hemmiljön och andraspråkseleven · rymmer många olika nivåer i samspel med varandra, bland...
Post on 23-Oct-2020
2 Views
Preview:
TRANSCRIPT
-
Linköpings universitet
Lärarprogrammet
Jonna Eriksson Palmertz
Catalina Prisacaru
Hemmiljön och andraspråkseleven En litteraturstudie om hur hemmet påverkar andraspråksinlärningen
Examensarbete 15 hp Handledare: Eva Kätting LIU-LÄR-L-A-13/89—SE Institutionen för kultur och kommunikation
-
Institutionen för kultur och kommunikation 581 83 LINKÖPING
Seminariedatum 04-06-2013
Språk Rapporttyp ISRN-nummer Svenska/Swedish Examensarbete
avancerad nivå LIU-LÄR-L-A–13/89—SE
Titel Hemmiljön och andraspråkseleven – En litteraturstudie om hur hemmet påverkar andraspråksinlärningen Title The Home Environment and the Second Language Student – A Literature Study about how the Home Affects the Second Language Learning Författare Jonna Eriksson Palmertz, Catalina Prisacaru
Sammanfattning I denna konsumtionsuppsats behandlas hemmiljön som påverkansfaktor i barns
andraspråksinlärning. Föräldrarnas socio-ekonomiska situation och deras attityder gentemot det
nya landet tas upp, samt betydelsen av skrift- och talspråkets användning i hemmet, till exempel
läsning med barnen. Materialet har samlats in med hjälp av specifika sökningar i databaser och
valts ut beroende på dess relevans för vårt syfte. Resultatet av litteraturstudien visar att många
faktorer existerar och påverkar barnet samt att språkanvändningen i hemmet spelar en central roll
i andraspråksinlärningen. Vårt resultat har också visat att begreppet ”hemmet” är ett ord som
rymmer många olika nivåer i samspel med varandra, bland annat ekonomisk situation,
akademisk bakgrund och bostadsområde.
Nyckelord Andraspråksinlärning, hemmiljö, föräldrar, socio-ekonomisk status, läsning Keywords Second language learning, home environment, parents, socioeconomic status, reading
-
Innehållsföteckning Inledning ............................................................................................................................................... 4
Bakgrund .............................................................................................................................................. 4
Syfte och frågeställningar ..................................................................................................................... 5
Metod .................................................................................................................................................... 5
Sökmetoder ....................................................................................................................................... 6
Urval ................................................................................................................................................. 7
Litteraturöversikt .............................................................................................................................. 8
Mikronivå .................................................................................................................................... 10
Mesonivå ..................................................................................................................................... 12
Exonivå ....................................................................................................................................... 12
Makronivå ................................................................................................................................... 13
Övrig litteratur ................................................................................................................................ 14
Begrepp ........................................................................................................................................... 14
Litteraturstudie ................................................................................................................................... 15
Hur omgivningen påverkar barnets språkinlärning ............................................................................ 15
Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell ................................................................................ 16
Språkstimulansens relevans för språkutvecklingen i hemmiljön ................................................... 18
Tal- och skriftspråk i de fyra olika nivåerna ............................................................................... 18
Språkstimulans i hemmiljön ....................................................................................................... 18
Modersmålets påverkan på andraspråksinlärningen ................................................................... 19
Sagoläsning ................................................................................................................................. 19
Skriftspråk ................................................................................................................................... 20
Skriftspråk i hemmet och samhället ............................................................................................ 22
Talspråk ....................................................................................................................................... 23
Föräldrarnas attityd gentemot tvåspråkighet .................................................................................. 24
Föräldrarna .................................................................................................................................. 24
Att uppnå tvåspråkighet i familjen .............................................................................................. 26
Familjens sociala situation och andraspråksinlärningen ................................................................ 27
Social situation/miljö .................................................................................................................. 27
Föräldrarnas inkomst och yrkesliv .............................................................................................. 30
-
Familj och social status ............................................................................................................... 31
Föräldrarnas akademiska bakgrund ............................................................................................ 33
Kulturell bakgrund ...................................................................................................................... 33
Resultat ............................................................................................................................................... 36
Mikronivån ..................................................................................................................................... 36
Familjen ...................................................................................................................................... 37
Modersmålet ............................................................................................................................... 37
Att läsa hemma med barnet ......................................................................................................... 38
Kulturella skillnader vid läsning ................................................................................................. 38
Mesonivån ...................................................................................................................................... 40
Föräldrarnas och skolans förväntningar på utbildning ................................................................ 40
Exonivån ......................................................................................................................................... 41
Social status och andraspråksframgång ...................................................................................... 41
Bostadsområdet ........................................................................................................................... 41
Kulturell bakgrund ...................................................................................................................... 42
Föräldrarna och deras attityd gentemot tvåspråkighet ................................................................ 42
Föräldrarnas utbildning och arbete ............................................................................................. 43
Makronivån ..................................................................................................................................... 43
Ett skriftspråksdominerat samhälle ............................................................................................. 43
Arbetsmarknaden ........................................................................................................................ 43
Sammanfattning av resultat ............................................................................................................ 44
Diskussion .......................................................................................................................................... 44
En ond cirkel ................................................................................................................................... 45
Förslag på vidare forskning ............................................................................................................ 48
Referenser ........................................................................................................................................... 49
Bilaga 1 .............................................................................................................................................. 52
Egna erfarenheter ............................................................................................................................ 52
-
4
Inledning I en rapport utgiven av Vetenskapsrådet, skriven av Hyltenstam, Axelsson och Lindberg (red.)
(2012) står det beskrivet i inledningen att de faktorer som påverkar andraspråksinlärningen kan
vara både interna och externa. Externa påverkansfaktorer kan bland annat vara social, kulturell
och etnisk bakgrund, socio-ekonomisk status och även kvaliteten och mängden av språklig input
som inläraren får. Interna faktorer är till exempel inlärarens modersmål, då transfer från
förstaspråket till andraspråket kan påverka språkinlärningen. Även individuella faktorer såsom
motivation, attityd gentemot det nya språket, inlärningsstrategi och individens språkbegåvning
påverkar inlärningsutfallet. Ålder är ytterligare en faktor som påverkar och som tagits upp i stor
mån i tidigare forskning angående andraspråksinlärning.
Enligt Axelsson (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) dras alltför lättvindigt slutsatsen att dåliga
kunskaper i svenska är den största anledningen till att minoritetselever presterar sämre i skolan.
Istället borde bakgrundsfaktorer som avstånd mellan modersmål och andraspråk, kulturella
skillnader och bostadsområde tas större hänsyn till när man möter minoritetselever i den svenska
skolan. Detta har alltså legat till grund för våra tankar när vi utformat vårt syfte och vår
frågeställning.
Bakgrund Anledningen till att vi har valt att fokusera på hur hemmiljön påverkar barnets
andraspråksinlärning, har att göra med vår övertygelse om att familjens situation tillsammans
med närliggande faktorer som berör familjen och hemmet spelar en stor roll i barnets
språkutveckling. En av oss har själv vuxit upp i Sverige med ett annat modersmål, vilket har lett
till ett intresse att utforska vilka faktorer som påverkar andraspråksinlärningen. Vi som har skrivit
denna uppsats anser i egenskap av lärarstudenter att det i lärarutbildningen ges alltför lite
information om barns erfarenheter hemifrån. Hur elevens erfarenheter på ett positivt eller negativt
sätt kan ha inflytande på dennes beteende och lärande när hen kommer till skolans miljö. Därför
har vårt syfte varit att ta reda på mer om dessa faktorer som vi är övertygade om har mer eller
mindre inverkan på barns språkutveckling. Våra frågor har däremot inte varit att se om
-
5
hemmiljön påverkar, eftersom vi antar att den gör, utan hur hemmiljön och de delar som ryms
inom det begreppet faktiskt påverkar barnet och andraspråksinlärningen.
Syfte och frågeställningar Syftet med vårt arbete är främst att belysa olika faktorer i hemmiljön som påverkar barns
andraspråksinlärning. Då vi utgår från att andraspråksinlärningen faktiskt påverkas av hemmiljön
har vi uttryckt vår frågeställning med hur den påverkar, inte om den påverkar.
Utifrån syftet har vi utformat följande frågeställning:
Hur påverkas barns andraspråksinlärning av hemmiljön?
Utifrån frågeställningen har vi skapat några underfrågor som vi med hjälp av detta arbete vill få
svar på:
1. Vilken relevans har språkstimulansen i hemmiljön för språkutvecklingen och
andraspråksinlärningen?
2. Hur påverkas elevens andraspråksinlärning av föräldrarnas attityd gentemot det nya landet
och det nya språket?
3. Hur påverkar familjens sociala situation andraspråksinlärningen?
Metod Vid tidigare studier i svenska som andraspråk har vi skapat oss en förförståelse inom detta ämne.
Vi har även skapat oss en åsikt inom ämnet vi har valt att skriva om, något som vi är medvetna
om kan ha påverkat valet av litteratur. Med tanke på våra egna erfarenheter och uppfattningar
angående andraspråksinlärning, kan vi omedvetet ha begränsat materialet till det som stödjer vårt
perspektiv. Eftersom vi har utgått ifrån att andraspråksinlärningen påverkas av hemmet och
omgivningen, har vi formulerat vår frågeställning så att vi vill ta reda på hur den påverkas och
inte om den gör det. Utifrån det sociokulturella perspektivet, som Vygotsky (1978) förespråkar
och som överensstämmer med våra åsikter, har vi därmed antagit att det främst är i liknande
situationer språkinlärning sker.
