innehållsförteckning · krav 6 (44) dokumentid Ärendenummer version tdok 2013:0347 trv...
Post on 20-Feb-2020
8 Views
Preview:
TRANSCRIPT
KRAV 1 (44)
Skapat av (namn och organisatorisk enhet) Dokument-ID Ärendenummer
Tirus Håkan, UHabs TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 Fastställt av Dokumentdatum Version
Chef VO Underhåll 2015-04-01 4.0 Dokumenttitel
Banöverbyggnad – Spårläge - krav vid byggande och underhåll
TDOK 2012:163 Krav v2.0
TDOK 2013:0347 ersätter de tidigare föreskrifterna BVF 541.60 – Spårlägeskontroll med mätfordon och
kvalitetsnormer och BVF 587.02 – Spårlägeskontroll med mätfordon och kvalitetsnormer – Central mätvagn
Strix
Detta dokument ingår i Trafikverkets säkerhetsstyrningssystem för järnväg. Se särskilda regler för
förvaltning av säkerhetstillstånd.
Innehållsförteckning
1 Syfte ...................................................................................................................................................... 4
2 Omfattning ............................................................................................................................................ 4
3 Definitioner och förkortningar ............................................................................................................ 4
3.1 Definitioner .............................................................................................................................................. 4
3.2 Förkortningar ........................................................................................................................................... 5
4 Kompetens ............................................................................................................................................ 5
5 Bakgrund .............................................................................................................................................. 6
5.1 Allmänt .................................................................................................................................................... 6
5.2 Samverkan fordon – bana ....................................................................................................................... 6
6 Generella krav och förutsättningar ..................................................................................................... 6
6.1 Allmänt .................................................................................................................................................... 6
6.2 TSD-standarder....................................................................................................................................... 7
6.3 SS-EN-standarder ................................................................................................................................... 7
7 Hastighetsklasser ................................................................................................................................ 7
8 Spårlägesparametrar, beskrivning och definitioner samt standardavvikelser ............................... 8
8.1 Allmänt .................................................................................................................................................... 8
8.2 Spårlägesparametrar som beskriver det relativa spårläget ..................................................................... 8
8.2.1 Spårvidd .................................................................................................................................................. 8
8.2.2 Höjdläge .................................................................................................................................................. 9
8.2.3 Sidoläge .................................................................................................................................................. 9
8.2.4 Rälsförhöjning ....................................................................................................................................... 10
8.2.5 Skevning (rälsförhöjningens ändring) .................................................................................................... 11
8.3 Standardavvikelser ................................................................................................................................ 11
8.3.1 Standardavvikelse för höjdläge ............................................................................................................. 11
8.3.2 Standardavvikelse för sidoläge ............................................................................................................. 11
8.3.3 Standardavvikelse för samverkansfel .................................................................................................... 11
KRAV 2 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
9 Spårlägesparametrar, krav på mätdata ............................................................................................ 12
9.1 Allmänt .................................................................................................................................................. 12
9.2 Definitioner mätdata .............................................................................................................................. 13
9.3 Mätkrav för spårlägesparametrar för relativt spårläge ........................................................................... 13
9.3.1 Spårvidd ................................................................................................................................................ 13
9.3.2 Höjdläge ................................................................................................................................................ 13
9.3.3 Sidoläge ................................................................................................................................................ 13
9.3.4 Rälsförhöjning ....................................................................................................................................... 13
9.3.5 Skevning (rälsförhöjningens ändring) .................................................................................................... 13
9.3.6 Standardavvikelser ................................................................................................................................ 14
9.4 Mätkrav för spårets absoluta, geodetiska, läge ..................................................................................... 14
10 Mätmetoder ......................................................................................................................................... 14
10.1 Relativt spårläge ................................................................................................................................... 14
10.1.1 Maskinell, belastad, spårlägesmätning ................................................................................................. 14
10.1.2 Manuell, obelastad, spårlägesmätning .................................................................................................. 15
10.2 Spårets absoluta läge ........................................................................................................................... 15
11 Krav på spårläge, toleranser ............................................................................................................. 15
11.1 Allmänt .................................................................................................................................................. 15
11.2 Toleranser vid maskinell belastad spårlägesmätning ............................................................................ 17
11.2.1 Spårvidd ................................................................................................................................................ 17
11.2.2 Höjdläge ................................................................................................................................................ 18
11.2.3 Sidoläge ................................................................................................................................................ 19
11.2.4 Rälsförhöjning ....................................................................................................................................... 20
11.2.5 Skevning ............................................................................................................................................... 21
11.2.6 Standardavvikelser ................................................................................................................................ 22
11.3 Toleranser vid manuell obelastad spårlägesmätning ............................................................................ 23
11.3.1 Allmänt .................................................................................................................................................. 23
11.3.2 Spårvidd ................................................................................................................................................ 24
11.3.3 Höjdläge ................................................................................................................................................ 25
11.3.4 Sidoläge ................................................................................................................................................ 25
11.3.5 Rälsförhöjning ....................................................................................................................................... 26
11.3.6 Skevning ............................................................................................................................................... 26
11.4 Spårläge i växlar ................................................................................................................................... 27
11.5 Spårets absoluta läge ........................................................................................................................... 27
12 Spårläge, övriga parametrar, kompletterande rekommenderade nationella gränsvärden .......... 27
12.1 Allmänt .................................................................................................................................................. 27
12.2 Höjdläge, våglängder 70-150 m, rekommendation................................................................................ 28
12.3 Sidoläge, våglängd 70-150 m, rekommendation ................................................................................... 28
12.4 Spårvidd, ändring över 10 meter, rekommendation .............................................................................. 29
13 Åtgärder vid fel som överskrider kritisk gräns ................................................................................ 30
13.1 Trafikala åtgärder vid kritiska, ej urspårningsfarliga, fel ........................................................................ 30
KRAV 3 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
13.2 Trafikala åtgärder vid kritiska, urspårningsfarliga, fel ............................................................................ 30
13.3 Åtgärder vid trång spårvidd ................................................................................................................... 31
14 Redovisning av uppmätt spårläge .................................................................................................... 32
14.1 Allmänt .................................................................................................................................................. 32
14.1.1 Spårvidd ................................................................................................................................................ 32
14.1.2 Höjd- och sidoläge ................................................................................................................................ 32
14.1.3 Rälsförhöjning ....................................................................................................................................... 32
14.1.4 Skevning ............................................................................................................................................... 32
14.2 Krav på redovisning efter maskinell mätning ......................................................................................... 33
14.2.1 Krav på datalagring ............................................................................................................................... 33
14.2.2 Presentation i diagramform ................................................................................................................... 33
14.2.3 Redovisning av spårlägesfel ................................................................................................................. 33
14.2.4 Redovisning av spårlägesstatistik ......................................................................................................... 34
15 Utvärdering och kvalitetsbedömning ............................................................................................... 34
15.1 Allmänt .................................................................................................................................................. 34
15.2 Standardavvikelser SDH, SDS och SDSAM ......................................................................................... 34
15.3 Kvalitetstal QS....................................................................................................................................... 34
15.3.1 Beräkning av QS-tal .............................................................................................................................. 35
15.4 Kvalitetsfördelning ................................................................................................................................. 35
16 Användning av spårlägesmått .......................................................................................................... 36
17 Rapportering ....................................................................................................................................... 36
17.1 Rapportering av uppmätt spårläge ........................................................................................................ 36
17.2 Rapportering till Bessy .......................................................................................................................... 36
17.2.1 Rapportering av UH2-fel ....................................................................................................................... 37
17.2.2 Rapportering av kritiska fel .................................................................................................................... 37
18 Hjälpmedel .......................................................................................................................................... 37
19 Referenser .......................................................................................................................................... 38
20 Ändringslogg ...................................................................................................................................... 39
BILAGA 1 - Spårlägesparametrar, krav på mätdata .......................................................................................... 40
BILAGA 2 – Rekommendationer för användande av spårlägesmått ............................................................... 44
KRAV 4 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
1 Syfte
Krav för spårläge och spårlägeskontroll är grundläggande för tågtrafiken med hänsyn till säkerhet,
spårkrafter/spårnedbrytning, passagerarkomfort, godspåverkan m.m. och krävs enligt Järnvägslagen. Dessa
krav och regler har således ett mycket stort värde för alla förvaltare, underhållsplanerare, projektörer och
entreprenörer som utför planering och genomförande av byggnation, spårupprustning, underhåll,
tillståndskontroll m.m. av spår och banöverbyggnad men även för de som ska trafikera spåren,
tågoperatörerna, och deras kunder.
Detta dokument är ett led i omarbetningen av kravdokumenten som styr spårlägeskontrollen för
Trafikverkets spårsystem. Syftet är att erhålla en uppdaterad och kompletterad kravbild för spårlägeskontroll
med tillhörande kvalitetsnormer och skapa en tydligare och mer komplett sammanställning av de krav och
regler som gäller. Kravdokumentet ersätter de tidigare föreskrifterna BVF 541.60 – Spårlägeskontroll med
mätfordon och kvalitetsnormer och BVF 587.02 - Spårlägeskontroll med mätfordon och kvalitetsnormer –
Central mätvagn Strix. Dessa dokument var inte anpassade till dagens TSD-krav och SS-EN-normer och de
var också skrivna för specifika, äldre, mätfordon. De delar av de tidigare föreskrifterna som inte ingår i detta
kravdokument bedöms inte som kritiska för den löpande verksamheten utan kommer eventuellt att ingå i
framtida handbok för råd och anvisningar rörande spårläge och spårlägeskvalitet.
Övergångsregel
Då Bessy-implementeringen kräver en viss kvalitetssäkringsperiod i skarpt driftläge så gäller att åter-
rapportering av åtgärdade Bessy-anmärkningar, se avsnitt 17.2, ska påbörjas senast 2014-09-01.
Detta gäller inte för urspårningsfarliga fel som överskridit KRIT-gräns som ska hanteras i Bessy fr.o.m.
2014-01-01.
2 Omfattning
Detta kravdokument beskriver de specifika grundläggande krav på spårläge som ska uppfyllas för att
tågtrafik ska få framföras under dimensionerande spår- och fordonstekniska förhållanden samt tillåtna
avvikelser i spårläget och krav på åtgärder.
Krav ställs inte direkt på vilket sätt som spårläget ska mätas och verifieras, däremot ställs krav på vilka
parametrar som ska mätas, mätningens sampelavstånd, mätosäkerhet, repeterbarhet och reproducerbarhet
samt hur redovisningen av mätresultatet och dokumentation av dessa ska ske.
Frågor på innehåll och förslag på förbättringar av detta kravdokument kan skickas till epostbrevlådan:
sparsystem@trafikverket.se. Ansökan om dispens från detta kravdokument görs via Dispensbanken.
3 Definitioner och förkortningar
Definitioner och förkortningar beskrivs nedan eller, i vissa fall, direkt i texten.
3.1 Definitioner
Belastad/obelastad Belastad spårlägesmätning innebär att mätning sker med mätutrustning som
spårlägesmätning belastar spåret motsvarande en axellast på minst 5 ton (minst 2,5 tons
hjullast) och obelastad mätning innebär att mätning sker med mätutrustning
som inte belastar spåret eller belastar spåret med en axellast mindre än 5 ton.
I detta kravdokument förekommer uttryck som maskinell belastad och manuell
obelastad spårlägesmätning vilket har samma innebörd som belastad och
obelastad spårlägesmätning.
KRAV 5 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
Punktfel Enskild avvikelse/enskilt fel (eng. isolated defect) med kortare eller längre
utbredning, se definition av våglängder nedan
Spårläge Spårets/rälernas läge i “rummet”. Läget kan beskrivas i förhållande till ett
“absolut”, geodetiskt, koordinatbestämt, läge eller i förhållande till samma
spårs/rälers läge ett visst avstånd bort, s.k. relativt läge.
Spårläge, relativt Beskriver skillnaden i läge mellan olika punkter längs rälen/rälerna mätta på
”samma ställe” på rälens profil. Uppmätta skillnader utvärderas mot ett medelvärde
och/eller mot anlagd spårgeometri och storleken på uppmätta avvikelser mot idealt
läge (s.k. spårlägesfel) jämförs mot vad som ger en god fordonsgång och god
passagerarkomfort samt tillräckliga säkerhetsmässiga gångdynamiska marginaler.
Spårläge, absolut Spårets geodetiskt inmätta läge i koordinater, N (Northing), E (Easting) och H
(Height) (benämningar enligt SWEREF 99). Koordinatbestämda lägen kan direkt
jämföras mot projekterade, koordinatberäknade, spårgeometrier och avvikelser
anges i höjd- och sidomått (bax-, lyft- eller justeringsmått).
Spårlägesparameter Det relativa spårläget beskrivs med hjälp av ett antal parametrar, spårvidd,
sidoläge, höjdläge, rälsförhöjning och skevning. Dessa parametrar beskrivs och
förklaras under respektive avsnitt nedan.
Sth Största tillåtna hastighet. I detta kravdokument menas den största tillåtna hastighet
som ett fordon, oberoende av fordons- eller tågkategori, kan färdas med på viss
spårsträcka enligt signalsystemet.
