barns fysiska aktivitet på fritiden- ett uppdrag för ...899582/fulltext01.pdf · uppdrag för...
Post on 06-Feb-2018
220 Views
Preview:
TRANSCRIPT
-
Barns fysiska aktivitet p fritiden- ett uppdrag fr idrottslraren? En kvalitativ studie om hur idrottslrare i grundskolan tnker kring sitt arbete
och hur de motiverar elever till fysisk aktivitet p fritiden
En kvalitativ studie om hur idrottslrare i grundskolan tnker kring sitt arbete
och hur de motiverar elever till fysisk aktivitet p fritiden
Children's physical activity in leisure time - a mission for the sports teacher?
Christian Cannerstad
Fakulteten fr humaniora och samhllsvetenskap
Psykologi
Examensarbete-C-uppsats 15 hp
Nina Svensson Fredrik Hjrthag
Camilla Kylin
2016-01-21
-
2
Sammanfattning
.
I studien tillmpades en kvalitativ metod i form av nio semistrukturerade intervjuer
efter lmplighetsurval. Det innebar att deltagarna skulle arbetat som idrottslrare p lg och
mellanstadiet, hade en idrottslrarexamen och att de jobbat minst ett r inom yrket. Syftet med
studien var att underska hur idrottslrare i yngre grundskolan tnker kring sitt arbete fr att
motivera skolelever till fortsatt fysisk aktivitet p fritiden.
Data bearbetades och analyserades med hjlp av en tematisk analys. De tv teman som
analyserades fram var Anpassad undervisning ochIntegration av fritiden i undervisningen.
Resultatet visade att deltagarna arbetade fr att motivera elever till fortsatt fysisk
aktivitet. De anpassar undervisningen p grupp och individniv nr det gller feedback,
anpassning av lektioner samt inflytandet i undervisningen. Resultatet visade ocks att
deltagarna fr in fritiden i undervisningen, det vill sga freningsliv samt teknik och trender
som r populra fr eleverna.
Nyckelord: Motivation, idrottslrare, fysisk aktivitet, skolelever
-
3
Abstract
The study applied a qualitative approach in form of nine semi-structured interviews
as appropriate selection. This mean that the participants would be working as sports teacher at
low and middle schools, had a proper sports teacher education, and that they have worked at
least one year. The purpose of this study was to investigate how sports teachers working within
younger elementary school perceives their own work of motivating students to continue
physical activity on their leisure time. Data were processed and analyzed using a thematic
analysis. The two themes analyzed were "adapted education" and "Integration of leisure in
teaching".
The results revealed that participants actively worked with motivating students to
continue physical activity on their leisure time. They adapt teaching at group and individual
level in terms of feedback, adaptation of lessons, and influence teaching. Furthermore, the
results also suggests that participants get in leisure time in teaching, through activities such as
sports clubs, technology, and trends that are popular for students.
Keywords: Motivation, physical education, physical activity, students
-
4
Frord
Som blivande idrott och psykologilrare har jag alltid fascinerats av idrottspsykologi
och beslutade mig fr att jag ville underska fenomenet. Det stora intresset ger ocks mjlighet
fr mig sjlv att ta del av verktygen i mitt kommande yrke. Ett stort tack till alla tillmtesgende
idrottslrare som jag ftt mjlighet att trffa, ni alla r bra fredmen.
Jag vill tacka Hkan Hellstrm fr alla timmar jag njutit av din musik och hllit uppe min egen
motivation under arbetets gng. Vill ven rikta ett stort tack till min blivande fru Emma som
har sttt ut med mig och stttat mig.
Tack till handledarna Nina Svensson och Fredrik Hjrthag samt till mina
studiekamrater Emma Oskarsson och Ardita Beqiri fr den kontinuerliga feedbacken och
skapandet av en positiv och givande lrandemilj.
Den mtta dagen, den r aldrig strst.
Den bsta dagen r en dag av trst.
Nog finns det ml och mening i vr frd -
men det r vgen, som r mdan vrd.
Det bsta mlet r en nattlng rast,
dr elden tnds och brdet bryts i hast.
P stllen, dr man sover blott en gng,
blir smnen trygg och drmmen full av sng.
Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Ondligt r vrt stora ventyr.
KARIN BOYE
-
5
Inledning
Fysisk inaktivitet r enligt Vrldshlsoorganisationen (2009) den fjrde strsta
orsaken till tidig dd i hginkomstlnder i vstvrlden. Fysisk aktivitet r frdelaktig fr
barns tillvxt och utveckling, de flesta barn i utvecklade lnderna r dock otillrckligt fysiskt
aktiva (Pabayo et al., 2012). D barn utvecklar rrelsefrmga och bygger upp skelett och
muskler genom att vara fysiskt aktiva kar risken fr ohlsa vid otillrcklig fysisk aktivitet
(World Health Organization, 2010). Det moderna utvecklade samhllet, med ny teknik tycks
stlla allt mindre krav p fysisk anstrngning i de dagliga aktiviteterna och som en fljd av
detta har vervikt och stillasittandet bland barn kat hos majoriteten av landstingen i Sverige
(Folkhlsomyndigheten, 2014). vervikt och brist p fysisk aktivitet kan vara en av flera
orsaker till en rad folksjukdomar som diabetes, hjrtsjukdomar, cancer och stressrelaterade
sjukdomar (Folkhlsomyndigheten, 2014). Enligt World Health Organization (2015) r en
femtedel av mnnen och en fjrdedel av kvinnorna i europeiska lnder otillrckligt fysisk
aktiva. Den genomsnittliga frekomsten av vervikt bland europeiska barn och ungdomar r
drygt en fjrdedel bland 11-ringarna, pojkar tenderar att ha hgre frekvens av vervikt n
flickor (World Health Organization, 2015). Begreppet fysisk aktivitet definieras
Kroppsrrelse produceras genom sammandragning av skelettmuskulatur som vsentligen
kar energifrbrukningen (Caspersen, Powell & Christenson, 1985, s.126). Fysisk aktivitet
kan frknippas men inte likstllas med motion, ven om bda begreppen innefattar aspekter
som kondition, muskelstyrka och syreupptagningsfrmga. De tre aspekterna r en positiv
utveckling av fysiskt aktivitet. Enligt rekommendationer br barn gna sig minst en timme av
lagom till intensiv fysisk aktivitet per dag (Raustorp, 2010). Intensiv fysisk aktivitet kan
innefatta pulstrning, styrke-belastning, samt motorisk trning (Raustorp, 2010). Forskning
visar tendenser p att barns fysiska aktivitet kar ngorlunda, att barn allt mer aktiverar sig
fysiskt men inte tillrckligt enligt de rekommendationer som finns, samtidigt som fysisk
inaktivitet och dataanvndning kar, vilket leder till en kollision (Statens folkhlsoinstitut,
2011). Idrottsmiljn i skolan r en viktig plats fr att frmja fysisk aktivitet och motivationen
till fysisk aktivitet eftersom skolidrotten tenderar att vara den enda miljn dr barn har
tillgng till fysisk aktivitet. Idrottslraren r en av de aktrer som kan pverka och utveckla
barns motivation till fysisk aktivitet (Lindwall, 2008). I takt nr vervikt och fysisk
inaktivitet kat s har idrottsundervisningen i skolan minskat under tid. Sandahl (2002)
menar att timplanen idrottsundervisningen har frndrats genom olika lroplaner,
Lroplanen Lgr 80 som styrdes av staten erbjd idrottsundervisning tre timmar i veckan och
nr lroplanen Lpo 94 infrdes blev skolan mer kommunalt styrd fick eleverna en till tv
-
6
timmar idrottsundervisning per vecka (Sandahl 2002). ven om timplanen minskade
obligatoriska idrottstimmar s kade skolornas valfrihet och mjligheter, bland annat
elevens val. Det frmjade ocks skolorna som kunde erbjuda idrottsprofiler (Sandahl
2002). Riksidrottsfrbundet studie (1996) visade att tre fjrdedelar av skolorna upplevde att
idrottsundervisningen minskade i och med lroplansreformen. Dagens lroplan Lgr 11 fr
idrott och hlsa ska idrottstimmarna frdelas under hela grundskolan p 500 timmar, vilket r
lika mnga timmar som Lpo 94 hade i lroplanen (Skolverket 2011).
En teori som har anvnds i forskningen kring skolbarns motivation och beteende till
fysisk aktivitet Self Determination Theory (SDT) (Ryan och Deci, 2000). SDT handlar
sledes om motivationsfaktorer ssom energi, uthllighet och riktning, som pverkar alla
former av aktiviteter (Ryan & Deci, 2000).
SDT beskriver tre typer av motivation. Amotivation, Inre motivation samt Yttre
motivation. Amotivation beskrivs som en omotiverad individ, en individ som har brist eller
ingen motivation alls till fysisk aktivitet (Ryan & Deci, 2000). Inre motivation beskrivs som
vr inre motivator att utfra aktiviteter, en knsla av engagemang och att utfrandet av
aktiviteten r av eget inre intresse (Ryan & Deci, 2000). Yttre motivation beskriver att
mnniskor utfr aktiviteter p grund av yttre faktorer ssom uppmuntran, belning, straff
eller press. SDT stdjer frmst tre primra psykologiska behov som kompetens, autonomi och
samhrighet. De tre psykologiska behoven r viktiga i motivationsarbetet och inriktar sig i
sociala sammanhang. Den hr delen av teorin r mer inriktad mot den inre motivationen som
i sin tur kan ge ett inre vlbefinnande. Nr individen har ntt de tre psykologiska
grundbehoven utvecklas en stor lust och individen finner vlbehag (Deci & Ryan, 2000).
Autonomi som r ett psykologiskt behov handlar i kontexten om hur mnniskor
knner tillfredstllelse till att pverka sig sjlva och sina situationer. Individerna med
autonomi kan intressera och engagera sig i frivilliga aktiviteter och kan dessutom vara
grundare till sitt eget beteende vid utfrandet av aktiviteten. (Deci & Ryan, 2000). I
Stradage, Duda & Ntoumanis (2003) studie kring hur idrottslrare motiverar elever till
fortsatt fysisk aktivitet kom de fram till att idrottslraren kan ka elevernas knsla av
autonomi genom att tilldela dem ledarroller eller involvera eleverna i beslutsfattanden. Det
gynnar elever med idrottserfarenheter och elever med mindre idrottserfarenheter. Detta std
av lraren kan skapa mjligheter fr eleverna till ett sjlvbestmmande frhllningsstt. De
elever som upplevde ett sjlvbestmmande beteende under idrottslektionerna visade sig ocks
ha en hgre avsikt att vara fysik aktiva p fritiden. Stradage, Duda & Ntoumanis (2003)
-
7
studie visar att mnet idrott i skolan har potential att gynna mnga elever till fortsatt fysisk
aktivitet och drmed frbttra folkhlsan.