-
6
Genom att utgå ifrån ett hermeneutiskt synsätt (Bryman, 2002), har vi försökt tolka och förstå det
ämnesområde vi har valt. Med ett hermeneutiskt synsätt menas att vi har tolkat och i största
möjliga mån försökt att skapa oss en förståelse kring de texter som utgjort vårt
forskningsmaterial. Enligt riktlinjerna för den hermeneutiska ansatsen (ibid) har vi gjort vad vi
har kunnat för att behålla de perspektiv som de berörda författarna har haft när de skrivit texterna.
Det vill säga att vi i vår analys av dessa texter har undvikit att vinkla författarnas synpunkter utan
vi har istället strävat efter att sammanställa och jämföra dem för att kunna analysera resultatet av
deras spridda teorier. I detta fall har vi genomfört en så kallad kvalitativ studie (Bryman, 2002).
Det teoretiska perspektivet, som vi har använt som ram till vår forskningsfråga, har varit
Vygotskys (1978) teori om att interaktion spelar en betydelsefull roll för lärande och utveckling.
Teorin grundar sig i att barnets språkinlärning parallellt med övrigt lärande sker i interaktion med
vuxna eller äldre barn som ligger på en högre språklig nivå än barnet själv gör. Det vill säga att
barnet lär sig i interaktionen med någon som i relation till hen själv kan kallas expert. Detta
perspektiv har vi utgått från när vi sökt efter information i vår litteraturstudie, det vill säga det
socialkonstruktivistiska perspektivet.
Vi har i vår studie utgått ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell som vi nedan
endast kommer referera till som den utvecklingsekologiska modellen. Denna kartlägger hur de
olika miljöer som ett barn vistas i påverkar barnet. Vi har försökt att analysera modellen utifrån
ett andraspråksperspektiv på språkinlärningen, då vi anser att modellen som avser barnets
språkutveckling i allmänhet är applicerbar även på dennes andraspråksutveckling.
Vårt syfte är att belysa olika faktorer i hemmiljön som påverkar barns andraspråksinlärning, då
många studier görs om andraspråkutvecklingen i skolan. Då hemmet oftast är barnets viktigaste
utgångspunkt, är det väsentligt för oss som blivande lärare att förstå hur de olika aktörerna i och
runtom hemmet bidrar till att barnet både formellt och informellt utvecklar sitt andraspåk.
Sökmetoder
För att ta fram vetenskapligt material, såsom internationella studier, har vi använt oss av
databaser som ERIC (Education Resources Information Centre), Libris och Academic Search
Premier. De sökord vi använt har varit:
-
7
– home environment
– home environ*
– second language acquisition
– hemmiljö
– andraspråksinlär*
Anledningen till att vi ibland endast har skrivit in oböjda ord och använt oss av asterisk (*) i
sökmotorerna är för att generera så mycket information som möjligt. Denna metod förhindrar att
viktig information sovras bort.
Urval
Då det utvecklingsekologiska perspektivet har varit grundstrukturen i vår studie, har vi försökt
hitta litteratur som kan knytas till de olika nivåerna: Mikro, meso, exo och makro – från individ
till samhällsnivå.
Eftersom vi i vår frågeställning fokuserat på hemmiljön som påverkansfaktor i
andraspråksutvecklingen, har vi utgått från dessa kriterier när vi har valt ut litteratur som använts
i studien. Å ena sidan har vi främst valt litteratur som behandlar tvåspråkighet eller
flerspråkighet, då vi har ansett att barns kulturella bakgrunder skiljer sig från individ till individ. I
denna globaliserade värld som vi lever i är det allt vanligare med barn vars föräldrar kommer från
olika delar av världen och som talar ett eller flera modersmål. Att ha föräldrar som talar två olika
modersmål gör inte automatiskt barnet flerspråkigt, men i den sociala miljön man vistas i hemma
får barnet ändå bekanta sig med dessa olika språk på daglig basis. Å andra sidan har vi försökt
finna litteratur som berör hemmet i någon mån, där avsnitt om föräldrarnas input på barnets språk
tas upp och diskuteras. Ett av kriterierna i litteraturvalet har varit att hitta just forskning som tar
upp det socialkonstruktivistiska perspektivet.
Vi har i största möjliga mån försökt gallra bort litteratur som främst inriktar sig på
förstaspråksutveckling, men eftersom vi upptäckt att utbudet av vetenskaplig litteratur som berör
hemmiljön och dess samband med andraspråksutvecklingen är minimal, har vi varit tvungna att
även utnyttja litteratur som behandlar förstaspråksutvecklingen. Vi anser att många paralleller går
att dra mellan första- och andraspråkstillägnandet och därför har vi kunnat använda artiklar och
böcker som behandlar språkinlärning generellt. Då det inte finns mycket nyskriven litteratur om
-
8
detta ämne har vi i stor mån använt oss av äldre litteratur eftersom det visat sig att det är just de
studier som genomförts längre bak i tiden (för cirka 20- 30 år sedan) som fortfarande anses vara
mest relevanta och som refereras till även i den nyare litteraturen.
Litteraturöversikt
För att besvara vår frågeställning har vi utgått ifrån psykologen Bronfenbrenners (1979) teorier
om barnets utveckling. Anledningen är att det utvecklingsekologiska perspektivet som
Bronfenbrenner förespråkar består av en uppsättning olika nivåer som motsvarar den omgivning
som barnet vistas i och som i samspel med individen påverkar denne på olika sätt. Detta stämmer
helt med vår utgångspunkt som är att barn lär sig och utvecklas i samspel med sin omgivning. Vi
har i vår litteraturstudie valt att se till flera av de faktorer som finns i Bronfenbrenners modell och
inte endast de som berör hemmiljön i dess direkta mening. Anledningen till detta är att flera av de
faktorer som vi tar upp i litteraturstudien berör barnet och även hemmiljön, ibland direkt och
ibland indirekt. Politisk påverkan (såsom arbetsmarknad och bostadspolitik) berör inte hemmiljön
i dess strikta betydelse ”hemma”, men vi anser ändå att det har en inverkan på barnets hemmiljö
då det kan påverka exempelvis var barnet faktiskt bor eller föräldrarnas yrkessituation.
-
9
Schematisk figur över Bronfenbrenners modell som står för barnets utveckling, men som också kan relateras till språkinlärning
(Svensson, 1998:122).
Nivåerna presenteras som följande:
– Mikronivå: familjen, skolan, kamrater etc.
– Mesonivå: samspelet mellan de olika delarna inom mikronivån, exempelvis förväntningarna
skolan har på barnets föräldrar eller närmsta grannskapets påverkan.
– Exonivå: yttre faktorer som kan påverka barnet indirekt, till exempel bostadsområdet eller
föräldrarnas socio-ekonomiska bakgrund.
– Makronivå: samhällets och politikens inverkan och deras syn på människan.
Mer om modellen behandlas under kommande avsnitt.
Vi har valt att strukturera vår litteraturöversikt och vårt resultat i ordning efter den
utvecklingsekologiska modellens fyra nivåer, medan litteraturstudien är i ordning efter de
underfrågor vi formulerat för att besvara vår frågeställning.
-
10
Eftersom den utvecklingsekologiska teorin genomsyrar hela vårt arbete, har vi strukturerat
litteraturöversikten på så vis att de olika nivåerna behandlas med hjälp av olika författare och
deras studier, som vi har bedömt vara relevanta för vårt syfte. Detta för att få en bredare syn på
hur olika nivåer i barnets omgivning samspelar och bidrar till dennes utveckling. De olika
författarna presenteras kort under de olika nivåerna och behandlas senare i litteraturstudien mer
djupgående.
Mikronivå
Miljöns betydelse för barns språkutveckling är något som Ann-Katrin Svensson (1998) skriver
om. Hon skriver om förstaspråksutvecklingen hos svenska barn och hur denna påverkas av
barnets uppväxtmiljö. Om det finns stora skillnader i olika barns uppväxtmiljö beträffande samtal
och skriftspråk påverkar detta även språkutvecklingen. Talspråket och skriftspråket i hemmiljön
är viktiga punkter i Svenssons bok.
Niklas Abrahamsson (2009) behandlar i sin bok andraspråksutvecklingen och effekter av sociala
och individuella skillnader, men även modersmålets och det språkliga inflödets påverkan.
Flerspråkiga barns språkutveckling i hemmet och förskolan är något som Gunilla Ladberg (1996)
uppmärksammar. Språkutveckling i hemmet diskuteras i boken vilket överensstämmer med vårt
syfte med studien. Flerspråkighet är också något som vi har tagit i beaktande då barn kan ha
föräldrar från olika kulturer eller med flera modersmål.
Inger Lindberg (i Nauclér, 2001) skriver om samtalet som didaktiskt verktyg och som grund för
utveckling. Hon tar upp hur läraren med hjälp av samtalet kan inspirera eleverna till ett socialt
samspel.
I en longitudinell studie, det vill säga en studie som sker över tid, har Barbro Eneskär (1984)
forskat kring hur olika bakgrundsfaktorer påverkar ett barns språkinlärning. Hon kommer under
sina studier fram till att den språkstimulering som barnen får hemma är den faktor som har störst
inflytande på barnets språkutveckling.
-
11
Ännu ett välkänt namn inom andraspråksforskningen är Monica Axelsson (i Hyltenstam &
Lindberg, 2004) som också forskat kring bakgrundsfaktorer och andraspråksinlärning. Hon
hävdar att det inte går att lägga skulden på minoritetsbarnen och säga att de helt enkelt är för att
de är dåliga på svenska och att det är därför de uppnår sämre resultat i den svenska skolan. Hon
anser istället att vi borde ta reda på mer om vilka bakomliggande faktorer som kan ha inverkan på
språkinlärningen.
Jim Cummins (i Nauclér, 2001) poängterar nyttan i en aktivering av elevernas tidigare
erfarenheter och att det finns mycket man kan lära sig med hjälp av elever med skilda kulturella
och etniska bakgrunder.
