minna var husa på lövnäs - dalarnas-kvinnohistoriska.se · pelare.” och så blev det! när...

Löfnäsherrgårdbyggdesår1825

MinnavarhusapåLövnäs

År1920,iHärjedalen,föddesMinnaTappersomnummersexienbarnaskarapåsju.

Hennesföräldrar,EmmaochAugust,varettsträvsamtparsomtillsammansdrogförsorgomden

stora familjen iTännäs.August var smedochhadeocksåen litengård,med små,magraägor,

samtnågrakor.Detvarsjälvhushållningsomgällde i storastycken.Arbetesexdagar iveckan

ochsöndagsviladensjunde.Sommartidtogskornatillfäboden,”sätern”,ochdetvarenavårets

absolutahöjdpunkter!

Årtiondet efter första världskriget, somkallats ”det glada20-talet”, innebar säkert inga större

förändringar för människor på landsbygden vid den tiden, allra minst i glesbygden i västra

Härjedalen. Kampen för att klara brödfödan såväl som människors värderingar var starkt

prägladeavdetgamlajordbrukssamhälletochinteminstavkyrkansmyndighet,sederochbruk.

Mensåsakteligakomnyaströmningar,folkrörelsernastidvarinne,därmanförstodattkraften

fannsatthämtaidetgemensammaansvarstagandetförendemokratiskutvecklingavsamhället.

ITännäsetableradesennykterhetsföreningsomfickstorbetydelse, inteminstförbarnensom

dåväxteupp.

Visserligen hade rösträtt för kvinnor införts i lag 1919 och husbondens rätt att aga sina

tjänstehjon avskaffats 1920, men vägen mot en större jämställdhet var knagglig och lång.

Tankenpåenlängreutbildningvarinterealistiskviddenhärtiden.Ochvärldspolitisktväntade

enondskefullideologpåattförföra–ochförgöraEuropa!

Minna växte upp i en karg bygd, med hårt klimat, men samtidigt vidunderligt vacker och

storslagen.Minnaälskadefjällvärldensflora:mosippan,purpurbräckan,fjällsippanm.fl.Ochpå

myrarna fanns hjortronen, ”guldet”, somman gärna plockade. Vårvinternmed skidåkning på

skareninnebarhärligaupplevelserförbarniallaåldrar!

Skolgångmedsexårigfolkskolaochettårifortsättningsskolavardenbildningsnivåsomgällde

för de allra flesta. Glädjeämnen var den årliga julfesten anordnad av IOGT, julottan och

sommarensfäbodliv.Konfirmandläsning,förprästenGeorgGranberg,sattesinaspårhosMinna

ochgaventrygggudstrosombarhennelivetigenom.

Fäbodlivetpå”sätern”berättadeMinnalyrisktom,detvarnågotavdetbästahonfickuppleva

sombarn.Detfylldehennemedstorinspirationochlivsglädje,kanmanana.

Minnafanntidigtenglädjeiböckernasvärld,sagorochandraberättelserinspireradehenneoch

gavfantasinvingar.Tidigtbörjadehonförfattasmådikterochpoemochdiktningenvarhennes

följeslagareochglädjekällalivetigenom.Kanskevardetocksåenfrizondärhonfickuttryckasig

somhonville,viltochobändigt.

Handarbete,sticka,virka,syochbrodera,jaalltdettalärdesigdöttrarnaavdeäldrekvinnorna,

liksomattmjölkakorna,skötaseparatornochkokamessmör,liksomattutfodrasmåkritterna.

EfterdesjuskolårenfickMinna, liksomdeäldresyskonen,tadeförstastegenhemifrånföratt

ståpåegnaben.Fördeallra flestagälldeattmanblevstädsladsompigaellerdrängpånågon

gård i trakten; jobb som innebar en slags praktik, som sen kunde leda vidare till en mer

ansvarsfullanställning(jfrmeddagenstrainee-jobb).

Hon kom som 16-åring till Falun som piga hos en storasyster som väntade barn. Hon blev

däreftersjukvårdsbiträdepåFalulasarettentid.

Men det arbete som hon berättademest om för oss barn var när hon arbetade som husa på

LövnäsherrgårdiSundbornomkringåren1938-1941.Därhadehonocksåettsärskiltuppdrag,

attskötaomFrunsomvarsjuklig.

I hierarkin på herrgården stod köksan längst ner, sen komhusan och därefter kokerskan. En

husa fick duka och servera och varahandräckning i köket åt kokerskan.Minna lärde sig göra

vackradukningarochserveraefterallakonstensregler,kläjulgranenpåherrgårdsvismedbl.a.

”tysktglitter”.Blandmycketannatfickhonlärasigvaranoggrannmedhygienihanteringenav

livsmedel, betydelsen av ”vett och etikett” i umgängetmed folket på gårdenochderas gäster.

