betydelsen av känslomässigt nära relationer€¦ · (härskartekniker) 4. undviker problem och...

Fördjupning anknytningBetydelsen av känslomässigt nära relationer

Carl Pether Wirsén carl.pether.wirsen@gmail.com

Carl Pether Wirsén, beteendevetare, leg. psykoterapeutFSUM maj 2018

Fokus för dagen

Våra erfarenheter av anknytning predestinerar i hög grad våra val i livetVårt val av människovårdande yrkenANKNYTNING - Det västerländska samhället har gjort oss sårbara- Betydelsen av känslomässigt nära relationer- Skammens antidopTRYGG ANKNYTNING - Förhållningssätt och mönsterOTRYGG UNDVIKANDE ANKNYTNING -Förhållningssätt och mönster -OTRYGG AMBIVALENT ANKNYTNING - Mönster vid otrygg ambivalent anknytning Otryggt ambivalenta familjer och arbetsgrupperDESORIENTERAD anknytning - Förhållningssätt och mönster

Fokus för dagen

Våra erfarenheter av anknytning predestinerar i hög grad våra val i livetVårt val av människovårdande yrkenANKNYTNING - Det västerländska samhället har gjort oss sårbara- Betydelsen av känslomässigt nära relationer- Skammens antidopTRYGG ANKNYTNING - Förhållningssätt och mönsterOTRYGG UNDVIKANDE ANKNYTNING -Förhållningssätt och mönster -OTRYGG AMBIVALENT ANKNYTNING - Mönster vid otrygg ambivalent anknytning Otryggt ambivalenta familjer och arbetsgrupperDESORIENTERAD anknytning - Förhållningssätt och mönster

Fokus för dagen

SKAM OCH SKULD- Identitet och våra fyra självmedvetna känslor- Skillnaden mellan skuld och skam - Självuppfattning och moralperception - Självkänslans grundfundament- Sambandet mellan god självkänsla och motivation- Vår inre balans styr vår motivation - Kultur och skam - Skam och religion- Identitetsutveckling i ett individualistiskt samhälle- Skambeteenden och grandios kompensation- Skuld och empati- Studier om skam och psykisk sjukdom- Skam och skuld studier- Förhållningssätt till skambenägna ungdomar

Våra erfarenheter av anknytning predestinerar i hög grad våra val i livet

Några exempel….

• Vilken partner vi fastnar och attraheras av

• Hur vi uppfostrar våra barn

• Hur vi förhåller oss till våra anknytningsobjekt

• Vilken roll i iklär oss i en arbetsgrupp

• Hur vi förhåller oss i konflikter

• Hur vi röstar i riksdagsvalet

• Vilka värderingar vi har

• Hur vi ”lyckas” och bedömer framgång i livet

• Hur vår egen självkänsla utvecklas

Vårt val i människovårdande/ pedagogiska yrken

• Våra egna erfarenheter av anknytning har utrustat oss med olika förmågor (risker och möjligheter)

• Våra egna erfarenheter av livet har gett oss mer eller mindre omedvetna ”livsuppgifter” med en djupare förståelse för människor som befinner sig i likande situation som vi själva en gång befann oss i.

• Personlighetsdrag utifrån humanistiska och etisk värdegrund(Sekulariserad eller religiös värdegrund)

• Stokastisk effekt (kommunen skär ner och omplacerar personal som leder till slumpmässiga effekter)

Anknytningsmönster

- Trygg anknytning

- Otrygg ambivalent anknytning

- Otrygg undvikande anknytning

- Desorienterad anknytning

Vilket anknytningsmönster har du och hur ger det sig uttryck i de relationer du har ?

