barns upplevelser av vad som främjar hälsa och ...1110348/fulltext01.pdf · abstrakt titel: barns...
Post on 23-Mar-2021
2 Views
Preview:
TRANSCRIPT
Höstterminen 2016
Självständigt arbete (Examensarbete), 15 hp
Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp Handledare: Mats O Lundström, Universitetslektor, Institutionen för omvårdnad
I samarbete med Institutionen för omvårdnad
Barns upplevelser av vad som främjar
hälsa och välmående när de bor på
barnhem.
- En litteraturstudie
Josefin Grefve
Evelina Jonsson
Abstrakt
Titel: Barns upplevelser av vad som främjar hälsa och välmående när de bor på
barnhem.
Bakgrund: Över 153 miljoner barn beräknas vara föräldralös utifrån en rad olika
orsaker så som missbruk, krig och sjukdom. Många av dessa barn drabbas av ohälsa,
både psykiskt, fysiskt och emotionellt då deras grundläggande behov blivit
åsidosatta. Detta kan leda till negativa konsekvenser i vuxenlivet dock finns det även
stärkande och skyddande aspekter av att komma till barnhem för dessa barn.
Syfte: Syftet med studien är att belysa barns upplevelser av vad som kan främja
hälsa och välmående i situationen att bo på barnhem.
Metod: I denna studie har åtta artiklar med kvalitativ ansats valt ut. Dessa har
barnens perspektiv i fokus. Artiklarna har kvalitétsgranskats, analyserats och
slutligen sammanställts.
Resultat: När barnen kom till barnhemmet beskriver det att de fick sina
grundläggande behov tillgodosedda, såsom husrum, mat, utbildningen och sjukvård.
Emotionella behov blev även tillgodosedda genom stabila relationer med personal
och vänner. I majoriteten av studierna uttrycker barnen vikten av att bli älskad och
respekterad; att känna sig önskad och accepterad; känna att någon bryr sig och att
känna en samhörighet.
Konklusion: Att få de grundläggande behov tillgodosedda var viktigt för att öka
tryggheten. Andra betydelsefulla aspekter var att ha stabila relationer till vuxna och
vänner samt tillgång till utbildning.
Nyckelord: Föräldralös, omvårdnad, välmående, hälsa, barnhem.
Abstract
Title: Childrens experiences of effective health and well-being promotion when
they’re living in an orphanage.
Background: It is estimated that over 153 million children have lost one or both
parents due to abuse, war and sickness. These children are defined as "orphan”.
Many children have poor mental, physical and emotional health and their basic
needs are neglected. This can result in negative consequences in adult life.
Aim: The aim of this study is to highlight what children experiences promotes
health and well-being when they’re living in an orphanage.
Method: In this study, eight qualitative articles were selected. The articles have
been examined, analyzed and at last compiled.
Result: On arrival the children received shelter, food, education and medical care.
Emotional support was provided through stable relationships with care workers and
friends. The children described the need to be loved, wanted and accepted. They
wanted support and to feel that someone would look after them. Another experience
that increased well-being was to feel like they belonged to a group or family.
Conclusion: Important factors were to have their basic needs met, stable
relationships with adults and other children, as well as an opportunity to education.
Keywords: Orphan, nursing, well-being, health, orphanage.
Innehållsförteckning
BAKGRUND ............................................................................................ 1
BARNS RÄTTIGHETER TILL EN TRYGG UPPVÄXT................................................................ 1
UPPKOMST OCH SYMTOM AV PSYKISK OHÄLSA ................................................................. 1
ORSAKER TILL FÖRLUST AV FÖRÄLDRAR ......................................................................... 2
PSYKISK HÄLSA HOS BARN SOM BOR PÅ INSTITUTION ....................................................... 3
BARNS SITUATION PÅ INSTITUTION ................................................................................. 4
SYFTE ........................................................................................................................... 5
METOD ................................................................................................... 6
DESIGN ......................................................................................................................... 6
DEFINITIONER .............................................................................................................. 6
SÖKMETODER ............................................................................................................... 6
URVAL .......................................................................................................................... 7
ANALYS ......................................................................................................................... 8
FORSKNINGSETIK .......................................................................................................... 9
RESULTAT .............................................................................................. 9
BETYDELSEFULLA RELATIONER I BARNS LIV .................................................................. 10
Den Vuxnes Roll ........................................................................................................ 10
Den Skyddande Effekten Av Vänner .............................................................................. 11
Anknytning Till En Familj ........................................................................................... 12
HANTERING AV DEN NYA VARDAGEN ............................................................................ 12
Barnens Förmåga Till Anpassning .............................................................................. 12
Aktiviteter Som Bidrar Till Meningsfullhet .................................................................... 13
Viktiga Platser .......................................................................................................... 13
HOPP OM ETT BÄTTRE LIV ............................................................................................ 14
Utbildning, Skapa Möjligheter ..................................................................................... 14
Framtidsmål ............................................................................................................. 15
DISKUSSION ........................................................................................ 15
RESULTATDISKUSSION ................................................................................................. 16
METODDISKUSSION ..................................................................................................... 20
FORSKNINGSETISK DISKUSSION .................................................................................... 22
KONKLUSION .............................................................................................................. 23
REFERENSER ....................................................................................... 25
BILAGA 1: ARTIKELSÖKNING
BILAGA 2: GRANSKNINGSPROTOKOLL AV KVALITATIVA STUDIER
BILAGA 3: ARTIKELANALYS
Bakgrund
Barns rättigheter till en trygg uppväxt
Barn i allmänhet är en sårbar grupp som behöver en vuxen person som värnar om
dem. De yngre barnen är mer utsatt då de är mindre självständiga och behöver mer
omsorg. En grupp som är speciellt utsatta och med ökade risker för ohälsa är
föräldralösa barn.
För att ett barn ska få en så optimal hälsa, utveckling och framtid som möjligt måste
grundläggande behov tillfredsställas under uppväxten såsom omsorg, skydd, näring
och en god hälsa. Vårdnadshavarens skyldighet är att tillförsäkra det skydd och den
omvårdnad som behövs för barnets välfärd. De ska säkerställa att barnet inte psykisk
eller fysiskt far illa eller blir utsatt för risker som kan äventyra deras säkerhet eller
liv. Vidare behöver barn en bestående och stabil relation till vårdnadshavaren
formad av bland annat kärlek, stimulans, respekt och stöttning i utveckling för att bli
trygga individer. Dessa grundläggande rättigheter och skyldigheter slås fast i FNs
barnkonvention (Barnkonventionen 2009).
Att växa upp i en miljö som inte svarar mot dessa krav ökar risken att utveckla
psykisk eller fysisk ohälsa, vilket kan göra att skola och framtida levnadsår blir
lidande (Folkhälsomyndigheten 2016; Weich, Patterson, Shaw & Stewart-Brown
2009).
Uppkomst och symtom av psykisk ohälsa
I Stress-sårbarhetsmodellen beskrivs två faktorer som i kombination kan leda till en
ökad sårbarhet hos barnet, vilket i varierande grad kan påverka utveckling och
beteendet negativt. Ena faktorn, sårbarhet, kan i huvudsak beskrivas som medfödd
och detta kan dels vara genetiskt dels förvärvat, om det ofödda barnet har blivit
utsatt för alkohol, rökning eller förtidig födsel. Den andra faktorn är exponering för
stressfulla omständigheter i miljön, vilket ger starka känslomässiga reaktioner hos
barnet, så kallade miljöstressorer. I litteraturen beskrivs fem miljöstressorer: 1.
förlust av en förälder/närstående; 2. barnet hamnar i en långvarig och svår relation
med sina vårdnadshavare och 3. miljöomständigheter som på ett genomgripande sätt
förändrar familjens roll. Den fjärde och femte stressorern inbegriper situationer där
barnet tvingas till stark social omställning och akuta händelser av traumatisk
karaktär (Askland & Sataøen 2014, 14-15).
2
Anledningen till att föräldralösa barn är speciellt utsatta och med risk för psykisk
ohälsa är bland annat en bristande emotionell anknytning till vuxna vårdgivare
(Allgulander 2015, 233). Detta beskrivs i Bowlbys anknytningsteori. Han menade att
de emotionella problem som fanns hos de barn på barnhem som han studerade,
berodde på att de inte hade format någon anknytning till en vuxen person. Hans
grundläggande idé var att alla har ett medfött överlevnadsbehov och att spädbarnet
självt söker kontakt och närheten av en vuxen människa som kan skydda det. När
spädbarnet inte får närheten bekräftad kan konsekvensen bli att barnet upphör att
söka trygghet hos vuxna och därför inte formar vidare anknytning (Hwang & Nilsson
2011, 60). Detta kan i sin tur prägla barnens framtida sätt att relatera till andra
människor och hur det påverkar skapandet av meningsfulla relationer i vuxenlivet
(Utterbäck, 2013).
Som tidigare nämnts ökar risken för utveckling av psykisk ohälsa hos barn om
uppväxtmiljön inte är trygg och stabil (Folkhälsomyndigheten 2016). Internaliserade
problem som uppvisas hos barn med psykisk ohälsa kan vara överdriven rädsla, oro,
ångest och nedstämdhet. Symtom kan även uppträda som huvudvärk, stress och
sömnsvårigheter. Detta är normala tillstånd under vissa perioder i livet och hos de
flesta barn är det en övergående fas (Socialstyrelsen 2016). Genom gynnsamma
förhållanden under uppväxten med positiva föräldrabeteende samt en god och stabil
relation mellan barn och förälder, kan man motverka att en medfödd sårbarhet leder
till psykosociala besvär (Askland & Sataøen 2014, 14-15).
För de barn och unga som växer upp i en miljö där de utsätts för stressorer och
påfrestande förhållanden, såsom brist i omvårdnad och trygghet, är det nödvändigt
med speciella och individuella åtgärder för att skapa en trygg struktur i barnets liv
(Socialstyrelsen 2015).
Orsaker till förlust av föräldrar
Idag beräknas det att cirka 153 miljoner barn är föräldralösa runt om i världen och av
dessa har 13 miljoner förlorat båda sina föräldrar. I Asien uppskattas det finns över
71 miljoner föräldralösa barn, i Afrika runt 59 miljoner och närmare 9 miljoner i
Sydamerika och Karibien. Av dessa barn är 5% under 5 år. Definitionen föräldralös
innebär att en eller båda föräldrarna har gått bort, eller att barnet har blivit separerat
ifrån, eller övergivet av sina föräldrar. Orsaker till detta är i första hand att
3
föräldrarna går bort i HIV/AIDS. De delar av världen som är mest utsatta för
HIV/AIDS är södra och östra Afrika samt Asien. Andra vanliga anledningar till
föräldralöshet är naturkatastrofer, krig, svält och fattigdom, samt missbruk och
övriga sjukdomar (Busuttil 2011; UNICEF 2015). Majoriteten av de föräldralösa
barnen bor hos mor-och farföräldrar eller övriga släktingar (UNICEF 2015). Barn
utan kvarvarande familjemedlem kan tvingas att leva i en utsatt miljö där de
mänskliga rättigheterna såsom mat, boplats, skola och hälsa inte kan infrias. Det
händer ofta att barnen hamnar i situationer som kan äventyra deras hälsa och
säkerhet, exempel på detta kan vara våld, droger, sexuell aktivitet som kan leda till
oönskad graviditet och/eller överförbara könssjukdomar. Barns förhoppning om en
bättre levnadssituation kan tyvärr, tvärtom, leda till farliga former av barnarbete.
