le nouveau manuel de langue amazighe - sadek bendali
Post on 07-Aug-2018
242 Views
Preview:
TRANSCRIPT
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
1/167
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
2/167
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
3/167
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
4/167
I Wasim, Masinisa,Masiba, Dihya d yemma-tsen.
I akk wid zizen fell-ane$d wid i$ef nekkni zizit.
I wid akk yesselmaden d wid ilemmdentutlayt tamazi$t.
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
5/167
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
6/167
TazwartII wwaakkkkeenn aadd nneerrnnuu aassuurriiff nnnniivveenn $$eerr zzddaatt,, aassssaa,, aadd nneesssseennkkeedd aammaahhiill dd aammaayynnuutt.. AAddlliiss--aa,, dd yyiiwweenn wwaallllaall ii dd--nnggaaggeerr iiffaasssseenn nn yyaall wwiinn yyeebb$$aann aaddyyeessnneerrnnii aasswwiirr--iiss,, ddii ttuuttllaayytt.. DDaanneellmmaadd,, ddaasseellmmaadd nnee$$dd wwaayyeevv,, nneessssaarraamm
kkaann aaddtt--aaffeenn dd ttaaggnniitt ii uussiillqqeeyy nn ttmmuussnniiwwiinn--nnsseenn..
SSii ttaazzwwaarraa,, ttuu$$nneebb$$aa--tt aadd yyiillii dduummmmiidd ddaayymmii aarraa ttaaffeevv ddeegg--ss,, aa ggmmaa nnee$$ aa wweellttmmaa,, aaaass yyiixxffaawweenn ii ii ggeebbrreenn ttiibbuuddaa,,iilluuggaann dd iisseeggzzii yyeennss iimmeeddyyaatteenn dd wwaaaass ttffeellwwii yyiinn.. SS wwaayyaa,, nneerreevv aadd aass--nneeffkk yyiiwweenn wwuuddeemmaattrraarr ii uummaahhiill ii
dd--nneesssseewwjjeedd.. MMaatteellllaa kkrraann ttuuccccvvaa ttaaffeessssaasstt aarraadd--iibbaanneennddeegg--ss,, aaddaa$$--ttiillii kkaannddttaammssiirrtt ii uuzzeekkkkaa..
II uussiihhrreeww nn tteeggzzii dd uusseemmrreess,, nneeffkkaa--dd aazzaall nn yyaall aawwaall aammaazzii$$ ss ttuuttllaayytt ttaaffrraannssiisstt.. SSii ttaammaa,, nneessffaallllaatt aakkkkeenn aaddyyeeffkk wwaayyaa,, uuggaarr uuffuudd ii wwaaaass nn yyeemmddaanneenn;; ssii ttaammaa
nnnniivveenn,, nneebb$$aa aadd yyiillii dd aasseebb$$eess ii wwii yyeevv,, ii ttuu$$aalliinn $$eerr ttuuttllaayytt--nnsseenn nnee$$ii uusseekkffeell nn TTmmaazzii$$tt..
NNeeqqqqaarr,, nneekkkknnii ss LLeeqqbbaayyeell AAdd tteemmlliill ttaassaa dd wwii aayy ttuurreeww.. AAssiirreemm--nnnnee$$ddaakkkkeenn aaddyyaaff wweeddlliiss--nnnnee$$aammvviiqq--iiss,, aammaa ddeegg uu$$eerrbbaazz,, ddii ttwwaaccuulltt,, ddii ttmmaarriitt nnee$$ ddii yyaall ttaammkkaarrvviitt
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
7/167
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
8/167
Tt Xvx x y|? tx wtttzx? wx tt? xx
tx wy|? t t xt| wx vx x tzx x x xx t|A
i | vvx wx x |xt? x t |z||x?x x txt? xx|zt |xx |x t ttzx wx [x |ux? x {t| x wxtx wx wxwxxx x ux w|A
T vx xyyx? tyw|xx wx vt|tvx? vx |x
x x x |wtA ct v| w tzx y|? txv tzx w Ytt|A Wx x|vt| x wx |txwx xxt w x|x ztt|vt w? wt vxxtzxA
at|? wx xyy vxt|x? wx x t? t|x
t xxx w|yy|v? x tyt|x t||t| wxz|x t|| x wx xx | ttt|x xtA_x vw wx yt| ut wx tv|x x wx zx|xx tt|z{xA
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
9/167
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
10/167
Prsentation :
Cet ouvrage se veut un manuel gnral et pratique delangue amazighe. On y trouve des dfinitions et des rglessoutenues par des exemples clairs et diversifis ainsi quedes tableaux explicatifs pour une meilleure assimilation
de lusager. Le mot y est prsent dans ses diffrentesclasses et formes. Les types de phrases, les noncs etles propositions y sont tudis.
Avec ce travail, la morphologie et la syntaxe de lalangue du regrett Mouloud Mammeri ne sera un secretpour personne. Il renferme les diffrentes mthodesdanalyses : grammaticale, logique et littraire. Cettetude de Tamazi$t est faite en Tamazi$t, avec uneterminologie en Franais pour un meilleur profit. Ellecomporte onze (11) parties :
Le nom et ladjectif qualificatif. Le verbe et sa conjugaison. La drivation. Les pronoms. Les prpositions, les conjonctions et les adverbes.
Les nombres et leurs drivs. La ponctuation.
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
11/167
Les fonctions nominales. Les temps verbaux La phrase et la proposition. Lanalyse.
Etant enseignant de Tamazi$t, lauteur compte investirson exprience acquise sur le terrain pour ventuellement
tenter de rpondre aux besoins et exigences du domaine.Pour donner un lan notre langue ancestrale, des tudesde ce genre son indispensables. Nous voulons la propulserdans le concert des langues vivantes modernes etpersonne ne le fera notre place.
Un espace gographique vaste et trs important existe :TAMAZGHA. Des communauts amazighes trsimportantes vivent en Europe et en Amrique, avecparfois un statut des plus respectables. Ne pourront-ellespas contribuer la ralisation du rve de millionsdHommes Libres ? Et ne pourra-t-on pas profiter des
moyens modernes de la technologie, comme linformatiqueet lInternet? Le proverbe ne dit-il pas qu Il ny a pasmeilleur messager que soi .
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
12/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM
IXEF I: ISEM D YEGLEMLE NOM ET LADJECTIF QUALIFICATIFISEMLE NOM
Isem d awal ameskil yemmalen amdan, a$ersiw ne$ ta$awsa. Isemn t$awsa yezmer ad yili d akmam ne$ d amadwan. Isem akmam dwin yerzan ayen iwumi nettulfu: i nerr, i nettaaf, i izemren adyers $ef tfekka-nne$ (avu).Si ama nniven, isem amadwan d ayen id-izerrin deg walla$, ur nezmir ad t-ner ne$ ad t-neefImedyaten
Amdan A$ersiw Ta$awsaAKMAM AMADWAN
Taqcict Uccen Adlis TilelliYuba Aruy Tagut Tameddit
Kahina Izinzer Akal Axemmem
Isem amatu:Le nom commun
Isem amatu d isem i izemren ad imel aas t$awsiwin ne$ tgemsin i
yettemcabin.Md:: agellid, acennay, taselmadt (d tigemsin).
Adrar, taftist, adfel ( d ti$awsiwin).
Isem uzzig:Le nom propre
Isem uzzig d isem yerzan yiwet tegmest, yiwet t$awsa ne$ aas;ma sant yiwet tmagit i ur nettbeddil ara.
Md: Masensen, Iflisen, Baya(d ismawen uzzigen mmalentigemsin).
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
13/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM
Aheggar,Tici, Mizrana(d ismawen uzzigen mmalen
ti$awsiwin).
Tamawt:Ismawen uzzigen ttarun akk s usekkil ameqqran, di tazwara.
Ismawen uddisen:Les noms composs
Llan yismawen uddisen yedduklen, d yiwen wawal (amagraman),wiyev qqimen deg-sen iferdisen akken llan (tislit n waman).
Gar-asen, ad naf ismawen uddisen i yettwassnen di tutlayt n yalass.
Md:: Ibiw n yilef d im$i.Aksum n wuglan d ta$awsa .Tinejdemt n liv d a$ersiw .
Si tama nniven, llan yismawen i d-yekkan si tutlayt talatinit d
yismawen ussnanen imaynuten.
Md:: Adikaliter mraw ilitren.Akilumiter agim imitren.Tasnakta tussna + tikti.Tasnilsit tussna + iles (tutlayt).
Tuddsa s bu:Bu terurt(amalay) : M terurt(unti).Burekku(bu + rekku);tabuzewwa$t( bu + azewwa$ di taggara n
wunti).
Tuddsa s Ayt, At (iderman):At ebbas, Ayt Yeya Musa, At Zmenzer
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
14/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM
Ismawen n Trakalt:Les noms de gographie
Ismawen n trakalt d ismawen uzzigen yerzan timura, tuddar,
timdinin, idurar, isaffenMd:Tizi Wezzu, Tizi ennif, Tawrirt n Musa, I$il (n) li
Tafelwit n yismawen uddisen:Tableau de noms composes
Iferdisen ntuddsa Im an Ti awsiwin I ersiwenIsem + isem Iles ufunasIbiw n yilefAmeu$ n yilef
Tu$mest n tem$artAberquq n ta$avtAbelluv urumiTaduvt n wulliTivt n tejqaAsennan n we$yulArir n yigranFudel$em
Aman n tasa A$yul n lexlaTinejdemt n liv
Isem +iglem Ajanjal aberraniA$anim arab Amergu amezda$Aqelqul azegzawAmcic aqerunAmyag +isem Amagramanidelmum Amager isaffenCuff mejjir
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
15/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM
Ismawen n timmarewt:Les noms de parent
Ismawen n timmarewt rzan imeslaven n twacult ne$ imdanen
yettemyilin. Aas yismawen n timmarewt ur sin ara ti$ri
tamezwarut:Baba, yemma, gma, weltma, dadda, nanna .Ismawenemmi, emmti, xali, xalti, jeddi, jida; kkan-d si tutlayttarabt.
Tafelwit n yismawen n timmarewt:Tableau des noms de parent
A M A L A Y U N T IA s u f a s g e t a s u f A s g e tjeddi ijedditen jida, setti tijidatin, tisettitin
baba ibabaten yemma tiyemmatin
gma ayetma, atmaten,
ayetmaten
weltma yessetma,
tiyessetmatin
dada idaddaten nanna tinannatin
mmi,
memmi
arraw yelli yessi
mmi-s n
gma
arraw n gma yelli-s n gma yessi-s n gma
ayyaw ayyawen tayyawt Tayyawinmmi-s n
weltma
arraw n weltma yelli-s n weltma yessi-s n weltma
mmi-s n
mmi
arraw n mmi yelli-s n mmi yessi-s n mmi
mmi-s n
yelli
arraw n yelli yelli-s n yelli yessi-s n yelli
emmi mumi emmti mumati
xali xwali xalti Xwalati
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
16/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM
mmi-s nemmi
arraw n emmi yelli-s n emmi yessi-s n emmi
mmi-s n
xaliarraw n xali yelli-s n xali yessi-s n xali
argaz nemmti
irgazen nmumati
tameut n emmi tilawin n mumi
argaz n
xalti
irgazen n xwalati tameut n xali tilawin n xwali
argaz n
yemma
? tameut n baba tilawin n baba
am$ar im$aren tam$art tim$arinargaz irgazen tameut tilawin
alwes ilewsan talwest tilewsatin
aslif islifen taslift tislifin
arbib irbiben tarbibt tirbibin
mmi-s n
welwes
arraw n welwes yelli-s n welwes yessi-s n welwes
mmi-s ntelwest
arraw n telwest yelli-s n telwest yessi-s n telwest
takna takniwin
mmi-s n
takna
arraw n takna yelli-s n takna yessi-s n takna
avewwal ivewlan tavewwalt tivewlatin
TALIWIN N YISEM:Les formes du nom
S umata, isem $ur-s snat tewsatin, sin yemvanen d sin waddaden:
Snat tewsatin:Deux genres
-Amalay::Aqcic, awtul, axxam.-Unti: Taqcict, tawtult, taxxamt.
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
17/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM
Sin yemvanen:Deux nombres-Asuf: Anelmad, tamurt, afus.-Asget: Inelmaden, timura, ifassen.Sin waddaden:Deux tats-Addad ilelli: Anelmad yura. -Addad amaruz: Yura unelmad.
1. Tawsit:Le genreAmalay izewwir s te$ri: iles, udem, amger;maca llant tsuraf anidaizewwir s tergalt: dadda, bururu. Llan kra yismawen san kan yiwettewsit:
a- d amalay kan : imi, adlis.b- d unti kan: tawla, tunt.
