arkivet och arkivbildarna -...
Post on 26-Jun-2018
219 Views
Preview:
TRANSCRIPT
Dalarnas Folkrörelsearkiv (DFA) är en ideell förening.
För närvarande är 138 olika föreningar, distrikt eller
motsvarande medlemmar i vår arkivförening.
Folkrörelserna i Dalarna
Industrialismen under 1800-talet medförde nya
levnadsvillkor, religiös väckelse, ökade krav på nykterhet,
ordning och reda i 1800-talets Sverige.
Gruv 1:an i Grängesberg, bildad 1892 som första
gruvfackföreningen i landet. Gruv 1:an liksom många
andra föreningar kom att ingå i hierarkiska organisationer
där man bl.a. såg till att stadgar, protokoll, räkenskaper,
och rapporter blev upprättade.
Arkivet och arkivbildarna
Dokument, fanor, foton, och föremål från mer än 3800
föreningar (arkivbildare) har hittills fått en säkerställd
arkivplats hos oss, gjorts tillgängliga för forskning och
bidrar därmed till att öka kunskapen om vårt gemensamma
historiska kulturarv.
Det är politiska, fackliga, frikyrko-, nykterhets-, ekonomiska,
kulturella, bildnings-, idrotts- och övriga föreningar och ett
70-tal personarkiv. Det finns föreningshandlingar från 1830-
talet fram till dags dato. Den äldsta, Tjärnbygge fjärdings
magasinsfond, är stadfäst av Kunglig majestät redan år
1751.
Sida 1 av 14
Offentlighetsprincipen gäller inte på DFA, men trots
det så är nästan alla handlingar ändå tillgängliga för
forskning. Ibland behövs särskilt tillstånd.
Forskarnas studentuppsatser, jubileumsskrifter,
avhandlingar och hembygdsskildringar finns också på
DFA. De kan sedan studeras i sin tur.
Föreningar har även lämnat in litteratur, tidskrifter och
förbundsmaterial och därmed bidragit till att skapa vårt
unika referensbibliotek.
Sida 2 av 14
Arkivet och de fackliga organisationerna
Svenska skogsarbetareförbundet i Dalälvarnas distrikt i
Dalarna har trä- skogs- och flottningsarbetare varit verksamma.
Skogen och vad den gett har också gett upphov till ett flertal
nationella, regionala och lokala föreningar.
Deras organisationer har ombildats, lagts ned och gått ihop. Ett
flertal distrikt har också verkat samtidigt. Dessa har dock inte
alltid följt länsgränserna utan mera skogsbolagens ägor.
Ett av distrikten var Dalälvarnas, bildat 1923 i Orsa, upphört
1966, ett distrikt som lämnat efter sig en fana och 32 volymer
fulla med avtal, medlemsförteckningar, brev och historiker och
en historia fullt värd att berätta för eftervärlden.
Av alla föreningskategorier är det de fackliga organisationerna som har
lämnat in mest material, 400 hyllmeter hittills, varav den övervägande delen är från
LO-anslutna fackföreningar. På Folkrörelsearkivet kan man hitta det mesta om hur
föreningarna bildats, splittrats, nybildats, gått isär eller ihop, vilka som varit
medlemmar och vad det motionerats om, för att nämna några exempel.
Sida 3 av 14
Metallavdelning 113 i Smedjebacken har varit verksamt ända sedan1902. Sammaår sökte man medlemskap i Svenska Jern- Metallarbetareförbundet som ändradenamn till svenska Metallindustiarbetare-förbundet år 1913. Från år 2006 är namnetIF metall. Inom avdelningen märks t.ex. järnbruksklubben och götverksklubben.
Bland arkivmaterialet kan avdelningens 100-årsskift nämnas. Uppgifterna i denbygger i mångt och mycket på efterforskningar i det material som då redan lämnatsin till Dalarnas Folkrörelsearkiv.
Sida 4 av 14
Arkivet och religionen
De inomkyrkliga och frireligiösa sammanslutningarna var tidiga i Dalarna. På folkrörelsearkivet kan man studera
deras gamla församlingsprotokoll, brev, räkenskaper m.m. Svenska Bibelsällskapet Västerås stift fanns redan år 1841. På
1850-talet började baptisterna i norra Dalarna att organisera sig trots risken för fängelse och förföljelse. Fristående
missionsföreningar bildades över hela länet. Bibeltrogna vänner, Nybygget-Kristen Gemenskap, Örebromissionen,
Missionsförbundet och Frälsningsarmén med sina junior-, och ungdoms- och scoutföreningar har sedan under årens lopp
kommit till, gått ihop eller försvunnit, men bevarats i arkivet.
Inom frikyrkoprojekt som bedrivits på Folkrörelsearkivet fann vi inte mindre än 403 församlingar/föreningar mellan
1850- 2007 i Dalarna.