(Klienter/elever/kollegor/partners/föräldrar och egna barn)

AnknytningDet västerländska samhället har gjort oss sårbara

”Mina tidigare år är i mina upplevelser förbundna med min moder. För det första fanns hon alltid där; jag kan komma ihåg hur behagligt det var att känna hennes kropp när hon bar mig på sin rygg och lukten av hennes hud i den heta solen. Allt kom från henne. När jag var hungrig eller törstig svingade hon mig runt så att jag kunde finna hennes fulla bröst; när jag nu sluter mina ögon känner jag ånyo med tacksamhet den känsla av välmående jag hade när jag begravde mitt huvud i deras mjukhet och drack den söta mjölken som de gav. På natten när det inte fanns någon sol som värmde mig fyllde hennes armar och kropp dess plats. När jag blev större och mer intresserad av andra saker kunde jag från min säkra plats på hennes rygg utan rädsla titta som jag behagade och när tröttheten blev mig övermäktig behövde jag bara sluta mina ögon”.

(Kabongo, 80 år gammal hövding av Kikiyustammen)

Carl Pether Wirsén

carl.pether.wirsen@gmail.com

AnknytningBetydelsen av känslomässigt nära relationer

”En individ som haft förmånen att växa upp i ett bra hem med hängivna föräldrar har alltid känt människor som han kan söka stöd, trygghet och skydd hos, och vet var dom finns. Så djupt rotad är hans förväntningar och så regelbundet har dom bekräftats att han som vuxen har svårt att föreställa sig någon annan typ av värld”. Bowlby, 1973

AnknytningsmönsterSkammens antidop:

• Beskydd – att bli skyddad när barnet upplever fara

• Tröst – att som barn bli tröstad i och efter hotfulla situationer

• Lyhördhet – någon som hör och kan tolka barnets signaler i rimlig tid

• Förutsägbarhet – att reagera likartat på signaler från barnet.

Någon barnet kan gå till när barnet känner sig ensam, kall och rädd…

Vår egen erfarenhet av anknytning - Hur relaterar vi till andra?

Trygg anknytning

Kännetecknas av att barnet kan använda sina anknytningsobjekt som en trygg hamn, d.v.s. någon som man kan vända sig till för hjälp då tröst eller skydd behövs.

- Barn med ett tryggt anknytningsmönster kan flexibelt anpassa sig efter omgivningen, kan leva sig in i andras situation och har god förmåga att hantera stress och förluster.

Trygg anknytning kännetecknas av

1. Förälderns respons på barnet är

förutsägbart, uppmuntrande, stöttande och av

beskyddande karaktär.

2. Relationen behöver genomsyras av värme

och kärlek så väl verbalt som fysiskt. Så

etableras en grundtillit till andra människor.

3. En tro på att de flesta människor vill en själv

väl och att man är värd att älskas.

4. Inga dolda agendor

(Källa: psykologonline.nu)

Vår egen erfarenhet av anknytning - Hur relaterar vi till andra?

Förhållningssätt som vuxen både privat och i sin

profession

• Bra självkänsla och känner sig kompetent i relationer.

• Litar på sig själv och på andra, relationen mellan närhet

och avstånd är okomplicerad.

• Det är relativt enkelt att uppfatta eller prata om egna och

andras känslor i situationer där det är relevant.

• Söker konstruktiva lösningar i konflikter och försöker

reda ut missförstånd, utan att hamna i negativa

tankemönster.

• Sällan svartsjuka/prestige/konkurrens och behöver inte

söka bekräftelse på sin egen duglighet.

Som vuxna har de lätt att komma nära andra människor, men trivs också bra i eget sällskap. Man har lätt att fungera i långvariga och sunda relationer.

Otryggt undvikande anknytning

Vår egen erfarenhet av anknytning ”- Reza har väskan packad på rummet, han drar nog i natt”

Otrygg - undvikandeKännetecknas av att barnet försöker vara känslomässigt självförsörjande och undviker närhet. Att barn med undvikande anknytningsmönster inte söker tröst innebär inte att de inte känner rädsla och otrygghet. De bara inriktar sig på annat som sina leksaker och stänger av anknytningssystemet som ett försvar mot att bli avvisad. De tänker sig fram till svar snarare än känner efter.