Asile n wunti:Formation du fminin
S umata, yettili usile$ n wunti, s t di tazwara d taggara t-----t,md:ilef /tileft. Si tama nniven llant tal$iwin tiyev i usile$ n wunti:
t di tazwara, wt di taggara, md : ameksa / tameksawt. t di tazwara, yt di taggara, md: a$erda / ta$erdayt. t di tazwara, ct di taggara, md : avad / tavadect. t di tazwara, ti$ri a di taggara, md : agaref / tagarfa. t di tazwara, ti$ri i di taggara, md : asusem / tasusmi.
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
18/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM
Tamawt:Di kra yismawen, unti izewwir s usekkil nniven: ulli (yezwar s te$riu), lmut ( yezwar s tergalt nniven).
Inumak n wunti:Les sens du fminin
Unti yessenfalay asimey (asemi), tawtemt ne$ tayant.
a- Asimey (asemi):Aqejjir / taqejjirt, aqemmuc / taqemmuct.
b- Tawtemt:Aselway / taselwayt, aydi / taydit, itbir / titbirt.
c-
Tayant (yiwet seg waas):Ifires / tifirest, azemmur / tazemmurt.
Tamawt:Llan yismawen ideg mgaraden wunti d umalay, deg uar.Imedyaten:azger tafunast (zgr fns)
iiqel tasekkurt (ql skr)
2. -Amvan:Le nombre
a-asuf:deg-s yiwen wemdan, u$ersiw ne$ yiwet t$awsa.b-asget::deg-s aas (ugar n yiwen) yemdanen, i$ersiwen ne$t$awsiwin.
A s u f A s g e tA m d a n Argaz IrgazenA e r s i w Awtul IwtalT a a w s a Adrar Idurar
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
19/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM
Tamawt:Llan yismawen i yesan kan yiwen wemvan:a - d asuf kan: temlel, talwit.b - d asget kan:aman, imetman, tuccanin (im$i).
Asile n wesget:Formation du pluriel
Xas yettili ubeddel n te$ri tamezwarut, annect-a ur igeddez ara iusile$ n wesget. Asile$ n wesget yettili:
1- S tehrayt:Ilef / ilf an, tileft / tilfatin.
2- S temlellit::Amcic / imcac, tamcict / timcac.
3- S temlellit d tehrayt::Izimer / izamaren, tizimert / tizamarin.
4- D amalay:(yeffe$ $ef ulugen)gen):Ass /ussan, timmi / tammiwin.
Tamawt:Ismawen ijenaven i d-yusan si tutlayt tarabt yeqqimen di tal$a-nsen
tamezwarut, tt$iman di tal$a-nsen n wesget taqburt ne$ ttbeddilen amwacemma:lhemm lehmum ddwa ddwawiloar loiran lbir lebyur
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
20/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM
Ti ri tamezwarut:La voyelle initiale
Ti$ri tamezwarut, ger wasuf d wesget, tettili akka:
Ti rita1ut
Tahrayt Tamlellit Tamlellit dtehrayt
Amalayai axxam/ixxamen afrux/ifrax abrid/iberdanii i ger/i gran tiddest/tiddas ibiw/ibawenaa addad/addaden tarda/tardiwinau ass/ussania iccer/accaren
iu iv/uvan
Tal iwin tigejdanin n wesget:Formes principales du pluriel
Tal$iwin usile$ n wesget ggtent, llant 04tal$iwin tigejdaninqqnent-d $ur-sent aas n tiyev:
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
21/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM
Asget s tehrayt:Pluriel avec dsinence
Amalay Untian atin
en in
awen awin
iwen iwinwen win
ten tin
yen yin
nn,en+tussda
Imedyaten alwes / ilewsan, talwest / tilewsatinilef / ilfan, tileft / tilfatinugel / uglan, tulmut / tulmatin
aselmad/iselmaden, taselmadt/tiselmadinigellil / igellilen, tigellilt / tigellilinuday / udayen, tudayt / tudayinilem / ilmawen, tilemt / tilmawin
udem / udmawen
afer / afriwen, ti$irdemt / ti$iredmiwinameksa/imeksawen, tamusni/timusniwinifiri / ifiriwen, tidi / tidiwin
igi / igitenadda / addaten
acenwi / icenwiyen, tacenwit / ticenwiyinunti / untiyen, tuntit / tuntiyin
azara / izaran
avar / ivarren
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
22/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM
Asget s temlellit:Pluriel avec alternance
Tamlellit Amedyaa / i-a tamart / timiraa / iwa tala / tiliwae / u-a tagest / tigusai / a(y) targit / tirgai / (y)a tasirt / tisyari / (w)a tigi / tiegwa---a taluft / tilufa---w targa / tiregwaa-a / u-a asalas / isulasa-e / i-a asakwen / isikwana-e / u-a amayeg / imuyaga-i / i-a tamazirt / timizara-i / u-a(y) tacacit / ticucaya-u / u-a asaru / isurai-e / i-(w)a idikel / idikwali-e / u-a igider / igudari-a / u-a azital / izutalu-e / u-a asumer / isumar
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
23/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM
-a / u-a adrar / idurarTussda / w tasevva / tisevwaAsget s temlellit d tehrayt: Pluriel avec alternance et dsinence
Tamlellita / iwin a / win a / u-an a / en, in i / an, atin i /a-en i / awen, awin i / an, atin i / aS-en, a-tin u / an, atinu / awen u / an, atinu / in u / aS-en i-e/ a-a-en,a-a-in Sa / -San Si / -Swan Su /-Sen, - Sin S / -Swan
Amedya tabarda / tibardiwin
tamilla / timillwinaar / iuranaekkaz / iekkzen, taekkazt / tiekkzin
isli / islan, tislit / tislatin ibiw / ibaweninebgi / inebgawen, tinebgit / tinebgawinazniq / izenqan, tazniqt / tizenqatin i$il / i$allen, ti$ilt / ti$altin
aulfu / iulfan, tulmut / tulmatinusu / usawenamzur / imezran, tamzurt / timezratin ta$rudt / ti$erdinafus / ifassen
izimer / izamaren, tizimert / tizamarin
avewwal / ivewlan, tavewwalt / tivewlatinigenni / igenwanawevvuf / iwevfen, tawevvuft / tiwevfin aekka / iekwan
Tamawt: S d asekkil ussid.
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
24/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM
-S d tukksa n tussda.
3- Addad: Ltat
Addaden d tal$iwin i yezmer ad yesu yisem ne$ awal nniven ilmendn wadeg-is (n wemkan-is), di tefyirt d wawalen i t-isuman.
a. Addad ilelli:Ltat libre
Addad ilelli d tal$a tamagnut n yisem ideg ur yuriz ara $er kra nwawal nniven s ususru. Md : Tagrest tekfa.
b. Addad amaruz: Ltat li(annexion)
Addad amaruz d tal$a n yisem yurzen s ususru $er wawal i yevfer. S
umata, yettili ubeddel di te$ri tamezwarut, maca, tikwal, ur d-yettili
ara ubeddel. Addad ilelli Addad amaruzTa grest tekfa. Tekfa te grestAss yuli. Yuli wass.Tafsut ad d-tas. Ad d-tas tefsut.
Ti ri tamezwarut:La voyelle initiale
Yettili-d wemgired ger sin waddaden, akka:Tal a Amalay Tal a Untia waweu
asif / wasifabrid / webridafus / ufus
ta tatetta ga / ta gatamsirt / temsirttamurt / tmurti yiye
iiles / yilesiqcer / yeqceri genni / i genni
ti titet
tileft / tilefttiqcert / teqcerttilelli / tlelli
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
25/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM
Tamawt:-Amalay ibeddun s u, yettu$al wu , di tazwara-s, deg waddadamaruz.-Unti ibeddun s tu ne$ s te, ur yettbeddil ara deg waddad amaruz.
Ismawen irmeskilen n waddad:Noms tat invariable
Tuget n yismawen irmeskilen n waddad d ijenaven, kkan-d si
tutlayin nniven, ur ttumaz$en ara. Aas gar-asen zewwiren s te$rimaca ur llin ara d imalayen. Daymi ur zmiren ara ad beddlen.Neqqar-asen:Ismawen irmeskilen n waddad .Imedyaten:a / a: Albanya / Albanya, Amestirdam / Amestirdam.
i / i: Iran / Iran, Izmir / Izmir.u / u: Usetralya / Usetralya, Urugway / Urugway.Targalt:Maser / Maser, Kanada / Kanada.Melmi yettili waddad amaruz?Cas dexistence de ltat dannexion
Yettili wawal deg waddad amaruz mi ara yesu yiwet si twuriwin-a:
1. Asemmad arusrid-------Tura tabrat i tselmadt.2.Asemmad anez$an:
n wadeg-----------Yegzem webrid, di Delles. n wakud-----------Ixeddem Yuba, deg yiv. n t$ara-------------Zegren abrid, s tazzla. n yeswi------------U$en-d azger i tmecrevt.
u tu ulmu / wulmu tu tu tulmut / tulmutte te temlel / temlel
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
26/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM
n tmentilt----------Yekkaw si fad.3. Asemmad asegzay amaruz:
umeggay------------Ugment tullas aman. n wubdir-------------Ye gzem webrid di Delles. n wuddid n wemyag usrid---Tura-tt, tebrat-nni. n wuddid n wemyag arusrid-Yefka-as uselmad adlis,
unelmad. n wuddid n tenze$t-Tga deg-s aman, tecmuxt . n yisem--------------D Masil, umenzu. n yeglem------------D tiberkanin, wallen-is. n wemqim----------D wa, unemhal. n wuddid n wesnekdan-Ha-t, webrid. n wuddid usestan--Anida-tt, tsarut?
4. Asemmad agucclan: n yisem---------------Neswa aman n tala. umernu---------------Ufgen aas izivav. n yeglem-------------Qasi d unciw uqerru. n wemqim-----------D wid n tala i neswa. n wemvan------------D iger n sin watmaten.Tamawt:Tinza$ ar, war (bla), s(n tnila) d s ur, sselkament addad ilelli.
Melmi yettili waddad ilelli?Cas dexistence de ltat libre
Yettili wawal deg waddad ilelli ma ur yelli waruz deg ususru gar-as d
wawal nniven i t-yezwaren. Tiwuriwin n waddad ilelli d ti:
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
27/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM
1- Asemmad usrid:-----------Yeswa wemcic aman.2- Asemmad war tanze$t:
n wadeg----------------Qqim, dinna. n wakud----------------Ad d-asen, tameddit. n t$ara------------------La yettugir, timendeffirt. n tesmekta-------------Tewzen tfeqqust-aakilugram. uzegzi------------------Ixeddem axeddim igerrzen.
3- Asemmad asegzay ilelli: umeggay---------------Tullas ugment aman. n wubdir---------------Amakar yettwaef. n wuddid n wemyag usrid--Tabrat-nni, tura-tt. n wuddid n wemyag arusrid-Anelmad, yefka-as uselmad adlis. n wuddid n tenze$t----Tacmuxt, tga deg-s aman. n yisem-----------------Amenzu d Masil. n yeglem---------------Allen-is d tiberkanin. n wemqim-------------Anemhal d wa. n wuddid n wesnekdan-Abrid ha-t. n wuddid usestan-----Tasarut anida-tt?
4- Asemmad ilelli usiwel:----Aksil, gma, yeqqar diBumerdas.
----Kker, Linda, ad teev imensi.
5- Isemmaden inez$anen i sselkament tenza$ ar, war, s (ntnila):
--Azzel ar aseklu-inna.
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
28/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM
--As-d s axxam.--Itett war tiflewt.I G L E M (ARBIB):
Ladjectif qualificatif
Iglem d awal ameskil i yemmalen ta$ara n yisem ne$ amek iga. Iglemyevvafar uglim deg wemvan d tewsit, md:Am$ar afermac. Im$aren ifermacen. Tim$arin tifermacin.
uglim iglem uglim iglem uglim iglem
asuf amalay
asuf amalay asget amalay
asget amalay asget unti asget unti
TALIWIN N YEGLEM:Formes de ladj. qualificatif
Iglem am yisem, yezmer ad yesu snat tewsatin, sin yemvanen d
sinwaddaden :
a) -Snat tewsatin-Amalay: Amcic amellal.-Unti: Tamcict tamellalt.
b) -Sin yemvanen:-Asuf: Amcic amellal.-Asget::Imcac imellalen.
c) -Sin waddaden:-Addad ilelli:Aqerru aberkan. -Addad amaruz:Aqerru uberkan.
Unti n yeglem:Le fminin de ladj. qualificatif
Unti n yeglem yettili s tmerna n t n wunti di tazwara d taggara :amellal / tamellalt, uzyin / tuzyint, imseggem / timseggemt.