Barnkonventionen menar att samhället ska tillgodose trygghet och omhändertagande
av de föräldralösa barnen genom fosterhem, adoption, kvarvarande släktingar eller
barnhem (Busuttil 2011).
Psykisk hälsa hos barn som bor på institution
I en studie från Tanzania av Dorsey et. al. (2015), beskriver författarna psykisk
ohälsa hos föräldralösa barn. Barnen i studien uttryckte att de var rädda för att
förklara sina tankar, de kände sig ensam, de upplevde brist på fred, de hade förlorat
sitt hopp och hade “ont i själen” samt att de inte kände sig lyckliga.
En liknande studie gjordes i Zambia där syftet var att få en överblick över den
emotionella statusen hos institutionaliserade barn. I studien deltog 156 pojkar och
150 flickor. De fem mest förekommande emotionella besvär som barnen uppgav var
ilska, mardrömmar, nedstämdhet och oro samt en önskan att få vara i fred
(Kirkpatrick, Rojjanasrirat, South, Sindt & Williams 2012).
År 2007 genomfördes en studie i Gazaremsan bland barn som bodde på barnhem
med en medelålder på 13,4 år. Barnen hade bott hos sin familj tills de var 8,8 år.
Några av dem hade förlorat en eller båda föräldrarna, dock hade alla förlorat sin
pappa. En del av dem hade fortfarande kontakt med sin mamma eller nära anhörig. I
resultaten visade det sig att många av barnen utvecklat depression, ångest och någon
form av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) (Thabet, Aziz, Thabet, Abdul Hussein
& Vostanis 2007). Det framkommer att fler barn, i liknande studier, lider av
självmordstankar och att de därmed löper en ökad självmordsrisk (Weich et. al.
4
2009). Både internationellt och i Sverige är det 2-3 gånger vanligare att adopterade
barn vårdas inom barn-och ungdomspsykiatrin för psykiskt ohälsa,
relationssvårigheter i familj och skola samt asocialt beteende. Riskerna för psykiska
och sociala anpassningsbesvär ökar ju äldre barnet är vid adoption (Utredningen om
internationella adoptioner 2003).
Enligt Caserta, Pirttilä och Punamäki (2016) är stigmatisering och marginalisering
två aspekter som har negativ inverkan på föräldralösa barns känslomässiga
välmående. De påpekar att åtgärder som avser att reducera stigmatisering och
marginalisering är nödvändiga för att minska psykisk ohälsa samt för att förbättra
det emotionella välbefinnandet.
Barns situation på institution
En positiv upplevelse för barn på barnhem eller annan institution kan vara de
vänskapsband som bildas och mötet med människor med liknande bakgrund. En
viktig copingstrategi kan vara det mentala stöd barnen får av de andra människorna i
omgivningen på institutionen. Det negativa aspekterna i denna miljö är bristande
resurser såsom näringsrik mat, bristfälliga sovsalar som kan vara överbelastade av
barn, inga pengar till kläder, skolmaterial och hygienartiklar (Wanat et. al. 2010).
Bland unga vuxna som förlorat sina föräldrar, är det extra viktigt att hantera känslor
av hopplöshet. Dessa känslor kan undvikas genom fortsatt skolgång, och genom att
säkerställa ungdomarnas grundläggande behov samt hantera familjefaktorer för att
förbättra den psykiska hälsan (Kaggwa & Hindin 2010).
Eapen (2009) menar att för de barn som bor på barnhem, hade det optimala
alternativet varit att få flytta till en trygg och kärleksfull familj. I situationer där detta
inte är möjligt bör institutionen ha goda riktlinjer, för att stödja barnens utveckling
och hälsa, samt krav att personal ska ha adekvat utbildning. Omvårdnadspersonal
har nämligen en avgörande roll för institutionaliserade barns välmående och
utveckling samt att finna anpassade lösningar för dem. Det finns ett ständigt behov
av kunskap om hur man bör bemöta och hantera unga med psykisk ohälsa. Detta
beskrivs i en studie om sjuksköterskors upplevelser av att arbeta på en icke
psykiatrisk avdelning. De beskriver brister i sin kunskap och att de saknar
erfarenhet, vilket gör det svårt att hjälpa den utsatta gruppen som präglas av psykisk
ohälsa (Vallières-Noël, Garçon, Rosmus, Goulnik & Lavoie-Trembla 2015).
5
Bettmann, Mortensen, Akuoko & Tatum (2017) har i en studie beskrivit utifrån
personalens perspektiv, hur man kan påverka den psykosociala hälsan hos barn på
institution. Det framgår att det är ytterst viktigt att tillgodose de grundläggande
behoven, så som materiella nödvändigheter, sjukvård, god nutrition och hygien,
socialisation samt att få känna sig älskad.
Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor, finns ett ansvar att främja hälsa och
sociala behov, återuppbygga välmående och lindra lidande. Detta är särskilt viktigt
hos sårbara befolkningsgrupper, såsom utsatta barn. Att främja en god miljö för
dessa barn är ytterst viktigt, likaså att deras värde och rättigheter respekteras
(Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Utöver detta är det minst lika viktigt som
sjuksköterska att förstå och främja barnens emotionella och sociala behov som
somatiska behov.
Utifrån informationen som sammanställts ovan kan man konstatera att det finns
många barn och ungdomar runt om i världen som växer upp på barnhem, som
riskerar att ha nedsatt allmäntillstånd och psykisk ohälsa vilket även kan leda till
negativa konsekvenser i vuxenlivet. Det finns både yttre och inre faktorer såsom arv,
miljö, anknytning och relationer som samverkar och påverkar barnets utveckling och
välmående. Barn på barnhem riskerar att exponeras för en svår och stressfull miljö
och hälsofrämjande stöd kan då vara avgörande. Barn är i stort behov av gott
bemötande, trygghet och förståelse när de kommer i kontakt med vården. Genom att
ha en grundläggande förståelse om utsatta barns bakgrund, kan
omvårdnadspersonals hälsofrämjande arbete förbättras. För att nå denna förståelse
behöver man undersöka, utifrån barnens egna upplevelser, vilka dessa goda
hälsobidragande aspekter är.
Syfte
Syftet med detta arbete är att belysa upplevelser av vad som främjar hälsa och
välmående hos barn som bor på barnhem.
6
Metod
Design
Denna studie är en litteraturstudie där vi har granskat och sammanställt resultat från
8 artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarna har vi tagit fram via en systematisk
litteratursökning. Vi har enbart valt artiklar där informationen samlats utifrån
barnens perspektiv och erfarenheter. För att finna artiklar som lyfter ämnet utifrån
barnens eget perspektiv har vi behövt söka både i ett brett internationellt perspektiv
och bland barn med många skiftande bakgrunder till varför de har hamnat på
barnhem. De artiklar vi funnit och sammanställt identifierar därför vad föräldralösa
barn själv upplever främjar deras välmående och utveckling.
Definitioner
En del ord som vi har stött på under arbetets gång och använder i detta arbete,
kräver en ytterligare förklaring.
Child headed household - Detta innebär en institution där det inte finns någon
vuxen person utan den huvudansvarige är en minderårig, alltså under 18 år
(Meintjes, Hall, Marera & Boulle 2009). I arbetet har författarna översatt “Child-
headed household” till “Barnhushåll”.
Maternal - betyder att mamman i familjen har gått bort eller är frånvarande och
Paternal - betyder att pappan i familjen har gått bort eller är frånvarande (Zhao et.
al. 2009).
NGO - står för Non-Governmental-Organisations och är en frivillig organisation som
leds av stat eller kommun. NGO:s bistår föräldralösa barn med materiellt stöd
(Muhwezi, Muhangi & Mugumya 2009).
Social orphan - är de barn som inte omhändertas av sina föräldrarna trots att
barnet åtminstone har en levande biologisk förälder (Novelle & Gonyea 2016).
Sökmetoder
Databaser som användes var Cinalh, PsykINFO och Pubmed då dessa sökbaser är
relevant till omvårdnad (Umeå universitetsbibliotek, u.å.). Scopus databas användes
för att komplettera omvårdnadsperspektivet och för att söka ytterligare relevanta
7
artiklar i korsande vetenskapsområden. I den inledande fasen gjordes en
informationssökning för att få en övergripande bild över vilka områden forskning har
gjorts på (Östlundhs 2012, 59).
Sökord som användes då var children, orphan, orphanage, quality of life, qualitative,
care, health och needs. Valen av sökord utformades för att passa till studiens syfte
med hjälp av Wordfinder och Medical Subject Headings (MeSH). Detta resulterade i
att författarna upptäckte att det fanns mycket begränsat med artiklar där barnens
perspektiv stod i fokus och att det fanns få studier gjorda i Europa.
I steg två formades sökord med utgångspunkt från tidigare informationssökning där
fokuset låg på termerna orphan, orphanage, qualitative, well-being, care, coping
strategies och vulnerable children. Dessa sökord har använts i varierande följd och i
olika booelska kombinationer i de olika databaserna. Ordet AND användes för att
länka ihop två eller tre sökord.
I samtliga sökningar gjordes avgränsning till engelska och svenska med anledning av
att det är två språk som båda författarna behärskar och förstår. Därmed minskade
risken för missförstånd av textinnehåll (Östlundh 2012, 74). Samtliga artiklar som vi
använde var vetenskapligt granskade och publicerats de senaste 10 åren. Detta för att
hålla en aktuell vetenskaplig nivå, trovärdighet samt relevants i omvårdnadsarbete
(Olsson & Sörensen 2011, 73, 277). Sökningen som gjordes i steg 2 med aktuella
avgränsningar har lett fram till studiens artiklar och har redovisats i tabell (Bilaga 1).
Efter varje sökning läste författarna titlarna till artiklarna för att på så sätt sålla bort
de artiklar som inte svarade till vårat syfte, till exempel sjuksköterskans perspektiv,
föräldralösa barn som bodde hos mor- och farföräldrar eller fosterfamilj samt de
barn som hade blivit adopterade. Nästa steg var att läsa abstraktet till de utvalda
artiklarna där titeln speglade arbetets syfte. Om abstraktet överensstämde med
författarnas fokus lästes artikeln i sin helhet (Östlund 2012, 73-74).