Nota bene: Bör inte förväxlas med PSTD (undvikande), då beteendet kan te sig snarlikt

Vår egen erfarenhet av anknytning ”- Reza har väskan packad på rummet, han drar nog i natt”

profession

- Tänker och resonerar rationellt snarare än

känslomässigt.

- Markerar gränser och inbjuder inte till att prata känslor i

onödan, överordnad betoning på praktiska behov.

- Tenderar kritiskt granska och rationellt förhålla sig till

partner/kollegor/vänner och klienter

- Hittar snabbt brister hos andra

- Känns obekvämt och olustigt att visa egna känslor och

undviker det helst.

Otryggt undvikande kännetecknas av…

1. Barn som blivit bortstött av närstående när de behövt hjälp och närhet skapar förväntan att

andra människor också ska avvisa. Barnet lär sig då att det inte går att lita till andras välvilja och att

det måste klara sig självt.

2. Känslor, speciellt sorg, ilska, frustration blir då av ondo eftersom det lett till att de

blivit bortstötta och de tänker sig därför snarare fram till svaren än att lyssna till hur det känns.

3. Istället för känslor upplevs lättare tomhet och brist på glädje i livet.

Det är svårt att vara riktigt glad om man har kvar all ledsamhet, sorg,

ilska och frustration inom sig.

Som vuxen:

4 Omtyckta av sin omgivning och lätt att ha att göra med eftersom de inte är känslostyrda. Många

föredrar ytliga relationer och håller en känslomässig och/eller fysisk distans i nära relationer.

Drar sig ofta undan nära relationer då krav på närhet uppstår. Många väljer ofta att lämna

relationen efter en intensiv förälskelse eftersom de då blir så upptagna av partners brister

att det tvivlar på att partnern är den rätte.

(Källa: www.psykologionline.nu)

AnknytningsmönsterOtrygg/undvikande anknytning

En otryggt undvikande arbetsgrupp kännetecknas ofta av:

1. Svagt ledarskap2. Subgrupper och partitagning 3. Ingen gemensam kultur

(härskartekniker)4. Undviker problem och löser inte

konflikter

5. Konkurrens mellan subgrupper och ökar risken för mobbing och utfrysning

6. Öppnar för ett negativt informellt ledarskap

Vad kännetecknar en otrygg undvikande familj ? Barn kontra föräldrar/ föräldrar kontra barn (arbeta i grupp)

Otrygg ambivalent anknytning

www.psykologionline.nu

Otrygg - ambivalentBarn med otrygg-ambivalent anknytning bär med sig en erfarenhet av att ibland bli omhändertagna, ibland avvisade när de söker hjälp och tröst. Osäkerheten gör att de känner separationsångest och rädsla. Barn med ett ambivalent anknytningsmönster blir lätt överväldigade av sina egna känslor och de visar ofta ilska samtidigt som de klamrar sig fast vid den vuxna. De är i stor utsträckning känslostyrda.

Som vuxna uppfattas de ofta som kreativa personer som har nära till sina känslor. I nära relationer skrämmer de ibland iväg människor med sin starka önskan om närhet. En del är så rädda att bli övergivna att de istället undviker nära relationer..

Vår egen erfarenhet av anknytning?”Mohammed är som ett tuggummi under skon på mig”

Mönster vid otrygg ambivalent anknytning…

Om två personer med otrygg-ambivalent anknytning

är i en parrelation så blir relationen ofta väldigt

stormig och ökar risken för svartsjuka och ständiga

uppbrott.

1. Klängighet riskerar att den andre tröttnar.

Människor med ambivalent anknytning behöver

motstå impulsen att ständigt söka kontakt och

bekräftelse från omgivningen .

2. Att aktivera sig, skaffa egna intressen vid

sidan om relationen, umgås med andra, sporta

mm istället för att ständigt försöka träffa sin

partner.

3. Kan vara lättare sagt än gjort. Notera om dina

krav på en relation är rimliga

www.psykologionline.nu

Vår egen erfarenhet av anknytning?”Mohammed är som ett tuggummi under skon på mig”

profession

• Tenderar att vara känslostyrd och har i stressade

situationer svårt att tänka rationellt.