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
29/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM
Asget n yeglem: Le pluriel de ladj. qualificatif
Yettili usile$ n wesget n yeglem s tehrayt ne$ s temlellit .
Imedyaten:a-S tehrayt:
Afessas / ifessasen, tafessast / tifessasin.b-S temlellit:Aneggaru / ineggur a, taneggarut / tineggura.
Addad amaruz n yeglem:Ltat dannexion de ladj. qualificatifS umata, yettili waddad amaruz n yeglem am waddad amaruz deg
yisem:
Tal a Amalay Tal a Untiawe aqbur / weqbur tate taqburt / teqburtau amezwaru/umezwaru tat tamezwarut/tmezwarutiye iqburen / yeqburen tite tiqburin / teqburinii imezwura / imezwura tit timezwura / tmezwurauwu ubrin / wubrin : tutu tubrint / tubrint
Tamu li ef waddaden:A propos des tats
Ma nessiked $er tal$iwin n wawalen ad tent-naf skant (bnant) akk
$ef ilugan (d amyag, d isem). Deg wayen yerzan tal$iwin n yisem,
nettaf d akken d isekkilen i isuman ti$ri tamezwarut, deg waddad
ilelli, i yemmalen amek ara tili tal$a n waddad amaruz. Ma ad yili
ubeddel ne$ ala, si tama, ma yella ubeddel amek ara d-yili, si tama
nniven. er tafelwit-a yerzan tal$iwin n sin waddaden:
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
30/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM
Ti ritamezwarut Tirgalin ivefrenti ri tamezwarut Tisawalin Imedyaten
au yiwet 3 ne$ ugar a$erbazu$erbazawe snat snat ne$ ugar Adrarwedrarawa yiwet 2 ne$ ugar addalwaddalii yiwet 3 ne$ ugar inelmadeninelmadeniye snat snat ne$ ugar Iwtalyewtali yi yiwet
yiwet ne$ ugarilesyiles
targalt
tussidt
Icceryiccer
uwu UdemwudemD tidet, llant kra tal$iwin n waddad amaruz deg-sent tisuraf.
Annect-a yesra anadi i tukksa n wuguren: Yessefk ad mmuggenwumu$en n tsuraf akk i yellan i yal tal$a. Imusnawen ara d-yessuff$en imawalen, deg yimal, ilaq-asen ad fken azal i waya.
Amawal Taqbaylit-Tafransist n J.M Dallet d amedya igerrzen.Tussna yessefk-as ad taf amkan-is i wesnefli d usetrer n tutlayt-nne$,
maca ur ilaq ara ad nbeddel udem i tmeslayt n yal ass i ssnen
yemdanen, i ttmeslayen. D ayen ibanen, mai d asnulfu ara d-
nesnulfu tutlayt, imi tella $er wegdud.
S waya aql-a$ ur neddi ara deg yiwen webrid d kra n watmaten-
nne$ i d-igan kra isumar anida ttwakksent snat tal$iwin s wazal-nsent
ideg i d-tkeccem te$ri e deg waddad amaruz d tayev ideg urtettbeddil ara te$ri i [awe, iye, ii].Segmi neb$a ad nerez tutlayt-nne$, tamezwarut n tmezwura, ilaq
ad nezwir seg weraz n tgejda i$ef tbedd seg wacal igiman
iseggasen aya. Gar-asent:
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
31/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM
Tamsertit d waddad amaruz.Amside$ ger tal$iwin umalay d wunti, di sin waddaden, ilellid umaruz.
Amside$ ger tal$iwin n yisem d tid n wemyag: isekkilen ntazwara n yisem yellan deg waddad amaruz am imataren
udmawanen n tazwara deg wemyag yeftin.
er imedyaten di tfelwit-a tasrewsant:AMALAY UNTIisekkilenn tazwara isemamaruz amyagyeftinisekkilenn tazwara isemamaruz amyagyeftinye ye$zer ye gzem te te$zert te gzemyi yi ger ad yili ti tidet ad tilii imensi ibedd t tnelmadt tbedd
-a wasif ad yaf ta tamurt ad taf-u wudem yu$al tu tussna tu$alAlugen:Mi ara neb$u ad naru isem (ne$ awal nniven) deg waddad-isamaruz, ad t-nerr d asemmad anez$an s er:
Aselway $er uselwayAdrar $er wedrarAsif $er wasifI genni $er i genniItran $er yetranIij $er yiijUffal $er wuffalTame$ra $er tme$raTamdint $er temdintTala $er talaTizi $er tizi
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
32/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ISEM D YEGLEM
Tirget $er terget IXEF II: AMYAG: LE VERBE
Amyag d awal ameskil ifettin. Nettaf deg-s sin yericen:
1-Afeggag:
yegberaar (tirgalin) + ti$ra:-Aar yemmal anamek.-Ti$ra mmalent timeri.
2- Imataren:
-Yella umatar udmawan (azwir, adfir): yemmal udem wi$er
yefti wemyag. -Imataren nniven: mmalen timeri tussidt (amatar n
wussid tt, tussda n tergalt).Tamawt:
-Deg yemyagen isuddimen rennun-d imataren nniven: n weswa$(s), n wettwa$ (ttwa, ttu), n wemya$ (my).
Imedyaten:(Ad) yaru: y : d amatar udmawan.
aru: d afeggag (r d aar), (a-u d ti$ra mmalenturmir).
Nettemyaru: ne: d amatar udmawan.tte: d amatar n wussid (amyag yefti $er wurmir ussid).my: d amatar n wemya$.aru: d amyag.
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
33/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
Tal a taerfit:La forme simple (linfinitif)
Tal$a taerfit d tal$a n wemyag send ad yefti. D nettat i d tameyant
di tal$iwin n wemyag (ulac deg-s imataren), md: aru, del, kcem,muqel, ini, sel
Imyagen iluganen d yerluganen: Les verbes rguliers et irrguliers
Amyag alugan:Le verbe rgulier
Amyag alugan d amyag ideg tal$a n wurmir temgarad $ef tin n yezri:
md:amyag kcem---urmir::(ad)yekcem, (ad) kecmenizri : yekcem, kecmen
Amyag arlugan:Le verbe irrgulier
Amyag arlugan d amyag ideg tal$a n wurmir temgarad $ef tin n yezri:md: amyag kcem---urmir: (ad) yazzel, (ad) azzlen
izri : yuzzel, uzzlen
Imyagen n t ara:Les verbes de qualit
Amyag n t$ara d amyag arlugan i yemmalen ta$ara n wubdir ne$
addad-is (amek iga).
Md: Amyag imlul / Mellul wedfel=D amellal wedfel .Amyag iwzil/ Wezzil wass . =D awezzlan wass .
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
34/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
Tamawt:Akk imyagen n t$ara nezmer ad d-nessuddem seg-sen igelman:Ihriw ahrawan, tahrawant, ihrawanen, tihrawanin.Uzur azuran, tazurant, izuranen, tizuraninIfsus afessas, tafessast, ifessasen, tifessasin.
Zegzew azegzaw, tazegzawt, izegzawen, tizegzawin.
Imyagen isenvanen d yersenvanen :Les verbes transitifs et intransitifs
Amyag asenvan:Le verbe transitif
Amyag asenvan d amyag i yettawin (i yesan) asemmad usrid::md: Amyag sew Teswa teqcict aman.Amyag ddem Yeddem wergaz agelzim.
Amyag arsenvan:Le verbe intransitif
Amyag arsenvan d amyag ur nettawi ara (ur nesi ara) asemmad
usrid:Md: Amyag rwel----Awtul yerwel.
Amyag azzel---Aydi yettazzal.
Tamawt:Llan yemyagen i izemren ad ilin si tama, d isenvanen, si tama nniven,
d irsenvanen:
Md: YegzemwebridAmyag gzemd arsenvan (Amatar udmawan yed ubdir).
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
35/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
Yegzem wedfel abridAmyag gzemd asenvan (Amatar udmawanye d ameggay).
Timera d tal iwin:Llantsmuset tmera:
oIzri:Izri yemmal ayen yezrin ifukk , md: yeffe$, temmut, ne$ra.oUrmir:Urmir yemmal tigawt taerfit, md: ad yeffe$, ad temmet, adn$er.oUrmir ussid:Urmir ussid yemmal tigawt yettalsen ne$ tanumi, md: iteffe$,la tettmettat, neqqar.oAnav:Anav yemmal asendeh (tasunva) $ef tigawt taerfit, md: ff$et,ddu, $remt.oAnav ussid:Anav ussid yemmal asendeh $ef tigawt yettalsen ne$ tanumi,
md: teff$et, teddu, qqaremt.Tafelwit n tmera:Tableau des aspects
Ha-tt-a tfelwit n tmera s imedyaten: Timera Ilaw ibaw Ama unilaw ibawIzri tlemvev ur telmidevara
ilemden ur nelmid ara
Urmir ad tlemvev ara ilemdenUrmirussid
tlemmvev ur tlemmdev
ara
ilemmden ur nlemmed
ara
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
36/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
Ama un:Tella yiwet tal$a ur nfetti ara neqqar-as ama$un. Ama$un mai dtimeri xas akken tebva $ef 3 yericen ilmend unamek:Ama un n yezri: yeff$en, yeddan, ye$ran. Ama un n wurmir: ara yeff$en, ara yeddun, ara ye$ren.Ama un n wurmir ussid : iteff$en, iteddun, yeqqaren.Tasemlilt:Synthse
-Urmir d wanav ur sin ara tal$a tibawt.-Anav d wanav ussid ur sin ara ama$un.-Yal ama$un yevvafar timeri-s.
Amatar uma un:Laffixe du participe
Amatar uma$un ilaw n yemyagen imugna deg-s sin yericen: y(i) ditazwara, n di taggara. Amatar uma$un ibaw deg-s kan n di tazwara.
a. ilaw: i(y)-------------nmd: ilulen, yuran Tal$a n wudem3.sf+ n.
b. ibaw: ur n-------------md: ur nlul, ur nuriTal$a n wudem1.gt.
Amatar uma$un n yemyagen n t$ara, deg yezri d n di taggara ntal$a-s tilawt d tazwara n tal$a-s tibawt:
a. ilaw: -------------n
Anav lmedAnavussid lemmed ur lemmed ara
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
37/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
md: mellulen tal$a n wudem3.sf.m+ en.b. ibaw: ur n ----------
md:ur nmellul n+ tal$a n wudem1.gt.Taggayin n yemyagen:Les groupes des verbes
Nezmer ad nebvu imyagen ilmend n tal$a n wussid-nsen (anav
ussid d wurmir ussid). S wakka ad naf smuset taggayin i yerzan
ama imyagen iluganen ama irluganen. er tafelwit-a:
TAGGAYIN
I M E D Y A T E NIMYAGEN
ILUGANEN
IMYAGEN
IRLUGANEN
Taggayt ta 1 ut-s tussda n tergalt
sni / senni rnu / rennu
Taggayt ta 2 ant-s tmerna umatar n wussid
if / ttif all / ttall
Taggayt ta 3 ant-s temlellit
ssekcem/ssekcam sserwu/sserway
Taggayt ta 4 ant-s temlellit d tussda n tergalt
gen / ggan mel / mmalTaggayt ta 5 ant-s temlellit d tmerna umatar
n wussid
susem / ttsusum seggem/ttseggim
Tasureft:-Tasureft tettili s tussda n tergalt d tmerna umatar n wussid eg /tegg.Tasureft deg-s kan yiwen wemyag (eg), ur yessefk ara ad d-nini dtaggayt s timmad-is.
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
38/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
UDMAWEN:LES PERSONNES
Llan krav (3) wudmawen, yal wa ila amqim-is udmawan:1.Win yettmeslayen: Nekk, nekkni, nekkenti.2. Win iwumi ttmeslayen: Ke, kemm, kunwi, kunemti. 3. Win i$ef ttmeslayen(yettwabdaren): Netta, nettat, nitni,
nitenti.
Tamawt:Udem d ameskil seg mi yezmer ad yesu: asuf, asget, amalay d wunti.
er wudmawen-a, ad d-rnun sin wudmawen uddisen. Udem uddis uryesi ara amqim udmawan ilelli i t-yemmalen maca zdin deg-s sinwudmawen:
Uddis amalay Azal-is : Nekknine$ nekkenti d kunwi.Uddis unti Azal-is : Nekknine$ nekkentid kunemti.