Författarna har därefter gemensamt diskuterat och bedömt innehållet av artiklarna.
Artiklarna har därefter presenterats i översiktstabell (Bilaga 3).
8
Urval
Inklusionkriterier för denna studie var artiklar som studerat barn i åldern 0-18 år
och detta användes som avgränsning under artikelsökningen. Dock har en artikel
inkluderas där en deltagaren var 19 år. Vidare var kravet att artiklarna skulle utgå
från barnens perspektiv och vad de upplevde främjade deras välmående, utveckling
och hälsa (Jfr. Friberg 2012, 124-125), oberoende av om barnet var sjukt eller inte.
Ett ytterligare urvalskriterium var att barnen som ingick i studierna skulle bo på
barnhem eller barnhushåll.
Vi har även strävat att inkludera artiklar med både pojkar och flickor för att få representation
för båda könens perspektiv (jmf. Olsson & Sörensen 2011, 102).
Exklusionkriterier var adoptivbarn, föräldralösa barn som flyttat till fosterfamilj
samt föräldralösa barn som bodde hos kvarvarande släktingar. Vi valde bort artiklar
där personal och anhörigas perspektiv stod i fokus då detta inte speglade syftet för
studien. För att göra en kvalitetsbedömning av de valda artiklarna användes en
bedömningsmall, resultatet presenteras i en tabell som är inspirerad av Olsson och
Sörensen (2011, 278-279, 285) (Se bilaga 2).
Analys
Sammanlagt har 8 stycken kvalitativa artiklar analyserats, med inspiration från
Fribergs modell (2012, 127-129). För att få en helhetsbild av resultatet lästes
artiklarna upprepade gånger. Varje kategori i artiklarna hade en tillhörande
beskrivande text som författarna läste och reflekterade över, som därmed gav en
ökad förståelse för innehållet. Vi plockade, utifrån syftet med studien ut relevanta
meningsenheter från de olika artiklarnas resultatdel. Textstycken där
anhörigas/vårdpersonalens åsikter framkom togs inte med i denna studies resultat.
I ett andra steg reflekterade och sammanställde vi meningsenheterna i möjliga
underkategorier. Likheter och skillnader i artiklarnas resultat jämfördes för att sedan
kunna skapa nya underkategorier och kategorier. Se tabell 1 av sammanställningen
av nya kategorier. Därefter skrevs en beskrivande text till varje kategori för att ge
klarhet till textens innehåll. Texten var skriven utifrån de studier som analyserats
(Friberg 2012, 127-129).
9
Båda författarna har sökt, valt ut och läst samt analyser de vetenskapliga artiklarna
separat och identifierat kategorier. Därefter har den andre författaren läst igenom
samma artiklar och repeterat proceduren. Detta gjordes för att se om de individuella
slutsatserna överensstämde. På så sätt minskade risken för misstolkning och felaktig
information samt att författarna kunde utesluta irrelevanta artiklar.
Forskningsetik
Forskning får aldrig godkännas på grund av behov av just denna forskning.
Deltagarnas värdighet, rättigheter och autonomi ska alltid komma i första hand och
respekteras. Först när detta är säkerställt kan en studie godkännas av en
etikprövningsnämnd.
Enligt lag ska forskning på människor ha genomgått en etisk bedömning (Olsson &
Sörenssen 2011, 86). Artiklarna som valdes ut för att ingå i vår studie skulle var etiskt
granskade och det var ett krav att artiklarna skulle vara godkänd av en etikkommitté.
Vi exkluderade artiklar som inte var etiskt granskade.
Problemet som uppstår när barn är involverad i forskning är att de kan ha
svårigheter att bedöma risker, konsekvenser och bli påverkade av andra. Enligt lag
behövs därmed ett godkännande till deltagande i studien, av både vårdnadshavaren
och barnet (Codex 2016). De artiklar som ingår i denna studie riktar sig till
föräldralösa barn och där studierna redovisar att de har tagit hänsyn till detta och
efterfrågat samtycke från vårdnadsgivare.
Resultat
Efter att ha analyserat de valda artiklarna delades resultaten in i nya kategorier.
Detta resulterade i tre kategorier respektive åtta underkategorier som presenteras i
tabellen nedan (Tabell 1).
Tabell 1: Sammanställning av kategorier
Kategorier Underkategorier
10
Betydelsefulla relationer i barns liv
Den vuxnes roll
Många barnhemsbarn har erfarenheter av traumatiska upplevelser, såsom att ha
vårdat sina sjuka föräldrar och i ett senare skede till och med upplevt deras bortgång
eller försvinnande (Kipp, Satzinger, Alibhai & Rubaale 2010; Fournier et. al. 2014;
Harms et al. 2009). I studierna framkom att det fanns ett stort behov av emotionellt
och psykiskt stöd genom sorgeprocessen och att någon lyssnade till barnets känslor,
oro och frustration (Kipp et. al. 2010). Genom professionell hjälp, stabila relationer
och vägledning i det dagliga livet kunde barnen gå vidare och utvecklas som person
och få en stabil identitet som lade grund för gynnsamma relationer i framtiden
(Khoo, Mancinas & Skoog 2015; Kipp et. al. 2010; Novelle & Gonyea 2016).
Viktiga aspekter som ökade chansen för barnen att bli trygga individer var att bli
älskad och respekterad; att känna sig önskad och sedd av personal; att få stöd i
vardagen och känna att någon bryr sig (Morantz & Heymann 2010; Cluver & Gardner
2007; Novelle & Gonyea 2016; Fournier et. al. 2014).
De barn som bodde på barnhem uttryckte en tacksamhet till den vuxne som såg till
deras grundläggande behov men också deras känslomässiga behov (Khoo, Mancinas
& Skoog 2015). I en andel av studierna namngavs någon ur personalen som en
Betydelsefulla relationer i barns liv
Den vuxnes roll
Den skyddande effekten av vänner
Anknytning till en familj
Hantering av den nya vardagen
Barnens förmåga till anpassning
Aktiviteter som bidrar till meningsfullhet
Viktiga platser
Hopp om ett bättre liv
Utbildning, skapa möjligheter
Framtidsmål
11
nyckelperson i deras liv som de anförtrodde sig åt och som de hade roligt
tillsammans med (Cluver & Gardner 2007; Novelle & Gonyea 2016).
I en studie gjord i Colombia var chefen på barnhemmet en nyckelperson. Mannen
hade tidigare bott på barnhemmet och av den anledningen kände barnen en trygg
anknytning till honom. De kunde dela erfarenheter med honom och få vägledning.
Mannen blev som en fadersgestalt för barnen och en förebild som gav hopp om
framtiden. Ett positivt ledarskap kunde integrera barnen i den omgivande miljön
vilket gav trygghet och social kunskap, samt ökade chansen att lyckas i framtiden
(Novelle & Gonyea 2016).
För att kunna skapa stabila relationer med personalen var det viktigt för barnen att
samma personal jobbade på barnhemmet under en längre tid (Novelle & Gonyea
2016; Cluver & Gardner 2007).
Några av deltagarna uppgav att de fick sporadisk hjälp från släktingar, grannar,
lärare eller vänner i form av emotionellt och moraliskt stöd, råd om barnuppfostran
och hur ett hushåll och odling sköttes samt pengar och mat (Kipp et. al. 2010).
Personer i omgivningen visade respekt, medkänsla och uppmuntrade barnen att inte
ge upp, vilket ökade välmåendet hos barnen. Om barnen fick en känsla av acceptans
och kärlek från stödpersonen, var mängden av hjälp mindre väsentlig (Kipp et. al.
2010).
Deltagarna i studien gjord av Harms et al. (2009) ansåg att de äldre personerna hade
kunskap och erfarenhet. Detta var viktigt för barnen att få ta del av och bemötte
därför de äldre med respekt.
Den skyddande effekten av vänner
Att ha en vän var något flera studiers resultat beskrev som en betydelsefull och
skyddande aspekt. En vän kunde hjälpa och stötta, både känslomässigt och moraliskt
och vara en källa till tröst och omtanke (Cluver & Gardner 2007; Fournier et. al.
2014; Khoo, Mancinas & Skoog 2015; Harms, Kizza, Sebunnya & Jack 2009). I
studien gjord av Harms et. al. (2009) beskrev barnen ett stort behov av stöd av andra
barn med liknande erfarenheter. De ansåg att organisationer kunde tillgodose detta
behov genom att skapa möjligheter för barnen att möta andra föräldralösa barn där
de kunde dela med sig av erfarenheter och tankar.
12
Vänskapsbanden mellan de föräldralösa barnen bildades på grund av ett gemensamt
utanförskap, vilket gjorde barnen modiga och de mäktade stå upp för varandra när
andra gjorde narr av dem (Fournier et. al. 2014; Khoo, Mancinas & Skoog 2015;
Morantz & Heymann 2010). Dessa vänskapsband värderades högt av barnen. Ett
uttryck för detta var barnen som tog kort på sina vänner för att sedan behålla
bilderna som minnen av de viktiga personerna i deras liv (Khoo, Mancinas & Skoog
2015).
Aspekter i artiklarna som beskrevs vara viktiga för barnets utveckling var behovet för
unga människor att få ha vänner. Att få spela spel, leka och umgås tillsammans
uttrycktes genom glada och positiva känslor (Fournier et. al. 2014; Cluver & Gardner
2007).
Anknytning till en familj
För många av barnen betydde det oerhört mycket att få komma till barnhemmet då
de fick mer än bara mat och tak över huvudet. Dessa unga människor identifierade
institutionen som ett hem och människorna i den som sin familj (Khoo, Mancinas &
Skoog 2015; Morantz & Heymann 2010; Cluver & Gardner 2007). Bidragande
aspekter till att människorna på institutionen kändes som en familj var att de hade
liknande bakgrund, vilket minskade känslan av isolering (Novelle & Gonyea 2016).
De kunde dela med sig av sina erfarenheter och berättelser vilket gav en känsla av
samhörighet till en grupp (Khoo, Mancinas & Skoog 2015; Novelle & Gonyea 2016;
Zhao et.al. 2009). Institutionen gav också de äldre barnen ett meningsfullt ansvar, då
de fick ta hand om de yngre barnen vilket stärkte deras självförtroende och gav en
känsla av samhörighet (Morantz & Heymann 2010; Cluver & Gardner 2007; Novelle
& Gonyea 2016). En skyddande faktor var att ha kontinuerlig kontakt med
kvarvarande familj (Cluver & Gardner 2007). Barnen kunde känna att det hade
funnit en ny familj trots att deras föräldrar var frånvarande (Novelle & Gonyea 2016).
Hantering av den nya vardagen
Barnens förmåga till anpassning
I ett flertal studier beskrevs den viktigaste prioriteringen som att ha ett hem med
tillgång till mat, kläder och sjukvård, vilket resulterade i en trygg och stabil
uppväxtmiljö för barnet, som minskade oron (Morantz & Heymann 2010; Khoo,
13
Mancinas & Skoog 2015; Novelle & Gonyea 2016; Fournier et. al. 2014; Harms et. al.