• Rädsla för att bli överflödig, angelägen att omgivningen

ska förstå hur du känner.

• Relationer tenderar ibland att bli gränslösa, klängiga,

beroende och svårt att släppa taget

• Vill att relationer ska vara känslomässigt nära men är

samtidigt väldigt osäker på om den håller

Anknytningsmönster- Trygg anknytning, otrygg undvikande och otrygg ambivalent undvikande

En otryggt ambivalent arbetsgrupp kännetecknas ofta av:

1. Dagsformen avgör hur man upplever och utför arbetet2. Regler och rutiner är sekundära3. Problem löses från dag till dag, släcker bränder och ad

hoc lösningar 4. Jobbar helst tillsammans med de man trivs med5. Hinner inte gå till möten, stänger inte av mobiler. Saker

kommer ofta emellan. 6. Följer inte upp arbetet och utvärderar inte 7. Pratar bakom ryggen om arbetskamrater och objekten

växlar. 8. Finns ingen systematik i skitsnacket, riktas mot olika

personer

Källa: http://slideplayer.se/slide/2423211/

Vad kännetecknar en otrygg ambivalent familj ? Barn kontra föräldrar/ föräldrar kontra barn (arbeta i grupp)

Just nu tänker du?

- Vilket anknytningsmönster är jag? - Är anknytningsmönster statiskt eller förändras det över tid?- Känner igen mig i flera, hur är det möjligt?- Hjälp, vad har jag gjort mot min barn?...

Arbetsgrupper består ofta av rund personal och fyrkantig personal

Otrygg – desorienteradDesorganiserad anknytning antas återspegla en inre arbetsmodell (eller mental representation) av en otrygg och farlig värld, där uttalade behov av skydd från vårdnadshavare besvaras med vad som uppfattas som ökad fara, snarare än tvärtom.

Utagerande barn ett nästan uteslutande fokus på yttre, observerbara symtom, såsom aggressivt beteende, medan man ignorerar de mindre observerbara symtomen, såsom depression.

• Man fann också att barn med desorganiserad anknytning i högre utsträckning än andra barn uppfyllde diagnoskriterierna för depression.

• Barn med DA har högre nivåer av dåligt självförtroende än andra. • Oförmåga att reglera ångest i samband med skrämmande eller

skrämt beteende hos vårdnadshavaren skapar sannolikt känslor av hjälplöshet och hopplöshet, som respons på bristen på trygghet i dessa barns inre och yttre värld.

Vår egen erfarenhet av anknytning Mustafa: ”ingen bryr sig om det inte är något man vill ha av mig”

Desorienterad anknytningsmönster

1. DA uppstår som ett resultat av fysisk eller psykisk misshandel.

2. En vårdnadshavare som har stora svårigheter att tolka barnets signaler,

varav barnet upplever anknytningspersonen som skrämmande.

3. Leder till relationsstörningar med undvikande beteende i vuxen

ålder, då närhet är förknippat med smärta och svek.

4. Relationer är sällan djupa och många med DO undviker

nära relationer trots stor önskan och längtan till kärlek och trygghet.

5. Barn med DA har i större utsträckning dåligt självförtroende

och depressioner än andra barn (skam)

För att lösa problemet med den stora längtan går många in i en

relation genom att anpassa sig till största delen till de andras behov

och därmed göra avkall på sina egna känslor och behov, vilket ofta

leder till en ökad ångest.

Foto:pixel

Kognitiva schemanHur etableras vi vår bild av oss själva?

- Kognitiva scheman är grundantaganden om hur världen fungerar. De bygger på våra kategoriseringar och deras grund är alltså våra tidigare erfarenheter.

- Dessa ofta omedvetna antaganden reglerar hur vi uppfattar situationer och personer.

- Det ger våra sinnesintryck en mening samt väcker känslor hos oss. De är kognitiva strukturer i vårt psyke och kärnan i allt vårt tänkande.

