arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt
Post on 01-Jan-2016
37 Views
Preview:
DESCRIPTION
TRANSCRIPT
1
Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversiktGöran Kecklund, docent
goran.kecklund@stressforskning.su.se
2
Frågeställningar/områden
• Hälsorisker vid natt- och skiftarbete
• Patientsäkerhetsrisker vid natt- och skiftarbete
• Hur förebygger man riskerna?
• Hur ska nattarbete schemaläggas (för att ge goda möjligheter till återhämtning och inte störa dygnsrytmen)?
• Hur påverkas den sociala livssituationen vid skift- och nattarbete
• Arbetstidsmodeller (verksamhetsanpassad arbetstid med viss möjlighet att välja arbetstid)
Hälsorisker
Sjukdomar/besvär Samband
Mortalitet Få studier – svårt att dra säkra slutsatser
Havandeskap Relativt få studier – natt innebär ökad risk för spontan abort och föda för tidigt
Mag/tarmbesvär Många studier med självrapporterade besvär.Natt ökar risken för magsår (eller H pylori infektion)
Sjukfrånvaro Förmodligen ingen överrisk
Hjärt/kärlsjukdom Delvis motstridiga resultat (se kommande bild)
Cancer Ökad risk för bröstcancer (se kommande bild)
3
Skiftarbete och hjärtinfarkt
4
Kawachi et al, 1995 (Circulation)US Nurses Health Study79 100 deltagareStatistiskt kontrollerat för andra riskfaktorer
Skiftarbete och hjärt- och kärlsjukdom
• En klar majoritet av studierna visar att skiftarbete leder till metabola störningar (t ex höga blodfetter, övervikt, högt blodsocker, i några fall också högt blodtryck)
• 40-50 % högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar
• Några studier visar att det är kombinationen skiftarbete och dålig arbetsmiljö som är farlig
• ”Bra” scheman minskar riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdom
5
Nattarbete och bröstcancer
6
Schernhammer et al, 2006US Nurses Health Study115 022 deltagareStatistiskt kontrollerat för andra riskfaktorer (t ex ålder, rökning etc)
Nattarbete och cancer
• IARC (är en välrenommerad internationell kommitté för cancerforskning) har klassificerat sambandet mellan skiftarbete och bröstcancer som ”troligt”
• I Danmark är det klassat som arbetsskada (20 års nattarbete)
• Finns alltför lite forskning om andra typer av cancer för att man ska kunna dra några säkra slutsatser
7
Skiftarbete och sömn
• Sömn efter nattskift och före tidiga morgonskift (start före kl 06) reducerar sömnen till 4-6 timmar
• Bortsett från förkortningen verkar sömnens kvalitet (innehåll) inte att påverkas
• Skiftarbetares upplevelse av störd sömn handlar främst om att man sover för lite och inte känner sig utsövd
• OBS! stora individuella skillnader
8
Skiftarbete och trötthet/sömnighet
• En handfull studier har visat att tillnickningar och mikrosömn förekommer på nattskiftet
• I några studier har man kunnat relatera sömnigheten (mikrosömnen) till felhandlingar,
t ex lokförare som kör mot stoppljus
• Även tidiga morgonskift och långa skift kan leda till allvarlig sömnighet
9
Skiftarbete och olycksrisk
• Relativt många studier visar ökad olycksrisk på nattskiftet (och ibland även på kvällsskiftet, se nästa bild)
• Arbetsuppgiften spelar stor roll (i vissa yrken sjunker arbetsbelastningen på natten)
• Långa arbetspass (>10 timmar) verkar också öka risken för arbetsskador/olyckor
• Risken för olyckor stiger vid flera nattskift i följd enligt några studier
10
Skiftarbete och patientsäkerhet
• Frågan har fått stor internationell uppmärksamhet
• Finns relativt få bra studier (t ex har man ofta bara självrapporterade felbehandlingar)
• Finns dock amerikanska studier som använt ”objektiva” data och som visar att långa jourpass och långa arbetsveckor innebär fler felbehandlingar
12
Antal allvarliga misstag/1000 patientdagar (Landrigan et al 2004)
Normal jourarbetstid
(80h/vecka)
Förbättrat schema
(64h/vecka)*
Allvarliga medicinska
misstag
136 100
Diagnosfel 19 3
Medicineringsfel 97 82
Mikrosömn (mellan kl
23-07/timme)
0,69 0,33
*=max 16 timmar arbete i sträck och minst 8 timmars vila/dygn
48 timmars vecka
+56 timmars vecka
P-värde
Sömnlängd (medel/dag)
7,3h 6,8h 0,09
Medicinska fel (per 1000 patient dagar)
27,6 41,0 0,006
Medicinska fel och förkortad arbetstid (Cappucio et al, 2009)
Skiftarbete och sociala effekter
• Många skiftarbetare upplever att arbetstiderna inkräktar på umgänget med familj och vänner (man blir mer isolerad och mer missnöjd med familjelivet)
• För vissa aktiviteter kan det vara en fördel att vara skiftarbetare (man kan t ex få mer ”fri” tid)
• Svårt att dra några säkra slutsatser om det finns könsskillnader när det gäller sociala störningar – men möjligen påverkas kvinnor mer
15
Hur bör skiftschemat konstrueras?