Sida 5 av 14
Hansjö Baptistförsamling bildades år 1854. År 1860 splittrades denna förening i tre föreningar varav
Hansjö Baptistförsamling var en.
Denna baptistförsamling bytte år 1880 samfund till Fribaptisterna och övertog ett bönhus från år 1858. Detta
bönhus förstördes i en brand år 1913. Den ursprungliga församlingen byggde ytterligare ett kapell, se foto nedan.
Kapellet från 1854, vilket är det äldsta bevarade i Sverige, togs sedan över av Skattungbyns Baptistförsamling.
Sida 6 av 14
Arkivet och nykterheten
Verdandi-Arbetarnas nykterhetsförbund
har utgjort det sekulära alternativet inom
nykterhetsrörelsen, men har även de sina rötter
inom IOGT. Islingby lokalavdelning 12100
”Gnistan” bildade redan 1907. En av medlemmarna
var Axel Öhrner, DFA:s första ordförande.
Verksamheten var redan från början livlig, inte minst
i studiecirkelbiblioteket där medlemmarna kunde
läsa uppbyggliga texter om alkoholens
skadeverkningar.
IOGT, TO, NGT, NTO och LOGT-NTO är några av alla
nykterhetsorganisationer vars material från 1880-talet och framåt finns
arkiverat på Folkrörelsearkivet. Vita och Blå bandet, Verdandi och NLF är
några andra. Lägg därtill alla ungdomar som samlats i SGU, UNF m.fl.
organisationer. Tillsammans ror det sig om ca 170 hyllmeter arkivmaterial.
Sida 7 av 14
Arkivet och politiken
Alla nuvarande riksdagspartier med
sidoorganisationer har lämnat in material. Bland dessa är
Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (SAP), Dalarnas
distrikt, den största arkivbildaren med över 400 volymer. På
arkivet finns också handlingar från nedlagda föreningar som
t ex Borlänge-Domnarvets Kvinnoklubb av Sveriges Social-
demokratiska Vänsterparti SSV, Borlänge Kommunistiska
Arbetarekommun 1921-1941 av Socialistiska Partiet SP och
Ludvikaavdelningen av Frihetliga Kommunfolkets
Riksorganisation.
Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund SKU
Höglundfalangen i Borlänge 1904-1926 har också
upphört. Bevarade protokoll m.m. berättar om en tid
präglad av omvälvningar.
År 1929 bildas en ny SKU-klubb i Borlänge, nu av
Kilbomfalangen, vilken också upphörde efter några år.
SKU i Dalarna bildas 1921. År 1958 går distriktet som på
riksplanet samman med Demokratisk Ungdom, för att år
1967 byta namn till Vänsterns Ungdomsförbund. 1970
skedde åter en splittring på riksplanet, där några bildade
Marxistleninistiska kampförbundet och några andra
Förbundet Kommunist. De partitrogna blev dock kvar och
namnändrade till Kommunistisk Ungdom. Det nuvarande
namnet Ung Vänster togs 1991.Kristdemokraterna - 45 år 2009
Partiet och distriktet bildades år 1964 i Leksand. Material
från KD, Daladistrikten för vuxna och ungdomar och från
avdelningarna i Falun och Svärdsjö har till stora delar
sparats till eftervärlden.
Miljöpartiet i Borlänge bildades år 1971.
Miljöpartiet bildades 1980 på riksplanet och Daladistriktet
1982. Avdelningen har engagerat sig i en rad frågor och
gärna debatterat dem i pressen, som exempelvis i Borlänge
tidning 1989, där de vill stoppa kommunens planer på
använda jordbruksmark till en utbyggnad av sop- och
avfallshanteringen.
Sida 8 av 14
SAP i Mora 100 år 2008
Föreningen bildades redan 1908 och är därmed en
av länets äldsta arbetarekommuner. Numera drivs
verksamheten som en S-förening och ingår i Mora
utvidgade arbetarekommun.
Moderaterna i Falun
År 1910 bildades Faluföreningen. På den tiden kallades
föreningen Faluavdelningen av Kopparbergs läns
borgerliga valmanskår.
Som andra politiska partibundna organisationer har
falumoderaterna bildat kommun-, kyrko- och
landstingsfullmäktigegrupper. En kvinnokommitté och
en ungdomsdito har också ingått i konceptet.
Folkpartiet i Särna har tillsammans med avdelningarna i
Älvdalen och Idre drivit många frågor som handlat om norra
Västerdalarna, men också själva varit aktiva och motionerat.
Det har varit allt från bostadsfrågor, brandstationen,
sysselsättning för ungdomen till pensionärernas situation.
Föreningen upphörde i slutet av 1990-talet, men Älvdalens
folkpartiavdelning är fortfarande verksam.
Sida 9 av 14
Fredriksbergskommittén av ABF avdelning 164
Ludvika verksam från år 1971, är en fortsättning på den
lokalavdelning av studieförbundet Arbetarnas
Bildningsförbund ABF som varit verksam på orten sedan
24.11 1928.