Kognitiva schemanIdentitet

- En människas kognitiva scheman är nära kopplade till hennes identitet vilket gör dem svåra att förändra.

- Redan från tidig barndom utvecklas de föreställningar vi har om oss själva och omvärlden och de sitter så djupt rotade i oss att vi inte ens uttalar dem för oss själva.

- Våra kognitiva scheman fungerar som absoluta sanningar som vi agerar utifrån.

Identitet och våra fyra självmedvetna känslor

Stolthet

Förlägenhet

Who did this mess?Skuld en evolutionär grundaffekt hos alla högt utvecklade däggdjur

Skillnader mellan SKAM och SKULDSKAM:

- Fokus bara på sig själv- Tycker illa om sig själv- Hur kunde jag göra så?- Mycket smärtsamt- Påtaglig påverkan självuppfattningen- Känslan av att krypa och granskas- Försämrad självkänsla/paralyserande- Vill gömma sig/försvinna

- Grundläggande affekter:Självförakt, förödmjukelse, ovärdighet, tillintetgjord och maktlöshet

SKULD:

- Fokus på ett specifikt beteende- Mår dåligt över något man gjort fel- Hur kunde jag göra så?- Måttligt smärtsamt- Mindre påverkan/förändring i/på självuppfattningen- Känslor av olust extra känslig- Ingen större påverkan av självkänsla, -Känslan att ha kraft/ork att reparera

- Grundläggande affekter: Vilja göra rätt, korrigera, anpassa sig, trösta, förändra, förbättra och göra om

En förälders främsta uppgift är att hjälpa barnen att utvecklas till trygga, ansvarstagande och medkännande individer

När våra barn gör fel, exempelvis slänger oprovocerat legoklossar på lillebror reagerar vi som föräldrar

När vi uppfostrar och vägleder våra barn närde inte gör som de ska är frågan; hur vill vi då att de ska känna?

För att få en självuppfattning och medvetna känslor i relation till andra krävs:

- Förmåga att känna ett ”själv” i relationtill ”andra”- Förmåga att relatera till en given norm eller värdegrundBarn reflekterar och värderar sig själva genom stolthet,skuld eller skam i förhållande till den kulturella, samhälleliga och föräldrabaserade norm de tidigt l livet inordnar och mallas efter

Våra grundantaganden är ofta stabila, övergeneraliserade och globala. Vilket innebär att de är svåra att förändra.

”Jagkänslan” utvecklas vid ca 12 månader och moralperceptionen vid ca 18 månader. Barnen blir därefter både den utvärderade och utvärderaren, dvs bärare av båda dessa roller

Skillnader mellan SKAM och SKULD

Effekt på andra

Andras bedömning av dig

Andras bedömning av digSjälv

Själv

SKULD Andra

Andra-Undrar om de vethur dålig jag är?- Jag duger inte tillnågonting.- Jag är värdelösSKAM SITTER I HUVDET

-Hon blev ledsen av Vad jag gjorde- Hur kommer det jaggjorde påverka henne?SKULD SITTER I SITUATIONEN

Med vilka glasögon betraktar vi världen?

• Förhållningssätt till på barn• Förhållningssätt till ålder• Förhållningssätt till familj• Förhållningssätt till religion• Förhållningssätt till individen• Förhållningsätt till auktoriteter• Förhållningsätt till kön• Förhållningssätt till sanning och lögn• Förhållningssätt till sexualitet

Kulturella perspektiv värda att noteraHur individer från inifrånstyrd och utifrånstyrda kulturer uppfattar varandra

