dag johansson

Föreställningar&uppfattningar om vad

stad respektive industri är för något.

Perspektiv från Norrköping

Dag Johansson

2011-10-13

Tre faser

Globaliseringens första skede

”Parantesen”

Globaliseringens andra skede

(Kaj-Ove Pedersen CBS)

Nästa steg kopplat till

fossilerans slut?

Parallella skeenden

Globaliseringens produktion

syns i Norrköping

Kunskapsstaden nyttjar den

gamla industrimiljön i en ny

”blandstad”

Norrköping som kunskapsstad

1. Den modernistiskt programmerade staden beskrivs i

rationella kvantifierade termer. Kunskapsstaden är istället

mångtydigt, komplex med stadsrum som är

gränsöverskridande och ger möjlighet till mötesplatser som

inte ensidigt kontrolleras av en part.

Kunskapsstad ?

2. Den är också en blandstad med många olika funktioner och

fäster mycket stor vikt vid stadslivet. Planeringsmässigt fäster

också kunskapsstaden mer vikt vid de små stadsrummen och

småskaliga områden.

Kunskapsstad !

3. Värderingar som tolerans och öppenhet blir viktigare och

städer som kan ge plats för mångfald och olikheter drar till sig

kreativa innovatörer som i sig föder nya projekt och företag.

(Norrköping har sedan 2010 varit medlem i nätverket Nordic City Network där

ett arbete och utbyte sker runt frågan om hur ”Kunskapsstaden” kan

utvecklas.)

”Saltängen – caterpillar eller stegvis

förändring?”

Vilken bild ger vi?

Bra exempel . . . . stegvisa förändring. .?

Vi har stegvis förvandlat

industrilandskapet

Norra Sorgenfri i Malmö

Inre Hamnen i Karlstad

• Kafferosteri mitt i stan

• Ligger kvar trots

transformation runtomkring

• ….men planeringsproblem

för ca 10 år sedan

Planeringsparadigmet

”Mer blandad stad med ett rikt stadsliv.

Den täta staden kan också bli en mer funktionsblandad stad. Det kan åstadkommas genom att komplettera med funktioner som saknas, exempelvis arbetsplatser i bostadsområden. Den täta staden ska byggas med flexibilitet, multifunktion och yteffektivitet som ledstjärnor.”

(Ur Översiktsplan för Malmö 2012

Samrådsunderlag/planstrategi)

Problem paradigm - verklighet

Blandstad

Blandtrafik

Värna verksamheter vid

förändring

Globala transporter

(Holländska blomsterbilar)

Trafikparadigmet lever

separat

Fortsatt slentrianplanering,

främst på detaljnivå

Många många många hinder

Ekonomisk

slentrianrationalitet

Bottenvåningsbolag? Blandstadsbolag?

Hur klara ekonomin?

Hinder

Sektorernas regelverk

Samordning mellan

sektorerna (staten)

Reglerna blir bara fler och fler

Reglerna har supporters

Helhetspolitiker har det svårt

Många beslutsfattare fast i

uppdelningen/zoneringen

Få urbana politiker?

Accepterar boende i en

omvandlad miljö

verksamhet/industri?

Ökar det värdet i en

ekonomiserad tillvaro ?

Kan vi hålla kvar kontrasten?