2009). Dock ansåg en andel av barnen att den första tiden på barnhemmet var svår
då de skulle anpassa sig till en ny vardag. Studierna visade att barnen anpassar sig,
det kunde variera från barn till barn hur lång tid; allt ifrån några veckor upp till ett
par månader (Morantz & Heymann 2010). Efter omställningen kunde barnen se det
positiva med att få komma till institutionen, i jämförelse med deras tidigare
livssituation (Morantz & Heymann 2010; Fournier et al. 2014; Zhao et. al. 2009). En
andel av barnen uppgav att de föredrog livet på institutionen då det var en plats
förknippat med trygghet och samhörighet (Khoo, Mancinas & Skoog 2015).
Dagarna på barnhemmet var strukturerade och överlag var det personalen som
bestämde rutinerna, som hjälpte barnen till att anpassa sig till ett nytt liv (Khoo,
Mancinas & Skoog 2015). I studien av Cluver & Gardner (2007) ansåg barnen att det
var positivt att ha strukturerade dagar vilket gav en känsla av stabilitet och trygghet.
Aktiviteter som bidrar till meningsfullhet
Aktiviteter som barnen beskrev förbättrade deras välmående och gav tröst var olika
former av sport och lek, sång, musik och dans, läsning och att skriva dagbok samt
utflykter och besök i kyrkor där de kunde be (Cluver & Gardner 2007; Fournier et. al.
2014; Khoo, Mancinas & Skoog 2015). Några av barnen tyckte det var positivt att de
fick vara med att bestämma sådant som involverade vardagliga aktiviteter, vilket
barnen ansåg var meningsfullt (Khoo, Mancinas & Skoog 2015).
Från att fokusera på de negativa tankarna, så som föräldrarnas död och barnens
nuvarande situation började deltagarna utveckla positiva tankemönster och hitta
aktiviteter som distraherade dem från negativa tankar och var en gynnsam
copingstrategi. De kunde reflektera över saker som fortfarande var värdefullt och
användbart i deras liv (Harms et. al. 2009).
Viktiga platser
En del barn hade ärvt mark av sina avlidna föräldrar. Detta gav dem ett ställe att bo
och odla på samt ibland en inkomst då barnen kunde sälja matprodukter. Barnen
fick därmed en känsla av stabilitet (Kipp et. al. 2010). Denna interaktion med natur
och människor i närheten resulterade i en ökad uppskattning och respekt för andra,
14
bland barnen (Fournier et. al. 2014).
I en studie fick barnen möjlighet att ta bilder av valfria objekt. Några av barnen hade
tagit bilder av platser som för dem var speciellt viktiga och dit de brukade gå då de
kände sig nedstämda, behövde tid för sig själv eller behövde styrka och motivation.
Platserna kunde också påminna barnen om personer som var betydelsefulla. Bilder
på platser där barnen fick en känsla av utrymme och aktivitet var viktiga. (Khoo,
Mancinas & Skoog 2015), speciellt för landsbygdsbarnen som ville ha mer utrymmen
och känna sig fria (Zhao et. al. 2009).
Hopp om ett bättre liv
Utbildning, skapa möjligheter
Många barn hade tidigare i sina liv varit tvungna att hoppa av skolan eller inte alls
kunnat börja på grund av att de inte hade pengar till skolavgift, material,
skoluniform och skor. Genom att få komma till institutionen så öppnades
möjligheten att få gå skola (Kipp et. al. 2010; Cluver & Gardner 2007, Harms et. al.
2009).
I vissa barnhushåll där minderåriga var ansvariga, mottogs bidrag från icke-statliga
organisationer (NGOs) i form av materiella nödvändigheter. De betalade även
skolavgifter och skoluniformer för barnen. Detta medförde att barnen klarade
vardagen (Harms et. al. 2009).
Barnen på barnhemmet beskrev sin tacksamhet över att kunna gå i skola oavbrutet
(Morantz & Heymann 2010). En framgångsrik utbildning byggde dels på att barnen
skulle gå i en bra skola men även att de skulle få stöd hemma med studierna. På ett
av barnhemmen var en av arbetsuppgifterna för personalen att hjälpa barnen med
deras skoluppgifter. De hjälpte dem med läxor, motiverade dem och såg till att de
kom till skolan i tid (Zhao et. al. 2009). Skola och utbildning var en viktig aspekt för
barnen, som ansåg att den skyddade från fattigdom och att en utbildning kunde leda
till ett bra jobb och en trygg framtid (Cluver & Gardner 2007; Kipp et. al. 2010;
Fournier et. al. 2014; Harms et. al. 2009).
Barnen kunde känna en oro inför framtiden med tanke på de förluster de erfarit, men
15
genom att fokusera på skola kunde barnen “blicka framåt” och återfå hopp om
framtiden samt få ett ökat självförtroende (Harms et. al. 2009).
Framtidsmål
Barnen ansåg att de var trygga på barnhemmet och att det var positivt att få
socialisera med andra människor utanför barnhemmet (Cluver & Gardner 2007;
Morantz & Heymann 2010). Genom att integrera de unga i samhället ökade deras
sociala kompetens som kunde vara avgörande för framtida framgång. (Novelle &
Gonyea 2016).
Barnen var målinriktade och önskade att bidra till samhället och därmed bli
accepterade av resterande omvärlden. Många drömmar handlade om att de skulle få
en stabil inkomst så att de senare kunde bygga sig ett eget hus och skaffa sig en bil
(Fournier et. al. 2014). Andra ville bli forskare, affärsmän, soldater eller läkare (Zhao
et. al. 2009; Fournier et. al. 2014). Det fanns en stark vilja hos barnen att lyckas i
livet. De talade ofta om sina framtidsdrömmar och om hoppet som drev dem (Harms
et. al. 2009; Fournier et. al. 2014).
Diskussion
Artiklarna i vår studie visade att många av barnen hade upplevelser av en tidigare
instabil uppväxtmiljö där mat, husrum, utbildning och sjukvård inte var en
självklarhet, innan de kom till barnhemmet. Ett barn har rätt till social-, ekonomisk-
och kulturell stabilitet. Det huvudsakliga ansvaret för barnets välmående och
utveckling ligger hos föräldrarna och då barnet av någon anledning har blivit flyttat
från sitt hem ska andra vårdnadsalternativ upprättas (Barnkonventionen 2009).
Vår studie visade att när de föräldralösa barnen blivit placerade på barnhemmet
förbättrades livsvillkor och oron de bar på minskade. Detta framkommer även i
studien gjord av Dorsey et. al. (2015). Genom att hjälpa barnen med de basala
nödvändigheterna, till exempel kläder, mat, sjukvård och utbildning, minskade
stressen och oron hos de föräldralösa barnen och deras chans till utveckling
optimerades. Wiklund Gustin & Lindwall (2012, 225) förklarar att när de
16
grundläggande behoven blir tillgodosedda, kan det hjälpa patienten, i detta fall
barnen, att återfå balansen i livet.
I diskussionen nedan, lyfter vi utifrån syftet för denna studie: Upplevelser av vad
som främjar hälsa och välmående hos barn som bor på barnhem. Studiens resultat
framställs genom att reflektera över varje kategori och dess innehåll. Författarna
kommer att referera till Roys adaptionsmodell och Parses omvårdnadsteori för att
koppla samman studiens resultat.
Resultatdiskussion
Betydelsefulla personer i ett barns liv
Enligt Parses omvårdnadsteori är människan en medskapare till sin egen hälsa, att
varje individ har sitt eget sätt att ge tillvaron mening. Människans hälsa är aldrig
bestående, den är en föränderlig process som skapas av omgivningen och
samexistensen med andra människor (Wiklund Gustin & Lindwall 2012, 197, 199,
201-202). Detta är något som framgår i vår studies resultatdel Betydelsefulla
relationer i ett barns liv. Stabila relationer utgjorde den viktigaste grunden till
barnens hälsa och välmående. Barnen behövde vuxna människor för att känna att
någon brydde sig, såg och respekterade dem. På så vis kunde upplevde barnen sig
önskade och älskade. De behövde även vuxna personer i sina liv för att få stöd i
vardagen. Detta hjälpte barnen att bli trygga individer vilket tog dem framåt i livet,
eller höll tillbaka dem, vilket behövs för att människor ska kunna reflektera över sina
misstag och göra saker på ett nytt sätt (Wiklund Gustin & Lindwall 2012, 202).
Relationer bidrog till positiv uppväxt och hjälpte barnen att utvecklas till hela
individer som kunde fungera i det omgivande samhället. Detta kan ställas i kontrast
till Bowlbys studie, som visade att barnen på institutioner hade bristfälliga relationer
vilket bidrog till sämre utveckling (Allgulander 2015, 233).
En annan hälsofrämjande aspekt var att tillhöra en grupp, vilket gav värme, omtanke
och gemenskap. I och med detta blev emotionella behov tillgodosedda.
Omvårdnadspersonal som bemöter utsatta barn, kan genom visad förståelse,
medkänsla och acceptans skapa en relation av förtroende och trygghet. Detta ökar
chansen att barnet kan anförtro sig till personalen (Socialstyrelsen 2016). Resultatet i
17
denna litteraturgenomgång visade på att kontakten med personalen var bra, medan
vissa av barnen i studierna inte gärna anförtrodde sig till personalen. De vände sig
hellre till släktingar eller vänner med sina problem då de kände att de hade starkare
relation till dem. Även om en vuxen förebild var i centrum för betydelsefulla
relationer, visade barnen en stor tacksamhet och uppskattning gentemot sina vänner.
Vänskap är något mer än en vän, det är en viktig aspekt som bidrar till barnens
livskunskaper, självförtroende och självkänsla. Möjligheten att leka fritt med andra
barn bidrar till att utveckla fantasi, som är viktig för barns utveckling. Mellan två
vänner kommer en gemenskap att bildas, där de kan dela sina bekymmer, drömmar
och rädslor. Detta kommer få dem att känna sig mindre ensam och mer delaktig.
Utifrån vänskap kommer barnen lära sig hantera konflikter, samarbete och
ledarskap. Slutligen resulterar detta i att barnen kommer få lyckliga
barndomsminnen att tänka tillbaka på (Livingstone, 2011).
