anförande 11 september 2012 tillväxtanalys & peer, stockholm

Post on 31-Dec-2015

31 Views

Category:

Documents

0 Downloads

Preview:

Click to see full reader

DESCRIPTION

Något är fel med amerikansk politik – och det riskerar att på sikt drabba USA:s tillväxt och konkurrenskraft. Anförande 11 september 2012 Tillväxtanalys & PEER, Stockholm. Så här hade jag tänkt lägga upp det Något om…. De yttre tecknen på att allt inte allt står rätt till - PowerPoint PPT Presentation

TRANSCRIPT

Något är fel med amerikansk

politik – och det riskerar att på sikt drabba USA:s tillväxt och konkurrenskraft

Anförande 11 september 2012Tillväxtanalys & PEER, Stockholm

A. De yttre tecknen på att allt inte allt står rätt till

B. Sju hot mot USA:s konkurrenskraft och tillväxt

C. Varför ser det ut som det gör?

Så här hade jag tänkt lägga upp det

Något om…

De låga priserna De låga (industriarbetar)lönerna Den utbredda fattigdomen Den klämda medelklassen Vanliga amerikaners dåliga bostadsstandard…men också till exempel

Säkerhets- & kontrollsamhället De ”döda” (medelstora) städerna

A. De yttre tecknen på kris(sett med europeiska ögon)

1. Underinvesteringar i offentlig sektor, särskilt infrastruktur

2. Sjukvården kostar för mycket 3. Finanssektorn har blivit för stor & spekulativ4. Den sociala rörligheten är för låg5. Växande inkomstklyftor & därmed växande

sociala problem6. Ständigt stora makroekonomiska obalanser 7. Tilltron till politikerna minskar

B. Sju hot mot USA:s konkurrenskraft & tillväxt

Underinvesteringar i offentlig sektor,sär-skilt infrastruktur

The American Society of Civile Engineers (ASCE) publicerar regelbundet sitt betyg över den amerikanska intrastrukturen.

A=utmärktC=godkäntD=uselt

I Pittsburgh stad finns ”16 structural deficent bridges”(Greenfield Bridge med underbro över Parkway East)

Och så här ser det ut i nästan hela USA idag

1. Underinvesteringar i offentlig sektor, särskilt infrastruktur

2. Sjukvården kostar för mycket 3. Finanssektorn har blivit för stor & spekulativ4. Den sociala rörligheten är för låg5. Växande inkomstklyftor & därmed växande

sociala problem6. Ständigt stora makroekonomiska obalanser 7. Tilltron till politikerna minskar

B. Sju hot mot USA:s konkurrenskraft & tillväxt

Sjukvården kostar för mycket

Extremt höga administrationskostnader

Underinvesteringar i offentlig sektor, särskilt infrastruktur

Sjukvården kostar för mycket Finanssektorn har blivit för stor &

spekulativ Den sociala rörligheten är för låg Växande inkomstklyftor & därmed växande

sociala problem Ständigt stora makroekonomiska obalanser Tilltron till politikerna minskar

B. Sju hot mot USA:s konkurrenskraft & tillväxt

Finanssektorn har blivit för stor och spekulativ

Kolla banklönernas explosion!

1. Underinvesteringar i offentlig sektor, särskilt infrastruktur

2. Sjukvården kostar för mycket 3. Finanssektorn har blivit för stor & spekulativ4. Den sociala rörligheten är för låg5. Växande inkomstklyftor & därmed växande

sociala problem6. Ständigt stora makroekonomiska obalanser 7. Tilltron till politikerna minskar

B. Sju hot mot USA:s konkurrenskraft & tillväxt

USA vs DanmarkEn amerikan född ”bottom fifth” (inkomstmässigt) har väsenligt sämre social rörlighet än en dansk

Källa: Jäntti, M. et al, ”American Exceptionalism in a New Light”

Den sociala rörligheten är låg

Underinvesteringar i offentlig sektor, särskilt infrastruktur

Sjukvården kostar för mycket Finanssektorn har blivit för stor & spekulativ Den sociala rörligheten är för låg Växande inkomstklyftor & därmed

växande sociala problem Ständigt stora makroekonomiska obalanser Tilltron till politikerna minskar

B. Hoten mot USA:s konkurrenskraft & tillväxt

Växande inkomstklyftor & därmed växande sociala problemKälla: Wilkinson & Pickett: The Spirit level

1. Underinvesteringar i offentlig sektor, särskilt infrastruktur

2. Sjukvården kostar för mycket 3. Finanssektorn har blivit för stor & spekulativ4. Den sociala rörligheten är för låg5. Växande inkomstklyftor & därmed växande

sociala problem6. Ständigt stora makroekonomiska

obalanser 7. Tilltron till politikerna minskar

B. Sju hot mot USA:s konkurrenskraft & tillväxt

De kroniska federala budgetunderskotten Den överstora privat konsumtionen Det för låga sparandet De kroniska bytesbalansunderskotten Den stora statsskulden

Ständigt stora makroekonomiska obalanser

Den stora statsskulden

1. Underinvesteringar i offentlig sektor, särskilt infrastruktur

2. Sjukvården kostar för mycket 3. Finanssektorn har blivit för stor & spekulativ4. Den sociala rörligheten är för låg5. Växande inkomstklyftor & därmed växande

sociala problem6. Ständigt stora makroekonomiska obalanser 7. Näringslivets tilltro till politikerna

minskar

B. Sju hot mot USA:s konkurrenskraft & tillväxt

Näringslivets tilltro till politikerna minskar

A. De yttre tecknen på att allt inte allt står rätt till

B. Hoten mot USA:s konkurrenskraft och tillväxt

C. Varför ser det ut som det gör?

Så här hade jag tänkt lägga upp detNågot om…

Inte rättsstaten och de grundläggande friheterna

Inte kapitalismen

Problemet finns det i tredje benet Demokratin & politikenDen amerikanska politiken har låst sig till

handlingsförlamning, och människorna misstror politikerna

C. Varför ser det ut som det gör?

”…det har blivit nästan omöjligt att få fram tillräckligt med pengar för att möta nya problem eller möjligheter i Amerika. ..När staten inte tycks kunna få någon som helst rim och reson i sina prioriteringar och utgifter, tappar människor tron på dess förmåga att lösa nya problem...”

Fariid Zakaria: The Future of Freedom (2003)

Dels att politikerna inte tar tag i uppenbara problem i det korta perspektivet (Ex infrastruktur)

Dels att det investeras för lite i gemensamma, långsiktigt samhällsförändrande, projekt (typ Interstate-projektet 1950-80)

Dels att den politiska viljan att lindra effekterna av ökade inkomstskillnader inte finns

Det har konkret fått till följd

…och det behövs för inkomstskillnaderna har ökat dramatiskt

1950-1980 1980-2010

”Top 10%”

Exempel: Den sociala rörligheten

…som bla fått samhällsproblemen att förvärras efter 1980

Källa: Wilkinson & Pickett: The Spirit Level

Exempel: Amerikanska VD-löner (1936-2005)

Källa: Frydman & Jenter, ”CEO Compensation”, (2010)

…samtidigt som marknaden har tagit sig större friheter efter 1980

Kommer USA att komma ur sindjupa politiska kris?Självklart!

Källa: Uwe Reinhardt, ”The Case for higher taxes”, Economix, NYT (2011)

Lönerna i tillverkningsindustrin i olika länder2010, OECD

Källa: ”Which Countries Pay Blue Collar Workers the Most?”, the Atlantic

top related