I sin artikel publicerad i Hyltenstam och Lindberg (2004) skriver Björn Hammarberg bland annat
om modersmålet och att de tidigare språkkunskaper man har kan påverka inlärningen av ett
andraspråk både på ett positivt och ett negativt sätt.
Kerstin Nauclér (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) har forskat om hur barn socialiseras in i språket
innan de börjar skolan. Hon fokuserar till exempel på läsning och dess betydelse för framtida
språkinlärning. Det hon även har sökt svar på är frågan hur språkanvändningen i hemmet och
familjens normer för interaktion påverkar den språkutveckling som senare förväntas ske i skolan.
Även Inger Lindberg (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) berör ämnet interaktion och belyser det
utifrån ett andraspråksperspektiv. Hon ser på samtalet som ett redskap för språkutveckling och
skriver om interaktion och samtal utifrån sociokulturella aspekter, det vill säga att barn lär sig
språk i interaktion med andra människor.
I sin artikel om flerspråkiga barns språkutveckling ur ett socialisationsperspektiv, främst i
förskolan, har Margaret Obondo och Susanne Benckert (i Nauclér, 2001) studerat vilka
interaktionsmönster som leder till flerspråkiga barns goda språkfärdigheter från skolans
synvinkel. De tar till stor del upp sagoläsning som betydelsefullt för språkutvecklingen.
-
12
Åsa Wedin (2010) har skrivit om skriftspråk och vuxna andraspråksinlärare. Vi valde att använda
viss information från denna litteratur då vuxna andraspråksinlärare som har barn som också är
andraspråksinlärare på ett indirekt sätt berör vårt arbete.
Lev Vygotsky (1978) skriver om sitt perspektiv på lärande. Hans teorier är välkända och
framförallt hans syn på elevens eller nybörjarens lärande och utveckling i interaktion med
experten eller den som ligger på en högre nivå. Vygotsky fokuserar på allt slags lärande men
betonar att språkinlärning ingår i teorin.
Mesonivå
I Oscar Pripps artikel (i Olofsson, 2004) diskuteras vardagsdiskriminering och han beskriver hur
invandrare (minoriteter) upplevs i det svenska samhället. Den tar bland annat upp segregationens
inflytande på individen och dessutom språkets makt i det svenska samhället.
Exonivå
Carina Fast (2008) har studerat hur barn från olika sociala, kulturella och religiösa miljöer möter
skiftspråk i hemmet och även hur de får chansen att själva praktisera läsning och skrivande
hemma. Hon har bland annat utforskat olika medier och sett till hur de påverkar barnens
skriftspråks- eller literacyutveckling. Hon har även studerat syskons betydelse för
språkutvecklingen likväl som högläsning och film och video.
Guofang Li (2007) har observerat fyra kinesiska invandrarfamiljers hemmiljöer i Kanada, där
föräldrarna i två av familjerna har akademisk utbildning och resterande två familjer är
entreprenörer. Hon har på det viset kunnat studera hur familjekapital (eng. family capital), det vill
säga hur bland annat föräldrarnas abete och utbildning, kan påverka barns andraspråksinlärning.
Ladberg (2000) belyser hur sociala och kulturella bakgrunder påverkar både inlärningen och
undervisningen, men även modersmålets betydelse och språkinlärningens villkor. Den vänder sig
till föräldrar och pedagoger som undervisar barn med annat modersmål än svenska.
-
13
En artikel som vi använt oss av är skriven av Gunnel Knubb-Manninen (1988) och handlar om
hennes studier av svenska elever som lär sig finska i Finland, men som går på svensktalande
skolor. Författaren har undersökt vilken inverkan kön och social situation har på de svenska
elevernas andraspråksinlärning.
Shirley Brice Heath (1983) har ofta refererats till i den litteratur vi har läst. Författaren har
studerat språkutvecklingen hos barn uppvuxna i olika klassamhällen. Hon har jämfört barn som
kommer från svart arbetarklass, vit arbetarklass och även barn som kommer från ett tredje
samhälle som kan liknas vid vit medelklass. Hon har bland annat jämfört på vilket sätt barnen
socialiserades in i skriftspråket i relation till föräldrarnas sociala status och det samhälle som de
var uppväxta i.
När det gäller tal- och skriftspråk valde vi Louise Bjar och Caroline Libergs bok (2010) som
innehåller olika perspektiv över hur dessa utvecklas. Det kapitel vi valde är Ulf Fredriksson och
Karin Taubes artikel där författarna beskriver det svenska samhällets många kulturer och barns
möten med dessa. Författarna för en diskussion kring faktorer som påverkar barnens och
ungdomarnas läsutveckling och skolframgång, samt ger rekommendationer om hur skola och
hem kan stödja barns språkliga utveckling.
Schumann (1978) presenterar ackulturationsmodellen (eng. The Acculturation Model), vilket är
en modell som beskriver den sociala kontextens in- och påverkan på andraspråksinlärningen.
Denna modell delas upp i social och psykologisk distans. Båda distanser, den sociala och
psykologiska, till målspråket, dess talare och kultur återspeglar inlärarens ackulturationsgrad,
vilket påverkar inlärningen av andraspråket.
Makronivå
Ännu en text vi har använt är Mats Myrberg (i Nauclér, 2001) som sammanfattar sin artikel om
invandrares läs- och skrivförmåga med slutsatsen att var tredje invandrare går miste om
samhällets skriftliga information som är tänkt att gå ut till medborgarna. Detta är en konsekvens
av bristande läsförmåga. Går man ytterligare ett steg resulterar detta i att dessa människor i
-
14
mindre utsträckning blir delaktiga i samhällets aktiviteter. Några exempel är utbildning och
arbete.
Övrig litteratur
Eftersom viss litteratur som vi använt oss av faller utanför den utvecklingsekologiska modellen,
men ändå är av vikt för studien, har vi valt att lägga övrig litteratur under denna punkt.
Ytterligare en bok av Ladberg (2003) kompletterar med ett fokus på vuxnas roll som förebilder
och kunskaper om språkinlärning som både pedagoger och föräldrar bör ha för att motarbeta
fördomar som hindrar barnet.
En nyanserad bild av tvåspråkig utveckling ger Lenore Arnberg (1988). Hon fokuserar sin studie
på tvåspråkighet hos barn i förskoleåldern. Boken är riktad främst till föräldrar, men den vänder
sig även till de som har ett intresse för barnuppfostran och språklig utveckling – psykologer,
pedagoger och lingvistiker.
Basil Bernstein (1990), engelsk sociolog, utvecklade teorier om olika slags koder. Med koder
avses principer som reglerar vad som är och inte är meningsfullt och i vilka sammanhang det är
meningsfullt. Dessa koder lärs in omedvetet i interaktion med människor inom ens egen kultur.
Denna kulturella kunskap har sin utgångspunkt bland annat i den miljö man är uppväxt i och
därför tyckte vi att det är väsentligt för vårt arbete.
Urie Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell har som sagt utgjort en grund i vårt
arbete. I hans bok beskrivs den grundläggande tanken bakom utvecklingsekologin och de olika
nivåerna som modellen är uppbyggd av beskrivs mer ingående.
Begrepp
Hemmiljö är ett centralt begrepp i denna uppsats och har använts som ett samlingsbegrepp för allt
i hemmet som kan påverka barnet och barnets andraspråksutveckling. Några exempel som
innefattas av hemmiljön är bland annat hur bostadspolitiken (som ingår i den
utvecklingsekologiska modellens makronivå) påverkar var barnet och familjen bor och därför
-
15
indirekt påverkar barnet i sitt hem. Föräldrarnas arbetsplats, deras ekonomi och även deras
ideologier är centrala delar som inte ingår i den direkta hemmiljön i dess strikta betydelse men
som ändå påverkar barnets hemmiljö och de förhållanden som råder hemma då de indirekt
påverkar barnet.
Literacy eller litteracitet som begreppet heter på svenska avser främst läs- och skrivkunnighet.
Motsatsen till begreppet, att vara illitterat innebär att man inte behärskar de läs- och skrivregler
som anses vara normen inom samhället. När exempelvis Fast (2008) skriver om barns
literacyutveckling så avses vägen mot att tillägna sig en kunnighet i att använda skriftspråket.
Scaffolding är ett begrepp myntat av Jerome Bruner men som används av många som forskar
kring språkutveckling ur ett sociokulturellt perspektiv, Vygotsky (1978) är en av dessa.
Scaffolding betyder stöttning och avser att en som är nybörjare inom ett område ska kunna
utvecklas ett steg längre tillsammans med någon som är lite bättre än hen själv än vad man hade
kunnat göra på egen hand utan den hjälpen. Med andra ord kan detta sammanfattas som att
stöttningen ska kunna hjälpa till exempel eleven att utvecklas lite snabbare med hjälp av sin
omgivning.
Litteraturstudie Vi har valt att strukturera vår litteraturstudie på så sätt att vi inleder med en kort genomgång av
hur omgivningen påverkar barnet och barnets språkinlärning mer generellt för att sedan ge en mer
detaljerad beskrivning av Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell. Efter att vi har
förklarat modellen kommer vi att under tre större delar ta upp den litteratur som vi anser berör de
tre underfrågor vi valt för att kunna besvara vår frågeställning.
Hur omgivningen påverkar barnets språkinlärning Miljöns betydelse för barns utveckling är idag ett omdiskuterat ämne. Den fysiska, psykiska och
sociala miljön tillsammans med omgivningens kvalitet påverkar individen. Anledningen varför
man talar om miljöns betydelse är för att det är möjligt att förändra den. Trots diskussioner om
miljöns påverkan är det fortfarande otydligt vilka faktorer som har betydelse (Svensson, 1998).