Det andra psykologiska behovet r kompetens, vilket handlar om att mnniskor
utfr handlingar efter egna frutsttningar och prestationsfrmga, en frstrkning eller ett
bevarande av kompetensen vi redan frfogar ver. Kompetensen handlar i detta fall inte om
frmgan till prestation i aktiviteten utan snarare tron p den egna frmgan och
verkningsgrad i den stundande aktiviteten (Deci & Ryan, 2000). I Wery & Thomsons (2013)
forskning s mter lrarna sina elever efter elevernas frutsttningar, hga men uppneliga
ml br skapas vilket skapar en progression i undervisningen samt att involvera eleverna i
aktiviteterna. Detta skapar knslan av bde delaktighet och kompetens hos eleverna.
Skolinspektionens granskning (2012) belyser ocks att idrottslraren br tillmpa
undervisningen efter elevernas frdigheter och frutsttningar samtidigt som idrottslraren
stndigt behver utveckla sin egen kompetens fr att kunna variera undervisningen.
Individanpassad undervisning skapar mjligheter fr alla elever att n mlen vilket ocks
kar elevernas knsla av kompetens (Wery & Thomson, 2013). Ntoumani (2001) forskning
visar liknande resultat och beskriver att elever inte br jmfra sig med andra elever under
idrottslektionerna. Den enda jmfrelsen ska uteslutande ske med elevens egna individuella
prestation samtidigt som elevens val av aktivitet eller svrighetsgrader i en stundande
aktivitet ska ge mjlighet till att tillfredsstlla elevernas psykologiska behov. Elever kan d
knna en inre och sjlvbestmmande motivation som i sin tur gr att eleven knner
tillfredsstllelse under idrottslektionen, ger en hgre arbetsinsats p lektionen och frmjar
fortsatt fysisk aktivitet p fritiden (Ntoumani, 2001).
Samhrighet r det tredje och sista psykologiska behovet. Individens knsla av
samhrighet r kopplad till att mnniskor knner sig accepterade av andra mnniskor i en
grupp och upplever meningsfullhet i interaktionen med andra mnniskor (Deci & Ryan
2000). Idrottslrare br skapa en lrandemilj dr fokus ligger p samarbetet mellan elever
samtidigt som eleverna sjlva har mjlighet till ett enskilt kunskapshmtande (Ntoumani,
2001).
Det finns ett par underteorier till SDT som beskriver den inre motivationen.
Cognitive evaluation theory (CET), r en utav de underteorierna vilken beskriver hur sociala
kontexter frmr att strka eller reducera individens inre motivation (Deci & Ryan, 1985).
CET beskriver att feedback, belningar samt kommunikation kan mjliggra att individen
upplever kompetens och knner en meningsfullhet i aktiviteten vilket vidare kan leda till
tillfredstllelse under aktiviteterna (Deci & Ryan, 1985). En lmplig personlig utmaning,
-
8
effektiv och givande feedback utan nedltande kritik mjliggr att den inre motivationen hos
individen strks. Wery & Thomsons (2013) forskning visar att lrarna vill ge eleverna ett
vrdefullt sammanhang mellan aktiviteten och hemmamiljn. Vidare menar Wery &
Thomson (2013) att aktiviteterna och ven lektionens vanliga rutiner skall knnas
underhllande, intressanta och roliga. Forskning visar att en kombination av ett
sjlvbestmmande handlingstt och stttning frn idrottslraren kan pverka att utvandet av
fysisk aktivitet utvecklas (Hagger & Chatzisarantis, 2008). Negativ kritik och obefintlig
feedback i utfrandet av aktiviteten kan pverka motivationen negativt (Deci & Ryan, 1985).
Tidigare forskning p lrare belyser att feedback och berm br anvndas fr att motivera
elever, dock r det viktigt att feedbacken r konkret, s att eleverna frstr och kan ta till sig
feedbacken (Wery & Thomson, 2013). Idrottslrares frberedelse br innefatta att lraren
sjlv innehar en kompetens kring hur de kan utveckla eleverna fysiska frdigheter till en
livslng fysisk levnadsvana (Thompson et al. 2003). Med tanke p att folkhlsan blir allt
smre, barns vervikt och stillasittande kar vilket kan leda till sjukdomar och fr tidig dd i
ett hginkomstland som Sverige. Den fysiska aktiviteten och obligatoriska idrottslektionerna
i skolan har minskat under reformerna av lroplanerna. Idrottslrarna har en mycket viktig
roll utifrn ett folkhlsoperspektiv, d idrottslrarna kan vara den enda aktren fr fysisk
aktivitet hos barn som kan pverka en livslng attityd till fortsatt fysisk aktivitet. Det finns
motivationsteorier kring skolbarns motivation och beteende till fysisk aktivitet men vldigt
lite forskning i Sverige hur idrottslrare faktiskt motiverar barn till en inre motivation s det
frmjar fortsatt fysisk aktivitet p fritiden. Hur tnker och arbetar idrottslrare i Sverige fr
att motivera barn till fortsatt aktivitet p fritiden?
Syfte
Syftet med studien var att underska hur idrottslrare i yngre grundskolan tnker
kring sitt arbete fr att motivera skolelever till fortsatt fysisk aktivitet p fritiden
-
9
Metod
Deltagare
Studien har utgtt frn ett lmplighetsurval, vilket var deltagare som passade in i
inklussionskriterierna. Nio deltagare som arbetar som idrottslrare har intervjuats.
Inklussionskriterierna fr deltagandet var att de arbetat som idrottslrare p lg och
mellanstadiet och att de hade ngon form av idrottslrarexamen p hgskola eller universitet.
Idrottslrarna behvde ha minst ett rs erfarenhet av idrottslraryrket. Att deltagaren skulle ha
minst ett rs erfarenhet av yrket har bestmts p grund av att deltagarna skall ha ftt
erfarenhet av sin roll och ha ngon form av relation till eleverna.
Fem mn och fyra kvinnor deltog i studien. Deltagarnas ldrar varierade mellan 24
r och 60 r. Tv av deltagarna undervisade enbart fr lgstadieelever, tv deltagare
undervisade enbart fr mellanstadieelever och fem deltagare undervisade fr bde
lgstadieelever och mellanstadieelever. Samtliga deltagare hade en idrottlrarexamen och
erfarenheten av idrottslraryrket varierade mellan 1,5 r och 33 r. Deltagarnas tjnster var
varierade, sex av nio deltagare arbetade 100 procent som idrottslrare och de resterande
tjnsterna var p mellan 50 procent och 85 procent. Deltagarna som inte arbetade heltid hade
andra uppgifter p skolorna utver idrottslrartjnsten.
Datainsamlingsmetod
I studien tillmpades en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer.
Intervjuer r anvndbara nr forskaren undersker respondenters personliga upplevelser och
erfarenheter (Kvale & Brinkmann, 2009). Studien underskte idrottslrares upplevelser och
erfarenheter, drfr har en kvalitativ intervjustudie utfrts. Intervjustudien utgick frn
semistrukturerade intervjuer, vilket gett kvalitativ data. En semistrukturerad intervjuguide har
skapats som hjlp fr att svara p det huvudsakliga syftet i studien (se bilaga 1).
Intervjuguidens frgor har skapats samt gett std fr fljdfrgor. Frgorna var ppna, vilket
gr att deltagarna ftt bertta vad de sjlva tycker r vsentligt vilket gav utrymme att prata
fritt. Fljdfrgorna skapades fr att f mer information och utvecklade svar i intervjun, men
ocks ett std till intervjun. Intervjuerna ppnades med bakgrundsfrgor fr att deltagarna
skulle bli mer bekvma i intervjuerna samt fr att bakgrundsfrgorna rr
inklussionskriterierna. Drefter fokuserades frgorna kring studiens syfte, om och hur
idrottslrare motiverar elever till fortsatt fysisk aktivitet. Frgor om idrottslrarnas syn p
mjligheter, uppmuntran samt planering. Berttade respondenten ngot som upplevdes
intressant kunde intervjuaren ge respondenten mjlighet att utveckla svaren. Avslutningsvis
-
10
fick respondenterna mjlighet att sjlva bertta ngot de tyckte kunde tillfra studien.
Drefter transkriberades ljudinspelningarna ner i text exakt efter ljudinspelningen, med
undantag av harklingar hostningar och hummanden som inte tillfr intervjun ngot, liksom
utfyllnadsord. Detta gjordes fr att transkriberingarna skulle ge sammanhngande text, vilket
gjorde det lttare att analysera data vilket Kvale & Brinkmann (2009) ocks fresprkar.
Genomfrande
Samtliga idrottslrare blev tillfrgade att delta i studien genom telefonkontakt.
Drefter skickades informationsmail (se bilaga 2) till deltagarna och deltagarnas rektorer fr
mer information och samtycke till deltagandet. Gav deltagarna och rektorerna samtycke
bestmdes plats fr intervjun tillsammans. Samtliga intervjuer gde rum p deltagarnas skolor
som respondenterna freslagit och intervjuerna genomfrdes i deras egna arbetsrum eller annat
konferensrum. Vid intervjutillfllet fick deltagarna muntlig information om studien, liknande
som informationsbrevet, det vill sga att intervjun var frivillig och deltagarna kunde avbryta
intervjun utan att ange skl till avbrottet. Deltagarna tillfrgades ven om tillstnd att spela in
intervjuerna. Samtliga nio intervjuer genomfrdes utan avbrott. Intervjuerna spelades in med
hjlp av en smartphone och en inspelningsapplikation som direkt efter varje intervju skickades
till mailadress fr att skra upp det inspelade materialet. De nio intervjuerna varade mellan 35-
58 minuter vilket gav en totaltid p 338 minuter. Nr intervjuerna var frdigstllda
transkriberades de ned i text vilket gav 115 sidor transkriberat material.
Databearbetning
Data analyserades genom en tematisk analys. Den tematiska analysen har utgtt frn
en sexstegsmodell av Braun & Clark (2010). Analysen fokuserar p att upptcka och leta efter
mnster och struktur i data som r relevanta och av intresse i studiens syfte. Studiens syfte var
att finna mnster i hur idrottslrare motiverar elever till fortsatt fysisk aktivitet p fritiden.
Analysmetoden anvndes eftersom frdelarna med en tematisk analys r flexibiliteten som kan
ge en rik, detaljerad data och att den ger en viss frihet (Braun & Clark, 2010). Analysens
flexibilitet gr att analysen inte r lika teoretisk bunden som andra analysmetoder, vilket r en
frdel (Braun & Clark, 2010). Den tematiska analysen anvndes fr att fr att f ett rikt
material, gruppera mnstret i teman och fr att undvika att visst material utrensas i analysen.
Teman uppkom och namngavs slutligen efter studiens syfte.
Frsta steget i Braun & Clark (2010) sexstegsmodell r att bekanta och lsa sig in i
det transkriberade materialet och finna mnster och betydelsefulla meningar. Under denna fas
-
11
antecknades och markerades ider i materialet ner p papper. Det andra steget i
sexstegsmodellen pbrjades kodning dr meningsbrande ord och meningar namngavs som
potentiellt skulle komma att bli prototeman och faststllda teman vid senare tillflle (se bilaga
4). Braun & Clark (2010) beskriver prototeman som teman i den inledande fasen som brjar
bli intressant fr studiens syfte. I det utskrivna transkriberade materialet klipptes relevanta ord
och citat ut. Citat och ord lstes noggrant, sorterades och namngavs fr att sedan lgga koderna
i kuvert dr det tyckes passa in. Ord eller citat som inte var relevant fr studiens syfte namngavs
och sparades eftersom det kunnat komma till anvndning vid ett senare tillflle. Den tredje
fasen i modellen analyserades de namngiva kuverten med varandra fr ett frska hitta mnster
och kombinationer av andra prototeman och kuvert som passade in i mer vergripande teman.