Imataren udmawanen:Les affixes personnels
Amatar udmawan d isekkilen i d-irennun, di tseftit, di tazwara d
taggara n wemyag; yemmal-d anwa udem wi$er yefti wemyag.
md: yufeg y = netta3.sf. mufant nt= nitenti 3. gt. Nt
Tamawt:Amatar udmawan n wudem uddis yegber sin imataren zdin:Nessnet (n-----------)d (-----------t)1gt+2gt.m
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
39/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
Nessnemt(n-----------) d (---------mt)1gt+2gt.nt
Tafelwit n wudmawen :
Timawin:1-Amatar udmawan 3.sf.m, yettili :
i : zdat yiwet tergalt, md: ibedd, itett, imuqel.ye: zdat snat tergalin ne$ zdat tergalt tussidt, md: yensa, yeddem.y: zdat te$ri, md: yuli, (ad) yaf, (ad) yini.
2- Nrennu ti$rie:a- I umatar udmawan n tazwara, ma yebda ufeggag s snat tergalin:kcem / t.kcem, n.kcem ------tekcem, nekcem.b- I umatar udmawan n taggara, ma yekfa ufeggag s tergalt:
kcem / kecme$, tkecmem, tkecmemt, nkecmet, nkecmemt.
UDMAWEN IMQIMEN IMATARENUDMAWANEN
IZRI+URMIR+URMIR USSID
1.sf nekk ------------------------$
2.sf2.gt.nt kekemm t-----------------------v
3.sf.m
3.sf.nt
netta
nettat
i, y---------------------
t------------------------
1.gt.m
1.gt.nt
nekkni
nekkenti
n-----------------------
2.gt.m
2.gt.nt
kunwi
kunemti
t----------------------m
t---------------------mt
3.gt.m
3.gt.nt
nitni
nitenti
----------------------n
---------------------nt
ds.m
ds.nt
n----------------------t
n--------------------mt
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
40/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
lal / lulen, lulent, tlulem, tlulemt.
3- Di kra tmeslayin, deg wanav d wanav ussid, amatar udmawan2.gt.m (kunwi), yettili di tal$a nniven (--------m), md:arum - ttarum, lemdem - lemmdem, azzlem - ttazzalem.
Izri n yemyagen n t ara:Prtrit des verbes de qualit:Di tseftit $er yezri, imataren udmawanen n yemyagen n t$ara
mgaraden $ef wid n yemyagen imugna. Ha-ten-aya:
1. sf: --------------$2. sf: --------------v3. sf.m: ------------3. sf.nt : ------------t
1.gt: -------------it 2.gt.m: ------------it2.gt.nt: ------------it3.gt.m: ------------it3.gt.nt: ------------it
ds.m: -----------itds.nt:------------it
Tasemlilt:SynthseDeg yezri n yemyagen n t$ara, imataren udmawanen ttilin kan di
taggara.Udem a3an asuf amalay ur yes i ara amatar udmawan.Tettili kan yiwet tal$a nwesget, amatar-is udmawan d it.
Timawin:1- Di kra tmeslayin, ulac amgired ger tseftit n wemyag n t$ara d tin
n wemyag amagnu.2- Llan yemyagen n t$ara i ilan taseftit am tin n yemyagen imugna:lhu, cbe.
Kra n tseftay:Quelques conjugaisons
IBRIK IFSUS IHRIW UZUR IWSIR IWRI
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
41/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
Udmawen uddisen:Les personnes composes
Di tmeslayt n yal ass, sseqdacen aas Imazi$en (lad$a Leqbayel), snat
tal$iwin: azal n yal yiwet deg-sent d sin wudmawen n wesget 1.gt +2.gt.m + nt:a-Udem uddis amalay:1.gt + 2. gt.m-Ad nkecmet = Ad nekcem (nekkni) + ad tkecmem (kunwi).
b-Udem uddis unti:1.gt + 2.gt.nt
-Ad nkecmet = Ad nekcem (nekkni ne$ nekkenti) + Ad tkecmemt(kunemti).
TALA TIBAWT:LA FORME NEGATIVETettili tal$a tibawt s tmerna umernu n tibawt i wemyag.
Imedyaten:Tal a tilawt Tal a tibawtYura unelmad taseddart. Ur yuri ara unelmad taseddart.Yessen wegdud amezruy-is. Ur yessin ara wegdud amezruy-is.an swan. Ur in ur swin.
Timawin:1-Urmir d wanav ulac $ur-sen tal$a tibawt.2-Deg wanav ussid d wurmir ussid, tal$a tibawt am tal$a tilawt.
berrike$
berrikevberrikberriket
Fessuse$
fessusevfessusfessuset
hrawe$
hrawevhrawhrawet
zure$
zurevzurzuret
wessre$
wessrevwesserwessret
werra$e$
werra$evwerra$werra$et
Berrikit Fessusit hrawit zurit wessrit werra$it
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
42/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
Ttagmet -------------Ur ttagmet ara
Tettaggmem----------Ur tettagmem ara
Amgired ger yezri ilaw d yezri ibaw:Irrgularit entre le prtrit positif et le prtrit ngatif
Deg waas yemyagen, yettili wemgired ger snat tal$iwin n yezri,
tilawt d tibawt. Yettili deg wudmawen akk ne$ deg wudmawen nwesget d wudem a3an asuf amalay d wunti.
Amgired deg wudmawen akk:Irrgularit toutes les personnesAmedya n tseftit:1.sf:bedre$ (ur) bdire$ 2.sf:tbedrev (ur) tebdirev3.sf.m:yebder (ur) yebdir 3.sf.nt:tebder (ur) tebdir1.gt:nebder (ur) nebdir2.gt.nt:tbedrem (ur) tebdirem2.gt.m:bedren (ur) bdiren3.gt.nt:bedrent (ur) bdirentds.m:nbedret (ur) nebdiretds.nt:nbedremt (ur) nebdiremt
Tal iwin nnivenbder / bder bdirkker / kkerkkir mseglu/mseglumsegla
adef / adef udifidir / idir ddir 3.gt.m:tbedremt (ur)tebdiremt
b-Amgired deg wudmawen akk, anagar deg wudmawen 1.2.sf:Amedya ntseftit:1.sf:bri$ (ur) bri$2.sf: tebriv (ur) tebriv3.sf.m: yebra (ur) yebri3.sf.nt: tebra (ur) tebri1.gt: nebra (ur) nebri2.gt.m: tebram (ur) tebrim
2.gt.nt: tebramt (ur) tebrimt3.gt.m: bran (ur) brin3.gt.nt: brant (ur) brintds.m: nebrat (ur) nebritds.nt: nebramt (ur) nebrimtTal iwin nniven:bru / bra bri
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
43/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
sel / sla slizzu / zza zziekk / kka kki ri / ra ri azu / uza uzi
af / ufa ufi ili / ila ili mel / mla mli els / lsalsieg / ga gi
Tamawt:Deg yemyagen iswa$en d yettwa$en, d yemyagen n t$ara, izri ibaw am
yezri ilaw.
Sselmed nesselmed = (ur) nesselmed.Ttubeddel yettubeddel = (ur) yettubeddel.Imsus messus = (ur) messus.
Tizel iwin n tnila:Les particules de direction
D d n d tizel$iwin n tnila, mmalent ani$er terra tigawt. Disnat yid-sent teqqnent s tjerrivt n tuqqna::-d:$er win yettmeslayen.-n:$er win iwumi ttmeslayen ne$ $er wemkan i d-yettwabedren ne$$er din.
Tettili tzel$a n tnila zdat wemyag ne$ deffir-s:
1-Zdat wemyag:Devant le verbe
Tettili tzel$a n tnila zdat wemyag ma tella tzel$an yimal ne$ umiranne$ ma yella umernu n tibawt ne$ amqim amassa$ ::
Anav ussid: Ur d-ttaruara tibratin. Izri: Ur d-yuri ara tibratin. Urmir:Ad d-yaru tabrat.
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
44/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
Urmir ussid: La d-yettaru tibratin.
Ama$un: D netta i d-yuran tabrat.
2-Deffir wemyag:Derrire le verbe
Tettili tzel$a n tnila deffir wemyag ma ulac tizel$iwin, amernu ntibawt d wemqim amassa$ ::
Anav:Aru-d tibratin. Anav ussid: Ttaru-d tibratin. Izri: Yura-d tibratin. Urmir: Awev kan, taruv-d tabrat. Urmir ussid: Yettaru-d tibratin.Timawin:
1-Imyagen n t$ara ur seun ara tazel$a n tnila:Yella: izwi$- isliw- im$ur.Maca ulac: izwi$-d, isliw-d, im$ur-d.2-S umata, deffir wuddiden n wemyag, tizel$iwin n tnila d, n
ttu$alent d: id, in. md: Ddem-as-t-id. Awi-as-t-in.3- Llant tzel$iwin n tnila nniven, teqqnent $er wesnekdan : erasnekdan.
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
45/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
KRA IZUMAL N TSEFTIT:QUELQUES MODELES DE CONJUGAISON
Amyag arlugan.Ussid-is: s tussda n tergalt.
IMQIMEN IZRI
ILAW
IZRI
IBAW
URMIR URMIR
USSIDNekk
Ke
Netta
Nettat
sli$teslivyeslatesla
ur sli$ur teslivur yesliur tesli
ad sle$ad teslevad iselad tsel
selle$tselleviselltsell
Nekkni
Kunwi
KunemtiNitni
Nitenti
neslateslam
teslamtslanslant
ur nesliur teslim
ur teslimtur slinur slint
ad nselad teslem
ad teslemtad slenad slent
nselltsellem
tsellemtsellensellent
Ds.m
Ds.nt
neslatneslamt
ur neslitur neslimt
ad nesletad neslemt
nselletnsellemt
AMAUN yeslan ur nesli ara yeslen isellen(ur nsel)
ANAV sel slet slemt
SSEELL
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
46/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
ANAV
USSID
sell sellet sellemt
Amyag arlugan.Ussid-is: s tmerna umatar n wussid.
IMQIMEN IZRIILAW
IZRIIBAW
URMIR URMIRUSSID
Nekk
Ke
NettaNettat
ufi$tufiv
yufatufa
ur ufi$ur tufiv
ur yufiur tufi
ad afe$ad tafev
ad yafad taf
ttafe$tettafev
yettaftettaf
Nekkni
Kunwi
Kunemti
Nitni
Nitenti
nufatufamtufamtufanufant
ur nufiur tufimur tufimtur ufinur ufint
ad nafad tafemad tafemtad afenad afent
nettaftettafemtettafemtttafenttafent
Ds.mDs.nt nufatnufamt ur nufitur nufimt ad nafetad nafemt nettafetnettafemt
AMAUN Yufan ur nufi ara yafen yettafen(ur nettaf)
ANAV af afet ttafetANAV
USSID
ttaf ttafet ttafemt
AAFF
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
47/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
Amyag alugan.Ussid-is: s tussda n tergalt.
IMQIMEN IZRI ILAW IZRI IBAW URMIR URMIRUSSIDNekk
Ke
Netta
Nettat
sni$tesnivyesni
tesni
ur sni$ur tesnivur yesni
ur tesni
ad sni$ad tesnivad yesni
ad tesni
senni$tsennivisenni
tsenniNekkni
Kunwi
Kunemti
Nitni
Nitenti
nesnitesnimtesnimtsninsnint
ur nesniur tesnimur tesnimtur sninur snint
ad nesniad tesnimad tesnimtad sninad snint
nsennitsennimtsennimtsenninsennint
Ds.m
Ds.nt
nesnit
nesnimt
ur nesnit
ur nesnimt
ad nesnit
ad nesnimt
nsennit
nsennimtAMAUN yesnin ur nesni ara yesnin isennin
(ur nsenni)
ANAV sni snit snimt
ANAV
USSID
Senni sennit sennimt
SSNNII
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
48/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
Amyag alugan.Ussid-is: s tmerna umatar n wussid.
IMQIMEN IZRI ILAW IZRI IBAW URMIR URMIRUSSIDNekk
Ke
Netta
Nettat
ife$tifevyif
tif
ur ife$ur tifevur yif
ur tif
ad ife$ad tifevad yif
ad tif
ttife$tettifevyettif
tettifNekkni
Kunwi
Kunemti
Nitni
Nitenti
niftifemtifemtifenifent
ur nifur tifemur tifemtur ifenur ifent
ad nifad tifemad tifemtad ifenad ifent
nettiftettifemtettifemtttifenttifent
AMAUN Yifen ur nif ara yifen yettifen
(ur nettif)ANAV if ifet ifemt
ANAV
USSID
ttif ttifet ttifemt
IIFF
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
49/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
Amyag arlugan.
Ussid-is: s temlellit.