De miljöfaktorer som är mest avgörande beror på det enskilda barnets intresse och förmåga att
-
16
utnyttja miljön, den situation barnet befinner sig i, dennes utveckling i olika avseenden, samt
barnets förmåga till att ta emot inlärning (ibid).
I Nauclérs artikel (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) sammanfattas tidigare forskning om barns
språkliga socialisation ur ett sociokulturellt perspektiv. Hon skriver att barnets språk- och
kunskapsutveckling är summan av de språkliga erfarenheter som barnet får med sig från hem,
förskola och skola.
Lindberg (i Hyltenstam & Lindberg, 2004:473) hävdar att man inte bör stämpla mentala
aktiviteter som “autonoma och individuella”, utan mer “som ett resultat av möten mellan
individer i socialt samspel i sociokulturella sammanhang”. Människan skapar inte sin mening och
förståelse enbart i huvudet, utan “i dialogisk interaktion mellan människor som kollektivt söker
mening och förståelse” (Lindberg i Hyltenstam & Lindberg, 2004:473). De gensvar man möter
får då en central roll i individens drivkraft att vilja tillägna sig språket (ibid). I sådana språkliga
samspel förhandlas och tolkas olika slags uppfattningar. Språkhandlingar måste därför även ses
som identitetshandlingar (ibid).
Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell Svensson (1998) tar upp Bronfenbrenners forskning kring hur barn utvecklas i relation till de
miljöer de vistas i. Att miljön kan samspela med människan betyder att människan också kan
påverkas av just miljön. Det är den centrala tanken i ett utvecklingsekologiskt perspektiv.
Alltså kan olika människor påverkas på olika sätt i liknande miljöer beroende på tidigare
erfarenheter. Kulturella, språkliga och religiösa faktorer inom oss kan spela in i hur vi påverkas
av miljön. Även yttre faktorer i olika miljöer påverkar oss som människor (ibid).
Mikronivån står för barnets direkta närmiljö. Man kan se den som de närmaste sociala grupper
som barnet ingår i, exempelvis familjen, kompisgänget eller idrottslaget. Vad barnet kan påverkas
av i närmiljön är hur och vad man gör där, men barnet kan också själv vara med och påverka hur
saker görs och vad man gör. De aktiviteter ett barn gör tillsammans med sina föräldrar, sina
kompisar eller tillsammans med sin klass i skolan och hur de gör dessa, påverkar barnet och
bidrar till hur eleven skapar sin verklighetsuppfattning. Det är även viktigt att eleven uppmuntras
-
17
till att bidra i de aktiviteter som sker och erbjuds en chans till att själv påverka sin omgivning.
Föräldrar och lärare kan till exempel låta barnen vara med och bestämma vad de ska göra
gemensamt hemma eller i skolan (Svensson, 1998)
Mesonivån berör samspelet mellan de olika närmiljöerna, bland annat grannskapet, kompisarna
och hemmet. I samspelet ingår förväntningar och kontakter mellan dessa miljöer och hur dessa
kontakter fungerar. De förväntningar och krav som dessa har och ställer på varandra kan påverka
ett barns uppfattning om omvärlden och om sig själv. Föräldrarnas negativa attityder mot skolan
eller grannskapet kan få barnet att känna sig antingen utanför eller att det inte hör hemma där. Det
kan i sig ge barnet en negativ syn på samhället som det vistas i, något som i sig påverkar hur
barnet utvecklas i det nya samhället. Sådana negativa erfarenheter kan barnet ta med sig till
skolan så att de därmed indirekt påverkar elevens lärande (Svensson, 1998). Ett positivt
samarbete mellan skola och familj är något som Axelsson (i Hyltenstam & Lindberg, 2004)
framhåller som viktigt. Det kan stärka elevens lärande om föräldrarna är engagerade i elevens
skolgång.
På exonivån finner vi de miljöer som påverkar barnet på ett indirekt sätt. Bostadsområdet
påverkar den enskilda familjen och därmed barnets uppväxtmiljö. Andra yttre faktorer som
indirekt påverkar barnet på exonivån är föräldrarnas ekonomi, deras arbetsplatser och
kommunens barnomsorgspolitik (Svensson, 1998).
Makronivån belyser samhällets struktur och processer delvis ur ett politiskt perspektiv. Politiska
ställningstaganden, lagar, arbetsmarknaden och den syn som samhället har på exempelvis
människor och uppfostran. Alla dessa faktorer påverkar givetvis ett barn som vistas i samhället
(Svensson, 1998). Detta påstående stärks av Axelsson (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) som
beskriver hur formuleringar av lagar och styrdokument kan påverka flerspråkiga barn. Hur
assimilation och integration framhålls i dessa dokument sänder signaler till invandrarfamiljer om
vad som accepteras och vad som förväntas av dem.
Bronfenbrenner (1979) ser på barnets utveckling och uppväxtmiljö ur ett helhetsperspektiv.
Enligt honom kan man genom att analysera och jämföra nivåerna i hans modell upptäcka
-
18
kännetecknen för skilda samhällsklasser, etniska och religiösa grupper eller hela samhällen.
Avsikten med hans forskning har varit att upptäcka och förstå mer kring de krafter som påverkar
människan i den miljö som han eller hon vistas i (ibid).
Språkstimulansens relevans för språkutvecklingen i hemmiljön
Under denna del inleder vi besvarandet av vår frågeställning. Först kommer en presentation av
hur tal- och skriftspråk kan yttra sig på de fyra nivåerna i den utvecklingsekologiska modellen.
Sedan med de underrubriker som följer gör vi vårt bästa för att besvara den första underfrågan till
vår frågeställning.
Tal- och skriftspråk i de fyra olika nivåerna Svensson (1998) tar upp hur barn påverkas av olika tillgång till skrift- och talspråk i
närmiljöerna. Detta faller enligt den utvecklingsekologiska modellen under mikronivån. Hon
menar att tillgång till dator, böcker, papper och penna påverkar, men också hur och i vilken
utsträckning skriftspråket används. Attityden gentemot skriftspråk hos människorna i
omgivningen påverkar barnet. Det kan vara syskon eller föräldrar. Tycker de om att läsa för nöjes
skull? Visar föräldrarna intresse inför att läsa sagor och berättelser för barnen ifall de ens läser för
sitt barn?
På mesonivån kan det handla om att skolan och föräldrarna inte delar samma uppfattning om
vems ansvar det är att ge eleven tillgång till läsning. På exonivån däremot kan sådant som berör
skrivning och läsning och som indirekt påverkar eleven vara hur föräldrarna ser på läsning och
skrift utanför hemmet, om de läser mycket i sina arbeten eller om det till exempel finns bibliotek
nära hemmet och om besök dit är något som utnyttjas och uppmuntras av närstående. Slutligen på
makronivån kan man se i vilken mån läsning och skriftspråk tas upp i samhället. Överallt i dagens
svenska samhälle behöver vi läsa och detta är självfallet något som även barn, både svenska som
invandrade påverkas av (Svensson, 1998).
Språkstimulans i hemmiljön I en longitudinell studie har Eneskär (1984) studerat sambandet mellan språkutvecklingen hos
barn och bakgrundsfaktorer som kön, intelligens, socio-ekonomiska faktorer samt
språkstimulering. Eneskär fann att hur barnet stimulerades språkligt i hemmiljön spelade en stor
-
19
roll i hens språkutveckling. Språkförmågan hos barnet förbättrades hos de barn vars föräldrar
språkstimulerade dem mer. Studierna pekade även på att de barn som inte fått tillräckligt med
språklig stimulans hemma lättare kunde få läs- och skrivsvårigheter senare i skolan. Slutsatsen
som drogs var därmed att det är av stor vikt att barn får språklig stimulans tidigt hemma av
föräldrarna och även att föräldrarna bör informeras om betydelsen av detta (Eneskär, 1984;
Svensson, 1998).
Modersmålets påverkan på andraspråksinlärningen
Modersmålet är en av de faktorer som påverkar andraspråksinlärningen. Hammarberg (i
Hyltenstam, 2004) bekräftar teorin om att influenser från förstaspråket påverkar
andraspråksinlärningen. De kunskaper man har i sitt förstaspråk kan störa när eleven ska dra
paralleller från första till andraspråket där likheter mellan språken inte finns, något som kallas för
interferens. Det finns såklart även fall där det fungerar att dra paralleller mellan första- och
andraspråket då många språk har likheter med varandra och när detta fungerar kallas det för
facilitering. Själva strategin att applicera grammatiska mönster eller ord från första till
andraspråket kallas för transfer (ibid).
Även språkets status har en betydande roll. Inlärningsprocessen för andraspråket underlättas om
modersmålet har en hög status och kunskaper i förstaspråket värdesätts högre än kunskaper i
andra språk (Bjar & Liberg, 2010).
Sagoläsning
Som vi kommer ta upp även under nästa rubrik skriver Obondo och Benckert (i Nauclér, 2001) en
hel del om skriftspråkliga aktiviteter för att bidra till andraspråkselevers språkinlärning. En av de
aktiviteter som de fokuserar på är sagoläsning. Målet med deras studie var att iaktta tillfällen då
vuxna och barn interagerade kring skrivna texter och studera dessa tillfällen då de flerspråkiga
barnen utvecklade sina språkfärdigheter i andraspråket. De berättigar valet av sagoläsning och
berättande som huvudsakliga aktiviteter då ett flertal forskare poängterat betydelsen av just
sagoberättande för underlättande av andraspråksutvecklingen. Obondo och Benckert hänvisar till
Wells forskning för att styrka sina argument. Wells bekräftade efter genomförda studier kring
skriftspråkande aktiviteter att sagoläsning var den som visade sig vara mest effektiv och den som
starkast påverkade skolframgången positivt.