Våglängder För att på rätt sätt kunna värdera vissa spårlägesparametrars inverkan på säkerhet
och komfort så behöver parameterns storlek eller avvikelse (punktfel) utvärderas på
en viss sträcka, våglängd. Utvärdering görs vanligen för tre olika
våglängdsintervall, ca 1-25 meter (kortvågiga fel), 25-70 meter respektive 70-
150/200 meter (långvågiga fel). Avvikelser från denna praxis kan förekomma och
detta beskrivs i så fall under respektive avsnitt nedan.
3.2 Förkortningar
BESSY BESiktningsSYstemet för järnväg
EN European Norm (Europa Norm)
OPTRAM OPtimized TRAck Management (digitalt analys- och underhållsplaneringsverktyg)
RÖK Räls ÖverKant
SS-EN Svensk Standard (för Europa Norm)
TQC Track Quality Class, spårkvalitetsklass
TSD Tekniska Specifikationer för Driftskompatibilitet
4 Kompetens
Personal som berörs av kraven i detta dokument ska ha grundkunskaper motsvarande Järnvägsskolans kurser
”Banteknik för underhållspersonal” del spårlägeskontroll samt ”Tolkning av spårlägesdiagram eller
”OPTRAM tolkning av diagram”. Behörighet krävs för analys- och besiktningssystemen Optram respektive
Bessy. Personal ska ha erforderlig kompetens för att hantera den mätutrustning som används.
KRAV 6 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
5 Bakgrund
5.1 Allmänt
Kontroll av det relativa spårläget utförs för att kontrollera spårets ojämnheter och läge i förhållande till det
ideala relativa läget. Mindre spårlägesfel kan resultera i komfortstörningar för passagerarna. Ett dåligt
spårläge medför dessutom alltid risk för stora spårbelastningar, vilket accelererar nedbrytningen av spåret.
Större spårlägesfel kan, beroende på storlek och form, i ytterlighetsfall innebära risk för urspårning.
Kontroll av det absoluta spårläget görs för att kontrollera spårets avvikelse från projekterad
koordinatberäknad spårgeometri.
Olika metoder för spårlägeskontroll förekommer:
Spårlägeskontroll med mätfordon. Avser det relativa spårläget. Spårläget blir uppmätt under
belastning och mätresultatet registreras kontinuerligt. Mätsignalernas utslag jämförs med gällande
gränsvärden. Utvärdering av kritiska fel och urspårningsfarliga fel görs direkt i mätfordonet och
rapporteras vidare. Övrig spårlägesutvärdering görs som efterbehandling i OPTRAM.
Spårlägeskontroll med manuella utrustningar t.ex. SOLA-pass eller annan lättviktsutrustning. Avser
det relativa spårläget. Spårläget mäts i obelastat spår. Metoden används t.ex. på arbetsplats och efter
vissa arbeten om inte mätfordon finns tillgängligt.
Kontroll av spårets absoluta läge med geodetisk mätutrustning. Absolut spårlägeskontroll görs för att
kontrollera spårets avvikelse från projekterad koordinatberäknad spårgeometri. Används i spår vars
läge kan befästas geodetiskt mot stomnät/polygonpunkter. Avsett projekterat läge kan alltid åter-
ställas och rälsspänningarna kan hållas under kontroll. Även långvågiga spårlägesfel kan åtgärdas
med denna metodik.
5.2 Samverkan fordon – bana
Det relativa spårläget är en viktig faktor som påverkar de dynamiska spårkrafterna mellan fordon och bana
och som har inverkan på säkerheten, passagerarkomforten, vibrationer i fordon, vibrationer i spår, vibrationer
i banunderbyggnad, vibrationer i broar och mark, nedbrytningen av spår och banunderbyggnad samt
inverkan även på fordonsunderhållet och allt detta med tillhörande underhållskostnader.
Krav på det relativa spårläget är bl.a. avhängigt fordonsdynamiken och påverkar i sin tur vilka krav som ska
ställas på stabiliteten i undergrunden. Toleranserna måste uppfylla kraven från berörda TSD:er, rörande
spårlägets randvillkor och säkerhetskrav, och i övrigt sättas med hänsyn till komfortrelaterad praxis samt de
tekniskt/ekonomiskt optimala krav som kan ställas på respektive spårlägesparametrar kopplade till kravet på
att kunna mäta och underhålla spårläget på ett effektivt sätt.
6 Generella krav och förutsättningar
6.1 Allmänt
Mätning av spårläget görs för att kontrollera att spåret uppfyller de krav som gäller för aktuell hastighet.
Mätning görs därför regelbundet enligt TDOK 2014:0240 (tidigare BVF 807.2) - Säkerhetsbesiktning av
fasta järnvägsanläggningar vilket krävs enligt Järnvägslagen och BVFS 1997:2 - Föreskrifter om besiktning
och underhåll av spåranläggning. Mätningarna utnyttjas också för att planera kommande
spårriktningsinsatser. Spårlägesmätning görs även i direkt anslutning till större spårarbeten såsom ny- och
ombyggnad av spår, växelbyten m.fl. arbeten där spårläget rubbats. I samband med om- och nybyggnad av
spår och växlar används också absolut, geodetisk, inmätning av spårets läge.
KRAV 7 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
6.2 TSD-standarder
I aktuella TSD:er, se kapitel 18 Referenser, så anges vilka spårlägesparametrar som måste mätas och vilka
kontroll- och åtgärdsnivåer för bedömning som ska finnas. Innehållet i detta kravdokument uppfyller dessa
krav. I berörda SS-EN-standarder, se nedan, finns kompletterande krav och riktlinjer.
6.3 SS-EN-standarder
Krav på vilket spårläge och därtill kopplade spårlägesparametrar som ska mätas, hur det ska mätas samt
vilken kvalitetssäkring som gäller för mätutrustning och mätmetoder bestäms av:
SS-EN 13848-1 – Järnvägar – Spår – Spårlägeskvalitet – Del 1: Karakterisering av parametrar för
spårläge
SS-EN 13848-2 – Järnvägar – Spår – Spårlägeskvalitet – Del 2: Mätsystem – Fordon för
spårlägesmätning
SS-EN 13848-3 – Järnvägar – Spår – Spårlägeskvalitet – Del 3: Mätsystem – Maskiner för
spårbyggnation och spårunderhåll
SS-EN 13848-4 – Järnvägar – Spår – Spårlägeskvalitet – Del 4: Mätsystem – Manuella och lätta
utrustningar
SS-EN 13848-5 – Järnvägar – Spår – Spårlägeskvalitet – Del 5: Kvalitetsnivåer för spårläge
Detta kravdokument följer dessa SS-EN-standarder. All mätning av spårläge, inkluderande metoder/metodik,
utrustning, maskiner m.m., som görs i Trafikverkets spår ska förutom de krav som specifikt ställs i detta
kravdokument följa de standarder i SS-EN 13848-serien som är relevanta för mätningen i fråga. I vissa fall
kan smärre avvikelser finnas i detta kravdokument jämfört med SS-EN-standarderna. Anmärkning/förklaring
om detta görs då i berört textavsnitt.
7 Hastighetsklasser Då spårlägeskraven är starkt kopplade till spårkrafter och gångdynamik som i sin tur är direkt kopplade till
fordonens hastighet indelas spårlägeskraven i olika hastighetsklasser, H0-H5. Uppdelning i
hastighetsintervall i detta kravdokument ansluter till ovan nämnda SS-EN- och TSD-standarder samt till
SS-EN 14363 - Testprocedurer för godkännande av fordon. Följande hastighetsklasser gäller för bedömning
och redovisning av spårlägesfel och spårlägeskvalitet, se tabell 7.1.
Tabell 7.1. Hastighetsklasser för spårläge
Hastighetsklass Sth, V km/h
H5 200<V≤250
H4 160<V≤200
H3 120<V≤160
H2 80<V≤120
H1 40<V≤80
H0 V≤40
KRAV 8 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
Tillämpad hastighetsklass för spårläge bestäms med ledning av den mätta spårsträckans Sth (Största tillåtna
hastighet). Med Sth menas den största hastighet som är tillåten, för något fordon, på ett visst spåravsnitt.
Detta anges i Underlag till linjeboken, se referens 20. Tillfällig hastighetsnedsättning på viss sträcka bortses
från.
8 Spårlägesparametrar, beskrivning och definitioner samt standardavvikelser
8.1 Allmänt
Beskrivningar och definitioner enligt SS-EN 13848-1 – Järnvägar – Spår - Spårlägeskvalitet – Del 1:
Karakterisering av parametrar för spårläge, referens nr. 5, gäller som grund. Nedan visas en
sammanställning av aktuella parametrar som ska mätas. För en direkt överensstämmelse med EN-
standarderna så används vissa engelska benämningar och beteckningar.
8.2 Spårlägesparametrar som beskriver det relativa spårläget
8.2.1 Spårvidd
Spårvidden definieras som det minsta avståndet (G), parallellt med spårplanet, mellan rälerna, mätt vinkelrätt
mot spårplanet mellan punkter P, belägna någonstans mellan spårplanet och 14 mm (Zp) under spårplanet, se
figurer 8.2.1a och 8.2.1b.
Figur 8.2.1a Mätning av spårvidd (bild hämtad från referens 5)
G = eng. gauge = spårvidd i mm; 1 = spårplan/farbaneplan; Zp = nivå 14 mm under spårplanet
Figur 8.2.1b Mätning av spårvidd, sliten räls (bild hämtad från referens 5)
Observera att vid sliten räls kan mätpunkterna P vara på olika nivåer, dock
fortfarande någonstans mellan 0-14 mm under rök.
KRAV 9 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
8.2.2 Höjdläge
Höjdläget definieras som respektive räls farbanenivå i förhållande till en referenslinje (medelhöjdläget), se
figur 8.2.2. Höjdläget anges för respektive räl, höger och vänster, i längdmätningens riktning.
För höjdläge görs mätningar inom följande våglängdsområden (våglängd=):
D1: 1 m < ≤ 25 m
D2: 25 m < ≤ 70 m
D3: 70 m < ≤ 150 m
Not: För D1 skiljer värdet 1 m från EN-standardens 3 m vilket saknar praktisk betydelse vid
tillämpningen av gränsvärdena i detta kravdokument
Figur 8.2.2 Mätning av höjdläge (bild hämtad från referens 5)
1= Respektive räls farbanenivå (höjdläge) 2 = Referenslinje (rälens medelhöjdläge)
Zp = Höjdskillnad, +/-, i mm (nedåt plus, uppåt minus) för respektive räl
8.2.3 Sidoläge
Sidoläget definieras som respektive räls, i punkten P (se avsnitt 8.2.1) avvikelse/ändring i sidoläge, Yp, i
förhållande till en horisontell referenslinje (medelhorisontalläget), se figur 8.2.3. Sidoläget anges för
respektive räl, höger och vänster, i längdmätningens riktning.
För sidoläge görs mätningar inom följande våglängdsområden:
D1: 1 m < ≤ 25 m
D2: 25 m < ≤ 70 m
D3: 70 m < ≤ 150 m
Not: För D1 skiljer värdet 1m från EN-standardens 3m. För D3 skiljer sig värdet 150 m från EN-
standardens 200 m. Det ställs dock i EN-standarden inga krav på att mätning ska göras för dessa
våglängder men i detta kravdokument rekommenderas att mätning/värdering görs upp till ca 150 m.
KRAV 10 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
Figur 8.2.3 Mätning av sidoläge (bild hämtad från referens 5)
1 = Spårplan/farbaneplan 2 = Referenslinje (rälens medelhorisontalläge)
3 = Mittlinje farbana Zp = Höjdskillnad vid mätpunkt P
Yp = Avvikelse i sidoläge mot referenslinjen (höger plus, vänster minus)
8.2.4 Rälsförhöjning
Rälsförhöjning definieras som skillnaden i höjdläget mellan motstående farbanor på respektive räl beräknat
ur vinkeln mellan spårplan/farbaneplan och horisontella referensplanet, se figur 8.2.4. Skillnaden i höjdläget
är höjden på den vertikala kateten i en rätvinklig triangel med hypotenusan = 1500 mm för spår med
normalspårvidd 1435 mm. I rakspår är rälsförhöjningen nominellt noll medan det i kurvor normalt finns en
anlagd rälsförhöjning. Rälsförhöjningens ojämnhet/variation kontrolleras liksom stor avvikelse från anlagd
rälsförhöjning.
Rälsförhöjningens ojämnhet definieras som rälsförhöjningssignalen filtrerad till våglängden 1-25 m.
Figur 8.2.4 Mätning av rälsförhöjning (bild hämtad från referens 5)
1 = Rälsförhöjning 2 = Spårplan/farbaneplan
3 = Horisontellt referensplan 4 = Hypotenusa
KRAV 11 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
8.2.5 Skevning (rälsförhöjningens ändring)
Skevning definieras som skillnaden mellan två rälsförhöjningar (se avsnitt 8.2.4) uppmätta med ett bestämt
inbördes avstånd längs spåret, mätbasen. Maximalt tillåten anlagd skevning i rälsförhöjningsramper är
2,5 ‰, dvs. 2,5 mm/m. Skevning pga. felaktig rälsförhöjning (sättningar mm) såväl som pga. anordnad
rälsförhöjning kontrolleras. Kontrollmätning görs för två prioriterade mätbaser, 3 m (endast maskinellt)
respektive 6 m för att täcka in skevning dels över axelavståndet i boggi och dels över kortare, vridstyva,
vagnars axel- eller boggiavstånd. Mätresultatet jämförs med ett gränsvärde i mm. Skevning kan även
uttryckas som en gradient, i promille (‰) eller mm/m, eller som dess invers, s.k. ramptal, dvs. mätbasen i
mm dividerad med utslaget/ändringen i mm. Ramptalet blir dimensionslöst.
