klusterbyggande fÖr hÅllbar tillvÄxt

KLUSTERBYGGANDE FÖR HÅLLBAR TILLVÄXT

Presentation vid konferensen ”Förutsättningar för hållbar tillväxt inom gruvnäringen”

i Skellefteå 20 februari 2009av

Ulf WibergKulturgeografiska institutionen

Umeå universitetUlf.wiberg@geography.umu.se

Skellefteåfältet – en nyckelresurs i ett europeiskt perspektiv

Sveriges andel av gruvproduktionen i EU-25 (2006)

• Silver 17,9% plats 2 • Skellefteåfältet svarar för en tredjedel av Sveriges bidrag• Guld 23,2% plats 3• Skellefteåfältet svarar för hälften av Sveriges bidrag• Koppar 8,8% plats 3• Skellefteåfältet svarar för en femtedel av Sveriges bidrag

OCH MER KAN DET BLI!

Stora chanser till expansion inom gruvnäringen i Västerbotten

• Skellefteåfältet utvecklas vidare• Flera nya gruvor längs guldlinjen, men även platser

utanför detta stråk visar lovande prospekteringsresultat• De nya gruvorna kan ge större produktionsvärden än

nuvarande verksamhet• Ett flertal både nationella och internationella företag är

engagerade i förarbeten och etablering av de nya gruvorna

Rönnbäcken

Rikhaltig repertoar av fyndigheter

• Guld• Silver• Koppar• Bly• Zink• Nickel• Kalciumfluorid• Uran• OCH FLER DÄRTILL

Möjligheter till hållbar regional tillväxt i en globaliserad värld

• Undvika snävt fokus på exploateringen av malmfyndigheten

• Sträva efter sektorsövergripande synergieffekter genom samverkan med anknytande näringar och sikta både på en regional och global marknad

• Satsa särskilt på att rekrytera kvinnor

• Hantera motstående markintressen

• Värna om ekologisk hållbarhet

Olika typer av tillväxtpotentialer baserade på gruvverksamhet

Basindustri

Underleverantörer

Kvalitativa följdeffekter

Kvantitativa följdeffekter

Exempel på kvantitativa följdeffekter

• Energibehov• Infrastrukturinvesteringar• Byggnadsverksamhet• Transporter• Offentlig service• Kommersiell service

Exempel på kvalitativa följdeffekter

• Tillverkning av produkter för gruvverksamhet• Tjänster för gruvverksamhet• Förädling av metaller och mineraler

Den stora utmaningen för långsiktig regional hållbarhet

Att skapa kvalitativa följdeffekter, dvs mervärden i form av nya produkter och tjänster

för både en regional och en global marknad

Styrkefaktorer på den norrländska arenan

• Stark industriell tradition inom naturbaserade näringar• Teknikkunnande• Processkunnande• Miljökunnande• Marknadskunnande• FoU-verksamhet – samverkan företag – universitet, flera

etablerade centrumbildningar inom trä- och mineralområdet• Kvalificerade tjänsteföretag

Både rotad i regionen och öppen mot världen

Krävande regional hemmamarknad ökar konkurrensförmågan globalt

Flera gruvrelaterade företag inom Skellefteåfältet är goda exempel

Dynamiska tillväxtkluster rymmer både samverkan och rivalitet

• Stimulerar till nya affärsidéer, innovationer, kunskapsutbyte, kundrelationer, forskningskontakter

• Möter globaliseringens utmaningar i form av krav på - hög produktivitet, - långtgående specialisering, - strategiska omvärldsrelationer, - innovationsåtgärder som ökar förädlingsvärdet samt - ökat behov av kunnande om exportmarknader

Mineralkluster med bas i Skellefteåfältet men ingen tydlig klusterbyggnadsstrategi

• Boliden AB är ett väl etablerat nav

• Intresseorganisationen Georange har identifierat ett hundratal företag som har direkt eller indirekt koppling till gruvverksamheten i länet

• Samspel med Umeå universitet och Luleå Tekniska universitet

Tänkbara aktörer i ett gruvbaserat kluster i Västerbotten Georange SGU:s Mineralkontor Boliden AB Med flera företag At Atlas IGE Nordic C Copco Tertiary Outotec Minerals Ou Ber Bergteamet Lappland Goldminers Contector Con Northland Gro Önnerlöv Resources Gr Group Önn Dragon Mining Malå Geoscience Blackstone Ventures Inc Extena Plast Gold Ore Resources Rate Diamantborrning Laponia Laboratories Metso Minerals

Grundförutsättningar för klusterbyggande är att samspelet mellan aktörerna är

präglat av

- engagemang- lojalitet

- strävan efter att utmejsla en gemensam identitet gentemot omvärlden

Klusterformationer kan vidareutvecklas genom spridning till fler kommuner, men

det sker inte automatiskt

• Beror på mottagarkapaciteten i det lokala näringslivet i form av nyfikenhet och entreprenörsanda

• Alternativt att naturresurserna i den lokala miljön lockar företag och entreprenörer från andra regioner och länder att söka sig dit

• Nytillskottet av internationella företag i länet skapar möjligheter för nya utvecklingsperspektiv, företagsrelationer och marknader

Sammanfattningsvis –

utvecklingshinder i nulägetpga finanskris och lågkonjunktur

ljusa framtidsutsikter på lång sikt

men krävande konkurrensvillkor