Tankekartor skapades fr att kunna se om det fanns ngot relation mellan prototeman (se bilaga
4). I denna fas uppkom ocks huvudteman. I den fjrde fasen i sexstegsmodellen frfinades
huvudteman fr att frhindra att det tcker in p andra teman eller att koppla ihop teman som
passar in p varandra. I den femte fasen delades data in i tv huvudteman som kom att bli
Anpassad undervisning och temat Integration av fritiden i undervisningen. I den sjtte och
sista fasen skapades resultatet vilket r krnan i studien.
Reliabilitet och validitet
I en kvalitativ studie utvrderas validiteten genom en vrdering om hur grundligt
studien har utfrts samt hur studien upplevs tillfrlitlig och ndamlsenlig (Smith 2008).
Validiteten i en intervjustudie handlar till stor del om intervjuarens egen skicklighet i hela
forskningsprocessen (Kvale & Brinkmann, 2009). En pilotstudie utfrdes med en idrottslrare
som passade in i inklussionskriterierna, vilket kunde justera och utveckla intervjuguiden
vidare. En pilotintervju ger mjlighet till kad intervjufrdighet vilket ven kan ka validiteten.
Josselson (2013) menar att trna intervju med andra individer kan vara positivt och frmjar
intervjuskickligheten. Det ger ocks utrymme fr att samtala, diskutera och analysera
pilotintervjun eftert. Intervjuguiden, analysen och redogrelsen har under studiens frlopp
kontrollerats fr att avstyra bias och ogiltigt resultat i studien. Den stndiga kontrollen under
studien kar studiens neutralitet och minskar risken fr att f ett frgat resultat av intervjuarens
tidigare frfrstelse av fenomenet (Kvale & Brinkmann, 2009). Intervjuguiden har varit under
stndig process och utveckling d analysen har vid flertalet gnger lsts igenom fr att inte
frbise relevant och viktig information. Citat har anvnts och kontrollerats fr att strka
resultaten. Under hela studien har det funnits en strvan efter att hlla en rd trd genom arbetet,
vilket mjliggr att lsaren sjlv fr avgra studiens kvalit.
-
12
Reliabilitet frbinder sig med studiers tillfrlitlighet och berr mnga gnger om
forskningens resultat kan terges av andra individer (Kvale & Brinkmann, 2009). Syftet med
studien var dock inte att resultatet skulle generaliseras utan resultatet skulle utka mnniskors
insikt och vetskap fr det fenomen som undersktes. Genom att deltagarna fick
informationsbrevet en tid innan intervjutillfllena kunde de frbereda sig p studiens mne och
vilket hjer reliabiliteten. Genom att undvika ledande frgor s minskar risken fr att
deltagarna svarar som de tror intervjuaren vill hra, vilket kar reliabiliteten (Kvale &
Brinkmann 2009). Med hjlp av fljdfrgorna gav det mjlighet fr intervjuaren att verifiera
det deltagarna sagt samt djupare svarsfrekvens frn deltagarna (Smith 2008). Intervjuerna
spelades in med hjlp av en erknd smartphoneapplikation som kontrollerades noga innan
intervjuerna. Kvale & Brinkmann (2009) anser att inspelning av intervjuerna mjliggr att
intervjuaren kan fokusera p intervjusituationen vilket leder till att kvalitn i intervjun kar.
Intervjuerna gde rum p respektive deltagares arbete i en lugn och tyst milj utan
strningsmoment. Josselsson (2013) menar att intervjuns kvalit frbttras nr deltagarna
befinner sig i knd, lugn och trygg milj, vilket hjer reliabiliteten. Transkriberingarna har
noga lsts igenom flertalet gnger och har skerhetsstllts genom att lyssna p ljudfilerna s
transkriberingen och ljudfilen var verensstmmande. Genom ett empatiskt frhllningsstt
kunde deltagarna uppleva att intervjuaren var intresserad, lyhrd och frdjupande, vilket
mjliggjorde hgre svarsfrekvens och fljdfrgor vilket kar validiteten (Josselson, 2013).
Etiska vervganden
Etiska anvisningarna har hafts i tanke genom hela studien, vilket har varit de fyra
huvudkraven som Vetenskapsrdet (2011) fastlagt angende forskningsetiska principer. Ett
etiskt protokoll skrevs efter rekommendation av Helsingforsdeklarationen (2013) och innan
kontakt med deltagare behvdes protokollet godknnas av handledare (se bilaga 2). Samtliga
deltagare har ftt information om forskningsetiska principerna gllande konfidentiellkravet,
samtyckeskravet, informationskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrdet, 2011). Studien
har behandlats konfidentiellt d all information som kan kopplas till individerna inte finns med
i transkriberingarna, riktiga namn har bytts ut till fiktiva namn och andra aspekter som
idrottsfreningarna i nrheten av respektive skolor har tagits bort. Merparten av
personuppgifter r sledes avidentifierade i transkriberingarna. Deltagarna gavs information
om att ljudinspelningarna skulle frstras efter frdigstlld uppsats och att de hlls p ett skert
stlle tillsvidare. Samtliga deltagare har givit samtycke samt ftt information vid flera olika
tillfllen, dels muntligt ver telefon nr kontakt togs med deltagarna, dels hade de mjlighet att
-
13
ge samtycke nr informationsmailet skickades samt innan intervjuerna. Deltagarna fick sledes
information om hur studien skulle g till, att intervjuerna skulle ta ungefr 60 minuter, studiens
syfte och att deltagandet var frivilligt och de kunde nrsomhelst avsluta intervjun utan att ange
anledning till det. Deltagarna fick information om hur de kunde f tag i den frdiga studien och
vart de kunde vnda sig om deltagarna hade ngra frgor angende studien.
Resultat
Tema 1: Anpassad undervisning
Anpassning r ett primrt element fr att motivera elever till fortsatt fysisk aktivitet
p fritiden. Att motivera elever till en fysisk aktivitet r en process som stndigt pgr i arbetet
av olika slag som feedback, anpassning samt elevernas inflytande. Att utg ifrn samt studera
det individuella lrandet och p gruppniv blir vsentligt fr att skapa underlag som kan
utveckla lrarens arbeta i att motivera eleverna vidare. Feedback och stttning r ngot som
terkommer frekvent, hr beskrevs mestadels positiv feedback beroende p individen och
dennes erfarenheter av fysisk aktivitet. Deltagarna anvnder olika strategier i sin feedback fr
de elever som r vana vid fysisk aktivitet, r freningsaktiva eller anses duktiga mot de elever
som inte r fysisk aktiva och anses som svaga i mnet. Deltagarna arbetar i ett klimat fr att
varje elev efter sina frutsttningar ska f knslan av att de r kompetenta och klarar av
aktiviteterna. Positiv feedback anvnds fr att gra eleverna positiva till aktiviteten, som vidare
kan motivera eleven till fysisk aktivitet efter skoltid.
Man fr lirka lite sdr p idrottslektioner, frska sttta p olika stt, beroende p
vilken bakgrund man har. Allts r det ngon som idrottar p fritiden s kan man peppa
lite hrdare [] jmfrt med dom jag blir glad ver att de bara springer
Positiv feedback beskrivs av deltagarna som komplimanger och ger eleven berm fr
ngonting eleverna har gjort bra. Eleverna fr ocks chans att visa upp det fr vriga i gruppen.
Detta fr att eleverna ska knna sig kompetenta och f ett sjlvfrtroende vid den stundande
aktiviteten, bde infr klassen och p en personligt utvecklande niv. P s stt kan alla elever
knna sig sedda av deltagarna, vilket strker eleverna och tron p sig sjlva fr fortsatt fysisk
aktivitet.man ger positiv feedback till eleverna men ocks i strre grupp. S att alla fr ta
del av feedbacken [] d fr personen knna, oj shit, att jag fick visa alla fr jag gjorde
ngonting jttebra Den positiva feedbacken r ngot som anvnds av alla idrottslrare i strre
utstrckning n konstruktiv feedback ven om konstruktiv feedback tillmpas i viss mn. Den
-
14
positiva feedbacken anvnds fr att motivera och entusiasmera eleverna till fortstt fysisk
aktivitet. Detta menar deltagarna kan ge en positiv bild av aktiviteterna och upplevs kunna ka
elevernas sjlvfrtroende, vilket leder till att idrottslrarna kan tipsa om aktiviteter p fritiden
som eleven behrskar p ett tillfredstllande stt... du friidrott kanske [] vore ngot fr dig.
Att man slnger in sn dr kommentar sdr till de som inte r aktiva p fritiden fast fr att
frska f dom att brja med ngonting.
Idrottslrarna arbetar fr att anpassa lektionerna bde p gruppniv- och individniv.
Det hela r inte helt oproblematiskt eftersom det ibland kan saknas resurser i skolan,
exempelvis hur lng lektionstid eleverna har, hur mnga tillfllen per vecka, hur gruppstorleken
ser ut och hur idrottssalen r tillmpad. Lrarna har en grovplanering med lroplanen som
utgngspunkt, planeringen r oftast liknande fr alla klasser, men de anpassar efter grupp och
efter individerna. Frst vergripande, sen fr klass, s beroende p olika tempo och hur
snabbt man nr dit och sedan p individniv Det finns olika sorters klasskonstellationer, det
kan ven skilja p konstellationerna i samma rskull och individerna i klasserna. Srskilda
klasser och individer r mer vana vid fysisk aktivitet och freningsliv. Dessa elever r drmed
mer bengna att tvla och rkna pong under idrottslektionerna n klasserna och individer som
upplevs mer ovana och mindre intresserade av fysisk aktivitet och tvling. Hr finns ett omrde
som lrarna aktivt arbetar med, bde p gruppniv- och individniv s att alla elever ska tycka
idrottslektionerna r roliga, intressant och inspirerar till fortsatt fysisk aktivitet. Man fr knna
efter lite hur gruppen r och hur gruppen klarar av det. Jag vill inte att ngon knner sig
utsttt, det fr inte hnda.
Ett vanligt terkommande samtalsmne r fotbollskillen eller fotbollskillarna i
klasserna som har svrt att skilja p deras freningsliv och idrotten i skolan. Dessa
fotbollskillar kan utses som informella ledare i gruppen. De upplevs ofta mer
tvlingsinriktade och upplevs ha svrt att samarbeta med vriga elever som inte r fysisk aktiva
eller r vana vid tvlingsmoment eller r svagare n de eleverna. Fotbollskillarna tenderar att
ta ver lektionen och det kan leda till att elever tappar intresse d de inte fr vara delaktiga i
lika hg grad vilket ocks pverkar att de inte blir aktiva i den stundande aktiviteten. Det r
ngot som samtliga lrare arbetar emot och frsker anpassa lektionerna efter de elever som
inte ingr i fotbollskillarna. Denna grupp av fotbollskillar fr istllet trna p att sttta och
peppa de andra eleverna och trna p ledaregenskaper. Deltagarna har ven alternativa
aktiviteter som minimerar klyftan mellan de duktiga eleverna och de svagare eleverna s att
aktiviteten upplevs meningsfull och blir lika fr alla.
