bilaga 12 - skane.se utveckling av...man bör titta på gränsöverskridande samarbete inom hjärta,...
Post on 13-Aug-2019
213 Views
Preview:
TRANSCRIPT
Bilaga 12
Rehabilitering SUS
5- och 15-årsperspektiv Sammanställt av Jesper Petersson
Områden som ingått i utredningen
• Specialiserad rehabiliteringsmedicin
• Specialiserad smärtrehabilitering
• Ortopedi
• Neurologi
• Neurokirurgi
• Kardiologi
• Onkologi
• Lungmedicin
Former av rehabilitering som bedrivs idag
• Rehabilitering på specialiserad rehabiliteringsavdelning
• Rehabilitering inom annan SV
• Hemrehabilitering
• ÖV
• Gruppträning/skola
• Hälsoinriktade insatser
• Preoperativ rehabilitering, ex transplantationspatienter
Framtida placering och dimensionering på SUS
• Behov av rehabilitering på båda siter
• Den specialiserade SV rehabiliteringen, främst och spinal och hjärnskaderehabilitering,
bör ligga i nära anslutning till NK och ryggkirurgi
• Närhet till kärlkirurgi är en fördel med anledning av kärlrelaterade spinala skador
• Uppskattat behov av 44 slutenvårdsplatser för specialiserad rehabilitering
Framtidsfaktorer
• Ökade behov pga fler aktiva äldre i samhället
• Ökade behov inom onkologi/lungmedicin redan nu
• Revolution inom hjälpmedel/robotics
• Centralisering/rikssjukvård för spinal rehabilitering
Principer och utvecklingsområden
• Verksamhet nära patientflöden
• Multiprofessionella team
• Initiering av rehabilitering tidigt
• Överföring/gränssnitt till PV
• ARIH – avancerad rehab i hemmet
• RIMA – rehabmedicinsk intermediärvård
• Vara med och utveckla hjälpmedel/robotics
• Samverkan mellan rehabenheter
o Nätverk för kompetensutveckling
o Samnyttja särskilda lokaler som gympasal, bassäng, behandlingsträdgård
o Använda rehab SV för fler patientgrupper
• Hubbar på SUS med fokus på tidig fas och överföring till andra nivåer
• FoU med inriktning att ta fram nya koncept som sedan överförs till ”normal” vårdnivå
Utvecklingsområden
• Cancerrehabilitering
• Övergång barn/vuxen
• Hälsoinriktad/preventiv rehabilitering
Frågor angående verksamhetsförändring inom Skånes universitetssjukvård.
På varje fråga efterfrågas två klart avgränsade svar först inom ett 15-årsperspektiv
(slutresultat när allt är färdigt), därefter inom ett 5-års perspektiv (vad behöver göras
snarast).
1. Hur ser den demografiska utmaningen ut för berörd verksamhet i SUS/Malmö och
SUS/Lunds primära upptagningsområde. Svaret skall särskilt ta i beaktande
förändringar inom de åldersgrupper som inom var verksamhet är vanligast
förekommande. Observera att med berörd verksamhet menas här och i det följande
allt från verksamhet som spänner över flera specialiteter (t.ex. äldresjukvård) eller
delar av en specialitet (t.ex. ryggsjukdomar), dvs ”berörd verksamhet” relaterar till
respektive arbetsgrupp.
Specialiserad rehabiliteringsmedicin
Högspecialiserad rehabilitering för yngre: demografisk utveckling innebär fler som överlever
svåra skador; fler nyinflyttade innebär fler prevalenta med skador sedan tidigare
Högspecialiserad rehabilitering för aktiva äldre: nu ”osynlig” gräns vid ca 65 (åldersgräns för
beviljandet av LSS eller för arbetsrehabinsatser från FK, ev även från AF); denna ”gräns” kan
förväntas flyttas minst 10 år för att inte ha åldersdiskriminering
Fler aktiva äldre innebär också högre krav på rehabiliteringsprogram och mål för denna
patientgrupp. Vi ser redan idag ökat antal trauman hos äldre som är idrottsaktiva.
Lindriga hjärnskador har impakt på medborgarnas delaktighet i samhälle och yrkesliv. Det
ställs större krav på polikliniska rehabprogram med fokus på kognition och beteende. Denna
utveckling sker redan nu och kan förväntas utvecklas ytterligare de närmsta 5 åren.
Lungmedicin
Idag existerar i princip ingen rehabilitering av lungcancer patienter pga av avsaknad av
resurser. Nyinsjuknandet i lungcancer på SUS är ca 300 pat/år med en ökningstakt om ca
3,5% per år, En utplaning bör ske runt 2030 pga av minskad rökning i samhället men behovet
väntas kvarstå på 15 år sikt.