Hantering av den nya vardagen
Roys adaptionsmodell säger att om en människa ska kunna bibehålla sin integritet
måste hen anpassa sig till nya situationer och miljöer. En balans uppstår om
personen kan acceptera och bemästra omständigheterna. Detta betyder dock inte
samma sak som att ge upp. I denna modell gör människan medvetna val för att
bevara eller skapa en känsla av integration. Ibland kan försöken till anpassning
misslyckas och personen får en känsla av att vara oduglig. I och med detta kan stöd
erbjudas från sjuksköterskan för att hjälpa personen att vidmakthålla stabilitet och
göra nya försök till integrering (Gustin & Lindwall 2012, 225). Detta kan relateras till
att barnen hade individuella och varierande metoder för att hantera den nya och
främmande situationen. Genom aktiviteter såsom sport, lek, sång och dans skapade
barnen band till övriga personer i sin omgivning vilket gjorde att de kände sig som en
del av gemenskapen. I och med detta kunde de öppna sig och prata om sina
erfarenheter och få stöd från personal och övriga barn som delade deras
erfarenheter, som även detta kompletterar till resultatet Betydelsefulla relationer i
barnens liv. Dessa iakttagelser är något som stöds av Van Rooyen, Frood och Ricks
(2012) studie, där barnen deltog i gruppaktiviteter. Där och då kunde barnen
glömma sina problem och bli känslomässigt stärkta av gruppen.
Roys menar att om en människa kan hantera nya situationer och anpassa sig till dem
kommer personens välmående och personliga utveckling att gynnas. Vårdgivare bör
18
främja interaktionen mellan miljön och människan så att personen i fråga kan få
högsta möjliga välmående och utveckling (Gustin & Lindwall 2012, 227).
Hopp om ett bättre liv
Barnen i vårt resultat hade ofta ambitiösa mål med sina liv, de hade höga
förhoppningar om att de skulle lyckas i livet med utbildning och jobb. Barnen hade
stort hopp om framtiden och drömde om att bli läkare, advokater och ingenjörer. En
uppgift som sjuksköterska och vuxen person är att tro på barnen, vägleda dem till
självständiga val genom att uppmärksamma deras möjligheter. Varje individ har en
egen förmåga att välja själv och fatta egna beslut om vad som är viktigt i deras liv.
Dock blir inte alla drömmar uppfyllda och då gäller det som personal att dröja sig
kvar, vara lyhörd, uppmärksam och ärlig inför eventuella ändrade sinnesstämningar.
Att ge stöd är viktigt i den aspekten att barnen ska kunna bygga upp nya hopp,
drömmar och ambitioner med livet (Wiklund Gustin & Lindwall 2012, 203).
I majoriteten av artiklarna beskrev barnen vikten av utbildning. Detta framkommer
även i Van Rooyen, Frood och Ricks (2012) studie, där föräldralösa gatubarn
berättade om aspekter som ingav hopp. Vårat resultat visade att skolan var en källa
till kunskap som öppnade upp möjligheter till en ljusare framtid. I hälften av
studierna associerade barnen skolan med något glädjefullt, det var en plats de kände
sig trygga och accepterade på. I motsats till detta visade fyra studier på att de
föräldralösa barnen ofta blev mobbade och diskriminerade på grund av sin situation
och bakgrund. Detta är naturligtvis ett hot mot barnens hälsa.
Barns rättigheter till utbildning blir ofta försummad på grund av fattigdom. Detta är
något som problematiseras i Betancourt el. al studie (2012), där barnen hade en stark
önskad om att få gå i skolan, men att detta vart nedprioriterat då det fanns andra
aspekter att ta hänsyn till i vardagen. Pengarna skulle i första hand gå till mat,
husrum, materiella resurser samt sjukvård. Detta resulterade i att ekonomin inte
täckte aktuella skolavgifter och skolmaterial. Barnen var också tvungen att ta hand
om syskon, vårda sjuka föräldrar eller hjälpa till på gården, vilket upptog större delen
av dagen. I de fall där ekonomiskt utrymme fanns för utbildning prioriterades
pojkarna framför flickorna, vilket i sin tur ledde flickorna in på farliga former av
arbete i hopp om en utbildning.
19
En positiv aspekt med barnhem var den ökade utbildningsmöjligheten barnen fick i
och med placering på barnhem. Det finns olika meningar om det är gynnsamt för
föräldralösa barn att bo på institution, och aktuell forskning inom området visar på
en komplex bild. Både positiva och negativa erfarenheter av institutionalisering
framkommer. De nackdelar som påvisades var att barnen interagerade för lite med
samhället vilket ökade känslan av isolering och utanförskap (Yendork, 2015). I
studien av Wanat el. al. (2010) beskrevs de negativa aspekterna om barnhem som
brist på pengar till näringsrik mat, kläder och skolmaterial vilket kunde leda till
ineffektiv studietid.
Det fanns även en risk att barnen kände sig oförberedda inför dagen då det är dags
att flytta från barnhemmet. De kunde känna sig instängda och att deras frihet var
inskränkt på grund av rutinerna som rådde på barnhemmet. Detta gällde dock inte
alla barnen, en andel uppskattade de strukturerade dagarna vilket gav stabilitet och
trygghet. Ytterligare positiva aspekterna var de relationer som skapades, vilket
resulterade i emotionellt välbefinnande och socialt stöd. Barnen fick sina
grundläggande behov tillgodosedda så som mat, husrum, sjukvård samt materiella
resurser. Det ekonomiska stödet möjliggjorde skolgång, vilket var något de inte hade
haft chans till tidigare (Yendork 2015).
Detta kan ställas i kontrast till de barn som bodde i barnhushåll där ingen vuxen
fanns närvarande och en stabil ekonomi saknades. Barnen kände sig ensam, olycklig
och var mer isolerade samt hade en ständig oro för den ekonomiska situationen.
Tillgången till mat, materiella resurser, utbildning och sjukvård var begränsad och de
äldsta barnen bar ansvaret för de yngre barnen. De uttryckte en önskan om att få
stöd och vägledning i det dagliga livet.
I Bettmann et al. (2017) studie intervjuades personalen om vilka aspekter de ansåg
var viktiga för institutionaliserande barns psykosociala hälsa och välmående. Deras
resultat tydde på samma aspekter som framkom i denna studie; att barnen måste få
känna sig älskad, att ha tillgång till utbildning, socialisation samt sjukvård. Att
främst tillgodose barnens grundläggande behov, ökar barnens chans till en god
utveckling vilket kommer främja deras hälsa och välmående.
20
Metoddiskussion
Tidigt under forskningsprocessens gång uppmärksammade författarna att det fanns
ett behov av att belysa barnhemsbarns egna upplevelser av vad som främjar hälsa
och välmående. Det fanns en tydlig kunskapslucka av artiklar där barnens perspektiv
belystes. Tidigare studier har fokuserats på personalens syn av barnens välmående,
vilket kan ha överskuggat barnens egna upplevelser och åsikter.
Då författarna önskade att få en personligare bild av en självupplevd situation, blev
det ett naturligt val att välja barnens perspektiv. På detta sätt framkom vilka aspekter
som barnen själv ansåg vara en viktig bidragande del till deras välmående. I och med
det faktum att vi har barnens självupplevda situation i fokus, anser vi att det ökar
överförbarheten till barn i liknande situationer (Wallengren & Henricson, 2012,
482). Vetenskapliga studier har visat att patienter blir mer nöjda med vården samt
att behandlingsresultaten förbättras om patientens perspektiv på hälsa, sjukdom och
vård tas i beaktning (Hörnsten 2013). Författarna fann att Fribergs analysmodell var
passande för denna kvalitativa studie samt för studiens syfte då en helhetsbild av
situationen var önskvärd. Genom att ha läst artiklarna ett antal gånger fick
författarna en bredare och mer djupgående förförståelse och kunde lättare
sammanställa resultaten med varandra. Likheter i artiklarna identifierades och
många av artiklarna visade likvärdiga aspekter i vad som ökade välmåendet och
ökade därmed trovärdigheten på studiens resultat (Wallengren & Henricson, 2012,
482; Friberg 2012, 227).
För att hitta relevanta artiklar användes CINALH, Pubmed och Psykinfo då dessa
databaser är relevanta för omvårdnad (Umeå universitetsbibliotek, u.å.). Scopus är
en ytterligare databas som användes för att komplettera litteraturen och hitta
relevanta artiklar som speglade syftet till denna studie. De slutliga sökorden som
ledda fram till de valda artiklarna var orphan, orphanage, qualitative, care, coping
strategies och vulnerable children. Dessa gav ett relativt hanterbart antal artiklar,
men för att urskilja dem mest aktuella och relevanta artiklarna gjordes
avgränsningar såsom publikationsdatum mellan 2006-2016, engelsk text, artiklarna
var peer reviewed samt att åldern definierades till 0-18 år (Östlundh 2012, 74). Dock
har en artikel inkluderats i studien där en deltagare var 19 år. Det var inte
21
presenterat i studiens resultat vilken deltagare som hade uppgett vilket svar. På så
sätt kunde inte vi som författare plocka ut de delar där barn i åldern 0-18 år hade
svarat. Vi valde att ta med denna artikel då den innehöll relevant material som
speglade barn och ungas perspektiv och att deltagaren har bott på institution i minst
2 år, vilket innebar att hen var högst 17 år vid placering på institutionen.
Författarna använde också Boolesks söklogik och ordet AND användes för att länka
ihop två eller tre sökord för att specificera sökningen. En möjlighet för författarna
kunde vara använda ordet OR för att utvidga sökningen (Östlundh 2012, 69).
I och med denna sökningsmetod och efter kvalitétsgranskningen kvarstod 8 aktuella
artiklar som speglade syftet. Det hade varit önskvärt med ett större antal studier då
detta anses öka trovärdigheten (Friberg 2012, 121). Efter en omfattande sökning, som
inte resulterade i fler aktuella artiklar som motsvarade våra inklutionskriterier,
beslöt författarna att artiklarna innehöll tillräckligt med information som kunde
uppfylla syftet. Studierna gav tillräckligt med data och flera av artiklarna kom till
samma resultat av vad som gynnade barnens hälsa och välmående. Efter att ha
kvalitétsgranskat artiklarna, utifrån inspiration av SBUs mall, var det ett mindre
antal som inte uppfyllde kraven (se bilaga 2). Artiklarna som fick för låg
kvalitétsuppskattning, alltså de artiklar som hade en grad 3, uteslöts från studien.
Detta för att få ett tillförlitligt, pålitligt och trovärdigt slutresultat (Olsson & Sörensen
2011, 279; Wallengren & Henricson 2012, 482). Resterande 8 artiklar uppnådde en
grad 1.
Som tidigare nämnts var det bristfälligt med artiklar av en kvalitativ ansats och med
barnens perspektiv i åtanke. Artiklarna kunde vara av blandad metod med kvalitativ
och kvantitativ ansats, men mestadel av den vetenskapliga forskningen hade en
kvantitativ inriktning. Författarna exkluderade artiklar där barnen bodde hos
fosterfamilj, kvarvarande släkting eller blivit adopterade. Detta på grund av en
önskan om att hålla fokus på de barn som blev placerad på institution då de barn
som bor på barnhem har andra förutsättningar (Eapen 2009).