-
20
Det är betydelsefullt för barnet att föräldrarna introducerar lästillfällen vid en tidig ålder
(Svensson, 1998). Då antas barnet skapa en förståelse för vad skrift innebär, hur det fungerar och
används. Det hjälper även barnet att begripa skillnaden mellan tal- och skriftspråk och hur dessa
kan samverka och utvecklas. Undersökningar har visat att barn som har lyssnat på upplästa sagor
har bättre talspråk och läsutveckling vid sju års ålder (ibid). Vid lästillfällena lär sig barnet att
koppla det lästa till det egna livet och dra slutsatser. Innehållet i en text är utgångspunkten för att
känna igen ord. Barnen får dessutom en uppfattning om hur berättelser byggs upp och genom att
den vuxne ställer frågor allteftersom man läser för barnet vänjer sig hen till skolans “pedagogiska
kod” (Svensson, 1998:139). Svensson menar dock att det ändå inte är alla vuxna som ställer
frågor till texter, vilket gör att barnet inte får upptäcka “språkets makt att skapa och utforska olika
världar” (Svensson, 1998:142).
Nauclér (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) sammanfattar att skillnader i sagoläsning i turkiska och
svenska familjer har upptäckts då studier undersökt interaktionen mellan vuxna och barn i olika
situationer i dessa familjer. När det kom till sagoläsningen var skillnaderna som störst, då
turkiska barn ej interagerar med föräldrarna vid läsning, medan det fanns fler likheter i
interaktionen mellan de turkiska och de svenska familjerna när det kom till lekar och måltider.
Skriftspråk Skriftspråkande är en term som Obondo och Benckert (i Nauclér, 2001) använder sig av i sin text
där de behandlar flerspråkiga barns socialisation in i den skriftspråkliga kulturen. Begreppet avser
aktiviteter med text i muntlig form som vuxna eller andra barn kan genomföra med barnet. Det
kan alltså vara föräldrar eller äldre syskon som läser tillsammans med barnet, men det kan också
vara en förskolelärare. Obondo och Benckert har gjort en studie vars syfte har varit att undersöka
hur språklig och skriftspråkande socialisation bidrar till tillägnandet av både elevens första- och
andraspråk, men även hur det kan bidra till att eleven tillägnar sig skriftspråkande och
skolrelaterade språkliga färdigheter, såsom språk-, läs- och skrivförmågor, något som eftersträvas
i den svenska skolan. Fast (2008) har i sina studier också kommit fram till att barns
bostadsområde kan ha både en direkt eller indirekt påverkan på deras möten med skriftspråk.
-
21
I Obondo och Benckerts (i Nauclér, 2001) analyser av interaktionen har de som
utgångsperspektiv haft Vygotskys (1978) idé om interaktion och expertens stöttning av
nybörjaren. Stödstrukturen scaffolding som Vygotsky skriver om anses av honom underlätta
barnets lärande. Fast (2008) påpekar att exempelvis ett syskon kan spela rollen som den som
stöttar. Man kanske visar sitt mindre syskon hur man hanterar en dator.
I studien har Obondo och Benckert (i Nauclér, 2001) undersökt vilka interaktionsmönster som
faktiskt påverkar minoritetsbarnens inlärning av andraspråket och hur minoritetselever lär sig om
läsning, skrivning och muntliga färdigheter. Sagoläsning kan vara en typisk aktivitet för att hjälpa
barn socialiseras in i det skriftspråkliga samhället (ibid). Fast (2008) skriver att även mor- och
farföräldrar kan vara med och spela en roll i barnets läs- och skrivutveckling. Det är vanligt att de
sjunger för barnen, läser sagor eller köper böcker till sina barnbarn. De spelar på så sätt en viktig
roll i presentationen av skriftspråket för barnet.
En viktig punkt är att det inom tvärkulturell forskning om läs- och skriftspråksutveckling har
bevisats att hur familjer från skilda kulturer engagerar sig i och förhåller sig till skriftspråkliga
aktiviteter påverkar barnen och hur de kommer att anpassa sig till det skrivna språket (Obondo &
Benckert i Nauclér, 2001).
Fast (2008) skriver även hon att barn socialiseras in i skriftspråket, och detta med hjälp av
familjemedlemmar i första hand eller andra närstående till barnet.
Obondo och Benckert (i Nauclér, 2001) tar även upp att annan forskning bekräftar att barns
informellt inlärda kunskaper påverkar den framtida läs- och skrivutvecklingen (ibid). Författarna
tar upp exemplet expositary literacy som det bästa sättet att som vuxen samtala med barnet kring
texter för att främja barnets skriftspråkande och språkutveckling på lång sikt. Expositary literacy
i motsats till drillwork and narrative reporting literacy innebär att man inte endast talar om det
som står i texten/boken utan att man går utanför bokens värld och knyter an bokens innehåll till
den verklighet som barnet känner till (ibid). Hur man i familjen förhåller sig till tal- och
skriftspråket, läsning och böcker faller som Svensson (1998) skriver in under mikronivån i
Bronfenbrenners (1979) modell.
-
22
Skriftspråk i hemmet och samhället
I det svenska samhället är text och skriftspråk något som förekommer nästintill hela tiden och
överallt. Sveriges samhälle är skriftspråksdominerat och skriftspråket återfinns i många
användningsområden, till exempel inom akademiska områden, som i skolan, men också i hemmet
och i den närmaste omgivningen. Man skriver eller tar emot brev och räkningar, dagens viktigaste
nyheter står skrivna i tidningen och översättande textremsor i TV-rutan (Obondo & Benckert i
Nauclér, 2001). Svensson (1998) och Fast (2008) håller med om att barn möts av skrift på många
olika sätt dagligen i samhället, det kan vara namnskyltar, text på matförpackningar eller löpsedlar
och graffitti. Detta är något som känns igen av de flesta från svenska medelklasshem, men det är
långt ifrån på det här sättet för alla invandrarfamiljer som kommer från andra kulturer och
samhällen. Många invandrargrupper har helt skilda uppfattningar och erfarenheter av skriftspråk i
samhället än vad svenskar är vana vid och tar för en självklarhet (Obondo & Benckert i Nauclér,
2001). I vilken mån skrift och läsning förekommer i samhället är frågor som tillhör den
utvecklingsekologiska modellens makronivå (Svensson, 1998).
Fast (2008) skriver att barnet lär sig läsa och skriva utifrån sina kulturella referensramar och att
beroende på hur mycket plats läsning och skrivande får i familjen ger skilda resultat senare. Detta
eftersom barn på så sätt får olika kvantitativa och kvalitativa erfarenheter av skriftspråket.
Myrberg (i Nauclér, 2001) förstärker teorin och skriver att nästan var tredje invandrad invånare i
Sverige inte har kunskapen som behövs för att ta till sig all den skriftliga information som
samhället avser för medborgarna att ta till sig. Alltså går var tredje invandrare miste om den
informationen. Konsekvensen blir att dessa människor inte aktiveras i eller görs delaktiga i det
svenska samhället och på lång sikt påverkar detta utvecklingen av läs- och skrivförmågan då
dessa människor har en lägre grad av delaktighet i både utbildning och samhället i stort.
Obondo och Benckert (i Nauclér, 2001) skriver även att i den svenska skolan gäller de mönster
för skriftspråkande som oftast de svenska medelklassbarnen har växt upp med och känner igen. I
många minoritetbarns fall är dessa mönster väldigt olika från vad de har lärt sig tidigare. Detta är
enligt författarna en av de faktorer som har inverkan på dessa barns misslyckande i skolan (ibid).
Obondo och Benckerts tankegångar överensstämmer med de resultat som Heath (1983) fick fram
efter sina studier i tre amerikanska samhällen. Både Heaths och Obondo och Benckerts studier
-
23
har lett fram till resultatet att det existerar en stor variation bland mönster för skriftspråk i olika
kulturer och samhällsklasser. Dessa erfarenheter och värderingar som barnen därmed bär med sig
från hemmets miljö påverkar deras skriftspråkande och inlärning (Obondo & Benckert i Nauclér,
2001).
Talspråk Lindberg (i Nauclér, 2001) skriver att nyckeln till framgång gällande klassrumsaktiviteterna inte
alltid är just språkkunskaperna. Kunskaper om de outtalade regler och normer som gäller vid
interaktion är viktiga att känna till både utanför och inom skolans verksamhet. Hon hävdar att alla
barn inte har samma förutsättningar för att lära sig dessa utifrån sina tidigare erfarenheter och
hänvisar till Heaths studier i tre olika klassamhällen i Amerika. Heath (1983) har, som vi sett i
tidigare avsnitt, med sin forskning kommit fram till att barn från olika samhällsklasser och
därmed olika sociala och kulturella miljöer är olika rustade för de språksituationer som de
kommer att möta senare i skolan. De normer för språkanvändningen, som gäller i skolan, anses
gemensamma och är något som är viktigt att känna till men det är kunskaper som inte alla elever
får med sig hemifrån beroende på vilken social miljö de kommer ifrån eller vilka tidigare
erfarenheter eleven har av möten med andraspråket (ibid).
Bernstein (1990) har utvecklat teorier om så kallad utvecklad och begränsad kod. Det språk som
barn utsätts för i hemmiljön blir utgångspunkten för hur barn kommer att uppfatta talspråk. Stora
problem kan uppstå då språket som används hemma inte överensstämmer med det som används i
skolan. Utvecklad kod sammanfattas som ”tal som består av fullständiga satser, bisatser och
inskjutna satser samt korrekta grammatiska uttryck” (Svensson, 1998:125). Däremot är den
begränsade koden ”korta, enkla och ofullständiga satser” (Svensson, 1998:126).
