipes.
Stmmer det s r vxten
att likna vid en skylt med
ordet diamant p och
landets diamantjgare lr
hoppa jmfota.
OCH SVERIGE HARFJLLNEJLIKAN1973 upptcktes viscaria-
malmen vster om Kiruna,
en stor kopparfyndighet
som blev Viscariagruvan.
Orsaken till att kopparmal-
men hittades var att mar-
ken dr var alldeles tckt
av rosa fjllnejlikor, en vxt
som trivs p starkt koppar-
haltig mark, ett underlag
som annars r giftigt fr de
flesta vxter, och fungerar
som kopparindikator.
10
//P sin twittersida har den pensionerade astronauten Buzz Aldrin, mnniska nummer tv p
mnen, lagt ut sin frdbiljett till mnen frn 1969. Som p vilken tjnsteresa som helst har rese-
arrangren Nasa gjort en knastertorr specifikation med detaljer som avreseort: Houston, Texas.
Destination: Cape Kennedy, Florida, Mnen, Stilla havet, USS Hornet, Hawaii och tillbaka till
Houston. Frdmedel: Statlig rymdfarkost, Gov. Spacecraft.
Vidare: Samtliga ml samt inkvartering tillhandahlls av staten. Aldrin begrde ven 33,31
dollar i ersttning fr resekostnader, vilket godkndes. Kanske var det ersttning fr resa med
egen bil till flygbasen, transporten till mnen stod ju som tur var den amerikanska staten fr.
Det sgs att Buzz Aldrin, men kanske var det en annan astronaut, p skmt begrde vanlig
jordisk milersttning p 8 cents per mile men d av Nasa fick tillbaka en faktura p 185
miljoner dollar priset fr Saturn V-raketen som skt upp Apollo 11.
Mnbiljett Buzz Aldrins specifikation frn tjnsteresantill m nen med Ap ollo 11 i juli 19 69 .
//Ikldd den hr torpedformade cockpiten cyklade kanadensaren Todd
Reichart fram i 133,8 km/h p en spikrak och flack vg i Nevada i USA i
september i r. Cykeln r en liggcykel dr man trampar fram p rygg. Dr-
med satte han nytt hastighetsrekord fr mnskligt framdrivna fordon.
Bild: AeroVelo
Vrldens snabbaste cyklist r
dremot fransmannen Eric
Barone som i mars i r
brnde nerfr en strt-
loppsbacke i Frankrike
i hela 223,30 km/h och
drmed satte nytt
hastighetsrekord i
downhillcykling.
SNABBCYKLAT
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
11/100
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
12/100
FA KT I S Kt
12
// I Storbritannien ska landets variant p Tra-
fikverket, Highway England, inleda frsk med
elektrifierade vgbanor som kan ladda elfordon
medan de kr. Tanken r att den extra krbanan
i framtiden ska ha nergrvda induktionsspolar
kopplade till elntet som genererar ett magnetflt
nr bilen kr frbi och trdlst frser bilen med
strm via en mottagarspole. Enligt den utredning
som gjorts kommer laddeffekten att bli riktigt
hg och hamna p runt 40 kW fr personbilar och
140 kW fr tyngre fordon. I och med att laddef-
fekten r s hg behver inte hela vgfilen elek-
trifieras, utan laddpartierna delas upp i segment.
Bara motorvgarna r n s lnge tnkta att
f laddningsbara vgar. Testprojektet ska fortg
i 18 mnader innan ett eventuellt beslut kan tas
om att infra det p allmnna vgar.
I Sverige ska Vattenfall precis pbrja ettprojekt med trdls laddning via stationra
laddstationer och kommande versioner av
Toyotas hybridbil Prius ska ocks erbjuda trdls
laddningsteknik som extra tillgg.
//Fr 260 miljoner r sedan
vaggade de stora djuren
runt nr de gick p alla
fyra. Som p en dla gick
benen frst ut frn kroppen
p sidan och sedan ner.
Men s fanns Bunostegos
akokanensis, som enligt
en ny studie publicerad i
the Journal of Vertebrate
Paleontology, trippade fram
p alla fyra benen likt en
ko genom att benen befann
sig under kroppen. Det r
drmed vrldshistoriens
frsta knda fyrbenta djur,
enligt studien. Orsaken
bakom nymodigheten antas
vara att djuret levde i ett
omrde dr den tvingades
g lnga strckor fr att f
tag i vatten och mat och tj-
nade p en fyrbent mindre
energikrvande stil.
LADDADE VGAR
GICK SOM
EN KO
// Colosseum kryllar av liv igen. Efter gladiatorer, ondsinta kejsare och turisthorder r det nu dags fr
bakterierna att f sina femton minuter i strlkastarljuset. I ett konstprojekt sponsrat av Unesco har den
tyska konstnren Sabine Kacunko topsat den antika byggnadens fasad och blst upp en enorm projek-
tion av byggnadens egentliga invnare nu som d p fasaden fr hela Rom att se. Syftet r att lyfta
fram ngra av vrldens ldsta livsformer som ett fredme fr oss mnniskor. Vill vi bli lika framgngs-
rika och lnglivade som bakterierna gller det att lra sig att samarbeta och kommunicera bttre, sger
Sabine Kacunko.
Kolossala bakterier
I hstas kr yllade det av bakterier
p Colosseums fasad i Rom. I en
ljusinstallation blstes nrbilderp byggnadens bakterier upp i
storformat. Bild: Sabine Kacunko
Om ngra r kanske Storbritanniens elbilister
kan ladda sina bilar under frd. Landets mot-
svarighet till Trafikverket ska nu inleda ett flt-
test med e lektrifi erad e vgbano r fr snabbladd -
ning av svl personbilar som tyngre fordon.
Det hr buckliga krldjuret levde
fr 260 miljoner r sedan gick
precis som en ko, enligt en ny
studie. Bunostegos akokanensis,
som den heter, r drmed vrl-
dens ldsta verkligt fyrbenta
djur.
Bild: Morgan Turner
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
13/100
13
//Medan vi i Sverige fokuserar
p cykeln som miljvnligt
pendelalternativ till bilen har
man i London lite mer vidlyf-
tiga planer. Vad sgs om att
pendelsimma till jobbet?
Den engelska arkitekt-
byrn Y/N Studio vill skapa
en simbana lngs den nra
14 kilometer lnga Regent's
Canal som gr i en bj ver
norra centrala London. Simba-nan kallas de Lido Line och r
tnkt att best av en tskild
bassng som lper lngs kana-
len. Den flytande bassngens
vggar bestr av ett membran
som filtrerar bort bakterier
och froreningar frn det
omgivande vattnet s att sim-
marna fr rent och fint vatten
att simma i. Lngs simlinjen
finns ett antal stationer med
omkldningsrum dr pendlarna
kan byta om frn badklder till
jobbklder. Simning r ju inte
det snabbaste sttet att ta sig
till jobbet p, men p vintern
kan det g undan. D frvand-
las simlinjen till en skridsko-
linje en vv lggs i som ska
gra bassngen grundare och
gynna istillvxt.
Fr de Londonbor som vill
fortstta att pendla i lugn och
ro inomhus lanserar arkitekt-
firman NBBJ istllet en verkligtsnabbgende tunnelbana.
Tanken r att erstta tgen
p dagens Circle Line med
rullband i olika hastigheter
som lper bredvid varandra.
Pendlaren kliver frst p det
gula bandet som rr sig i
knappt fem km/h vid stationen
och kar till 15 km/h mellan
stationerna exakt hur detta
ska g till r oklart.
De som har mer brttom
hoppar ver till det orange
med en hastighet p 19 km/h
eller det rda som gr i 24
km/h och ven har fasta
bnkar att sitta p. Eftersom
banden till skillnad frn tunnel-
banetg inte behver stanna
och ta upp passagerare skulle
den gende tunnelbanan,
enligt arkitekterna, bli ett
snabbare alternativ n dagens
tg. Dessutom gr det ju att
springa fram p banden
En engelsk arkitektbyr vill fr-
vandla Regent's Canal i centrala
London till en simlinje fr pendlare.Lido Line, som den heter, bestr av
en bassngbana som filtrerar flod-
vattnet och skiljer simmarna frn
bttrafiken. Bild: Y/N Studio
Genom att erstt a tunnelbanetgen p Londons Circle Line med frgkodade
rullband i olika hastigheter kan pendlare promenera i uppemot 30 km/h och
drmed komma fram snabbare n vad det gr med dagens tg, anser arkitekt-
firman NBBJ som ligger bakom frslaget. Bild: Y/N Studio
Pendelnytt
frn London
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
14/100
14
FA KT I S Kt
Chockerande produkter// Microsoft har ftt patent p en brbar it-pryl (wearable, som
det heter numera) som ger anvndaren en elstt nr telefonen
ringer. Den kan sys in i en t-shirt eller placeras i en sko och
r ett ljudlst alternativ till mobilens vibrator. Som vckar-
klocka verkar den perfekt, inte ens den mest morgon-
trtta ligger vl kvar och drar sig under en serie avelsttar. Dessutom strs praktiskt nog bara braren
av vckarklockan.
