läsförståelsearbete i alla ämnen

Läsförståelsearbete i alla ämnen Hanna Stehagen

Porthälla gymnasium

2014-11-11

Föreläsningens innehåll

• Varför ska vi arbeta med läsförståelse i alla ämnen?

• Vilka teorier och förhållningssätt ligger till grund för ett gott läsförståelsearbete?

• Vilka aktiviteter kan jag genomföra i klassrummet?

• Exempel på läsförståelsearbete i praktiken

Arnbak, Lasning av Faktatexter s.81 (fran Beers & Samuels)

L: Vad brukar du läsa?

E: Sporten i tidningen, en del om datorer, tecknade serier.

L: Du har inte sagt något om vad du läser i skolan.

E: Nä, vill du att jag berättar om det?

L: Ja, vad läser du i skolan?

E: Förra året läste jag tre böcker i svenskan.

L: Vad har du läst mer?

E: Inget.

L: Hur är det med fysik och samhällskunskap?

E: Jag trodde du ville veta någonting om läsning.

L: Vad menar du?

E: Jamen, det är ju liksom ingen novell eller något sådant. Man ska ju bara hitta svaret på något.

Tre frågor om värmetransport

1) Vilka tre frågor av värmetransport finns det?

- Konvektion, strålning och ledning

2) Vad är skillnaden mellan värmeledning och strålning?

- Vid värmeledning krävs ett medium för värmen att fraktas igenom. Vid strålningen överförs värmen utan hjälp av något medium

3) Ge exempel på varje form av värmetransport.

----- (inget svar)

Hajer (2004) Ur Symposium 2003

Läsförståelsearbete i senare delen av skolan

”Användning av förkunskaper, kännedom om och bruk av lässtrategier samt förmåga att kontrollera sin egen läsprocess påverkar läsförståelsen och bör vara centrala element i den fortsatta läsundervisningen.” (Roe, 2014, s. 30)

Komponenter som samverkar vid läsförståelse

Westlund, 2009 och 2013

OM LÄSFÖRSTÅELSE: LÄSAREN OCH TEXTEN

Läsförståelsearbete i alla ämnen

”Skolans sprak ar ingens modersmal”

Barn kommer till skolan med olika förutsättningar:

• 10000 ord i sitt ordförråd eller inga alls

• 1000 lästimmar* eller inga alls

Ju lägre upp i åren desto högre språkliga krav pgavetenskaplighet. Därför stöter många elever på patrull i högstadiet och gymnasiet.

* Källa: Adams (1990) Beginning to read. Thinking and learning about print. A summary.

Skolans textvärldar

Stehagen, 2014

Skolans språk

”Generellt tenderar skolspråket att vara mer ’som skriftspråk’, mindre personligt, mer abstrakt, mer explicit, ha större lexikalisk täthet och vara mer strukturerat än elevernas vardagsspråk.” (Gibbons, 2010, s. 31)

”Jamen, det är till exempel att granar trivs bäst i skogen och inte någonstans i ingenstans, typ ute på gatorna eller nåt sånt. De trivs bäst i skogen med sina kompisar.”

När man närmare ska beskriva en arts behov använder man sig av begreppet nisch. En arts nisch beskriver alla de förhållanden som gör att arten kan överleva, växa och fortplanta sig …

Hägerfelth, 2011

Ekologisk nisch

Läsförståelsearbete i alla ämnen –varför?

• Elever har olika utgångspunkter.

• Läsning bör vara föremål för kontinuerlig utveckling pga en ökad mängd abstrakta texter under skolårens senare del.

• Alla skolans ämnen har sina specifika texter med sitt specifika syfte, sin specifika uppbyggnad och specifika begreppsvärld.

OM FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH OM ATT TÄNKA ”LÄSUTVECKLANDE”

Läsförståelse i alla ämnen

Om läsförståelse

”Comprehension is not something that usually happens unaided. It is not a plant that grows from the ground unaided. It needs careful nurturing, occasional pruning and plenty of fertilizer if it is so to flourish. In short, good teaching is necessary where children and teachers collaborate in generating meanings from texts” (Smith & Elly, 1997, s. 50)

Läraren som brobyggare

Konkret tänkande/Konkret språk/elevens värld

”Att hugga ner träd””Jattemanga manniskor var utan mat”

”Skogsavverkning””Massvält”

Abstrakt tänkande/abstrakt språk/textens värld/uppgiften

Foto: www.flickr.com/photos/alicebartlett/2580717395

HUR BÖRJAR VI? – ATT SKAPA RAMAR OCH UTGÅ FRÅN FÖRFÖRSTÅELSEN

Läsförståelsearbete i alla ämnen

Varför ämnesövergripande och tematiskt arbete?