Samtal vid matbordet är något som vänjer barn vid att diskutera praktiska situationer (Svensson,
1998). När föräldrarna reflekterar över händelser och konsekvenser vid middagsbordet, diskuterar
ämnen som ekonomi, politik, semester etc., påverkas barnens talspråksupplevelse och även deras
inställning till inlärning i allmänhet (ibid). Svensson hävdar att det är vanligt för föräldrar att i
samtal bortse ifrån eller upprepa det barnet sagt på ett mer korrekt sätt, om barnet uttrycker sig
med grammatiska fel.
-
24
De grammatiska strukturerna växer, enligt barnspråksforskare, ur samtal med vuxna där barnet
utifrån vertikala strukturer arbetar sig fram till vuxnas horisontella strukturer för att sedan själv
kunna yttra sådana (Abrahamsson, 2009). Med vertikala strukturer menas korta svar, som i
transkriberad dialog ser ut som en vertikal linje och horisontella strukturer är utvecklade svar
eller frågor från den vuxnes sida. Abrahamsson tar upp Michael Longs interaktionshypotes vilket
innebär modifikationer i interaktionsstrukturen, en så kallad förhandling eller negotiation of
meaning. Detta är ett resultat som signalerar bristande förståelse från en av parterna i
konversationen, men genom förhandling undviker man och reparerar uppkomna problem i
kommunikationen. Dessa metoder gäller när infödda vuxna talar till barn som lär sig ett
andraspråk.
Föräldrarnas attityd gentemot tvåspråkighet
Under denna del besvaras den andra underfrågan som hör till vår frågeställning. Vi ser närmare
på föräldrarna och deras påverkan utifrån vilka attityder de har gentemot det nya landet och
målspråket.
Föräldrarna Familjen är för ett barn den viktigaste omgivningen och viktiga människors språk blir även
betydelsefulla för dem – “älskade människors språk blir älskade” (Ladberg, 1996:30). Det är
väsentligt att man med barnet talar ett språk som man själv behärskar väl, eftersom det blir
krävande att uppfostra barn i ett helt nytt samhälle där man själv inte vuxit upp (ibid).
I flerspråkiga miljöer där alla talar två eller flera språk blir det naturligt för barnet att också börja
kommunicera på detta vis. Ju fler modersmål man behärskar, desto lättare blir det att tillägna sig
språk och andra kunskaper genom språket (ibid).
Fredriksson och Taube (i Bjar & Liberg, 2010) menar att föräldrar bör se på tvåspråkighet som en
tillgång. Utvecklingen av andraspråket ska inte enbart ske i skolan, utan hemmet och föräldrarna
spelar en lika viktig roll för denna utveckling (ibid).
-
25
Inte minst handlar det om att ge barnet mycket språkligt stöd i hemmet. Det är viktigt att
föräldrarna läser för barnet, pratar mycket med barnet och ger barnet möjligheter att berätta.
Ju tidigare barnet ges dessa möjligheter desto bättre, men det är heller aldrig för sent att
försöka igen. (Fredriksson & Taube i Bjar & Liberg, 2010:165).
Föräldrarna ska, enligt Fredriksson och Taube, välja språkstrategi, vilket bland annat betyder
aktiva val om till exempel organisering av barnets skolgång, vilka språk som används i hemmet,
vilka språk barnet ska få möjlighet att använda i aktiviteter utanför skolan etcetera.
Bjar och Liberg (2010) tar upp Snows idéer om hur man inom sin kultur alltid socialiseras i olika
sätt att vara. De pekar på att föräldrar har en viktig roll i “vad man talar om och hur man talar om
det [...] hur man arbetar och vad man arbetar med” (Bjar & Liberg, 2010:21). Lärandet utvecklas
när barnet använder språket i olika sammanhang och olika möten med varierande ämnen. Det är
också genom interaktion som barn skapar sig så kallade språkförebilder. Även Ladberg (2003)
hävdar att barn behöver föräldrar som agerar som förebilder och som inger dem trygghet när de
växer upp. Under de första livsåren blir den vuxne i barnets värld den som påbörjar samtal, som
bjuder in barnet i dialog och som stöttar dess framföranden genom att ställa frågor (ibid). Det är
på så sätt som barnen börjar “se på sig själva som tänkbara och accepterade språkande personer”
(Bjar & Liberg, 2010:21).
Svensson (1998) menar att föräldrarna har ett stort inflytande på barnets förutsättningar att bli
tvåspråkigt och att deras attityder till bland annat majoritetsspråket liksom inställningen till
tvåspråkighet påverkar barnets språkutveckling. Negativitet från föräldrarnas sida, hävdar
Svensson, gör att barnet kan ha svårt att se fördelar med tvåspråkigheten och att tillhöra två olika
kulturer. Axelsson (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) skriver om hur de signaler samhället
förmedlar påverkar föräldrar och syskon till minoritetselever. Om de upplever dessa signaler
negativt och känner negativa attityder gentemot samhället så kommer det att indirekt påverka
barnets andraspråksutveckling.
Ladberg (1996) belyser föräldrarnas roll som förebilder och framhåller att “om föräldrarna lär sig
svenska så bra som möjligt kan de hjälpa barnen bättre med skolarbetet” (Ladberg, 1996:46f).
Genom att lära sig svenska kommer de förstå det svenska samhället bättre och således på bästa
sätt vägleda barnet (ibid). Om det är svårt för föräldrarna att acceptera livet i Sverige och får
barnen att tänka att de alltid är på väg tillbaka till hemlandet, som Ladberg (1996) uttrycker det,
-
26
blir avståndet från det svenska samhället något som hindrar hela familjen från att tillägna sig
språket. Även Svensson (1998) understryker att osäkerheten över om familjen ska stanna i
Sverige eller återvända till hemlandet är en faktor som hindrar andraspråksinlärningen hos barn.
Mer om samhället och den sociala miljön behandlas i nästkommande avsnitt.
Att uppnå tvåspråkighet i familjen Ladberg (1996) förklarar att barn behöver kunna både familjens språk och kultur och det svenska
språket och kulturen för att de ska kunna klara sig bra i Sverige. Även Svensson (1998) anser att
det är betydelsefullt för barnet att lära sig båda språkens kultursystem. Detta för att barnet lättare
ska kunna uttrycka sina tankar och känslor. Det är viktigt att föräldrar för vidare sitt kulturarv och
sin mentalitet till barnet (ibid). Språkkänslan utvecklas för själva modersmålet, inte för de språk
som lärs in i efterhand, menar Svensson. Vidare påstår hon att om föräldrar inte behärskar fullt ut
det språk som används mellan dem och barnet finns risk att kontakten dem emellan hindras.
Enligt Svensson är det väsentligt att alla i familjen blir tvåspråkiga och hon tar upp olika sätt på
hur man kan få barnet att uppnå tvåspråkighet, som vi valt att sammanfatta som följande:
– att föräldrarna talar var sitt modersmål med barnet
– att en förälder talar minoritetsspråket och den andra talar majoritetsspråket
– att båda föräldrar talar majoritetsspråket, men har ett annat modersmål
– att föräldrarna talar ett av språket då barnet är litet och senare för in det andra språket
– att en och samma förälder växlar mellan språken
Man kan även uppnå tvåspråkighet i familjen genom att föräldrarna väljer mellan tre mål i sin
språkfostran. Dessa mål är enligt Arnberg (1988) passiv tvåspråkighet, aktiv tvåspråkighet
och/eller absolut tvåspråkighet, vilka sammanfattas nedan:
– Passiv tvåspråkighet innebär att barnet inte talar det andra språket, men förstår det. Att det inte
talar språket betyder att den antingen inte vill eller inte kan. Barnet har ytliga kunskaper i
modersmålet, men kan föra en allmän dialog. Denna tvåspråkighet brukar också betecknas som
receptiv tvåspråkighet. Detta sätt är normalt med avseende på att lära sig det andra språket. Dock
kan de ytliga kunskaperna i modersmålet försvåra kontakten med andra barn som talar det bättre.
-
27
– Aktiv tvåspråkighet är sådan som uppstår när barnet lärt sig båda språken i tidig ålder och
använder dem på ett aktivt sätt. En av föräldrarna talar minoritetsspråket och skapar tillfällen för
barnet att få kontakt med andra som talar samma språk. Film, böcker, skivor etcetera används så
att barnet kommer i kontakt med minoritetsspråket. Majoritetsspråket (i detta fall svenska) har
inte stor påverkan på andraspråket, om man använder sig av denna metod.
– Absolut tvåspråkighet är då barnet talar både svenska och modersmålet, nästan som en infödd.
Föräldrarna och resten av familjen talar minoritetsspråket och de lär barnet konsten att läsa och
skriva. Liksom med den aktiva tvåspråkigheten, söker föräldrarna att bygga kontakter mellan
barnet och minoritetsspråket genom film, böcker, skivor, hemspråksträning, o.s.v., men Svensson
(1998) hävdar att tillägnandet av två språk tar mycket energi från barnet och kan ha negativ
inverkan på annan inlärning.
Barn har förmågan att tala flera språk, men de måste ha ett bra skäl att göra det (Ladberg, 1996).
Ett barn lär sig i allmänhet att tala ett språk och eventuella dialekter genom att det talas av
människor som barnet identifierar sig med (ibid). Själva motivationen för att lära sig och utveckla
ett språk är kärlek och vänskap (ibid). Det är de personer som barnet oftast ser upp till och vill
efterlikna. Oftast är dessa personer barnets föräldrar. Deras roll och inverkan behandlas djupare i
kommande avsnitt.