Inifrån styrd kulturJämställdhet

- Upplevs respektlöst

Uppgiftfokuserat- Upplevs ovänligt

Ärlighet är viktigast- Upplevs oförskämt

Individualism - Upplevs egencentrerat

Effektivitet - Upplevs skrytsamt

Sexuell frigörelse- Upplevs som moralförfall

Gästfrihet - Upplevs påklistat

Utifrån styrd kultur

Hierarki- Upplevs förtryckande

Händelse fokuserat - Upplevs hänsynslöst

Harmoni är viktigast- Upplevs oärligt

Kollektivism - Upplevs korrumperat

Sexualitet i hederskulturer - Upplevs tvångsmässig och identitetskränkande

Relationer

Pengar

Sexualitet

Jag tycker jag är skyldig

Jag tycker INTE jag är skyldig

Andra tycker jag är skyldig

Andra tycker INTE jag är skyldig

Jag är skyldig och accepterar straff

Ingen vet. Så det finns ingenanledning att skämmas

Jag skäms och har förlorat min heder för vad andra tänker om mig. Mitt rykte är skadat. Min heder är viktigare än min egen uppfattning av situationen.

Inga problem.Jag är inte skyldig och min heder är intakt

Kareema – ”de kan dra åt helvete”

”Skammen hindrar mig att njuta”Citat från intervju med artonårig Bawan, kurd, muslim och bög (DN 2009-10-02)

- Jag vill skrika ut mina lungor och visa hela världen vem jag egentligen är

- Jag kan aldrig träda fram och berätta om min läggning, familjen skulle skämmas och deras heder skulle krossas

- Särskilt mamma skulle skämmas, det är ju hon som har uppfostrat mig

- Pappa skulle skämmas svårt inför alla kurder och araberna som respekterar honom, han skulle känna sig liten och misslyckad som man och det vill jag inte utsätta honom för

Han svarar med ett enda ord när jag frågar hur det känns att vara så föraktad av sin familj – hjärtskärande!

”Skammen hindrar mig att njuta”Citat från intervju med artonårig Bawan, kurd, muslim och bög (DN 2009-10-02)

- Jag platsar inte i familjen, jag var rädd och tänkte ofta ta livet av mig

- De skulle inte sakna mig!

Skulle du hellre vilja vara heterosexuell?- då slipper jag skammen, jag skäms alltid när jag är tillsammans med en kille

- Jag slappnar av när jag är full, så full är jag ganska oftaJag gillar maskulina muskelmän, helst blattar. Det känns skönt att ha sex med dem, för det är så förbjudet. Som att hämnaspå pappa och farfar

- De hårda hedersreglerna är omänskliga, men jag har dom i mig och jag avskyr dem.

Jag vill att mina systrar behåller oskulden, det känns äckligt –de ska vara rena till de gifter sig

Det blir synd om min fru, för jag kommer att vara otrogen….

Skam ≠ stolthet

Skam och religionI många tolkningar av religion är skam ett grundfundament.

Systematiskt skambeläggs människor inom rörelsen vars beteenden, värderingar och normer inte företräder den åsiktsriktning som gör gällande att religionen ska tillämpas i sin ursprungliga tolkning och vara gängse samhällsordning oberoende av folkviljan.

Carl Peth

er Wirsén

carl.p

ether.w

irsen@

gmail.co

Skam och religionI ett sekulariserat samhälle individanpassas religion, det utgår från individen och skammen nedtonas

”– Till oss är alla välkomna oavsett tro, vi söker inte samstämmighet och vi har ingen i förväg uppgjord plan. Personligen gillar Olle Carlsson uttrycket ”Gud såsom vi själva uppfattar honom”, något som fått en del att säga att så där flummig kan man väl inte vara. Själv menar han att det är tvärtom, att det är en enorm ansträngning att inte bara köpa andras uppfattningar eller sanningar utan faktiskt utgå från sig själv. Och han skulle önska att vi utgick från oss själva mycket mer i våra liv, och på många olika plan.