8.3 Standardavvikelser
Ett genomsnittligt värde för vissa spårlägesparametrar kan beräknas med hjälp av standardavvikelser.
Standardavvikelserna beräknas för signaler filtrerade till våglängdsområdet 3-25 m, vilket skiljer sig från
området 1-25 m som används för andra parametrar. Våglängdsområdet 3-25 m är EN-standard för att
beräkna standardavvikelser och möjliggör direkta jämförelser med andra europeiska banor.
Standardavvikelser beräknas glidande över 200 m spårlängd.
8.3.1 Standardavvikelse för höjdläge
Standardavvikelse för höjdläget, SDH, beräknas enligt:
SDH, höjdläge. I varje mätpunkt beräknas först standardavvikelsen för respektive räl.
Standardavvikelsen för spåret (båda rälerna) beräknas sedan som halva summan av
standardavvikelserna för respektive räl.
𝑆𝐷𝐻 = 𝑆𝐷𝐻𝑣ä + 𝑆𝐷𝐻ℎö
2
där: vä = vänster (räl) hö = höger (räl)
8.3.2 Standardavvikelse för sidoläge
Standardavvikelse för sidoläget, SDS, beräknas enligt:
SDS, sidoläge. I varje mätpunkt beräknas först standardavvikelsen för respektive räl.
Standardavvikelsen för spåret (båda rälerna) beräknas sedan som halva summan av
standardavvikelserna för respektive räl.
𝑆𝐷𝑆 = 𝑆𝐷𝑆𝑣ä + 𝑆𝐷𝑆ℎö
2
där: vä = vänster (räl) hö = höger (räl)
8.3.3 Standardavvikelse för samverkansfel
Med samverkansfel menas samverkan mellan sidoläge och rälsförhöjning. Denna samverkan kan ge
signifikant påverkan på upplevd komfort.
Standardavvikelse för samverkan, SDSAM, beräknas enligt:
KRAV 12 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
SDSAM, samverkansfel. Vid beräkning av samverkanssignalen adderas rälsförhöjningssignalen
med sidolägessignalen för rikträlen. Rikträlen definieras som ytterräl i kurva och den räl som har
lägst standardavvikelse i rakspår. Därvid beaktas teckenregler så att summasignalen förstärks när
t.ex. ett sidolägesfel åt vänster finns samtidigt med ett rälsförhöjningsfel där vänster räl ligger lägre
än höger räl. Signalerna adderas med viktsförhållandet 1:1. Standardavvikelsen SDSAM beräknas
sedan för den erhållna signalen.
𝑆𝐷𝑆𝐴𝑀 = 𝑆𝐷(𝑟ä𝑙𝑠𝑓ö𝑟ℎö𝑗𝑛𝑖𝑛𝑔 + 𝑠𝑖𝑑𝑜𝑙ä𝑔𝑒𝑟𝑖𝑘𝑡𝑟ä𝑙) (OBS teckenregler)
där: SDSAM = Standardavvikelse SAMverkan
rikträl = ytterräl i kurva och den räl som har lägst standardavvikelse i rakspår
9 Spårlägesparametrar, krav på mätdata
9.1 Allmänt
Krav enligt:
SS-EN 13848-2 – Järnvägar – Spår - Spårlägeskvalitet – Del 2: Mätsystem - Fordon för
spårlägesmätning, referens nr 6
SS-EN 13848-3 – Järnvägar – Spår - Spårlägeskvalitet – Del 3: Mätsystem - Maskiner för
spårbyggnation och spårunderhåll, referens nr 7
SS-EN 13848-4 – Järnvägar – Spår – Spårlägeskvalitet – Del 4: Mätsystem – Manuella och lätta
utrustningar, referens nr 8
ska uppfyllas.
Detta innebär bl. a:
Krav på mätsätt
Krav på signalbehandling
Krav på mätområde, mätosäkerhet, repeterbarhet respektive reproducerbarhet
Krav på verifiering och kalibrering
Krav på mätsätt bestäms av ändamålet med mätningen och vilka parametrar som behöver mätas etc. Mätsättet
fastställs i varje särskilt fall med hänsyn till gällande regelverk och infrastrukturförvaltarens, projektets
(motsv.) beställning. Se även kapitel 10 Mätmetoder.
Krav på signalbehandling innebär krav på sampelavstånd och filtrering av signalerna från sensorerna och
bestäms av mätmetoden och ges i de tre SS-EN-standarderna som refereras ovan. För sampling gäller för
mätfordon på Trafikverkets spår att samplingsavståndet ska vara lika med 0,25 m (skiljer sig från SS-EN
standarden på 0,5 m).
Krav på mätområde, upplösning, mätosäkerhet, repeterbarhet respektive reproducerbarhet ställs under detta
avsnitt enligt beskrivning och tabeller, se bilaga1, för respektive parameter med referens till de tre SS-EN-
standarderna enligt ovan. För standardavvikelser ställs enbart krav på reproducerbarhet.
För krav på verifiering och kalibrering gäller respektive avsnitt i de SS-EN-standarder som refereras ovan.
Detta gäller för när kalibrering och verifiering ska göras samt krav på verifiering av överföringsfunktioner och
koherensfunktioner.
Angivna krav för spårbyggnations- och spårunderhållsmaskiner gäller endast mätning med kordabaserat, dvs.
hastighetsoberoende, system, inte för tröghetsmätsystem.
KRAV 13 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
9.2 Definitioner mätdata
Följande definitioner gäller för mätdata:
Höger/vänster räl
Höger och vänster räl anges alltid i längdmätningens riktning.
Upplösning:
Minsta ändring av uppmätt parameters värde som kan detekteras av mätinstrumentet.
Mätosäkerhet:
Mätinstrumentets och mätsättets osäkerhet (spridning) i uppmätt värde mot faktiskt värde.
Värdet ges för 95 % konfidensintervall om inte annat anges.
Repeterbarhet:
Överensstämmelse i värde mellan successiva mätningar av samma parameter under
samma förhållanden (hastighet, mätriktning etc.) på samma spåravsnitt under följande förutsättningar:
Samma mätmetod
Samma fordonsriktning
Samma metod för överföring/tolkning av mätvärde
Samma omgivnings-/miljöförhållanden
Kort tid mellan mättillfällena
Reproducerbarhet:
Överensstämmelse i värde mellan successiva mätningar av samma parameter under
varierande förhållanden med samma mätmetodik och samma tolknings- (överförings-) metodik på
samma spåravsnitt under följande förutsättningar:
Varierande hastighet
Olika mätriktningar
Olika mätfordonsriktningar
Varierande omgivnings-/miljöförhållanden
Kort tid mellan mättillfällena
9.3 Mätkrav för spårlägesparametrar för relativt spårläge
9.3.1 Spårvidd
Grundläggande mätkrav framgår av bilaga 1, tabell 1.
9.3.2 Höjdläge
Grundläggande mätkrav framgår av bilaga 1, tabell 2.
9.3.3 Sidoläge
Grundläggande mätkrav framgår av bilaga 1, tabell 3.
9.3.4 Rälsförhöjning
Grundläggande mätkrav framgår av bilaga 1, tabell 4.
9.3.5 Skevning (rälsförhöjningens ändring)
Grundläggande mätkrav framgår av bilaga 1, tabell 5.
KRAV 14 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
9.3.6 Standardavvikelser
Krav på reproducerbarhet framgår av bilaga 1, tabell 6.
9.4 Mätkrav för spårets absoluta, geodetiska, läge
Spårets absoluta läge bestäms normalt i samband med ny- och ombyggnader samt spår- och växelbyten.
Läget mäts in i koordinater N, E, H enligt aktuellt referenssystem. Inmätningen utförs enligt TDOK
2014:0571 och TDOK 2014:0572 (tidigare BVS 1584.10) - Geodetiska mätningsarbeten och geografisk
lägesbestämning. Därefter förvaltas det projekterade koordinatbestämda läget och geometrierna bl.a. för att
senare kunna utföra vissa underhållsarbeten. Genom att kontrollera och vid behov återställa spårens
projekterade absoluta lägen kan man:
- Åtgärda långvågiga spårlägesfel
- Återställa spårets neutraliserade läge
- Återställa spårets läge och säkerhetsavstånd i förhållande till intilliggande objekt som plattformar,
bropelare, tunnel och bergskärningar m.m. (FOMUL-koordinater återställs.)
- Ofta är återställandet av projekterade lägen också det enda sättet att få flera olika spårs geometrier att
passa ihop på rätt sätt, när de är sammanfogade i komplexa växelförbindelser. (Undantag kan vara
enkla raka spårväxlar i parallella spår.)
Krav på mätosäkerheten för absolut spårläge framgår av bilaga 1, tabell 7.
10 Mätmetoder
10.1 Relativt spårläge
10.1.1 Maskinell, belastad, spårlägesmätning
Maskinell, belastad, spårlägesmätning med särskilt mätfordon är den bästa och säkraste metoden att mäta
spårläget. Maskinell belastad spårlägesmätning ska utföras med mätfordon som har en axellast ≥ 5 ton
(hjullast ≥ 2,5 ton), vilket innebär att mätningen görs på belastat spår. Till skillnad från obelastad mätning
ger belastad mätning ett spårläge som bättre liknar det som tågtrafiken utsätts för.
Fordon för spårlägesmätning, s.k. mätfordon, ska uppfylla krav enligt:
SS-EN 13848-2 – Järnvägar – Spår – Spårlägeskvalitet – Del 2: Mätsystem – Fordon för
spårlägesmätning eller SS-EN 13848-3 – Järnvägar – Spår - Spårlägeskvalitet – Del 3: Maskiner
för spårbyggnation och spårunderhåll.
Maskinell, belastad, spårlägesmätning kan också utföras med maskiner för spårbyggnation och spårunderhåll
utrustade med mätsystem för spårlägesmätning, t.ex. spårriktningsmaskiner. Om verifiering av spårläge ska
utföras med dessa maskiner ska detta avtalas mellan beställare och utförare.
Maskiner för spårbyggnation och spårunderhåll ska uppfylla krav enligt:
SS-EN 13848-3 – Järnvägar – Spår - Spårlägeskvalitet – Del 3: Mätsystem – Maskiner för
spårbyggnation och spårunderhåll.
Parametrar som ska mätas och krav på mätdata framgår av kapitel 8 och 9 ovan. Spårlägestoleranser vid
maskinell belastad mätning framgår av avsnitt 11.2 nedan.
KRAV 15 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
10.1.2 Manuell, obelastad, spårlägesmätning
Manuell, obelastad, spårlägesmätning görs t.ex. med handhållen mätutrustning, typ SOLA-pass, eller med
lämplig (rullande) lättviktsutrustning alternativt i vissa fall också med lina eller med geodetisk inmätning.
För manuell mätning av sidoläge och höjdläge kan t.ex. pilhöjdsmätning med lina och avvägningsinstrument
användas. På grund av att spårläget inte mäts med ”rätt” belastning så finns vissa restriktioner beträffande
användningen av mätresultaten, se avsnitt 11.3.
Manuell spårlägesmätning ska uppfylla krav enligt:
SS-EN 13848-4 – Järnvägar – Spår – Spårlägeskvalitet – Del 4: Mätsystem – Manuella och lätta
mätutrustningar.
Parametrar som ska/kan mätas och krav på mätdata framgår av kapitel 8 och 9 ovan. Spårlägestoleranser vid
manuell obelastad mätning framgår av avsnitt 11.3 nedan.
10.2 Spårets absoluta läge
Spårets absoluta läge mäts, enligt TDOK 2014:0571 och 2014:0572 (tidigare BVS 1584.10) Geodetiska
mätningsarbeten och geografisk lägesbestämning, med lämplig, godkänd, mätutrustning t.ex. totalstation
eller avvägningsinstrument. Inmätt läge hos spåret/rälen ”kopplar” till ett geodetiskt referenssystem vilket
möjliggör att mätpunkten kan koordinatbestämmas i N, E, H med viss noggrannhet. Spårets anlagda/önskade
geometri kan därmed bestämmas/anläggas. Toleranser för spårets absoluta läge framgår av avsnitt 11.5
nedan.
11 Krav på spårläge, toleranser
11.1 Allmänt
Enligt TSD så har Infrastrukturförvaltaren ansvaret för att fastställa lämpliga värden för planeringsgräns,
underhållsgräns och gräns för omedelbar åtgärd för följande parametrar:
Sidoläge – punktfel – genomsnittliga värden till toppvärden
Höjdläge – punktfel – genomsnittliga värden till toppvärden
Spårets skevning – punktfel – noll-till-toppvärde, kritiska åtgärdsgränsvärden bestämda i TSD ska
innehållas
Spårvidd – punktfel – nominell spårvidd till toppvärde, kritiska åtgärdsgränsvärden bestämda i TSD
ska innehållas
Genomsnittlig spårvidd över 100 m sträckor – nominell spårvidd till genomsnittsvärde, kritiska
åtgärdsgränsvärden bestämda i TSD ska innehållas
Rälsförhöjning – kritiskt åtgärdsgränsvärde för avvikelse från anlagd rälsförhöjning enligt TSD ska
innehållas
Sidoläge – standardavvikelser (endast för ”Underhållsgräns – planerad åtgärd”)
Höjdläge – standardavvikelser (endast för ”Underhållsgräns – planerad åtgärd”)
Enligt TSD ska Infrastrukturförvaltaren då dessa gränser fastställs ta hänsyn till de gränser för
spårlägeskvalitet som används som underlag för godkännande av fordon. Kraven för godkännande av fordon
finns angivna i TSD Rullande materiel med hänvisning till SS-EN 13848-5 – Järnvägar – Spår –
Spårlägeskvalitet – Del 5: Kvalitetsnivåer för spårläge. Åtgärdsgränser i detta kravdokument (TDOK
2013:0347) uppfyller dessa krav.