Prylen har ocks en uppfostrande sida. Att dma av
det aningen luddigt skrivna patentet verkar det som om
att den i klderna insydda produkten ska kunna knna av
och varna anvndaren nr det r dags att byta ett plagg eller
ndra stllning. Smutsig trja: bzzz. Dlig hllning: bzzz.
Hr liknar den det uppfostrande armbandet Pavlok som lanse-
rades i r, namnet r efter Ivan Pavlov och hans frsk med klas-
sisk betingning p hundar. Armbandet ger braren en elstt varje
gng denne hller p att falla fr en ovana. Syftet r att hjrnan
snart ska sammanknippa ovanan med olust istllet fr lust. Handen
p vg mot cigarettpaketet: bzzz.
Det senaste inom brbarelektronik r att uppfostraanvndaren med hjlp avelchocker. Bild: Pavlok
// I nordstra Mexiko lever runt 30 popula-
tioner med helt blinda grottfiskar. Grottetror,
som de kallas, har till skillnad frn de yt-
levande av samma art,Astyanax mexicanus,
genom ren helt tillbakabildat sina gon.Orsaken r att de i sin mer nringsfattiga
milj inte tjnar p att upprtthlla det
energikrvande synsystemet nr de inte har
ngon nytta av det. Alla djur har en begrn-
sad energibudget och stora gon drar mycket
energi och krver drfr ett strre intag av
nring.
De tillbakabildade gonen r ett bra exem-
pel p hur det som kallas selektivt tryck visar
sig under evolutionen. Organismer utvecklas
p olika stt beroende p vilken milj de
lever i, fr att bst anpassa sig till omgiv-
ningen. Nu har forskare vid Lunds universitet
underskt hur mycket den blinda grottfisken
tjnar p att inte ha ngot synsystem, bde
gon och synbark r borta. Och kostnaden fr
synen var mycket strre n de frvntat.
Vra mtningar p den mexikanska grott-
fisken visar att synsystemet krver 515 pro-
cent av djurets totala energibudget, beroende
p fiskens lder. Detta r en svindlande hg
kostnad! Djur med stora och vlutvecklade
gon, ndvndiga fr deras verlevnad, beta-
lar dyrt fr dem, sger Eric Warrant, forskare i
funktionell zoologi vid Lunds universitet.
Studien r publicerad i tidskriften Science
Advances.
Dyrtmed gon
gon kostar. De sorter av tetranAstyanax mexicanussom levernere i mrkret i nringsfattiga
grottor i Mexiko har genom rentillbakabildat sina gon helt fr att
spara p energi. Bild: IBL
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
15/100
15
//I USA har polisens ddsskjut-
ningar av obevpnade civila lett till
allt vldsammare debatt, protester
och vldsamheter. Som ett led i
detta har ett amerikanskt fretag
nu utvecklat ett slags krockkudde
fr pistolkulor som syftar till att
oskadliggra och stoppa en ag-
gressiv person utan ddligt vld.
The Alternative kallas uppfinningen
som bestr av en orange plasthyl-
sa med en rund metallkula framtillsom stts ver pistolens pipa. Nr
skottet avlossas fngas pistolku-
lan i den runda metallkulan som
skjuts ivg mot mlet ungefr en
femtedel s snabbt som en vanlig
pistolkula. Tanken r att kulan
inte ska trnga in i kroppen utan
orsaka en smrtsam stoppverkan.
Enligt tillverkaren, Alternative Bal-
listics, ska det knnas som att
trffas av ett hrt hammarslag i
brstet, slaget av en professionell
basebollspelare Om angriparennd inte stoppas r nsta skott
oskyddat och ddligt.
I USA har n s lnge bara ett
polisdistrikt brjat testa The Alter-
native, men det r symboliskt nog
Ferguson, Missouri, platsen fr
polisens omtalade ddsskjutning
av den obevpnade tonringen
Michael Brown r 2014.
ODDLIGT
VAPEN
//I den amerikanska tv-showen
The Late Show with Stephen Colbertfick denvisionra och vetenskapligt intresserade entreprenren Elon Musk, han med
Teslabilarna, Space X och annat kul, frgan om hur man kan gra Mars mer
beboelig. Fr vad ska man dr att gra om det nd inte gr att bo dr?
Det gller att hetta upp planeten, svarade Musk.
Hur d, med en filt eller? Den ligger ju bra lngt frn solen, undrade Colbert.
Ja, det finns en snabb metod, och en lngsam. Det snabba sttet r att
slppa krnvapenbomber ver polerna
Du r en superskurk! svarar Colbert.
Musks drastiska kommentar bygger p att Mars behver en ttare atmosfr
fr att bli beboelig. Genom att snabbvrma de frusna polerna som bestr av is
och koldioxid skulle de frislppta vxthusgaserna bilda en ttare atmosfr och
ka temperaturen p marken s att n mer vattennga och koldioxid frigrs
och vatten kan brja existera i flytande form och s vidare i en positiv spiral.
Kanske kan man sedan odla lite grna vxter fr att f fart p syreproduktionen
s att planeten blir beboelig p allvar.
Nackdelarna med bombningarna r uppenbara. Frutom att polerna bombas
snder frorenas ju planeten ocks med radioaktivt nedfall och strlning.
Superskurken Musk
Han r superrik,
han r smart,han uppfinner
olika hg-
teknologiska
saker. Och han
resonerar kring
mjligheten att
atombomba vr
grannplanet.
Nej, det r inte
Green Goblin
frn Spiderman,
utan Elon Musk
vi talar om.
Bild: IBL
Ett amerikanskt fretag
har tagit fram en tillsats
fr halvautomatiska pistoler
som ska minska risken fr
ddsskjutningar. Nr pistolkulan
avlossas fngas den i metallkulansom sedan trffar mlet med en fem-
tede l av hastigheten hos en vanlig
pistolkula. Chockverkan ska vara
tillrcklig fr a tt oskad ligg ra ut an
att dda. Bild: Alternative Ballistics
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
16/100
USA:S NYA
SPIONP AN
Den gamla trotjnaren U-2 Dragon Lady har frsett USA med flygfoton och annan
underrttelseinformation under 60 r. Men nu brjar det legendariska spionplanet
att bli omodernt.
Den nya modellen, TR-X, ska bli ett avancerat plan stealthteknik gr detosynligt p radar, mjligheten att fjrrstyra det gr att det kan anvndas som
drnare och kommunikationstekniken r den mest avancerade som finns. Det
finns till och med planer p att utrusta det med laservapen.
TextLars Brander BildSPL, AoV m fl
16
FLYG // ALLT OM VETENSKAP
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
17/100
Dragon Lady har tjnat det amerikan-ska flygvapnet i mer n ett halvsekeloch i r firas 60-rsjubileet frU-2-programmet som helhet. Men2019 gr vrldens kanske mest myt-
omspunna och hemligaste plan enligt planerna ipension. D mste ersttaren vara redo att lyfta ochta hennes plats i det utforskande och kartlggandeluftrummet. Nsta generations spionplan har fttarbetsnamnet TR-X och det kommer att varabde bemannat och obemannat.
Fast att erstta en trotjnare av den hr kalibern
blir frsts inte ltt. Lockheeds U-2 Dragon Ladykonstruerades och byggdes av Skunk Works, avdel-ningen inom Lockheed Martin som utvecklar nyaflygplanstyper fr militrt bruk. Det allra frstaexemplaret levererades och flgs frsta gngen iaugusti 1955 mitt under det d allt frostigare kallakriget.
Sedan dess har spionplanet utfrt orkneligauppdrag och varit till ovrderlig nytta fr USA ochdet amerikanska flygvapnet. En anledning till attdet varit i bruk s pass lnge r den uppgraderingsom gjordes under 1980-talet. Nu har dock ame-rikanska regeringen gjort klart att den inte ansersig ha rd att finansiera bde det lderstigna men
nd mycket tekniskt avancerade U-2 och den nyalngdistansflygande drnarversionen av NorthropGrummans Global Hawk. Och d r det U-2 somfr stryka p foten dock inte utan att bli ersatt avngot som US Air Force hoppas blir nnu bttre.
VSENTLIGT BILLIGARE
Den amerikanska kongressen bestmde 2012 attU-2 inte fr rullas in i hangaren fr gott innan efter-fljaren r redo fr start. Det innebr att arbetetmed uppfljaren TR-X nu gr in i en intensifieradfas. Men att hinna bli klara till 2019 d U-2 r tnkt
att pensioneras gr knappast, s verkligheten kan-ske inte r helt i linje med kongressbeslutet. Istllettalas det om 2025 och att lta drnaren GlobalHawk fylla ut glappet.