Bland protokoll, brev och räkenskaper finns på
Folkrörelsearkivet även böcker från deras bibliotek. Ett
tidstypiskt studieprogram för säsongen 1963-64 doftar hopp
och samhällstro för arbetarklassen när folkhemmet
står i blom.
Dalarnas Bildningsförbund hör till de större arkivbildarna i
vårt arkiv med sina 183 volymer. Föregångaren Dalarnas
Folkhögskoleförening bildades 1917. Arkivhandlingar t.o.m.
1997 berättar om studiecirklar, kurser, länsfilmotek,
föreläsningar, folkbildningsminnen, konserter.
Förbundets egen organisation, från kallelse till protokoll och
rapport, är väl dokumenterad, men mest imponerande är nog
den 80 volymer stora pressklippsamlingen i olika ordningar:
Kommunvis, årsvis, efter ämne (lyrik; utbildning; bibliotek
m.fl.): Här framträder länets kulturliv på sin egen tids språk,
silat genom sin egen tids media.
I serie FVI, ”handlingar rörande bildningsförbundets
musikkommitté”, verksam 1964-1966, hittar man bland
protokoll, musikkursrapporter och tidningsklipp även noter,
kassabok för Kvartetten Kyndels Flickor
samt en unik originalaffisch.
Sida 10 av 14
Falu Pensionärsuniversitet bildades den 14 november 2000,
med syfte att anordna studieverksamhet.
Första mötet avslutades med ett föredrag av Tommy Forss,
som talade om sina 30 år i Falun och vid Stora Kopparbergs
Bergslags AB under rubriken ”Ett evigt lärande”.
Kurser, föreläsningar och studiebesök har sedan dess gett
föreningens medlemmar rika tillfällen till förkovran i konst,
musik, kulturminnesvård, arkivering, entomologi, språk,
medicin, historia och litteratur.
Riksorganisation för denna nya typ av folkbildningsrörelse,
som blommat upp i många svenska städer, är Folkuniversitetet.
Sida 11 av 14
Arkivet och Idrotten
Idrottsrörelsen som växte fram i början av 1900-talet räknas
som den yngsta av de traditionella folkrörelserna.
Sida 12 av 14
Arkivet och ekonomin
De ekonomiska föreningarna är inte lika många som de
idéella. De flesta av dem är Folkets Husföreningar.
IOGT:s och NTO:s byggnadsföreningar är också rikligt
representerade. En och annan vattenlednings- och
tjurförening har också lämnats in.
Innan den allmänna sjukkassan infördes i Sverige fanns
en rad olika sjuk- och begravningskassor som drevs av
fackföreningar.
Flera av dessa har material på Folkrörelsearkivet.
Folkets Hus i Mockfjärd kämpade som många andra mindre
Folketshusföreningar länge men fick till slut lägga ned sin
verksamhet. 1998 såldes byggnaden till en privatperson.
Sida 13 av 14
Arkivet, referensbiblioteket
och de andra källorna
Förutom allt föreningsmaterial har även böcker, tidskrifter, förbundsmaterial, tidningar m.m. lämnats in av föreningar och
enskilda personer. Vi har t.ex. skapat en databas med organisationshistorik, och våra forskare har kunnat komplettera
föreningarnas egna uppgifter. Under årens lopp har vi också fått in fragment – enstaka protokoll, brev m.m. – från olika
föreningar.
Organisationsdatabasen innehåller insamlade
och bearbetade uppgifter om olika organisationer
lokalt, regionalt och centralt.
Det kan vara allt från datum för bildande och
upphörande till olika organisatoriska
förändringar, medlemsantal, lokaler, historiker
och styrelsemedlemmar. Visste ni exempelvis att
det fanns en folkbiograf i Ulfshyttan
och att Metallarbetareförbundet hade en
avdelning i Lyckåkern mellan 1899-1910 eller att
Röda Korset år 2001 organiserade 45 lokala
kretsar i länet?
Referensbiblioteket innehåller
ca 1800 titlar, främst om
folkrörelser och föreningsliv.
Det finns:
• Minnes- och Jubileumsskrifter
• Faktalitteratur och historiker
• Ideologisk litteratur
• Sångböcker
• Biografier m.m.
Tidskrifter och tidningar utges
liksom förbundstryck av
förbunden centralt och utgör en
viktig och ofta använd referens
och kunskapskälla.
Förbundstryck är
årsmöteshandlingar m.m. från
ett flertal verksamma och
nedlagda organisationer.
De har använts flitigt av forskare
under alla år. Här har vi hämtat
mycket material till vår
organisationsdatabas.
Fragment
Här på Folkrörelsearkivet finns för närvarande material från ca
230 olika organisationer som väntar på mera material så att de
kan bilda egna arkiv.
Sida 14 av 14
top related