KRAV 16 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
Trafikverket har utöver ovan nämnda parametrar också krav på långvågiga spårlägesfel i höjd- och sidled,
rälsförhöjningens ojämnhet samt standardavvikelse för samverkande fel.
Enligt TSD kan vid behov/önskemål fler åtgärdsnivåer definieras. Trafikverket har valt att lägga till nivåerna
Nytt och Nyjusterat spår samt delat upp underhållsgränsen i två nivåer, Underhåll 1 och Underhåll 2. För
Trafikverkets spår ska således åtgärdsnivåer och benämningar enligt tabell 11.1 nedan gälla för respektive
spårlägesparametrar:
Tabell 11.1 Åtgärdsnivåer
Förkort-
ning Benämning Förklaring/krav på åtgärd Benämning i TSD
NYTT Nytt Kravnivå för nybyggt och nyupprustat spår
NYJUST Nyjusterat Kravnivå för nyjusterat spår efter
spårriktningsinsats
PLAN Planering
Kravnivå, planeringsgränsvärde. Spårlägesfel
som överskrider gränsen ska börja analyseras för
planering av kommande insatser.
TSD-AL: Alert
Limit
UH1 Underhåll 1
Kravnivå, underhållsgräns 1. Spårlägesfel som
överskrider gränsen ska snarast åtgärdas så att
nästa nivå, underhållsgräns 2, med marginal inte
hinner nås före nästa spårjusteringsomgång.
TSD-IL-1:
Intervention Limit
'low'
UH2 Underhåll 2
Kravnivå, underhållsgräns 2. Spårlägesfel ska
åtgärdas innan de nått denna nivå. För
spårlägesfel som överskrider UH2, dvs. ligger
mellan gränsvärdena UH2 och KRIT, ska
omedelbar planering av åtgärd ske och
genomförande av åtgärd ske utan onödigt
dröjsmål.
TSD-IL-2:
Intervention Limit
'high'
KRIT Kritisk
Kravnivå, gräns för omedelbar åtgärd. Vid
uppmätta fel som överskrider kritisk gräns ska
åtgärder omedelbart vidtas för att minska risken
för säkerhetskonsekvens. Detta kan ske genom
att felet åtgärdas, att det införs hastighetsned-
sättning eller stopp för trafiken. Beroende på
parameter ska anvisningar i kapitel 13 -
”Åtgärder vid fel som överskrider kritisk gräns”
följas.
TSD-IAL:
Immediate Action
Limit
Gränsvärden för respektive parameter och åtgärdsnivå anges nedan.
KRAV 17 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
11.2 Toleranser vid maskinell belastad spårlägesmätning
Nedan anges de gränsvärden som gäller som krav för Trafikverkets spår. Värdena är baserade på tidigare
BVF:er samt de i TSD- och SS-EN-standarder angivna normativa värdena, för IAL=Kritisk, och förslag till
värden (informativa) för övriga åtgärdsnivåer. Trafikverkets kravvärden kan avvika något från
informativa/föreslagna värden.
Angivna gränsvärden i respektive kolumn är de värden som accepteras för respektive åtgärdsnivå, t.ex.
beträffande spårvidd för nyjusterat spår i hastighetsklass H3, tabell 11.2.1.1 så är 1440 mm (+5) resp. 1433
mm (-2) godkända värden samt alla värden däremellan. Där endast ”-” anges finns för närvarande inga krav.
11.2.1 Spårvidd
11.2.1.1 Punktfel
I tabell 11.2.1.1 anges de gränsvärden för spårviddens punktfel som gäller för de olika åtgärdsnivåerna.
Två värden anges i varje kolumn för avvikelser (+/-) från nominellt värde, dvs. ett max- och ett minvärde
(spårvidd Max och spårvidd Min).
Tabell 11.2.1.1 Gränsvärden för spårviddens punktfel
Spårvidd, punktfel, avvikelse från nominellt värde 1435 mm, (+), - mm
Hastighets-klass Sth (km/h) NYTT NYJUST PLAN UH1 UH2 KRIT
H5 200<V≤250 3,-2 4,-2 8,-3 10,-3 15, -4 28, -5
H4 160<V≤200 4,-2 5,-2 10,-3 12, -4 20, -5 28, -7
H3 120<V≤160 4,-2 5,-2 12,-3 15, -4 22, -5 33, -8
H2 80<V≤120 4,-3 5,-3 12,-4 17, -4 25, -5 33, -9
H1 40<V≤80 4,-3 7,-3 15,-4 22, -4 30, -5 35, -10
H0 V≤40 4,-3 7,-3 15,-4 22, -4 30, -5 35, -10
11.2.1.2 Medelvärde över 100 meter
I tabell 11.2.1.2 anges de gränsvärden för spårviddens löpande medelvärde över 100 meter som gäller för de
olika åtgärdsnivåerna. Kraven gäller endast för trång spårvidd.
Tabell 11.2.1.2 Gränsvärden för spårviddens medelvärde över 100 meter
1) 1433 mm vid hastigheter över 230 km/h
Spårvidd, löpande medelvärde över 100 meter, gällande för rakspår och spår med projekterad radie över 2500 meter
Hastighets-klass Sth (km/h)
NYTTmin UH1min UH2min
H5 200<V≤250 1435 1434 14321
H4 160<V≤200 1435 1433 1430
H3 120<V≤160 1435 1432 1430
H2 80<V≤120 1435 1431 1430
H1 40<V≤80 1435 1431 1430
H0 V≤40 1435 - -
KRAV 18 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
11.2.2 Höjdläge
11.2.2.1 Punktfel med våglängd 1-25 meter
I tabell 11.2.2.1 anges de gränsvärden för höjdlägets punktfel som gäller för de olika åtgärdsnivåerna.
Värdena gäller för våglängdsområde D1, dvs. 1-25 meter.
Tabell 11.2.2.1 Gränsvärden för höjdlägets punktfel, våglängd 1-25 meter
Höjdläge för respektive räl, punktfel i +/- mm, våglängd 1-25 meter
Hastighetsklass Sth (km/h) NYTT NYJUST PLAN UH1 UH2 KRIT
H5 200<V≤250 2 2 4 6 8 16
H4 160<V≤200 2 2 5 7 9 20
H3 120<V≤160 2 2 6 8 12 23
H2 80<V≤120 3 4 8 10 15 26
H1 40<V≤80 3 5 10 12 19 28
H0 V≤40 3 6 12 15 25 28
11.2.2.2 Punktfel med våglängd 25-70 meter
I tabell 11.2.2.2 anges de gränsvärden för höjdlägets punktfel som gäller för de olika åtgärdsnivåerna.
Värdena gäller för våglängdsområde D2, dvs. 25-70 meter.
Tabell 11.2.2.2 Gränsvärden för höjdlägets punktfel, våglängd 25-70 meter
Höjdläge för respektive räl, punktfel i +/- mm, våglängd 25-70 meter
Hastighetsklass Sth (km/h) NYTT NYJUST PLAN UH1 UH2 KRIT
H5 200<V≤250 7 7 10 14 20 28
H4 160<V≤200 7 7 12 16 23 33
H3 120<V≤160 - - - - - -
H2 80<V≤120 - - - - - -
H1 40<V≤80 - - - - - -
H0 V≤40 - - - - - -
KRAV 19 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
11.2.3 Sidoläge
11.2.3.1 Punktfel med våglängd 1-25 meter
I tabell 11.2.3.1 anges de gränsvärden för sidolägets punktfel som gäller för de olika åtgärdsnivåerna.
Värdena gäller för våglängdsområde D1, dvs. 1-25 meter.
Tabell 11.2.3.1 Gränsvärden för sidolägets punktfel, våglängd 1-25 meter
Sidoläge för respektive räl, punktfel i +/- mm, våglängd 1-25 meter
Hastighetsklass Sth (km/h) NYTT NYJUST PLAN UH1 UH2 KRIT
H5 200<V≤250 2 2 3 4 5 10
H4 160<V≤200 2 2 3 4 6 12
H3 120<V≤160 2 2 4 5 8 14
H2 80<V≤120 2 3 5 7 11 17
H1 40<V≤80 2 3 8 11 14 22
H0 V≤40 2 4 10 14 17 22
11.2.3.2 Punktfel med våglängd 25-70 meter
I tabell 12.2.3.2 anges de gränsvärden för sidolägets punktfel som gäller för de olika åtgärdsnivåerna.
Värdena gäller för våglängdsområde D2, dvs. 25-70 meter.
Tabell 11.2.3.2 Gränsvärden för sidolägets punktfel, våglängd 25-70 meter
Sidoläge för respektive räl, punktfel i +/- mm, våglängd 25-70 meter
Hastighetsklass Sth (km/h) NYTT NYJUST PLAN UH1 UH2 KRIT
H5 200<V≤250 5 5 8 10 14 20
H4 160<V≤200 5 5 9 12 17 24
H3 120<V≤160 - - - - - -
H2 80<V≤120 - - - - - -
H1 40<V≤80 - - - - - -
H0 V≤40 - - - - - -
KRAV 20 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
11.2.4 Rälsförhöjning
11.2.4.1 Rälsförhöjningens ojämnhet
I tabell 11.2.4.1 anges de gränsvärden som gäller för rälsförhöjningens ojämnhet. Värdena gäller för
våglängdsområde D1, dvs. 1-25 meter.
Tabell 11.2.4.1 Gränsvärden för rälsförhöjningens ojämnhet, våglängd 1-25 meter
Rälsförhöjningens ojämnhet, punktfel i +/- mm
Hastighetsklass Sth (km/h) NYTT NYJUST PLAN UH1 UH2 KRIT
H5 200<V≤250 2 3 4 5 8 20
H4 160<V≤200 2 3 4 6 9 20
H3 120<V≤160 3 4 5 7 10 20
H2 80<V≤120 3 4 6 8 12 20
H1 40<V≤80 3 5 7 10 14 20
H0 V≤40 3 5 8 12 16 20
11.2.4.2 Rälsförhöjningens avvikelse
I tabell 11.2.4.2 anges de gränsvärden som gäller för rälsförhöjningens avvikelse från anordnad
rälsförhöjning.
Tabell 11.2.4.2 Gränsvärden för rälsförhöjningens avvikelse från anordnad rälsförhöjning
Rälsförhöjningens avvikelse, +/- mm
Hastighetsklass Sth (km/h) NYTT NYJUST PLAN UH1 UH2 KRIT
H5 200<V≤250 2 3 - - - -
H4 160<V≤200 2 3 - - - -
H3 120<V≤160 3 4 - - - -
H2 80<V≤120 3 4 - - - -
H1 40<V≤80 3 5 - - - -
H0 V≤40 3 5 - - - -
KRAV 21 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
11.2.5 Skevning
11.2.5.1 Skevning mätt med mätbasen 3 meter
I tabell 11.2.5.1 anges de gränsvärden för skevning uppmätt med mätbas 3 meter som gäller för de olika
åtgärdsnivåerna. Värdena för UH2 och KRIT gäller för den faktiska (absoluta) totala skevningen inklusive
rälsförhöjningsramper.
Tabell 11.2.5.1 Gränsvärden för skevningens punktfel, 3 m mätbas
Skevningens punktfel vid 3 m mätbas, i +/- mm
Hastighetsklass Sth (km/h) NYTT NYJUST PLAN UH1 UH2 KRIT
H5 200<V≤250 3 3 4 6 9 12
H4 160<V≤200 3 3 5 7 10 15
H3 120<V≤160 3 3 6 8 11 15
H2 80<V≤120 3 3 7 9 12 18
H1 40<V≤80 5 5 8 10 13 18
H0 V≤40 6 6 9 12 14 18
11.2.5.2 Skevning mätt med mätbasen 6 meter
I tabell 11.2.5.2 anges de gränsvärden för skevning uppmätt med mätbas 6 meter som gäller för de olika
åtgärdsnivåerna. Värdena för UH2 och KRIT gäller för den faktiska (absoluta) totala skevningen inklusive
rälsförhöjningsramper.
Tabell 11.2.5.2 Gränsvärden för skevningens punktfel, 6 m mätbas
Skevningens punktfel med 6 m mätbas, i +/- mm
Hastighetsklass Sth (km/h) NYTT NYJUST PLAN UH1 UH2 KRIT
H5 200<V≤250 4 4 6 9 13 20
H4 160<V≤200 4 4 6 9 13 25
H3 120<V≤160 4 4 8 11 17 25
H2 80<V≤120 6 6 9 13 19 29
H1 40<V≤80 8 8 12 16 21 29
H0 V≤40 10 10 15 19 23 29
KRAV 22 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
11.2.6 Standardavvikelser
Gränsvärden för standardavvikelser bygger på tidigare BVF:er och på de rekommendationer för Alert Limit
(planeringsgräns) för standardavvikelser i höjd- respektive sidoläge som anges i referens 9 samt på de förslag
för gränsvärden som anges i referens 10 i form av TQC:er, Track Quality Classes. För nytt och nyjusterat
spår kan kraven ev. delas upp på vanligt spår, växlar, driftplatser etc., beroende på specifika krav för
projektet/entreprenaden. Övergripande analys och utvärdering av standardavvikelser beskrivs under kapitel
15.