Minnauppträdde,närhonserverade,iföreskrivenklädsel,svartklänningmedvittförklädeoch

hätta. Hon var läraktig, vänlig och arbetsam. Hon fick ett gott omdöme av sina arbetsgivare,

paretDübeck.

Troligen fanns en gårdskarl som tog hand om utomhussysslorna och kanske också

lagårdsdrängar.Menomdeövriga tjänstefolketberättadehon inget.Kokerskan iköketvaren

pärla,snällochkunnig,ochhonlärdeMinnaåtskilligtnärdetgälldematlagningochhushållning.

”Att vara nöjdmed sin lott utan att klaga”, satt i sen barnsben.Minna sa jämt att alla var så

snällamothennepåLövnäs.Hontyckteatthusbondfolketvarrejälaochtrevliga,liksomderas

tredöttrar,ungefäriMinnasegenålder.Ochmedkokerskanhadehonensärskiltgodrelation.

AntagligenvardetsåattMinnasjälvbesattengodsocialkompetens,varenbraarbetskamrat

ochlojalarbetstagare.

Lövnäsherrgård,sombyggdes1825avJacobSteffenburg,bytteägareoch1890förvärvadesså

gårdenavHermanDübeck*somvargiftmedEbbaFalhem.DennaEbbavarkusinmedValborg

Olander,somvarenkärgästpåLövnäsisällskapmedSelmaLagerlöf.

Idénmedportalen,ijugendstil,medvitapelarepåLövnäsherrgård,lärCarlLarssonochAlbert

Engström fått i sambandmed enpromenad i omgivningarna.Och så försågs Lövnäsmed vita

pelare, som man fick överta från Kristine kyrka i samband med en renovering. När Selma

Lagerlöfsenfickseportalenmeddevitapelarna,lärhonhasagt:”Omjagnågongångfårihop

pengartillattköpatillbakamittkärabarndomshemMårbacka,skallherrgårdenförsesmedvita

pelare.” Och så blev det! När Selma Lagerlöf år 1909 tilldelades Nobelpriset i litteratur, som

förstakvinna,kundehonmedhjälpavprissummanköpatillbakasittkäraMårbacka.

SelmaLagerlöf

MinnavarenhängivenSelmaLagerlöf-beundrare, lästeallahennesböckerochkunderecitera

vissastyckenutantill.AtthonträffadeSelmaLagerlöfpåLövnäsär intetroligt,dåSelmaavled

1940.IstorasalongenpåLövnäsfinnsnumeraenfinoljemålningmedSelmaLagerlöf,måladav

CarlLarsson1908.

Julen1939fickMinnaijulklappennybörjarbokityskaavFrun,somvarbördigifrånTyskland.

Osäkert,menkanskeMinnalärdesignågratyskafraserefterhand(?).Ettärsäkert,Hitlerhade

nustartatbrandensompånågraårskulleödeläggaEuropa,detAndravärldskrigethadebörjat!

Minnaträffadesinblivandeman,Einar,påenmidsommardansochtyckeuppstod.Degiftesigår

1941ochdefickettgottäktenskapsomvaradei45år.Deavledbådaår1986.Minnablevnära

67år.

Minnavarhemmafru tills allabarnen flyttathemifrån, i slutet av60-talet. Sen fickhonarbete

som bespisningsbiträde under några år, i skolan intill. Minna trivdes väldigt bra med sitt

deltidsjobbochuppskattadeattkunnatjänaegnapengar.Attfåjobbablandskolbarnenvarför

henne en stor glädjekälla. Inspirerad av dem skrev hon en sommarvisa som sen tonsattes av

HenricHallbäck.Denvisansjöngssenimångaår,vidläsårsavslutningariOrnässkola.

Redan från tidiga år skrevMinna dikter och det fortsatte honmed hela livet. Hon gav ut en

diktbok, Som vinden säger gräset, och var medlem av Dalarnas Författarförbund. I många

stycken var hon en naturlyriker, där gudstron skymtade fram emellanåt. Hon ville, med sina

dikter,nåmedmänniskormedtröstochtillförsiktnärtillvaronvarmörkochsvår.

IdagfinnsettbarnbarnsbarntillMinnasomserutatthafåttskrivargeneniarv!MenvemMinna

ficksindiktarådraifrånförtäljerintehistorien.

IngerHagdahl

Slutnoter:

Definitionavhusa,enligtNorstedts svenskaordbok,1997:Kvinnlig tjänaremeduppgift attutföraolikainnesyssloristörrehushåll,vanligendockintematlagning.

Referenslitteratur:Sundbornsgrevarna,dagbokfördavEmiliaSteffenburg-Ericson,publicerad1974.

*HermanDübecks farbror, RickardDübeck, var den somår 1844 skrev texten till vår nationalsångDugamladufria.