-
15
D kan man stta han som r superstjrna och gr alla mlen [] i ml fr det kanske
han behver trna p. [] man kra onetouchfotboll s ingen kan dribbla utan du
passar direkt, [...] Sen brukar vi kra toppsboll, det r rtt s kul istllet fr innebandy
och d blir alla lika dliga
Idrottslrarna frsker lyfta fram elever som r p grundniv och de elever som anses
ha mer erfarenheter fr ta ett kliv tillbaka fr att f fram de vriga eleverna och deras vilja att
delta. Eleverna fr chans att utvecklas efter deras frutsttningar, bde de aktiva eleverna och
de mindre aktiva. Duktiga elever ses mer sjlvstndiga och har chans att utvecklas genom att
idrottslraren anpassar vissa aktiviteter. Eleverna fr d mjlighet att vlja svrighetsgrad p
srskilda aktiviteter samtidigt som deltagarna kan uppleva detta svrt. Detta eftersom alla
elever ska tycka idrotten r meningsfull, lustfylld och utvecklande. En nskan om att ge en
positiv syn p fortsatt fysisk aktivitet. Det gller att anpassa s att dom som r lite bttre
tycker att det r roligt och att det r utmanande och att de som r lite smre tycker likadant.
Bortsett frn det centrala innehllet i lroplanen som lrarna utgr ifrn nr de planerar
undervisningen finns det ett utrymme fr elevers inflytande i undervisningen. Det frekommer
olika typer av inflytande. Elever fr vara med och bestmma en del olika aktiviteter under ret
vilket leder till att eleverna fr mjlighet att vlja ngot som de finner intressant och roligt och
som de sjlva kan knna sig framgngsrika i. Deltagarna upplever att motivationen kar till
fortsatt fysisk aktivitet, eftersom aktiviteten ofta vljs efter ngot eleverna knner sig duktiga
i. Om alla elever f vara med att bestmma kar anpassningen till varje elevs intresse och
frmga under lektionerna.
De fr sga vad de vill, sen fr man sga en sak var, men har en sagt fotboll en gng
s [] kommer inte bli fotboll tio gnger fr att tio har sagt det. Men s dom knner
att de r deras val och d gissar jag att de tycker det r roligt dr det r dom som valt
det hr
Utrymme fr inflytande och anpassande r inte enbart kopplat till aktiviteter eleverna
upplever lustfyllda fr egen del utan det handlar om hur och p vilket stt de ska n mlen i
lroplanen i specifika aktiviteter. Lroplanen r tolkningsbar och vgen till mlen r ppna
vilket skapar mjligheter till elevinflytande fr hur det ska n mlen. Lrarna ger utrymme fr
eleverna att vlja frutbestmda valmjligheter i specifika aktiviteter som eleverna sjlva
upplever tillfredsstllande samt att det blir en variation i undervisningen som ger mjlighet till
ett fortsatt intresse, utforskande och utveckling.
-
16
d kan jag sga med det hr, ska vi kra pardans? ska vi skapa en dans? eller vad
vill den hr gruppen? vad r intressant? [] Om det r nn som hatar Just Dance
och fr genomlida det i fem r s kommer dom ju hata dans sen
Tema 2: Integration av fritiden i undervisningen
Teknik och elektronik upplevs som ett vxande problem bland dagens ungdomar d
det upptar mycket tid. Det r dock viktigt att ta in samhllsutvecklingen och trender i en
lrandeprocess d det r ett uppskattat inslag i undervisningen. Lrarna frsker mta upp
elevernas intressen och trenderna som finns och utvecklas i dag. En annan process som tas
nmns r freningsliv och hur idrottslrarna arbetar fr att inspirera och f in freningslivet i
undervisningen som gynnar elever till en fortsatt fysisk aktivitet. Dagens teknik och inslag av
freningsliv i undervisningen ger ocks en kompetensutveckling i undervisningen, vilket ger
en roligare och bttre undervisning. Samtliga idrottslrare upplever att samhllet frndras i en
negativ riktning, tekniken tar ver barnens intressen, tv-spel, datorer och smartphones erbjuder
spel och sociala medier. Telefonerna r ett vanligt frekommande p rasterna och spontanleken
blir mindre vilket ven kan ses p elevernas fritid. Man bli ju orolig tycker jag. []Det finns
ju telefoner dator och tv-spel idag men telefoner framfr allt. Det r vrre n tv-spel och
datorer. Det digitala samhllet r idag under stndig utvecklig vilket gr att idrottslrarna
upplever att intresset hos mnga barn ven har frndrats ver tid. Elektroniken upplevs tagit
ver mnga elevers intresse bde p fritiden och p skolan. Hr finns det ven en utveckling i
idrottsundervisningen, d fler brjat tillmpar dagens teknik i undervisningssyfte. I den
upplevda negativa utvecklingen finns dock en chans att ta till vara p den. Jag kan inte tro att
jag kan motarbeta det, utan jag mste nyttja det jag kan. Dom kommer inte sluta anvnda
telefoner och surfplattor fr att jag sger att det r ohlsosamt Tekniken r ngot som
idrottslrarna nyttjar i undervisningssyfte vilket fr elevernas uppmrksamhet och intresse till
undervisningen och genomgngarna. Tekniken r inte enbart fr elevernas eget intresse, det r
ven mjligt att anvnda tekniken som en sorts spetskompetens i undervisningen, vilket kan
leda till att den kar kunskapen inom olika lrande omrden, ger utrymme att efterlikna en
experts rrelsemnster och bli inspirerad samt att kunna se en helhet och reflektera ver det.
nr vi kr friidrott, kula och lngdhopp s kan man pausa och se: hur r hennes
hnder dr, hur hon landar, s gr hon. S jag tror att fler har greppat det istllet fr
att jag str och berttar och visar [...] Dom r jttefokuserade
-
17
De tekniska hjlpmedlen som anvnds i undervisningen innefattar oftast ipads och
projektorer som kan ses p storbild av hela gruppen. De flesta deltagare upplever och pratar
mycket om barnens eget intresse fr just denna typ av undervisningsform. Dessutom r lrarnas
egen uppfattning att undervisningen upplevs roligare fr eleverna och att lektionen fr ett bttre
flde, strningsmoment minimeras och fokus ligger p det som faktiskt ska gras istllet fr
att se p varandra, vilket leder till att eleverna inte tycker det r lika jobbigt. Dans r ett tydligt
exempel p nr projektor anvnds och det r mnga lrare som upplever undervisningen i dans
som svr och att de inte har den rtta kompetensen fr att undervisa i detta mne p ett
tillfredstllande stt. Kopplar de upp en projektor med en modern dans med mnniskor som
innehar en spetskompetens upplever deltagarna att undervisningen blir roligare, mer
meningsfull och motiverande. Elevernas fokus till uppgiften ger ocks mjlighet fr lraren att
hjlpa elever som behver std, vilket inte blir lika ltt om lraren sjlv hller i danslektionen.
Med projektorn r det nedslckt s tycker de som r lite smre att det inte r lika
jobbigt. [...] S det blir lite hftigare om jag har en hftig dans p projektorn [] det
blir lite som en kompetenshjare samtidigt som man kan lra ut under tiden [] Det
blir lite som tv lrare p dom hr lektionerna
P internet r mycket lttillgngligt i egenskap av dans, yoga, rrelseprogram och
professionella idrottsutvare. Med tanke p att de flesta elever har smartphones, ipads eller
datorer ppnas mjligheter upp fr strre motivation och verktyg att anvnda till fortsatt
aktivitet p fritiden.
Ngra frldrar har sagt att: - jag undrar var ungen r och smyger och kikar vad de
gr. Och d str dom med telefonen framfr sig och trnar p sitt rum. Och smsyskon
kommer och sger att de har dansat med storasyskonen varje dag i tv veckor
Fr att vinna elevernas uppmrksamhet och pverka dem till att motiveras till fysisk
aktivitet p fritiden r det ndvndigt att bli medveten om vad som upplevs inne och vad som
intresserar eleverna p fritiden, vad som r trendigt just nu. Hr handlar det inte om tekniken
utan mer trendiga aktiviteter och tv -program. Parkour r en aktivitet som samtliga idrottslrare
har insett r en utvecklande rrelsetrend bland eleverna runt om p skolorna. Ett namnbyte frn
hinderbana som nu blivit parkuorbana har frndrat synen p aktiviteten vilket idrottslrarna
utnyttjar med gldje, eftersom deltagarna upplever eleverna mer motiverade. Det r ju bara
som parkour, som nu pltsligt har lyft redskapsgympa. Nu r det pltsligt okej att ta fram
-
18
redskap som en del faktiskt klagade p frut. Idrottslrarna upplever det som ett intresse som
kommer frn internt och Youtube dr det finns massor med parkourklipp. Lrarna har flertalet
elever som ven har brjat med parkour p fritiden. Som jag har frsttt det av frldrar som
kommit fram och sagt: - att du har ftt min unge att brja p parkour.
Trenderna behver allts sledes inte handla om aktiviteter som r populra, det r en
frdel att vara uppdaterad och plst om vad eleverna gr p fritiden men ocks vad det r fr
populra tv-program och frska anvnda det i undervisningen. Gladiatorerna, Spring och
Ninja Warrior r frekommande aktiviteter som ocks r tv-program som upplevs populra hos
barn. Det ger ett intresse fr aktiviteten samtidigt som de trnar olika frmgor p olika stt
som kan ge ett fortsatt intresse. Tv-programmet spring blir en variant av orientering som finns
i kursplanen, Gladiatorerna och Ninja Warrior r allts redskapsbaserade hinderbanor och
aktiviteter. Gladiatorerna r ett program dr individer utmanas av stora gladiatorer i diverse
aktiviteter och hinderbanor. Ninja Warrior r ett program dr personer frsker sig p att klara
vrldens tuffaste hinderbana. Det gller ju att hitta saker, man tror man fr hnga med[]
vad hnder, vad gr det p tv? Jag ska kra [] Ninja Warrior exempelvis, slr jttemycket.
Spring r ett annat program som gr ut p att springarna fr uppdrag och ska frska gmma
sig fr jagarna, vars uppdrag r att frska f tag p springarna. Vilket anvnds fr att trna
orientering och f eleverna intresse och nyfikna p detta mne.