11.2.6.1 Standardavvikelse för höjdläge
I tabell 11.2.6.1 anges de gränsvärden för standardavvikelsen för höjdläge som gäller för de olika
åtgärdsnivåerna.
Tabell 11.2.6.1 Gränsvärden för standardavvikelsen för höjdläge, våglängd 3-25 meter
Standardavvikelse för höjdläge, i mm, våglängd 3-25 meter
Hastighetsklass Sth (km/h) NYTT NYJUST PLAN UH1 UH2 KRIT
H5 200<V≤250 0,4 0,4 0,85 1,15 - -
H4 160<V≤200 0,6 0,6 1,15 1,6 - -
H3 120<V≤160 0,65 0,65 1,40 1,85 - -
H2 80<V≤120 0,75 0,75 1,80 2,50 - -
H1 40<V≤80 1,25 1,25 2,75 3,75 - -
H0 V≤40 1,25 1,25 2,75 3,75 - -
11.2.6.2 Standardavvikelse för sidoläge
I tabell 11.2.6.2 anges de gränsvärden för standardavvikelsen för sidoläge som gäller för de olika
åtgärdsnivåerna.
Tabell 11.2.6.2 Gränsvärden för standardavvikelsen för sidoläge, våglängd 3-25 meter
Standardavvikelse för sidoläge, i mm, våglängd 3-25 meter
Hastighetsklass Sth (km/h) NYTT NYJUST PLAN UH1 UH2 KRIT
H5 200<V≤250 0,35 0,35 0,50 0,65 - -
H4 160<V≤200 0,40 0,40 0,70 0,90 - -
H3 120<V≤160 0,45 0,45 0,75 1,00 - -
H2 80<V≤120 0,50 0,50 1,05 1,45 - -
H1 40<V≤80 0.90 0.90 1,95 2,70 - -
H0 V≤40 0.90 0.90 1,95 2,70 - -
11.2.6.3 Standardavvikelse för samverkande fel
Enligt SS-EN 13848-5 bör infrastrukturförvaltaren även ta hänsyn till effekterna av samverkande fel och
periodiska större samverkande fel. Detta kan göras vid utvärderingen av samverkande fel i sidoläge och
KRAV 23 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
rälsförhöjning, dels genom beräkning av standardavvikelsen för samverkan och dels genom kontroll av den
direkta samverkanssignalen där våglängder 10-30 m särskilt studeras. I tabell 11.2.6.3 anges de gränsvärden
för standardavvikelser för samverkande fel som gäller för de olika hastighetsklasserna. Då angivna
gränsvärden uppnås ska åtgärder enligt UH1-gräns vidtas.
Tabell 11.2.6.3 Gränsvärden för standardavvikelse för samverkande fel
Samverkande fel, standardavvikelse, SDSAMgr, mm
Hastighetsklass Sth (km/h) UH1
H5 200<V≤250 1,6
H4 160<V≤200 1,7
H3 120<V≤160 1,9
H2 80<V≤120 2,4
H1 40<V≤80 3,1
H0 V≤40 3,6
Periodiska samverkande fel kan starkt påverka resandekomforten trots att de enskilda felen i höjd- och
sidoläge visar måttliga värden. Därför ska särskild analys göras rörande ev. periodicitet för den direkta
samverkanssignalen med våglängder 10-30 m. Vid upptäckt av större sådana fel med 3 eller fler
svängningar/amplituder i följd ska åtgärd göras enligt krav för överskridande av UH2-gräns.
11.3 Toleranser vid manuell obelastad spårlägesmätning
11.3.1 Allmänt
Obelastad spårlägesmätning, dvs. manuell mätning och mätning med lättviktsutrustning, har nackdelen att
spåret inte blir tillräckligt belastat och vissa spårlägesfel kan då komma att mätas för ”snällt”, dvs.
mätutslagen blir för små. Detta kompenseras till viss del av att det, för vissa spårlägesparametrar, är snävare
gränsvärden för manuell obelastad mätning men det kan ändå inte fullt ut kompensera för motsvarande
belastad mätning. Manuell obelastad mätning kan därför endast ligga till grund för att tillåta trafik i vissa
situationer då denna metodik bedöms vara tillfyllest och om mätfordon saknas, se vidare krav enligt detta
avsnitt 11.3.
Vid manuellt uppmätta värden på och över UH2 resp. KRIT-gräns under pågående normal trafikering ska
åtgärder snarast vidtas för att åtgärda felen.
11.3.1.1 Speciella krav vid manuell mätning
För att tillåta trafik baserad på manuell obelastad mätning måste man säkerställa att understoppningen av
sliprarna i ballastspår är tillräckligt bra och att felen vid belastning av spåret inte ökar nämnvärt.
Efter noggrann bedömning av förhållandena kan manuell mätning få ligga till grund för beslut om att
temporärt tillåta trafik i hastigheter upp till maximalt 130 km/h. Detta kan följaktligen innebära att spåret inte
kan trafikeras med önskad eller full hastighet innan verifierande maskinell belastad spårlägesmätning med
mätfordon har gjorts, se även TDOK 2014:0520 (tidigare BVF 540.33) - Tillåtna hastigheter efter
stabilitetspåverkande arbeten.
Vid manuell obelastad spårlägesmätning ska minst spårvidd, skevning och rälsförhöjning kontrolleras med
exempelvis ett s.k. SOLA-pass. För trafik med hastigheter över 80 km/h måste även höjd- och sidoläge
kontrolleras. Detta kan göras t.ex. genom avvägning av höjdläget och pilhöjdsmätning av sidoläget med lina
KRAV 24 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
eller genom inmätning av spårets ”absoluta” läge (lämpliga ”fasta” nollpunkter för start och slut på
mätningen måste bestämmas). Vid pilhöjdsmätning med lina mäts pilhöjden på 10 m mätbas. Avvägning av
höjd samt ”absolut” inmätning av höjd och/eller sida görs var 5:e meter och beräkning av avvikelsen görs
mot medellinjen på 10 meters våglängd, löpande.
11.3.1.2 Godkännande av spårläge för ordinarie tåghastighet
För att godkänna spårläget trafikalt för ordinarie tåghastighet efter spårarbeten, som anges i TDOK
2014:0521 (tidigare BVS 807.50) – Ibruktagandebesiktning av bananläggning, bilaga 1, tabell 1, kolumn 1,
krävs alltid maskinell belastad spårlägesmätning. För spår- och växelriktning (kategori 2 enligt TDOK
2014:0520 (tidigare BVF 540.33)) samt ströslipersbyte (kategori 2 enligt TDOK 2014:0520 (tidigare BVF
540.33)) i samma tabell kolumn 2 krävs också belastad spårlägesmätning vilket kan göras med mätfordon
eller, om så avtalats mellan beställare och utförare, med spårbyggnads- och spårunderhålls-maskiner
utrustade med spårlägesmätsystem. För övriga arbeten beskrivna i samma tabell kolumn 2 och övriga icke
nämnda arbeten avgör ansvarig projektledare kravet på verifiering av spårläget. Med trafikalt spårläge menas
att krav i denna TDOK, för maskinell belastad spårlägesmätning, ska vara uppfyllda för aktuell
hastighetsklass, vilket kan avvika från kontraktsmässiga krav som normalt är nivå NYTT eller NYJUST.
11.3.1.3 Manuell mätning för lokalisering av fel
Vid en manuell ”efterkontroll” för att lokalisera ett fel som uppmätts med maskinell belastad mätning gäller
alltid uppmätt värde från den maskinella mätningen såvida inte mätfel har bekräftats från ansvarig
mätentreprenör. Lokalisering av maskinellt uppmätta fel med handhållen lätt utrustning är svår då
rälsen/spåret inte trycks ut/ned med denna utrustning. Exakt lokalisering måste då ske med annan metodik,
via längdmätning eller GPS-koordinater, med hjälp av sakta rullande järnvägsfordon, tåg eller spårgående
arbetsmaskiner alternativt måste tillräckligt lång sträcka åtgärdas för att säkert eliminera felet.
11.3.2 Spårvidd
I tabell 11.3.2 anges de gränsvärden för spårviddens punktfel som gäller för de olika åtgärdsnivåerna.
Två värden anges i varje kolumn för avvikelser (+/-) från nominellt värde, dvs. ett max- och ett minvärde
(spårvidd max och spårvidd min).
Tabell 11.3.2 Gränsvärden för spårviddens punktfel, manuell mätning
Spårvidd, punktfel, avvikelse från normalvärde 1435 mm, (+), - mm
Hastighets-klass Sth (km/h) NYTT NYJUST PLAN UH1 UH2 KRIT
H5 200<V≤250 3,-2 4,-2 8,-3 12,-3 15, -4 28, -5
H4 160<V≤200 4,-2 5,-2 10,-3 15, -4 20, -5 28, -7
H3 120<V≤160 4,-2 5,-2 10,-3 15, -4 20, -5 33, -10
H2 80<V≤120 4,-3 5,-3 15,-4 20, -4 25, -5 33, -10
H1 40<V≤80 4,-3 7,-3 20,-4 25, -4 30, -5 35, -10
H0 V≤40 4,-3 7,-3 20,-4 25, -4 30, -5 35, -10
KRAV 25 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
11.3.3 Höjdläge
I tabell 11.3.3 anges de gränsvärden för höjdlägets punktfel som gäller för de olika åtgärdsnivåerna. Värdena
gäller för mätbasen 10 m.
Tabell 11.3.3 Gränsvärden för höjdlägets punktfel vid mätbas 10 meter, manuell mätning
Höjdläge för respektive räl, punktfel i +/- mm, mätbas 10 meter
Hastighetsklass Sth (km/h) NYTT NYJUST PLAN UH1 UH2 KRIT
H5 200<V≤250 2 2 4 6 8 16
H4 160<V≤200 2 2 5 7 9 20
H3 120<V≤160 2 2 6 8 12 23
H2 80<V≤120 3 4 8 10 15 26
H1 40<V≤80 3 5 10 12 19 28
H0 V≤40 3 6 12 15 25 28
11.3.4 Sidoläge
I tabell 11.3.4 anges de gränsvärden för sidolägets punktfel som gäller för de olika åtgärdsnivåerna. Värdena
gäller för mätbasen 10 m.
Tabell 11.3.4 Gränsvärden för sidolägets punktfel vid mätbas 10 meter, manuell mätning
Sidoläge för respektive räl, punktfel i +/- mm, mätbas 10 meter
Hastighetsklass Sth (km/h) NYTT NYJUST PLAN UH1 UH2 KRIT
H5 200<V≤250 2 2 3 4 5 10
H4 160<V≤200 2 3 3 4 6 12
H3 120<V≤160 2 4 4 5 8 14
H2 80<V≤120 3 5 5 7 11 17
H1 40<V≤80 4 6 8 11 14 22
H0 V≤40 5 7 10 14 17 22
KRAV 26 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
11.3.5 Rälsförhöjning
I tabell 11.3.5 anges de gränsvärden för rälsförhöjningens avvikelse från anordnad förhöjning som gäller för
de olika åtgärdsnivåerna.
Tabell 11.3.5 Gränsvärden för rälsförhöjningens avvikelse från anordnad, manuell mätning
Rälsförhöjningens avvikelse, punktfel i +/- mm
Hastighetsklass Sth (km/h) NYTT NYJUST PLAN UH1 UH2 KRIT
H5 200<V≤250 2 3 4 5 6 15
H4 160<V≤200 2 3 4 5 7 15
H3 120<V≤160 3 4 5 6 8 15
H2 80<V≤120 3 4 6 7 10 20
H1 40<V≤80 3 5 7 10 13 20
H0 V≤40 3 5 8 12 16 20
11.3.6 Skevning
Manuell mätning av skevning görs endast för 6 m mätbas. Vid manuella mätningar med 3 m mätbas blir
osäkerheten i uppmätta värden alltför stor liksom risken för feltolkning av resultatet. De mätbehov som finns
för manuell mätning av skevning ska därför göras med mätbasen 6 m.
Lokalisering av maskinellt uppmätta skevningsfel kan ev. göras med manuell mätning på så sätt att
indikationer på skevningsfel kan detekteras. Uppmätta värden från manuell mätning får dock aldrig användas
till att avskriva maskinellt uppmätta värden, även om de manuellt uppmätta värdena ligger inom nedan
tabellerade gränsvärden.
I tabell 11.3.6 anges de gränsvärden för skevning uppmätt med mätbas 6 meter som gäller för de olika
åtgärdsnivåerna. Värdena för UH2 och KRIT gäller för den faktiska (absoluta) totala skevningen inklusive
rälsförhöjningsramper. Observera att manuell obelastad mätning av skevning ger osäkra resultat och bör
därför endast användas för indikativa kontrollmätningar då sliprarna är väl understoppade.