Författarna ville ha en jämställd studie som kan tillämpas i verkligheten, detta är
varför studien undersökte både pojkar och flickors välmående och dess bidragande
aspekter (Olsson & Sörensen 2011, 102). Dock innehöll 1 av de 8 artiklarna endast en
22
intervju med pojkar som bodde på en institution. Efter övervägande fick artikeln ingå
i studien då resterande 7 artiklarna, innehöll intervjuer med både pojkar och flickor,
samt att i barnhushållet var flickor överrepresenterat. I ett antal av de studier som
inkluderats i analysen, fanns negativa aspekter som barnen upplevde. Dock kunde
författarna urskilja positiva aspekter men också spegla de negativa synpunkterna ur
en positiv infallsvinkel, som gav en utökad bild av en komplex situation. I en studie
som inkluderades, deltog både barn och personal från barnhemmet. I detta fall
fokuserade författarna endast på de uppgifter och beskrivningar som barnen delgett,
som tydligt framkom i studiens resultat.
De länder som ingick i studien var Afrika, Asien men också Syd- och Centralamerika.
Det hade varit önskvärt med artiklar från Europeiska institutioner. Dock uppfyllde
inte dessa artiklar inklusionskriterierna, och uteslöts därför. Vi tänker att detta beror
på, dels att ordet institution innefattar mer än betydelsen barnhem
(Nationalencyklopedin, 2017) samt att huvudorsaken bakom föräldralöshet är
HIV/AIDS. Förekomsten av sjukdomen är vanligast i utvecklingsländer där
ekonomin- och levnadsstandarden är låg. Därmed var forskning på det aktuella
ämnet överrepresenterat i dessa delar av världen, särskilt Sub-Sahara (WHO 2017).
Forskningsetisk diskussion
Olsson och Sörensen (2011, 78-79) skriver om att målet med vetenskaplig forskning
är att det ska leda till ny kunskap och för att lösa problem. Det innebär att
forskningsprocessen ställs inför många etiska krav då människor är involverade
speciellt barn. Forskning får inte utsätta någon av deltagarna för skada eller obehag
varken fysisk eller psykiskt. Integritet, anonymitet, konfidentialitet och sekretess
finns till för att skydda människor som deltar i undersökning från att obehöriga inte
ska ta del av forskningsprocessen.
Ett dilemma som författarna ställdes inför var att tre av artiklarna inte tydligt
beskrivit att de ansökt om ett etiskt godkännande. Efter mejlkorrespondens med
författarna till studierna framkom att en etisk kommitté för mänskliga rättigheter
23
inom forskning hade godkänt dessa. I och med detta har alla artiklar som ingår i
studien blivit godkänt av en etisk kommitté samt att deltagandet i studierna har givit
samtycke. Detta är krav från Helsingforsdeklarationen (WMA 2016). Där sägs vidare
att deltagarnas autonomi och anonymitet respekteras samt att det finns en etisk
reflektion.
En ytterligare aspekt att ha i åtanke är bekräftelsebarheten. I och med att vi kommer
från västerländsk kultur, med ekonomisk välbärgad bakgrund kan detta leda till att vi
har ett begränsat synsätt. På grund av detta kan analysen och reflektionen av
artiklarna bli orättvist bedömda och påverka artiklarnas resultat av vår egen
förförståelse (Wallengren & Henricson 2012, 482). På samma sätt som när det varit
västerländska forskare som undersökt situationen i utvecklingsländer.
Konklusion
Att få de grundläggande behoven tillgodosedda var viktigt för att öka tryggheten.
Barnen beskrev också att de viktigaste aspekterna var att ha stabila relationer,
emotionellt stöd samt utbildning för att skapa möjligheter för framtiden, vilket är
något som barnhem bistår med.
I de länder som artiklarna är tagna ifrån finns stora samhällsklyftor som gör att
barnen blir extremt utsatta för fattigdom, sjukdom samt blir fråntagen deras
rättigheter som barn (UNICEF 2016). Vi finner att vårt resultat kan appliceras inom
olika situationer där utsatta barn står i fokus.
Sjukvårdspersonal ställs idag inför andra krav i och med den ökade invandringen till
Sverige. De behöver en fördjupad förståelse och kunskap i hur de ska bemöta och
behandla dessa barn som kan ha traumatiska erfarenheter av flykt, våld och olika
former av förluster. Omvårdnaden ska ha ett holistiskt perspektiv. Det är ytterst
viktigt att dessa barn kan känna tillit till vårdpersonal och därmed få en känsla av
trygghet (Socialstyrelsen 2016).
En bra relation till barnet och vårdnadshavaren är nyckeln till en optimal
omvårdnad. Detta kan göras genom att ha vissa delar av denna studies resultat i
åtanke; att vårdpersonal kan förmedla värme och empati, inge trygghet och hopp
24
samt stödja barnet och dess vårdnadshavaren i situationen. En annan aspekt att ha i
åtanke är vikten av att ha meningsfulla aktiviteter där barn får vara barn. Resultatet
från denna studie visade att barnen uppskattade att rita, sjunga, leka och skriva,
vilket de använde för att bemästra och hantera vardagen men också för att flytta
fokus från utmanande tankar och händelser. Genom att lyssna till barnets och
vårdnadshavares tankar om vad som är det viktiga för dem, kan vi sjuksköterskor
hjälpa patienten att uppnå livskvalité (Wiklund, Gustin & Lindwall, 2012, 202).
Författarna anser att studiens resultat har kunna uppfylla studiens syfte, och gett en
tydlig och bred bild av varierande aspekter. Ett forskningsområde som skulle vara
intressant är att studera positiva aspekter som förebygger psykisk ohälsa hos
adoptivbarn i västerländska länder då resultatet kan bli annorlunda i och med att
samhällsklyftorna och kulturen inte är desamma för dessa länder.
25
Referenser
* = Ingår i litteraturstudiens resultat
Allgulander, C. (2015). Klinisk psykiatri. 3.uppl. Lund: Studentlitteratur AB. ss. 233.
Askland, L. & Sataoen, S-O. (2014). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns
uppväxt. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber. ss. 14-15.
Barnkonventionen (2009). FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm:
UNICEF Sverige. http://barnkonventionen.se/fns-konvention-for-barns-rattigheter/
[2016-09-22]
Betancourt, T. S., Williams, T. P., Kellner, S. E., Genre-Medhin, J., Hann, K. &
Kayiteshonga, Y. (2012). Interrelatedness of child health, protection and well-being:
An application of the SAFE model in Rwanda. Social Science & Medicine, Vol.
74(10), ss.1504-1511. [Fackgranskad tidskrift] DOI: 10.1016/j.socscimed.2012.01.030
Bettmann, J. E., Mortensen J. M., Akuoko K. O. & Tatum C. A. (2017). Orphanage
Staff’s Perceptions of Children’s Psycho-social Needs. Children & Society, Vol.31(1),
ss.37-49. [Fackgranskad tidskrift] DOI: 10.1111/chso.12164
Busuttil, F. (2011). Orphans - Orphaned children around the world.
http://www.humanium.org/en/orphans/ [2016.09.19]
Caserta, T. A., Pirttilä-Backman, A-M. & Punamäki, R-L. (2016). Stigma,
marginalization and psychosocial well-being of orphans in Rwanda: Exploring the
mediation role of social support. AIDS Care, 28(6), ss. 736-744. [Fackgranskad
tidskrift] DOI:10.1080/09540121.2016.1147012.
* Cluver, L. & Gardner, F. (2007). Risk and protective factors for psychological well-
being of children orphaned by AIDS in Cape Town: a qualitative study of children
26
and caregivers’ perspectives. AIDS Care, 19(3), ss.318-325 [Fackgranskad tidskrift]
DOI:10.1080/09540120600986578
Codex (2016). Regler och riktlinjer för forskning.
http://codex.vr.se/manniska1.shtml [2016.10.21]
Dorsey, S., Lucid, L., Murray, L., Bolton, P., Itemba, D., Manongi, R. & Whetten, K.
(2015). A Qualitative Study of Mental Health Problems Among Orphaned Children
and Adolescents in Tanzania. The Journal of Nervous and Mental Disease, 203(11),
ss. 864-870. [Fackgranskad tidskrift] DOI: 10.1097/NMD.0000000000000388
Eapen, D. J. (2009). Institutionalized children: The underprivileged. International
Journal of Nursing Practice, 15(5), ss. 349-352. [Fackgranskad tidskrift]
DOI: 10.1111/j.1440-172X.2009.01785.x
Folkhälsomyndigheten (2016). Barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller
våld. Artikelnr: 16042. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-
material/publikationsarkiv/b/Barn-i-familjer-med-missbruk-psykisk-ohalsa-eller-
vald/
* Fournier, B., Bridge, A., Pritchard Kennedy, A., Alibhi, A. & Konde-Lule, J. (2014).
Hear our voices: A Photovoice project with children who are orphaned and living
with HIV in a Ugandan group home. Children and Youth Services Review, 45() , ss.
55-63. [Fackgranskad tidskrift] DOI:10.1016/j.childyouth.2014.03.038
Friberg, F. (2012). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av
kvalitativ forskning. Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 124-
125, 127-129.
* Harms, S., Kizza, R., Sebunnya, J. & Jack, S. (2009). Conceptions of mental health
among Ugandan youth orphaned by AIDS. African Journal of AIDS Research, 8(1),
ss.7-16 [Fackgranskad tidskrift] DOI:10.2989/AJAR.2009.8.1.2.715
27
Hwang, P. & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. 3, rev. utg. Stockholm: Natur
och kultur. s. 60.
Hörnsten, Å. (2013). Målet är ökad patientcentrering.
http://www.vardhandboken.se/Texter/Bemotande-i-vard-och-omsorg-
patientperspektiv/Malet-ar-okad-patientcentrering/ [2016.11.28]
Kaggwa, B. E. & Hindin, J. M. (2010). The psychological effect of orphanhood in a
matured HIV epidemic: An analysis of young people in Mukono, Uganda. Social
Science & Medicine, 70(7), ss. 1002-1010. [Fackgranskad tidskrift]
DOI: 10.1016/j.socscimed.2009.12.002
* Khoo, E., Mancinas, S. & Skoog, V. (2015). We are not orphans. Children's
experience of everyday life in institutional care in Mexico. Children and Youth
Services Review, 59(), ss.1-9. [Fackgranskad tidskrift]
DOI:10.1016/j.childyouth.2015.09.003
* Kipp, W. E., Satzinger, F., Alibhai, A. & Rubaale, T. (2010). Needs and support for
Ugandan child-headed households: results from a qualitative study. Vulnerable
Children and Youth Studies, 5(4), ss. 297-309. [Fackgranskad tidskrift]
DOI:10.1080/17450128.2010.507805
Kirkpatrick, S. M., Rojjanasrirat, W., South, B. J., Sindt, J. A. & William, L. A. (2012).