Nya TR-X kommer i mycket att likna U-2. Detkommer att ha samma motor, en modifieradversion av General Electric F118 som U-2 varitutrustad med sedan 1998, och samma flyghjd,last, hastighet och stigning.
Vid sidan av en modernare teknik kommer denstrsta skillnaden vara att TR-X blir mycket billi-gare att tillverka. Planet kommer ven att vara ut-rustat med nya sensorer, nya sofistikerade kommu-nikationssystem och flera andra mycket avancerade
En av de mest knda
bilderna tagna av en U-2 r
den ver Sovjets raketbaser
p Kuba 1962 . Bilderna som
planet tog bidrog i hg grad
till at t USA in sg a tt de
snart skulle ha avfyrnings-
platser fr krnvapenmis-
siler alldeles inp knuten.
Fljden blev Kubakrisen,
d vrlden stod p grnsen
till et t krnvap enkrig. I
slutnden krvde krisen ett
enda direkt ddsfall en
U-2-pilot som skts nedver Kuba. Bild: SPL
17
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
18/100
tekniska system. Det talas till och med om laser-vapen.
TR-X ska ocks f en bttre stealthfrmga, alltsbli mycket mer svrupptckt fr radar, n sin fre-gngare. I grunden handlar det om att undvikavink lar som ger radareko och med dagens avance-
rade datorberkningar kan planets form optimerasfr att bli mycket svrupptckt.En annan intressant detalj r att planet ocks ska
kunna anvndas som drnare. Det ska kunna flygashelt obemannat p farliga uppdrag och styras heltoch hllet frn marken. P s stt kan det ersttadrnaren R-Q4 Global Hawk.
FLER PROJEKT
nnu s lnge r konstruktionen visserligen baraett koncept p papper, men Scott Winsted vidLockheed Martin som har affrsansvaret fr U-2tror att TR-X-modellen kan vara klar inom en tio-rsperiod.
Men TR-X r inte det enda projektet som detamerikanska flygvapnet tittar p. Bland andra finnsjakt- och attackplanet F-35A som redan r bestllt,liksom det stora fraktplanet Boeing KC-46 Pegasus.
ven lngdistansbombaren LRS-B finns med idet amerikanska flygvapnets planer. Det r ett stortplan med kapacitet att bra krnvapen, och liktflera konstruktioner r det designat fr att undvikaradarupptckt. US Air Force hoppas kunna f mel-lan 80 och 100 sdana plan till sitt frfogande medproduktionsstart i mitten av 2020-talet. LockheedMartin, Northrop Grumman och Boeing slss omkontraktet. Ocks hr finns planer p en obeman-
nad modell som kan flyga i verljudshastighet, ochdet finns obekrftade uppgifter om att skalenligaprototyper redan byggts och testats i vindtunn-lar. Tanken r att bombaren ska kunna n vilkenplats som helst p jorden och utfra sina ddligauppdrag.
Men avancerade militra operationer krver na-turligtvis korrekt, snabb och detaljerad informa-tion. Det r hr U-2:s eftertrdare kommer in ibilden. Genom att lta TR-X spana och kartlggamlen s kan de andra planen sedan utfra det deska utifrn rtt information.
Den gamla trotjnaren U-2 har spionerat fr
USA:s rkning i nrmare 6 0 r. Bild: SPL
En trotjnare i sex decennier
Skunk Works, Lockheeds avdelning fr utveckling av militrt flyg, behvde
bara ett r p sig fr att leverera det frsta U-2A-planet som lyfte frn en
amerikansk bas 1955. Det hade utvecklats under strsta sekretess med det
frmsta syftet att mjliggra kontroll och vervakning av Sovjetunionensfrehavanden inte minst vad missiler och krnstridsspetsar betrffade.
Sedan dess har The Dragon Lady, som den amerikanska militren snart kom
att kalla henne, legat druppe p 21 000 meter och tagit bilder ver vldiga
omrden.
En U-2 finns alltid i luften ngonstans i vrlden, dygnet runt. Planen
spionerar och vervakar, men de kan ocks ha viktiga uppgifter att fylla vid
dramatiska hndelser av mer civil karaktr, som till exempel naturkatastro-
fer, och har haft terkommande uppdrag inom ramen fr Nasas forskning.
De tidiga modellerna fokuserade under kalla kriget p Sovjet, Kina, Viet-
nam och Kuba. Ibland gick det illa. Den 1 maj 1960 skts ett U-2-plan ned
ver Sovjet med en S-75 Dvina-missil. Det kraschade i nrheten av Sverd-
lovsk och piloten Francis Gary Powers, som rddat livet i sin fallskrm, togs
till fnga. Han anklagades fr spioneri och dmdes till ett tiorigt fngelse-straff. Det blev dock bara tv r bakom sovjetiskt galler 1962 utvxlades
han mot en sovjetisk spion, KGB-officeraren Rudolf Abel. Utvxlingen gde
p klassiskt spionromanvis rum p Gliernicker Brcke ver floden Havel,
mellan Potsdam och Berlin.
Ett annat U-2-plan med major Rudolf Anderson vid spakarna skts ned
ovanfr Kuba den 27 oktober 1962. Anderson blev fr vrigt den ende som
under Kubakrisen omkom som en fljd av fientlig eldgivning.
Men allt ligger inte lngt tillbaka i historien. U-2 anvndes flitigt bde i
Afghanistan och Irak och s sent som i september i r syntes ett U-2-plan
p en bas i Sydkorea under en av de stndigt terkommande kriserna mellan
Nord- och Sydkorea.
U-2 Dragon Lady
Lngd: 19,2 m
Vingspann: 31 m
Marschfart: 764 km/h
Tomvikt: 6 848 kg
Flyghjd: 21 000 m
Rckvidd: 10 300 km
Delar av den U-2 som skts ned ver Kuba1962 finns ut stllda i Havanna. Bild: Man-u
18
FLYG // ALLT OM VETENSKAP
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
19/100
... fr dig som tyckeratt elektronik r kul!
LCD Oscilloskop SDS1000-serienEtt riktigt hgklassigt digitalt oscilloskop med samplingsfrevens p upptill 2 Gs/s, en mngd lter och matematiska funktioner, inkl FFT. 2 kana-ler, X/Y, USB-anslutning fr PC och USB-anslutning fr t.ex USB-minne(lagra mtningar) eller skrivare.41011407 2 kan 50 MHz 500Ms/s frg LCD 2.795:-41010059 2 kan 100 MHz 1Gs/s frg LCD 3.995:-
Crazyfie 2.0Flygande utvecklingsplattform, Quadcopter i
miniutfrande, som styrs via Bluetooth LE. ppenfr utveckling av egen programvara. Utvecklad iSverige.
41013600 Crazyie 2.0 1 999:-
Intel Edison- Inkrsporten till Internet of Things
Modul med Intel-processor, WiFi och Bluetooth,
tnkt att utgra hjrtat i dina IoT-projekt. Det nns
ett antal expansionsmoduler samt ett break-out-kort som medger anslutning av Ardiono shields.41013328 Intel Edison SoC 699:-
41013330 Intel Edison med Arduino B/O 1299:-Se vr hemsida fr detaljer och lnkar till instruktioner mm.
byggsatserkomponenter
mtinstrumentldverktyg
tillbehr
electro:kitTel: 040-298760
www.electrokit.comMoms ingr. Frakt tillkommer - frn 29:-.
Se hemsida fr detaljer.Reservation fr ev fel o ndringar.
www.electrokit.com
Multimeter- 3 1/2 siffra digital (0-1999)
- automatisk avstngning
En mycket bra mutimeter fralla som hller p med elektro-nik. Mter strm, spnning ochreisistans. ven summer frkontaktprovning.41010696 149:-
Analog DiscoveryMed Analog Discovery och din PC frdu oscilloskop, spektrumanalysator,ntverksanalysator, logikanalysator,funktionsgenerator och strmfrsrjning.Inkluderar programvaran WaveForms.Utvecklad i samarbete med Xilinx och
Analog Devices. Anslutes till PC viaUSB.
41010867 2.790:-
Raspberry Pi
41013583 Rpi 2 1GB Mod B 399:-41012962 Rpi 512MB Mod B+ 299:-
Raspberry Pi 2 - upp till 6x snabbare!Raspberry Pi r denomtalade Linuxdatorn som bara kostar ngra hundralappar. Du
kan koppla den till din TV, mus och tangentbord, och har sedanen komplett minidator som du kan surfa med, se p lm, lyssna
p musik eller kra applikationsprogramvara. Raspberry Pi rbaserad p Linux, och viss Linuxkunskap rekommenderas fr fulltutbyte.