Tabell 11.3.6 Gränsvärden för skevningens punktfel, mätbas 6 m, manuell mätning
Skevningens punktfel med 6 m mätbas, i +/- mm
Hastighetsklass Sth (km/h) NYTT NYJUST PLAN UH1 UH2 KRIT
H5 200<V≤250 4 4 6 7 10 15
H4 160<V≤200 4 4 6 8 12 18
H3 120<V≤160 4 4 7 9 14 20
H2 80<V≤120 6 6 9 11 17 20
H1 40<V≤80 8 8 11 14 20 25
H0 V≤40 10 10 13 16 20 25
KRAV 27 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
11.4 Spårläge i växlar
För spårväxlar gäller generellt samma krav på det relativa spårläget som för spåret i övrigt. Undantag gäller
dock för vissa nybyggnads- och underhållsgränsvärden i vissa typer av växlar enligt tabeller i TDOK
2013:0475 – Spårväxel Normalvärden och toleranser. Avvikelserna gäller något större toleranser vid
nybyggnad samt snävare toleranser för underhåll.
11.5 Spårets absoluta läge
Toleranser på spårets höjd- och sidoläge ska uppfylla både det relativa spårläget registrerat med mätfordon
och den absoluta positionen gentemot projekterat läge.
I samband med nyanläggning, upprustning och i annat fall geodetisk justering av spårläget gäller
toleranskrav för spårets absoluta läge i plan och höjd enligt tabell 11.5.
Tabellvärdena är normalvärden. I anslutning till fasta punkter såsom broar, tunnlar, plattformar, spårväxlar
m.m. måste avvikelserna hållas inom snävare gränser (se TDOK 2014:0075 - Banöverbyggnad –
Spårgeometri - Krav på spårets geometri vid nybyggnad, reinvestering/upprustning, underhåll och drift) och
därför successivt spetsas ut mot dessa. Utspetsningen mot det fixerade avsnittet ska utföras så att
gränsvärdena för relativa spårläget registrerat med mätfordon innehålls.
Tabell 11.5 Toleranser för spårets absoluta läge
Tillåtna avvikelser från spårets koordinatbestämda läge
Sidoläge mm Höjdläge mm
Nybyggt/ombyggt/geodetiskt nyjusterat spår +/- 251 +/- 25
Riktvärde för underhåll +/- 50 2 + 50, - 100
1) I kurva med R < 600 m begränsas tillåten sidoavvikelse till +/- R/24 mm (R i meter) med hänsyn till
den spänningsfria temperaturen
2) I kurva med R < 600 m begränsas tillåten sidoavvikelse till +/- R/12 mm (R i meter) med hänsyn till
den spänningsfria temperaturen
12 Spårläge, övriga parametrar, kompletterande rekommenderade nationella gränsvärden
12.1 Allmänt
Förutom de parametrar vars gränsvärden bestäms från internationella standarder finns vissa med nationella
gränsvärden. Detta gäller rekommendationer för långvågiga höjd- och sidolägesfel i våglängdsområdet 70-
150 meter samt för spårviddens ändring över 10 meter.
Då inga normativa eller rekommenderade värden finns från TSD eller SS-EN-standarder för
våglängdsområdet D3, 70-150/200 meter, så har rekommendationen för Trafikverkets spår bestämts
utgående från god fordons- och resandekomfort. Våglängdsgränsen 150 m anses räcka för hastigheter upp till
250 km/h.
Nedanstående rekommenderade värden bör i första hand följas på banor med stor andel persontrafik vid
högre hastigheter. Tillämpningen beslutas för respektive bana av ansvarig förvaltningsorganisation.
Observera! Dessa ev. fel skall inte rapporteras till Bessy!
KRAV 28 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
12.2 Höjdläge, våglängder 70-150 m, rekommendation
I tabell 12.2. anges de rekommenderade gränsvärden för höjdlägets punktfel som gäller för de olika
åtgärdsnivåerna inom våglängdsområdet 70-150 meter.
Tabell 12.2 Rekommenderade gränsvärden för höjdlägets punktfel, våglängd 70-150 meter
Höjdläge för respektive räl, punktfel i +/- mm, våglängd 70-150 meter
Hastighetsklass Sth (km/h) NYTT NYJUST PLAN UH1 UH2 KRIT
H5 200<V≤250 10 10 14 20 28 36
H4 160<V≤200 10 10 16 24 33 42
H3 120<V≤160 - - - - - -
H2 80<V≤120 - - - - - -
H1 40<V≤80 - - - - - -
H0 V≤40 - - - - - -
12.3 Sidoläge, våglängd 70-150 m, rekommendation
I tabell 12.3 anges de rekommenderade gränsvärden för sidolägets punktfel som gäller för de olika
åtgärdsnivåerna inom våglängdsområdet 70-150 meter.
Tabell 12.3 Rekommenderade gränsvärden för sidolägets punktfel, våglängd 70-150 meter
Sidoläge för respektive räl, punktfel i +/- mm, våglängd 70-150 meter
Hastighetsklass Sth (km/h) NYTT NYJUST PLAN UH1 UH2 KRIT
H5 200<V≤250 8 8 12 18 25 33
H4 160<V≤200 8 8 14 21 29 38
H3 120<V≤160 - - - - - -
H2 80<V≤120 - - - - - -
H1 40<V≤80 - - - - - -
H0 V≤40 - - - - - -
KRAV 29 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
12.4 Spårvidd, ändring över 10 meter, rekommendation
I tabell 12.4 anges de rekommenderade gränsvärden för spårviddens maximala ändring inom 10 meter som
gäller som riktlinje för de olika åtgärdsnivåerna. Vid uppmätta värden på eller över UH2-gränsen bör orsaken
utredas.
Tabell 12.4 Rekommenderade gränsvärden för spårviddens maximala ändring inom 10 meter
Spårvidd, punktfel, max. ändring inom 10 m, mm
Hastighets-klass Sth (km/h) NYTT NYJUST PLAN UH1 UH2 KRIT
H5 200<V≤250 - - - 6 8 -
H4 160<V≤200 - - - 7 10 -
H3 120<V≤160 - - - 8 12 -
H2 80<V≤120 - - - 9 17 -
H1 40<V≤80 - - - 12 21 -
H0 V≤40 - - - 15 25 -
KRAV 30 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
13 Åtgärder vid fel som överskrider kritisk gräns
För åtgärdsnivå KRIT, enligt tabell 11.1, gäller efter maskinell belastad mätning följande:
Åtgärd ska omedelbart vidtas för att minska risken för säkerhetskonsekvens. Detta kan ske genom att
felet åtgärdas, att det införs hastighetsnedsättning eller stopp för trafiken enligt nedanstående
anvisningar.
Skevnings- och spårviddsfel som överskrider KRIT-gräns klassas som Urspårningsfarliga
spårlägesfel varför trafikala åtgärder vid dessa fel är mer restriktiva, se tabellerna 13.2.1–13.2.3
nedan. Dessa fel ska anmälas och hanteras enligt rutin TDOK 2013:0658 - Urspårningsfarliga
spårlägesfel – Anmälan och trafikal åtgärd.
För åtgärdsnivå KRIT, enligt tabell 11.1, gäller efter manuell obelastad mätning att besiktningsman vid
behov ska tillse att nödvändiga trafikala åtgärder införs.
13.1 Trafikala åtgärder vid kritiska, ej urspårningsfarliga, fel
Om nedanstående, ej urspårningsfarliga, höjd- och sidolägesfel i våglängdsområde D1 samt
rälsförhöjningsfel över KRIT-gräns inte åtgärdas inom 14 dagar ska följande trafikala åtgärder vidtas:
Höjd- och sidolägesfel, D1
Hastigheten ska minst sättas ned till den högsta hastighet som gäller i den hastighetsklass (H) inom
vilken uppmätt värde underskrider KRIT-gräns. Gränsvärden för höjdläge i våglängdsområde D1 är
enligt tabell 11.2.2.1 och gränsvärden för sidoläge i våglängdsområde D1 enligt tabell 11.2.3.1.
Rälsförhöjningsfel
Hastigheten ska minst sättas ned med 10 % för respektive tågkategori, alternativt ska Sth (A-tåg)
sättas ned med minst 10 % vid rälsförhöjningsfel på eller över KRIT-gräns enligt tabell 11.2.4.1 för
rälsförhöjningens ojämnhet.
Om nedanstående kritiska, ej urspårningsfarliga, höjd- och sidolägesfel i våglängdsområde D2 över KRIT-
gräns inte åtgärdas inom 3 månader ska följande trafikala åtgärder vidtas:
Höjd- och sidolägesfel, D2
Hastigheten ska minst sättas ned till den högsta hastighet som gäller i den hastighetsklass (H) inom
vilken uppmätt värde underskrider KRIT-gräns. Gränsvärden för höjdläge i våglängdsområde D2 är
enligt tabell 11.2.2.2 och gränsvärden för sidoläge i våglängdsområde D2 enligt tabell 11.2.3.2.
13.2 Trafikala åtgärder vid kritiska, urspårningsfarliga, fel
Följande trafikala åtgärder ska omedelbart vidtas vid skevningsfel och spårviddsfel Max över KRIT-gräns, så
kallade urspårningsfarliga spårlägesfel. Se gränsvärden och trafikala åtgärder i tabell 13.2.1, 13.2.2 och
13.2.3 nedan. För anmälan och hantering av urspårningsfarliga spårlägesfel ska rutin TDOK 2013:0658 -
Urspårningsfarliga spårlägesfel – Anmälan och trafikal åtgärd följas.
Skevningsfel - Urspårningsfarliga
Beroende på skevningsfelets storlek ska hastigheten sättas ned till högst 40 km/h eller så ska trafiken
stoppas. Se gränsvärden och trafikala åtgärder i tabell 13.2.1 för mätbas 3 m och i tabell 13.2.2 för
mätbas 6 m nedan.
KRAV 31 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
Tabell 13.2.1 Gränsvärden för skevningsfel, mätbas 3 m, samt trafikal åtgärd
Skevningens punktfel med mätbas 3 m - uppmätt skevning (värde i mm)
Hastighetsklass Nedsättning till 40 km/h 1) Trafikstopp
H5 12 < värde ≤ 15 15 < värde
H4-H3 15 < värde ≤ 18 18 < värde
H2-H0 18 < värde ≤ 21 21 < värde
Tabell 13.2.2 Gränsvärden för skevningsfel, mätbas 6 m, samt trafikal åtgärd
Skevningens punktfel med mätbas 6 m - uppmätt skevning (värde i mm)
Hastighetsklass Nedsättning till 40 km/h Trafikstopp
H5 20 < värde ≤ 23 23 < värde
H4-H3 25 < värde ≤ 28 28 < värde
H2-H0 29 < värde ≤ 32 32 < värde
Spårviddsfel Max, punktfel - Urspårningsfarliga
Beroende på spårviddsfelets storlek ska hastigheten sättas ned till högst 40 km/h eller så ska trafiken
stoppas. Se gränsvärden och trafikala åtgärder i tabell 13.2.3.
Tabell 13.2.3 Gränsvärden för Spårviddsfel Max – samt Trafikal åtgärd
Spårvidd Max, punktfel - uppmätt spårvidd (värde i mm)
Hastighetsklass Nedsättning till 40 km/h 1) Trafikstopp
H5-H4 1463 < värde ≤ 1468 1468 < värde
H3-H2 1468 < värde ≤ 1470 1470 < värde
H1-H0 1470 < värde ≤ 1472 1472 < värde
13.3 Åtgärder vid trång spårvidd
För följande fel under KRIT-gränsen för spårvidd Min, enligt tabell 11.2.1.1, ska omedelbar bedömning
göras beträffande nödvändig åtgärd.
Spårviddsfel Min, punktfel Bedömning ska göras avseende risk för instabil gång hos trafikerande fordon. Detta kan inträffa då
många punktfel finns på längre sträcka, ca 100 m och mer. Typ av fordon kopplat till hastighet och
spårets skick i övrigt ska vägas in i åtgärdsbedömningen. I svårare fall ska trafikerande
järnvägsföretag kontaktas för gemensam bedömning. Åtgärds- och tidsplan ska tas fram och
beslutas.
KRAV 32 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
14 Redovisning av uppmätt spårläge
14.1 Allmänt
Som baskrav gäller att följande spårlägesparametrar samt beräknade standardavvikelser ska kunna
redovisas/presenteras enligt nedan vid maskinell respektive manuell mätning. Höger och vänster räl anges i
längdmätningens riktning.
14.1.1 Spårvidd
Spårviddsmätning ska kunna presenteras som:
Vid maskinell mätning
o Skillnaden mellan uppmätt och nominell spårvidd
o Enskilda värden som överskrider specificerade åtgärdsnivåer
o Medelspårvidd över 100 m spårlängd
o Ändring av spårvidd över specificerad spårlängd, 10 m
Vid manuell mätning
o Som enskilt värde
14.1.2 Höjd- och sidoläge
Höjd- och sidolägesmätning ska kunna presenteras som:
Vid maskinell mätning
o Enskilda värden som överskrider specificerade åtgärdsnivåer för våglängder D1, D2 och
modifierad (för sidoläget) D3 dvs. 1-25 m, 25-70 m respektive 70-150 m.
o Standardavvikelsen över en specificerad längd, vanligtvis 200 m. Beräkning av
standardavvikelse beskrivs i avsnitt 8.3.