IMQIMEN IZRIILAW
IZRIIBAW
URMIR URMIRUSSID
Nekk
Ke
Netta
Nettat
ssawle$tessawlevyessaweltessawel
ur ssawle$ur tessawlevur yessawelur tessawel
ad ssiwle$ad tessiwlevad yessiwelad tessiwel
ssawale$tessawalevyessawaltessawal
Nekkni
Kunwi
Kunemti
Nitni
Nitenti
nessaweltessawlemtessawlemtssawlenssawlent
ur nessawelur tessawlemur tessawlemtur ssawlenur ssawlent
ad nessiwelad tessiwlemad tessiwlemtad ssiwlenad ssiwlent
nessawaltessawalemtessawalemtssawalenssawalent
Ds.m
Ds.nt
nessawletnessawlemt
ur nessawletur nessawlemt
ad nessiwletad nessiwlemt
nessawaletnessawalemt
AMAUN Yessawlen ur nessawel ara yessiwlen yessawalen(ur nessawal)
ANAV ssiwel ssiwlet ssiwlemt
ANAV
USSID
ssawal ssawalet ssawalemt
SSSSIIWWEELL
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
50/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
Amyag arlugan.
Ussid-is: s temlellit d tussda n tergalt.
IMQIMEN IZRIILAW
IZRIIBAW
URMIR URMIRUSSID
Nekk
Ke
NettaNettat
dli$tedliv
yedlatedla
ur dli$ur tedliv
ur yedliur tedli
ad dle$ad tedlev
ad idelad tdel
ddale$teddalev
yeddalteddalNekkni
Kunwi
Kunemti
Nitni
Nitenti
nedlatedlamtedlamtdlandlant
ur nedliur tedlimur tedlimtur dlinur dlint
ad ndelad tedlemad tedlemtad dlenad dlent
neddalteddalemteddalemtddalenddalent
Ds.m
Ds.nt
nedlatnedlamt
ur nedlitur nedlimt
ad nedletad nedlemt
neddaletneddalemt
AMAUN yedlan ur nedli ara yedlen yeddalen(ur neddal)
ANAV del dlet dlemtANAV
USSID
ddal ddalet ddalemt
DDEELL
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
51/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
Amyag alugan. Ussid-is: s temlellit.
IZRIILAW
IZRIIBAW
URMIR URMIRUSSID
sskecme$tesskecmevyessekcem
tessekcem
ur sskecme$ur tesskecmevur yessekcem
ur tessekcem
ad sskecme$ad tesskecmevad yessekcem
ad tessekcem
ssekcame$tessekcamevyessekcam
tessekcamnessekcemtesskecmemtesskecmemtsskecmensskecment
ur nessekcemur tesskecmemur tesskecmemtur sskecmenur sskecment
ad nessekcemad tesskecmemad tesskecmemtad sskecmenad sskecment
nessekcamtessekcamemtessekcamemtssekcamenssekcament
nesskecmetnesskecmemt
ur nesskecmetur nesskecmemt
ad nesskecmetad neskecmemt
nessekcametnessekcamemt
Yesskecmen ur nessekcem ara yesskecmen yessekcamen (urnessekcam)
ssekcem sskecmet sskecmemt
ssekcam ssekcamet ssekcamemt
SSSSEEKKCCEEMM
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
52/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
Amyag alugan.Ussid-is: s temlellit d tussda n tergalt.
IMQIMEN IZRIILAW IZRIIBAW URMIR URMIRUSSIDNekk
Ke
Netta
Nettat
gne$tegnevigen
tgen
ur gne$ur tegnevur igen
ur tgen
ad gne$ad tegnevad igen
ad tgen
ggane$tegganevyeggan
tegganNekkni
Kunwi
Kunemti
Nitni
Nitenti
ngentegnemtegnemtgnengnent
ur ngenur tegnemur tegnemtur gnenur gnent
ad ngenad tegnemad tegnemtad gnenad gnent
neggantegganemtegganemtgganengganent
Ds.m
Ds.nt
negnet
negnemt
ur negnet
ur negnemt
ad negnet
ad negnemt
negganet
negganemtAMAUN yegnen ur ngen ara yegnen yegganen
(ur neggan)
ANAV gen gnet gnemtANAV
USSID
ggan gganet gganemt
GGEENN
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
53/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
Amyag arlugan.Ussid-is: s temlellit d tmerna umatar n wussid.
IMQIMEN IZRIILAW
IZRIIBAW
URMIR URMIRUSSID
Nekk
Ke
Netta
Nettat
ggulle$teggullevyeggull
teggull
ur ggulle$ur teggullevur yeggull
ur teggull
ad ggalle$ad teggallevad yeggall
ad teggall
ttgalla$tettgallavyettgalla
tettgallaNekkni
Kunwi
Kunemti
Nitni
Nitenti
neggullteggullemteggullemtggullenggullent
ur neggullur teggullemur teggullemtur ggullenur ggullent
ad neggallad teggallemad teggallemtad ggalenad ggallent
nettgallatettgallamtettgallamtttgallanttgallant
Ds.m
Ds.nt
neggulletneggullemt
ur neggulletur neggullemt
ad neggalletad neggallemt
nettgallatnettgallamt
AMAUN yeggullen ur neggull ara yeggallen yettgallan(ur nettgalla)
ANAV ggall ggallet ggallemt
ANAV
USSID
ttgalla ttgallat ttgallamt
GGGGAALLLL
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
54/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
Amyag alugan.Ussid-is : s temlellit d tmerna umatar n wussid.
IMQIMEN IZRIILAW
IZRIIBAW
URMIR URMIRUSSID
Nekk
Ke
Netta
Nettat
budde$tbuddevibuddtbudd
ur budde$ur tbuddevur ibuddur tbudd
ad budde$ad tbuddevad ibuddad tbudd
ttbuddu$tettbudduvyettbuddutettbuddu
NekkniKunwi
Kunemti
Nitni
Nitenti
nbuddtbuddemtbuddemtbuddenbuddent
ur nbuddur tbuddemur tbuddemtur buddenur buddent
ad nbuddad tbuddemad tbuddemtad buddenad buddent
nettbuddutettbuddumtettbuddumtttbuddunttbuddunt
Ds.m
Ds.nt
nbuddetnbuddemt
ur nbuddetur nbuddemt
ad nbuddetad nbuddemt
nettbuddutnettbuddumt
AMAUN Ibudden ur nbudd ara ibudden yettbuddun
(ur nettbuddu)ANAV budd buddet buddemtANAV
USSID
ttbuddu ttbuddut ttbuddumt
BUDD
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
55/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
Amyag arlugan.Ussid-is: s tussda n tergalt d tmerna umatar n wussid.
IMQIMEN IZRIILAW
IZRIIBAW
URMIR URMIRUSSID
Nekk
Ke
Netta
Nettat
gi$tgivigatga
ur gi$ur tgivur igiur tgi
ad ge$ad tgevad yegad teg
tegge$tetteggeviteggtettegg
Nekkni
KunwiKunemti
Nitni
Nitenti
nga
tgamtgamtgangant
ur ngi
ur tgimur tgimtur ginur gint
ad neg
ad tgemad tgemtad genad gent
ntegg
tetteggemtetteggemtteggenteggent
Ds.m
Ds.nt
ngatngamt
ur ngitur ngimt
ad ngetad ngemt
nteggetnteggemt
AMAUN Igan ur ngi ara igen iteggen
(ur ntegg)ANAV eg get gemtANAV
USSID
tegg tegget teggemt
EEGG
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
56/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
Ilugan n tseftit:Rgles de conjugaison
1-Tettili te$ri e di tazwara n wemyag, ma ur telli deg-ste$ri nniven.Nettaf aya anagar di tal$a taerfit ne$ deg wudem wis 2n wasuf, deg wanav..Imedyaten:eks, eg, ekk, ens, enz, err, ers.
2-Weroin ad tili te$ri e di taggara n wemyag ne$ nwawal nniven.
3-Trennu te$ri e $er umatar udmawan n tazwara, mayebda ufeggag s snat n tergalin .Imedyaten:bder / yebder, tebder, nebder.-Trennu te$ri e $er umatar udmawan n taggara mayekfa ufeggag n wemyag s tergalt.
Imedyaten:bder/ bedre , tbedrev, tbedrem, tbedremt.
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
57/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
4-Trennu te$ri e $er umatar uma$un n tazwara mayebda ufeggag n wemyag s snat tergalin (er alugen3).Imedyaten:yerwan, (ara) yerwun, yettazzalen,yelsan.-Trennu $er umatar uma$un n taggara ma yekfaufeggag s tergalt(er alugen 3).Imedyaten:ikecmen, yettanfen, yettazzalen, imuqlen.5-Amatar n wussid d: tt tte te: -Yettili d tt, zdat te$ri ne$ yiwet tergalt :md: af / ttaf, herri /ttherri, bedd / ttbedda.-Yettili d tte, zdat snat tergalin:md: fruri /ttefruri, zmumeg /ttezmumug.-Yettili d te, zdat tergalt tussidt :md: ddu /teddu, kker /tekker, eg /tegg.6-Amatar n wussid te , mi ara yemlil d umatar udmawann tazwara t, yettu$al d tte.Imedyaten:2.sf: (ad) tekkrev / tettekkrev, (ad) tedduv / tettedduv,(ad) tekkev / tettekkev, (ad) tgev / tetteggev.3.sf.nt:(ad) tekker / tettekker, (ad) teddu / tetteddu,
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
58/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
(ad) tekk / tettekk, (ad) teg / tettegg.2.gt.m: (ad) tekkrem / tettekkrem, (ad) teddum /tetteddum,(ad) tekkem / tettekkem, (ad) tgem / tetteggem.2.gtnt: (ad) tekkremt / tettekkremt, (ad) teddumt/tetteddumt, (ad) tekkemt / tettekkemt, (ad) tgemt /
tetteggemt.
7-Ma irennu umatar n wussid zdat tergalt tussidttettekkes tussda.Imedyaten: ggall / ttgalla,nnerni / ttnerni,mmekti-d /
ttmekti-d.
8-Deg wemgired ger yezri ilaw d yezri ibaw, tettili-dtemlellit n te$ri n taggara s te$ri n tibawt i. Ti$ri i dti$ri n tibawt.Imedyaten:
yeddem ----------------ur yeddimyufeg ------------------ur yufigyerna ------------------ur yerni
9-Ussid n yemyagen iswa$en d yettwa$en s ttu, ttw (a),yettili kan s temlellit.
Imedyaten:ssifeg / ssafag, sgen / sgan, sselhu/ sselhay.
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
59/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt AMYAG
ttucemmet / ttucemmat, ttwakkes / ttwakkas, ttwawi/ttwaway.10-Anav d wurmir ne$ anav ussid d wurmir ussid,ttemgaraden kan deg umatar udmawan.
ANAV URMIR ANAVUSSID
URMIRUSSID
Aru taruv ttaru tettaruv
Arut tarum ttarut tettarum
Arumt tarumt ttarumt tettarumt
11-Di tal$a tussidt i d-yettilin s tussda n tergalt, d targaltta2ant i itessden, yalass.
Imedyaten:bder / bedder, rnu / rennu, zwi / zewwi.
12-Di tal$a tussidt i d-yettilin s temlellit d tussda ntergalt, d targalt tamezwarut i itessden, yalass.Imedyaten:gen / ggan, del / ddal, mel / mmal.
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
60/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ASUDDEM
IXEF IIIIII:A S U D D E M:LA DERIVATION
Asuddem d asuffe$ n wawal seg wawal nniven, awal i d-
yettusuddmen d awal asuddim, yettili d isem, d iglem, d amyag...
Si zik ar assa, simmal ttlalen-d wawalen imaynuten, rennun-d $er
umawal n tutlayt. Tarrayt tagejdant deg wesnelfu-nsen d asuddem.Seg wemyag, nessudum-d:
-Ismawen:tazzla (si azzel), ameksa (si eks).
-Igelman:
amellal (si imlul), asellaw (si isliw).
-Imyagen:ssekcem, ttwakcem, myekcam (si kcem).
ISMAWEN ISUDDIMEN (IZELMAN) :LES NOMS DERIVES
Ismawen isuddimen bvan $ef 03 yericen:ismawen n tigawt,ismawen umeggay, ismawen n wallal.