Jag kallar det fr spring istllet fr orientering. Det gller att hitta lite omvgar p
namn man kr s att eleverna glmmer bort det man trnar p och ser det roliga. []
men sen kanske man gillar orientering
Integrera freningsliv i undervisningen r vanligt frekommande ven om det kan
utvecklas hos idrottslrarna. Det finns en nskan om att de blir ett stndigt frekommande
inslag i idrottsundervisningen dock upplever lrarna tidsbrist och ekonomiska svrigheter till
det. Freningar besker skolorna och undervisar i ett specifikt idrottsmne och besitter en
spetskompetens som idrottslraren inte har. Kompetensen hos ledaren leder till att eleverna blir
motiverade i aktiviteten. Vi brukar ta in lite freningar sdr [] Fr det r ju s, det r ju
alltid intressantare just med spetskompetensen. Dom kan det hr bttre n vad jag kan. Det
upplevs mer intressant fr eleverna om ngon kunnig inom ett specifikt omrde kommer p
besk, eleverna har chans att stlla frgor till freningsrepresentanten vilket r positivt i den
aspekten att de fr en ny rst att lyssna p. D kan de stlla frgorna direkt till trnaren, s
det r det som r frdelen, sen kanske det inte r intressant att bara lyssna p mig Det ger en
-
19
mer seris och bttre bild av den specifika aktiviteten, speciellt om det kommer en elitspelare.
Elitspelare har en mycket stor kompetens inom sitt omrde vilket eleverna kan se upp till.
Lrarna upplever att det ltt blir slentrianmssig undervisning om bara deltagarna sjlva
undervisar i alla aktiviteter. Freningsaktiva tillfr och utvecklar ett strre intresse hos eleverna
under lektionerna vilket kan leda till ett fortsatt intresse fr fysisk aktivitet. Det vart mer
konkret hur det fungerar, och att f hra det frn en elitspelare och f en annan uppfattning
n om jag sger att jag spelat basket i skolan. det hjer intresset fr dom ocks. Freningarna
vill vrva fler medlemmar, freningarna och idrottslraren marknadsfr idrotten. Lrarna tar in
spetskompetens vilket utvecklar ett strre intresse hos eleverna d de fr chans att prova p
olika idrotter och kommer p s stt nrmare ett freningsliv fr att frhoppningsvis hitta ngot
de sjlva finner intressant. Vi fick testa p bgskytte och hon fick knslan att det var hennes
grej [] hon hatade idrott men just bgskytte fick hon prova p och tyckte det var skitkul och
var kvar i ver 10 r. Det frekommer i stor utstrckning att idrottslrarna sjlva tipsar om
olika freningar som finns i nrheten. ..sen kan man tipsa elever om att vi har ju en
badmintonfrening hr och det finns en handbollsklubb och en hockeyklubb
Diskussion
Syftet med studien var att underska hur idrottslrare i yngre grundskolan tnker kring
sitt arbete fr att motivera skolelever till fortsatt fysisk aktivitet p fritiden. Sammantaget
visade resultatet att deltagarna arbetade fr att motivera elever till fortsatt fysisk aktivitet. De
anpassar undervisningen p grupp och individniv nr det gller feedback, anpassning i
lektioner samt inflytandet i undervisningen. Resultatet visade ocks att deltagarna fr in fritiden
i undervisningen det vill sga freningsliv samt teknik och trender som r populra fr eleverna
detta fr att skapa ett intresse till fortsatt fysisk aktivitet
Det frsta huvudtemat Anpassad undervisning handlar sammanfattningsvis om
hur lraren anpassar feedback och undervisningen till de enskilda eleverna samt grupperna.
Deltagarna anpassar ven lektionerna efter elevernas nskeml, eleverna fr vara med och
pverka och vlja aktiviteter. Temat kan kopplas ihop med demokratiskt ledarskap. Lewin &
Lippitt (1937) beskriver demokratiskt ledarskap dr ledarskapet innebr lyhrdhet, feedback,
handledande, utformar trygghet och individanpassning. ven om forskningen r frn 30-talet
s anvnds teorin n idag. Ledarskapet innebr att ledaren lter gruppen f inflytande i
planering och r lyhrd fr frlag. Att vara en demokratisk ledare innebr att besluten fattas
av bde ledaren och gruppen (Lewin & Lippitt, 1937). Samtliga deltagare ger eleverna
inflytande, de fr vara med och pverka valet av aktiviteter och komma med nskningar och
-
20
frslag. Alla beslut fattas inte av gruppen och deltagarna tillsammans, mycket beror p att
gruppen behver vgledning och deltagarna r till fr att skapa olika lrandemiljer med
lroplaner som underlag. Enligt Skolverket (2011) r inflytande och delaktighet en rttighet
fr elever. Kaufmann & Kaufmann (2010) menar att inflytande kan frndra beteenden.
Inflytandet och delaktigheten i undervisning kar barns motivation och intresse till ett fortsatt
lrande (Ames, 1992). Det fortsatta lrandet kan ske i freningsliv eller andra organisationer
samtidigt som demokrati och inflytande ger valmjligheter till eleverna oavsett om det
handlar om valfri lektion eller inflytande i hur de ska n mlen i skolan s vljer individer
frekvent aktiviteter de knner sig duktiga i, finner lustfyllda och mest meningsfulla. Detta
leder ocks till SDT och identifierad reglering samt integrerad reglering d detta gynnar
eleverna och strker deras sjlvbild (Deci & Ryan, 2002) Identifierad reglering och integrerad
reglering som r tv undergrupper och kopplas ihop med den yttre motivationen, ligger nra
den inre motivationen och skapar mjligheter fr eleven att utveckla ett sjlvbestmmande
beteende (Deci & Ryan, 2002). Elevens autonomi kan strkas eftersom de kan knna
tillfredstllelse i att pverka sig sjlva och sina situationer (Deci & Ryan, 2000) ven kan en
knsla av kompetens ka, d de sker en aktivitet utefter deras egen prestationsfrmga och
de flesta deltagarna berttar att elever ofta vljer aktiviteter som de sjlva upplever
meningsfulla och knner sig duktiga i. Detta kan i sin tur strka samhrigheten med andra
elever d acceptans av andra i omgivningen blir primrt. Deltagarnas lyhrdhet och elevernas
inflytande och delaktighet skulle i bsta fall kunna strka de tre primra psykologiska
behoven i sociala sammanhang. Elever kan d knna en inre motivation som i sin tur gr att
eleven knner tillfredsstllelse under idrottslektionen vilket gynnar fortsatt fysisk aktivitet p
fritiden (Ntoumani, 2001).
Det demokratiska ledarskapet handlar ven om feedback. Feedback handlar om att
ledaren ger berm eller konstruktiv kritik till individerna (Lewin & Lippitt, 1937). Deltagarna
diskuterade mestadels positiv feedback, men ngra nmnde konstruktiv feedback men inte i
lika hg grad. Kritik och negativ feedback frekom aldrig i intervjuerna. Feedback kopplas
ihop med yttre motivation och den lg nrmast idrottslraren. Wery & Thomsons ( 2013)
beskriver att feedback behvs fr att motivera elever men d mste feedbacken vara konkret
s eleverna sjlva frstr den. Feedback kan kopplas ihop med yttre motivation. Yttre
motivation handlar om yttre faktorer som kan pverka aktiviteter som uppmuntran, belning,
straff eller press (Deci & Ryan, 2000). Feedback och berm br anvndas fr att motivera
elever, dock r det viktigt att feedbacken r konkret, s ocks eleverna sjlva frstr och kan
ta till sig den (Wery & Thomson, 2013). Ingen av deltagarna anvnde straff, det
-
21
verensstmmer med underteorin CET som beskriver att negativ kritik, obefintlig feedback i
utfrandet av aktiviteten kan pverka motivationen negativt (Deci & Ryan, 1985). Deci och
Ryan (1985) menar att yttre belningar kan pverka den inre motivationen i negativ riktning
eftersom individen d fokuserar alltmer p den yttre motivationen istllet fr den inre
motivationen. Det gller fr idrottslrare att finna en jmnvikt, de behver fortstta ge
belningar samtidigt som det inte fr bli ofta och utan grund s den inre motivationen ndrar
fokus och eleverna ndrar ett beteende (Deci & Ryan, 1985). Positiv feedback kan ven
kopplas ihop med operant betingning som beskrivs som en typ av lrande dr ett beteende
kan strkas eller upprepas som fljd av ett tidigare beteende (Skinner, 1938 ). Deltagarna ger
mestadels positiv feedback till eleverna och kopplas ihop med positiv frstrkning som r en
typ av operant betingning. Skinner beskriver positiv frstrkning som en belning eller
uppmuntran vilket pverkar ett visst beteende. Denna frstrkning i sin tur kar sannolikt att
beteendet upprepas vid senare tillflle (Skinner, 1938). Deltagarna ger positiv feedback och
ger eleverna mjlighet att visa upp sina kunskaper fr vriga gruppen, vilket uppmuntrar och
belnar eleverna. Den positiva frstrkningen frn lrarna kan p s vis strka eller
upprtthlla elevernas beteende i aktiviteterna i framtiden.
Deltagarnas feedbackstrategier skiljer sig t, de duktiga anses mer sjlvstndiga och
det r oftast de elever som upplevs lite svagare i mnet som fr mer positiv feedback. Feedback,
belningar och kommunikation kan mjliggra en knsla av autonomi och att aktiviteten r
meningsfull, vilket leder till tillfredstllelse och kar eller upprtthller en inre motivation
(Deci & Ryan, 1985). Deltagarna lyfter fram sina elever genom att eleverna sjlva fr visa
utformandet av aktiviteten vilket kan upplevas som positiv feedback och belning. Hela den
vriga klassen fr observera utformandet och det r enbart positivt inriktad feedback, eleverna
sjlva upplever att de har kompetens i aktiviteten och att det blir en belning. Detta kan kopplas
ihop med CET, elevernas knsla av kompetens och att aktiviteten knns meningsfull, detta kar
d tillfredstllelsen under aktiviteten (Deci & Ryan 2000). Deltagarna uppfattar att eleverna
upplever en gldje nr de fr visa vriga gruppen och att samtliga elever har spetskompetens
och r duktiga i ngonting, d fr alla chans att visa fr vriga gruppen. Detta stta att undervisa
kan leda till att eleverna knner autonomi, gldje, meningsfullhet men ocks samhrighet i
aktiviteterna vilket strker den inre motivationen eleverna kan fortstta p fritiden.
Vidare beskriver Lewin & Lippitt (1937) det demokratiska ledarskapet, att individen
i gruppen r viktig och att individanpassning r betydelsefull. Det verensstmmer med
deltagarnas syn och arbete. Deltagarna anpassar grupp och individer, gruppen utgr efter
individerna i gruppen och anpassar efter det. Thompson & Wery (2013) menar att
-
22
individanpassad undervisning skapar mjligheter fr elever att n kursmlen, vilket ocks kar
elevers knsla av kompetens. I det stora hela handlar det om individanpassning p gruppniv.
Beroende p gruppens kompetens och mognadsniv handlar det om situationsbestmt
ledarskap. Teorin bygger p att ledaren anpassar sitt ledarskap efter situationen och kan ndra
till ett annat ledarskap om situationen ocks ndras till exempel individerna eller gruppen som
ledaren ansvarar ver (Kaufmann & Kaufmann, 2010). Detta upplevs deltagarna gra, de ser,
ndrar sitt ledarskap efter grupper och individer.