Läsförståelsearbete i ett sammanhang som ska syfta till skapa ramar och kontext genom att…

• Synliggöra mönster och strukturer i samhället• Hjälpa eleven att upptäcka referentiella och kausala samband • Ge eleverna nycklar för att tolka och förstå sin omvärld• Hjälpa eleven se och förstå sin egen plats/del i

samhället/naturen• Hjälpa eleven förstå allmänmänskliga problem och dilemman.• Synliggöra skillnader och likheter mellan samhällsgrupper,

män/kvinnor och unga/äldre.• Skapa förståelse för processer och skeenden i

naturen/samhället i ett större perspektiv.

Hitta rubriken!

• Tankar om framtiden – förr och nu• Om rädslor förr och nu – från antiken till idag• Synen på barn och barndom - förr och nu• Utsatta människor – i samhället och i litteraturen• Makt, klass och kön under 1789-1921• Ny i klassen/ny i Sverige - Hur är det?• Kön och identitet – om mans- och kvinnoroller

förr och nu• Hur talar vi egentligen? – om språklig variation

hos människor.

Makt, klass och kön under 1789-1921

Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven• far mojligheter till amnesfordjupning, overblick och sammanhang,• far mojlighet att arbeta amnesovergripande. ( Lgy 11, Kap 2, s. 9)

Tankar om framtiden (sve,hi,sh) och hur man fångar förförståelse

Tänk dig samhället om 50 år. Vad är det för samhälle vi kommer att leva och bo i, tänker du? Tänk dig att du har blivit pensionär och det är dina barn som går i skolan. Hur kommer din och deras värld se ut, tror du?

Idag får du i uppgift att sätta dig in i denna hisnande tanke om framtiden en stund. Du ska bara kort skriva ner hur du tänker, för att sedan diskutera dina tankar med några kamrater.

Lektionsmål: Ni ska diskutera era tankar om framtiden i grupp.

Språkmål: Du redogör för dina tankar om framtiden samt förklarar och motiverar varför du tänker som du gör.

Frågeställningar att besvara: Hur tänker du dig vår framtid? Hur tror du det ser det ut om 50 år? Vilka nya möjligheter kommer att finnas? Vilka hot och problem?

NÅGRA METODER FÖR LÄSFÖRSTÅELSEARBETE -AKTIVITETERNA

Läsförståelsearbete i alla ämnen

Westlund, 2009

Den viktiga högläsningen

• Ger alla en chans att hänga med!

• Textsamtalet gör läsningen till en social aktivitet – En mosaik av tankar (det flerstämmiga klassrummet)

• Metoderna bygger på gemensam läsning.

Läsundervisningens tre delar

• Aktiverar elevernas forkunskaper om amnet och texttypen genom samtal

Före

• Lasstrategier för förståelse genom modellering och samtal

Under • Bearbetar kunskapen i samtal

Efter

Före läsningen

Illustration

Informationstjuvar forts.

T•Läs titeln och formulera en hypotes om vad texten kan handla om. Vad är det för genre

och hur vet du det? Vad vet du om genren?

H•Läs alla rubriker och faktarutor. Formulera frågor som du att texten ger svar på.

I

•Läs introduktionen. Modifiera eventuellt din hypotes om textens huvudide . Far du veta nagot mer?

E•Tank pa allt du sett, last eller redan vet om amnet.

V

•Titta pa bilder, diagram eller kartor och se om det finns bildtexter. Finns det nyckelord? Vad far du veta av dessa?

E

•Finns det en sammanfattning i slutet av kapitlet? Finns det fragor? Har kan du verkligen plocka ut viktig information om vad forfattaren vill att du ska kunna.

S

•Varfor skrev forfattaren den har texten? Varfor laser du det har? Har du nagon nytta av den har kunskapen? Hur da i sadana fall?

Modell framarbetad av Manz bearbetad av Zwiers

Everything I know

Vad vet jag? Vad tror jag?

