jonas lodén - erfarenheter av att ta fram seap i göteborg

Chalmers University of Technology

Borgmästaravtalet-Erfarenheter av att ta fram SEAP i Göteborg

• Etablering av en SEAP (Sustainable Energy Action Plan)

• Beskriva energisystemet – Jämföra olika källor för statistik

• Beräkna energi och emissionsdata (Enligt Borgmästaravtalets anvisningar)

• Utvärdera åtgärder som krävs för att överträffa EU 20-20-20 målen (delvis baserat på resultat och erfarenheter från PATH-TO-RES)

• “Utvärdera vad som möjligt i förhållande till visioner inom kommunen”

Metodiken i PATH-TO-RES användes som stödstruktur i Göteborg:

• En systembeskrivning baserad på flöden och kopplingar var en grundförutsättning för att förstå energisystemet och hur det kan förändras.

• Systemgränsbetraktelser även utanför kommunen för delar av systemet (betydelse av import, export, industriell spillvärme, etc.) för att undvika suboptimala lösningar. Path-TO-RES gav stöd för detta.

• Metodiken i PATH-TO-RES är en stödstruktur, som kan användas i kombination med andra stödstrukturer.

Chalmers University of Technology

Baseline emission inventoryUgtångsförutsättningar•1990 referensår

• Enbart CO2 betraktas av växthusgaserna

•CO2 i absoluta nivåer (ej per capita)

• CO2 emissioner enligt IPPCs-principer.

• CO2 redovisas ej för ETS-anläggningar (t ex större kraftvärmeverk)

• CO2 faktor för importerad el vald till 476 ton/GWh (medel EU27)

• Utgångspunkt i energisystemet (RES-diagram) med följande avgränsningar:

• Kommungräns.

• Sjöfart och flyg ej med i transporter.

• Ej konsumtion (energi kopplat till konsumerade produkter).

• Avfallssystemet: Enbart förbränning kopplat till el och fjärrvärme.

• Raffinaderier: Enbart återvunnen värme till fjärrvärmenätet.

Chalmers University of Technology

Baseline emission inventorySvårigheter

• Baseline formuläret i sig ger dåligt stöd för systemförståelse

• Sätta systemavgränsningar: –Vad ska ingå i Baseline?

• Import/exportflöden av energi: –Betraktelser utanför systemgränsen krävs ibland.systemgränsen krävs ibland.

• Val av emissionsfaktorer för el och fjärrvärme.

• Vissa inslag i energiinfrastrukturen (industriell spillvärme, kraftvärme, avfallsförbränning) kan vara svåra att förhålla sig till.

• Hitta data för 1990

• Svårt att veta vilka approximationer man ”vågar” göra.

Chalmers University of Technology

Baseline emission inventoryAllmänna råd

• Skapa en förstålelse för hur nuvarande energisystem är uppbyggt och samverkar. (RES strukturen är ett bra stöd)

• Nätverk: -Kunskap finns ofta inom kommunen (Energibolag, industrier, miljökontor, etc.)

• Hitta stödstrukturer/metoder som passar de egna behoven (guideböcker, stödstrukturer föreslagna av EU, etc.)

• Läs sekretariatets instruktioner för SEAP noga.

• Nödvändig statistik är oftast offentlig, men det är jobbigt att leta.

• Var beredd på att det kan finnas motstridigheter mellan olika källor för statistik.

Chalmers University of Technology

Primär energi Användare

Exempel: Förenklad systembild utifrån RES 2004 för Göteborg

Baseline emission inventory

Allmänna råd

En illustration av nuvarande system är mycket värdefull!

Kraftvärme

Värmepump

Vindkraft

Omvandling och distribution

Hetvatten-pannor

Värmeväxl.

Raffinaderier

Primär energi

~13 670 GWh

Import El 37%

Bensin/Diesel 23%

Naturgas 23%

Avfall 9%

Spillvärme 9%från raffinaderier

Biobränsle 4%

Fjärrvärme 3000 GWh

El 472 GWh

Eldningsolja 4%

Avloppsvärme 3%Förluster 390 GWh

~13 280 GWh

Vind <1%

Export 4%(El, FV)

Bostäder 28%- Flerfamilj 20%

- Enfamilj 8%

Industri 20%

Byggnader & service - Privat 16%

Transporter 25%

Byggnader & service - Offentligt 8%

Chalmers University of Technology

Baseline emission inventorySpecifika råd för 1990 års data

• Kartlägg DAGENS system först. Lättare att återskapa 1990 då.