Vi har ven
tillbehren!- inbyggnadsldo- strmfrsrjning- kablar- labb-anslutning- minneskort m.m
RaspberryPiisatrademarkoftheRaspber
ryPiFoundation
Arduino UNO rev 3Grundkortet i Arduino-serien.Baserad p ATMEGA328processor. Anslutes till din PCvia USB.
12200029 215:-
Electrokit r
Approved Reseller
fr Raspberry Pi
Arduino Starter KitDet ofciella startpaketet frn Arduino. Innehller
Arduino UNO, display, motor, servo och ett ertal
komponenter samt en pedagogisk bok som guidardig igenom en mngd experiment med Arduino.
41011181 Arduino Starter-Kit 899:-
Makey-MakeyEtt uppnnar-kit som lter dig anvnda alla mjliga
saker, frn bananer till cykelpumpar, som ingngtill en dator. De anslutna sakerna verstts till
tangentkommandon till din dator (USB HID).
Mycket populrt i skolorna som en introduktion tillprogrammerbara system.41011031 Makey-Makey 529:-
10 r2004 - 2014
IoT - Internet of ThingsIdag handlar mycket innovation om hur man kanansluta olika produkter till ntet, och f dessa attarbeta tillsammans.Vi p Electrokit har de esta byggstenarna som
behvs fr att du skall kunna skapa dina innovati-va produkter och lta dem bli en del i IoT-vrlden.
Med produter som Arduino, Raspberry Pi, IntelEdison som bas och en massa smarta tillbehr,r mjligheterna nrmast ondliga. Bara din egenfantasi och frmga stter grnsen.
Vi vnder oss till folk som tycker om att experimentera och lra
sig mer inom elektronik.
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
20/100
Sorry Charlotte Kalla, men nr det kommer till att syrestta k roppens
muskler kan varken du eller ngon annan toppidrottare brckaregnbgsringen, visar en ny studie i PLOS ONE.Fiskarnas system fr att pressa ut syre till vvnader r upp till 50gnger effektivare n mnniskans. Hemoglobin, blodets syretrans-portr, r hos regnbgsringen betydligt knsligare fr frndringari pH-vrdet n andra djurs. Fr fiskarna har detta s tor betydelse inteminst i stressade situationer som nr de mste fly undan et t rovdjureller verleva i syrefattiga vatten. Kniper det kan de drfr dubb-lera eller till och med tredubbla syretransporten ut till vvnaderna.Forskarna bakom studien menar att det kan vara en av de absolutviktigaste anpassningarna fiskarna genomgtt under de drygt 400miljoner r de simmat omkring i haven.http://journals.plos.org
Inom bara ngra r kan
sm fusionskraftverk vara
verklighet, hvdar forskare
vid Gteborgs universitet och
Islands universitet. Det skulle
i s fall kunna resultera i bde
billig och miljvnlig vrme
och el.
Fusion r de krnreaktioner
som frekommer i solen dr
lttare atomer sls samman
till tyngre och stora mngder
energi frigrs. Att terskapa
denna process p jorden har
visat sig vara inte helt ltt,
dels fr att de extremt hga
temperaturer som krvs fr
att f tv atomkrnor attsmlta samman r svra att
kontrollera och dels fr att de
flesta frsk fram tills nyligen
inte gett mer energi n vad
som stoppats in. Dessutom
har ett problem varit att
stora mngder neutroner
frigrs vilka har hg energi.
Eftersom de till skillnad frn
elektroner och protoner
saknar laddning r de svra
att stoppa, vilket innebr att
sdana krnkraftverk skulle
krva metertjocka reaktor-
inneslutningar, som dess-
utom blir mycket radioaktiva
med tiden.
De problemen sger sig
de svenska och islndska
forskarna ha lst genom
att de studerat en typ av
krnfusionsprocess dr
reaktionerna baseras p
deuterium, ven kallat tungt
vte. Processen ger nstan
inga neutroner utan istllet
snabba tunga elektroner, s
kallade myoner.
Det fina med den hr
metoden r att energiutvin-ningen kan ske i relativt sm
fusionsreaktorer dr laser-
tndning stter igng proces-
sen. I frsk har det visat sig
att mer energi kommer ut
n vad som behvs fr att
starta reaktionen om man
bara rknar den energi som
gick t till att starta fusionen.
Totalt krvdes mnga gnger
mer energi fr att f den kon-
centrerade energikick som
krvdes, s det r fortfarande
en lng vg att g.
Myonerna som frigrs
i den nya processen r
inte alls lika skadliga som
neutroner och de r dess-
utom laddade vilket gr att
de direkt kan omvandlas
till elektrisk energi, utan att
driva ngturbiner som r den
vanliga metoden. Tas de inte
tillvara snderfaller de snabbt
till vanliga elektroner och
liknande partiklar.
http://www.sciencedirect.
com/
http://scitation.aip.org
Kalla ingen match fr en ring
Sm fusionskraftverkkan snart byggas
I plasma har elektronerna
skilts frn atomkrnorna. Det
r endast i detta tillstnd som
fusionsenergi kan skapas.
...men inte fr en regnbgsring. Dessa fiskar
syrestter sina vvnader 50 gnger mer effek-
tiv t n en mnn iska . Bild: Ihlan Ruhr
Charlotte
Kallasfrmga
att syre-
stta sina
muskler
m vara
impone-
rande...
Bild: IBL
NYHETER
20
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
21/100
Denguefeber r en av de
idag tropiska och subtropiska
sjukdomar som befaras sprida
sig till nya delar av vrlden,
dribland Europa, nr klimatet
blir varmare. 2010 drabbades
Frankrike och Kroatien av
inhemska utbrott och i
framtiden skulle ven Sverige
kunna drabbas.
Sjukdomen, som finns i fem
olika varianter, orsakas av ett
virus som sprids till mnniskor
via myggor av Aedes-slktet,
frmst Aedes aegypti, men
ven till viss del av den
asiatiska tigermyggan, Aedes
albopictus, som finns spridd i
Europa, dock inte i Sverige.
Symtomen p denguefeber
r hg feber, huvudvrk,
prickar p huden, muskelvrk
och ledvrk. Vill det sig illa
kan sjukdomen utveckla sig
till en av tv livshotande
former, dengue-bldarfeber
och denguechocksyndrom.
Varje r drabbas nstan
400 miljoner mnniskor
av denguefeber, cirka 150
svenskar smittas rligen under
semesterresor till frmst
Thailand. Och sjukdomen blir
allt vanligare.
Enligt nya forskarrn kar
frekomsten under onormalt
varma r. Det gr att vi till
fljd av det pgende vder-
fenomenet El Nio troligen
kommer se en tydlig kning
av antalet fall i brjan av
nsta r.
Forskare vid Uppsala uni-
versitet har i en underskning
sett att kningen av antalet
fall, tminstone i Singapore,
hnger ihop med stigande
temperaturer i kombination
med en vxande befolkning.
BRA ATT VETA OM
...denguefeber
Hjrtinfarkt r den
vanligaste ddsorsaken
i Sverige, ven om de
flesta som drabbas av
komman verlever det
akuta skedet. Ofta blir
livskvaliteten lidande
eftersom en del av
hjrtmuskeln dtt p
grund av syrebrist vilket
leder till frsmrad
hjrtfunktion. Att repa-
rera ett skadat hjrta
har hittills varit omjligt
men nu har ett inter-
nationellt forskarteam
upptckt ett stt att
gra just detta.
I Nature beskriver
de hur ett protein med
namnet Follistatin-like
1 (FSTL-1) som avges
i inre hjrtscken, fr
hjrtats muskelceller
att dela sig och bli
fler. Forskarna gjorde
sm kollagenplster,
spckade med FSTL-1
och placerade dessa
direkt p hjrtan hos
mss och grisar som
drabbats av hjrtinfarkt.
Inom tv till fyra veckor
brjade hjrtmuskel-
cellerna vxa till i stort
antal och hjrtfunktio-
nen terhmtade sig
successivt. Effekten
var s god att forskarna
hoppas att frsk p
mnniskor ska kunna
gras redan r 2017.
http://www.nature.
com
Nr ditt hjrta brister - laga det med FSTL-1
Vid en hjrtinfarkt dr en del
av hjrtmuskeln p grund
av syrebrist. Hittills har det
inte funnits ngot stt att
terstlla hjrtat, men ny
forskning ger hopp om att
hjrtan inom bara ngra r
ska kunna repareras.
Nya hjrtmuskelceller, gr-
na med gul krna, har vxt
till i e tt in fark tomr de i e tt
mushjrta efter behandling
med FST L-1.