14.1.3 Rälsförhöjning
Rälsförhöjningsmätning ska kunna presenteras som:
Vid maskinell mätning
o Enskilda värden som överskrider specificerade åtgärdsnivåer
o Standardavvikelsen för samverkan mellan rälsförhöjning och sidoläge. Beräkning av
standardavvikelsen beskrivs i avsnitt 8.3.3.
Vid manuell mätning
o Som enskilt värde
14.1.4 Skevning
Skevning ska kunna presenteras som:
Vid maskinell mätning
o Enskilda värden som överskrider specificerade åtgärdsnivåer
Vid manuell mätning
o Som enskilt värde.
KRAV 33 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
14.2 Krav på redovisning efter maskinell mätning
14.2.1 Krav på datalagring
Alla mätvärden från mätningar gjorda med mätfordon skall lagras i en databas och sparas i minst fem år. Till
databasen skall datorprogram för visning av mätdata kunna kopplas. Möjlighet att visa mätdata i form av
diagram och listor på olika önskade sätt ska finnas.
Mätvärden från mätningar gjorda med mätfordon ska registreras kontinuerligt i digital form. Till varje
mätvärde ska följande information vara kopplad:
Unikt mätdatum och klockslag för mätningen
Bandel, spår/spårnummer, mätriktning
Position angivet i km/m, med mätosäkerhet högst +/- 5 m (skiljer sig från SS-EN 13848-1 krav på
+/-10 m)
Absolut position som E (easting), N (northing) i angivet referenssystem, med mätosäkerhet högst +/-
2 m (skiljer sig från SS-EN 13848-1 krav på +/-10 m)
Mätfordonets hastighet och körriktning
Mätfordonets identitet
Kurvatur
14.2.2 Presentation i diagramform
All mätdata i mätdatabasen ska kunna presenteras som diagram. Diagrammen ska kunna visa:
position (bandel, spår/spårnummer, km+m)
mätvärde
gränsvärden enligt kapitel 11
markeringar där gränsvärden för UH1, UH2 och KRIT har överskridits
kurvatur
relevant anläggningsdata såsom växlar, tunnlar, plankorsningar o. dyl.
identifikation för mätfordonet
mätdatum + tid
14.2.3 Redovisning av spårlägesfel
Spårlägesfel där UH2- eller KRIT-gräns har överskridits ska redovisas enligt följande:
För de flesta spårlägesparametrar som definieras i kapitel 11 hanteras felen i systemet Bessy. Se
vidare avsnitt 17.2 Rapportering till Bessy.
De spårlägesparametrar som inte rapporteras till Bessy är samverkande fel enligt avsnitt 11.2.6.3
samt kompletterande rekommenderade nationella gränsvärden enligt kapitel 12. Dessa kan följas upp
i systemet Optram.
I redovisningen ska följande information finnas lagrad:
position (bandel, spår/spårnummer, km+meter)
hastighetsklass
mätparameter
felets storlek
längden på felet
KRAV 34 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
14.2.4 Redovisning av spårlägesstatistik
För varje mätning ska en sammanställning göras över spårlägesstatistik. Statistiken ska innehålla antal ställen
där gränsvärdena för UH1, UH2 och KRIT överskrids samt längden för dessa överskridanden. Dessutom ska
standardavvikelser och QS-tal redovisas. Statistiken ska normalt omfatta alla de definierade
spårlägesparametrarna.
Redovisningen ska göras för:
spår genom driftplatser
linjespår mellan driftplatser
totalt för hela bandelar/banor eller annan önskad omfattning
15 Utvärdering och kvalitetsbedömning
15.1 Allmänt
Utvärdering av spårläget görs primärt utgående från åtgärdsnivåer enligt kapitel 11 som ska kunna redovisas
och presenteras enligt kapitel 14.
Enligt föreliggande EN-standarder så ska en övergripande kvalitetsbedömning av spårläget göras så att
spårläget kan jämföras med normvärden för olika kvalitetsklasser (eng. TQC = Track Quality Class) för olika
hastighetsklasser. På så sätt kan jämförelse göras mot en egen önskvärd standard, mot andra banor, mot ett
riksgenomsnitt etc. samt mot övriga Europas banor. Utvecklingen över tid kan givetvis också studeras och
analyseras. TQC:er (spårkvalitetsklasser) används också vid provkörningar i samband med godkännande av
fordon. Då gränsvärden för standardavvikelser i avsnitten 11.2.6.1 och 11.2.6.2 ovan överensstämmer med
TQC-nivåerna så kan en direkt jämförelse göras.
15.2 Standardavvikelser SDH, SDS och SDSAM
Standardavvikelser kan utvärderas på bl.a. följande sätt:
Ett värde beräknas i varje mätpunkt. Värdet motsvarar då hur det ser ut 100 m före till 100 m efter
mätpunkten enligt beräkningen av glidande standardavvikelse över 200 m.
Ett genomsnittligt värde på standardavvikelser eller kvalitetstal kan beräknas över en längre sträcka,
exempelvis en linjesträcka eller en bandel.
En fördelningsfunktion beräknas av alla uppmätta värden inom en sträcka, exempelvis en bandel
eller ett stråk. Man studerar då hur stor andel av sträckans längd som överskrider vissa gränsvärden.
Standardavvikelser SDH och SDS beräknas enligt avsnitt 8.3 och jämförs med gränsvärden enligt kapitel 11.
På så sätt kan direkta jämförelser göras med andra banor (även europeiska) och utveckling och trender kan
studeras och analyseras. Beräkning kan göras för olika sträckor. För SDSAM kan motsvarande jämförelser
göras mot andra banor inom Trafikverkets spårnät.
15.3 Kvalitetstal QS
Nytt kvalitetstal QS införs som ersätter det tidigare Q-talet. Detta beror på att standardavvikelserna numera
beräknas enligt EN-standard vilket skiljer sig något från tidigare beräkningssätt. Även hastighetsklasserna har
ändrats vilket också påverkar något. Ev. kan man för vissa banavsnitt få en signifikant skillnad mellan
gammalt och nytt Q-tal. Denna skillnad får då regleras, vid behov, i befintliga underhållsavtal som refererar
KRAV 35 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
till gamla Q-talet. Jämförande körningar med kort tid mellan kan också göras för att erhålla en mer direkt
jämförelse.
Kvalitetstal QS (S för Standardavvikelse) beräknas för att erhålla en sammanvägd bild av spårläget på längre
sträckor och bör inte direkt användas för att bedöma behovet av t.ex. spårriktning. Till grund för detta ska
åtgärdsnivåerna enligt kapitel 11 ligga.
Grundat på de tillåtna osäkerheterna vid beräkning av standardavvikelser så blir den resulterande osäkerheten
för en enskild mätning, utgående från reproducerbarheten, vid beräkning av QS-tal från ca +/- 3 enheter i de
lägre hastighetsklasserna till ca +/- 6 enheter i de högre hastighetsklasserna. För gamla Q-talet gäller ”samma”
siffror, ev. kan det skilja något lite. Uppföljning av QS-tal ska därför främst göras mer som trendanalys i
stället för att stor vikt läggs vid enskilda mätningar.
15.3.1 Beräkning av QS-tal
QS-talet beräknas enligt formeln:
QS = 150 − 100 [SDH
SDHgr+ 2
SDSAM
SDSAMgr] /3
där: SDH och SDSAM är den genomsnittliga standardavvikelsen för höjdläge och
samverkan på undersökt sträcka
och: SDHgr och SDSAMgr är komfortgränserna UH1 för respektive standardavvikelse i
aktuell hastighetsklass (kvalitetsklass), enligt tabeller 11.2.6.1 och 11.2.6.3.
QS-talet kan teoretiskt sett bli högst 150 och även bli negativt.
15.4 Kvalitetsfördelning
Vid övergripande analys och utvärdering av höjd- och sidoläge över längre sträckor och bandelar på minst ca
5 km kan en kvalitetsfördelning beräknas. Beräkningen ska innefatta hela sträckan, vilket innebär att
problemområden såsom växlar, skarvar och driftsplatser inte exkluderas. Sedan studeras hur stor andel av
sträckan (i procent) som överskrider nedanstående gränsvärden, se tabell 15.4. Dessa gränsvärden är hämtade
från prEN 13848-6 (2012.18) Railway Applications – Track – Track Geometry Quality – Part 6 -
Characterization of Geometric Quality. Som standard för spårläge bör dessa värden inte överskridas.
Tabell 15.4 Rekommenderad fördelning av standardavvikelser för höjd- och sidoläge
Andel av spårlängd Överskrider gränsvärden
Max 10 % > UH1
Max 30 % > PLAN
KRAV 36 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
16 Användning av spårlägesmått
Det relativa spårläget värderas genom bedömning av uppmätta värden, beräknade standardavvikelser samt
genom analys och jämförelser av parametervärden, standardavvikelser och kvalitetsvärden mot gällande
gränsvärden.
I bilaga 2 ges rekommendationer, kopplade till spårunderhållet, på hur de olika måtten på spårläge och
spårlägeskvalitet bör användas. Underlaget används dessutom också för övergripande analyser om
samverkan fordon-spår, kravställningar, godkännande av fordon mm.
17 Rapportering
17.1 Rapportering av uppmätt spårläge
Uppmätt spårläge ska rapporteras enligt beställning/avtal med underlag i överenskommen form enligt kapitel
14 och 15 ovan och registreras i OPTRAM.
Rapportering av större avvikelser ska också göras till besiktningssystemet Bessy, se avsnitt 17.2 nedan. Detta
görs automatiskt via OPTRAM.
Chefen för underhållsområdet ansvarar särskilt för att analys och bedömning görs av följande fel:
Höjdläge, punktfel 25-70 m, enligt avsnitt 11.2.2.2
Sidoläge, punktfel 25-70 m, enligt avsnitt 11.2.3.2
Standardavvikelse för samverkande fel över UH2-gräns, s.k. periodiska fel, enligt avsnitt 11.2.6.3.
Spårviddsfel Min, enligt anvisningar i avsnitt 13.3.
Ovan nämnda fel ska behandlas som åtgärdsprioritet B för besiktningsanmärkning enligt TDOK 2014:0340
(tidigare BVF 807.2) - Säkerhetsbesiktning av fasta järnvägsanläggningar.
17.2 Rapportering till Bessy
Rapportering av större avvikelser ska göras till besiktningssystemet Bessy. Dessa avvikelser ska rapporteras
som säkerhetsbesiktningsanmärkning till Bessy för åtgärdshantering, uppföljning, statistik mm. Se även
övergångsregel i kapitel 2.
I denna standard benämns och bedöms olika spårlägesparametrar utgående från den totala värderingen av
parameterns och avvikelsens påverkan på samverkan mellan fordon och spår, dvs. med hänsyn till säkerhet,
komfort, spårkrafter, slitage m.m. Detta innebär att parametrarnas åtgärdsnivåer inte är direkt jämförbara
med värderingen/prioriteringen av fel enligt föreskrift för säkerhetsbesiktning, TDOK 2014:0240 (tidigare
BVF 807.2).
Följande gäller för rapportering till Bessy:
Uppmätta överskridanden av UH2-gräns och KRIT-gräns för nedanstående parametrar i avsnitt 17.2.1 och
17.2.2 ska rapporteras i enlighet med TDOK 2014:0240 (tidigare BVF 807.2). Med överskridande menas
värden över (i vissa fall under) gällande gränsvärde. Åtgärdsprioritetsalternativen för
KRAV 37 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
besiktningsanmärkningar är A-, V-, M- och B vilka definieras i TDOK 2014:0240 (tidigare BVF 807.2)
avsnitt 5.5.
17.2.1 Rapportering av UH2-fel
Följande spårlägesfel över UH2-gräns ska rapporteras till Bessy som prioritet V:
Spårvidd, punktfel, UH2 max enligt avsnitt 11.2.1.1
Skevning, mätbas 3 m, enligt avsnitt 11.2.5.1
Skevning, mätbas 6 m, enligt avsnitt 11.2.5.2
Följande spårlägesfel över UH2-gräns ska rapporteras till Bessy som prioritet M:
Spårvidd, medelvärde över 100 m, UH2 min enligt avsnitt 11.2.1.2
Höjdläge, punktfel 1-25 m, enligt avsnitt 11.2.2.1
Sidoläge, punktfel 1-25 m, enligt avsnitt 11.2.3.1
Rälsförhöjningens ojämnhet, enligt avsnitt 11.2.4
17.2.2 Rapportering av kritiska fel
Följande kritiska, urspårningsfarliga, spårlägesfel över KRIT-gräns ska rapporteras till Bessy
som prioritet A:
Spårvidd, punktfel, KRIT max, enligt avsnitt 11.2.1.1
Skevning, mätbas 3 m, enligt avsnitt 11.2.5.1
Skevning, mätbas 6 m, enligt avsnitt 11.2.5.2
Följande kritiska, ej urspårningsfarliga, spårlägesfel över KRIT-gräns ska rapporteras till Bessy
som prioritet V:
Höjdläge, punktfel 1-25 m, enligt avsnitt 11.2.2.1
Sidoläge, punktfel 1-25 m, enligt avsnitt 11.2.3.1
Rälsförhöjningens ojämnhet, enligt avsnitt t 11.2.4.1
Följande kritiska, ej urspårningsfarliga, spårlägesfel över KRIT-gräns ska rapporteras till Bessy
som prioritet M:
Höjdläge, punktfel 25-70 m, enligt avsnitt 11.2.2.2
Sidoläge, punktfel 25-70 m, enligt avsnitt 11.2.3.2
För trafikala åtgärder vid spårlägesfel över KRIT-gräns se kapitel 13.