1. Isem n tigawt:Le nom daction
Isem n tigawt yemmal ayen iverrun. Tal$iwin-is tigejdanin d ti :a.Asuf amalay:
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
61/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ASUDDEM
Masculin singuliera R R a R azdar si zder
azway si zwiafa si fe
a R R u R affug si afegalluy si ali
a----------- amured si muredaselmed si sselmed
a----------i asemlili si ssemlila$illi si $ill
a---------u abuddu si budd
aneRRuR anekcum si kcemi----------i i$imi si qqim
ibeddi si beddu----------i ui si eu----------u uzu si zzuu R u R u$ud si qqed
------------ urar si urarinig si inigfad si ffad (da, tekkes tussda).
b. Asget amalay:Masculin pluriel
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
62/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ASUDDEM
i----------an iraran si err-dc.Asuf unti:Fminin singulier
taRuRita-------i
ta-------itta-----awtta-------atane------ata-------tte--------ti--------tti--------itti---------itim(e)-----iwttuRRRatu-------ttuRut
taguni si genta$uri si $ertasusmi si ssusemtaduli si del
talalit si laltagallit si ggalltazedmawt si zdemtazzla si azzeltarda si iridtanekkra si kkertaayt si aay
tatut si ttutewzel si iwziltizegzewt si zegzewtifit si iftizelgi si zlegtimesliwt si seltuddza si ddez
tuzzya si zzitudert si idirtuzert si uzurtuut si u
d. asget unti:Fminin pluriel
ti--------in
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
63/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ASUDDEM
tu-------in tifin si aftigin
si egtu$alin si u$al
2. Isem umeggay :Le nom dagent
Isem umeggay yemmal win yessevran tigawt.Tal$iwin-istigejdanin d ti:
ameRRaRaneRRaRamaRRaRaReRRaRaReRRaRaRaRaRamuRiRam---------am--------aam--------uan(e)-----uim----------
amekraz si krezanelmad si lmedamakkas si kkesaselmad si sselmedasemmad si smedamaway si awiamuvin si aven
amsuter si ssuterameksa si eksamallu si allaneqqamu si qqimiminig si inig
3. Isem n wallal:Le nom dinstrument
Isem n wallal yemmal ta$awsa s wayes tevra tigawt.
aReRRaRaReRRuRas----------im(e)------i R R e R
ise---------isi---------- areqqas si rqesakemmus si kmesasagem si agem
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
64/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ASUDDEM
imelwi
si lwi
imcev,timcevt si mcev
isegni, tisegnit
si gnutisiqqest si qqesIMYAGEN ISUDDIMEN:LES VERBES DERIVES
Amyag asuddim yettili d aswa$, d amya$ ne$ d attwa$.Iverru-dusuddem n yemyagen ilmend isekkilen s wayes yebda wemyagamenzu. Amyag ansi d-yekka usuddem d amyag amenzu.
ImedyatenTALA AMYAG
ASUDDIMAMYAG
AMENZUAswa s s e lm e d l m e dAmya m y a f a fAttwa t t w a q q e s q q e sAswa :Le factitif
Yettili usile$ n weswa$ s tmerna n yiwen seg yezwiren-a:s, ss,sse, ssu i wemyag amenzu . S wezwir ss, tezmer ad d-tili temlellit nte$ri n tazwara ne$ n taggara.
AZWIRISEKKILEN S
WAYESYEBDA
WEMYAGAMENZU
AMYAGAMENZU
AMYAGASWA$
TAMAWT
s R bedd sbeddRR nnerni snerni -Tekkes tussda.sse RR rwel sserwel
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
65/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ASUDDEM
Rru ddu sseddu -Amyag amenzudeg-s kan yiwet
tergalt tussidt.ssu Rre ffe$ ssuffe$ss R ers ssersafeg ssifeg -Tella temlellit di
tazwara.im lul ssim lelilqiq ssilqeq -Tella temlellit di
taggara.
Amya :Le rciproque
Yettili usile$ n wemya$ s tmerna n wezwir:my, mye, myu, m.AZWIR ISEKKILEN S
WAYES YEBDA
WEMYAGAMENZU
AMYAGAMENZU
AMYAGASWA
TAMAWT
my R aruiferr
myarumyif myerr
asem myasam -Tella temlellit.mye RR kcem myekcam -Tella temlellit.my RR zzem myuzzam -Tella temlellit.
RR issin myussan -Tella temlellit.m R nadi mnadi
gaber mgabar -Tella temlellit.
Attwa :Le passif
Yettili usuddem n wettwa$ slid seg yemyagen isenvanen, s tmernan wezwir: ttu, ttwa, ttw, mm .
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
66/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ASUDDEM
AZWIR ISEKKILEN SWAYES YEBDA
WEMYAG AMENZU
AMYAG
AMENZUAMYAG
ASWA
TAMAWT
ttu R beddeldawimuddttubeddelttudawittumudd
ttwa RRRR lmedddem ttwalmedttwaddemttw R awiazen ttwawittwazenmm eR els mmels -Tella temlellit.
RR zlu mmzel eRR e mme
G-M : Rd targalt ; RRd targalt tussidt; d ti$ri.Tal iwin tuddisin:Les formes composes
Llant kradet tal$iwin tuddisin:
-Aswa$ n wemya$:ssemyehdarmyehdar hder
-Amya$ n weswa$:mselmadsselmed lmed -Attwa$ n weswa$:
ttuselmed
sselmed
lmed
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
67/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ASUDDEM
Asile n tal iwin tuddisin:Formation des formes composes
Asile$ n tal$iwin-a tuddisin, iverru-d akken i d-iverru usile$ n
tal$iwin tisuddimin tierfiyin.
AZWIR
UDDIS
AMYAG
AMENZU
TALA
TASUDDIMT
TA ERFIT
TALA
TASUDDIMT
TUDDISTAswa nwemya Ssemssemy() walihder mwalimyehdar ssemwalissemyehdarAmya nweswa my()sMs() beddnger sbeddssenger myesbeddmsengarAttwa nweswa ttus()
Ttwas
lmed
bedd
sselmed
sbedd
ttuselmed
ttwasbedd
Tamawt:Attwa$ ur d-nesuddum ara seg-s tal$a tuddist.Asekkil ( )yemmal ti$ri.
Tarrayt usile n yemyagen isuddimen:Procd de formation des verbes drivs
Akken i d-nezwar awal, s umata, asile$ n yemyagen isuddimen
yevvafar isekkilen imezwura si tama, si tama nniven yezmer ad
yili wassa$ d wemvan n tsawalin i ila wemyag amenzu ne$ amyagansi ara d-yili usuddem:
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
68/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ASUDDEM
Asuddem n weswa :s
sse
ssu
ssi
ss
-Zdat yiwet tergalt, yiwet tsawalt [gen-sgen]-Zdat yiwet tergalt iwumi tekkes tussda, aastsawalin [dder$el-sder$el]
-Zdat snat tergalin [msed-ssemsed]-Zdat tergalt tussidt, yiwen imesli [ttu-ssettu]
-Zdat tergalt tussidt, yiwet tsawalt, sin imesla[ev-ssuev]
-Zdat te$ri a n wemyag amagnu, tamlellit ste$ri i [afeg-ssifeg]-Zdat te$ri i, tamlellit n te$ri ta2ant degwemyag n t$ara[imlul-ssimlel]-Zdat te$ri e [els-sselAsuddem n wemya :
mmye
mmmy
myu
-Zdat yiwet tergalt [nadi-mnadi]-Zdat snat tergalin, ugar n yiwet tsawalt,
tamlellit [kcem-myekcam]-Zdat tergalt tussidt [ttu-myettu]
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
69/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ASUDDEM
-Zdat te$ri e,yiwet tsawalt[en$-mmen$]
-Zdat te$ri a, i, u [awi-myawi, ini-myini,u$al-myu$al]
-Zdat te$ri yezwaren targalttussidt, tamlellit[issin-myussan]
Asuddem n wettwa :ttuttwattw
-Zdat yiwet tergalt [beddel-ttubeddel]-Zdat snat tergalin [zde$-ttwazde$]-Zdat tergalt tussidt [ddem-ttwaddem]-Zdat te$ri [a$-ttwa$]
ASUDDEM IGELMAN:LA DERIVATION DADJ. QUALIFICATIFS
S wudem amatu, yettili-d usuddem igelman seg yemyagen. Sitama nniven nettulfu d akken yessefk ad yettunefk wazal i
usuddem-nsen seg yismawen.
Tal iwin tigejdanin:Les formes principales
1-Asuddem seg wemyag:La drivation verbale
a------------an
u R R i R
u R R i Rame--------u
aneRRaRu
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
70/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ASUDDEM
aReRRiRaReRRaRaRRaRaRaReRRaR a R R a R im----------aRiRan--------- aivanaRuRan-------- azuranaReRRRan----
ameqqranaReRRan------ azedgan
aRRaRan------ ahrawan
------------------
ubrin------------------ uddizameRRu------- amerkuameRReRRu-- ameqqersuameRRaRu---- amezwaruameRRaRu---- amellau------------------ aneqqaru------------------ aderwic------------------ azegzaw------------------ aftatas------------------ asellaw------------------ awra$------------------ imseggem
2-Asuddem seg yisem:La drivation nominalea------------anams(e)--------aRuRRiR
------------------ adelsan------------------ amsedrar------------------ a$urbiz
Awal ef usuddem seg yisem:A propos de la drivation nominale
Akken nwala deg ufella, yettili usuddem ula seg yismawen.Xas urteggit ara tarrayt-a, tezmer ad tili, deg yimal, d yiwen wallal s
wazal-is, i wesnelfi d wesnerni n tutlayt-nne$ am di tutlayinnniven n umaval. Abrid yenjer i waya mi ara ner imedyaten-a:
a-Asuddem seg yisem amatu:
Drivation du nom communiglem: a$urbiza$erbaz, agdudan agdud .
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
71/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt ASUDDEM
amyag: ssiwelawal
b-Asuddem seg yisem uzzig:Drivation du nom propre
isem : AtunsiTunes, Afransis Fransa .iglem : Agdud AtunsiTunes .amyag: Ttumaze$Tamazi$t.
IXEF IIVV: IMQIMEN
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
72/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt IMQIMEN
LES PRONOMSS wudem amatu, amqim yettili deg wadeg n yisem.Yezmer adyesu akk tal$iwin-is (amvan, tawsit, addad) d twuriwin-is (d
asemmad:usrid, arusrid, agucclan, anez$an .). Llant smuset (05)taggayin n yemqimen:
Imqimen udmawanen:Les pronoms personnels
Imqimen udmawanen ttilin d ilelliyen (nekk, netta.) ne$ duddiden iwsilen (fkan-as-ten). Uddiden teqqnen s tjerrivt ntuqqna, $er wemyag, $er yisem, $er tenze$t, $er usestan, ne$ $er
wesnekdan.
Imqimen imeskanen:Les pronoms dmonstratifs
Imqimen imeskanen skanen-d kra (amdan, ta$awsa ne$ a$ersiw).
Ttilin d ilelliyen ne$ d uddiden.
Imqimen irbuda:Les proroms indfinis
Llan yemqimen irbuda i yesan amvan d tewsit: d imeskilen(wayev, tayev), wiyev ur sin ara: d irmeskilen (kra).
Imqimen isestanen (imattaren):Les pronoms interrogatifsImqimen isestanen, tbeddu yis-sen tsestant tamurant:Anta i imeslen tabuqalt-a?
Imqimen imassa en:Les pronoms relatifs
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
73/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt IMQIMEN
Imqimen imassa$en, yis-sen i yettili usile$ isumar imsentalimassa$en. er aric n tseddast.Imqimen udmawanen:Les pronoms personnels
a- Imqimen udmawanen ilelliyen:Pronoms personnelslibres(autonomes)
UDEM AMQIM UDEM AMQIM
1.sf nekk 1.gt.m1.gt.nt
nekkni
nekkenti
2.sf2.sf.nt
ke
kemm
2.gt.m2.gt.nt
kunwi
kunemti
3.sf.m
3.sf.nt
netta
nettat
3.gt.m
3.gt.nt
nitni
nitenti
Timawin:1-Udmawen 1.sf, 2.sf.m + nt, $ur-sen snat tal$iwin:-Tal$a tawezzlant: nekk, ke, kem.-Tal$a ta$ezzfant: nekkini, keini, kemmini.