Bild: UC San Diego/SBP
Gigantisk tsunami p Kap Verde
Nr en hel sida p vulkanen
Fogo kollapsade fr 73 000
r sedan ledde det till en
megatsunami. En ny vulkan-
topp har nu res t sig p
rasplatsen. Bild: Nasa
Vulkaner kan vara farliga inte bara nr de har
utbrot t. Regn kan utlsa
jordskred, s kallade
laharer, vilket historisktsett har skrdat mnga
liv. Men n vrre r om
delar eller hela slutt-ningar kollapsar ner i
havet vilket kan leda tillkatastrofala tsunamier.
En artikel i Science
Advances hvdar att fr
ungefr 73 000 r sedanskedde just detta p
Kap Verde, riket vster
om Afrika. Ena sidan av
vulkanen p Fogo rasade
pltsligt och orsakade
en av de vrsta tsuna-
mivgor mnskligheten
upplevt. Forskarnabakom studien uppskat-
tar at t 160 kubikki lometer
material strtade ner i
havet och skapade ennstan 250 meter hgtsunami som rusade
mot grannn Santiago
knappa 48 km bort och
fullkomligt drnkte den.Forskarnas bevis fr att
detta verkligen skett r
stora stenblock, vissa
stora som lastbilar, somforslats 600 meter in p
n och lagt sig till ro 200
meter ver havsnivn.
Vulkanen p Fogo ren av vrldens strsta
och mest aktiva vulkaner.
Den mter i dagslget
2 829 meter ver havet
och hade s sent somfrra ret ett utbrott som
tvingade folk at t lmna
sina hem.
Santiago, dr tsunaminfr 73 000 r sedan slog
in, r ste fr landets
huvudstad Praia och har
cirka 250 000 invnare.S skulle historien upp-
repa sig svvar oerhrt
mnga i direkt livsfara.
http://advances.sci-
encemag.org
NOTISER
SMNEN VARINTE LNGREFRRAtt vr moderna livsstil
gr att vi sover fr lite ren myt. Det hvdar for-
skarna bakom en studie
i Current Biology. De har
titta p hur sovvanorna
ser ut hos tre s kallat
traditionellt levande folk:
haza i Tanzania, san i
Namibia och tsimane i
Bolivia. Det visade sig
att dessa i snitt sover 6,5
timmar per natt. Och det
var inte solens upp- och
nedgng som styrde nr
de vaknade och somnade.
I genomsnitt steg de uppfre solens uppgng och
var vakna fram till drygt
tre timmar efter att den
gtt ner. Troligen styrs
sovvanorna av dygns-
temperaturen.
http://www.cell.com
TEMPEN PDINOSAURIEREn av paleontologins
stora frgor r huruvida
dinosaurierna var varm-
blodiga eller vxelvarma.
En ny studie i NatureCommunications som
analyserat vid vilken
temperatur deras gg
bildades hvdar att jtte-
reptilerna troligen var
ngonting mitt emellan.
De skapade delvis egen
vrme men tog ocks
hjlp av omgivningen.
De gigantiska titano-
sauriderna br ha hllit
en kroppstemperatur p
cirka 38 grader, medan de
mindre oviraptoidernas
kroppstemperatur var
lgre, cirka 32 grader.
http://www.nature.
com
21
Oviraptoid ruvar p gg.
Bild: Doyle Trankina and
Gerald Grellet-Tinner
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
22/100
NOTISEREMALJ KOMFRN HUDENSvenska och kinesiska for-
skare har funnit att emalj,
som vi har i tnderna, inte
alls uppstod i munnen utan
i huden. Vissa fiskars fjll,
som den nordamerikanska
bengddan, r tckta av
en emaljliknande vvnad
kallad ganoin. Analys av
denna fisks genom visade
att den har gener fr tv av
vra emaljmatrixproteiner
och dessa uttrycks ven i
huden. Vidare undersk-
ningar p 400 miljoner r
gamla fiskfossil, hrande
till de ldsta benfiskar vi
knner till, visade att hos
en art var fjllen och an-siktets hudtnder tckta av
emalj, hos den andra fanns
emaljen bara i fjllen.
http://www.nature.com
OLJEKATASTROFOm vi brnner upp allt
fossilt brnsle som finns
p jorden skulle i stort
sett hela Antarktis smlta
och havsnivn stiga 50-60
meter, hvdar en ny studie
i Science Advances. Vi
skulle dock inte mrka s
mycket av det under dethr seklet, men ver de
nrmaste 1 000 ren skulle
havsniverna kunna stiga
tre centimeter om ret och
havsytan skulle i slutet av
det hr rtusendet vara
30 meter hgre n idag.
Flera tusen r framt skulle
kningen kunna uppg till
totalt 60 meter.
http://advances.sci-
encemag.org
LDSTA
KINESERNANygjorda fynd av tnder
frn moderna mnniskor har
daterats till att vara 80 000-
125 000 r gamla. Tnderna
hittades i Kina, och ldern
p dem stmmer inte med
teorin att Homo sapiens
utvandrade frn Afrika fr
50 000-60 000 r sedan. De
47 tnderna ptrffades i
en kalkstensgrotta i Dao-
xian i Hunan-provinsen.
http://www.nature.com
Vem har sagt att vindkraftsparker till havs mste
best av fasta torn med propellerlika rotorblad? Dekan ju lika grna byggas som flytande anlggningar
dr tornen roterar och r frsedda med vertikala
vindturbiner. Det frsta av den sortens vindkraft-
verk i Sverige, SeaTwirl, str nu utanfr Lysekil och
har en nominell effekt p 30 kW. Under rdande
vindfrhllanden har det kapacitet fr att frsrja
runt 13 hushll med el, vilket inte r s impone-
rande. Vindkraftverket r dock bara en prototyp fr
testkrningar, men planerna r att utveckla koncep-
tet s att anlggningar som denna kan bli en del av
framtidens fossilfria elproduktion.
Frdelen med SeaTwirl r att det kan placeras
betydligt lngre ut till havs p djupare vatten ntraditionella vindkraftverk eftersom inga fundament
behver gjutas. SeaTwirl flyter med hjlp av en
flytkropp och en kl och hlls p plats med frank-
ringslinor. Finessen med att placera kraftverket till
havs r att det blser mer dr vilket ger en kad
elproduktion.
Frdelarna ska ven vara ekonomiska. Genom att
ha f rrliga delar kar driftskerheten och hllbar-
heten. Tillverkningskostnaderna sjunker, liksom
installations- och underhllskostnaderna. Det som
blir dyrare r dock ledningar om kraftverken ska
ligga lngt frn land.
http://seatwirl.com/
0,325MILLIMETER. S LITEN R SKALBAGGENSCYDOSELLA
MUSAWASENSIS, VRLDENS MINSTAFRITT LEVANDE INSEKT.
Det gamla uttrycket flitig som en myra stmmer illa medverkligheten, enligt ny forskning. Tvrtom s drar de flestasm gynnarna i ett samhlle inte et t endaste, eller endastvldigt f, strn till stacken. tminst one gller detta fr den
nordamerikanska arten Temnothorax rugatulus.I den aktuella studien publicerad i Behavioral Ecology andSociobiology ville forskarna ta reda p exakt vad de olikaindividerna egentligen gnar sig t om dagarna. Varendamyra i fem samhllen frgmrkt es och filmades sex gngerdagligen, fem minuter t gngen under tv veckors tid . Ochdet visade sig att viss t fanns det verkligen individer somlevde upp till flitighetsmyten, men de var ytterst f. Endast 2,6procent av arbetarna slet oavbrutet, medan det stora flertalet 71,9 procent latade sig minst hlften av tiden. Mest ver-raskande var kanske att 25,1 procent aldrig arbetade. Varfrver en fjrdedel av samhllsmedborgarna aldrig deltog idagens arbetsuppgifter r oklart. Mjligen var de fr ungaeller fr gamla. Eller helt enkelt fr lata.http://link.springer.com
ARBETSVGRANDEMYROR
En ny studie tyder p att inte ens tre procent av invnarna iett myr samhlle lever upp till myten om att vara flitig som enmyra. De vriga var riktiga latmaskar. Bild: NaturePl
SeaTwirltestkrs justnu utanfrLysekil. Bild:SeaTwirl
SeaTwirl r ett fl ytanderoterande torn med envertikal vindturbin.Anlggningen stabilise-ras av en flytkropp ochen kl. Frankringslinorser till att vindkraftver-ket inte frs bort. Bild:SeaTwirl
Ny snurr p vindkraften
22
NYHETER
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
23/100
*Ls om studien scapis p www.hjart-lungfonden.se/scapis
christer ulfbge
Ge din gva p 0200-89 19 00, pg 90 91 927 eller www.hjart-lungfonden.se
Det lter som en drm, menden kan bli verklighet. Forskarep sex universitetssjukhusgenomfr just nu en vrldsunikforskningsstudie*. Deras ml:att kunna frutse hjrtsjukdomutifrn ett enkelt blodprov. Ochsedan frhindra att den uppstr.