Om deltagarnas anpassning diskuteras det mycket om. Fokus ligger p de som anses
svagare i mnet, de duktiga och fotbollskillarna som mnga deltagare nmner r oftast redan
fysisk aktiva p fritiden mer sjlvstndiga och kan utses som informella ledare fr att hjlpa
och samarbeta med de lite svagare eleverna. Freningsliv r inte detsamma som skolidrotten
vilket mnga deltagare r verens om, men vissa elever ha svrt att se skillnaden mellan de
tv sammanhangen. Det finns chans fr eleverna att visa upp en stark kompetens vid en aktivitet
om de r freningsaktiva p fritiden. Fotbollskillarna upplevs som tvlingsmnniskor och
strvar efter att vinna och att vara bst, vilket kopplas till yttre motivation eftersom det r yttre
faktorer som strvan efter att vinna som pverkar beteendet (Deci & Ryan, 2000). Det upplevs
finnas tendenser dr elever som r aktiva enbart passar varandra och kvar str de som inte har
liknande kunskap och erfarenheter vilket kan f dessa elever att uppfatta aktiviteten trkigt.
Detta kan leda till att vriga eleverna som inte innehar samma kompetens inte ser ett vrdefullt
sammanhang av den specifika aktiviteten. Det kan resultera i att individen blir omotiverad
(Ryan & Deci, 2000). Wery & Thomsson (2013) menar att aktiviteterna ska knnas
underhllande, intressanta och roliga. Dessa komponenter kanske uteblir fr de elever som fr
st t sidan nr fotbollskillarna inte passar bollarna eller enbart fokuserar p andra elever
som innehar kompetensen. Drfr r det viktigt att individanpassa idrottslektioner. Deltagarna
lter de som anses kompetenta elever i specifika aktiviteter och har svrt att samarbeta bli
informella ledare. De fr hjlpa till och ge positiv feedback till sina klasskompisar, lta alla f
vara delaktiga i aktiviteten och kanske tar ett steg tillbaka i aktiviteten och agerar mlvakt.
Detta fr sledes std av Ntoumani (2001) forskning att idrottslrare br arbeta fram en milj
dr lrandet fokuserar sig p samarbete med andra individer.
Detta kan leda till att knslan samhrighet kar i hela gruppen och att elever som inte anses
lika duktiga blir mer delaktiga, har roligare, ser det meningsfullt och utvecklar sina frmgor.
Med hjlp av informella ledare och f fram de mindre duktiga kan det sledes ka knslan av
kompetens och samhrighet. Vilket kan kopplas till Deci & Ryans (1985) tre psykologiska
behov, om knslan av kompetensen och samhrigheten kar kan det resultera i en kad inre
-
23
motivation. Deltagarna upplever att de duktiga eleverna accepterar den rollen fast med blandat
resultat.
Hur fr eleverna som anses duktig chans att utvecklas nr de fr st t sidan och inta
ledarroller? Deltagarna individanpassar inte bara fr att f fram de som anses mindre duktiga.
Deltagarna vill sjlvklart f fram de duktiga eleverna fr att de skall fortstta att ser idrott som
ngot meningsfullt och roligt vilket frmjar den fortstta fysisk aktiviteten p fritiden. Fr att
finna en balans mellan de som inte r fysisk aktiva och de som r fysisk aktiva kan vissa
lektioner innehlla olika svrighetsgrader s att alla elever har chans att utveckla sin kompetens
efter deras egna frutsttningar. Wery & Thomson (2013) beskriver i sin forskning att lraren
behver meddela hga men fullt mjliga ml fr elever. Fr att ka elevernas motivation
behvs progression. Det r bra att inleda med enkla ml som eleverna kan n fr att sedan ka.
Att individanpassa aktiviteter kan ka kompetensen hos eleverna, och nr de lyckas och knner
att de klarar mlen vxer motivationen, sjlvfrtroendet och sjlvknslan hos dem (Wery &
Thomson, 2013). Genom individuell anpassning och utmanande aktiviteter dr alla har chans
att lyckas kar individens engagemang och det ger en positiv erfarenhet. Engagemanget kan
sledes f eleven att frska sig p aktiviteten i framtiden (Ford, 2002). Sammanfattningsvis
kan dela den ovanstende diskussionen kopplas ihop med (Deci & Ryan, 2000) som menar att
aktren mste hitta en lmplig personlig utmaning, effektiv och givande feedback utan
nedltande kritik. Detta mjliggr att den inre motivationen hos individen strks.
Beskrivningen av det andra huvudtemat Integration av fritiden i undervisningen
beskriver teknik i undervisningen, spetskompetens samt trender. teknik i undervisningen
avspeglar elevernas intressen i form av tv-spel, datorspel, surfplattor och smartphones. Det r
ngot deltagarna i viss mn frsker f in i undervisningen. Vanligen handlar det om att
montera upp en projektor och projektorduk och hitta danser p Youtube frn spelet Just Dance
som eleverna fr hrma. Meckbach, Almqvist, Gibbs, Quennerstedt & hman (2013) beskriver
spelen vid namn exergame, det r en aktuell diskussion och ngot relativt nytt p marknaden
och i undervisningen. Exergames beskrivs som ett spel dr fysiska aktiviteter och motion r
krnan i spelet, vilket kan entusiasmera elever till fysisk aktivitet. Staiano, & Calvert, (2011)
menar att det r viktigt att elever knner aktiviteter som meningsfulla och roliga eftersom det
r ett element fr hur lnge de fortstter vara fysisk aktiva. Papastergiou (2009) beskriver att
spelen kan ka barns kunskap, frmgor och kan dessutom ndra beteenden och attityder.
Forskning har visat att teknologiska spel kan ha pverkan p barn och ungdomars kondition,
motoriska frdigheter och motivation till fysisk aktivitet (Papastergiou, 2009). Vilket kan
kopplas ihop med den inre motivationen d tekniken och elektroniken r ett stort intresse hos
-
24
deltagarnas elever. Ntoumanis & Standage (2009) menar att elever med en inre motivation till
skolidrotten tenderar att vara fysisk aktiva p fritiden. Samtidigt s styrs inte aktiviteten av en
frivillighet och sjlvbestmmande d det rder skolplikt i Sverige, vilket d koppla ihop med
en yttre motivation eftersom det kommer frn yttre faktorer, att idrottslraren bestmmer vad
de ska gra (Deci & Ryan, 2000). Har dock eleverna en stark inre motivation s spelar den
yttre pverkan mindre roll fr individen (Deci & Ryan, 2000). Tekniken anvnds likvl fr att
hja den egna lrarkompetensen, d de tenderar att knna sig oskra p att sjlva undervisa
aktiviteten. Teknik i undervisningen ger mjlighet att kunna hjlpa de elever som upplevs ha
det svrt eller behver srskilt std nr de vriga lgger uppmrksamheten p en storbild.
Thompson et al. (2003) beskriver att lraren br har kompetens till hur de kan utveckla fysiska
frdigheter till en livslng levnadsvana till fysisk aktivitet. Det gr att uppn nr
spetskompetensen blir delaktig i undervisningen. Lrarnas Riksfrbund (2013) studie p 1700
grundskolelrare och gymnasielrare visade det sig att drygt nio av tio personer har tillgng till
IT-relaterade hjlpmedel, vilket r en kning sedan 2010 d lite mer n sex av tio lrare
anvnde IT-hjlpmedel i skolan. Varannan lrare anvnder sig utav hjlpmedlet nstan hlften
av lektionerna. Lrare fr grundskolan anvnder sig mer av IT-hjlpmedel i undervisningen n
gymnasielrare (Lrarnas Riksfrbund, 2013)
Idrottsfreningarna kommer och tar hand om vissa lektioner dr deltagarna sjlva
upplever att de sjlva inte har den rtta kunskapen. Riksidrottsfrbundet (2007) beskriver att
integreringen mellan skolan och freningslivet r ett viktigt resursstd i skolan. Huvudsyftet r
att f barn fysiska aktiva och skapa ett intresse fr fortsatt fysisk aktivitet (Riksidrottsfrbundet,
2007). Deltagarnas syfte med att integrera freningsliv stmmer verens med
riksidrottsfrbundet likvl ocks att hja kvalitn och spetskompetensen i undervisningen.
Deltagarna anser sig sjlva inte ha kompetensen fr specifika idrotter eller aktiviteter och drfr
kan freningar med rtt kompetens komma och ge eleverna en rttvis bild av idrotten eller
aktiviteten. Detta kan i sin tur leda till att eleverna frstrker eller bevarar sin kompetens och
kan d ka tron p den egna frmgan och effektivitet i idrotten eller aktiviteten. Vilket kopplas
ihop med den inre motivationen och det psykologiska behovet kompetens i utfrandet av den
specifika aktiviteten (Deci & Ryan, 2000).
Deltagarna arbetar fr att f med elevers intressen och tv-tittande i undervisningen.
Den kan kopplas ihop med hur idrottslrarna anvnder sig utav tekniken i undervisningen.
Undervisningarna behver vara meningsfulla och roliga fr att det ska frmja fortsatt fysisk
aktivitet (Staiano, & Calvert, 2011). Det gller tv-program som r aktuella och riktar sig frmst
till barn och ungdomar. Lek r det primra i dessa aktiviteter, men samtidigt f in de fysiska
-
25
frmgor som krvs fr aktiviteterna. Gladiatorerna och Ninja Warrior r redskapsbaserade
och trnar allsidiga rrelsefrmgor och leken och tv-programmet spring trnar kartkunskap
och orientering som r ett av mnets syfte. Tv-trenderna kan gra idrottslektionerna roliga,
aktuella samt meningsfulla. Samtliga deltagarna har berttat att parkour r en aktivitet som har
blivit vldigt populrt bland eleverna och det r fler och fler elever som upplevs g med i ngon
parkourfrening p fritiden. Att f in trender i undervisningen gr att de kan g in i aktiviteten
frn brjan med en inre motivation eftersom det r ett intresse vilket kan ppna upp fr fortsatt
fysisk aktivitet d det finns freningar som trnar samma frmgor som barnen sjlva trnar i
skolan. ven om det inte finns freningar ninja warriors, gladiatorerna och spring s kan det
ge mjlighet fr spontanleken p fritiden vilket ocks innebr fysisk aktivitet.
Hela huvudtemat kan kopplas till modellinlrning som r en social inlrningsteori
och handlar om den egna sjlvfrmgan. Modellinlrning handlar om hur personer fr kunskap
genom att observera modellers beteenden och hur de agerar i olika situationer, fr att sedan
gra det till sina egna beteenden (Bandura, 1997). Weinberg & Gould (2007) menar att trnare
och ledare ofta anvnder sig utav modellering i utbildningssyfte och detta fr att sttta elever
till ny eller kad kunskap. I deltagarnas fall handlar det om att de lter representanter frn
freningar vara modeller, spetskompetens som innehar mer kunskap av en specifik aktivitet n
vad deltagarna har. ven danserna p Youtube blir en form av modeller i det hr fallet,
deltagarna ger eleverna utrymme att hrma danserna och dansarnas beteenden. Deltagarna ger
ven mjlighet att hrma idrottsstjrnors beteenden och deltagare tv-programmen blir ven
modeller. Gladiatorerna anses som stora och starka individer.