Reciprok undervisning: Före, under och efter

• Tar upp svåra ord och annat som är svårt

• Kontrollerar det man vet och vill veta genom frågor

• Stanna upp och fråga sig vad som kommer sen

• Fångar in det viktigaste

Att samman-

fatta

Att förutspå

Att reda ut oklarheter

Att ställa frågor

Palinscar och Brown, 1984

Reciprok undervisning forts

Före• Att förutspå: Genre, innehåll och språk utifrån titlar, underrubriker, bilder och

grafik i texten.

Under

•Att reda ut oklarheter: Ord och begrepp, meningsbyggnad, uppbyggnad, värderingar, syfte, tema och avsändare•Att ställa frågor: När, vem, var, hur, vad och varför

Efter• Att sammanfatta: Ta ut relevant information och organisera den i t ex text,

tankekartor och grafiska modeller.

Att förutspå – Män och kvinnor. Jämställdhet (Sh)

Att förutspå: Könsroller

Strategikort – att reda ut oklarheter

Formuleringar Strategier

Jag ar inte säker pa vad författaren menar med ordet/ frasen …?

Stanna upp, las om, las sakta, se helheten, red ut detaljer

Jag skulle vilja ha ordet ... förtydligat Forsok se sammanhanget och andemeningen. Koppla ihop det med det du redan vet, skapa dig bilder, dra slutsatser

Vad betyder... ? Vad star i meningen fore ordet? Vad star i meningen efter ordet? Far du nagra ledtradar till vad ordet kan betyda? Vilka ord i meningen hor ihop? Gar det att forsta meningen aven om man tar bort ordet? Gar det att dela upp ordet i flera ord? Hjalperdet? Kanner du igen ordet fran ett annat sprak?

Jag forstar inte den delen dar...

Anvand andra kallor

Olika nivåer på frågor

• På raden – Svaren står tydligt i texten.

• Mellan raderna – Eleven måste tänka efter lite mer och lista ut vad författaren menar eller sammankoppla information från olika ställen och dra slutsatser.

• Bortom raderna – Eleven får fundera över vad hen själv tycker och tänka ut olika konsekvenser.

Att reda ut och sammanfatta -tankekartor

Att reda ut och sammanfatta -Venndiagram

Venndiagrammet visualiserar likheter och skillnader mellan fenomen, processer, händelser eller arter/personer:

Fler modeller för att sammanfatta

Visa ett förlopp där det ena leder till det andra

Visa hur olika faktorer får en konsekvens

VÖL-schema: Före, under och efter

Strukturerat läsförståelsearbete

Lektionsmål: Lyssna på ett radioprogram ”Berättelser om jordens undergång” ur Vetenskapsradion Forum P1 (10 min) 27 januari 2014 och lära om dystopierna och dess utveckling

Språkmål: kunna lyssna efter specifik information samt sammanställa informationen skriftligt i ett referat.

• Vilka faktorer ligger bakom dystopiernas popularitet och attraktionskraft enligt Jerry Määttä?

• Hur har dystopierna utvecklats enligt Määttä?• Vilka stilistiska drag utmärker dystopierna enligt Määttä? Tycker du det

stämmer in på de texter vi har läst?• Hur ska dystopierna tolkas enligt Määttä?

Forts. explicita instruktioner

Före ditt lyssnande:1. Läs igenom frågeställningarna.2. Fundera på vad du vet om ämnet redan. Skriv ner det du vet.3. Fundera över vilket syfte du har med ditt lyssnande. Ska du ta reda på en speciell information? Ska du sammanfatta det som sägs?

Under ditt lyssnande:4. Lyssna specifikt efter intervjuarens frågor till Jerry Määttä.5. Anteckna stödord för Määttäs svar på frågorna.6. Lyssna på programmet en gång till och komplettera dina stödord.7. Finns det ord och begrepp du inte förstår? Skriv ner och titta på ditt strategikort för att reda ut oklarheter.

Forts. explicita instruktioner

Efter ditt lyssnande:

7. Jämför och diskutera dina anteckningar/svar med en kompis.

8. Skriv tillsammans ett referat utifrån era svar på frågeställningarna.

Förslag på goda formuleringar att använda sig av i referatet:

Määttä menar att dystopiernas popularitet och attraktionskraft beror på (att)........................................................................................................

Enligt Määttä har dystopierna förändrats i det att de .............................

De stilistiska drag som enligt Määttä är typiska för dystopierna är ........