Om de ska lyckas hnger ppengar. Statens bidrag tckerbara en liten del. Det r Hjrt-Lungfonden, genom vra givare,som r den strsta fristende
finansiren avsvensk hjrtforsk-ning.Fortstt drfr att ge. Varje
gva, liten som stor, r lika vl-kommen och gr garanteratnytta. Under vra 111 r har vibidragit till en rad livsviktiga
genombrott, ngra kan du se iramen runt den hr annonsen.
Nsta stora genombrott rbara ngra r bort. Med din gvaidag nr vi dit fortare.
Hjrtinfarkten duskulle f om tre rkommer du aldrig att f.
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
24/100
Cirrusnebulosan,
ven kallad slj-
nebulosan, r en
av de mest knda
kvarlevorna efter en
supernovaexplosion.
Nu kan den genom
Hubbleteleskopets
frsorg beundras i en
aldrig tidigare skdad
detaljrikedom.
Den ursprungliga
stjrnan hade under
sin levnad en massa
20 gnger solens och
slutade sina dagar i
en magnifik explo-
sion fr runt 8 000 r
sedan. De gldande
gaserna kastades i
hg hastighet ut irymden och strcker
sig idag ungefr 110
ljusr ut vilket sett
frn jorden
motsvarar en yta om
sex fullmnar. Den
r s stor att trots
att sex Hubble-bilder
sattes ihop tcker
den nytagna bilden
bara en liten del,
cirka tv ljusr, av
den vstra sidan av
nebulosan, ett om-
rde kallat NGC 6960,
eller Witchs Broom
Nebula (hxkvastne-
bulosan) som det mer
fantasieggande eng-
elska namnet lyder.
Bilden avsljar hur
tryckvgen pljer
sig igenom en
vgg av
kall, ttare interstellr
gas och ger ifrn
sig ljus. De ljusa
omrdena p bilden
finns dr tryckvgen
stter p relativt ttt
material. Frgerna r
inte helt sanningsen-
liga utan har lagts till
fr att tydliggra de
olika gaserna. Rtt
r gldande vte,
grnt svavel
och bltt syre.
Cirrusnebulosan r
belgen i stjrnbilden
Svanen 2 100 ljusr
frn jorden.
http://hubblesite.
org
Cirrusnebulosansom du aldrig sett den frr
Sex Hubble-bilder, noggranna
analyser och avancerad
bildbehandling krvdes fr
att skapa denna mycket
detaljerade bild av Cirrus-
nebulosan. Bild: Nasa, Esa,
the Hubble Heritage Team
(STScI/AURA)
24
NYHETER
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
25/100
NOTISER
SOPHIE VALLULV
EN STOR HJRNAR INTE ALLTIDS SMARTEn stor hjrna ger inte per
automatik en hg intel-ligens. En metastudie gjord
av sterrikiska och tyska
forskare bekrftar tidigare
studier som hvdar att det
inte finns ngot bestmt
samband mellan hjrnstor-
leken och intelligensen
hos djur. I frhllande till
kroppsvikten har sm myror
strst hjrna. Den utgr 14
procent av kroppsvikten,
nbbmusens ligger p 10
procent, elefanters p 0,8
procent och vi och mssen
har en hjrna som utgr 2procent av vr kroppsvikt.
Hur hjrnan r uppbyggd r
viktigare fr intelligensen
n vikten p vad vi har
innanfr pannbenet.
http://www.science-
direct.com
SKIDA FRHJRTATAtt motion r bra fr ett
friskt liv r allmnt knt.
Ulf Hllmarker som under
lng tid varit tvlingslkare
fr Vasaloppet har i enavhandling jmfrt
Vasaloppskare med
slumpvist utvalda mn-
niskor ur befolkningen. De
sunda skidkarna hade en
halverad risk att drabbas av
en frsta hjrtinfarkt eller
stroke. Om de drabbades
var risken att d eller
terinsjukna i hjrtinfarkt
30 procent lgre och 15
procent lgre fr stroke n
hos andra mnniskor.
http://www.uu.se
//... som har vrldens frsta certifierade
arkeologihund.
Vad gr en arkeologihund?
En arkeologihund r trnad att med hjlpav sitt luktsinne hitta och markera mnskligtskelett under markytan.
Varfr behvs de?
Sedan tidigare finns det maskiner som kanhjlpa arkeologer att se vad som finns undermarkytan, exempelvis magnetometer ochgeoradar, men med dessa tekniker kan maninte upptcka skelett. Arkeologihundar ochderas fantastiska luktsinne kan dremot talaom var i marken det finns mnskliga kvarlevor.P s stt kan arkeologer mer exakt kostnads-berkna och planera en utgrvning.
Kan du kort presentera Fabel?
Fabel, som egentligen heter Thunder Dusts
Quento, r en 2,5 r gammal schfer. Det hangillar mest i vrlden r sin grna boll. Det rden han fr som belning nr han jobbar.
Har ni arbetat vid ngon utgrvning n?
Efter att Fabel blev certifierad den 27 juli ir har vi varit ute och skt av ett omrde infren seminariegrvning i nrheten av fornbor-gen Sandby borg p land. Fabel sa att deti omrdet fr schaktet inte skulle finnas ben,vilket visade sig stmma. Dremot markeradehan en bit utanfr schaktet, vilket r mycketspnnande!
Hur ser framtiden ut fr arkeologihundar?
I framtiden hoppas jag p att hundar kom-mer att anvndas flitigt inom arkeologin. Jagtror s mycket p det att jag hller p att trnaupp en arkeologihund till, schfern Urax, niomnader.
Bild: Tobias Vallulv
Fabel markerar.
Bild: Daniel
Lindskog
VI
PRATAR
MED:
Nebulosa
En nebulosa r ett gigantiskt interstellrt molnav gas och stoft som har en utbredning av fleraljusr. Astronomerna skiljer mellan olika typerav nebulosor:
Emissionsnebulosor: Bestr frmst av jonise-rad vtgas och r fdelseplats fr nya stjrnor.De r frhllandevis ljusstarka och drfr ltta
att se. Cirrusnebulosan r en emissionsnebu-losa.
Reflektionsnebulosor: De r i huvudsakuppbyggda av stoft och som namnet antyderavger de inget eget ljus utan reflekterar ljus frnstjrnor runt omkring.
Planetariska nebulosor: Sedda genom tele-skop ser mnga ut som planetskivor. De rskapade av gas som kastats ut frn ytterskiktetav rda jttestjrnor i slutet av deras levnad.
Mrka nebulosor: Dessa varken avger ellerreflekterar ljus, men gr nd att se eftersomde skymmer stjrnorna bakom sig.
Nbbmusen har mycket
i skallen, nrmare
bestmt tio procent av
kroppsvikten. Bild: IBL
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
26/100
NOTISERELEFANTER
SLIPPER CANCER
Elefanter r vldigt stora,
lever lnge och har 100
gnger s mnga celler
som en mnniska s
sannolikheten fr att de
skulle drabbas av cancer
borde vara skyhg. Men
s r det inte. Enligt do-
kumentationen dr endast
fem procent av just cancer
medan motsvarande siffra
fr mnniskor r 11-25 pro-
cent. Anledningen till detta
r, enligt en studie i JAMA,
att de har 38 kopior av en
gen som kodar fr proteinet
p53 som r knt fr att
f cancerceller att beg
sjlvmord, medan mn-
niskan endast har tv.
Dessutom har elefanten ett
mycket effektivare system
fr att bekmpa
cellfrndringar.
http://jama.
jamanetwork.
com
Tidigare i hstas blev det stor uppstndelse nrdet tillknnagavs att en ny utdd mnniskoart hit-tats 90 meter in i en mycket svrtillgnglig grotta iSydafrika. Hittills har runt 1 550 skelettdelar frn 15olika individer plockats upp, vilket gr fyndplatsentill den strsta i Afrika. Skelettdelarna visar upp enunik blandning av primitiva och moderna egenskapersom sammantaget gr att forskarna bestmt att dekommer frn en hittills oknd ny art som ftt namnetHomo naledi.
Det var en spenslig varelse, cirka 150 centimeterlng och 45 kg tung, med lnga ben och ett litethuvud. Dess skelett sg i stort ut som en av de mestprimitiva medlemmarna av vrt slkte, men ftteroch hnder var mycket snarlika vra. Det r mycketmjligt att den kan ha tillverkat verktyg, ven ombevis n s lnge saknas fr det.
Tr och fingrar r krkta, vilket tyder p att H.nalediinte bara var vl anpassad fr att g lngastrckor p tv ben utan ocks rrde sig hemtamt i
trden. Dess hjrna var liten, cirka 500 kubikcenti-meter stor, vilket motsvarar en gorillas.