Assessment of Emotional Status of Orphans and Vulnerable Children in Zambia.
Journal of Nursing Scholarship, 44(2), ss. 194-201. [Fackgranskad tidskrift] DOI:
10.1111/j.1547-5069.2012.01447.x
Livingstone, B. (2011). Why It is Important for Our Children to Have Friends.
https://www.mentalhelp.net/blogs/why-it-is-important-for-our-children-to-have-
friends/ [2017.05.22]
Meintjes, H., Hall, K., Marera, D-H. & Boulle, A. (2009). Orphans of the AIDS
epidemic? The extent, nature and circumstances of child-headed households in
South Africa. AIDS Care, 22(1), ss.40-49. DOI: 10.1080/09540120903033029
28
* Morantz, G. & Heymann, J. (2010). Life in institutional care: the voices of children
in a residential facility in Botswana. AIDS Care, 22(1), ss.10-16. [Fackgranskad
tidskrift] DOI:10.1080/09540120903012601
Muhwezi, W. W., Muhangi, D. &Mugumya, F. (2009). Intra-household differences in
health seeking behaviour for orphans and non-orphans in an NGO-supported and
non-supported sub-county of Luwero, Uganda. African Health Sciences, 9(2), ss.109-
117. DOI: 10.4314/ahs.v9i2.43771
Nationalencyklopedin (2017). Institution.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/institution [Hämtad
2017.02.23]
* Novelle, M. A. & Gonyea, J. G. (2016). The availability and role of non-parental
identity agents for institutionalized male adolescent social orphans in Colombia
Child and youth services review. Children and Youth Services Review, 61(), ss.51-60.
[Fackgranskad tidskrift] DOI:10.1016/j.childyouth.2015.11.024
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber. ss. 78-79, 86, 102, 206, 277-279, 285.
Socialstyrelsen (2016). Traumamedvetet bemötande.
http://www.kunskapsguiden.se/barn-och-unga/Teman/ensamkommande-barn-
och-unga/Sidor/Traumamedvetet-bemötande.aspx [2016.01.02]
Socialstyrelsen (2015). Utsatta barns hälsa. Resultat av en undersökning av fysisk
och psykisk hälsa hos barn vars behov utreds av socialtjänsten. [Stockholm]
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19755/2015-3-
5.pdf [2017.01.02] ISBN: 978-91-7555-287-3.
Socialstyrelsen (2016). Vad är psykisk ohälsa?
http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/Teman/psykisk-ohalsa-hos-barn-
unga/Sidor/Vad-ar-psykisk-ohalsa.aspx [2016.11.30]
29
Svensk sjuksköterskeförening (2014). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-
publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf [2017.02.16]
Thabet, L., Aziz, A., Thabet, M., Abdul Hussein, M. & Vostanis, P. (2007). Mental
health problems among orphanage children in the Gaza Strip. Adoption & Fostering
Journal, 31(2), ss. 54-62. [Fackgranskad tidskrift].
DOI: 10.1177/030857590703100209
Umeå universitetsbibliotek (u.å.). Omvårdnad. [Lärobjekt].
http://guides.ub.umu.se/omvardnad/artiklar-databaser [2016.11.18]
UNICEF (2015). Barn och aids. https://unicef.se/fakta/barn-och-aids [2016.12.28]
UNICEF (2016). Fattigdom. https://unicef.se/fakta/fattigdom [2016.11.29]
Utterbäck. A. (2013). Anknytning. http://www.psykologiguiden.se/rad-och-
fakta/relationer/anknytning [2017.01.31]
Utredningen om internationella adoptioner (2003). Adoption – till vilket pris?
Sammanställning av adoptionsforskning. Stockholm: Fritzes offentliga
publikationer.
http://www.regeringen.se/49b6b5/contentassets/e8d775f3dc7140749ace6cf362a43
ab5/sammanstallning-av-adoptionsforskning [2016.12.28]
Vallières-Noël, M. M., Garçon, S., Rosmus, C,. Goulnik, F. & Lavoie-Tremblay, M.
(2015). Exploring the Needs for Support of Pediatric Nurses Caring for Children with
a Mental Health Disorder Hospitalized in Non-Psychiatric Units. Archives of
Psychiatric Nursing, 30(2), ss. 170–177. [Fackgranskad tidskrift]
DOI: 10.1016/j.apnu.2015.08.008
30
Van Rooyen, D., Frood, S. & Ricks, E. (2012). The experiences of AIDS orphans
living in a township. Health SA Gesondheid, 17(1), ss.1-11.
DOI: 10.4102/hsag.v17i1.568
Wanat, S., Whisnant, J., Reicherter, D., Solvason, B., Juul, S., Penrose, B. &
Koopman, C. (2010). Coping with the challenges of living in an Indonesian
residential institution. Health Policy, 96(1), ss. 45–50. [Fackgranskad tidskrift]
DOI: 10.1016/j.healthpol.2010.01.001.
Wallengren, C. & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till
examination inom omvårdnad, Henricson, M (red.) Vetenskaplig kvalitetssäkring av
litteraturbaserat examensarbete. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, s 482.
Weich, S., Patterson, J., Shaw, R. & Stewart-Brown, S. (2009). Family relationships
in childhood and common psychiatric disorders in later life: systematic review of
prospective studies. The British journal of psychiatry, 194(5), ss. 392-8.
[Fackgranskad tidskrift] DOI:10.1192/bjp.bp.107.042515
WHO (2017). Global health observatory data. http://www.who.int/gho/hiv/en/
[2017.05.16]
Wiklund Gustin, L. & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. 1. utg.
Stockholm: Natur & kultur. ss 197, 199, 201-203, 225.
WMA (2016). WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical
Research Involving Human Subjects.
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html [2016.12.01]
Yendork, S. (2015). Exiled Life, or Home Away from Home?” Exploring Ghanaian
Orphan Narratives of Orphanage Placement. Africa Today, 62(2), ss.27.
[Fackgranskad tidskrift] DOI:http://dx.doi.org/10.2979/africatoday.62.2.27
Zhao, Q., Li, X., Fang, X., Zhao, G., Zhao, J., Lin, X. & Stanton, B. (2009). Difference
in Psychosocial Well-Being Between Paternal and Maternal AIDS Orphans in Rural
31
China. Journal of the Association of Nurses in AIDS Care, 21(4), ss.335-344.
[Fackgranskad tidskrift] DOI: 10.1016/j.jana.2009.12.001 .
* Zhao, Q., Li, X., Kaljee, L. M., Fang, X., Stanton, B. & Zhang, L. (2009). AIDS
Orphanages in China: Reality and Challenges. AIDS patient care and STD, 23(4),
ss.297-303. [Fackgranskad tidskrift] DOI: 10.1089/apc.2008.0190
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. Dags för uppsats: vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 50,
74.
Bilaga 1: Artikelsökning
Datum Databas Sökord Filter Antal
sökträffar
Urval 1
Antal lästa
abstrakt
Urval 2
Antal lästa
artiklar
Urval 3
Kvalitésgranskade
artiklar
Urval 4
Använda
artiklar
2016-11-16 PsycInfo Orphan
AND
Qualitative
AND Care
Apply related
words,
Publication Year:
2006-2016,
Published Date:
20060101 -
20161131
Peer Reviewed
Language: English
Age Groups:
Childhood (birth 12-
yrs),
Preschool (2-5 yrs),
Adolescence (13-17
yrs)
31 träffar 11 st 7 st 7 st 7 st
2016-11-17 Cinalh Orphan
AND
Qualitative
AND Care
Apply related
words,
Abstract available
English Language,
Peer reviewed,
Publish date:
January 2006 -
November 2016,
Age groups:
Child preschool (2-5
yrs),
Child (6-12 yrs),
Adolesent (13-18
yrs)
22 träffar 7 st 2 st 2 st 2 st
2016-12-01 Cinalh Orphan
AND
Well-being
AND Care
Apply related
words,
English Language,
26 träffar 10 st 8 st 0 st 0 st
Peer reviewed
Publish date:
January 2006 -
December 2016
Age groups:
Infant (1-23
months)
Child preschool (2-5
yrs),
Child (6-12 yrs),
Adolesent (13-18
yrs)
2016-11-17 PUBMED Orphan
AND
Qualitative
AND Care
Publication dates:
10 years
Languages: English
Ages: Child-18
years
49 träffar 9 st 6 st 3 st 3 st
2016-11-18 Scopus Orphanage
AND
Qualitative
AND Care
Pubyear 2006-2016 21 träffar 8 st 3 st 3 st 2 st
2016-11-18 Scopus Coping
strategies
AND
Orphans
AND
Vulnerable
children
Pubyear 2006-2016 7 träffar 2 st 1 st 1 st 0 st
2016-11-02 Scopus Orphan
AND
Qualitative
Pupyear 2006-2016
English
195 träffar 8 st 8 st 8 st 8 st
Totalt (inklusive dubbletter) 351 träffar 55 st 35 st 24 st 22 st
Totalt (exklusive dubbletter) 126 träffar 33 st 10 st 10 st 8 st
Bilaga 2: Granskningsprotokoll av kvalitativa studier
Poängsättning 0 1 2 3
Titel
Författare
Abstrakt (syfte, metod, resultat = 3p) Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat till frågan Ej angiven Ej relevant Relevant
Metodbeskrivning (repeterbarhet
möjlig)
Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig
Urval (antal, beskrivning,
representativitet)
Ej acceptabel Låg Medel God
Föräldralösa barn Ej undersökt Liten andel Hälften Samtliga
Bortfall Ej angivet >20% 5-20% <5%
Bortfall med betydelse för resultat Analys saknas / Ja Nej
Kvalitet på analysmetod Saknas Låg Medel Hög
Etiska aspekter Ej angivna Angivna
Resultat
Frågeställningen besvarad Nej Ja
Resultatbeskrivning (redovisning,
tabeller etc.)
Saknas Otydlig Medel Tydlig
Diskussion
Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig
Diskussion av egenkritik eller felkällor Saknas Låg God
Anknytning till tidigare forskning Saknas Låg Medel God
Slutsatser
Överensstämmer med resultatet
(resultatets huvudpunkter belyses)
Slutsats saknas Låg Medel God
Ogrundade slutsatser Finns Saknas
Maxpoäng: 44 p Grad I: 80 % Grad II: 70 % Grad III: 60 %
Bilaga 3: Artikelanalys
Författare
År
Tidskrift
Land
Titel Syfte Metod och Urval Resultat Kvalitet
Cluver, L. &
Gardner, F
Annals of
General
Psychiatry
2006
Sydafrika
The
psychological
well-being of
children
orphaned by
AIDS in Cape
Town, South
Africa
Studiens syfte är
att undersöka
faktorer som, hos
föräldralösa barn,
bidrar till emotionell
hälsa samt positivt
beteende.