2-Imqimen n wesget, nezmer ad ten-naf $ef tal$a-a: kenwi, kennemti,nutni, nutenti.
b- Imqimen udmawanen uddiden (iwsilen):
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
74/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt IMQIMEN
Pronoms personnels affixes
b1-Uddiden (iwsilen) n yisem:Affixes du nom
UDEM DEFFIRTERI
DEFFIR TERID
DEFFIR TERGALTDEFFIR
TERGALT
UDDIDENN YISEM
N TIMMAREWT
1.sf
2.sf.m2.sf.nt3.sf.m3.sf.nt
-w
-k-m
-s
-s
-inu
-nnek-nnem-nnes-nnes
-iw
-ik-im
-is
-is
--
-k-m
-s
-s
1.gt.m1.gt.nt2.gt.m2.gt.nt3.gt.m3.gt.nt
-nne$-nte$
-nwen
-nwent-nsen-nsent
-tne$
-tente$
-twen
-went
-tsen
-tsen
Timawin:1- Tikwal, uddiden n yisem ttilin d unsiren di tefyirt, ma ur qqinen
ara $er wawal i ttgucculen: Nne tmurt-a. Nneswemam-nni.2- Uddiden n yisem: nnek, nnem, nnes, nne yegget usemres-nsen di
tuget n tmeslayin, di Tcawit, di Tmahe$t, di Teqbaylit, di Temabt.
b2-Uddiden (iwsilen) n wemyag:Affixes du verbe
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
75/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt IMQIMEN
UDEM
USRID
ARUSRIDeffir te ri deffir tergalt1.sf
2.sf.m2.sf.nt3.sf.m3.sf.nt
-yi
-k
-kem
-t
-tt
-iyi
-ik
-ikem
-it
-itt
-iyi, yi
-ak
-am
-as
-as
1.gt.m1.gt.nt2.gt.m2.gt.nt3.gt.m3.gt.nt
-ane$, a$-ante$
-ken
-kent
-ten
-tent
-ane$, a$-ante$
-iken
-ikent
-iten
-itent
-ane$, ne$-ante$
-awen
-awent
-asen
-asent
Tamawt:Zdat wemyag, uddid n wemyag (1- gt.m) yettili d a$ ne$ yettu$al da$en, maca weroin d aannee$$:Yemla-ane$Ad a$en-imel. Ad a$-imel.Ad ane$ imel.
UDEM A B C
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
76/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt IMQIMEN
b3-Uddiden (iwsilen) n tenze t:Affixes de prposition
Tamawt:A: D uddiden yerzan tinza$: deg, seg, ur, yid, nnig, zdat, yis,deffir, s nnig, s deffir, s zdat.B: d uddiden yerzan tinza$: fell, gar.D: d uddiden yerzan tinza$: ddaw, s ddaw .
1.sf
2.sf.m2.sf.nt3.sf.m3.sf.nt
-i
-k-m
-s
-s
-i
-ak-am
-as
-as
-i
-ak-am
-as
-as
1.gt.m1.gt.nt2.gt.m
2.gt.nt3.gt.m3.gt.nt
-ne$
-nte$
-wen
-went-sen
-sent
-a$,-ane$
-ante$
-awen
-awent-asen
-asent
-atne$
-ante$
-atwen
-atwent-atsen
-atsent
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
77/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt IMQIMEN
b4- Uddiden usestan:Affixes dinterrogatifs
UDEM
U S R I D E N
IRUSRIDENDEFFIR
TERI
DEFFIR
TERGALT
1.sf.2.sf.m2.sf.nt.3.sf.m.3.sf.nt.
Acu-i?Acu-k?Acu-kem?Acu-t?Acu-tt?
Annect-iyi?Annect-ik?Annect-ikem?Annect-it?Annect-itt?
Acu-iyi-t?Acu-ak-t?Acu-am-t?Acu-as-t?Acu-as-t?
1.gt.m.1.gt.nt2.gt.m2.gt.nt3.gt.m3.gt.nt
Acu-ane$(a$)?Acu-ante$?Acu-ken?Acu-kent?Acu-ten?Acu-tent?
Annect-ane$(a$)?Annect-ante$?Annect-iken?Annect-ikent?Annect-iten?Annect-itent?
Acu-ane$(a$)-t?Acu-ante$-t?Acu-awen-t?Acu-awent-t?Acu-asen-t ?Acu-asent-t?
ds.m+nt Acu-ane$(a$)? Annect-ane$(a$)? Acu-ane$(a$)-t?Tamawt:Uddiden usestan am wuddiden n wemyag, ama di tal$a ama ditwuri: llan wusriden, llan irusriden.
IMQIMEN IRBUDA, IMESKANEN D ISESTANEN:Imqimen irbuda:Les pronoms indfinis
Irbuda imeskilen seun aas tal$iwin: wayev, tayev, wiyev, tiyev,yiwen, yiwet, winnat, tinnat.Kra n yerbuda d irmeskilen se unkan yiwet tal$a: kra, yal, akk, acemma.
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
78/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt IMQIMEN
Imqimen imeskanen:Les pronoms dmonstratifs
Imqimen imeskanen bvan ilmend unamek n tallunt:tama, agugu,abdar (tibawt). Llant ddeqs tal$iwin.
Uddiden imeskanen d irmeskilen. Llant kradet tal$iwin kan: ayemmal tama anelmad- a, tanelmadt-a,
inelmaden-a innayemmal agugu adrar- inna, idurar-inna nniyemmal abdar amcic- nni, imcac-nni, timcac-
nni
ISESTANENIRBUDA
IMESKANEN
N TAMA N TUGUGT N WEBDAR
Anwa wayev wa, waki
wayi, wagi
winna
Wihin
win
Anta tayev ta, taki
tayi, tagi
tinna
Tihin
tin
Anwi wiyev
wiyiv
wiyav
wi, wiki
wiyi, wigi
wigad-inna
widak-inna
wikad-inna
wid-wigadwikad-widak
wigad-nni
wikad-nni
Anti tiyev
tiyivtiyav
ti, tiki
tiyi, tigi
tigad-inna
tidak-innatikad-inna
tid-tigad
tikad-tidaktigad-nni
tidak-nni
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
79/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt TINZA, TISUNIN, IMERNA
IXEFVV: TINZA, TISUNIN, IMERNA.PREPOSITIONS, CONJONCTIONS, ADVERBES.
TINZA :LES PREPOSITIONS
Tanze$t d awal armeskil iteqqnen asemmad $er wawal i
isemmed. Tanze$t tettili srid zdat usemmad.
Tinza$ d ti : n, am, i, ar, ddaw, s ddaw, nnig, s nnig, zdat, deffir,s deffir, deg (di), seg (si), ger (gar), $ef(fell), d (yid), akked, s (n
wallal), s (n tnila), war (=bla). S umata, tinza$ sselkament addadamaruz, maca tinza$ar, war, s ( n tnila), sselkament addadilelli.
Tanze t n:Tanze$t n temmal ayla, tettili zdat usemmad agucclan iibeddun s tergalt d yismawen irmeskilen n waddad. Xas yella
wanida i tt-ssemrasen zdat usemmad agucclan yebdan s te$ri, yif-
it ma nekkes-itt anida ur twulem ara.
Nettaru Ur nettaru araMmi-s n wedrar. Mmi-s wedrar.Tamurt n Leqbayel. Tamurt Leqbayel.Ta$erma n Iran. Ta$erma Iran.Tamurt Imazi$en. Tamurt n Imazi$en.Asirem ufella. Asirem n ufella.
Tanze t s n tnila:
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
80/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt TINZA, TISUNIN, IMERNA
Tanze$t s n tnila, anamek-is:ani$er, nezmer ad nerr degwadeg-is tanze$t $er. Tanze$t-a, weroin tettili zdat yisem yebdans tergalt ne$ zdat yisem armeskil n waddad:
a- Neqqar: Kcem s axxam. Neqqar:Kcem $er texxamt.Maca ur neqqar ara:Kcem s taxxamt.
b- Neqqar:Yunag $er Irlanda. Maca ur neqqar ara: Yunag s Irlanda. Irlanda d isem armeskil
n waddad, I (i$ri) mai d ti$ri tamezwarut yemmalen isemamalay, acku isem-a yusa-d si tutlayt nniven, mai d amazi$.
Tanze t s n wallal:Tanze$t s n wallal, anamek-is: s wayes.Temmal ta$awsa swayes tevra tigawt.
-S wayes i yezwi azemmur?-Yezwi azemmur s umextaf.
TAMSERTIT:LASSIMILATIONTamsertit d abeddel ususru i yettilin mi ara mlilen sin imesla (sinisekkilen). Tamsertit tezmer ad tili s tenze$t i yevfer yisem (ne$
wemqim) ne$ s wemqim amassa$ d wemyag i yebdan s usekkil ine$ y. Di temsertit, ilaq ad nqader ilugan n tjerrumt, ma dayenyerzan ta$uri ur yelli wugur ma nevfer tamsertit, ne$ tajerrumt.
1-Tanze t d yisem:
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
81/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt TINZA, TISUNIN, IMERNA
Prposition et nom
TAMSERTIT TIRA ASUSRU
n + ttt
n + w
bbwn + ygg
n tefsutn weqcic
n yexxamenttefsut
bbweqcicggexxamen
g + uggw
g + wggw
g + ygg
g + i gg
deg ufusdeg webrid
deg yexxamendeg iberdan
deggwfusdeggwebrid
deggexxamendeggberdan
f + uff
f + wff
$ef uvar$ef wedrar
$effvar$effedrar
m + wmm am wergaz ammergazd + ttt teqqim d tselmadt teqqim ttselmadt
Timawin:1-Deg yismawen irmeskilen n waddad ur tettili ara temsertit, md: -Yezde$Wilyam di Irlanda. Yusa-d Wilyam si tmurt n Irlanda.2-Tinza$ seg, degteggent tamsertit maca mi ara u$alent $ef tal$a di, siur
teggent ara tamsertit:TELLA TEMSERTIT ULAC TAMSERTITAfus degufussegufus Yeqqim di taddertYekka-d si taddertDegigennisegigenni Yeqqim di IslandaYekka-d si Islanda.Degyilessegyiles Yeqqim dilexlaYekka-d si lexla.Degwawalsegwawal Yeqqim di WehranYekka-d siWehran.
2-Amassa d wemyag:
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
82/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt TINZA, TISUNIN, IMERNA
Relatif et verbe
i + i igg D Yuba i ibedden D Yuba iggbedden.i + yigg D argaz-a i yettbeddan D argaz-a iggettbeddan.
3-Tas unt mi d wemyag:Conjonction mi et verbe
mi + iigg ri$ Yuba mi ibedd ri$ Yuba m iggbedd.mi + ymigg erre$-t mi yettbedda erre$-t miggettbedda.
4-Timsertiyin nniven:Autres assimilations
Zemrent ad d-ilint temsertiyin nniven, akka:
a-Tamsertit s tenze$t d yismawen yebdan s tergalin-a: l, m, f, r,b.-Aman n leber Aman lleber-Aekka n Masensen Aekka Mmasensen.-Axxam n Fu$al Axxam Ffu$al.-Awal n Rebbi Awal Rrebbi.-Tamurt n baba Tamurt bbaba.b-Tettili temsertit ula deg yiwen wawal ne$ ger sin wawalen s:v + t:-Tacvavt Tacva -Tablavt Tabla -Tufiv-ten? Tufi en?
c- Tamsertit s tzel$a n yimal ad d umatar udmawan:
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
83/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt TINZA, TISUNIN, IMERNA
ad + ttt , ad+nn
-Ad tawim A ttawim-Ad nawi A nnawiTANA S IMESLI Y:Tana s imesli y tettili mi ara mlilent snat te$ra : taneggarut nwawal d tmezwarut n wawal nniven i yeqqnen ne$ ur neqqin ara
$ur-s s tjerrivt n tuqqna. Imesli y yettili kan deg ususru, ur yessefkara ad t-naru. Ha-tent-aya tegnatin ideg tettili tanas imesli y :TAGNIT N TANA TIRA ASUSRU
Amyag d wuddid-is Nenna-as. Nenna-y-as. Amyag d araumernu n tibawt Ur as-nenni ara. Ur as-nenni-y-ara. Isem d wuddid-is Asefru-ik igerrez. Asefru-y-ik igerrez. Isem d wuddidameskan Asefru-a ad igerrez Asefru-y-a ad igerrez. Isem d wuddid-isameskan Tala-aki teqqur. Tala-y-aki teqqur. Asestan d wuddid-is Acu-ak-t, Mend? Acu-y-ak-t, Mend? Tazel a usiwel dusemmad ilelliusiwel Kker, a Amazi$. Kker, a
y Amazi$. Tazel a n yimalara d wemyag Mi ara awve$, ad d-ssiwle$. Mi ara y awve$, ad d-ssiwle$.
Tazel a n tilawt d:
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
84/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt TINZA, TISUNIN, IMERNA
Yalass, tzewwir isem ne$ awal i yefen amkan-is, i yellan degwaddad ilelli. Deg ususru, tazel$a n tilawt d tazenza$t maca
weroin tesselkam addad amaruz. Tazel$a n tilawt temgarad $ef
tenze$t, yis-s i nessili$ asumer aramyagan.
d + isem:D ageffur. Anamek-is: Yella ugeffur.D anelmad. Anamek-is: D acu-t .
d + amqim:D winna. Anamek-is: D anwa-t.D netta. Anamek-is: D anwa-t.
d + iglem:D aberkan . Anamek-is:Amek iga.
d + aggay n wawalen:D tamurt Imazi$en.Anamek-is: D acu-tt.