Det mest frbryllande med fynden r hur dessatidiga mnniskor hamnat i grottan. Nr forskarnauteslutit alla andra mjligheter menar de att den endarimliga frklaringen r att H. naledisjlv har frt ditsina dda. Detta frvnar eftersom endast vi ochneandertalarna, med vra stora hjrnor och frmgatill abstrakt tnkande, r knda fr att ha begravt vra
dda. Hur detta i s fall varit mjligt fr en art varshjrna inte var strre n en apelsin r en gta.
n har skelettdelarna inte kunnat tidsbestmmasmer exakt n att forskarna bakom fynden uppskattaratt de troligen r mellan 100 000 och tv miljoner rgamla, vilket r ett extremt stort tidsspann och intesger ngot om hur arten ska placeras in i vrtslkttrd. De kan allts eventuellt ha varit blandde allra frsta i Homo-slktet, men lika vl varitsamtida med oss.
http://elifesciences.org
SG HEJ TILL VR NYA SLKTING
Ansiktet tros har varit
ganska mnniskolikt
hos Homo naledi.
Bild: Wits University
Fyndet r unikt inte bara till
sin storlek utan ven fr att i
stort varenda sorts ben finns
bevarat i minst ett exemplar.
Bild: John Hawks/Wits
University
Mnga arter fresps frsvinna nr klimatet
blir varmare, men en del r ocks vinnare,
som de svenska sanddlorna. En studie vid
Gteborgs universitet har sett att under
varma r lgger dlorna sina gg tidigare
vilket ger ungarna en bttre start i livet bde
vad betrffar hlsa och verlevnad.
http://www.biomedcentral.com
KLIMATVINNARESanddla. Bild: IBL
Cancer?
Nh du,
snt r
inget
fr mig.
Bild:IBL
26
NYHETER
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
27/100
Det har vl knappast undgtt ngon nu anses det bekrftat att det finns
flytande vatten p Mars.
Det r Mars-satelliten Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) som har tagit
bilder p Marsytan som visar mrka band av fuktade mineraler p ett flertal
sluttningar. Banden finns inte dr hela tiden utan enbart d temperaturen ver-
stiger minus 23 grader. Vid kallare vderlek frsvinner de. De mrka banden
flyter nedt, precis som det kan frvntas att vatten gr. Att det kan gra det,
trots att termometern med rge understiger 0-gradersstrecket, frklaras med
att vattnet r mycket salt vilket snker fryspunkten. Forskarna tror att vattnet
fldar strax under markytan, precis lagom djupt fr att en del av det ska kunna
leta sig upp och gra ytan mrkare och flla ut salter. De salter det rr sig
om r troligen en blandning av magnesiumperklorat, magnesiumklorat och
natriumperklorat.
http://www.nature.com
Mars har flytande vatten
Hr syns spren
GRAPHIC NEWS
Nasa hittar flytande vatten p MarsAnalyser av bilder frn Nasas Mars Reconnaissance Orbiter
bevisar att ssongsbaserade mrka band p Marsytan har orsakats av saltvatten som under perioder flyter ver den rda planetens yta.
CRISM:Spektrometersom kartlggermineralerna pytan.
Mrka band, mindre n fem meter breda upptrderp sluttningar under varma rstider och bleknarsedan under kallare rstider.Observerades frsta gngen 2011.
Spektraldata frn CRISM-instrumentetfrn fyra omrden med mrka bandpvisar frekomsten av fuktigamineralsalter som flls ut frn vatten.
Andra omrden med mrka band Befintliga landningsplatser
Omrden dr fuktiga perkloratsalter hittats medvattenmolekyler bundna till salternas kristallstrukturer. Mikrober p jorden
anvnder perkloratersom energiklla.
PalikirkraternCoprates Chasma
HalekraternHorowitzkratern
1
2
3 4
1
2
3
4
Viking 1Phoenix Pathfinder
Opportunity
Viking 2
Curiosity
Spirit
Mars Reconnaissance Orbiter:
GRAFIK: GRAPHIC NEWS
De mrka, smala, 100 kilometer lnga banden som strmmar
nedfr sluttningarna p Mars tros ha skapats genom vatten
som flyter hr i nutid. Bilden visar Hale-kratern.
Bild: Nasa/JPL/University of Arizona
Ett mycket vlbevarat fossil har ptrffats i La Hoya
i Spanien. Upptckten som presenterats i Nature rsmtt sensationell eftersom det handlar om ett 125 mil-
joner r gammalt dggdjur dr hr, hrsckar, hud och
till och med inre organ finns bevarat . Man fr g ver 6 0
miljoner framt i tiden fr att hitta ngot liknande.Den lilla krabaten, som allts levde under kritaperio-
den och var samtida med dinosaurierna, hrde t ill den
utdda ordningen Triconodontaoch anses s unik att
den klassats som egen art: Spinolestes xenarthrosus.Den var ungefr 24 centimeter lng och br ha vgt
50-70 gram. Av tnderna och skelettet a tt dma levde
djuret p marken och t insekter. Det som forskarna r
mest begeistrade ver r a tt dess pls i uppbyggnad och
vxtstt r identisk med dagens dggdjurs.Fyndet r s vlbevarat att det til l och med avsljar att
det lilla dggdjuret led av en, n idag frekommande,
svampinfektion i huden.
http://www.nature.com
Fossilet av Spinolestes xenarthrosushar vrldens ldsta hr,
ven om det inte framgr s tydligt p bilden. Pilen pekar p
ytterrat. Bild: Georg Oleschinski
Marsytan
Hribelt gammalt fynd
27
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
28/100
Ny forskning har avsljat att stra
Australien rr t sig norrut ver en
hetflck vilket resulterat i en
rekordlng vulkankedja. Bild: Drew
Whitehouse, NCI National Facility
VizLab
13 200 000 000R GAMMAL R DEN LDSTA HITTILLS FUNNA GALAXEN EGS8P7.
Vrldens strsta kontinentala vulkankedja bildad ver en hetflck
finns i stra Australien, avsljas i en artikel i Nature. Kedjan r
2 000 kilometer lng och lper frn Whitsundays i norra Queens-land ner till en plats nra Melbourne i centrala Victoria. Vulkanerna
bildades under de senaste 33 miljoner ren nr den tektoniska
plattan Australien ligger p rrde sig norrut ver en hetflck i
jordens mantel.
Hetflckar bildas i zoner dr hett material frn grnsen mellan
jordens mantel och krna strmmar upp mot jordytan, s kallade
mantelplymer. En mantelplym r stationr medan den tektoniska
plattan rr sig ver den. P s stt bildas en lng kedja av vulka-
ner dr endast de som ligger rakt ver mantelplymen r aktiva.Den australiska hetflcken finns troligen kvar och befinner sig nu
under havet strax nordvst om Tasmanien.
Andra bermda hetflckar r Yellowstone och Hawaii-arna
i USA. Den australiska vulkankedjan, som dpts till Cosgrove
hotspot track, r fr vrigt tre gnger lngre n den i Yellowstone.
http://www.nature.com
VULK NREKORD I
USTR LIEN
28
NYHETER
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
29/100
Alkohol kan
skada din hlsa.
GEWURZTRAMINER RESRVE HENN
RGNG: 2012 13%VOL
750 ML, ART.NR 217 , 119KR.
VITT VIN FRN FRANKRIKE, ALSACE
www.janake.se
Gewurztraminer Resrve
Henn r en klassiker som
funnits permanent listad i
Systembolagets sortiment
sedan 1955. Doften r stor
och blommig med inslag av
litchi, honung, ananas och
flder. Synonymt fr viner
gjorda av prominenta
vinmakarna Marc och Yann
Beyer r att det drar t det
lite torrare hllet i smaken.ite torrare hllet i smaken.
6
0
R
P
SYSTEM-
B
O
L
A
G
E
T
PASSAR TILL:
Lite smakrikare skrtter,
till en klassisk choucroute
av surkl med flskben
eller varfr inte till en
tallrik med charkuterier.
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
30/100
Fr precis etthundra r sedanpresenterade Albert Einstein denallmnna relativitetsteorin.
D, 1915, vckte hans arbeteuppmrksamhet och debatt bland
tidens ledande matematiker och fysiker, menknappast hos ngon bredare allmnhet. Menstrax efter frsta vrldskriget fick de abstraktateorierna begriplig form nr man sg hur stjr-norna flyttade sig p ett stt som Einsteins teorierpstod att de skulle.
Einstein blev snart upphjd till vrldens mestbermda vetenskapsman.
Idag, hundra r senare, r Einsteins relativitets-teori fortfarande grunden till hur vi ser p uni-versum. Forskningen kring svarta hl, big bang,mrk energi och jakten p nya planeter utanfrvrt solsystem vilar alla p den grund som ladesav Einstein fr hundra r sedan. Ingen fysikersedan Newton har betytt lika mycket fr hur viser p vrlden omkring oss.