En uppbyggnad av Cancerrehabilitering är nödvändig då nya bote/läkemedel kommer och
därmed ökar överlevnaden för lungcancerpatienterna.
KOL
Behovet av KOL-rehab samt rehabilitering efter lungtransplantation bedöms väsentligen
oförändrat på 5 och 15 års sikt.
Kardiologi
En utökning av rehabverksamheten inom hjärtsvikt och kranskärlssjukdomar på bägge
orterna ses som nödvändig då forskning visar att denna rehabiliteringsform är ur livskvalitet,
överlevnads och ett hälsoekonomiskt perspektiv mycket gynnsam
Man bör titta på gränsöverskridande samarbete inom hjärta, neuro, endokrin och kärl-
området .T.ex SMS mottagningar (samordnade multidiciplinära specialistmottagningar som
fokuserar på det metabolasyndromet). Där arbetet kanske även bör handla om
hälsoprevention kopplat till primärvård.
Onkologi
Befolkningsökningen innebär fler cancerfall både på barn- och vuxennivå.
Cancerrehabilitering är ett förhållandevis nytt område, vilket gör att vi redan idag har ett
uppdämt behov som inte är identifierat, mött eller tillgodosett. Rehabiliteringstänket är i sin
linda utifrån kompetens, bemanning, lokaler och samarbete med andra
rehabiliteringsinstanser. Detta gör att vi redan idag står inför stora och akuta insatser på
många olika nivåer. Detta kommer ställa större krav på olika kompetenser för
basrehabilitering i redan befintliga verksamheter. Varje verksamhet som arbetar med
cancerpatienter måste i sin egen verksamhet kunna tillgodose cancerpatientens
rehabiliteringsbehov på en basnivå utifrån gällande vårdprogram för cancerrehabilitering.
Cancer är en ålderssjukdom, vilket gör att antalet cancerfall ökar när antalet äldre stiger. Vi
vet också att det är allt fler som överlever sin cancersjukdom eller lever med sin
cancersjukdom under en längre tid. Detta på grund av det stora antalet nya bromsande
mediciner som tillkommit i behandlingsarsenalen för cancer, en utveckling som förväntas
accelerera ytterligare. Många adjuvanta behandlingar innebär dessutom kraftigare och mer
långvariga biverkningar och fler seneffekter, vilka kräver mer omfattande
rehabiliteringsinsatser.
Vissa cancerdiagnoser ökar under de kommande åren. Bland annat ökar lungcancer hos
kvinnor, hudcancer och Head & Neck cancer. Ökad invandring kan innebära en ökad
förekomst av vissa cancerdiagnoser samt kommer att ställa andra krav på
rehabiliteringsinsatserna.
Det är viktigt att all typ av rehabilitering är tillgänglig utifrån patientens rehabiliteringsbehov
snarare än utifrån diagnos. T.ex. att specialiserad slutenvårdsrehabilitering som idag är
lokaliserad till Orup är tillgänglig också för cancerpatienter med behov av den typen av
rehabilitering. Detta sker idag i liten skala främst för patienter med hjärntumör men det
finns ett behov för andra cancerdiagnoser.
Barnperspektiv onkologisk rehabilitering
Fler barn överlever, vilket ställer större krav på seneffektsrehabilitering under deras
arbetsföra år. Exempelvis kan sena effekter av behandling innebära milda kognitiva defekter
som i värsta fall ej uppdagas och leder till bristande möjligheter att klara utbildning och
arbetsliv.
Neurokirurgi
Behovet av rehabilitering av neurokirurgiska patienter - ffa subaraknoidalblödning,
intracerebrala hematom, skalltrauma, ryggmärgstrauma - kommer att utvecklas parallellt
med den demografiska utvecklingen. Blödningar drabbar ffa medelålders-äldre medan
traumapatienter snarare spänner över hela åldersskalan. En tilltagande andel friska och
aktiva äldre innebär fler trauman i de åldersgrupperna och fler med god
rehabiliteringspotential.
Ortopedi
Äldre befolkning och mer nyanlända gör att behovet av ortopedisk vård ökar tillsammans
med en allt större grupp som är allt mer aktiva i olika mer eller mindre ”farliga” aktiviteter.
Samtidigt finns en samhällsutveckling att allt fler yngre sitter mer stilla vid t ex datorer, vilket
bidrar till benskörhet. Detta gör att skador uppkommer med olika svårighetsgrad.