Familjens sociala situation och andraspråksinlärningen
Under denna avslutande del av litteraturstudien behandlar vi den litteratur som vi finner relevant
för att besvara del tredje underfrågan tillhörande vår frågeställning. Vi ser bland annat närmare på
familjens sociala situation och föräldrarnas yrkes- och socio-ekonomiska situation.
Social situation/miljö
Schumann (1978) analyserar den sociala kontextens inverkan på andraspråksinlärningen, vilket
han benämner ackulturationsmodellen (eng. The Acculturation Model). Enligt denna teori finns
vissa faktorer som preciserar en inlärares “sociala och psykologiska distans till målspråket,
målspråkstalarna och målspråkskulturen” (Abrahamsson, 2009). Den sociala distansen förknippas
med faktorer på gruppnivå, till skillnad från den psykologiska distansen som associeras med
individens egenskaper. Dessa två distanser, de sociala och psykologiska, återspeglar således
-
28
inlärarens grad av ackulturation, vilket är av stor vikt för hur framgångsrikt inlärningen av
andraspråket kommer bli (ibid.). En sammanfattning av Schumann ges nedan (1978):
Social distans (gruppnivå) Psykologisk distans (individnivå)
1. Socialt dominansmönster 1. Språkchock
2. Integrationsmönster 2. Kulturchock
3. Slutenhet och autonomi 3. Motivation
4. Sammanhållning 4. Egopermeabilitet
5. Storlek
6. Kulturell överenskommelse
7. Attityder
8. Planerad vistelsetid
(Schumann, 1978, i Abrahamsson, 2009:201)
Schumann (1978) förklarar de olika punkterna ytterligare:
– Socialt dominansmönster syftar på maktförhållandet mellan målspråksanvändarna (majoriteten)
och andraspråksanvändarna (minoriteten) i samhället. Om andraspråksanvändarna är
underordnade målspråksanvändarna när det gäller politik, ekonomi och kultur, påverkar detta
negativt inlärningen av andraspråket.
– Integrationsmönstret beror på minoritetsgruppens vilja att anpassa sig till målspråksgruppen.
Om man väljer att bevara sitt språk, sin kultur och sina värderingar förstoras den sociala
distansen. Om gruppen istället assimilerar sig, det vill säga bevarar sin kulturella identitet, men
anpassar sig till den nya kulturen, blir den en ackulturation. Med ackulturation menas att två
kulturer, som tidigare varit separata, kan ge upphov till ett helt nytt kulturellt system.
– Slutenhet, autonomi och storlek är möjligheterna för andraspråksanvändarna att fungera på sitt
modersmål i det nya samhället. Finns det tillgång till skolor, affärer, föreningar och så vidare?
– Kulturell överenskommelse och attityder är hur väl andraspråksanvändarnas kultur stämmer
överens med målspråksanvändarnas och hur positiva eller negativa kulturerna är gentemot
varandra.
– Planerad vistelsetid syftar på hur lång tid man tänkt bosätta sig i det nya landet.
När det gäller den psykologiska distansen beskriver Schumann (1978) de fyra faktorerna på
följande sätt:
– Språkchock förklaras som ängslan över att misslyckas eller göra bort sig på sitt andraspråk.
-
29
– Kulturchock är graden av förvirring som individen kan tänkas känna gentemot den nya
kulturen.
– Typen och graden av motivation har inflytande på tillägnandet av målspråket.
– Den sista psykologiska faktorn är egopermeabilitet - individens självuppfattade gränser för den
egna personen, modersmålet och om man är beredd att inta en ny kultur och språk.
Schumanns modell (1978) påvisar att ju större distans man har till målspråket ju svårare blir det
att uppnå en framgångsrik inlärning. Abrahamsson (2009) hävdar att den optimala
inlärningssituationen skulle vara om andraspråksanvändarna och målspråksanvändarna hade
samma sociala status där anpassningen till den nya kulturen inte innebär att man ger upp sin egen,
där minoritetsgruppen delar rättigheter med majoriteten, men också att minoritetsgruppen har
stora kulturella likheter med majoritetsgruppen. Andra aspekter som ses som gynnsamma är om
attityderna som råder mellan minoritets- och majoritetsgruppen är positiva och
andraspråksanvändarna stannar permanent i landet. Den individuella inläraren upplever varken
språk- eller kulturkrock, har relativt hög motivation och känner sig öppen till den nya kulturen
och det nya språket. Enligt Schumann (1978) ska man dock se på graden av ackulturation som en
mer indirekt faktor som ger olika förutsättningar för direkta faktorer – till exempel grad av
kontakt med målspråksanvändare och tillgången på inflöde samt de tillfällen där interaktionen på
målspråket blir givande.
Ladberg (1996) förklarar några orsaker som kan hindra ett barn från att lära sig ett språk. Sorg
och skräck är en av de första faktorerna som nämns. Författaren hävdar att när hjärnan processar
dessa starka känslor finns varken energi eller uppmärksamhet för att ta in det nya språket. En
annan faktor som kan vara i vägen är känslan av otrygghet – till exempel att inte bli förstådd på
sitt eget språk. Ytterligare en aspekt är själva bemötandet. Om barnet känner distans eller kyla
blir dessa människors språk inte angeläget. Nästsista faktorn som tas upp av Ladberg är
kamratgruppen – att inte få komma in i gruppen blir problematiskt för språkinlärningen. Sist men
inte minst behandlar författaren den bristande tillgången, det vill säga möjligheten att använda
språket och möta personer som talar det. Barnets språkkunskaper riskerar då att bli begränsade
(ibid).
-
30
Föräldrarnas inkomst och yrkesliv
Fredriksson och Taube (i Bjar & Liberg, 2010:159) pratar om “att invandrarna som grupp inte når
den svenskfödda befolkningens genomsnittliga förvärvsfrekvens och inkomstnivå”. Författarna
tar upp en OECD-studie (Organisation for Economic Co-operation and Development) som
genomfördes år 1995 och hävdar att faktorer som följande kan förutsäga huruvida en elev
kommer lyckas skolan:
fattigdom
tillhörighet till etnisk minoritet
familjeförhållanden (ensamstående föräldrar, utbildningsnivå,
boendeförhållanden, dåliga kontakter hem-skola, barnmisshandel)
dåliga kunskaper i majoritetsspråket
[...]
närsamhällets struktur
(Fredriksson & Taube i Bjar & Liberg, 2010:159)
Ovanstående faktorer har att göra med den närmaste omgivningens påverkan på barnet.
Fredriksson och Taube (i Bjar & Liberg, 2010) påstår att en annan svensk undersökning, kallad
IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement), visade att de
svenska eleverna levde på en högre ekonomisk nivå jämfört med invandrareleverna. Detta är en
konsekvens av föräldrarnas yrke och inkomst.
Pripp (i Olofsson, 2004) behandlar hur arbetsmarknaden ser ut i Sverige och dess hierarkiska
indelning efter nationella och etniska kategorier. Detta medför att människor med annan än
västerländsk bakgrund, från östra Europa och tredje världen, faller längst ner på skalan. Pripp
menar att omvärlden kategoriserar individen utifrån dennes sociala identitet (kön, ursprung, ålder,
klass osv.), men även utifrån dennes personliga identitet (egenskaper, kompetenser).
Invandrare på arbetsmarknaden, menar Pripp, blir både medvetet och omedvetet diskriminerade,
vilket inte är ett erkänt problem. Majoritetsbefolkningens attityder till minoriteter påverkar
således deras ingång i samhället och på arbetsmarknaden. Den svenska politiken, enligt en
undersökning från ECRI (Europakommissionen mot rasism och intolerans), beskriver
integrationsproblemen hos personer med invandrarbakgrund som bland annat låga kunskaper i
svenska eller brist på lämpliga kvalifikationer. ECRIs rapport kritiserar denna
-
31
vardagsdiskriminering och hävdar att problem lätt hänvisas till individers bristande
språkfärdigheter. Sociala faktorer som arbetslöshet och låga inkomster bedöms vara personliga
bristande egenskaper hos kategorin “invandrare”, då man lätt blandar ihop individens sociala och
personliga identiteter (ibid).
Familj och social status
I en studie genomförd av Knubb-Manninen (1988) har sambandet mellan social status och
framgång i andraspråk analyserats. Hon har studerat svenska elever som lärt sig finska i Finland
men som gått i svensktalande skolor. Knubb-Manninen har utgått ifrån social status som
påverkansfaktor på andraspråksinlärningen, och fokuserar artikeln på den roll som föräldrarnas
sociala status har på det svensktalande barnets framgång inom finska.
Knubb-Manninen skiljer på studier som berör antingen andraspråksinlärning i situationer där
mötet med andraspråket endast sker i undervisningen och på studier där andraspråksinlärningen
sker i en miljö där andraspråket faktiskt talas. Skillnaden är vilka möjligheter man får att möta
språket i fråga. Inför sina studier antog hon tesen att vilken social grupp man som individ tillhör
påverkar inlärningen av ett nytt språk, antingen på grund av vilken kapacitet eleven hade att lära
sig det som skolan värdesatte eller på grund av i vilken mån man faktiskt talade andraspråket.
Denna utgångspunkt hade sin grund i faktumet att man tidigare genom forskning fått fram att den
sociala statusen var en faktor som inverkade på tillägnandet av förstaspråket. Familjernas sociala
bakgrund delades upp på två sätt: utifrån föräldrarnas utbildningsnivå och inkomst och utifrån
vilken roll språket spelade i deras dagliga yrkesutförande (ibid).