I studien deltog föräldralösa barn,
vårdgivare som jobbade med
föräldralösa barn samt övrig
vårdpersonal. Av barnen var 43%
var pojkar och 57% var flickor.
Medelåldern var 13.3 år. I 23% av
fallen hade barnen förlorat sin
mamma, 27% hade förlorat sin
pappa och 20% hade förlorat båda
föräldrarna.
23 stycken barn deltog i
semistrukturerade intervjuer som
fokuserade på vad som påverkade
deras glädje, sorg, ilska och
copinstrategier. I intervjun
användes öppna frågor.
I resultatet framkom flera
faktorer som påverkar det
emotionella, fysiska och
psykiska välmåendet.
En huvudkategori som bidrog till
mental ohälsa var
sorgereaktioner och ilska samt
övergrepp och våld. Några
faktorer som medverkade till
god hälsa var att känna kärlek
och tillhörighet till vårdgivare,
bli, respekterad och accepterad
samt skola och vänner.
Grad 1
Fournier, B.,
Bridge, A.,
Pritchard
Kennedy, A.,
Alibhi, A. &
Konde-Lule, J
Children and
Youth Services
Review
2014
Uganda
Hear our
voices: A
Photovoice
project with
children who
are orphaned
and living
with HIV in a
Ugandan
group home
Vad är upplevelsen
av att vara
föräldralös, HIV-
seropositiv barn
som bor i en
gruppbostad i
Uganda?
Kvalitativ studie med photovoice
och fokusgruppdisskutioner.För att
möjlighet att skapa och diskutera
bilder som ett sätt att dela sina
åsikter, idéer och erfarenheter, och
att spela in, reflektera, kritik, och
vidta åtgärder på personliga och
samhällsfrågor.
Det var sammanlagt 13 barn
(mellan 12-18 år) som deltog i
studien. Både pojkar och flickor.
Resultatet belyser barnens
bilder där var och en fick prata
om de positiva faktorer i deras
liv, som till exempel barnens
förhoppningar och drömmar.
Grupphemmet var en viktig
skyddsfaktor.
Studien ger insikt i hur det är
att vara ett barn, och att vara
ett barn som är föräldralöst och
lever med HIV. Barnens
berättelser ger också inblickar i
sina svårigheter.
Grad 1
Harms, S.,
Kizza, R.,
Sebunnya, J. &
Jack, S.
African Journal
Conceptions
of mental
health
among
Ugandan
youth
Syftet med studien
var att undersöka
hur
Ugandiska
ungdomar
föräldralösa på
Kvalitativ studie med djupgående
semi-strukturerade intervjuer. varje
intervju tog ungefär 90-120
minuter samt att intervjuerna blev
inspelade.
Insamling av data skedde under
Resultaten visade på att barnen
hade emotionella svårigheter
efter döden av sina föräldrar.
Termen "psykisk hälsa", kunde
förknippas med faktorer som är
god eller dålig psykisk hälsa och
Grad 1
of AIDS
Research
2009
Uganda
orphaned by
AIDS
grund av aids och
stöds av en
icke-statlig
organisation (NGO)
De beskriver sina
erfarenheter
som föräldralösa
som rör deras
uppfattningar om
mental
hälsa.
2006 mellan januari till juni.
Inklusionskriterium för barnen som
deltog i studien var 12-18 år,
barnen hade förlorat en eller båda
föräldrarna på grund av
insjuknande av AIDS, support av
NGO, kunde prata engelska eller
swahili och hade någon misstänkt
kognitiv nedsättning.
de redovisade exemplen på
dessa.
Generellt god psykisk hälsa
fanns samband med socialt
beteende som är kulturellt
lämpligt. Psykisk ohälsa
uppfattades som en form av
galenskap och det var i
samband med en förlust av
grundläggande
livsförnödenheter, såsom
tillgång till mat, utbildning eller
skydd.
Khoo, E.,
Mancinas, S. &
Skoog, V.
Children and
Youth Services
Review.
2015
Mexico
We are not
orphans.
Children's
experience
of everyday
life in
institutional
care in
Mexico
Få en beskrivande
bild av hur det
vardagliga livet ser
ut i barnhem. Unga
personers relationer
och sysselsättning
står i fokus.
Sex ungdomar i åldrarna 14-16 år
deltog i studien. Barnen bodde på
ett privatägt barnhem och alla hade
upplevelser från tidigare
problematiska familjeförhållanden.
En kvalitativ studie med blandad
metod som bestod av kartläggning
av det dagliga livet, fotografering
som speglade deras situation samt
diskussioner i mindre grupper
rörande de två ovanstående
insamlingsmetoderna.
I resultatet framkom att barnen
hade blandade känslor rörande
deras situation. En andel av
barnen upplevde barnhemmet
och personerna som bodde där
som deras nya hem och nya
familj. De hade skapat starka
band till personal och övriga
barn. Andra önskade att de
kunde flytta tillbaka till sin
biologiska familj där de kände
samhörighet och kärlek.
Grad 1
Kipp, W. E.,
Satzinger, F.,
Alibhai, A. &
Rubaale, T.
Vulnerable
Children and
Youth Studies
2010
Uganda
Needs and
support for
Ugandan
child-headed
households:
results from
a qualitative
study
Syftet är att
beskriva
utmaningarna och
problemen hos
föräldralösa barn i
barnhushåll och
identifiera faktorer
som hjälper dom
klara av
situationen.
Studien är av en kvalitativ design
där de gjorde semistrukturerade
intervjuer på 20 stycken barn som
var mellan 12-18 år, både pojkar
och flickor. Kriterierna var att
barnen/ ungdomarna skulle vara
föräldralösa och att ingen vuxen
skulle finnas på barnhushållet där
de bodde. Författarna använde sig
av en tolk som pratade flytande
engelska och det lokala språket
(Rutooro).
Varje intervju varade mellan 40
minuter och 60 minuter.
Intervjuerna undersökte barns
behov och vilket stöd de fått
exempelvis familjer från samhället
eller organisationer. Författarna
Resultat så var det det äldsta
syskonet som fick vara
huvudansvarig och se till att det
fanns mat och någonstans att
bo för alla. Att det var viktigt för
dem att kunna få utbildning för
att hjälpa dem ur fattigdom.
Men att dem flesta inte hade
råd att gå i skolan eftersom
skolan krävde att man betalade
skolavgifter, böcker, uniformer
och skor.
Författarna skriver om att
barnens känslomässiga behov
kom i andra hand.
Barnen upplevde att stödet från
omgivningen var betydelsefullt.
Grad 1
frågade även om deras
psykosociala situation.
Morantz, G &
Heymann, J.
2010
AIDS Care
Botswana
Life in
institutional
care: the
voices of
children in a
residential
facility in
Botswana.
En analys av
barnens berättelse
ska öka vår
förståelse av de
erfarenheter och
perspektiv av AIDS-
barn och andra
utsatta barn på
barnhem i Afrika
söder om Sahara.
En långsiktig narrativ studie,
uppdelad i 3 faser. Första fasen var
att intervjua vårdgivarna ( 254 st.).
Den andra innehöll en undersökning
av 1033 hushåll där författarna
undersökte de ekonomiska och
hälsomässiga konsekvenserna av
att ta hand om AIDS-föräldralösa
barn.
Tredje fasen, som denna studie
tillhör, var att utforska föräldralösa
vårdmodeller. Med fokus på
institutionsvård.
Ett slumpmässigt urval gjordes, Där
80 barn deltog i intervjuerna.
Studien inkluderade barn äldre än
sex år och 53% av barnen var
föräldralösa.
Intervjuerna genomfördes separat
på engelska och setswana. De
varade i ungefär 15 minuter till 45
minuter och spelades in för
datainsamling. Därefter
analyserades innehållet i olika
teman. Data avidentifieras.
Barnen berättar om komplexa
relationer, och om tacksamhet.
De berättade om sina farhågor
mot deras bostad, deras
anhöriga och de andra barnen.
Deras berättelser beskriver flera
styrkor och svagheter i den
institutionella vårdmodellen. I
resultatet delar de upp i
huvudteman som har
sammanställts från deras
berättelser och ett citat från
barnens berättelser för att
representera varje tema.
Grad 1
Novelle, M.
A. & Gonyea,
J. G.
Children and
Youth
Services
Review
2016
Colombia
The
availability
and role of
non-parental
identity
agents for
institutionaliz
ed male
adolescent
social
orphans in
Colombia
Child and
youth
services
Syftet med studien
är att se över
föräldralösa pojkars
relationer till
personer i deras
omgivning på
barnhemmet.
En kvalitativ studie där de har
gjort privata djupgående intervjuer
med en del öppna frågor.
Intervjuerna gjordes med 18 pojkar
som var mellan 14-19 år.
Inklusionskriterium var bland annat
att dem var föräldralös och ha varit
under statlig omsorg i minst 2 år.
Genomsnittstiden var 6 år som
pojkarna hade bott på institution.
Exklutionskriter var om det hade
försökt ta självmord eller någon
gång varit psykotisk.
I resultatet beskriver pojkarna
om förlust av familj var
påfrestande och ville träffa sin
familj igen. Att den sorgen
påverkade deras välmående.
Men tack vare att institutionen
gav en stöd, värme, beröm,
rådgivning, uppmärksamhet och
trodde på dem bidrog att dem
kunde utvecklas och forma en
positiv identitetsuppfattning om
sig själva.
Grad 1
review
Zhao, Q., Li,
X., Kaljee, L.
M., Fang, X.,
Stanton, B.
& Zhang, L.
AIDS patient
care and
STDs
2009
Kina
AIDS
Orphanages
in China:
Reality and
Challenge
Studiens syfte är
att undersöka det
dagliga livet på
barnhem, vilka
behov de har, vilka
känslor som finns
av att vara
föräldralös och vilka
fördelar och
nackdelar med
institutionsvård hos
AIDS-föräldralösa
barn i Kina.
Studien gjorde individuella
djupintervjuer med 23 barn som
förlorat båda sina föräldrar till HIV
= AIDS och bor på barnhem.
Barnen var mellan 8 till 17 år.
Pojkar och flickor.
Författarna intervjuade även 5
stycken av barnhemmet arbetare.
Intervjuerna genomfördes på
mandarin och höll på i ungefär 1
timme och bandinspelade. När
intervjuerna hölls mer som en
konversation så kom inte alla frågor
i samma ordning.
I resultatet tyckte de flesta
barnen att levnadsvillkoren i
barnhem var bättre än hur de
hade levt efter att deras
föräldrar hade dött.
Förbättringarna var bland annat
stabil och förbättrad livsmiljö.
Samt barnen kände att
personalen tog hand om dem,
både fysiskt och psykiskt.
Dock finns det förbättringar,
vissa barn kunde känna att det
inte hade tillräckligt med frihet.
Grad 1
top related