Mer sjukgymnastik kommer att användas istället för operation och framförallt i ett tidigare
stadium ute i PV vilket den specialiserade verksamheten måste utbilda i större skala. Vikt,
solljus, rökning och dålig kosthållning påverkar också vår verksamhet. Våra patienter är idag
multisjuka och kommer så att förbli i allt större utsträckning. Patienter från andra länder
med kroniska sjukdomar som t ex diabetes har i större utsträckning risk för följdsjukdomar.
Satellitmottagningar (som drivs av spec verksamheterna) som ”mellanstation” och
vårdcentralerna som innehar viss förbehandling vid rehabilitering. Rehabiliteringsavdelning
bör finnas på SUS.
I framtiden görs fler vårdplaneringar i hemmet med snabbare flöden.
Kuratorerna kommer i allt större utsträckning behövas inom ortopedisk rehabilitering
Utveckling och utbildning är väsentliga b
5-årsperspektiv
15-årsperspektiv
Prevention och nya behandlingar minskar andel patienter med stora skador orsakade av
sjukdomar som tex stroke. Liknande utveckling på trauma med säkrare trafik, bättre
cykelhjälmar, bättre skydd på arbetsplatser? Om antalet hjärtinfarkter minskar kommer
också antalet patienter med anoxisk hjärnskada att minska? Svårt att förutse utveckling av
infektionssjukdomar med encefaliter.
2. Om ingen verksamhetsutveckling alls kan komma till stånd (kan ej ske och har
historiskt aldrig skett) vad skulle den demografiska utvecklingen enligt ovan innebära
i behov av nya vårdplatser i Malmö och i Lund. Redogör för situationen idag på
vardera ort och tillkommande teoretiskt behov för ”berörd verksamhet” på vardera
ort (”worst case” scenario).
Specialiserad rehabiliteringsmedicin
I ett sådant scenario skulle man ytterligare prioritera inom den specialiserade
rehabiliteringsmedicinska slutenvården. Effekten skulle sannolikt bli en övervältring på
kommunal rehabilitering.
Ortopedi
Det bästa hade varit en utveckling av kirurgin med minskat behov av vårdplatser inte behövs
utan patienterna allt mer kan gå direkt hem efter en övernattning alternativt ren dagkirurgi.
Hänsyn måste tas till fysiska utrymmen på SUS som är anpassade för rehab insatser.
Med hänsyn till demografi här med
5-årsperspektiv
15-årsperspektiv
3. Under samma teoretiska förutsättning som ovan, redogör för övriga tillkommande
lokalbehov som t.ex operationssalar, mottagningsrum, annat. Redogörelsen skall
avges på motsvarande sätt utifrån dagens situation i Malmö och Lund och
tillkommande teoretiska behov (”worst case” scenario).
Onkologisk och lungmedicinsk rehabilitering
Den rehabilitering som idag bedrivs redan i undermåliga lokaler som kommer att vara
utdömda på 15-års sikt. Lokaler för Lungcancer-rehabilitering saknas helt. Utan lokaler går
denna verksamhet inte att bedriva varken på 5 eller 15 år sikt
Kardiologi
Det kommer att behövas gymnastiksalar på bägge orter där alla typer av rehabilitering av
både hjärt- och lungsjukvård behöver bedrivas. Både inom 5 och 15 år.
Förväntningar på utökningar inom hjärt- och lung rehab är stor ur ett samhällsperspektiv
som måste mötas
Ortopedi
Behov av fler mottagningsmoduler för rehab personal p g a att fler läkarbesök läggs över till
sjukgymnaster.
Fler dagkirurgi operationssalar och mottagningsrum så behovet kan tillgodoses enligt fråga
1.
Tolkbehov stort i framtiden.
5-årsperspektiv
Högteknologisk vård: exoskelett, stamcellstransplantationer, robotiks, smarta proteser. För
denna utveckling behövs laboratorier, verkstäder, företag som utvecklar avancerade
proteser mm.
15-årsperspektiv
Den tekniska utvecklingen förväntas i princip helt förändra de fysiska möjligheterna för stora
patientgrupper. Svårt att förutse kapacitetsbehov men en alltfler möjligheter innebär
sannolikt ökat behov av rehabpersonal för att implementera nya metoder.
4. En fritt formulerad framtidsspaning efterfrågas. Försök svara på hur framtidens
sjukvård inom ”berörd verksamhet” kan komma att påverka det teoretiskt ökade
behovet som ni beskrivit enligt ovan. Vilka tillkommande verksamhetsförändringar
eller andra diagnostiska, terapeutiska, omvårdnadsmässiga förändringar kan komma
att förändra volymer och patientflöden inom ”berörd verksamhet” eller i relation till
andra verksamheter inom eller utanför SUS. I denna fråga efterfrågas inte något
Malmö/Lund perspektiv utan svaret skall spegla hela den ”berörda verksamheten”.