18 Hjälpmedel
OPTRAM: Trafikverkets system för att studera och analysera periodiska mätningar på spår och
kontaktledning
BESSY: ett system för genomförande av säkerhets-, underhålls- och övertagandebesiktning av
Trafikverkets fasta järnvägsanläggningar.
KRAV 38 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
19 Referenser
1. TSD Infrastruktur Konventionell - Teknisk Specifikation för Driftskompatibilitet avseende
delsystemet Infrastruktur i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionell trafik
2. TSD Infrastruktur Höghastighet - Teknisk Specifikation för Driftskompatibilitet avseende
delsystemet Infrastruktur i det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg
3. TSD Rullande Materiel - Teknisk Specifikation för Driftskompatibilitet avseende delsystemet
Rullande Materiel i det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg
4. TSD Rullande Materiel - Teknisk Specifikation för Driftskompatibilitet avseende delsystemet
Rullande Materiel i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionell trafik
5. SS-EN 13848-1 - Järnvägar – Spår - Spårlägeskvalitet – Del 1: Karakterisering av parametrar för
spårläge
6. SS-EN 13848-2 - Järnvägar – Spår - Spårlägeskvalitet – Del 2: Mätsystem - Fordon för
spårlägesmätning
7. SS-EN 13848-3 - Järnvägar – Spår - Spårlägeskvalitet – Del 3: Mätsystem - Maskiner för
spårbyggnation och spårunderhåll
8. SS-EN 13848-4 - Järnvägar – Spår – Spårlägeskvalitet – Del 4: Mätsystem – Manuella och lätta
utrustningar
9. SS-EN 13848-5 - Järnvägar – Spår – Spårlägeskvalitet – Del 5: Kvalitetsnivåer för spårläge
10. prEN 13848-6 (2012.18) Railway Applications - Track – Track Geometry Quality – Part 6 -
Characterization of Geometric Quality
11. SS-EN 14363 - Testprocedurer för godkännande av fordon
12. TDOK 2014:0520 (tidigare BVF 540.33)- Tillåtna hastigheter efter stabilitetspåverkande arbeten
13. TDOK 2014:0240 (tidigare BVF 807.2) - Säkerhetsbesiktning av fasta järnvägsanläggningar
14. TDOK 2014:0521 (tidigare BVS 807.50)- Ibruktagandebesiktning av bananläggning
15. TDOK 2014:0571 och 2014:0572 (tidigare BVS 1584.10) - Geodetiska mätningsarbeten och
geografisk lägesbestämning
16. TDOK 2014:0075 - Banöverbyggnad – Spårgeometri - Krav på spårets geometri vid nybyggnad,
reinvestering/upprustning, underhåll och drift
17. BVFS 1997:2 - Föreskrifter om besiktning och underhåll av spåranläggning (Järnvägsinspektionen)
18. TDOK 2013:0658 - Urspårningsfarliga spårlägesfel – Anmälan och trafikal åtgärd
19. TDOK 2013:0475 - Spårväxel Normalvärden och toleranser
20. Underlag till linjeboken: http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Trafikera-
jarnvag/System- och- verktyg-for-jarnvag/Underlag-till-linjebok/
KRAV 39 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
20 Ändringslogg
Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn
1.0
2014-01-01 (Första
giltighetsdatum)
Fastställd 2013-06-14.
Första version
Håkan Tirus
2.0 2014-01-01 (Första
giltighetsdatum)
Fastställd 2013-12-19.
Version 2. Justering av vissa
gränsvärden i tabeller samt
modifiering av rapportering
till Bessy, kapitel 17, och
trafikala åtgärder, kapitel 13.
Ändring av benämningen
åtgärdsnivå AKUT till
KRIT(ISK).
Håkan Tirus
3.0
2014-06-01 Version 3. Justering av
rapportering till Bessy av
höjd- och sidolägesfel. UH2-
fel med våglängd D1 ändras
från V- till M-anmärkning
och med våglängd D2 från
M- till B-fel. Motiveras av
att dessa fel är mer
nedbrytningsrelaterade än
säkerhetsrelaterade.
Redaktionella ändringar och
kompletteringar.
Förtydligande av text under
avsnitt 11.3. Manuell
mätning.
Håkan Tirus
4.0 2015-04-01 Uppdatering i samband med
konvertering av
Banverksdokument till
TDOK
Göras Königsson
Rebecka
KRAV 40 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
BILAGA 1 - Spårlägesparametrar, krav på mätdata
Tabell 1: Mätkrav för spårvidd
Spårvidd
Upplösning ≤ 0,5 mm
Mätosäkerhet +/- 1 mm
Repeterbarhet mätfordon (95-percentil)
+/- 0,5 mm
Repeterbarhet spårunderhållsmaskin (95-percentil)
+/- 0,8 mm
Reproducerbarhet mätfordon (95-percentil)
+/- 1 mm
Reproducerbarhet spårunderhållsmaskin (95-percentil)
+/- 1 mm
Mätområde -15 mm ≤ Nominell spårvidd
≤+50 mm
Tabell 2: Mätkrav för höjdläge
Höjdläge1
Våglängdsområde D1
1 m < ≤ 25 m
D22
25 m < ≤ 70 m
D32
70 m < ≤ 150 m
Upplösning ≤ 0,5 mm ≤ 0,5 mm ≤ 0,5 mm
Mätosäkerhet mätfordon +/- 1 mm +/- 3 mm +/- 5 mm
Mätosäkerhet spårunderhållsmaskin +/- 2 mm – –
Repeterbarhet mätfordon (95-percentil)
+/- 0,5 mm +/- 1 mm +/- 3 mm
Repeterbarhet spårunderhållsmaskin (95-percentil)
+/- 1,5 mm – –
Repeterbarhet lättviktsaggregat (95-percentil)
+/- 1 mm – –
Reproducerbarhet mätfordon (95-percentil)
+/- 0,8 mm +/- 2 mm +/- 5 mm
Reproducerbarhet spårunderhållsmaskin
(95-percentil) +/- 2 mm – –
Mätområde mätfordon +/- 50 mm +/- 100 mm +/- 300 mm
Mätområde spårunderhållsmaskin och lättviktsaggregat
+/- 50 mm – –
1) Gäller ej manuell mätning 2) Gäller ej mätning med lättviktsaggregat
KRAV 41 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
Tabell 3: Mätkrav för sidoläge
Sidoläge1
Våglängdsområde D1
1 m < ≤ 25 m
D22
25 m < ≤ 70 m
D32
70 m < ≤ 200 m
Upplösning ≤ 0,5 mm ≤ 0,5 mm ≤ 0,5 mm
Mätosäkerhet mätfordon +/- 1,5 mm +/- 4 mm +/- 10 mm
Mätosäkerhet spårunderhållsmaskin +/- 2 mm – –
Repeterbarhet mätfordon (95-percentil)
+/- 0,7 mm +/- 2 mm +/- 4 mm
Repeterbarhet spårunderhållsmaskin (95-percentil)
+/- 1,5 mm – –
Repeterbarhet lättviktsaggregat (95-percentil)
+/- 1 mm – –
Reproducerbarhet mätfordon (95-percentil)
+/- 1,1 mm +/- 3 mm +/- 7 mm
Reproducerbarhet spårunderhållsmaskin
(95-percentil) +/- 2 mm – –
Mätområde mätfordon +/- 50 mm +/- 100 mm +/- 300 mm
Mätområde spårunderhållsmaskin +/- 125 mm
Mätområde lättviktsaggregat +/- 50 mm – –
1) Gäller ej manuell mätning
2) Gäller ej mätning med spårunderhållsmaskin eller lättviktsaggregat
Tabell 4: Mätkrav för rälsförhöjning
Rälsförhöjning
Upplösning ≤ 0,5 mm
Mätosäkerhet fordonsmätning +/- 2,5 mm1)
Mätosäkerhet spårunderhållsmaskin2 +/- 1,5 mm upp till 5 km/h; +/- 3 mm över 5 km/h
Mätosäkerhet lättviktsaggregat
+/- 1,5 mm upp till 5 km/h; +/- 3 mm över 5 km/h
Mätosäkerhet manuell +/- 1,5 mm upp till 50 mm rälsförh; +/- 2 mm över 50 mm
Repeterbarhet (95-percentil)
+/- 1,5 mm3)
Reproducerbarhet (95-percentil)
+/- 2,5 mm3)
Mätområde +/- 225 mm4)
1) Rälsförhöjningens värde ska anges med högst +/- 5 mm mätosäkerhet
2) Mäthastighet ≤ 10 km/h 3) Gäller alla mätmetoder utom manuell mätning
4) +/- 200 mm vid mätning med spårunderhållsmaskin, lättviktsaggregat och manuell mätning
KRAV 42 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
Tabell 5: Mätkrav för skevning
Skevning (rälsförhöjningens ändring), mm/m
Upplösning ≤ 0,5 mm
Mätosäkerhet mätbas l ≤ 5,5 m 5,5 m < mätbas l ≤ 20 m
- Vid direkt mätning med mätfordon
+/- 1/l +/- 2/l
- Beräknat från mätning av rälsförhöjning med mätfordon
+/- 1,5/l +/- 3/l
- Vid direkt mätning med spårunderhållsmaskin
+/- 1,5/l –
- Beräknat från mätning av rälsförhöjning med spårunderhållsmaskin
+/- 2/l –
- Vid direkt mätning med lä t tvikt saggregat
+/- 2/l +/- 3/l
Repeterbarhet (95-percentil) mätbas l ≤ 5,5 m 5,5 m < mätbas l ≤ 20 m
- Vid direkt mätning med mätfordon
+/- 0,7/l +/- 0,8/l
- Beräknat från mätning av rälsförhöjning med mätfordon
+/- 1/l +/- 2/l
- Vid direkt mätning med spårunderhållsmaskin
+/- 1,5/l +/- 1,8/l
- Vid direkt mätning med lättviktsaggregat
+/- 1,5/l +/- 1,8/l
Reproducerbarhet (95-percentil) mätbas l ≤ 5,5 m 5,5 m < mätbas l ≤ 20 m
- Vid direkt mätning med mätfordon
+/- 1/l +/- 1/l
- Beräknat från mätning av rälsförhöjning med mätfordon
+/- 1,5/l +/- 3/l
- Vid direkt mätning med spårunderhållsmaskin
+/- 2/l +/- 2,5/l
- Vid direkt mätning med lättviktsaggregat
+/- 2/l +/- 2,5/l
Mätområde +/- 15 mm/m
Skevning (rälsförhöjningens ändring), manuell metod
Mäts med successiv mätning av rälsförhöjning, med mätkrav enligt 8.2.4
KRAV 43 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
Tabell 6: Mätkrav för standardavvikelser
Standardavvikelser, beräknat på 200 m
Våglängdsområde D1
3 m < ≤ 25 m
Reproducerbarhet standardavvikelse SDH, höjdläge
(95-percentil) +/- 0,08 mm
Reproducerbarhet standardavvikelse SDS, sidoläge
(95-percentil) +/- 0,1 mm
Reproducerbarhet standardavvikelse rälsförhöjningens avvikelse
(95-percentil) +/- 0,1 mm
Reproducerbarhet standardavvikelse SDSAM, samverkansfel (95-percentil)
+/- 0,14 mm
Tabell 7 Mätosäkerhet för absolut spårläge
1) Större osäkerhetstolerans, +/- 20 mm, i höjd gäller spår utan samverkan med annan fast
spåranläggning, såsom plattform, växel, fast bro etc.
2) Större osäkerhetstolerans, +/- 26 mm, i höjd gäller spår utan samverkan med annan fast
spåranläggning, såsom plattform, växel, fast bro etc.
Mätosäkerheten för absolut spårläge (i mm), anges med 95 % konfidensintervall
Mätsätt Sidoläge (plan) Höjdläge
Spår och växlar, kontroll från samma station som
ursprungsmätningen +/- 10 +/- 101
Spår och växlar, kontroll från annan station än
ursprungsmätningen, gäller även omlottmätning +/- 13 +/- 132
KRAV 44 (44)
DokumentID Ärendenummer Version
TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0
TDOK 2012:163 Krav v2.0
BILAGA 2 – Rekommendationer för användande av spårlägesmått
Tillämpning Förekomst av
(antal)
punktfel
(PLAN, UH1,
UH2…)
Sträckans
sämsta värde
för standard-
avvikelser
eller QS
Sträckans
medelvärde
för standard-
avvikelser
eller QS
Fördelningsfunktion:
andel av spåret som
är sämre än givna
värden på standard-
avvikelser eller QS
Bedömning av
underhållsbehov på mycket
övergripande nivå såsom
jämförelser mellan olika
stråk eller bandelar.
Mycket information ska
sammanfattas i få variabler.
+ -- + ++
Bedömning av
underhållsbehov på
detaljnivå (val av åtgärder
och sträckor)
++ - - -
Godkännande av
underhållsarbete med
påverkan på spårläge, till
exempel spårbyte eller
spårriktning
++ ++ + --
Värdering av spårläge på
övergripande nivå i (hel
bandel eller stråk)
+ -- - ++
Symbolerna “++ / + / - / --" anger om måttet är lämpligt eller olämpligt för tillämpningen
top related