• Permanent nattarbete OK om det är självvalt
• Man minskar dygnsrytmstörningarna och risken för ackumulerad sömnbrist om man har snabbroterande skiftsystem (dvs. max 3-4 likadana skift i följd)
• Viss fördel att växla medsols (dag-kväll-natt) eftersom man då alltid får lång vilotid mellan arbetspassen
• Skiftbytestiden mellan nattskift och dagskift bör ligga kring kl 07
16
Fortsättning skiftschema
• Förmodligen bra att ha lediga dagar utspridda i schemat med någon enstaka längre ledighetsperiod (dock lite forskning)
• Långa arbetspass (>10 timmar) kan innebära alltför hög belastning om arbetsuppgifterna är fysiskt och/eller psykiskt krävande
• Vilotiden mellan arbetspassen bör vara minst 11 timmar (annars stor risk för sömnbrist)
• OBS! enstaka undantag är OK (men innebär då något högre risker)
17
Förkortning av arbetstid
• Mycket få studier (av bra kvalitet)
• Arbetslivsinstitutets studie som publicerades 2007 visade att 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön var mycket populärt och förbättrade upplevd hälsa, sömn och trötthet
• Däremot fann man inga skillnader på biologiska hälsomarkörer eller på registrerad sjukfrånvaro
• Finns nästan inga studier på skiftarbetare
18
Inflytande på arbetstiden
• Inflytande och delaktighet är en nyckelfaktor för att minska ohälsan i arbetslivet (folkhälsopolitiskt mål)
• Inflytande är uppskattat bland skiftarbetare och verkar mildra de negativa effekterna på sömn och hälsa
• Finska studier visar att stort inflytande över arbetstiden minskar sjukfrånvaron och minskar risken för förtidspensionering (studierna studerar både dag- och skiftarbetare)
19
Individuella motmedel
• Man kan inte förebygga alla besvär med schemaläggning (individen har också ett eget ansvar)
• Tupplurar och ljus motverkar trötthet på nattskiftet
• Förmodligen är även rådgivning/utbildning en bra åtgärd (för att höja kunskapsnivån och motivera livsstilsförändringar)
20
Exempel på sömnråd
• Tyst, svalt och mörkt i sovrummet
• Bra nedvarvningsrutiner (före sänggåendet)
• Undvik att arbeta och se på TV (använda dator) i sovrummet/sängen
• Vistas ute på dagen – gärna lågintensiv träning
• Undvik kaffe, alkohol och uppiggande drycker före sänggåendet
• Ta itu med stress före sänggåendet 21
Analys av ”önskeschema” vid två sjukhus i Mälardalen
• Hur väljer man? Finns det risk att man betonar sociala fördelar allt för mycket?
• Finns det samband med subjektiva hälsoindikatorer?
• Sjukhus 1: arbetstidsdata för 2 år (både önskade och faktiska)
• Sjukhus 2: arbetstidsdata för drygt 6 månader och upplevd hälsa för 143 sjuksköterskor och undersköterskor
22
Samband arbetstider och sömn/hälsa
• Att ofta ha kombinationen ”kväll-dag” korrelerade med störd sömn (och att man var mer negativ till arbetstiderna)
• Ofta kvällsskift korrelerade med god sömnkvalitet
• Kvällsmänniskor arbetar mer på natten (och på kvällen)
24
Slutsatser
• Hälso- och säkerhetsrisker är hanterbara om man har ett bra skiftschema, om skiftarbetarna tar ett eget ansvar samt om arbetsgivaren satsar på förebyggande åtgärder
• Antagligen bidrar trötthet och sömnbrist till felbehandlingar på svenska sjukhus men man vet inget om omfattningen
• Svårt att generalisera studierna från andra länder till svenska förhållanden
25
forts. slutsatser (II)
• Stora individuella skillnader (10-20% klarar inte av natt- och skiftarbete utan lider av hög trötthet på arbetstid)
• Förmodligen försvinner besvären om de som drabbas får ett mindre slitsamt schema, t ex slipper arbeta natt
• Andra orsaker till individuella skillnader är ålder, biologiska faktorer (t ex dygnsrytm och sömnbehov) och familjesituation
• OBS! även äldre skiftarbetare kan gilla att arbeta natt
26
forts. slutsatser (III)
• Är det bra med självvalda arbetstider (önskescheman): Ja – eftersom det möjliggör viss individuell anpassning av skiftschemat
• Underlättar möjligheten att kombinera skiftarbete med familjeliv och fritid
• Hur ser den optimala arbetstidsmodellen ut?
• Är det bättre att välja när man vill vara ledig än när man ska jobba?
• Viktigt att arbetsgivaren är aktiv och inte överlåter hela processen till arbetstagarna
• Betona chefens ansvar: tydlighet och dialog27
forts. slutsatser (IV)
• Hur förebygger man hälsoriskerna? Kan ”skiftarbetarkörkort” vara något för sjukvården?
• Antagligen skulle 32 timmars arbete per vecka, motsvarande 4 arbetsdagar och tre lediga dagar, vara mkt gynnsamt för sömn och återhämtning.
• Hur ska man kompensera för skiftarbete? Ledig tid viktigare än högre ersättning
• Patientsäkerhet: bättre att förebygga än att söka syndabockar (alla arbetstagare kan göra misstag, sopa inte under mattan under försök att lära av de fel som begås)
28
Hur går man vidare?
• Sprid den populärvetenskapliga sammanfattningen till både skiftarbetare och chefer/personalplanerare
• Arbetstidsseminarium: ”samsyn” mellan fack och arbetsgivare (visa att man vill skapa arbetstider som är både bra för verksamheten och som är långsiktigt hållbara för hälsan)
• Ta fram ”goda exempel” som andra verksamheter kan inspireras av (eller ta efter)
• Det behövs en svensk studie av arbetstider inom vården (med fokus på hälsa, arbetstrivsel och patientsäkerhet)
29
top related