Önskemålet här är att med hjälp av respektive profession kunna göra en i viss mån
realistisk uppskattning över framtida behov totalt (”best case” scenario och
”reasonable case” scenario).
5-årsperspektiv
Onkologisk rehabilitering
Behovet av cancer rehabilitering har länge varit eftersatt. Det som driver denna är inte den
demografiska utvecklingen. Det har uppmärksammats ur ett vetenskapligt perspektiv att ett
behov föreligger. Liknande situation gäller för Kol och hela hjärtverksamheten. Detta gäller
på såväl 5 som 15 års sikt.
Ökat samarbete med kommun/närsjukvård
Fler närsjukvårdsplatser/kommunala platser för hjärnskadepatienter skulle minska behovet
av vårdplatser inom specialistsjukvården. På Sahlgrenska vårdas tex yngre
hjärnskadepatienter som inte kan vara hemma på kommunalt boende i direkt anslutning till
specialiserad dagvård.
RIMA (rehabiliteringsmedicinska intermediärvårdplatser): behov av 4-6 st. RIMA konceptet
innebär kortare total vårdtid eftersom man snabbar på rehabförloppet. Man sparar också
NIVA/IVA platser.
Ortopedi
Ökat behov av träningslokaler av diverse slag, samt mer öppenvård för de patienter som inte
kan gå i PV. Större samarbete med PV och ökade kunskaper hos dem. Närvaro av rehab
personal från olika verksamheter är en viktig del i sjukvården framöver för att minska
inläggningarna och för att patienterna ska må bättre.
Närvaro av rehab personal på akuten. Undersökning och rådgivning till patienter direkt.
15-årsperspektiv
Rehabintegrerad i alla specialiteter. Mobila team.
Inom högspec rehab, högteknologisk vård inom slutenvård men också alltmer poliklinik.
5. Hur ser kompetensförsörjningssituationen ut idag och hur är er bedömning inför
framtiden. Svaret skall specifikt besvara situationen i Malmö respektive Lund.
Gäller både Malmö och Lund
Rehabläkare: generationsgap. Merparten specialister in pension inom 5-10 år
Neuropsykologer: behövs många fler om modern hjärnskadebehandling ska kunna erbjudas
Lungmedicin, kardiologi
Yrken som sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister, psykolog och kurator är idag
åsidosatta inom område lungmedicin. De nationella vårdprogrammens rekommendationer
inom lungområdet efterlevs inte på något sätt. Redan idag skulle en ökning behöva ske av
dessa yrken för att nå ett fullvärdigt resultat. Både på 5 och 15 års sikt behöver dessa
yrkesgrupper öka inom området för att ex-vis klara en ökning på 3,5 % av diagnosen
lungcancer och bedriva KOL verksamhet på båda orterna. En ökning av dessa grupper ses på
båda orterna.
Ovanstående gäller även för Hjärtsvikt, och PAH patienter.
Inom rehabilitering och sekundärprevention inom kranskärlsverksamheten är verksamheten
mer utbyggd. Utmaningen för denna verksamhet ligger i att säkerställa tillräckliga resurser,
SSK och sjukgymn med specialistkompetens för att uppnå nationellt ställda krav
Onkologi
Med stöd i det nationella vårdprogrammet som kom 2014 är cancerrehabilitering under
uppbyggnad. Detta inkluderar såväl uppbyggnad av basrehabilitering inom de olika
verksamhetsområden som behandlar cancerpatienter som uppbyggnad av en högre
specialiserad cancerrehabilitering. Denna specialiserade cancerrehabilitering skall ha fokus
på rehabilitering på cancerpatienter med avancerade eller mycket avancerade
rehabiliteringsbehov.
Följande kompetenser är svåra att rekrytera idag och med största sannolikhet även
framöver; arbetsterapeut, fysioterapeut, lymfterapeut, psykolog, läkare med
rehabiliteringskompetens inom cancerrehabilitering, sjuksköterska, sexolog, medicinsk
sekreterare och dietist.