TISUNIN :LES CONJONCTIONSTas$unt d awal armeskil iteqqnen ger sin wawalen, sin
waggayen n wawalen, ne$ sin isumar.
Tis$unin n tuqqna teqqnent ger sin wawalen (ne$ aggayen n
wawalen) i ilan yiwen ugama d yiwet twuri.Imedyaten:-Qqim ne$ kker.
-Yexdem iv d wass.
Tis$unin usentel teqqnent ger sin isumar.Yettna$ wegdud akken ad yawi tilelli-s.
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
85/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt TINZA, TISUNIN, IMERNA
asumer tas unt asumer imsentelagejdan usentel as$unan
Tamawt:Mi teqqnent ger sin isumar, tis$unin n tuqqna ur ssentalent araasumer $er wayev. Isumar i teqqnent ttilin d ilelliyen ulac gar-asenagejdan., ulac win isemmden wayev.
-Ad tedduv $er DraLmizan ne ad teqqimev deg wexxam.Nezmer ad d-nefk tafyirt-a, $ef tal$a nniven war ma ibeddel kra degunamek-is:
- Ad teqqimev deg wexxam ne ad tedduv $er DraLmizan.asumer ilelli asumer ilelli
Tis unin n tuqqna:Les conjonctions de coordination
Tis$unin n tuqqnad ti: Abe da, ahat, ammar, da$en, d$a, ihi, ini,la-la, lad$a, lamena, maca, meqqar, mena, ne$, ni$, nniqal,
wamag, wannag, waqila, yerna, zi$, zi$en, zuni.
Tamawt:Tikwal, d tettili d tas$unt n tuqqna, ur-sen tazert duzemmur; maca mi ara teqqen ger wemyag d wawal nniven, tettili dtanze$t, Ddant d Dihya.
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
86/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt TINZA, TISUNIN, IMERNA
Tis unin usentel:Les conjonctions de subordination
Tis$unin usenteld ti: Acku, akken, alamma, alarmi, armi, ala, ma,asmi, ar, ar asmi, ar d, bac akken, belli, d akken, amzun, imi, i
wakken, aca ma, lemmer, limer, ma, mi, mi akken, ma drus, ma
ulac, segmi, seg wakken, seg wasmi, send, skud, ulama, ulamma,
xas, xas ma, xas akken, $as, $as ma.
IMERNA:LES ADVERBES
Amernu d awal armeskil i d-irennun di tefyirt akken ad yesmed
anamek n wawal nniven (ne$ n taggayt n wawalen), s wakka
yettbeddil kra deg unamek n tefyirt.Itett drus. Amernu drus isemmed anamek n wemyag e.
ri$ drus inelmaden .Amernu drus isemmed anamek n yiseminelmaden.D ameqqran aas. Amernu aas isemmed anamek n yeglem
ameqqran.Deg waddad amaruz yezmer ad yili ubeddel di te$ri tamezwarut
umernu.
Imedyaten: Aas waasAzekka uzekkaIvelli yivelli
Tameddit tmeddit Llan aas waggayen imerna ( n wadeg, n wakud, n t$ara, n
tesmekta, n tilawt, n tibawt, usurdu, usesten).
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
87/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt TINZA, TISUNIN, IMERNA
Imerna n wadeg:Les adverbes de lieu
Imerna n wadeg mmalen adeg (amkan):Da, daki, dayi, dagi, din,dinna, dihin, sya, syaki, syayi, syagi, syin, syinna, syihin, daxel,
berra, deffir, zdat, akkin, akkina, s wadda, d akessar, d asawen, i
ukessar, i usawen, yeffus, zelmev, yeffes
Imerna n wakud:Les adverbes de temps
Imerna n wakud mmalen akud (lweqt): Assa, assaki, assayi, assagi,azekka, sellazekka, iva, iv azeryan, azekkayen, azekka-nni, zik,
tura, qabel, wabel, tikkelt, tikwal, yal ass, yalass, imira, imiren,
imir-nni, ilindi, ccaw, akk ass, tameddit, tazwara, taggara, llina,
seg llina, si llina, akkamira, aseggasa, aseggas nni
Imerna n t ara:Les adverbes de qualit
Imerna n t$ara mmalen ta$ara, ne$ amek tverru tigawt:Akka,akken, akkagi, akkayi, akken, mezleg, mli, timendeffirt,
ti$endist, tabelhuccent, tinegnit, tidist
Imerna n tesmekta:Les adverbes de quantit
Imerna n tesmekta mmalen tasmekta ne$ azal (acal):Aas,acemma, drus, ddeqs, cwi, cie, ciu, nezzeh, ugar
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
88/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt TINZA, TISUNIN, IMERNA
Imerna n tilawt:Les adverbes daffirmationImerna n tilawt ur ggiten ara: ih, s tidetImerna n tibawt:Les adverbes de ngationImerna n tibawtmmalen tal$a tibawt: Ala, ur-ara, weroin, ur,werad, ur-ur
Imerna usurdu:Les adverbes de douteImerna usurdummalen asurdu (ccekk):Ahat, wissen. Imerna isestanen:Les adverbes interrogatifs Imerna isestanen(imattaren) nesseqdac-iten i usesten (i
westeqsi), yal wa d acu yemmal adeg, akud, tasmekta, ta$araHa-ten-aya imerna isestanen :Anida, anda, anisi, ansi, ani$er,aniwer, melmi, ar melmi, acal, acal aya, amek, annect
Timawin:1-Aas imerna san tal$win n yismawen:Tikkelt, tikwal, tazwara, taggara, tameddit, timendeffirt, tinegnit, ti$endist,
tidist, tabelhuccent.2-Tikwal, izeddi uferdis kan d wayev akken ad ssil$en amernu uddis:- Imerna n tesmekta: ddeqs kan, cwi kan, cie kan.- Imerna nt$ara: akka kan, tinegnit kan, akken kan.- Imerna n wadeg: daki kan, zdat kan, deffir kan.- Imerna n wakud: tameddit kan, tura kan, azekka kan.- Imerna usurdu: wissen kan, ahat kan.
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
89/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt IMVANEN D ISUDDIMEN-NSEN
IXEFVVI: IMVANEN D ISUDDIMEN-NSENLES NOMBRESET LEURS DERIVES Di tutlayt Tamazi$t, llan yemvanen maca yettili kra n wemgired
gar-asen, si tmeslayt $er tayev. Amgired-a yerza ama tal$a amaaar: aas seg-sen, kkan-d si tutlayt tarabt. Aas tmeslayin nwatmaten-nne$ Imazi$en sseqdacent amalay d wunti ilmend
usemmad n wemvan. D$a d asemmad n wemvan i yemmalen
tawsit iwatan i wemvan. Deg umedya, imi argazd amalay yessefkad d-nini sin yergazen, maca neqqar snat tem$arin imi tawsitusemmad n wemvan d unti. Neb$a ad nerev ad neg asurif $er
zdat, deg webrid usetrer n tutlayt-nne$.
Di teqbaylit, amvan d armeskil slid yiwend sin (yiwet, snat: degwunti), maca akken i d-nezwar awal, imvanen ur llin ara d ayla-
nne$. Xas yettban-d wannect-a d ayen igerrzen, ara yessifessen
tutlayt, yessefk ad nesmenyaf tikci n wazal i tmeslayin timazi$innniven, am Tmahe$t ideg sseqdacen kan imvanen n Tmazi$t. Ahatur a$-terri ara tmara akken ad d-nervel ta$awsa ma nesa-tt.
Ma yella yiwen wemvan i ur nettaf ara di tantaliwin timazi$in dizider ne$ 0. Azal-is d war tilas deg wakuden-a itraren idegsimmal tetteddu tussna $er zdat. Ur telli yiwet n ta$ult ideg ur
nserr ara i izider (d amvan ne$ d azwil). Ma nera tasenselkimt,tussnakt, tiraf, addalen wissen ma nezmer ad neg kra deg-sen s
tutlayt-nne$ tamazi$t war ma nesseqdec aferdis-a!? D ayenibanen: ulamek, d awez$i. D tidet amvan yella mai ur yelli aramaca amek i as-neqqar, amek i t-nessusruy? Ddeqs n watmaten d
tyessetmatin-nne$ i iulfan i wugur-a, nudan ad as-d-afen tifrat.
Llan wid i as-yefkan isem ilemma d wiyev rran-t d ulac.
Ma nessaked $er inumak n sin wawalen-a, ad naf :
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
90/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt IMVANEN D ISUDDIMEN-NSEN
a-Ilem (ilmawen, tilemt, tilmawin), yettili d iglem ne$ d isem.
Iglem ilem anamek-is ulac deg-s kra, yefre$ : Abuqal d ilem,tarbut d tilemt. Ma d isem ilem, deg waas temnavin, anamek-isd yiwet t$awsa yevan s u$anim fessren deg-s ibuben akken ad
qqaren.
b-Ulac d yiwen wawal uddis i d-yusan seg usumer ur yelli c(=ur yelli ara), ur-c d amernu n tibawt i yellan di Tcawit ar ass-a, azal-is d ur-ara n Teqbaylit.
Segmi tutlayt teqqim kan akken tezga, atmaten-nne$
imusnawen, ar ass-a ur d-muqlen ara $er taluft-a; nekkni
nesmenyaf yal tikkelt ad nferres abrid i d-nu$ ma nufa deg-s
isennanen. Aql-ane$ ad d-neg asumer izider yebna $ef snatt$awsiwin: aar amazi$ d tal$a tamazi$t.Aar deg-s sin yericenz + dr (zzi + ader): di tal$a, 0 d imezzi ; azal-is yuder $efyemvanen nniven ugaren-t akk. Si tama nniven deg-s aar zdr (zder), ayen izedren d ayen yersen alamma d akessar (Yezderweru deg waman). Tal$a n wawal izider(asget : izudar) d iRiReR,d yiwet n tal$a tamazi$t ara naf deg waas yismawen: idifer,idikel, igider, iiqel, ijifer, iziker... G-M: Asekkil R yemmal targalt.Si tama nniven, imira, ur nettaf ara igelman isuslanen di tantaliwin
timazi$in, ayen ara tser tutlayt tamazi$t deg wakuden-a itraren.
Amedya, di Teqbaylit tella kan yiwet tal$a wis d wunti-s tis,maca tal$iwin n wesget, ulac. Amek ara teddu tutlayt $er zdat s
waya, ma ur ngi tamu$li $er tutlayin nniven. Ma nezzi $er yismawen
n tunin ad naf ala yiwen i yellan: azgen. Ar melmi, ad teqqimtutlayt n Masensen deg waddad ideg tella? D asteqsi-a i a$-ideggren
ad d-nnadi meqqar tazwara n tifrat imi tagnit tella. War ma nesnulfa-
d yal ta$awsa, ad nerev ad nebnu $ef terselt yellan.
Imvanen:
-
8/21/2019 Le Nouveau Manuel de Langue Amazighe - Sadek Bendali
91/167
AAwwffuussaammaayynnuuttnnttuuttllaayytt ttaammaazzii$$tt IMVANEN D ISUDDIMEN-NSEN
les nombres
0-izider 10-mraw 20- snat tmerwin1-yiwen, yan (yiwet) 11-mraw yan 30- kradet tmerwin2-sin, sen (snat) 12-mraw sin 40- ukkuet tmerwin3-krad (kradet) 13-mraw krad 50-smuset tmerwin4-ukku (ukkuet) 14-mraw ukku 51-smuset tmerwin dyan5-smus,semmus(smuset)15-mraw smus 52- smuset tmerwin d sin6-svis (sviset) 16-mraw svis 100-timivi7-sa (sat) 17-mraw sa 200-snat tmav8-am (amet) 18-mraw am 203-snat tmav krad9-ta (tat) 19-mraw ta 30 9-kradet tmav ta1000- agim 2000- sin igiman 3000- krad igiman
65009- svis tmerwin semmus igiman d ta100000- amelyun 2000000- sin imelyunen (imelyan)
1000000000- amelyar 7400532- sa imelyunen d ukkuet tmavigiman d smuset tmav kradet tmerwin sin17800000000-mraw sa imelyaren d amet timav imelyunen
Timawin:1-Ilmend usemmad n wemvan unti, nrennu t n wunti di taggara n
yemvanen : si 11 ar 19, si 21 ar 29, si 31 ar 39, si 121, ar 129, si 131 ar
139Imedyaten:11: mraw yan inelmaden mraw yiwet tnelmadin.
39: mraw ta yetbiren mraw tat tetbirin.45: ukkuet tmerwin smus yexxamen ukkuet tmerwin smuset texxamin.1346: agim kradet tmav d ukkuet tmerwin svis iyuzav.agim kradet tmav d ukkuet tmerwin sviset tyuzav.
2-Zdat igiman, imel
top related