Jag anser att dessa drag också stämmer överens/inte stämmer överens med de dystopier vi har läst. Ett exempel är romanen X .......................

Määttä menar att dystopierna kan tolkas som .....................................

Att stötta eleverna i samtalet

• När jag läste den här meningen drog jag slutsatsen att …………………………………………….

• Min hypotes är att om …………………, så ……..

• När jag jämför texterna kan jag se att ………..

• Jag håller/håller inte med om att………………., eftersom …………………………………………………….

• Jag känner mig fortfarande konfunderad över ……………………………………………………………………. Vad tänker du om detta?

Kritiska frågor till texten

• Varför har denna text blivit skriven?

• Vem är den tilltänkta läsaren?

• Vems perspektiv speglar texten?

• Vad tar man inte upp i texten?

• På vilka andra sätt kan man skriva om detta ämne? Hur kan det formuleras?

Kress (1989) och Wallace (2003)

Om textkopplingar

Keene och Zimmermann, 2003

Lektionsexempel: Kommunismens terror

Syfte: Att förstå hur kritiken mot kommunismen kommer till uttryck i Karin Boyes Kallocain.

1. Vad vet du om kommunismen?

2. Varför tror du filmen heter Kommunismens

terror och vad kan den tänkas handla om?

3. Genomgång av film utifrån nyckelord

4. Avslutande kortskrivning:

Vad tyckte du vad mest intressant i film? Vad lärde du dig?

Istället för kontrollfrågor

• Vad anser du var mest intressant i texten, och varför?• Vad lärde du dig av texten?• Påminner texten dig om något du läst, upplevt, hört

talas om eller sett tidigare?• Fanns det något i texten du tyckte var konstigt eller

något du inte riktigt förstod?

Jag tyckte det var intressant att ……………., eftersom……….Det jag lärde mig var………………………...Detta påminner mig om …… (text-själv, text-värld, text-text)Det jag inte riktigt förstod/tyckte var konstigt var ….

Det viktiga textsamtalet

Syftar till att stötta och modellera strategier så att eleverna kan öva sig på att…

• förutspå textens innehåll och genre.

• reda ut oklarheter som finns i texten.

• ställa frågor på texten.

• sammanfatta texten utifrån relevant information

• se och förstå budskapet i den.

• Koppla texten till sig själv, till världen och till andra texter

• skapa inre bilder av miljöer, händelser och karaktärer/personer.

• förstå och se olika texters uppbyggnad och språkliga drag.

• läsa kritiskt och se och förstå skribentens/författarens intentioner.

• Se dialogen som en stöttning för djupare förståelse

Att tänka på

• Läsförståelsearbetet ska vara en naturlig och kontinuerlig del av undervisningen.

• Läraren ska förklara och demonstrera strategierna/kopplingarna och de kan ligga som grund för textsamtalet.

• Eleverna måste praktisera dessa i många olika situationer och med olika texter i alla ämnen.

• Läsning, skrivning och samtal påverkar varandra positivt och ömsesidigt.

• Det läsutvecklande arbetet tar tid. Gott samarbete och gemensamt ansvar för elevernas litteracitet är nödvändigt!

Tack!

Hanna Stehagen

Lärare i svenska och sva för grundskolans senare år och gymnasiet.

Författare till Språk i alla ämnen – Handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning (2014)

Twitter: @stehagenBlogg: hannalar.blogspot.se Mail: h.stehagen@gmail.com

Källor

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur

Gibbons, Pauline (2010). Stärk språket. Stärk lärandet. Uppsala: Hallgren och Fallgren.

Gärdenfors, Peter (2010) Lusten att förstå. Stockholm: Natur och kultur

Hägerfelt, Gun (2011). Språkarbete i alla ämnen. Stockholm: Liber

Keene och Zimmermann (2003). Tankens mosaik. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB

Reichenberg, Monica (2008). Vägar till läsförståelse. Stockholm: Natur och kultur.

Roe, Astrid (2014). Läsdidaktik. Lund: Gleerups

Stehagen, Hanna (2014). Språk i alla ämnen. Handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning. Stockholm: Gothia fortbildning AB

Westlund (2009). Att undervisa i läsförståelse. Stockholm: Natur och kultur

Webbsida: Skolverket. Läs- och skrivportalen. URL: https://lasochskrivportalen.skolverket.se. Hämtad 2014-11-06