Kyrknytt nr 2/09

Skam och religionDär Guds lag är landets lag är skam ett grundfundamet

Skam beteenden

- Skam utesluter andra (centrum för sitt eget universum)- Förhindrar och frånkopplar känslor av omsorg om andra- Aggressivitet som strategi att minimera känslor av värdelöshet, övergivenhet och tomhet - Fientlighet och svårigheter att hantera ilska- Låg impulskontroll i förhållande till ilska- Låg frustrationstolerans- Omedelbar behovstillfredsställelse- Låg tillit (ingen tycker om mig i alla fall)- Lättkränkthet- Kravmaskiner- Narcissistisk problematik

Skamkänslor leder till grandios kompensation

► Självanklagelser, otillräcklighet

► Upplevd press t ex i skolan

► Somatisering, oro

► Självstyre, egenkontroll

► Underkännande av all yttre auktoritet

► Omgivningens gränser uppfattas somkränkningar

► Brist på inre regulering av självvärde

► Ständig kamp för berättigande

Skuld och empati• Skuld och ett empatiskt förmåga att

sätt sig in i andra människors situation och adaptivt förhållningsätt till ”andra” går hand i hand.

• Att känna skuld rymmer en känslomässig och mentaliserande förmåga.

• Empati är en viktig affekt i alla nära relationer.

• Skuld har evolutionärt sätt bidragit till vår förmåga att reglera vår omsorg om andra.

Studier om skam och psykisk sjukdom• I studien av Orth, Berking och Burkhardt (2006) framkom att

skam leder enligt studien till grubblerier som i sin tur, till skillnad mot skuld, har en påverkan på utvecklingen av en depression.

• En studie om personer som i barndomen blivit utsatt för psykologisk misshandel visar att faktorer som bortstötning, isolering och emotionell försummelse leder till skam och har en positiv korrelation med depression (Webb, Heisler, Call, Chickering, & Colburn, 2007).

• Forskare har också genomgående rapporterat att det finns ett samband mellan benägenheten för skam och en hel del psykologiska symtom, inklusive depression oro, ätstörningssymtom, och självskada.

• Personer som ofta upplever skamkänslor i sitt ”själv” förefaller vara mer känsliga för en rad psykologiska symtom (Leary & Tangney, 2003).

Skam och skuld studie, Kalifornien mellan 2004-2012 380 st 12 åringar med uppföljande studie 2012 (åtta år senare). (TOSCA, TOSCA-C)

Studien syftade till att kartlägga korrelationen mellan de respondenter som skattade högt i SKAM kontra SKULD i beteende utifrån den livsstil och marginalisering med fokus på brottlighet, kriminalitet och riskbeteenden åtta år senare vid 18 års ålder.

Skillnaden mellan SKAM benägna kontra SKULD benägna ungdomarsutveckling var signifikant

Sambandet mellan skambenägna barn var signifikant i frågan - marginalisering (arbetslöshet, socialt understöd)- kriminalitet, ätstörningar, självskada - missbruk (sju prövat heroin alla skambenägna enligt skattnings- instrument)- och separation från samhällets rådande normer.-Sexuell oförsiktigt beteende

Anknytningsbaserat samtal

”People will forget what you said, people will forget what you did, but people will never forget how you made them feel”.

betydelsen av känslomässigt nära relationer€¦ · (härskartekniker) 4. undviker problem och...

Documents

g+ kocker aeroba: “stafylokocker” form: kock...

om makt,härskartekniker & sexuella trakasserier€¦ · om...

dokumentation · utöva och leda, villkor och...

studiekatalog 2017 - if metall · mål att deltagarna ska...

missbruk och beroende av alkohol och narkotika missbruk och...

om rut och rot och vitt och svart

”alla är inkluderade – för en jämställd, jämlik och...

bach, gud och beethoven -...

klart att köra · 2010-02-17 · innan du ger dig ut på...

hh - hem | förskoleforum · byxor och skjortor och...

så undviker du en felrekrytering

att utmana och stötta de språkliga och kognitiva och...

en rapport frÅn byggcheferna baserad pÅ ...€¦ · 13...

en kvalitativ studie om hur det svenska...

bruksanvisning tvättmaskin · bruksanvisning tvättmaskin...

arvet, gener och bioteknik - stockholm...evolutionens...

härskarteknik - bokus.com · som använder...

syinstruktioner för ett bernette-dammskydd ·...

kognitiv terapi för social...

pal - canon europe · pal svenska digital videokamera...