Resultatet av studien fann att det fanns ett samband mellan vilken social status man hade och
vilken kulturell miljö man kom ifrån och vilken framgång man hade i
andraspråksundervisningen. Knubb-Manninen poängterar dock att relationen mellan
andraspråksframgången och den sociala statusen bland de olika familjerna främst speglas i deras
språkanvändning. Vilken social status man har blir därmed en indirekt påverkansfaktor på
andraspråksinlärningen. Det verkar enligt undersökningen inte heller som om nivån av språklig
användning på föräldrarnas arbetsplats påverkade barnens inlärning nämnvärt. Det var snarare
-
32
föräldrarnas utbildningsnivå som påverkade hur mycket man talade andraspråket hemma och som
därmed hade en inverkan på andraspråksinlärningen.
I författarens avslutande reflektion kring sitt forskningsarbete tar hon upp två viktiga punkter. Å
ena sidan hävdar hon att det inte behöver vara så att familjerna med hög social status har andra
attityder gentemot det nya språket, det kan helt enkelt vara att dessa familjer möter fler tillfällen
att möta det nya språket och att knyta kontakter med talare av andraspråket. Ett stort antal av de
andraspråksfamiljer som har högre social status kommer ofta från städer där majoriteten är
infödda talare av andraspråket, medan låg-statusfamiljerna i högre grad bor i städer eller delar av
städer där det finns få som talar andraspråket och där det är enklare att konversera på sitt
förstaspråk. Nauclér (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) instämmer i att familjens sociala nätverk
på det nya språket är en av de faktorer som påverkar användningen av och framgången i
andraspråket.
Å andra sidan påpekar Knubb-Manninen (1988) att det inte är ovanligt att familjer från lägre
klasser väljer att placera sina barn i en skola för finsk-talande barn och som därmed inte har
ingått i studien, något som bör tilläggas resultatet.
För att sammanfatta studien och resultatet som den lett fram till finns det ett samband mellan
social bakgrund och miljö och framgång inom andraspråksinlärning. Forskning har på senare tid
visat att tvåspråkiga barn har en god intellektuell utveckling. Det gäller barn som tillhör
medelklassen och där deras tvåspråkighet har varit ett val och inte en nödvändighet (Svensson,
1998). Det är lättare för barn i hög-statusfamiljer att bli tvåspråkiga. Speciellt om de får många
möjligheter att möta andraspråket i vardagen men också arbeta med sitt förstaspråk (Knubb-
Manninen, 1988).
Även Heath (1983) har undersökt hur barn utvecklar sitt språk i olika klassamhällen i Amerika.
Efter studier i tre områden, ett “white working-class community”, ett “black working-class
community” och ett ”white middle-class community” fann hon att språkanvändningen hos barnen
i de två arbetarklassamhällena stod i stark kontrast till varandra innan de började skolan. Barnen
från de två arbetarklassamhällena hade tillägnat sig olika kunskaper, det vill säga att barnen från
-
33
det vita arbetarklasssamhället hade tillägnat sig mer av de kunskaper som värdesattes och som
skulle uppnås i skolan.
Föräldrarnas akademiska bakgrund Li (2007) har studerat vikten av family capital och analyserade “the relationships between family
physical capital and family investment in second language learning” (Li, 2007:285). Efter att ha
noga observerat fyra kinesiska invandrarfamiljers hemmiljöer i Kanada, där två familjer har
föräldrar med akademisk utbildning och resterande två är entreprenörer (ibid), kommer hon fram
till att studien antyder att olika former av familjekapital är signifikanta i uformningen av olika
hemmiljöer som ska gynna andraspråksinlärning. Professor Li exemplifierar det ytterligare:
For the two academic families, although they were not financially well-off, they were able to
make educated choices and invest in a variety of material resources that were beneficial to
their children’s learning. For example, they made use of public resources such as libraries to
provide reading and writing materials for their children. And they were selective in
purchasing books that were not only age-appropriate, but of interest to their children. (Li,
2007:295)
Av den anledningen kommer Li fram till att det inte är den ekonomiska bakgrunden eller klassen,
som hon uttrycker det, utan utbildning och yrkesmässiga faktorer som formar föräldrars
förväntningar för och inblandning i sina barns utveckling (ibid). Intellektuell tillväxt, som
Svensson (1998) uttrycker det, är resultatet av ”en överbyggande pedagogisk strategi” (Svensson,
1998:147). Författaren tar upp medierad undervisning som inlärningsmetod, som avser att en
erfaren vuxen bör utforma barnets miljö och organisera det på ett sådant sätt att det gynnar
inlärningen (Svensson, 1998:147). Det som inte får glömmas är att när man lär sig språk måste
man hela tiden ha kontakt med dess kultur. Vi återkommer till detta i nästa avsnitt under hur den
kulturella bakgrunden kan påverka språkinlärningen.
Kulturell bakgrund Till ett barns kulturella bakgrund kan etnicitet, klass och kön betraktas som centrala delar
(Knubb-Manninen, 1988), då olika språkgrupper och etniska grupper ofta anses vara av olika
kulturer men också då man skiljer på man- och kvinnokulturer och elit- och masskulturer (ibid).
Knubb-Manninen skriver att den kulturella bakgrunden kan förväntas innebära två saker för
-
34
barnets framtida andraspråksinlärning: för det första kan den begränsa individens möjligheter för
kontakt med andraspråket i den miljö som hen vistas i. Det som även ses som begränsning är
vilka slags språkliga instruktioner som finns möjliga på det nya språket för denne. För det andra
så påverkas individens omvärldsuppfattning av sin kulturella bakgrund, som i sin tur påverkar hur
och vad individen kommer att försöka uppnå (ibid). De värderingar och aktiviteter som en individ
lär sig genom att tillhöra till exempel en kulturell grupp kan få konsekvenser för elevens
lärkapacitet (ibid).
“Kultur och språk hänger nära samman” (Fredriksson & Taube i Bjar & Liberg, 2010:156) -
språket reflekterar alltså vår mentalitet och verklighet. Fredriksson och Taube menar att i språk
från olika kulturer finns det olika uttryck och ordvändningar. Fast (2008) anser att den kulturella
skriftspråksutvecklingen till skillnad från den mentala inte är privat utan man är medlem av den
kulturella gruppens språkanvändning. Ladberg (1996) sammanfattar kort vad man kan när man
kan ett språk. Hon tar bland annat upp den kulturella språkbehärskningen som någonting som
man måste behärska utöver uttal, grammatik och ordförråd. Med kulturell språkbehärskning
menas att kunna använda ord på rätt sätt. Exempelvis behärska regler för artighet och hälsningar,
normer om vad som är lämpligt att samtala om, samt gestikulering o.s.v. (ibid). Samtidigt ska
man vara flytande, det vill säga automatiskt förstå ord samt hitta rätt ord, även prata utan att tänka
och hinna med i samtalet, vilket är mycket lättare för barn att lära sig.
Fredriksson och Taube (i Bjar & Liberg, 2010) tar vidare upp skillnader mellan hur svenska och
turkiska föräldrar berättar sagor för sina barn, vilket vi även tidigare nämnde ifrån Nauclérs
studie (i Hyltenstam & Lindberg, 2004). De pekar på att samspelsmönstret i det turkiska
sagoberättandet är helt olikt det svenska. Med detta menas att svenska föräldrar helst vill att
barnet avbryter och ställer frågor, men i den turkiska kulturen ska man enbart lyssna och ej
ifrågasätta. Detta är enligt författarna en faktor som självklart påverkar inlärningen av ett
eventuellt andraspråk.
Ännu en aspekt som tyder på kulturella olikheter kan vara utbildningstraditioner. Fredriksson och
Taube (i Bjar & Liberg, 2010) hävdar att utbildningen i vissa länder ligger till grund för att
förbättra ens karriärmöjligheter. I andra länder är det däremot helt andra omständigheter än själva
-
35
utbildningen som avgör karriären. Ytterligare en kulturell skillnad är olika inlärningsmönster.
Fredriksson och Taube anser att dessa inlärningsmönster och processer bygger på “ett nätverk av
idéer, uppfattningar, logiska slutledningar, språk, kunskaper och färdigheter som individen
utvecklat för att integrera ny information” (Fredriksson & Taube i Bjar & Liberg, 2010:157).
Nauclér (i Hyltenstam & Lindberg, 2004) instämmer i detta och skriver att värderingar kan skilja
mellan minoritetsfamiljerna och majoritetsbefolkningen. Skolor i de västerländska delarna av
världen värdesätter inte lydnad, lojalitet och respekt på samma sätt som det görs i de kulturer som
många minoritetsfamiljer kommer ifrån. Sådana egenskaper ger alltså inte minoritetsbarnen några
fördelar när de träder in i skolvärlden i det nya landet.
Wedin (2010) refererar till Heaths forskning i ett medelklassamhälle och två amerikanska
arbetarklassamhällen om hur barnen socialiserades på olika sätt till tal och skrift beroende på
vilken miljö de kom ifrån. Resultatet av studien blev att föräldrarna engagerade barnen olika i
sagoläsningen i de tre samhällena, något som påverkade barnens framgång när de började skolan.
De vita medelklassbarnen hade fostrats till att själva ifrågasätta och fantisera kring vad de hade
fått berättat för sig, medan de svarta arbetarklassbarnen lärdes att betrakta det skrivna ordet som
sanning och något som inte skulle ifrågasättas. De vita medelklassbarnen mötte även skrift i
större mån än vad de svarta arbetarklassbarnen gjorde, det tedde sig tydligt sedan i skolan då man
kunde se att de svarta arbetarklassbarnen hade tillägnat sig mer muntliga färdigheter och de vita
medelklassbarnen var bättre på att använda det språk och den skrift som faktiskt behövdes i
skolan. Det ledde till framgång i skolan för de vita medelklassbarnen vars tidigare kunskaper och
erfarenheter överensstämde med skolans undervisning, medan de svarta arbetarklassbarnen som
hade tillägnat sig “fel” slags språkkunskaper hemma be
top related