Modelleringsprocessen har fyra steg. Det frsta steget handlar om uppmrksamhet och
innebr att individer br rikta sin uppmrksamhet till modellens beteende (Bandura, 1963). I
det hr steget har eleverna exempelvis sett gladiatorerna p tv och uppmrksammat
gladiatorernas beteenden och tillvgagngsstt i programmet. Det andra steget i
modellinlrningen rr sig om att individer mste behlla det observerade i minnet s det kan
anvndas (Bandura, 1963). I det hr steget mjliggr att det tidigare observerade beteendet frn
exempelvis gladiatorerna kan anvnds nr klassen leker gladiatorerna p idrottslektionen.
Tredje steget handlar om terskapande och dr individen mste vara fysisk kapabel till att
terskapa eller vara i nrheten av modellernas beteenden (Bandura, 1963). Hr anvnds
gladiatorernas beteenden praktiskt i leken, ven om eleverna inte innehar samma fysiska
kapacitet som gladiatorerna s frsker eleverna att hrma beteendet s gott det gr efter
individernas frutsttningar. Det r ju inte enbart den fysiska kapaciteten som r centralt fr
gladiatorerna, det r ocks viljan att frska vinna ver en gladiator och hur gladiatorerna
-
26
uppfr sig. Sista steget handlar om motivation och hur individen mste bli motiverad fr att
visa upp beteendet (Bandura, 1963). Gladiatorerna r ett populrt tv-program fr mnga barn
samt ett populrt inslag i idrottsundervisningen. Gladiatorerna motiverar kanske inte alla elever
men det gller som idrottslrare att ha koll p andra tv-program som r populra och kan tnkas
anvndas i idrottsundervisningen s att alla elever upplever aktiviteterna meningsfulla.
Modellering r viktigt fr att ka elevers egenfrmga, vilket ven kan ka knslan av
kompetens som r lagd t den inre motivationen (Deci & Ryan, 2000).
Slutsatsen blir sledes att alla lever deltagare arbetar frekvent i en milj dr deltagarna
motiverar sina elever till fortsatt fysisk aktivitet. Idrottslrarna skapar en anpassad
undervisning dr feedback anpassas efter individerna och eleverna fr inflytande och vara med
och bestmma aktiviteter, vilket mycket forskning redan belyser. Det intressanta i studien var
att deltagarna integrerar fritiden i undervisningen. Med sm, relativt enkla och aktuella medel
kan motivera elever till fortsatt aktivitet. De sm och enkla medlen kan innebra s lite som ett
namnbyte frn exempelvis redskapsgymnastik till parkour, eller orientering fr programmet
Spring. Det krvs sledes inte mycket av en idrottslrare fr att motivera elever.
Frberedelserna ligger istllet p att hnga med och var plst av vad dagens elever uppskattar
just idag. Idrottslrarna behver flja med teknikutvecklingen och elevernas tv-tittande och
drefter anvnda sig utav det i en lrandemilj. Frdelarna r mnga med teknik, trender och
freningsliv i undervisningen. Det r inte tidskrvande, inkludering av freningsliv och teknik
i undervisningen mjliggr att eleverna kan titta och hrma kompetenta utvare kar ocks
kvalitn i undervisningen. Idrottslraren kan d ocks fokusera p elever som behver srskilt
std. Detta leder till vidare till att eleverna utvecklas, kar eller bibehller den inre
motivationen och knner att idrottsundervisningen r meningsfull och tillfredstllande, vilket
kan leda till att eleverna blir fysisk aktiva p fritiden.
Integrering av fritiden i undervisningen visar p en ny och aktuell kunskap inom
omrdet och drmed kar den allmnna kunskapen hur idrottslrare kan motivera elever till
fortsatt aktivitet. Den relativt nya kunskapen kan ge idrottslrare mjlighet, inspiration och
verktyg till sitt yrke i framtiden. Deltagarnas integrering av fritiden i undervisningen upplevs
motivera och frmja barns fysiska aktivitet p fritiden, d nya freningar har uppkommit p
grund av hgt intresse hos barnen efter metoderna de anvnt sig utav. Fysisk aktivitet har
mnga vinster ur ett folkhlsoperspektiv d det kan ka konditionen, utveckla och frbttra
styrkan i muskelmassan och det kan ven ka den egna sjlvknslan. Fysisk aktivitet kan
ven minska risken fr psykisk ohlsa som depression men ocks minska vervikt och andra
folksjukdomar (Folkhlsoinstitutet, 2014). Idrottsundervisningen i skolan har minskat i
-
27
obligatorisk tid sedan 80-talet, men det ppnade ocks upp valmjligheterna fr kommunerna
och skolorna med infrandet av elevens val. D finns det allts ett ansvar hos skolornas
rektorer d det handlar hur rektorn prioriterar mnet och vilka resurser som ges till elever
och idrottslrare. Forskning visar att svenska elever i rskurs fem som fick tv extra
idrottslektioner i veckan kade elevernas skolresultat, jmfrt med de eleverna som inte fick
extraidrott, skolresultaten gick snarare nedt fr dessa elever (Kll, Nilsson & Linden, 2014).
Att utka timmarna i idrottsundervisningen r ett hgt debatterat mne och det skulle gynna
alla. S lnge det inte sker ngon frndring s ligger mycket ansvar hos idrottslrarna, med
studiens resultat finns mjlighet att barn blir mer fysisk aktiva p fritiden, och kan resultatera
i ett friskare Sverige. Ingen kan gra allt, men alla kan gra ngot tillsammans.
Trots arbetet deltagarna lgger ner fr att motivera eleverna och erfarenheter av att
elever har hittat ett intresse frn idrotten i skolan s finns det fler faktorer n skolidrotten som
pverkar elevernas fysiska aktivitet p fritiden. Motivationsarbetet kan inte bara komma frn
skolan utan std hemifrn frn frldrar r en mycket viktig faktor. Bde frldrarnas
instllning till fysisk aktivitet men ocks stttning ekonomisk eftersom freningsidrott
tenderar att kosta pengar, bde avgifter och utrustning. Alla familjer har inte mjlighet att
betala, vilket blir en socioekonomiskt frga.
Studien har vissa nackdelar. Metoden som anvndes fr studien en kvalitativ
intervjustudie fr att f en inblick i hur idrottslrare tnker kring om och hur de motiverar elever
till fortsatt fysisk aktivitet p fritiden. Studien underskte frhllandevis en liten grupp
idrottslrare vilket kan ses som en svaghet i studien (Smith, 2008). Studiens urval var ett
lmplighetslighetsurval och lrare som frsker motivera elever r ocks samma lrare som
deltog i studien. Idrottslrare som inte motiverar elever till fysisk aktivitet har sledes inte
deltagit i studien. Drfr kan resultatet bli missvisande eftersom deltagarna som deltog i studien
r lrare som frekvent arbetar fr att motivera och det ger ingen rttvis bild. Styrkorna med
intervju som metod r att data blir detaljrikt och djup som p s stt gr det mjligt att f en
strre verblick vilket kar (Josselsson, 2013). Intervjuguidens frgor var ppna vilket gr att
deltagarna har chans att prata fritt efter vad de sjlva anser viktigt. Fljdfrgorna mjliggr
verifiering av deltagarnas information vilket strker validiteten (Smith 2008) Dock stlldes inte
samma fljdfrgor till deltagarna. Intervjuaren r ovan vid intervjuer och ven om intervju som
metod har styrkor s krvs en intervjuskicklighet. Intervjuarens skicklighet kan hja kvalitn
fr att f nnu djupare svar (Josselsson 2013). Skickligheten kan ha varit bristfllig hos
intervjuaren och studiens reliabilitet snks. Kvale & Brinkmann (2009) menar att studiens
reliabilitet kan ka om deltagarna fr chans att lsa transkriberingarna, vilket innebr att de fr
-
28
mjlighet att verifiera ndra och komma med ny information till studien. Deltagarna fick dock
inte i det hr fallet mjlighet till det. Tematiska analysen r en analysmetod som r flexibel,
kan resultatet se annorlunda ut om ngon annan utomstende tolkat materialet? Vsentlig
information kan ha sllats bort under analysens gng vilket kan snka studiens reliabilitet
(Smith, 2008). Analysmetoden r ocks en mycket tidskrvande analys och tidspressen under
studiens gng kan pverka studiens kvalit negativt (Smith, 2008). Frslag p vidare forskning
r att gra en strre underskning p fenomenet och med fler deltagare d det finns lite
forskning i Sverige inom motivationsomrdet. Det skulle vara intressant med en uppfljande
forskning med bde kvalitativ och kvantitativ metod som undersker elevers tankar om faktorer
som kan pverka motivationen positivt under idrottslektionerna.
-
29
Referenser
Ames, C. (1992). Classrooms: Goals, structures, and student motivation. Journal of
Educational Psychology, 84(3), 261-271. doi:http://dx.doi.org/10.1037/0022-
0663.84.3.261
Bandura, A. (1963). Social learning and personality development: New York : Holt, Rinehart
and Winston.
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research
in Psychology, 3(2), 77-101. doi:http://dx.doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Caspersen, C. J., Gregory, M. C., & Pollard, R. A. (1986). Status of the 1990 Physical Fitness
and Exercise Objectives: Evidence from NHIS 1985, 587.
Deci, E. L., & Ryan, R. M. (2000). The "what" and "why" of goal pursuits: Human needs and
the self-determination of behavior. Psychological Inquiry, 11(4), 227-268.
doi:http://dx.doi.org/10.1207/S15327965PLI1104_01
Folkhlsoinstitutet. (2011). Svenska skolbarns halsovanor 2009/10 : grundrapport.
Ostersund: Statens folkhlsoinstitut.
Folkhlsomyndigheten. (2014). Folkhlsan i Sverige: rsrapport 2014. stersund
Ford, M. E. (1992). Motivating Humans : Goals, Emotions, and Personal Agency Beliefs.
Newbury Park, Calif: SAGE Publications, Inc.
Hagger, M., & Chatzisarantis, N. (2008). Self-determination theory and the psychology of
exercise. International Review of Sport and Exercise Psychology, 1(1), 79-103.
doi:http://dx.doi.org/10.1080/17509840701827437
Helsingforsdeklarationen. (2013). Ethical Principles for Medical Research Involving Human
Subjects. World Medical Journal, 59(5), 199-202.
Vetenskapsrdet. (2011). God forskningssed: Stockholm : Vetenskapsrdet.
Josselson, R. (2013). Interviewing for qualitative inquiry : a relational approach: New York :
The Guilford Press.
Kaufmann, G., Kaufmann, A., & Larson, P. (2010). Psykologi i organisation och ledning:
Lund : Studentlitteratur.
Kvale, S., Brinkmann, S., & Torhell, S.-E. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun: Lund
: Studentlitteratur.
Kll, L. B., Nilsson, M., & Lindn, T. (2014). The Impact of a Physical Activity Intervention
Program on Academic Achievement in a Swedish Elementary School Setting. Journal
of School Health, 84(8), 473-480. doi:10.1111/josh.12179
Lewin, K., & Lippitt, R. (1938). An experimental approach to the study of autocracy and
-
30
democracy: a preliminary note. Sociometry, 1, 292-300.
doi:http://dx.doi.org/10.2307/2785585
Lindwall, M. (2008). The school sports debate: a hope for the future or a flat drop from the
buck? / Skolidrottsdebatten: Ett lus(t)hopp fr framtiden eller platt fall frn
bocken? Svensk Idrottsforskning(2), 54.
