examination

Examination

Kunskap och teori om examination, samt hur vi kan examinera via IKT

Upplägg

Vad är kunskap? (Vad är det vi mäter) Hur mäter vi? Varför examinera? Bedömningskriterier och mål Examination och lärande i OLC (Online

communities)

Examination

Handlar om att mäta och bedöma kunskap Syftet med examination? Feedback – återkoppling? Kontroll – sortering? Kontroll – utvärdering av lärandet? Ett lärande i sig?

Vad är kunskap?

Tro, övertygelse Skäl, bevis Sant? Relativism, korrespondensteori, koherensteori,

konsensusteori.

Korrespondensteori (Korrespondenskriteriet)

Ett påstående A är sant om och endast om det korresponderar med fakta i verkligheten

Ex. Påst. ”Katten sitter på mattan” är sant om och endast om det verkligen sitter en katt på mattan

Koherensteori

Ett påstående A är sant om och endast om det passar in i ett redan existerande system av övertygelser

Logik är garant för härledning ur existerande system

Ex. Diskurs, poststrukturalism

Konsensusteori

Ett påstående A är sant om och endast om en majoritet av människor enas om A

Kunskapsformer och lärande

Vilka typer av kunskaper vill vi (målstyrd verksamhet) att studenterna ska ha?

Hur identifiera och mäta dessa olika kunskaper?

Kunskap är en bild

Kunskap är en process

Olika former av kunskap

De fyra F:en (SOU:1992:94) Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet

FAKTA

Kunskap som ”sann” information

Något vi har eller inte har

Korrespondenskriteriet för sanning

En dator består av x delar, nämligen…

Gravitationskonstanten är 9,82

FÖRSTÅELSE

Att begripa innebörd eller mening i ett fenomen

Begreppsförståelse

Ex. Mervärde betyder enligt Marx att arbetarna producerar mer värde för kapitalägarna än vad de får ut i lön.

FÄRDIGHET

Vet hur – kan hur Kan utföra en viss

kunskap

Ex. Skapa en webbsida

FÖRTROGENHET

Behärskar ett område Kan använda

kunskaperna även i nya sammanhang

Ex. Vet hur en dator fungerar – kan applicera kunskaper i hur program är uppbyggda till program man aldrig tidigare använt.

Blooms Taxonomi

FAKTA FÖRSTÅELSE TILLÄMPNING ANALYS SYNTES VÄRDERING

FAKTA

Minnas Memorera Känna igen Återkalla information

Typ av frågor: När..? Var..? Hur..? Vem..? Vad..?

Beskriv... Ange formel...

FÖRSTÅELSE

Tolka Översätta från ett

medium till ett annat Beskriva med egna ord Organisera och välja

fakta och ideér

Typ av frågor: Återge... Återberätta... Härled formeln...

TILLÄMPNING

Problemlösning Tillämpa information för

att producera ett resultat Använda fakta, regler

och principer

Typ av frågor: hur är... ett exempel på...?

Hur förhåller sig ... till...? Varför är ...

betecknande/signifikant?

ANALYS

Dela upp någonting för att visa hur det är sammansatt

Finna underliggande kommunikationsstruktur

Identifiera motiv Separera en helhet i sina

beståndsdelar

Typ av frågor: Klassificera ... efter/i enlighet med...

Vad är kännetecken/särdrag hos...?

Rita ett diagram över... Gör en översikt över... Vad finns det för

likhet/skillnad mellan ... och ...?

Vilka bevis kan du hitta för ...?

SYNTES

Skapa en ny, unik produkt/nytt, unikt objekt i ord eller rent konkret

Kombinera ideér till en ny enhet

Typ av frågor: Vilka slutsatser kan du dra av ...?

Vad kan du förutsäga utifrån ...?

Vilka ideér kan du tillägga till ...?

Hur skulle du skapa/formge en ny ...?

Vad skulle hända om du kombinerade ...?

Vilka lösningar föreslår du för ...?

VÄRDERING

Fatta värderande beslut om frågeställningar

Lösa motsättningar, motsatta uppfattningar

Utveckla uppfattningar, bedömningar eller beslut

Typ av frågor: håller du med om ...?

Vad tycker/tänker /tror du om ...?

Vad är den viktigaste ...? Rangordna följande ...? Vad skulle du besluta om ...? Vilka kriterier skulle du

använda för att bedöma/uppskatta ...?

Varför examination?