Ortopedi
Friskvård
Handledarutbildning
Ständig utbildning/kompetensutveckling där man knyter samman specialiserad, PV och
kommunal rehabilitering
5-årsperspektiv
15-årsperspektiv
6. På vilket sätt kommer det politiska beslutet om traumacentrums placering till Lund
påverka er ”berörda verksamhet”. Här efterfrågas specifikt hur man ser på den
”berörda verksamhetens” framtida lokalisation i Lund eller Malmö. Svaret skall
förutom från socialstyrelsen definition främst utgå från den patientnytta som
tillskapandet av ett Trauma nivå 1-sjukhus kommer att medföra för berörda
patienter. Beslutet kommer innebära att viss verksamhet kommer flytta från Malmö
till Lund och kanske annan verksamhet åt andra hållet. Resonera kring detta utifrån
er ”berörda verksamhet”. Skall hela eller delar av ”berörd verksamhet” flytta? Om
viss verksamhet föreslås flyttas till Lund, finns andra delar inom respektive VO eller
förvaltning som istället kan föreslås flyttas till Malmö?
Specialiserad rehabiliteringsmedicin
Det finns ett principbeslut att Orups verksamhet skall flyttas till SUS. I beslutet finns inte
angivet om det bör vara Lund eller Malmö. Med fokusering på tidig rehabilitering och
möjlighet att ta patienter betydligt tidigare i förloppet blir det stora fördelar med en nära
lokalisering till traumavård. Man kan avlasta IVA-vården men också erbjuda en
kvalitetsmässigt bättre övergång från intensivvård till rehabilitering. Närhet mellan t ex NIVA
och spinal rehab innebär att kompetensutbyte förbättras, förenklade remissvägar och
strategisk fördel i konkurrens om centraliserad verksamhet.
Rehab behöver utöver sängplatser och mott även behandlingsutrymmen, träningslägenhet
till region patienter, utemiljö för träning samt vistelse (evidens på gång), helst bassäng
(evidens på gång).
Fördel samlokaliserad slutenvård, öppenvård och utgångspunkt för avancerad rehabilitering i
hemmet (ARIH): personalbesparande
Neurokirurgi
Traumacenter i Lund innebär att alla svåra ryggmärgstrauman kommer att vårdas här. En
smidig och sömlös övergång från intensivvård-slutenvård till rehabilitering underlättas om
rehabiliteringskompetens och vårdplatser är lokaliserade till Lund. Ett trauma level 1 center
och spinalt centrum i Lund innebär rimligen att man planerar för att kunna vårda höga
ryggmärgsskador med respiratorbehov även i rehabiliteringsfasen.
Lungmedicin
Lungcancerverksamheten kommer med tanke på detta beslut och ett flertal andra orsaker
att centreras till Lund varför även lungcancer rehab bör utgå från SUS, Lund
KOL-rehabilitering behöver bedrivas på båda orterna oavhängigt detta beslut och Orups
verksamhet.
Ortopedi
Rehabgruppen måste följa de ortopediska sektionernas indelning och lokalisation
5-årsperspektiv
15-årsperspektiv
7. I de fall där ”berörd verksamhet” (om listad i socialstyrelsen utredning angående
nödvändig kompetens på Traumacentrum), likväl inte föreslår en flytt av hela eller
delar av verksamheten till Lund, efterfrågas förslag på hur man ”dygnet runt kan vara
tillgänglig och erbjuda kompetens” på plats i Lund. Svaret skall innefatta
kompetensmässiga, personella och utrustningsmässiga förslag till lösningar.
Specialiserad rehabiliteringsmedicin
Mycket dyra och i princip omöjliga lösningar för den specialiserade rehabiliteringsmedicinen
med tanke på brist på kompetens inom ett flertal områden.
Ortopedi
Se under punkt 6. Det kommer att behövas specialiserade sjukgymnaster i IVA vård
8. I de fall flytt av viss verksamhet från Malmö till Lund föreslås, beskriv vilka lokalbehov
som tillkommer i Lund utifrån dagens situation av nuvarande lokaler i Malmö. Beskriv
också antal anställda som är berörda
Lungmedicin
Område lungmedicin kommer att behövas på båda orterna. Viss profilering kommer med
största sannolikhet att ske. Behovet av rehab delar kommer att öka på båda orterna och
därmed en ökad tillgång på lokaler som gymnastiksalar och i viss mån administrativa lokaler.
Onkologi
De lokaler som skulle behövas, och som redan behövs idag, är, lokaler med möjlighet för:
- sjukgymnastisk bedömning och rehabilitering, enskilt och i grupp.
- undersökningsrum, för läkare, sjukgymnast och arbetsterapeut
- grupprum, för psykologiska behandlingsgrupper och konsultationer.
- expeditioner.
I nuläget är det ca 10 medarbetare som skulle beröras av en flytt från Malmö till Lund.
Ortopedi
Se under punkt 6. Beroende på vilken verksamhet som kan tänkas flytta så följer rehab med.
Vi har i detta läge inte tagit fram uppgifter på vad det skulle innebära avseende
top related