Meckbach, J. A., Almqvist, J. A., Gibbs, B. A., Quennerstedt, M. A., hman, M. A., &
rebro universitet, I. f. h. o. m. O. (2013). Idrottslrare vill ha tv-spel p
lektionerna. Svensk Idrottsforskning, 39.
Ntoumanis, N. (2001). A self-determination approach to the understanding of motivation in
physical education. British Journal of Educational Psychology, 71(2), 225-242.
doi:http://dx.doi.org/10.1348/000709901158497
Ntoumanis, N. (2005). A Prospective Study of Participation in Optional School Physical
Education Using a Self-Determination Theory Framework. Journal of Educational
Psychology, 97(3), 444-453. doi:http://dx.doi.org/10.1037/0022-0663.97.3.444
Ntoumanis, N., & Standage, M. (2009). Motivation in Physical Education Classes: A Self-
Determination Theory Perspective. Theory and Research in Education, 7(2), 194-202.
Pabayo, R., Maximova, K., Spence, J. C., Vander Ploeg, K., Wu, B., & Veugelers, P. J.
(2012). The importance of active transportation to and from school for daily physical
activity among children. Preventive Medicine: An International Journal Devoted to
Practice and Theory, 55(3), 196-00doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.ypmed.2012.06.008
Papatergiou, M. (2009). Digital game-based learning in high school computer science
education: Impact on educational effectiveness and student motivation.Computers &
Education, 52(1), 1-12. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.compedu.2008.06.004
Quenerstedt, M. A., Almqvist, J. A., Meckbach, J. A., hman, M. A., & rebro universitet, I.
f. h. o. m. O. (2013). Why do Wii teach physical education in school? Swedish
Journal of Sport Research.
Raustorp, A. (2011) Hur mycket fysisk aktivitet ger en idrottslektion? Svensk
idrottsforskning(3), 66.
Riksidrottsfrbundet. Idrott och rrelse i skolan. Stockholm. Retrieved from:
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/idrottgr/kvalgr-idr-
slutrapport.pdf
Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2000). Intrinsic and extrinsic motivations: Classic definitions and
new directions. Contemporary Educational Psychology, 25(1), 54-67.
doi:http://dx.doi.org/10.1006/ceps.1999.1020
-
31
Ryan, D. M., & Deci, E. L. (1986). Intrinsic Motivation and Self-Determination in Human
Behavior (Book). Personnel Psychology, 39(3), 672-675.
Sandahl, B. (2002). Mellan teori och verklighet - idrottsmnet i grundskolan. Svensk
Idrottsforskning(3), 12.
Skolinspektionen. (2012:5). Idrott och hlsa i grundskolan- med lrandet i rrelse.
Stockholm Retrieved from: https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/01-
inspektion/kvalitetsgranskning/idrottgr/kvalgr-idr-samf.pdf
Skolverket. (2011). Lroplan fr grundskolan, frskoleklassen och fritidshemmet 2011:
Stockholm : Skolverket.
Smith, J. A. (2015). Qualitative psychology : a practical guide to research methods:
Thousand Oaks, CA : SAGE Publications Ltd.
Socialstyrelsen. (2009). Folkhlsorapport 2009: Stockholm : Socialstyrelsen.
Staiane, A. E., & Calvert, S. L. (2011). Exergames for physical education courses: Physical,
social, and cognitive benefits. Child Development Perspectives, 5(2), 93-98.
doi:http://dx.doi.org/10.1111/j.1750-8606.2011.00162.x
Standage, M., Duda, J. L., & Ntoumanis, N. (2006). Students' Motivational Processes and
Their Relationship to Teacher Ratings in School Physical Education: A Self-
Determination Theory Approach. Research Quarterly for Exercise and Sport, 77(1),
100-110.
Thompson, A. M., Humbert, M. L., & Mirwald, R. L. (2003). A Longitudinal Study of the
Impact of Childhood and Adolescent Physical Activity Experiences on Adult Physical
Activity Perceptions and Behaviors. Qualitative Health Research, 13(3), 358-377.
doi:http://dx.doi.org/10.1177/1049732302250332
Weinbrg, R. S., & Gould, D. (2007). Foundations of sport and exercise psychology:
Champaign, IL : Human Kinetics.
Wery, J., & Thomson, M. M. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning in
teaching struggling students. Support for Learning, 28(3), 103-108.
doi:http://dx.doi.org/10.1111/1467-9604.12027
World Health Organization. (2009). Global health risks. Mortality and burden of disease
attributable to selected major risks. Hmtad frn:
http://www.who.int/healthinfo/global_burden_disease/GlobalHealthRisks_report_full.
pdf
World Health Organization. (2010). Global recommendations on physical activity for health.
Hmtad
-
32
frn:http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/44399/1/9789241599979_eng.pdf
World Health Organization. (2015). World Health statistic. Hmtad:
http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/170250/1/9789240694439_eng.pdf
-
33
Bilaga 1
Intervjuguide
ppnings/bakgrundsfrgor
- lder?
- Vad har du fr utbildning?
- Hur lnge har du arbetat som lrare?
- Vad hur ser din anstllning ut?
- Vilken rskull undervisar du fr?
Funktion & tillmpning
- Bertta hur du ser p elevers fysiska aktivitet idag?
- Vad anser du sjlv att du som ledare har fr mjligheter till att motivera elever till fysisk aktivitet p fritiden?
- Hur kan du uppmuntra elever som inte r vana eller intresserade av att rra p sig till att bli mer fysiskt aktiva?
- Bertta hur du planerar din idrottsundervisning?
Finns det ngot du vill tillgga? Har du ngra frgor?
Probingfrgor
- Hur kommer det sig?
- Hur d?
- Vad menar du?
- Hur menar du?
- Utveckla grna?
- Kan du bertta mer om..?
- Kan du ge ngot exempel?
-
34
Bilaga 2 Informationsbrev
En studie om idrottslrares motivationsarbete i tidiga grundskolan Hej. Jag heter Christian Cannerstad och studerar psykologi C p Karlstads universitet. Nu
under hsten 2015 skriver jag en c-uppsats som handlar om hur idrottslrare i yngre
grundskolan motiverar elever till fortsatt fysisk aktivitet. D du arbetar som idrottslrare i
yngre grundskolan och d du arbetat minst ett r, s undrar jag om du kan tnka dig att stlla
upp i underskningen? Att delta i studien kan ge dig utrymme fr reflektion kring din roll
som lrare samt kan ge dig sjlv en mer ingende insikt i hur du arbetar med motivation.
Skulle du inte knna dig bekvm med att svara p frgor kring din yrkesroll s br du inte
medverka i studien. Det r viktigt att du som deltagare gr det frivilligt och du kan nr som
helst avsluta intervjun utan motivering. 10 st idrottslrare kommer att ing i studien och jag
skulle jag grna vilja spela in intervjun eftersom det skulle underltta mitt analysarbete. Nr
inspelningarna r klara kommer jag att transkribera intervjuerna frn tal till skrift. Nr studien
r frdig kommer inspelningen att raderas och ingen obehrig kommer f ta del av det
inspelade materialet. Det transkriberade materialet kommer att analyseras tematiskt, det vill
sga att jag kommer att arbeta med alla intervjuerna, hitta mnster fr att sedan kategorisera i
teman. Intervjun kommer att ta ungefr 60 minuter och vi kan tillsammans komma verens
om var och nr intervjun ska ske. Den hr studien kommer att redogras som en c-uppsats p
Karlstads universitet och du har mjlighet vid intresse att f ta del av den slutgiltiga studien.
Vill du f mer information angende studien r du vlkommen att hra av dig till mig eller
mina handledare. ger intervjun rum p arbetstid s br din rektor ge samtycke till
deltagandet. Studien r konfidentiell, det menas att det enbart r jag som vet just ditt
deltagande. Personlig information och uppgifter som framkommer vid intervjutillfllet
kommer sledes inte att kunna kopplas ihop med dig personligen. Arbetsplatsen, ditt namn
eller annan information som kan identifiera dig kommer inte visa sig i studien, andra icke
identifierbara beteckningar kommer att anvndas.
Med vnlig hlsning Christian Cannerstad
Christian Cannerstad: Christian.cannerstad@gmail.com
Handledare: Nina.Svensson@kau.se
Handledare: Fredrik.hjarthag@kau.se
mailto:Christian.cannerstad@gmail.commailto:Nina.Svensson@kau.semailto:Fredrik.hjarthag@kau.se
-
35
Bilaga 3 etiskt protokoll
Vilken nytta medfr studien?
Syftet med studien r att i framtiden kunna ge idrottslrare verktyg och frutsttningar till att
motivera tidigare grundskoleelever till fortstt fysisk aktivitet p fritiden. Fr deltagaren r
nyttan att medvetengra och att de fr en insikt i deras motivationsarbete och kunna ge
utrymme fr utveckling.
Vilka risker finns fr deltagaren?
Deltagaren kan knna sig utlmnad vid en intervju. Det kan framkomma knslig information.
Deltagaren kan tycka det r jobbigt att prata om sin yrkesroll samt bli osker s sin profession
som lrare. Deltagaren kan knna sig tvingad att svara p frgorna. Intervjuaren kan
misstolka deltagarens intervjusvar.
Hur kan riskerna minskas?
Fr att minimera riskerna skall intervjuaren ge tydlig information om konfidentialitet, f
samtycke vid frsta kontakten med deltagarna samt precis innan intervjun. Det r ocks
viktigt med tydlig information att deltagandet r frivilligt och att de har mjlighet att avbryta
intervjun nrsomhelst utan motivering. Viktigt att belysa att det inte finns ngra rtt eller fel
svar i underskningen. Intervjun kommer spelas in fr att sedan transkriberas, nr
transkriberingen r klar kommer ljudfilen raderas och information som kan koppla
respondenten i transkriberingen kommer att tas bort.
Vilken information ska deltagaren f?
Att detta r en uppsats i Psykologi C.
Syftet r hur idrottslrare fr yngre grundskolan motiverar elever till fortsatt fysisk aktivitet
Att underskningen r helt frivilligt att delta i. Underskningen ska handla om idrottslrares
motivationsarbete i den lgre grundskolan och har drmed bjudit in idrottslrare fr den
yngre grundskolan.
Av respondenten krvs det att de kan stlla upp p en intervju i 60 minuter. Intervjun kommer
helst velat att spelas in fr att underltta analysen. Knner inte deltagaren bekvm i att den
vill prata om sin yrkesroll behver inte deltagaren delta. Risken finns att deltagaren sjlv
tvivlar p din profession som idrottslrare men vinsten r att f en sjlvinsikt samt hur de
jobbar och hur det kan leda till en bttre profession. Viktigt att rektor ger samtycke till
deltagandet om intervjun sker p arbetstid och fr ta del av informationsbrevet. All
information som r personlig kommer att tas bort. Ljudinspelningen kommer fr
top related