UNDERRET 1905
1905 gjorde Albert Einstein sig knd som enav tidens frmsta teoretiska fysiker genom attpresentera fyra epokgrande uppsatser. En avdem frklarade den fotoelektriska effekten, en
Den 2 december 1915 frndrades vr synp vrlden. D presenterade Einstein den
allmnna relativitetsteorin, den modell av
verkligheten som bland annat sger att
sjlva rummet kan krkas.
Det var ett helt nytt stt att se p gravita-
tion. Och det har lett till upptckten av svarta
hl, satellitnavigation, gravitationslinser som
anvnds fr att se lngt ut i universum och
mycket annat.
TextTomas Lindblad BildIBL, AoV m fl
100 r sedan den allmnna relativitetsteorin vnde p begreppen:
NR INST IN
FYSIK // ALLT OM VETENSKAP
30
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
31/100
beskrivning av hur ljuspartiklar, fotoner, betersig, och som senare skulle ge honom Nobelpriset.En annan artikel hade titeln Om elektrodynami-ken hos kroppar i rrelse. Dr lgger han fram detsom kom att kallas den speciella relativitetsteorinoch som lngsamt kom att frndra synen pvrlden och materien.
Det var i den speciella relativitetsteorin somhan slog fast att ljusets hastighet i vakuum varen universell konstant. Tid, massa och avstnd rdremot relativa storheter som kan se olika ut be-roende p observatrens position och hastighet.Till exempel kan tiden g lngsammare hos den
som frdas i hg hastighet.Samtidigt kar massan med hastigheten. Kort
sagt det mesta var relativt, men inte ljusetshastighet.
Detta var svrbegripliga och ven svrsmltainsikter 1905, och n idag r det inte helt ltt frde flesta att greppa sammanhangen.
Fr att runda av 1905 rs skrd av omvlvandeteorier frklarade Einstein ocks innan ret varslut att energi och massa kunde beskrivas somlikvrdiga i ekvationen E=mc2 en av 1900-taletsallra strsta upptckter som gav oss en helt nyfrstelse fr fysiken och rent praktiskt ladegrunden fr bde atombomber och krnkraft.
EN KOLLISION MED NEWTONS GRAVITATION
Fr att uttrycka det enkelt s hade Einsteinutvecklat Newtons gamla ekvationer s att defungerade ocks fr vldigt hga hastigheter ochenergier. Klassisk fysik visade sig vara ett speci-alfall visserligen ett mycket allmngiltigt spe-cialfall i vr vanliga jordiska vardag men denrckte inte till fr en mer allmngiltig beskriv-ning av vad som kunde hnda i ett universum drhastigheterna nrmade sig ljusets och massornakunde bli enorma.
Men den nya vrldsbilden kolliderade med dengamla hederliga newtonska p en punkt gravita-
tionen. Och frn 1905 till 1915 arbetade Einsteinfrn och till med att skriva om Newtons teori satt den skulle passa in i hans nya vrldsbild. Rela-tivitetsteorin skulle utvecklas frn att vara spe-ciell till att bli allmn. Och det som trilskadesmest var gravitationen.
Albert Einstein hade slagit fast att ingentingkan frdas snabbare n ljuset, inte ens informa-tion. Det r en grundpelare i den speciella relati-vitetsteorin som inte fr ruckas p.
Men samtidigt var det redan i brjan av1900-talet tydligt att gravitationen verkade verstora avstnd, helt utan tidsfrdrjning. Och attf ihop en omedelbar verkan p lnga avstnd
KRKTE RYM EN
Svarta hl
Den allmnna relativitetsteorin slr fast
att gravitation r en fljd av att vrt fyr-
dimensionella universum, rumtiden, vrids
eller krks kring en kropp med massa, till
exempel en planet eller stjrna.
De frsta lsningarna till Einsteins
fltekvationer visade att i nrheten av
stora och extremt frttade massor blir
gravitationsfltet s starkt att universum
blir ondligt krkt. Den logiska fljden
r att ingenting, inte ens ljuset, ngon-
sin kan komma drifrn. Hur en sdan
situation skulle te sig var svr att greppa
1916, och resultatet betraktades snarast
som en matematisk egendomlighet utan
frankring i verkligheten av bde Einstein
och Schwarzschild, den som kom fram
till resultatet.
Men astronomiska observationer
har visat att de hr punkterna
med ondligt stor gravitation
verkligen ser ut att existera.
Idag har de allra flesta hrt
talas om svarta hl, ven
de som inte frstr fysiken
bakom dem. Till exempel
s hlls vr galax samman
av gravitationen frn ett s
kallat supermassivt svart hl.
Sdana verkar finnas i mitten av
alla galaxer.
Forskningen kring de extrema
frhllandena i (eller snarare nra) de
svarta hlen i universum r ett av de
viktigaste omrdena dr relativitetsteorin
fortstter att utvecklas och dr man
frsker att frena relativitetsteorin med
kvantmekaniken.
Svarta hl r besvrliga saker ven rent mate-
matiskt. Hr nrmar sig relativitetsteorin och
kvantf ysiken varandra men hittills har de inte
gtt att frena.
31
-
7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015
32/100
utan att informationen frdas fortare n ljuset varknckfrgan.
EKVIVALENSPRINCIPEN
Den kreativa resan fram till teorin brjade redan1907 nr Einstein fortfarande hade en tjnst p pa-
tentkontoret i Bern. Han roade sig p lediga stundermed att frska frestlla sig vad som hnder meden person i fritt fall. Det var en tanke som fascine-rade honom och som han terkom till flera gngeri sitt liv.
Einstein konstaterade att den som faller fritt inteknner sin egen tyngd. Han utvecklade det tanke-experimentet till att frestlla sig en person somfaller instngd i en lda, till exempel en hiss. Utanatt kunna se omgivningen skulle den stackars in-stngda mnniskan uppleva sig som tyngdls. Lsafreml i hissen skulle ven de svva tyngdlstunder fallet nedt.
Allegorin fungerade ven tvrtom om man pla-cerade hissen i den tyngdlsa rymden och istlletaccelererade den uppt skulle personen i ldanknna hur ftterna pressades mot golvet, och lsafreml skulle dras nedt mot hissens botten. Precissom om ldan stod still p jorden.
I bgge fallen skulle det vara omjligt att inifrnden slutna hissen avgra om situationen pverkadesav acceleration eller av gravitation. De tv feno-menen skulle ge exakt samma effekt, oavsett hursofistikerade mtinstrument personen drinne varutrustad med. Det hr gav Einstein namnet ekvi-
valensprincipen. Gravitation och acceleration varlikvrdiga, och r allts tv olika uttryck fr sammafenomen.
Han skrev ner den hr djupa insikten medanhan fortsatte sitt egentliga arbete att bedma nyapatentanskningar.
ETT LJUS I HISSEN
1909 slutade han p patentverket och brjadeistllet en akademisk karrir, bland annat som bi-trdande professor vid universitetet i Zrich. Un-der ren som fljde kom han att gna sig t en radandra fysikaliska frgor, framfr allt kopplade tillkvantmekaniska teorier som utvecklades snabbtunder de hr ren. Ofta beskrivs Einstein som enmotstndare till kvantmekaniken, men sanningenr att han sjlv var med om att formulera den.
Det var inte frrn 1911 som han plockadeupp problemen kring gravitationen igen, nu som
Expanderande universum och big bang
Einstein tnkte sig universum i ett
statiskt tillstnd, vilket var ett grundan-
tagande p den tiden. Men ett statiskt
universum borde falla samman p grundav sin egen gravitation.
Drfr plockade han 1917 in den s
kallade kosmologiska konstanten i sina
fltekvationer som tminstone i mate-
matisk form gjorde att man undvek en
kosmisk kollaps.
Den kosmologiska konstanten var helt
enkelt ngot, oknt vad, som motverka-
de gravitationen storskaligt och
hindrade stjrnor och galaxer
frn att klumpa ihop sig av
gravitationen.
Men framfrallt tv astro-
fysiker under 1920-talet var
vertygade om att universum
istllet expanderade ryssen
Friedmann och belgaren Lemaitre.
De anvnde Einsteins fltekvationer
utan den kosmologiska konstanten
fr att bevisa saken matematiskt.
Einstein blev frst irriterad och lr ha
sagt till Lemaitre att hans berkningar
var korrekta, men er fysik r avsky-
vrd!.
Den som kom att avgra saken var
amerikanen Hubble. Hans epokgrande
upptckt av att ljuset frn avlgsna ga-
laxer var rdare n det borde vara visade
att de var p vg bort frn oss, alltsexpanderade universum. Einstein ska ha
applderat nr han hrt Hubble frelsa
och tog senare bort den kosmologiska
konstanten och kallade den fr sitt
strsta misstag.
Lemaitre r mannen bakom idn att
hela universum mste ha brj
top related