•Det kan gå lika bra att använda data för ett närliggande referensår (om data för 1990 alltför dåliga)

• Exempel på statistikkällor: SCBs kommunala energibalanser, men kolla • Exempel på statistikkällor: SCBs kommunala energibalanser, men kolla även inom kommunen efter gamla energiplaner, miljörapporter, mm.

• Jämför SCBs kommunala energibalanser för ett antal år.

• ”Indirekta” källor, exempelvis miljörapporter med koldioxid data.

•RES bra för att identifiera missmatchningar i data och göra approximationer.

• Jämför primärt tillförd energi mot slutanvändning

Chalmers University of Technology

Baseline emission inventory

1990 års data –Exempel på problemlösning 1

Bostäder?

Ibland svårt med data för användarna

Jämför mot total mängd tillförd energi(förluster vid omvandling och överföring oftast små)

Bostäder 30%

Uppskattad fördelning kan nu göras med stöd av dagens struktur!

Bostäder?

Industri?

Transport?

Service/ byggnaderKOMMUN?

Service/ byggnaderPRIVAT?

Industri 10%

Transport 20%

Service/ byggnader KOMMUN 20%

Service/ byggnader PRIVAT 20%Ger totala mängden

CO2!

Chalmers University of Technology

Baseline emission inventory

All data kanske inte är nödvändig….

1990 års data –Exempel på problemlösning 2

…Så länge de totala siffrorna finns för 1990!

Chalmers University of Technology

SEAPUgtångsförutsättningar

•1990 referensår.

• 2004 för att illustrera dagens system.

• Dagens system ligger till grund för de föreslagna förändringarna, men slutresultatet jämförs med 1990.men slutresultatet jämförs med 1990.

• Förändringar som föreslagits är en blandning av förankrade åtgärder och uppskattningar av åtgärder/paket som krävs för att överträffa EU202020.

Chalmers University of Technology

SEAPSvårigheter

• Förändringar har vanligen skett i energisystemet sedan 1990, därför bör man ÄVEN ha data om dagens energisystem för att kunna kvantifiera åtgärder som leder till ett resultat jämfört med 1990 års nivåer jämfört med 2020. -SEAP formuläret ger inget stöd för detta.

• Svårt att hitta tillräckligt med befintliga mål inom kommunen att ta stöd av. (Många mål dessutom inte kvantitativa!)(Många mål dessutom inte kvantitativa!)

• Svårt att kvantifiera åtgärder

• Intressekonflikter mellan olika nyckelaktörer om vilka förändringar som är gynnsammast.

• Övrig energiinfrastruktur (t ex ETS-anslutna kraftvärmeverk) kan påverkas av förändringar i SEAP. (Gäller även omvärlden i övrigt).

• Låg kommunal rådighet över många områden i SEAP (industri, privata

transporter, elanvändning på individnivå…)

Chalmers University of Technology

SEAPTips och råd

• Gör en systembeskrivning i någon form över dagens system

• Kvantifiera åtgärder utifrån dagens förutsättningar, jämför totala utfallet mot 1990.

• Beakta även ”Passiva åtgärder” dvs. förändringar som antas ske genom övergripande styrmedel (t ex glödlampor fasas ut pga lagändring). Många nationella prognoser kan nyttjas.nationella prognoser kan nyttjas.

• Vissa åtgärder blir av typen ”åtgärdspaket” (t ex minska den totala

elanvändningen med 17%)

• Bjud in berörda nyckelaktörer till diskussion. Hitta positiva argument och drivkrafter!

• Viktigt med förståelse och acceptans för övergripande mål bland dessa aktörer.

•Se upp för suboptimala lösningar bara för att klara målen i SEAP (vissa lösningar

kan vara sämre ur ett globalt perspektiv…).