hbl 27.3 2013 s 17

Hbl 27.3 2013 s 17

Deduktion och induktion

”Välgrundade” vetenskapliga (slut)satser förutsätter giltiga eller åtminstone trovärdiga slutledningar.

premiss 1 Alla filosofer är dödliga.premiss 2 Sokrates är filosof.

slutsats Sokrates är dödlig.

premiss 1 Sokrates dog.premiss 2 Platon dog.premiss 3 Aristoteles dog.

slutsats Alla filosofer dör.

premiss 1 Sokrates dog.premiss 2 Platon dog.premiss 3 Aristoteles dog. :premiss n GH von Wright dog.

slutsats (Alla) filosofer dör.

Deduktion betyder (ofta) slutledning från allmänna premisser till partikulära slutsatser.

Induktion betyder (ofta) slutledning från individuella premisser eller fakta till allmänna slutsatser.

Människor är dödliga. (premiss)

Filosofer är människor. (premiss)

Alltså, är filosofer dödlig. (slutsats)

Människor är dödliga. (premiss)

Filosofer är människor. (premiss)

Alltså, är filosofer dödlig. (slutsats)

dödliga

människor

filosofer

x Sokrates

p(x) = x är filosof

q(x) = x är människa

r(x) = x är dödlig

x(q(x) r(x))

x(p(x) q(x))

x(p(x) r(x))

Kråkan lägger ägg. (premiss)

Bofinken lägger ägg. (premiss)

Storken lägger ägg. (premiss)

Alltså, lägger pingvinen ägg. (slutsats)

Kråkan lägger ägg. (premiss)

Bofinken lägger ägg. (premiss)

Storken lägger ägg. (premiss)

Alltså, lägger alla fåglar ägg. (slutsats)

Alla fåglar lägger ägg. (premiss)

Pingvinen är en fågel. (premiss)

Alltså, lägger pingvinen ägg. (slutsats)

Kråkan kan flyga. (premiss)

Bofinken kan flyga. (premiss)

Storken kan flyga. (premiss)

Alltså, kan pingvinen flyga. (slutsats)

Deduktiva slutsatser är giltiga och med nödvändighet och sanna, om premisserna är sanna.

Induktiva slutsatser är med (större eller mindre) sannolikhet sanna, om premisserna är sanna.

Logiska och matematiska slutsatser är nästan alltid deduktiva.

(undantag: matematisk induktion)

Empirism betyder i regel ett ställningstagande för induktion, fastän redan empirismen David Hume (1711-1776) ifrågasatte induktionens tillförlitlighet.

Organon (verktyg, redskap) är titeln på Aristoteles samlade verk i logik, dvs deduktiva slutledningar.

I Novum organum (det nya redskapet) från 1620 lanserade Francis Bacon en induktiv metod för kunskapsinhämtande.

Bacon förespråkade en empirisk metod som innebar att dra slutsatser från upprepade iakttagelser.

Hypoteser och teorier

Hypoteser

Hypoteser är antaganden, icke verifierade påståenden.

Hypoteser är förslag till teorier eller teorier som inte bevisats eller verifierats.

Teorier

Teorier är styrkta eller bevisade hypoteser.

En teori är en omfattande förklaring av fenomen eller av samband mellan fakta.

Ordet teori används i vardagsspråket även som synonym till hypotes.

Skillnaden mellan hypotes och teori är relativ.

Enligt vissa vetenskapsfilosofer (Popper m.fl.) kan hypoteser/teorier aldrig slutgiltigt verifieras.

En del naturvetenskapliga teorier benäms lagar.

En teori kan även vara ett sytem av lagar.

Krav på hypoteser och teorier(och tolkningar)

stämmer överens med faktaförklarar samband mellan fakta (inkl. anomalier)motsägelsefridjärv (enligt Popper)prövbar (verifierbar eller falsifierbar)inte ad hocenkel (”vacker”)

Non est ponenda pluralites sive necessitate. Wilhelm av Ockham (1285-1348)

Ockhams rakkniv

”Mångfald skall inte förutsättas om det inte är nödvändigt.”

Man bör inte göra flera antaganden än nödvändigt.

Positivismen

Termen positivism lanserades av fransmannen August Comte (1798-1857), men torde ha myntats av Henri de Saint-Simon.

Comte försökte skapa en ”social fysik” enligt naturvetenskaplig modell.

Comte ordnade vetenskaperna i en historisk ordning, som samtidigt var en ordning från abstraktare till konkretare:

aritmetik, geometri, mekanik, astronomi, fysik, kemi, biologi, sociologi.

Enligt Comte genomgår samhällen och hela mänskligheten ett teologiskt, ett metafysiskt och ett positivt stadium.

Termen positivism står allmänt för framtidsoptimism,tro på säker kunskap via empirisk vetenskap,samt på åsikten att naturvetenskapliga metoder kan och bör tillämpas på humanvetenskaper.

Representanter för Frankfurtskolan har med positivism även syftat på åsikten att samhällsvetenskaper kan vara värdefria.