”Utan tvekan innebär prov och de betyg prov ger upphov till den viktigaste formen av påverkan på människors sätt att lära i de flesta utbildningssammanhang.” (Marton, 1977)

Tror vi på examination? Vad vill studenterna ha? Hur mäter ni kunskap i era kurser? – Erfarenheter från

lyckade och mindre lyckade examinationer. Hur garantera likvärdighet/rättvisa bedömningar?

Hur mäter vi kunskap?

Tydligt och genomskinligt vs. dolt Feedback vs. Kontroll Examinationsformer (instrument): Salstentamen Hemtentamen Seminarier ”Projekt”

Att examinera texter - kriterier

Kunskap om kursens innehåll (Fakta, förståelse)

Egen kunskap om kursens innehåll (Analys, Syntes, tillämpning, värdering)

Förmåga att uttrycka kunskap (Argumentation, struktur, språklig precision)

Kunskap om kursens innehåll

Godkänd: Studenten har tillgodogjort sig huvuddragen i litteraturen och kan använda den i uppgiften på ett relevant sätt.

Väl godkänd: Studenten har, förutom huvuddragen i litteraturen, tillgodogjort sig detaljer och en djup förståelse av materialet.

Egen kunskap om kursens innehåll

Godkänd: Studenten kan analysera, kritisera och reflektera över innehållet i kursen på ett allmänt plan. Visar en förmåga att sätta teorier och begrepp i ett sammanhang. Åsikter är motiverade med hjälp av argument.

Väl godkänd: Studenten visar en skarpsynt och väl utvecklad förmåga att analysera, kritisera och reflektera över innehållet i kursen. Visar en utmärkt förmåga att sätta teorier och begrepp i ett sammanhang. Åsikter är väl underbyggda och trovärdiga.

Förmåga att uttrycka kunskap om kursens innehåll

Godkänd: Studenten visar en god förmåga att uttrycka sin kunskap. Det framgår vad studenten menar i uppgiften. Argumentationen är giltig och går att begripa. Strukturen är godkänd och den språkliga precisionen är god.

Väl godkänd: Studenten visar mycket bra förmåga att uttrycka sin kunskap. Det framgår med all önskvärd tydlighet vad studenten menar i uppgiften. Argumentationen är giltig, klar och övertygande. Strukturen är effektiv och den språkliga precisionen är mycket god.

Poängsystem

Varje kriteriedel: 1-10 (G=5-8 VG=9-10) Total poäng: G - 15-22, VG - 23-30

Fördelar

Feedback – tydlighet Tidsvinst Rättvisa (viss kontroll av fördomar) Genomskinlighet

Nackdelar

Trubbighet (Låg reliabilitet) Ger sken av större precision i mätinstrumentet

än vad som verkligen är fallet Kunskap i text ej i tydliga ”delar” utan en helhet

av förståelse, argumentation och presentation I teorin möjligt att bli godkänd ”utan” alla

delarna

Exempel på kommentar till studentpaper

A: 8 Du visar väldigt god förståelse av Bourdieu men det råder en liten oklarhet vad du ger kapitalformerna för status, del av a-prioriteorin eller empiriskt genererade?

B: 5 Jag saknar förtydligande exempel i din text trots att det hade varit önskvärt. många åsikter saknar argumentation, ”Jag tycker” räcker inte! Jobba på dina diskuterande element.

C: 7 Bra språk och tydlighet, men fundera över hur du strukturerar uppgiften. Hur hänger delarna ihop?

Totalt: 20 - Godkänd

Examination på distans - OLC

Fysiska träffar (1-2 per 5 poäng) Ett OLC – online learning community Seminarier och examinationsuppgifter via IKT Vilka examinationsformer är möjliga via IKT?

”Salstentamen”

En bestämd tid, lösenordsskyddad. Problem med ”fusk” – hur garantera att det är

rätt person som skriver, eller att hon/han inte sitter med böcker?

Hemtentamen

Ingen skillnad från vanlig hemtentamen. Skickas in med vanlig post eller läggs i en egen låst mapp i OLC:t

Synkrona seminarier via IKT-stöd

Videolänk Videokonferens med webbkameror Chatt-seminarium

Videokonferensseminarium

Gemensam arbetsyta för bild, film, figurer och text

Deltagare

Chatt-fönster

Talare

Asynkrona seminarier via IKT-stöd

Meddelandekonferens Textdokumentkonferens, s.k. ”rulle”

Projekt eller ”case”

Bygger in alla lärande och kommunikationsformer via IKT i en uppgift.